Jag brukar jämföra källor med varandra.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag brukar jämföra källor med varandra."

Transkript

1 Estetisk-filosofiska fakulteten Annika Johansson Jag brukar jämföra källor med varandra. En studie i gymnasieelevers kritiska tänkande I usually compare sources with each other. A study in high school students critical thinking Pedagogik C-uppsats Datum: Handledare: Eva Garstedt Examinator: Tomas Saar Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Abstract The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education. I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires. The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information. The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education. Sammanfattning Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser. Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät. Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har. Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser. Nyckelord: källkritik, kritiskt tänkande, informationsvärdering, kriterier

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och problemformulering Definitioner Avgränsningar Litteraturgenomgång Tidigare forskning Fastställande av frågeställningar Frågställningar Metod Kvantitativa metoder Analysredskap Slutgiltigt analysredskap Kritisk granskning av analysredskap Enkätkonstruktion Urval Undersökningstillfällena Externt och internt bortfall Kodning och analys av enkäterna Index Utförlighet Tillförlitlighet Tidsaspekt Form Överensstämmande Resultat Gymnasieelevers källval och kriterier Val av källor Tillgänglighet Utförlighet Tillförlitlighet Tidsaspekt Form Perspektiv Överensstämmande Skillnader mellan program Utförlighet Tillförlitlighet Tidsaspekt Form Perspektiv Överensstämmande Skillnader mellan årskurser Utförlighet... 34

4 5.3.2 Tillförlitlighet Tidsaspekt Form Perspektiv Överensstämmande Resultatsammanfattning Analys och diskussion Gymnasieelevers källval och kriterier Val av källor Tillgänglighet Utförlighet Tillförlitlighet Tidsaspekt Form Perspektiv Överensstämmande Skillnader mellan program Skillnader mellan årskurser Slutsatser Gymnasieelevers källval och kriterier Val av källor Kriterier Skillnader mellan program Skillnader mellan årskurser Reliabilitet och validitet Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Bilaga 1: Enkät... 56

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Idag arbetar skolan med ett problembaserat arbetssätt där eleverna själva ska söka kunskap och färdigställa olika skoluppgifter. Det övergripande målet är att eleverna ska lära sig tänka och lösa problem. Det är viktigare att lära sig hur man tänker än vad man tänker, det vill säga vilket ämnesinnehåll man har (Kilpatrick i Stensmo 1994). I den stora mängd information som finns tillgänglig kräver det att eleverna har kunskap att hitta, värdera och kritiskt granska både källor och information. Eleverna behöver därför ha en informationskompetens, vilket har kallats den fjärde basfärdigheten. Först när de har detta kan informationen omvandlas till kunskap. De tre övriga basfärdigheterna är läsa, skriva och räkna. Rask (2000) beskriver informationskompetens som att elever behöver söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa framtidens information (s. 15). Författaren menar att vi inte bör skydda eleverna genom exempelvis tekniska filter från oetiskt material, utan det är viktigt att elever lär sig detta. När de sedan kommer ut i arbetslivet finns det inte längre några filter som skyddar dem, utan då ska de plötsligt kunna sovra bland all information själva. Om de lär sig vara källkritiska redan i skolan får de med sig den kunskapen. Källkritik har sitt ursprung inom historievetenskapen, där den gjorde det möjligt att skilja mellan fakta och spekulationer. Den användes också för att sålla bort källor som var förfalskade. I dagens stora mångfald av källor via Internet har man behövt anpassa metoden, och den har därför utvecklats med fler kriterier. För källor via Internet är det exempelvis viktigt att vara medveten om perspektivet. Via Internet kan man möta hela världen och informationen kan vara skapad var som helst. Det innebär att den är påverkad av den kultur den funnits eller finns i, och den världsbild och kunskapssyn som kulturen präglas av (Leth och Thurén 2000). En av de stora möjligheterna med Internet är dess jämlikhet. Många kan göra sin röst hörd och därför finns det stora möjligheter att ta del av flera olika perspektiv. Att hålla sig till enbart auktoritativa källor vore därför att begränsa sina möjligheter. Många elever söker information från Internet eftersom den är lättillgänglig och för att det finns oerhört mycket information där, men för att kunna utnyttja möjligheterna med Internet krävs det också att eleverna har omdöme att själva avgöra vad som är trovärdigt (Leth & Thurén 2000). Det kritiska tänkandet är en viktig del i läroprocessen, men lärare och bibliotekarier har dock ofta sett att många elever inte har den kunskapen som krävs för att eleverna ska kunna räknas som informationskompetenta (Weiler 2004). För att utveckla färdigheter i värdering av information behöver därför bibliotekarier och lärare hjälpa eleverna att fästa deras uppmärksamhet på problemet, och ge dem de nödvändiga verktyg de behöver (Nilsson 2001). Det står dessutom i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) att ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex omvärld. Det är en värld med en snabb förändringstakt och ett stort informationsflöde. Eleverna behöver därför få en grund för ett livslångt lärande och de behöver lära sig finna, tillägna sig, använda och utveckla ny kunskap. De ska dessutom även kritiskt kunna granska fakta och förhållanden och inse konsekvenserna för olika alternativ. På så sätt ska skolan förbereda dem för vuxenlivet så att de kan fungera i samhället och ta ansvar för sina egna liv (Lpf 94)

6 Alexandersson och Limberg (2004) anser att om inte eleverna får stöd utvecklar de inte några mer kvalificerade sätt att bedöma relevans och tänka källkritiskt allt eftersom de växer. De studerade elever från årskurs två i grundskolan upp till årskurs tre på gymnasiet. Deras resultat visade att skillnaderna mellan eleverna var små, och att elever ofta värderar och bearbetar källor på en primitiv nivå. Det är fler studier som visar att elever värderar källor på en mycket enkel nivå (se ex. Grimes & Boening 2001; Kolstö 2001; Large & Beheshti 2000). Lubans (1999) anser istället att många av hans elever var duktiga på att bedöma kvalitén hos den information de använde. Enochsson (2007; 2001) hävdar också att hennes elever alltid värderade sina källor, men hon påpekar att vad barn anser vara bra information kan ibland skilja sig från de vuxnas åsikter. Skillnaden i åsikter om elevers kritiska granskning kan bero på vilket perspektiv forskarna har. Jag upplever att exempelvis Enochsson (2007; 2001) går lite djupare utifrån elevernas perspektiv än exempelvis Alexandersson och Limberg (2004). Enochsson (2007) ger exemplet att ibland menade hennes elever att det inte var viktigt att veta vem som låg bakom informationen, vilket brukar anses mycket viktigt när det gäller källkritik. Enochsson gick då vidare och frågade varför, och det visade sig att en elev exempelvis menade att om hon var ute efter en bild på en skidåkare för att klistra in i sitt skolarbete var det bilden i sig hon var ute efter, och då spelade det ingen roll vem som lagt ut den. Jag tolkar det som att eleven menade att hon inte behövde värdera källans pålitlighet för att se om denna var trovärdig, och för att se om det verkligen var en skidåkare på bilden, eftersom hon själv såg att bilden föreställde det hon var ute efter. Enligt Enochssons (2007) elever finns det alltså tillfällen då källans ursprung inte är så viktig trots att det gäller en skoluppgift. Det måste enligt dem finnas någon mening med reflekterandet. Det är också möjligt att de olika resultaten beror på elevernas förutsättningar. Studier har visat att elever som får möjlighet att träna på sitt kritiska tänkande förbättrar sin informationskompetens. Vid studier där elevernas utveckling jämfördes före och efter övningar i källkritik visade eleverna en tydlig förbättring (se ex. Barak et al. 2007; Yang & Huang 2007). Det innebär i så fall att det därför är möjligt att de olika resultaten inte motsäger varandra, utan mer kompletterar varandra. Det vill säga om eleverna i Alexandersson och Limbergs (2004) studie inte fått så mycket träning är deras resultat logiskt, och Enochsson (2007) skriver själv att hennes elever fick många möjligheter till arbeta med informationssökning och då blir också det resultatet logiskt. Inom biblioteks- och informationsvetenskapen där jag är verksam är kritiskt tänkande ett mycket aktuellt ämne, och det är också något som intresserar mig väldigt mycket. Läsåret 2006/2007 skrev jag en magisteruppsats i ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Då väcktes mitt intresse för källkritik av att lärare och bibliotekarier uttryckte att elever ofta var dåliga på att kritiskt granska information. Sedan dess har både mitt intresse och min kunskap fördjupats, och jag anser att det är viktigt att elever får möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande. Jag ser Internet som en stor möjlighet att ta del av åsikter som man inte kunnat lyssna på förut, men Internets intåg i skolorna innebär också nya problem. Skolan har en viktig uppgift att hjälpa eleverna lära sig hantera den stora mängd information som finns på webben

