Gatukostnadsutredning för Väsjön Norra, Väsjön

Transkript

1 Sidan 1 av 8 Samrådshandling Gatukostnadsutredning Väsjön Fördelningsområde 3 Gatukostnadsutredning för Väsjön Norra, Väsjön Detaljplan 2008/718 KS 203 Fördelningsområde 3 SAMRÅDSHANDLING

2 Sidan 2 av 8 Samrådshandling Gatukostnadsutredning Väsjön Fördelningsområde 3 1. Inledning Sollentuna kommun arbetar med förändring av Väsjöområdet, dels genom att skapa förutsättningar för permanentbosättning och förtätning av de befintliga fritidshusområdena, dels genom nya områden med flerbostadshus. Detta sker genom att kommunen tar fram detaljplaner för Väsjöområdet som medger byggrätter och reglerar fastigheternas storlek. Genomförandet av detaljplanerna innebär ombyggnad och nyanläggning av gatunätet samt upprustning av grönområden m.m. Kommunen kommer att vara huvudman för gator och andra allmänna platser och avser att bygga ut dessa i enlighet med detaljplanerna. I samband med gatuutbyggnaden kommer även Sollentuna Energi AB att bygga ut kommunalt VA, el, fjärrvärme och bredband i området. Under våren 2008 genomfördes ett första samråd om förslag till gatukostnadsutredning för Väsjöområdet. Därefter etappindelades planläggningen och reviderade förslag till gatukostnadsutredningar upprättas samordnat med respektive etapp. Denna gatukostnadsutredning avser etapp 3, detaljplaneområdet Väsjön Norra och utgör en samrådshandling. Gatukostnadsutredningen ska ligga till grund för fördelning av kostnader för allmänna anläggningar och bilda underlag för debitering av gatukostnadsersättning för fastigheter inom planområdet. 2. Gatukostnadsutredningens handläggning och tidsplan Före beslut om uttag av gatukostnadsersättning ska förslag till gatukostnadsutredning upprättas som redovisar: Fördelningsområde vilka fastigheter som ska vara med och betala Fördelningsgrund kostnadernas fördelning på de fastigheter som ska betala, d.v.s. andelstal Kostnadsunderlag de beräknade kostnaderna för gator och andra allmänna platser Processen regleras av PBL Framtagandet av gatukostnadsutredningen regleras i plan- och bygglagen (PBL) och ska ske i samråd med fastighetsägarna i området. Först ska ett eller flera samråd kring förslaget hållas, då fastighetsägarna har möjlighet att komma med synpunkter. Synpunkterna sammanställs i en samrådsredogörelse som beskriver hur kommunen har tagit hänsyn till inkomna synpunkter. Kommunen ska sedan hålla det bearbetade förslaget tillgängligt för granskning under minst tre veckor, tillsammans med samrådsredogörelsen, varefter beslut om uttag av gatukostnadsersättning fattas av kommunen. Kommunfullmäktige tar beslut i gatukostnadsärendet samtidigt med beslutet om antagandet av detaljplanen.

3 Sidan 3 av 8 Samrådshandling Gatukostnadsutredning Väsjön Fördelningsområde 3 Tidplan Samråd 3:e kvartalet 2013 Granskning 1:a kvartalet 2014 Antagande 2:a kvartalet 2014 Laga kraft 3:e kvartalet 2014 Genomförande av gatu-, park- och ledningsentreprenad Tidplanen kan behöva ändras under arbetets gång. 3. Gatukostnadsutredning Avgränsning av fördelningsområdet Planeras att påbörjas tidigast 4:e kvartalet 2014 under förutsättning att detaljplanen har vunnit laga kraft Fördelningsområdet utgörs av detaljplan för Väsjön Norra, och en planerad förskoletomt strax utanför detaljplaneområdet. Området benämns Fördelningsområde 3 på bilaga 1. Samtliga fastigheter inom fördelningsområdet har behov och nytta av de gator och andra allmänna anläggningar som föreslås ingå i kostnadsunderlaget för fördelningsområdet. Därför föreslås kostnaderna fördelas mellan fastighetsägarna på ett skäligt och rättvist sätt genom så kallad områdesvis fördelning enligt PBL 6 kap 24. Ytterligare två fördelningsområden redovisades i första gatukostnadssamrådet, fördelningsområde 1 och 2. De preliminära gränserna för dessa fördelningsområden framgår av bilaga 1. Gatukostnadsutredning för fördelningsområde 1 är upprättad i samband med framtagande av detaljplaner för delområde 1, Södersätra och Kastellgården. Denna gatukostnadsutredning är antagen och har vunnit laga kraft. När gatukostnadsutredning för fördelningsområde 2, Norrsätra, ska upprättas kommer det att ske samordnat med detaljplaneläggningen av området. Fördelningsområde 1 och 2 är med och delar på kostnaderna för anläggningar som definieras som gemensamma anläggningar i denna gatukostnadsutredning. Detaljplanerna Väsjön mellersta och Edsbergs sportfält i södra delen av Väsjöområdet samt flerbostadsområdet Norrsätra Västra och Norrsätra verksamhetsområde i norra delen av Väsjöområdet omfattas inte av någon gatukostnadsutredning men områdena ska bära sin andel av kostnaderna för gemensamma anläggningar samt även kostnaden för sina egna områdesanknutna anläggningar, kostnaderna kommer att regleras i avtal. Även de fastigheter som ligger under kraftledningen och som kommer att planläggas i ett senare skede kommer att ta del av kostnaderna för gemensamma anläggningar. Fördelningsgrund principer för hur kostnaderna fördelas Det är den tillåtna användningen (byggrätten enligt detaljplanen), inte den faktiska, som är ledande för att avgöra fastighetens nytta av planläggningarna. Inom fördelningsområdet är tillåtna användningar enligt detaljplanen småhus eller flerbostadshus. Dessutom finns planerad byggrätt för förskola som är belägen utanför detaljplaneområdet men som ingår i fördelningsområdet. Olika andelstal har fastställts för olika byggrätter för att uppnå en skälig och rättvis fördelning.

4 Sidan 4 av 8 Samrådshandling Gatukostnadsutredning Väsjön Fördelningsområde 3 Den planerade förskoletomten bedöms ha lika stor nytta av anläggningarna inom Väsjön Norra som inom det framtida planområde där tomten är belägen. Förskoletomtens andelstal fördelas därför mellan och det framtida planområde inom vilken den är belägen. Inom förnyelseområden, som Väsjöområdet till stor del är, kompliceras fördelningen av gatukostnaderna då vissa fastigheter redan är bebyggda och har tillgång till väg. Enligt ett avgörande i regeringsrätten anses nyttan av de nya anläggningarna (gator m.m.) vara mindre för befintliga bebyggda fastigheter än för tillkommande fastigheter, dessutom kan det antas att kostnader för äldre anläggningar belastat ägarna av de befintliga fastigheterna. Därför är det rimligt att nytillkommande fastigheter bär en större del av kostnaderna. Regeringsrätten har även fastställt att, när det är fråga om många fastigheter inom ett område, en individuell bedömning av nyttan för varje fastighet inte behöver göras, utan kostnadsfördelningen kan ske på grundval av schabloner. Det är vanligt att familjer som bor i villa har två bilar och det är vanligt att familjer i lägenhet har en bil, alltså bedöms en lägenhetsfamilj ha hälften så stort andelstal som en villafamilj. Men de som bor i villa har en egen trädgård och kan därför antas nyttja de gemensamma park- och naturområdena något mindre varför lägenhetsfamiljens andelstal höjs. Detaljplaneförslaget anger en tillåten exploateringsgrad för flerbostadshusbebyggelsen. En snittlägenhet antas ha en yta på 100 m 2 bruttoarea (BTA). Andelstalet för flerbostadshus sätts därför per 100 kvm BTA. Följande andelstal utgör fördelningsgrund Bebyggd tomt för småhusbebyggelse 1,0 Obebyggd tomt för småhusbebyggelse 1,5 Möjlighet att avstycka tomt för småhusbebyggelse, s.k. styckningsrätt 1 1,5 Flerbostadshus, andelstal per 100 m 2 BTA 0,8 Förskoletomt 15,5 Bedömda byggrätter i detaljplan för Väsjön norra, Väsjön, ger följande andelstal inom Byggrättstyp Antal andelar 7 bebyggda tomter med andelstal 1, tillkommande småhusbyggrätter med andelstal 1, m 2 BTA flerbostadshus med andelstal 0,8 per 100 m 2 BTA 559,2 0,5 förskoletomt med andelstal 15,5 7,75 Totalt: 801,95 Beräkningen av antalet andelar bygger på bedömt antal byggrätter utifrån detaljplan för Väsjön Norra, Väsjön. Bedömning av vilka tomter som ska anses vara befintliga småhustomter respektive nytillkommande tomter kommer att ske med stöd av bilagd illustration, bilaga 4. Samma principer för andelstal kommer att tillämpas i kommande gatukostnadsutredningar. Totalt planeras nya bostäder i Väsjön. Därutöver ska det område som påverkas av kraftledningen och området vid Ribbings väg 1 Enligt bedömd byggrätt baserad detaljplan för Väsjön norra, Väsjön