7 Metzger et al. (2003) skriver att det inte finns så många undersökningar när det gäller hur elever värderar källor. Jag håller inte riktigt med om detta då jag anser att det finns förhållandevis många, men de ingår ofta i en större studie som undersöker hela eller flera delar av informationssökningsprocessen (se ex. OCLC 2002; Lorenzen 2001; Young & von Seggern 2001; Lubans 1999). Dessutom är begreppet många mycket subjektivt och det kan vara en anledning till att jag och Metzger et al. (2003) har olika åsikter i frågan. Däremot skriver Metzger et al. (2003) också att det bara finns ett fåtal jämförande studier mellan olika grupper och det har inte jag heller funnit så många. De flesta kvantitativa studier jag har hittat handlar om gruppen som helhet och ingen jämförelse har skett mellan olika åldrar eller olika studieinriktningar. Metzger et al. (2003) egen studie undersökte dock om det fanns några skillnader i kritiskt tänkande mellan studerande och ickestuderande. Dessutom finns Ucaks (2007) studie som undersökte skillnader mellan studenter i olika årskurser på universitetsnivå. När jag gjorde min magisteruppsats visade den största delen av litteraturen att elever granskade källor på en primitiv nivå (se ex. Alexandersson & Limberg 2004; Grimes & Boening 2001; Kolstö 2001; Large & Beheshti 2000), medan ett fåtal studier (Enochsson (2007, 2001; Lubans 1999) och min egen undersökning (Johansson & Magnusson 2007) visade istället att elever är källkritiska. Denna motsättning motiverar en större studie för att se om det går att dra några generella slutsatser om hur elever tänker när de självständigt söker och värderar information för en skoluppgift. Genom att ta reda på vilka kriterier eleverna använder sig av när de värderar information, tror jag att det är möjligt att se om elever brukar tänka kritiskt. 1.2 Syfte och problemformulering Mitt syfte med den här studien blir därför att undersöka vilka kriterier elever uppger att de använder sig av när de självständigt söker och värderar information för en skoluppgift. Desto mer vi får reda på elevers sätt att handskas med information, desto lättare får pedagoger att finna nya metoder att undervisa i informationskompetens. Därför tror jag att även min studie kan bidra med en liten bit till den fortsatta kunskapsutvecklingen inom området. Eftersom det dessutom bara finns ett fåtal studier där man jämför grupper med varandra anser jag att det också är motiverat att göra en undersökning där jag jämför olika elevgrupper med varandra för att försöka se eventuella skillnader. På så sätt kommer min studie fylla en liten bit av en lucka inom området. Jag vill veta vilka kriterier elever utgår ifrån när de ska bedöma om de kan använda en källa eller inte. Dessutom vill jag se om finns skillnader mellan gymnasieelever vid studieförberedande program och gymnasieelever vid yrkesförberedande program angående hur de bedömer användbarheten hos den information de möter. Jag avser också att undersöka om det finns några skillnader mellan elever i årskurs ett och elever i årskurs tre på gymnasienivå, när det gäller hur de bedömer användbarheten hos den information de kommer i kontakt med

8 1.3 Definitioner Kritiskt tänkande Det kritiska tänkandet är en metod för att fråga och ifrågasätta. Det är en metod att försöka finna nya företeelser och samband, och dessutom också kunna verifiera dessa företeelser och samband. Att granska något kritiskt är att ta reda på både fördelar och nackdelar. Genom en noggrann analys och bedömning blir det då möjligt att bestämma informationens trovärdighet Det kritiska tänkandet används för att ta reda på att den information man fått är äkta och giltig för ändamålet (Hultén et al. 2007). Yrkesförberedande program Enligt Skolverket (2008) ingår arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i alla nationella program med yrkesinriktning. APU är en kursplanestyrd utbildning som genomförs på en arbetsplats utanför skolan och den ska omfatta minst 15 veckor. I uppsatsen kommer jag ibland även använda begreppet praktiskt program vilket får räknas som en synonym till yrkesförberedande program. Studieförberedande program Till de studieförberedande programmen hör Samhällsvetenskapligt program och Naturvetenskapligt program oavsett vilken inriktning eleverna går (Jansson & Mårtensson 1998). Här vill jag göra ett tillägg och även föra in Estetprogrammet som inte har APU, Medieprogrammet och Teknikprogrammet vars APU ofta är ett mindre antal veckor än de 15 som Skolverket föreskriver. I uppsatsen kommer jag ibland även använda begreppet teoretiskt program vilket får räknas som en synonym till studieförberedande program. Jag kommer också i uppsatsen ibland vid ett jämförande endast säga båda programmen som ett sammanfattande begrepp och det innefattar alla program trots att det finns fler än två program. 1.4 Avgränsningar Människor kan söka information för många olika saker. Speciellt idag när Internet är så lättillgängligt är det exempelvis lätt att söka adresser, priser och förslag på olika nöjen. Det är också möjligt att kommunicera på olika sätt och ta del av andras åsikter via exempelvis personlig kontakt, telefon, forum eller chattsidor på Internet. Man kan få information av både kända och okända personer. Att fråga en okänd efter vägen är också en form av informationssökning. Jag har därför valt att avgränsa mig till den information som gymnasieelever söker när de gör en skoluppgift. Detta har jag gjort för att jag tror att man inte alltid tänker kritiskt när man exempelvis chattar med en kompis, och det är inte heller alltid meningen att man ska behöva göra det. Visserligen är det nödvändigt ibland när de exempelvis chattar med okända, men det är en helt annan typ av frågeställning. I uppsatsen har jag också valt avgränsa mig från pedagogernas åsikter i frågan. Det är mycket möjligt att de vet hur elever brukar agera i de här frågorna, men det är ändå endast det som eleverna själva uppger som finns med i uppsatsen. Idag finns det både folkhögskolor och friskolor där elever kan läsa på gymnasienivå. Jag har dock valt att avgränsa mig från dessa och jag kommer endast att göra urvalet av respondenter utifrån kommunala skolor. Eftersom antalet friskolor med många olika inriktningar ökar varje år anser jag att det i slutändan skulle kunna bli för svårt att hantera för en C-uppsats

9 2. Litteraturgenomgång I den här avdelningen tar jag upp tidigare forskning inom området. Jag har använt mig av både svenska och utländska studier. Jag har ansett att det har varit relevant att ta med studier från länder som har ett undervisningssystem som är jämförbart med det svenska skolsystemet. Exempel på sådana länder är Norge och USA. 2.1 Tidigare forskning Mikael Alexandersson, professor inom pedagogik, och Louise Limberg (2004), professor inom biblioteks- och informationsvetenskap, menar att elever värderar källor på en mycket primitiv nivå. De gjorde studier i flera olika klasser, men eftersom jag studerar gymnasieelever har jag inriktat mig på de elever som gick i årskurs 3 på gymnasiet i Alexandersson och Limbergs studie. De eleverna gjorde ett grupparbete där varje grupp valde ut en terroristorganisation att arbeta med. Författarna såg att Internet var den källa eleverna helst valde och de började nästan alltid sina informationsökningar där. Eftersom en del elever angav webben som källa förstod Alexandersson och Limberg att eleverna hade en diffus uppfattning över vad det innebar att redovisa källor. Författarna påpekar att eleverna blandade ihop datorkunskap med informationssökningskompetens och eleverna ansåg sig duktigare än de egentligen var. Alexandersson och Limbergs elever var skeptiska till böcker och muntliga källor. Även om de använde böcker, och framför allt uppslagsverk, menade de att böcker ofta var gamla. Den främsta anledningen till att de ändå använde böcker var att de blivit uppmanade till det av pedagogerna. När det gällde muntliga källor ville eleverna ofta få dem bekräftade på något vis. Dessutom ansåg en del elever att det var tillåtet att använda andras elevarbeten som de hade hittat på Internet bara de skrev om texten lite. Eleverna som professorerna inom biblioteks- och informationsvetenskap Andrew Large och Jamshid Beheshti (2000) studerade gick i årskurs 6 1, och de hade i uppgift att skriva om en olympisk vintersport. Författarna såg att det fanns oenighet i fråga om vilka källor som eleverna ansåg vara bäst, och de delade därför upp klassen i olika grupper som de kallade teknofiler, traditionalister och pragmatiker. Teknofilerna föredrog webben eftersom de ansåg att det fanns mycket och lättillgänglig relevant information där. Trots detta var de inte helt oreserverade för de problem som Internet förde med sig. Traditionalisterna kände sig mer vana med böcker och sökte därför hellre i välbeprövade uppslagsböcker och faktaböcker än på webben. De ansåg att informationen i böcker var mer pålitlig, djupgående och exakt, och dessutom fanns informationen de behövde samlad på ett ställe. Pragmatikerna hade som ordet antyder en mer pragmatisk hållning till Internet. De värdesatte webben, men de såg den mer som ett komplement till andra källor. Eleverna i den här gruppen menade att valet av källa berodde på vad de sökte efter, och det var inte alls säkert att webben hade bättre information än andra källor. Annika Johansson och Åse Magnusson (2007) har i en magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap gjort en kvalitativ studie med elever i årskurs 3 på gymnasiet. Deras elever hade en kritisk hållning till Internet, och även om de flesta eleverna använde Internet menade de att det inte var lika tillförlitligt som böcker. Därför var man tvungen att granska källor på Internet extra noga. Anledningen till att eleverna ändå använde Internet var att det var enkelt, lättåtkomligt och mer uppdaterat. 1 USA har inget nationellt skolsystem, men majoriteten som börjar sjätte klass i USA är 11 år (NCES 2008)