5 Sidan 5 av 8 Samrådshandling Gatukostnadsutredning Väsjön Fördelningsområde 3 samt lokalytor för kommersiell och offentlig service delta i finansieringen av kostnadsunderlaget för gemensamma anläggningar. Totalt fördelas kostnadsunderlaget för gemensamma anläggningar på 3 766,5 andelar. Kostnadsunderlag kostnader som ska fördelas Enligt PBL har kommunen möjlighet att debitera fastighetsägare kostnader för anläggande och förbättring av gator, naturområden och andra allmänna platser inom detaljplanelagt område, där kommunen i egenskap av huvudman ska anlägga eller förbättra anläggningarna. Detsamma gäller kostnader för markförvärv samt förrättnings- och administrationskostnader. Ett villkor för uttag av gatukostnadsersättning är att anläggningarna tillgodoser områdets behov och att de är till nytta för fastigheterna. Kostnader som är hänförliga till vatten och avlopp samt övrig ledningsdragning finansieras via anläggningsavgifter och ingår inte i kostnadsunderlaget. I kostnadsunderlaget får endast räknas in kostnader för allmänna anläggningar som är nödvändiga för fördelningsområdets egen funktion. En anläggning som behövs för områdets funktion kan också ha en vidare funktion för bebyggelse utanför området, i detta fall får en avvägning göras av hur stor del av kostnaden som bör räknas in i kostnadsunderlaget. Inom aktuellt detaljplaneområde finns allmänna anläggningar som är till nytta även för bebyggelse utanför planområdet, och som därför endast till viss del fördelas inom fördelningsområdet. Vidare finns anläggningar som ligger utanför planområdet som till viss del är till nytta för fastigheterna inom fördelningsområdet och som därför till viss del fördelas inom fördelningsområdet. Till grund för bestämmande av gatukostnadsersättningen får läggas antingen faktiska eller beräknade kostnader. I denna gatukostnadsutredning tillämpas en modell som innebär att de beräknade kostnaderna, som redovisas i denna utredning, ska utgöra övre gräns för debitering av gatukostnadsersättning. Om de faktiska kostnaderna skulle bli lägre än de beräknade, kommer de faktiska kostnaderna att läggas till grund för gatukostnadsersättningen. Skulle de faktiska kostnaderna bli lika stora som eller större än de beräknade, så kommer de beräknade kostnaderna att läggas till grund för gatukostnadsersättningen. Det innebär att kommunen tar risken för eventuella felbedömningar. De beräknade kostnaderna avser prisnivån januari Vid framtida debitering kommer ersättningen att justeras med E84 till tidpunkten för anläggningarnas färdigställande. Kostnadsunderlaget delas upp på kostnader för anläggningar som hela Väsjöområdet har nytta av (gemensamma anläggningar) och kostnader för anläggningar för detaljplaneområdet (områdesanknutna anläggningar). De gemensamma anläggningarna ska betalas av samtliga som har nytta av dem, d v s alla fastighetsägare inom hela Väsjöområdet. Det innebär att utöver fördelningsområde 1, 2 och 3 så ska även kommun- och privatägda fastigheter i Väsjön mellersta, Edsbergs sportfält, Norrsätra verksamhetsområde, bostadsområdet Norrsätra Västra och området under kraftledningen vara med och dela på kostnaderna för de gemensamma anläggningarna. I de delområden som inte kommer att utgöra egna fördelningsområden kommer beräknad andel av de gemensamma anläggningarna att finansieras genom markförsäljning eller villkor i exploateringsavtal. Kommunen kommer dessutom att skattefinansiera viss del av de gemensamma anläggningarna eftersom dessa även är till nytta för andra utanför Väsjöområdet.

6 Sidan 6 av 8 Samrådshandling Gatukostnadsutredning Väsjön Fördelningsområde 3 Nedan anges den avvägning som gjorts avseende kommunens medfinansiering för gemensamma anläggningar. Gemensamma anläggningar Ej underlag för gatukostnadsersättningen Frestavägen 50 % Blågröna stråk 50 % Kajanläggning och bryggor i Väsjön 50 % Omfattningen av och kostnader för de allmänna anläggningarna som ingår i gatukostnadsutredningen redovisas i en omfattningsbeskrivning, se bilaga 2. Kostnadsunderlag per januari 2013, tusen kronor Gemensamma anläggningar, tkr Totalt Varav skattefinansiering Varav övriga fördelningsområden och områden utan gatukostnadsutredning Fördelningsområde 3:s andel Områdesanknutna anläggningar, tkr Totalt Fördelningsområde 3:s andel Totalt kostnadsunderlag, tkr Fördelningsområde 3 svarar för ca 11 % av den totala kostnaden för de gemensamma anläggningarna. Totalt innebär detta att fastighetsägarna inom ska bidra med kronor i prisnivå januari 2013.