10 De flesta av Johansson och Magnussons elever uppgav också att de gärna använde litteratur i någon form när de skulle skriva uppsatser eller hade andra skrivuppgifter i skolan. De litade på böcker och uppslagsverk på grund av att de ansågs vara genomarbetade och faktagranskade av många människor. Dessutom menade eleverna att böcker innehöll djupgående information som var samlad på en plats, och uppslagsverkens uppgift var att tillhandahålla objektiv, pålitlig och korrekt information. Eleverna uppgav också att de litade på seriösa artiklar, forskningsrapporter och akademiska avhandlingar. Däremot litade de inte på skvaller/nöjestidningar och namngav Aftonbladet som en sådan tidning. Eleverna litade inte heller på elevarbeten som var utlagda på Internet. Till skillnad från eleverna i Alexandersson och Limbergs (2004) studie menade Johansson och Magnussons (2007) elever att intervjupersoner kunde vara en pålitlig källa. Elevernas reservation var dock att intervjupersonen skulle ha säkra kopplingar till ämnet. Anledningen till detta var att de ansåg intervjupersoner som förstahandskällor, och när informationen inte har gått i flera led blir den tillförlitlig menade eleverna. Därför litade eleverna även på självbiografier. Doktorerna inom journalistik Göran Leth och Torsten Thurén (2000) betonar vikten av att jämföra källor med varandra. I sin källkritikshandledning skriver de att en princip för traditionell källkritik är att inte tro på något om det inte bekräftas av minst två oberoende källor. Författarna skriver också att informationen kan skilja sig åt mellan olika källor. De menar att källor kan definiera ett ämne på olika sätt, exempelvis kan en uträkning av hur stor arbetslösheten är vara olika beroende på hur källan definierar arbetslöshet. Flera studier tar också upp att eleverna anser att kritiskt tänkande handlar om att göra självständiga bedömningar för att avgöra om en källa är tillförlitlig. Universitetslektorn i pedagogik AnnBritt Enochsson (2005) gjorde en studie bland elever i åldrarna 6-17 år för att urskilja vilka färdigheter eleverna själva anser krävs för att söka information. Därför tog hon reda på det som eleverna ansåg vara användbart, respektive svårt, när de arbetade med informationssökning på Internet. Hennes elever ansåg att de var tvungna att tänka själva för att kunna avgöra om informationen de hittat var tillförlitlig. Dessutom påpekade de att det ofta krävdes förkunskaper för att kunna bedöma om en källa var trovärdig. Alla hennes elever ansåg att det tog tid att lära sig informationssökning på Internet. De äldre eleverna visste dessutom att det var viktigt att tänka kritiskt, men vid brist på tid kunde de ibland ignorera det. Eleverna menade att istället för att söka egen information kunde det då vara bättre att läsa de böcker som läraren föreslog. Det var också många av Johansson och Magnussons (2007) elever som uppgav att informationen skulle överensstämma med information i andra källor. Till skillnad från Enochssons (2005) elever menade dock eleverna i Johansson och Magnussons (2007) studie att det var viktigt att lägga ner tid på att granska källorna, för tid genererar kvalitet. En icke tillförlitlig källa är obrukbar enligt Johansson och Magnussons elever. Även Alexandersson och Limbergs (2004) elever ansåg att källkritik innebar att de själva var tvungna att tänka och bedöma källorna. Det var också bra att titta i flera källor och jämföra dessa med varandra för att hitta den sannaste källan. Stein Kolstö (2001) är doktor i pedagogik och även hos några av hans elever kan man se att vissa ville göra självständiga bedömningar och lyssna på alla inblandade innan de drog någon slutsats. Kolstö har i sin studie tittat på hur förstaårselever på gymnasienivå tänkt och vilka synvinklar de utgått ifrån, när de skulle fatta egna beslut om kraftledningar skulle kunna orsaka leukemi hos barn. Kolstö ville se hur respondenterna förklarade sina åsikter om ämnet och vad de ansåg om tillförlitligheten hos olika källor och olika sidor av hävdat vetande - 6 -

11 [min övers. av knowledge claims]. Eleverna fick ta del av samma material eftersom det var tänkt att de skulle ha samma utgångspunkt. Skolan visade kopior av dagstidningsartiklar, forskningsrapporter och officiella dokument. Det mest frekventa valet där eleverna ansåg att källan var trovärdig handlade om något som Kolstö betecknar som forskartillit. Det innebar att eleverna var ute efter expertinformation och de trodde att forskare var trovärdiga. Andra källor som vissa elever hade förtroende för var exempelvis kraftbolaget, politiskt utskott för sociala frågor och hälsa och miljöorganisationer. Denna tillit som eleverna visade handlar nog egentligen om ett förtroende för auktoriteter. För att bedöma om en källa var trovärdig tittade alltså Kolstös elever på upphovet. Om det fanns forskare som hade samma åsikter var det också ett tecken på tillförlitlighet, men eleverna fick problem om forskarna hade olika åsikter om ämnet. Att upphovet borde vara viktigt är något som syns i de allra flesta texter angående källkritik (se ex. Grimes & Boening 2001; Leth & Thurén 2000). Men däremot är det inte säkert att eleverna i de olika studierna tyckte detta. Bibliotekarierna Deborah Grimes och Carl Boening (2001) undersökte om första års collegestudenter använde ickeauktoriserade källor, och om de värderade information på webben. De kunde se att deras elever ansåg att det var viktigt endast för att kunna referera rätt, men författarens auktoritet var mindre viktig. AnnBritt Enochssons (2001) elever menade att det var bara viktigt ibland beroende på vad det gällde. Hennes elever gick i fjärde klass och de ansåg att det måste finnas någon mening med att undersöka upphovet. Det var exempelvis viktigt när de var ute efter fakta, men inte om det gällde att ladda ner ett spel. Bibliotekarien Michael Lorenzens (2001) elever däremot valde gärna auktoritativa sidor eftersom de var medvetna om sina egna brister i kritiskt tänkande. Han undersökte hur high school studenter 2 sökte information till skoluppgifter. Eleverna ansåg bland annat att sidor som hörde hemma på bibliotek, universitet, museum eller regeringar var tillförlitliga. De tittade också på källan eller författaren och värderade webbsidor efter domänändelsen. Eleverna föredrog ändelser med.edu eller.gov framför.com, eftersom de ansåg att de inte kunde vara lika säkra på trovärdigheten vid en.comsida. Lorenzen påpekar att vem som helst kan registrera en.comsida. Ett liknande resonemang kan man se att Johansson och Magnussons (2007) elever förde. De uppgav att de litade mer på auktoritativa personer och organisationer. Eleverna ville att källan skulle ha ett bra rykte och vara granskad. Engelskprofessor Vicky Tolar Burton och Scott Chadwick (2000), doktor inom kommunikation och journalistik, har i sin studie undersökt vilka bedömningsgrunder collegestudenter använde sig av när de granskade Internetbaserade respektive biblioteksbaserade källor. Studenterna visade stor samstämmighet i vilken ordning de rankade bedömningskriterierna skulle komma, både för biblioteksbaserade- och Internetbaserade källor. Det viktigaste kriteriet vid val av källa var tillgänglighet, både när det gäller att hitta och förstå. För Internetkällor var att källan är lätt att förstå, lätt att finna och att källan är lättillgänglig de högsta rankade kriterierna. När det gällde bibliotekskällor fanns dessa tre alternativ inom en topp fem placering. 2 Övervägande delen som går på high school är i åldrarna år. De slutar det år de fyller 18 (NCES 2008)

12 Tillgänglighet kan alltså ligga på flera plan. Information kan vara lätt att hitta och lätt att använda, men det kan också ha att göra med om den är lätt att förstå. Många av Kolstös (2001) elever utgick ifrån hur de själva kunde förstå informationen. De ville exempelvis att den skulle överensstämma med de egna förkunskaperna eller vara förståelig och rimlig. Alexandersson och Limberg (2004) såg i sin studie att läsförmågan var viktig i val av information. Deras elever valde bort svårlästa texter och stora textmassor. Enochssons (2005) elever menade att det var viktigt att kunna språket när man skulle söka information. Detta anser jag också har med förståelse och tillgänglighet att göra. Om eleven inte förstår innehållet kan denne heller inte tillgodogöra sig det. Sandra Hirsh (1999) är doktor inom biblioteks- och informationsvetenskap och hon undersökte vilka sökstrategier och relevanskriterier 5:e klassare 3 använde sig av när de sökte material via elektroniska resurser. Hirsh elever hade till uppgift att söka information om en idrottspersonlighet. I hennes studie valde elever bort information på grund av tekniska problem, vilket också handlar om en form av tillgänglighet. Ytterligare ett viktigt kriterium i hennes studie handlar om olika synvinklar utifrån tid. Eleverna bedömde källorna både efter hur nära i tiden informationen var publicerad, eller om den handlade om en viktig tidsperiod. Johansson och Magnussons (2007) studie visar också att elever vill ha aktuella källor, men deras elever ansåg att det berodde på vad de skrev om. Skrev eleverna om något som hände för länge sedan var det inte lika viktigt att använda aktuella källor. Eleverna menade att en gammal källa ibland till och med kan vara säkrare än en nyare källa, men eleverna uppgav ändå att gammal information kunde sakna delar eller innehålla felaktigheter, som man senare hade kommit fram till. Det är många fler studier som visar att källor anses vara bra om de är aktuella (se ex. Enochsson 2001; Young & Von Seggern 2001). Det viktigaste kriteriet hos Hirsh (1999) elever var att informationen skulle vara relevant, vilket innebar att den skulle ha aktualitet för ämnet. Enochssons (2001) elever uttryckte att innehållet skulle vara användbart, vilket jag anser också hör till relevanskriteriet. Dessutom pratade både Enochssons (2001) och Hirsh (1999) elever om att informationen skulle vara intressant. Enochssons (2001) elever ville hitta det folk tyckte om, medan Hirsh (1999) elever påpekade att de ville ha information som var intressant både för dem själva och för kompisarna. Ytterligare ett kriterium som Enochsson (2001) och Hirsh (1999) elever var överens om var att informationen skulle vara utförlig. I deras studier syftade eleverna till en stor mängd information. Det finns också andra studier som visar på önskemål om utförlighet utifrån andra synvinklar. I en del studier skulle informationen vara djupgående (se ex. Johansson & Magnusson 2007; Large & Beheshti 2000), detaljrik (Lorenzen 2001) eller uttömmande (Young & Von Seggern 2001). Flera studier visar också att eleverna funderade över perspektivet, det vill säga vilken synvinkel källan utgick ifrån (se ex. Johansson & Magnusson 2007; Kolstö 2001). Ibland valde eleverna bort snedvridet material, men Grimes och Boening (2001) och Johansson och Magnusson (2007) kunde i sina studier se att en del elever tog det till sig för att få fler synvinklar på saken. 3 Majoriteten som börjar femte klass i USA är 10 år (NCES 2008)

13 Det sista kriteriet som syns i flera av studierna är utseendet på sidan, vilket har med form att göra. Lorenzens (2001) studenter ville att källan skulle verka professionell och de värderade källor efter utseendet, och om det fanns stavfel eller grammatiska fel. De ville att informationen skulle verka trovärdig, och de tittade även på om sidan hade en källförteckning. Bibliotekarien John Lubans (1999) undersökte vad elever från årskurs 7 upp till årskurs 10 4 gjorde på Internet och även hans elever ville att informationskällan skulle se professionell ut. Johansson och Magnussons (2007) elever uttryckte istället att källan skulle vara välskriven. Där föredrog eleverna källor med formellt språk, medan de undvek källor som innehöll talspråk, slang eller svordomar. Grimes och Boenings (2001) elever brydde sig inte om hur informationen var skriven, men däremot ville en del av deras elever att informationen skulle vara välorganiserad, vilket jag anser också har med källans form och utseende att göra. 4 Majoriteten som går i klass 7-10 i USA är år (NCES 2008)

14 3. Fastställande av frågeställningar 3.1 Frågställningar Utifrån ovanstående litteraturgenomgång och mitt syfte att undersöka vilka kriterier gymnasieelever uppger att de använder sig av när de självständigt söker och värderar information för en skoluppgift har jag konstruerat följande frågeställningar: Vilka kriterier och i vilken omfattning använder sig gymnasieelever av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift? Finns det skillnader mellan gymnasieelever på studieförberedande program och gymnasieelever på yrkesförberedande program angående vilka kriterier och i vilken omfattning de använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift? Finns det skillnader mellan elever i årskurs ett och elever i årskurs tre på gymnasienivå, när det gäller vilka kriterier och i vilken omfattning de använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift?

15 4. Metod 4.1 Kvantitativa metoder Starrin och Svensson (1994) menar att kvantitativa metoder använder man när man vill sätta siffror på något, exempelvis genom att undersöka hur företeelser eller egenskaper fördelar sig mellan olika populationer. Man kan också ta reda på om det finns samband mellan olika företeelser. Dessa företeelser är definierade på förhand. I min studie vill jag ta reda på vilka kriterier gymnasieelever uppger att de använder sig av när de självständigt söker och värderar information för en skoluppgift. Genom en kvantitativ ansats får jag möjlighet att se om de resultat som jag fick fram i min magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap skulle kunna gälla för elever i allmänhet. Jag får också möjlighet att jämföra klasser med varandra. Är det skillnad på praktiska och teoretiska program, och är det skillnad mellan elever i årskurs ett och elever i årskurs tre på gymnasieskolan? 4.2 Analysredskap För att kunna analysera sitt eget material skapade Johansson och Magnusson (2007) ett analysverktyg genom att sammanfatta de mest generella resultaten i deras avsnitt för tidigare forskning. De skapade olika temagrupper utifrån sina frågeställningar. För att läsaren ska förstå var analysverktyget kommit ifrån har jag i min egen uppsats med flertalet av de studier som Johansson och Magnusson (2007) har använt sig av när de skapade sitt redskap. Några är dock borttagna och några är nya, men detta har inte påverkat kategorierna. Analysverktyget har efter revidering legat till grund för mina enkätfrågor i den här uppsatsen. Kriterier elever använder för att bedöma en källas användbarhet. Här gjorde Johansson och Magnusson (2007) ett urval. De kriterier som de valde att ta med i sitt verktyg fanns med i minst två av studierna i den tidigare forskningen som författarna hade valt att ta med i sin egen uppsats. Upphov Författare, organisation och deras auktoritet. Tidsaspekt Hur aktuell källan är. Utförlighet Djupgående, mycket information. Tillgänglighet Lättanvändbar, lätt att förstå, lätt att finna. Tillförlitlighet Rekommendationer, granskad. Perspektiv Objektivitet, bias. Form Stil, ton, källan ska verka professionell. Relevans Användbarhet, aktualitet för ämnet. Intresse Källan ska vara intressant. (Johansson & Magnusson 2007 s. 29) Jag har i den här uppsatsen reviderat analysredskapet. Leth och Thurén (2000) menar att en princip för traditionell källkritik är att inte tro på något om det inte bekräftas av minst två oberoende källor. Eftersom flera studier dessutom påvisat att eleverna jämför källor med varandra för att avgöra deras trovärdighet (se ex. Alexandersson & Limberg 2004) har jag lagt till ytterligare ett kriterium när det gäller vilka kriterier eleverna använder sig av för att bedöma en källas användbarhet. Jag har valt att kalla kriteriet överensstämmande

16 Leth och Thurén (2000) har i sin källkritikhandledning med ett kriterium som de kallar trovärdighet. Där skriver de exempelvis att författarens namn, titel, utbildning och yrkeserfarenhet kan ge kunskaper om källan är pålitlig. Dessutom menar de att trovärdigheten ökar om fler har tagit del av innehållet och godkänt det. Johansson och Magnusson (2007) har delat upp detta i två olika kriterier. Dels under upphov som handlar om författaren, och dels under tillförlitlighet där de tar upp om det finns rekommendationer eller om källan är granskad. Jag anser att tillförlitlighet skulle kunna räknas som ett sammanfattande begrepp över flera olika kriterier. När läraren vill att eleven ska tänka kritiskt när denne värderar information handlar det troligen om att eleven ska använda sig av tillförlitliga källor i sitt arbete. Om författaren är kunnig inom sitt område och om källan är granskad av andra kan man kanske anta att informationen är tillförlitlig. Jag väljer därför att föra samman upphov och tillförlitlighet till ett kriterium där jag behåller begreppet tillförlitlighet. Nedanstående kriterier blir därför det analysverktyg som ligger till grund för mina enkätfrågor. För att läsaren ska förstå vad varje kriterium innebär har jag försökt att förtydliga vissa kriterier. Kriterier elever använder för att bedöma en källas användbarhet Tillförlitlighet Innefattar funderingar om upphovet till informationen. Vilken auktoritet har författaren/organisationen? Författarens titel/utbildning kan visa hur kunnig denne är. Elever använder sig ibland av auktoritativa organisationers hemsidor eller välkända uppslagsverk. Om det finns rekommendationer och om källan är granskad ökar trovärdigheten. Tidsaspekt Informationen ska vara aktuell, men det kan ibland bero på ämnet om det är viktigt med aktuell information. Utförlighet Informationen ska vara djupgående, utförlig och detaljrik. Den ska gå både på bredden och på djupet. Tillgänglighet Källan ska vara lätt att finna, lätt att förstå och lätt att använda. Perspektiv Innefattar funderingar om källan är objektiv eller om den innehåller bias. Ibland kan elever vilja ha olika perspektiv angående ett ämne och därför använder de sig av sidor som innehåller bias. Form Källan ska verka professionell. Texten ska vara välskriven och informationen ska vara välorganiserad. Relevans Källan ska vara relevant och ha aktualitet för ämnet. Intresse Källan ska vara intressant. Överensstämmande Eleverna jämför källor med varandra och/eller med vad de redan vet. Om informationen överensstämmer ökar trovärdigheten

17 4.3 Slutgiltigt analysredskap Under tiden för analysen reviderade jag analysredskapet ytterligare en gång och tog bort två kriterier som jag ansåg vara alltför diffusa för att man skulle kunna uttala sig något om hur eleverna svarat. De två kriterierna som jag valde att ta bort är relevans och intresse. Jag ser ingen anledning att elever skulle bedöma information för ett eget arbete om det inte var relevant att ta med den. Jag tror också att begreppet intresse kan tydas på många olika sätt då intresset för informationen kan ligga på flera plan. Det kan dels vara intressant för att de skriver om ett ämne de är intresserade av, men det kan också exempelvis vara intressant information för att de får veta något de inte visste tidigare eller för att de får ett nytt perspektiv på ämnet. Däremot menar jag att det ändå är intressant att se på vilket sätt eleverna tar sig an ämnet då det troligen spelar roll för arbetet som helhet, inklusive hur de värderar information. Jag tror att det är av betydelse om de gör det av eget intresse eller om de istället blir påtvingade en uppgift de allra helst skulle vilja slippa. Nedanstående blir därför mitt slutgiltiga analysredskap utifrån vilket jag kommer att presentera resultatet. Kriterier elever använder för att bedöma en källas användbarhet Tillgänglighet Källan ska vara lätt att finna, lätt att förstå och lätt att använda. Utförlighet Informationen ska vara djupgående, utförlig och detaljrik. Den ska gå både på bredden och på djupet. Tillförlitlighet Innefattar funderingar om upphovet till informationen. Vilken auktoritet har författaren/organisationen? Författarens titel/utbildning kan visa hur kunnig denne är. Elever använder sig ibland av auktoritativa organisationers hemsidor eller välkända uppslagsverk. Om det finns rekommendationer och om källan är granskad ökar trovärdigheten. Tidsaspekt Informationen ska vara aktuell, men det kan ibland bero på ämnet om det är viktigt med aktuell information. Form Källan ska verka professionell. Texten ska vara välskriven och informationen ska vara välorganiserad. Perspektiv Innefattar funderingar om källan är objektiv eller om den innehåller bias. Ibland kan elever vilja ha olika perspektiv angående ett ämne och därför använder de sig av sidor som innehåller bias. Överensstämmande Eleverna jämför källor med varandra och/eller med vad de redan vet. Om informationen överensstämmer ökar trovärdigheten