7 Sidan 7 av 8 Samrådshandling Gatukostnadsutredning Väsjön Fördelningsområde 3 4. Gatukostnadsfördelning Kostnadsunderlaget kronor ska fördelas ut på fastighetsägarna inom fördelningsområdet enligt grunderna beskrivna i kapitel 3, d.v.s. på totalt 801,95 andelar. Gatukostnadsersättningen samt fördelning mellan de olika anläggningarna inom redovisas i tabellen nedan. Skulle de faktiska kostnaderna bli lägre än de bedömda (efter uppräkning med E84), så kommer gatukostnadsersättningen att baseras på de faktiska kostnaderna. Beloppen redovisas enligt prisnivå januari 2013 och är avrundade till hela tusental. Andelstal Områdesanläggningar Gemensamma anläggningar Total gatukostnadsersättning 0, , , , Debitering Kommunen får enligt PBL 6 kap 34 ta betalt då en anläggning kan användas. Den behöver alltså inte vara helt färdigställd, det kan t.ex. återstå att lägga på gatans slitlager. Fastighetsägarna kommer att debiteras gatukostnadsersättningen vid ett tillfälle, 2 år efter det att detaljplanen har vunnit laga kraft (förutsatt att gatukostnadsutredningen vunnit laga kraft). Det är den som är lagfaren ägare till en fastighet vid debiteringstillfället som är betalningsskyldig. Gatukostnadsersättningen betalas mot faktura senast 60 dagar efter debitering. Alternativt kan lån och, efter särskild prövning, anstånd beviljas enligt av kommunen fastställda principer, vilka kortfattat beskrivs nedan. Enligt plan- och bygglagen har fastighetsägarna rätt till ett gatukostnadslån på upp till 10 år med rak amortering om beloppet är betungande. Godtagbar säkerhet ska ställas, i första hand i form av pantbrev med ett inomläge av 100 % av taxeringsvärdet. Ränta ska betalas motsvarande referensräntan + 2 %. Referensräntan fastställs av Sveriges Riksbank varje halvår. Lagen ger även utrymme för jämkning om ersättningsbeloppet kan anses alltför betungande. Kommunen erbjuder därför, som ett sista alternativ, en möjlighet till anstånd. Detta innebär att ingen fastighetsägare tvingas att sälja och flytta ifrån sin fastighet om de inte har ekonomisk bärkraft att betala sin gatukostnadsersättning. Anståndet innebär att kommunen efter särskild bedömning kan medge att fastighetsägaren får anstånd, där referensräntan + 2 % ska betalas varje kvartal. Säkerhet ska ställas, i första hand i form av pantbrev med inomläge av 100 % av taxeringsvärdet. Alternativt kan även anstånd med ränta medgivas. Säkerhet ska då ställas med dubbla fordringsbeloppet. Anståndet förfaller då fastigheten överlåts, avstyckas, beviljas bygglov eller om eventuell ränta inte betalas.

8 Sidan 8 av 8 Samrådshandling Gatukostnadsutredning Väsjön Fördelningsområde 3 Kommunens principer för lån och anstånd avseende gatukostnadsersättning redovisas i sin helhet i bilaga 3. Medverkande tjänstemän Karin Sköld Exploateringsingenjör Sollentuna kommun Katrin Seuss Exploateringsingenjör Sollentuna kommun Kajsa Barkar Konsult Samhällsbyggnad NAI Svefa Charlotte Olsson Konsult Samhällsbyggnad NAI Svefa Bilagor 1. Karta över fördelningsområden 2. Omfattningsbeskrivning 3. Principer för lån och anstånd avseende gatukostnadsersättning 4. Illustration av nytillkommande tomter

9 Upplands Väsby kommun n Norrsätra verksamhetsområde rts rro Sollentuna kommun et Väsjön norra åk str na rö No Norrsätra västra åg Snuggan Bl le de Fördelningsområde 2 Norrsätra Fördelningsområde 1 Fördelningsområde 3 vs be Gu sta Preliminär förskoletomt Väsjön led rg s en Fjäturen Södersätra rgs be ds E n Fresta väge Väsjön mellersta Väsjöbacken allé Edsängen Edsbergs sportfält Bilaga 1 - Fördelningsområden Skala 1:10000

10 Sidan 1 av 15 Omfattningsbeskrivning för 1. Inledning Omfattningsbeskrivningen redogör för omfattningen av och kostnaden för de allmänna anläggningar som ingår i gatukostnadsutredningen. En systemhandling (WSP Sverige AB) ligger till grund för det kalkylunderlag som kostnadsfördelningen baseras på avseende gemensamma anläggningar. En förprojektering (Novamark AB) ligger till grund för det kalkylunderlag som kostnadsfördelningen baseras på avseende områdesanknutna anläggningar. Bygganalys AB har prissatt båda projekteringarna. Kommunen har således i samarbete med konsulter från WSP Sverige AB, Novamark AB och Bygganalys AB förprojekterat och kostnadsberäknat de åtgärder inom allmän plats som föreslås inom fördelningsområdet. 2. Förutsättningar för kostnadsberäkningen Teknisk standard Valet av standard och anläggningar på gator, parkmark m.m. påverkar givetvis gatukostnaderna. Sollentuna kommuns val av standard är resultatet av en avvägning mellan ekonomi, funktion och estetik. I förslaget är alla gator och cykelbanor asfalterade. I flerbostadshusområden är gångbanorna belagda med betongplattor och har kantsten av granit. I övriga områden är gångbanorna asfalterade och har kantstöd av betong. Belysning finns längs vissa gator och utförs med energisnåla LED-ljuskällor (LED = Light Emitting Diode). För att minimera vägområdesbredden tar kulverterade diken hand om dagvatten från gatorna. Dagvattnet leds till infiltrationsanläggningar och recipienter, d.v.s. sjöar och vattendrag dit vattnet slutligen leds. Eftersom Väsjön Norra är ett mycket kuperat område behöver man hantera dagvattnet från lokalgatorna löpande men anläggningar knutna till Väsjön Norra behöver även placeras i området för Frestavägen. Kostnaderna för dessa anläggningar som är till nytta för Väsjön Norra ingår i kostnadsunderlaget. Anläggningar som helt eller delvis är till för att leda bort dagvatten från kvartersmark ingår inte i kostnadsunderlaget för denna gatukostnadsutredning. De gräsytor som illustreras i kanten på vägområden för vissa gatutyper är avsedda för omhändertagande av dagvatten samt snöupplag. Omfattningsbeskrivningens kostnadsunderlag Kostnaderna för de anläggningar som ingår i kostnadsunderlaget redovisas i tabeller i de följande kapitlen. Det är totalkostnaden för varje anläggning som redovisas och sedan summeras ihop till ett totalt kostnadsunderlag som därefter fördelas mellan fastighetsägarna inom fördelningsområdet. Projektledning I kostnadsunderlaget ingår kostnader för projekt-, projekterings- och byggledning samt kommunens administrativa kostnader vid genomförandet.