18 4.4 Kritisk granskning av analysredskap När det gäller vilka kriterier eleverna använder för att värdera källor handlar det inte bara om källkritiskt tänkande. Hur utförlig informationen är handlar exempelvis inte alls om källkritik, utan det är eleverna i tidigare studier som har uppgett detta som ett kriterium när de bedömer information. Mina revideringar av analysredskapet har naturligtvis stor betydelse för det kommande resultatet. Utifrån mina egna tolkningar har jag plockat bort och lagt till variabler i verktyget. Det är också mycket möjligt att jag kommer att missa kriterier som eleverna använder sig av när jag gör min undersökning. I en kvantitativ studie är det svårt att täcka in alla möjliga svarsalternativ, men genom Johansson och Magnussons (2007) magisteruppsats har jag redan definierat tänkbara variabler. Dessa har sin grund både i ett flertal tidigare studier och i Johansson och Magnussons (2007) egen kvalitativa studie. Variablerna har jag sedan reviderat efter ytterligare inläsning på området och med en tanke på att variablerna ska mynna ut i en enkät. Om man är inläst på området är det lättare att fokusera på vissa problemområden och lättare att ställa bättre frågor i enkäten (Ejlertsson 2005). Dessutom bör forskaren skaffa sig kunskap om ämnet och ha syftet med undersökningen klart för sig innan denne samlar in data (Kvale 1997). Jag tror därför att validiteten i analysredskapet är högre än vad det kanske skulle ha varit om undersökningen inte haft kvalitativa intervjuer som underlag för variablerna i min enkät. För att få en mer valid grund för ett frågeformulär kan man ibland använda intervjuer (Djurfeldt et al. 2003). Trots detta är det mycket troligt att det finns relevanta variabler som jag har missat. Jag har dock försökt lösa detta åtminstone delvis genom att ge ett par frågor med öppna alternativ, för att ge eleverna själva möjlighet att svara med ytterligare variabler (se bilaga 1). 4.5 Enkätkonstruktion Enkäter är ett mätinstrument som ofta används i en kvantitativ metod. I en kvantitativ studie använder man sig oftast av en hög grad av standardisering i datainsamlingen. Det innebär att frågorna i enkäten är exakt lika formulerade och kommer i samma ordning till alla respondenter (Trost 2001). Jag har valt att skriva små inledande stycken i enkäten för att underlätta för respondenterna att tolka påståendena på ungefär samma sätt. Dessutom har ordningsföljden på frågorna också förändrats då bland annat Trost (2001) menar att man bör försöka undvika att eleverna påverkas av närliggande frågor. Enkäten har reviderats ett flertal gånger. Dels har både min handledare och en kurskamrat vid olika tillfällen kritiskt granskat min enkät. Dels har tre stycken ungdomar fyllt i enkäten samtidigt som de fick tänka högt och fråga om det var något de inte förstod. Ungdomarna lyfte då fram att jag hade för få påståenden för de elever som inte är engagerade i sina studier. Det medförde att jag skapade ytterligare några påståenden utifrån att det skulle vara tillåtande att vara oengagerad i skolan. När ungdomarna svarat på min enkät granskade jag deras svar och såg en motsättning i en av deltagarnas svar vilket jag frågade om. När han förklarade hur han hade tänkt reviderade jag ytterligare ett påstående som ett försök att förhindra olika tolkningar av påståendena. Detta gällde ett påstående om upphovet som från början lät: Jag undersöker vem som skrivit informationen, men som i enkäten nu lyder: Jag tar reda på namnet på den som skrivit informationen. Anledningen till att den svarande undersökte upphovet var endast för att kunna fylla i namnet i källförteckningen och inte för att kontrollera auktoriteten hos författaren

19 När jag formulerade påståendena funderade jag också över mina ordval. Språket som används vid undersökningen har ofta avgörande betydelse för resultatet. Språkbruket ska därför vara anpassat till den målgrupp som enkäten ska besvaras av, och man ska försöka undvika krångliga ord (Trost 2001). Skulle alla förstå vad jag menade med exempelvis begreppen källkritisk, djupgående, aspekter eller objektiv? Då jag inte kom på några bättre alternativ fick jag istället hoppas på att min närvaro i klassrummet skulle göra att eleverna frågade om det var något de inte förstod. Det skulle också kunna vara möjligt för dem att kryssa i alternativet vet ej. Genom dessa revideringar av enkäten hoppades jag att jag hade bearbetat påståendena så mycket att alla respondenter i min studie förstod dem på rätt sätt när de fyllde i enkäten. På så sätt hoppades jag att risken för systematiska fel hade minskat. Systematiska fel kan uppstå om många feltolkar en fråga vilket medför att resultatet kan bli snedvridet (Djurfeldt et al. 2003). Jag har i enkäten valt att använda en sexgradig skala. Det har jag gjort för att jag ville försöka få respondenterna att ta ställning. På grund av att skalan bara hade sex steg fanns det inte något mittenalternativ för dem som inte ville ta ställning. Jag trodde dock att de som skulle vilja kryssa i mitten ändå skulle kryssa i något av mittenalternativen. Dessutom planerade jag tidigt att under analysen skapa tre grupper av de sex svarsvärdena, och därför skulle det inte spela någon roll eftersom de som kryssat i mitten ändå skulle hamna i mittengruppen. 4.6 Urval Population är den målgrupp som man har för undersökningen. Om alla i målgruppen studeras kallas det för en totalundersökning, men det är sällan möjligt att göra sådana. Istället får man göra ett urval som ska vara representativt för populationen. Det går att göra både slumpmässiga och ickeslumpmässiga urval (Trost 2001). Jag har valt att studera elever på olika program i gymnasieskolans årskurs ett och årskurs tre. Programmen valde jag ut via det som Trost (2001) kallar för bekvämlighetsurval, vilket är ett icke slumpmässigt urval. Trots detta ville jag ändå se en spridning både bland program och skolor, i alla fall där det var möjligt med en sådan spridning. Dessutom funderade jag över vilka program jag skulle kunna välja för att få en någorlunda jämn könsfördelning utan att behöva fråga om sådant. Det är troligt att vissa program attraherar det ena könet mer än det andra, och därför försökte jag få med program som totalt sett skulle ge en förhållandevis jämn könsfördelning. De representerade programmen i den här studien är för de studieförberedande programmen Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. De yrkesförberedande programmen representeras av Byggprogrammet, Hotell- och Restaurangprogrammet och Omvårdnadsprogrammet. I varje enskild grupp som man avser att undersöka bör det vara minst 50 personer. Ju större urval desto större sannolikhet att det blir ett representativt urval (Trost 2001). På de studieförberedande programmen är det 142 stycken som har svarat på enkäten och på de yrkesförberedande är det också 142 stycken som har svarat. I årskurs ett är det 167 stycken som har svarat på enkäten och i årskurs tre är det 117 stycken som har svarat. Totalt var det 284 elever som svarade på enkäten varav 52,5 % killar och 47,5 % tjejer vilket gör könsfördelningen ganska jämn. På de studieförberedande programmen var fördelningen 47,9 % killar mot 52,1 % tjejer, medan det på de yrkesförberedande programmen var 57 % killar mot 43 % tjejer