11 Sidan 2 av 15 Utredningar och projektering I kostnadsunderlaget ingår, förutom projektering, kostnader för de utredningar, t.ex. geotekniska utredningar, som behövs inför projektering och byggande av de allmänna anläggningarna. Kommunens kostnader för att ta fram denna gatukostnadsutredning ingår också i underlaget. Markåtkomst och fastighetsbildning Trots återhållna bredder på gatorna är befintliga vägområden inte tillräckligt breda överallt. De fastighetsägare som drabbas av gatubreddning och nyanläggning på sin tomt ska ha ersättning för den mark och för de tomtanläggningar (ex. häckar) som berörs. Kostnaderna för markåtkomst är bedömda och ingår i kostnadsunderlaget. För gatubreddningar m.m. behövs lantmäteriförrättningar och kostnaderna för dessa ingår i kostnadsunderlaget. Entreprenadkostnader Entreprenadkostnaderna är beräknade utifrån de mängder schakt, terrassering, grundförstärkning, bärlager, asfaltering m m som bedömts utifrån upprättad systemhandling. De kalkyler som har gjorts utifrån systemhandlingen innehåller inga kostnader för provisoriska trafikomläggningar under byggtid. Vidare kommer erfarenhetsmässigt ett antal detaljer att tillkomma vid detaljprojektering och genomförande t ex skyltning, refuger, linjemålning, finplanering m m. Ett påslag om 15 % har därför gjorts på entreprenadkostnaderna för att täcka in även trafikomläggningar och erfarenhetsmässigt tillkommande detaljer. Oförutsett Vid projektering av mark- och anläggningsentreprenader är det omöjligt att heltäckande kartlägga alla förutsättningar. T ex kan dolda hinder dyka upp och markförhållandena kan komma att kräva annan mängd urgrävning, bergschakt, fyllning, förstärkning m m än vad som bedömts i projekteringen. För att ta hänsyn till sådana oförutsedda tillkommande arbeten har ett tillägg om 10% gjorts på entreprenadkostnaderna. Moms Moms ingår inte eftersom kommunens debitering av gatukostnader är momsbefriad (myndighetsutövning). Indexuppräkning Anläggningskostnader avser helt färdigställda anläggningar. Anläggningskostnaderna för de gemensamma anläggningarna är i underlagskalkylerna baserade på kostnadsläget i februari I denna handling redovisas kostnaderna uppräknade med Entreprenadprisindex, E84 för vägentreprenader till prisnivå februari Vid framtida debitering ska gatukostnaderna justeras till aktuellt kostnadsläge med E84, basmånad januari Anläggningskostnaderna för de områdesanknutna anläggningarna är i underlagskalkylerna baserade på kostnadsläget i januari Vid framtida debitering ska gatukostnaderna justeras till aktuellt kostnadsläge med E84, basmånad januari 2013.

12 Sidan 3 av Gemensamma anläggningar De gemensamma anläggningarna som omfattas av debitering av gatukostnadsersättning är Frestavägen, blågröna stråk (en sammanhängande struktur av naturmark och vatten mellan sjön Snuggan, Väsjön och grönområdet nordväst om Rösjön) samt kajanläggningar och bryggor i Väsjön, se karta på sid 6. Nedan redovisas dessa anläggningar översiktligt. Kostnadsuppskattning för de gemensamma anläggningarna Frestavägen Frestavägen är i nuvarande skick och standard otillräcklig för att trafikförsörja all den bebyggelse som tillkommer genom planerad förtätning och nyexploatering av Väsjöområdet. Vägen behöver därmed byggas om i syfte att tillgodose Väsjöområdets behov av fungerande trafiklösningar. Enligt den trafikprognos som utgör underlag för detaljplanen bedöms drygt hälften av all trafik på Frestavägen genereras av exploateringen kring Väsjön när området är fullt utbyggt. Resterande andel bedöms komma att utgöras av genomfartstrafik. Därför bedöms det som skäligt att jämka kostnadsunderlaget så att endast 50 % av kostnaden fördelas på fastighetsägarna i Väsjöområdet. Se även karta på sid 6. Sektion Frestavägen Frestavägen är utförd med dubbelriktad körbana på totalt 7 meter. På vardera sida av vägen anläggs en ca 3 meter bred gång- och cykelbana. Längs båda sidorna av körbanan anläggs trädplanteringar och utmed ena sidan anläggs parkering mellan träden. Belysningsstolpar finns längs båda sidor av gatan. Total sektionsbredd är 18 meter, vilket är 0,5 meter bredare än vad som redovisats i tidigare gatukostnadsutredning för Södersätra och Kastellgården. Breddningen sker för att möjliggöra enkelriktade cykelbanor på ömse sidor av gatan. Detta innebär även att kantstensparkering endast är möjligt längs en sida av vägen. Breddningen skattefinansieras, vilket innebär att kostnadsunderlaget endast är baserat på en 17,5 meter bred väg.