20 När det gäller fördelningen mellan årskurserna fanns det i årskurs ett 56,9 % killar och 43,1 % tjejer. I årskurs tre var fördelningen 46,2 % killar mot 53,8 % tjejer. Jag menar därför att könsfördelningen mellan de olika grupper jag har valt att studera var ganska jämt fördelat mellan killar och tjejer. Jag besökte klasserna mellan 3 april och 8 maj. På de yrkesförberedande programmen genomför eleverna APU och jag fick därför vänta in några klasser för att kunna genomföra studien i dessa klasser. De allra flesta skolledare och lärare var mycket positiva och hjälpsamma vid min undersökning. Det var dock ett program som sa nej till att jag skulle få komma och genomföra studien, och ett annat program sa ja först men ändrade sig efter ett tag och avböjde. Det medförde att jag fick ta ny kontakt med andra program. Allt detta gjorde att själva insamlandet tog längre tid än jag hade tänkt från början, men det medförde också att jag hade gott om tid att koda materialet allt eftersom det kom in. Jag fick därför extra tid att kontrollera att jag kodat rätt. Jag tror att förutsättningarna för det åtminstone har ökat, även om det alltid kan finnas fel i inmatningen. Begreppet generalisering kopplas ofta till en statistisk generalisering. En sådan är endast möjlig att göra när det görs ett slumpmässigt urval av respondenter (Kvale 1997). Jag har i den här studien inte gjort något slumpmässigt urval utan jag har gjort ett bekvämlighetsurval, men jag i alla fall försökt få en spridning när det gäller program, ålder och kön. Trots bekvämlighetsurvalet menar jag därför att de slutsatser jag kan dra i den här studien, även skulle kunna gälla för andra elever som befinner sig under liknande omständigheter. 4.7 Undersökningstillfällena Ejlertsson (2005) menar att gruppenkäter som delas ut och besvaras vid ett och samma tillfälle har en hög svarsfrekvens. I min studie valde jag att lämna ut en likadan enkät till ett stort antal elever på gymnasiet. För varje enskild klass delade jag ut och samlade in enkäten vid samma tillfälle. Jag var närvarande hela tiden vid alla undersökningstillfällena. Det gav eleverna möjlighet att fråga om det var något de inte förstod. Lärarna var vänliga att ge mig tid under ordinarie lektionstid. Eleverna tog minuter på sig att svara. Det var endast en elev som vid ett tillfälle satt i ca 25 minuter och besvarade enkäten trots att de flesta i den klassen var färdiga efter ca 15 minuter. Eftersom läraren väntade in eleven satt övriga elever och småpratade med varandra under tiden och eleven som var kvar verkade inte visa någon stress utan satt länge och funderade över varje fråga. Han var också den enda i den klassen som ställde en fråga direkt till mig. Eftersom han då var den ende kvar som inte hade fyllt i alla påståenden är han också den ende i den klassen som jag kan ha påverkat med mitt svar på just den frågan. I en annan klass var det också en elev som högt frågade om vad begreppen källkritisk och aspekter innebar, vilket jag också försökte förklara på ett enkelt sätt utan att påverka eleverna för mycket. Dessutom fick jag in två enkäter där eleverna kommenterat att de ej förstått ett par påståenden och därför antingen strukit eller fyllt i vet ej-alternativet. Dessa elever frågade dock inte högt i klassrummet hur de skulle tolka påståendena. I de flesta fall dök jag upp i början av lektionstiden, men i två fall hade lektionen redan startat när jag kom, så att jag fick ta den senare delen av lektionstiden. Det var dock endast i ett fall som lektionen slutade i och med att eleverna fyllt i min enkät, vilket medför att de flesta eleverna i min undersökning inte hade någon anledning att skynda på sitt svarande för att komma från lektionen

21 Det är också endast i det fallet där lektionen slutade i och med enkätifyllandet som jag möjligen kan se i en enkät att en elev eventuellt lämnade in sin enkät i förtid för att komma ifrån lektionen. Eleven har avstått från att svara på alla påståenden på sista sidan. Men eftersom jag samlade alla enkäterna på hög vet jag att eleven ifråga inte var den som lämnade in först. Det är flera andra som lämnat in fullständigt besvarade enkäter innan eleven lämnade in den ofullständiga enkäten. I den här klassen började de första eleverna gå efter ca minuter, vilket troligen innebär att de ändå tog ungefär samma tid på sig som övriga elever som inte fick gå från lektionerna. Förutsättningarna när det gäller tiden de hade till anspråk var inte helt lika, men skillnaden var inte särskilt stor, och jag menar därför att även dessa enkäter kan räknas med på samma sätt som de övrigas. Eftersom jag inte hade något missiv till enkäterna såg jag till att försöka presentera undersökningen på samma sätt till alla elever. Alla elever fick höra detta: Hej! Jag heter Annika Johansson och läser Pedagogik C på Karlstads Universitet. Just nu skriver jag en kandidatuppsats om gymnasieelevers informationssökning och hur de värderar källor. Det vill säga hur de bestämmer vad som är bra eller dåligt att ta med i en uppsats eller en rapport. Jag har fått tillåtelse av er lärare XX och komma in och fråga er om ni kan tänka er att fylla i en enkät som jag har med mig. Självklart är det helt frivilligt att delta, men jag hoppas ändå att så många som möjligt vill göra det. Ingenstans i enkäten ska ni skriva era namn och därför kommer ingen veta vad just ni har svarat. Så därför frågar jag om det är ok och om ni vill ställa upp? När eleverna svarat ja vilket de flesta gjorde 5 tillade jag en anmärkning om enkätpåståendena: I enkäten står det ibland jag undersöker, men ibland ser man saker direkt så fort man kommer till exempelvis en hemsida. Så jag kollar eller jag kollar extra noga är samma sak som jag undersöker i den här enkäten. Jag undersöker kan ibland låta djupare och mer allvarligt än vad det egentligen är. Anledningen till att jag tryckte på detta var att när enkäten färdigställdes fick jag påpekande om detta av min kurskamrat, men jag kände att jag ändå ville behålla orden jag undersöker i enkäten. Jag valde istället att lyfta fram detta till varje klass innan de fick börja fylla i enkäterna. Även om tiden var ungefär densamma vid alla undersökningar kunde jag ändå se att eleverna fyllde i enkäten på olika sätt. Mycket tydligt var att det skiljde sig mellan ett par av de yrkesinriktade programmen gentemot de studieförberedande programmen. På de studieförberedande programmen verkade eleverna fundera mer runt varje påstående. Flertalet elever valde också att sudda och ändra sina svar när de tänkt ett tag. Det var mycket tydligt när jag observerade dem och det syns också i enkäterna. Dessutom är det tre gånger så många elever på de studieförberedande programmen gentemot de yrkesförberedande som har tagit sig tid att fylla i kommentarer på de fria frågorna i enkäten. På ett par av de yrkesförberedande programmen såg det ut som eleverna svarade mer direkt utan att fundera så mycket runt frågan. Antingen svarade eleverna på de yrkesförberedande programmen mer spontant eller mer slentrianmässigt. Vilket utav dessa två alternativ eleverna gjorde är svårt att uttala sig om, men det visar en viss skillnad i förutsättningar i svaren hos 5 Se vidare i avsnitt 4.8 Externt och internt bortfall s. 18 angående de elever som svarade nej

22 eleverna. Däremot kunde jag inte se någon större skillnad mellan årskurserna inom programmen. Vid två av undersökningstillfällena hade jag möjlighet att tala lite med lärarna. Det var mycket spontant och informellt. Det visade sig att förutsättningarna för eleverna inte var riktigt desamma när det gällde vilken undervisning de fått inom området via skolan. Det berodde på att lärarna tolkade målen i svenska A på olika sätt. Eleverna i årskurs 1 hade endast hunnit läsa svenska A, medan eleverna i årskurs 3 även hade hunnit läsa svenska B. Lärare A är svensklärare på ett yrkesförberedande program och hon berättade att i deras skola tar man upp hur man skriver en källförteckning först i svenska B, eftersom målen där är att förbereda dem för universitet och högskolor. I svenska A tar de endast upp vikten av att tänka kritiskt när de ska använda sig av någon typ av information. De har också fått jämföra hemsidor med varandra varav den ena är sann och den andra är falsk. Eleverna lär sig även att skriva referat och på så sätt behöver de ändå ta reda på namnet på författaren för att få med det i texten. Läraren samarbetar med bibliotekarien på skolan när det gäller informationssökning och kritiskt tänkande. Dessutom poängterade lärare A att Skolverkets riktlinjer är desamma över hela landet och därför bör inte kvalitén på utbildningen skilja sig åt alltför mycket, men samtidigt trycks det mycket på att undervisningen ska anpassas till vald studieinriktning. Det innebär troligen att den inte blir riktigt densamma för olika program. Lärare B är svensklärare på ett studieförberedande program. Hon uttryckte endast sitt personliga förhållningssätt till undervisningen. Lärare B menade att det är viktigt med källförteckning redan i svenska A, och har i inlämningsuppgifter där det är möjligt även med ett avsnitt där eleverna ska diskutera sina källor. Eftersom hon också är lärare i historia, och källkritik är historieämnets grund, anser hon det självklart att det är viktigt att eleverna tidigt förstår vikten av källkritik och kan föra en källdiskussion kring sina källor. Även här finns ett samarbete med bibliotekarien på skolan, och även lärare B diskuterar med eleverna vikten av att tänka kritiskt och eleverna får också skriva referat. 4.8 Externt och internt bortfall Åtta elever sade nej när jag frågade i klassrummet. Det var två på de studieförberedande programmen och sex på de yrkesförberedande programmen. Alla andra närvarande sa ja. Det var dock inom vissa program många frånvarande elever och det skiljer sig i externt bortfall mellan de studieförberedande och de yrkesinriktade programmen. På de studieförberedande är bortfallet ca 9,4 %, medan det på det yrkesinriktade är 20,4 %. På ett av de yrkesförberedande programmen var bortfallet över 30 %. Eftersom eleverna gick på olika skolor kanske förklaringen ligger i att det var någon sjukdom som härjade på ett par av skolorna. Men skulle det vara så att eleverna var frånvarande för att de var trötta på skolan är det stor risk att jag har ett systematiskt bortfall i min studie. Det skulle i så fall kunna innebära att de resultat jag har fått fram speciellt när det gäller de yrkesinriktade programmen inte riktigt håller i validitet och reliabilitet. Dessutom har jag noga granskat bortfallet på påståendena. När det interna bortfallet varit högt på enskilda påståenden har jag fått överväga att slopa dessa påståenden på grund av att dessa kanske var svårtolkade. De frågor jag har valt att ta med i resultatredovisningen har som högst ett internt bortfall på 5,3 % varav endast en fråga överstiger 5 %. Det är en fråga om eleverna funderar över om informationen kan vara vinklad. I enkäten lyder den: Jag undersöker om skribenten försöker påverka läsaren att tycka något