13 Sidan 4 av 15 Frestavägen flyttas längre ifrån Väsjön än det befintliga läget för att möjliggöra grundläggning på i huvudsak fast mark. Frestavägen grundläggs i huvudsak på framschaktade moränlager och på fyllning. Ombyggnation av totalt ca meter av Frestavägen ingår i kostnadsunderlaget Kostnadsuppskattning Frestavägen Projektledning Utredningar och projektering Markåtkomst och fastighetsbildning Entreprenadkostnader Tillägg för detaljeringsgrad Tillägg för oförutsett Totalt Ej underlag för gatukostnadsersättningen (50 %) Kostnadsunderlag Blågröna stråk För att förbättra spridningsmöjligheter för djur och växtliv samt för att skapa ett attraktivt promenadstråk uppgraderas stråket mellan Snuggan och Väsjön och vidare mot Rösjön. Här anläggs och kompletteras befintligt vattendrag med passande växtarter, landskapsåtgärder och parkanläggningar. Den delvis kulverterade Snuggabäcken lyfts upp i dagen. Vid Väsjön förbättras strandzonerna för ökad tillgänglighet. Gångstråk kommer att förses med belysning. Stråket är ca 1,2 km långt. Bredden varierar, men stråket är i huvudsak ca 50 m brett och smalnar av framförallt längs Väsjöån. De blågröna stråken är en förutsättning för att utbygganden av Väsjöområdet ska kunna genomföras och nyttan av stråken delas av alla fastighetsägare i Väsjömrådet. Kommunen finner det dock skäligt att jämka kostnadsunderlaget så att endast 50 % fördelas mellan fastighetsägarna i Väsjöområdet. Se även karta på sid 6. Tkr Kostnadsuppskattning blågröna stråk Tkr Projektledning Utredningar och projektering Markåtkomst och fastighetsbildning Entreprenadkostnader Tillägg för detaljeringsgrad Tillägg för oförutsett Totalt Ej underlag för gatukostnadsersättningen (50 %) Kostnadsunderlag Kajanläggningar och bryggor i Väsjön För att skapa möte och tillgänglighet mellan anslutande flerbostadshus, gator och Väsjön anläggs kajanläggning och bryggor längs delar av stränderna runt sjön. I

14 Sidan 5 av 15 gatukostnadsunderlaget ingår kostnader för sådan grundläggning som bedöms vara till nytta för kajer och bryggor. Grundläggning för kommande planerad bostadsbebyggelse ingår inte i kostnadsunderlaget. Kajer och bryggor kommer att förses med träd, bänkar och belysning m.m. Nyttan av kajanläggningen och bryggorna i Väsjön delas mellan alla fastighetsägare i Väsjön. Kommunen bedömer dock att de till viss del även kan komma att användas av en bredare allmänhet. Kostnadsunderlaget jämkas därför så att endast 50 % fördelas mellan fastighetsägarna i Väsjöområdet. Se även karta på sid 6. Kostnadsuppskattning kajanläggning och bryggor i Väsjön Tkr Projektledning Utredningar och projektering Markåtkomst och fastighetsbildning 0 Entreprenadkostnader Tillägg för detaljeringsgrad Tillägg för oförutsett Totalt Ej underlag för gatukostnadsersättningen (50 %) Kostnadsunderlag

15 Sidan 6 av 15 Totalt kostnadsunderlag för gemensamma anläggningar, tkr Gemensamma anläggningar Gemensam anläggning Total kostnad Ej underlag för gatukostnadsersättningen Kostnadsunderlag Frestavägen Blågröna stråk Kajanläggning och bryggor i Väsjön Totalt Områdesanknutna anläggningar De områdesanknutna anläggningarna inom fördelningsområdet utgörs totalt av ca 3 km gator, samt park, gångvägar och lekplats. I bilaga 2:1 redovisas gatunätet översiktligt. Slutligen sammanfattas kostnaderna för de områdesanknutna anläggningarna. Trädplanteringar förekommer i huvudsak utmed gator med flerbostadshus. Trädplanteringar visas dock ej i nedanstående sektioner.

16 Sidan 7 av 15 GATA 7 OCH GATA 1V Gata 1V och gata 7 har en totalbredd om 12,75 meter och en total längd på 215 meter inom fördelningsområdet. Längs gatan finns flerbostadshus, förskola och lekplats. Gatan är utförd med en dubbelriktad körbana om totalt 5 meter. På den ena sidan av körbanan finns en gångbana om 1,75 meter, en stödremsa och en gräsyta. På den andra sidan av körbanan finns utrymme för parkering om 2 meter, en gångbana om 2,5 meter och en stödremsa. Belysningsstolpar belägna på stödremsorna finns längs båda sidorna av gatan.

17 Sidan 8 av 15 GATA 2S Gata 2S har en totalbredd om 8,05 meter och en total längd på 830 meter inom fördelningsområdet. Gatan omges av radhus, kedjehus, parhus och friliggande hus. Gatan är utförd med en dubbelriktad körbana om totalt 5 meter. På den ena sidan av körbanan finns en gångbana om 1,8 meter, stödremsa med belysningsstolpar, och en gräsyta. På den andra sidan av körbanan finns en stödremsa. GATA 2N

18 Sidan 9 av 15 Gata 2N har en totalbredd om 10,75 meter och en total längd på 120 meter inom fördelningsområdet. Gatan omges av flerbostadshus. Gatan är utförd med en dubbelriktad körbana om totalt 5 meter. På den ena sidan av körbanan finns en parkeringsyta om 2,00 meter, en gångbana om 2,50 meter och en stödremsa med belysningsstolpar. På den andra sidan av körbanan finns en stödremsa och en grusyta. GATA 3N Gata 3N har en totalbredd om 10 meter och en total längd på 115 meter inom fördelningsområdet. Gatan omges av kedjehus och friliggande hus. Gatan är utförd med en dubbelriktad körbana om totalt 5 meter. På den ena sidan av körbanan finns stödremsa och en gräsyta. På den andra sidan av körbanan finns en gångoch cykelbana om 3,75 meter och en stödremsa med belysningsstolpar.

19 Sidan 10 av 15 GATA 3S Gata 3S har en totalbredd om 13,70 meter och en total längd på 75 meter inom fördelningsområdet. Gatan omges av flerbostadshus. Gatan är utförd med en dubbelriktad körbana om totalt 5 meter. På den ena sidan av körbanan finns en gångväg om 1,75 meter samt en stödremsa. På den andra sidan av körbanan finns parkeringsutrymme om 2 meter, en gång- och cykelbana om 4,45 meter och en stödremsa med belysningsstolpar.

20 Sidan 11 av 15 GATA 1Ö, FRÄKENVÄGEN, GATA 4, GATA 5, GATA 8, GATA 9, GATA 11 OCH GATA 12 Gator enligt ovan har en totalbredd om 6,5 meter och en total längd på 855 meter inom fördelningsområdet. Gatorna omges av radhus, kedjehus, parhus och friliggande hus. Gatan är utförd med en dubbelriktad körbana om totalt 4,5 meter. På vardera sida av körbanan finns en stödremsa och en gräsyta.

21 Sidan 12 av 15 GATA 6S OCH STENSTAVÄGEN Gata 6S och Stenstavägen har en totalbredd om 11,75 meter och en total längd på 455 meter inom fördelningsområdet. Gatan omges i huvudsak av flerbostadshus men även av radhus. Gatan är utförd med en dubbelriktad körbana om totalt 5 meter. På den ena sidan av körbanan finns en gångbana om 1,75 meter och en stödremsa. På den andra sidan av körbanan finns utrymme för parkering om 2 meter, en gångbana om 2,5 meter och en stödremsa. Belysningsstolpar belägna på stödremsorna finns längs båda sidorna av gatan.

22 Sidan 13 av 15 GATA 6N Gata 6N har en totalbredd om 7,3 meter och en total längd på 100 meter inom fördelningsområdet. Gatan omges av parhus och friliggande hus. Gatan är utförd med en dubbelriktad körbana om totalt 4,5 meter. På den ena sidan av körbanan finns en stödremsa och en gräsyta. På den andra sidan av körbanan finns en gångbana om 1,55 meter och en stödremsa med belysningsstolpar.

23 Sidan 14 av 15 GATA 10 Gata 10 har en totalbredd om 9,5 meter och en total längd på 140 meter inom fördelningsområdet. Gatan omges av flerbostadshus. Gatan är utförd med en dubbelriktad körbana om totalt 4,5 meter. På den ena sidan av körbanan finns en parkeringsyta om 2,0 meter, en gång- och cykelbana om 2,50 meter och en stödremsa med belysningsstolpar. På den andra sidan av körbanan finns en stödremsa. Parkering på kvartersmark i anslutning till gata 10 ingår inte i kostnadsunderlaget. LEKPLATS Lekplatsen är utrustad med en klätterlek, en sandlåda, en gunglek samt belysning, staket, bord och sittbänk. ÖVRIGT Flera gångstråk med inslag av trappor överbryggar terrängen i området. Trappstråken länkar Entrétorget (vid gata 6) med gata 2, Frestavägen med gata 5, det Blågröna stråket med gata 2 samt Fräkenvägen med gata 2. En trappa intill en brant bergvägg har en fristående konstruktion, övriga anläggs på mark. Kostnadsuppskattning områdesanknutna anläggningar Projektledning Utredningar och projektering Markåtkomst och fastighetsbildning Entreprenadkostnader Oförutsett Tkr Totalt Kostnadsunderlag