23 4.9 Kodning och analys av enkäterna Det är viktigt att vara noggrann vid inmatning av data och utgå ifrån tydliga frågeformulär. Ett välgjort frågeformulär har därför stor betydelse för både respondenter och den som matar in svaren (Trost 2001). För att undvika systematiska fel i enkäten har jag försökt att granska varje enkät för sig för att kunna se om det funnits några motsättningar mellan den enskilde elevens svar, vilket skulle kunna tyda på att eleven inte brytt sig om att läsa påståendena eller inte har förstått dem. Den granskningen har dock skett på en mycket enkel nivå. Jag har dock hittat ett par sådana motsättningar. En elev har exempelvis fyllt i rutan som ger värdet två på om denne använder Internet (vilket innebär vid kodning aldrig/sällan), och sedan fyllt i rutan som ger värdet fem på frågan om eleven använder Wikipedia (vilket innebär vid kodning ofta/alltid). Wikipedia finns ännu bara på Internet, och därför kan man fundera över om eleven särskiljer Wikipedia från Internet. Nästföljande fråga blir i så fall om alla elever gör på samma sätt, vilket inte är troligt. Det skulle också kunna vara så att eleven inte läst eller förstått påståendena. En annan förklaring skulle kunna vara att de få gånger eleven använder Internet använder denne ofta Wikipedia. När jag fick in enkäterna visade det sig att en del elever antingen kryssat mitt emellan två alternativ eller kryssat i två alternativ på samma fråga. Eftersom jag hade tvingat dem till att ta ställning var det exempelvis en elev som ganska konsekvent skapat sig ett eget mittenalternativ mellan 3 och 4. Jag har därför valt att koda med decimaltal om elevens ifyllda kryss hamnat mittemellan två alternativ. Det innebar exempelvis att de som kryssade mitt emellan 3 och 4 eller hade kryssat för både 3 och 4 fick kodningen 3,5. Jag har som jag tidigare nämnt valt att använda en sexgradig skala i enkäten. Skalan går från aldrig eller instämmer inte alls som har värdet ett, till alltid eller instämmer helt som har värdet sex. Mellan polerna finns inte några i ord formulerade graderingar (se bilaga 1). I analysen har jag sedan slagit ihop värden två och två för att få tre huvudgrupper. Det finns en aldrig/sällan grupp (värde 1 och 2), en ofta/alltid grupp (värde 5 och 6) och sedan en grupp mittemellan som jag har valt att kalla ibland (värde 3 och 4). Detta gäller även alternativen instämmer inte alls (värde 1 och 2) och instämmer helt (värde 5 och 6) där jag har valt att kalla mittengruppen instämmer delvis (värde 3 och 4). Eftersom jag i analysen har utgått ifrån dessa tre huvudgrupper räknas ibland 2,5 eller 4,5 som internt bortfall i kodningen. Jag har kunnat använda mig av decimalvärden när jag har skapat index, men jag har valt att inte använda dem om jag exempelvis gjort en graf utifrån ett enda påstående, och då visat resultatet utifrån de tre huvudgrupperna. Då hamnar 2,5 och 4,5 mitt emellan två grupper. Det finns ett fåtal påståenden som fick fler än ett bortfall på grund av detta. De flesta bortfall av den här typen var utspridda över de olika påståendena. Det var dessutom flera elever som vid samma påstående kryssat två kryss som ligger långt ifrån varandra på skalan, som exempelvis 2 och 5. En elev har här lagt till en kommentar att det beror på uppgiften. Ska eleven redovisa högt i klassen blir svaret på ett sätt, medan om det ska vara en inlämningsuppgift till läraren blir svaret på ett annat sätt. När kryssen har legat flera steg ifrån varandra har jag valt att föra in även dessa som internt bortfall. I min enkät använder jag mig av ordinalskalor, vilket innebär att det går att rangordna värdena, men att de egentligen saknar matematisk innebörd. Det är en kvalitativ variabel. Då bör man presentera centralmått och spridningsmått med median och kvartilavvikelse

24 (Djurfeldt et al. 2003). I mina tabeller har jag valt att ta med medianen, men för att få en mer nyanserad bild och möjligheten att rangordna svaren har jag i första hand valt att använda medelvärde och standardavvikelse som deskriptiva mått. Jag kommer dock endast att använda måtten deskriptivt och inte analyserande. Min andra och tredje frågeställning i den här studien handlade om det finns skillnader mellan olika program och olika årskurser angående vilka kriterier de använder sig av när de värderar information inför en skoluppgift. Jag har därför undersökt om det funnits några skillnader. För att statistiskt säkerställa skillnader mellan olika grupper har jag använt mig av Chi 2 -testet. Variablerna gymnasieprogram och årskurs är nominalskala vilket innebär variabelvärdet bara är en beteckning. Det medför att även nominalskalan innehåller kvalitativa variabler. Vid en undersökning av förhållandet mellan två kvalitativa variabler är Chi 2 -testet det mest använda verktyget (Djurfeldt et al. 2003). Jag har valt signifikansnivån 5 %, vilket innebär att jag uttalar mig med 95 % sannolikhet att det finns en faktisk skillnad mellan grupperna som inte är orsakad av slumpen. De uppmätta p-värdena är då högst 0,05. Det brukar kallas 5 % nivån Index I Johansson och Magnussons (2007) studie skapade de ett analysredskap med ett antal variabler som de sedan använde sig av under sin analys. Detta redskap har jag efter revidering använt mig av både när jag skapade enkätfrågorna och när jag sedan skapade index utifrån dessa frågor. De index jag har valt att skapa i den här studien är: Utförlighet Detta index handlar om att informationen ska vara djupgående och täcka flera aspekter på ämnet. I skapandet av index gällande utförlighet har jag tagit med följande påståenden: - Det är viktigt att informationen är djupgående. - Det är viktigt att informationen täcker alla aspekter på mitt ämne. Vid skapande av index kan man undersöka reliabiliteten på indexet genom värdet på Cronbach s alpha. Värdet bör ligga över 0,7 för att reliabiliteten ska vara god (Bobko 2001). Värdet av Cronbach s alpha i det här fallet är 0, Tillförlitlighet Detta index innefattar funderingar om upphovet till informationen. Vilken auktoritet har författaren/organisationen? Författarens titel/utbildning kan visa hur kunnig denne är. Elever använder sig ibland av auktoritativa organisationers hemsidor eller välkända uppslagsverk. Om det finns rekommendationer och om källan är granskad ökar trovärdigheten. I min förstudie uppgav en av de svarande att denne tog reda på namnet endast för att ha med detta i källförteckningen. Dessutom kom det fram liknade kommentarer från två olika elever som svarade på enkäten varav den ene poängterade: Jag kollar bara upphovet om det är ett måste att ha med i arbetet

25 Det visar att det inte alltid är auktoriteten på författaren eleverna är ute efter, utan de vill bara veta namnet för att kunna slutföra sin uppgift. När jag har skapat index har jag därför valt att utesluta de två påståenden som skulle kunna handla om att eleverna behöver få till en källförteckning. - Jag tar reda på namnet på den som skrivit informationen. - Jag undersöker webbadressen för att ta reda på vem som står bakom informationen. I skapandet av index gällande upphov valde jag att istället att endast ta med följande påståenden: - Jag undersöker vilken bakgrund personen har som skrivit informationen. - Jag undersöker om författaren har skrivit fler böcker/artiklar. - Jag undersöker om det finns kontaktinformation till den som står för informationen. - Jag undersöker om informationen är faktagranskad av andra. - Jag undersöker om det finns en källförteckning för informationen. Värdet av Cronbach s alpha för det här indexet är 0, Tidsaspekt Detta index handlar om att informationen ska vara aktuell, men tidigare studier visar att eleverna menar att det ibland kan bero på ämnet om det är viktigt med aktuell information. I den här avdelningen har jag valt att skapa ett index utifrån om eleverna funderar över om informationen de använder är aktuell. Här är värdet av Cronbach s alpha 0,78. I skapandet av index gällande tid valde jag att ta med följande påståenden: - Jag undersöker när informationen skrevs. - Jag undersöker när webbsidan uppdaterades Form Detta index tar upp stil och form på informationen. Källan ska verka professionell. Texten ska vara välskriven och informationen ska vara välorganiserad. Här har jag valt att skapa ett index utifrån hur betydelsefull informationens form är för eleverna. Värdet av Cronbach s alpha är i det här fallet 0,72. I skapandet av index gällande form valde jag att ta med följande påståenden: - Det är viktigt att webbsidan verkar professionell. - Det är viktigt att informationen är välskriven. - Det är viktigt att webbsidan är överskådlig, så att det är lätt att hitta den information man är ute efter. - Det är viktigt att bilderna är relevanta till den text som står. Jag valde i det här fallet att inte ta med påståendet om att eleven avstår från att använda sidor med reklam. Det gjorde jag dels för att värdet av Cronbach s alpha då sjönk lite och blev 0,68, men framför allt på grund av att en elev kommenterade att denne hade automatisk blockering av reklam, så att eleven inte brukade veta om han/hon var inne på en sida med reklam. Det är