24 Sidan 15 av Sammanfattning kostnadsunderlag Gemensamma anläggningar, tkr Totalt Varav skattefinansiering Varav övriga fördelningsområden och områden utan gatukostnadsutredning Fördelningsområde 3:s andel Områdesanknutna anläggningar, tkr Totalt Fördelningsområde 3:s andel Totalt kostnadsunderlag, tkr Medverkande tjänstemän Karin Sköld Exploateringsingenjör Sollentuna kommun Katrin Seuss Exploateringsingenjör Sollentuna kommun Kajsa Barkar Konsult Samhällsbyggnad NAI Svefa Charlotte Olsson Konsult Samhällsbyggnad NAI Svefa Bilagor 2:1 Karta med de olika gatutyperna inom fördelningsområdet

25

26 Karin Sköld BILAGA Exploateringsenheten Sida 1 av 2 Karin Sköld Exploateringsingenjör Dnr 2009/558 KS 328 Principer för lån och anstånd avseende gatukostnadsersättning i Sollentuna Nedanstående principer avser de fastigheter som berörs av gatukostnadsutredningar inom Sollentuna kommun. 1. Gatukostnadslån Fastighetsägare kan efter särskild bedömning av Kommunen medges möjlighet att erhålla gatukostnadslån och därmed erlägga gatukostnadsersättningen genom amortering. För att detta ska bli aktuellt ska fastighetsägaren underteckna ett skuldebrev på fordringsbeloppet, som överlämnas till kommunen. Följande villkor ska gälla: 1.1 Lån kan efter särskild bedömning av Kommunen beviljas för hela eller delar av gatukostnadsersättningen. Amorteringstiden bestäms med hänsyn till beloppets storlek dock högst 10 år. Lika stora årliga amorteringsbelopp erläggs. 1.2 Ränta ska betalas löpande på obetald del av fordringsbeloppet. Räntesatsen ska enligt räntelagen 5 vara referensränta + 2 %. 1.3 Amortering och upplupen ränta erläggs mot faktura 4 ggr/år, per den 30/3, 30/6, 30/9 och 30/ Säkerhet ska ställas för fullgörande av Kommunens fordran. I första hand ska säkerheten bestå av pantbrev i fastigheten med ett inomläge av 100 % av taxeringsvärdet. Annan fullgod säkerhet kan i vissa fall godtas. Kostnad för pantbrevsuttag betalas av fastighetsägaren. 1.5 Fastighetsägaren har rätt att under skuldebrevets löptid erlägga fordringsbeloppet i förtid. 1.6 Hela gatukostnadsersättningen förfaller till omedelbar betalning i det fall fastigheten överlåtes eller om amorteringsplanen inte fullföljs. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

27 Dnr. 2009/558 KS 328 Sida 2 av 2 2. Anstånd Om gatukostnadsersättningen kan anses särskilt betungande kan Kommunen efter särskild bedömning medgiva fastighetsägaren ett anstånd med gatukostnadsersättningen till dess fastigheten överlåtes, avstyckas eller bygglov beviljas. För att beviljande av anstånd ska bli aktuellt krävs att fastighetsägaren undertecknar ett skuldebrev på hela alternativt dubbla fordringsbeloppet (se pkt nedan), som överlämnas till kommunen. Efter 5 år görs en ny bedömning av eventuell förlängning av beviljat anstånd. 2.1 Anstånd kan efter särskild bedömning av Kommunen beviljas för hela eller delar av gatukostnadsersättningen om denna kan anses särskild betungande. 2.2 Vid beviljat anstånd görs efter 5 år en omprövning för eventuell förlängning av anståndet med ytterligare 5 år. 2.3 Ränta ska betalas löpande på obetald del av fordringsbeloppet. Räntesatsen ska enligt räntelagen 5 vara referensränta + 2 %. 2.4 Ränta erläggs mot faktura 4 ggr/år, per den 30/3, 30/6, 30/9 och 30/ Säkerhet ska ställas för fullgörande av Kommunens fordran. I första hand ska säkerheten bestå av pantbrev i fastigheten med ett inomläge av 100 % av taxeringsvärdet. Annan fullgod säkerhet kan i vissa fall godtas. Kostnad för pantbrevsuttag betalas av fastighetsägaren. 2.6 Alternativt till pkt kan Kommunen även medgiva anstånd med räntan enligt pkt 2.3, dvs. fordringsbeloppet ökar med ränta till dess skulden slutregleras. Räntesatsen är då enligt räntelagen 5 referensränta + 2 %. Säkerhet ska ställas på samma sätt som i pkt 2.5 med den skillnaden att den ska motsvara dubbla fordringsbeloppet. 2.7 Fastighetsägaren har rätt att under skuldebrevets löptid erlägga fordringsbeloppet inkl. eventuell ränta i förtid. 2.8 Hela gatukostnadsersättningen förfaller till omedelbar betalning i det fall fastigheten överlåtes, avstyckas, beviljas bygglov eller om räntebetalning enligt punkt 2.3 inte fullföljs.

28

29