26 mycket möjligt att det är fler elever som inte tänker på om det finns reklam på sidan om den automatiska blockeringen är på. Dessutom är det inte alltid negativt om man använder sig av reklam, bara man är medveten om att det är reklam och att informationen då troligen är vinklad Överensstämmande Detta index har jag valt att skapa utifrån att eleverna kontrollerar information genom att jämföra källor med varandra och/eller med vad de redan vet. Om informationen överensstämmer ökar trovärdigheten. Värdet av Cronbach s alpha är i det här fallet 0,77. I skapandet av index gällande överensstämmande valde jag att ta med följande påståenden: - Jag jämför om informationen överensstämmer med det jag redan vet. - Jag jämför om informationen överensstämmer med andra källor. - Jag jämför om informationen överensstämmer med det som lärare/bibliotekarier har sagt om ämnet. Även vid indexen har jag valt att behålla min kategorisering av svarsalternativen. Jag har därför delat in resultatet i tre lika stora grupper där värdena översätts från 1-2,66 som aldrig/sällan eller instämmer inte alls, 2,67-4,33 blir ibland eller instämmer delvis, och 4,34-6 ofta/alltid eller instämmer helt. Att göra tre huvudgrupper av en skala på 6 minskar visserligen detaljrikedomen, men jag tror att det är blir mer överskådligt för läsaren och därför har jag valt att behålla min kategorisering även i indexen. Vid skapandet av index är det möjligt att omvandla en kvalitativ variabel till en kvantitativ variabel. Det innebär att det finns andra möjligheter att säkerställa att det finns, eller inte finns, statistiskt signifikanta skillnader mellan olika populationer. Det vore exempelvis möjligt att genomföra ett t-test (Djurfeldt et al. 2003). Jag har dock valt att göra Chi 2 -testet även vid indexen, eftersom jag även ibland redovisar resultat utifrån ett enda påstående i resultatredovisningen. Vid dessa påståenden är Chi 2 -testet det naturliga valet. Jag tror att det blir mer lättförståeligt för läsaren om jag använder mig av endast ett sätt att redovisa statistiskt signifikanta skillnader eller frånvaro av desamma

27 5. Resultat I den här avdelningen presenterar jag resultatet av min undersökning. Jag börjar med att presentera svaren från hela den samlade gruppen, det vill säga svaren från alla gymnasieelever som svarat på min enkät. Därefter presenterar jag skillnader mellan elever på teoretiska program och elever på praktiska program och skillnader mellan elever i årskurs ett och årskurs tre. 5.1 Gymnasieelevers källval och kriterier Enkäten har en sexgradig skala. Skalan går från aldrig eller instämmer inte alls som har värdet ett, till alltid eller instämmer helt som har värdet sex. Att exempelvis alltid göra något eller att instämma helt med det givna påståendet ger alltså värdet sex. I stora delar av analysen har jag utgått ifrån tre huvudgrupper. Det finns en aldrig/sällan grupp (värde ett och två på skalan), en grupp mittemellan som jag kallar ibland (värde tre och fyra på skalan) och en ofta/alltid grupp (värde fem och sex på skalan). Detta gäller även alternativen instämmer inte alls (värde ett och två på skalan), instämmer delvis (värde tre och fyra på skalan) och instämmer helt (värde fem och sex på skalan) Val av källor Tabell Val av källor N Median Medelvärde Std. Avvikelse Jag använder information från Internet. Jag använder information från öppna uppslagsverk. Jag använder information från böcker. Jag använder information från personer i min omgivning. Jag använder information från föreläsningar. Jag använder information från TV/radio. Jag använder information från dagstidningar. Jag använder information från uppslagsverk som kräver licens. Jag använder information från vetenskapliga tidskrifter/avhandlingar ,0 5,1, ,0 4,2 1, ,0 3,4 1, ,0 3,4 1, ,0 3,2 1, ,0 2,8 1, ,0 2,7 1, ,0 2,7 1, ,0 2,5 1,3 Jag använder information som kommer från andra elevers 279 2,0 2,2 1,3 arbeten. Valid N (listwise)

28 Det vanligaste valet av källa hos eleverna i min studie är att använda sig av Internet. Medianen är 5 och medelvärdet ligger här på 5,1. Eleverna har svarat inom intervallet mellan två och sex. Det bör tilläggas att det är endast en elev som fyllt i rutan för värdet 2, och detta var eleven som sedan fyllde i rutan för värdet 5 om eleven använde sig av Wikipedia. Internet är alltså den vanligaste använda källan bland mina elever och därefter kommer öppna uppslagsverk vilka ofta finns tillgängliga via Internet, som exempelvis Wikipedia. När det gäller öppna uppslagsverk är medianen 4 och medelvärdet 4,2. På tredje plats kommer böcker som följs av muntliga källor, dels i form av personer i omgivningen och dels i form av pedagoger som undervisar eleverna. Skillnaderna mellan dessa tre sistnämnda sätt är dock mycket små. Eleverna väljer alltså gärna öppna uppslagsverk, men det är mer ovanligt att de använder sig av uppslagsverk som kräver licens, som exempelvis nationalencyklopedin (NE). Det hamnar på tredje plats bakifrån och endast vetenskapliga tidskrifter/avhandlingar och andra elevers arbeten kommer efter uppslagsverk liknande NE. Andra elevers arbeten är det som eleverna allra minst väljer att använda sig av. TV/radio och dagstidningar hamnar någonstans i mitten. Det är mindre vanligt att använda sig av sådant än att exempelvis använda muntliga källor, men vanligare än att använda sig av NE. Skillnaderna mellan de olika sätten i den nedre delen av tabell är också mycket marginella. När det gäller vilket ämne eleverna ska arbeta med är det vanligast att eleverna i den här studien väljer ämne utifrån sitt eget intresse. Därefter väljer eleverna ämne utifrån att det ska ge höga betyg och lätt att genomföra det. Att välja ämne utifrån kompisarna är inte så vanligt. Eleverna är också sällan eller bara ibland ointresserade av uppgiften och väljer ämne endast för att de måste välja något, och då är det vanligare att de själva väljer framför att de låter någon annan välja åt dem. För att se om informationen de finner verkar användbar använder sig eleverna i undersökningen av flera olika tekniker. Vanligast är att skumläsa sidan. Det är också vanligt att eleverna läser sammanfattningar, introduktioner och titel. Det minst vanliga sättet att bedöma relevansen är att titta på bilderna Tillgänglighet När det gäller om eleverna i min studie anser att det är viktigt att informationen är lätt att finna, lätt att förstå och lätt att använda finns det vissa påståenden som korrelerar, men jag har ändå inte skapat något index eftersom Cronbach s alpha var mindre än 0,7. Här har jag istället valt att återigen utgå ifrån medelvärdena på de olika påståendena. Tabell Tillgänglighet N Median Medelvärde Std. Avvikelse Jag använder endast information som är skriven med en text som jag lätt förstår Jag använder endast information som är skriven på svenska (och/eller mitt modersmål) 276 3,0 3,3 1, ,0 3,1 1,8-24 -

29 Jag avstår från att hämta informationen vid ett senare tillfälle om en webblänk krånglar Jag avstår från att hämta information om jag är tvungen att förflytta mig Valid N (listwise) 274 2,0 2,9 1, ,0 2,6 1,6 266 Hur tillgänglig informationen är spelar roll för eleverna, men det har inte en betydande roll. Medelvärdena sträcker sig här mellan 2,6 och 3,3 vilket ger ett ungefärligt mittenvärde på den sexgradiga skalan. Det högsta medelvärdet fick påståendet om att eleverna endast använder information som är skriven med en text som de lätt förstår. Det lägsta medelvärdet fick påståendet om eleven avstår från att hämta information om denne är tvungen att förflytta sig Utförlighet När det gäller om informationen ska vara utförlig har jag skapat ett index utifrån om eleverna ville att informationen skulle vara djupgående och ge flera aspekter på ämnet. Diagram Ungefär en fjärdedel av eleverna i min studie instämmer helt när det gäller om informationen ska vara utförlig. Ca hälften av eleverna instämmer delvis om detta och resterande fjärdedelen av eleverna instämmer inte alls med att det är viktigt att informationen är utförlig Tillförlitlighet I min förstudie uppgav en av de svarande att denne tog reda på namnet endast för att ha med detta i källförteckningen. Dessutom kom det fram liknade kommentarer från två olika elever som svarade på enkäten. Det innebär att det inte alltid är auktoriteten på författaren eleverna är ute efter, utan de vill bara veta namnet för att kunna slutföra sin uppgift. På grund av detta har jag valt att granska nedanstående påståenden var för sig, eftersom det är möjligt att dessa undersöks enbart för att få med i källförteckningen. - Jag tar reda på namnet på den som skrivit informationen. - Jag undersöker webbadressen för att ta reda på vem som står bakom informationen

30 Diagram Diagram Det är ovanligt att mina elever tar reda på namnet på den som skrivit informationen. Mer än hälften av eleverna uppger att de aldrig/sällan tar reda på namnet. Cirka en fjärdedel gör det ibland och en femtedel uppger att de ofta/alltid tar reda på namnet (se diagram ). Det är också ovanligt att eleverna i studien undersöker webbadressen. Cirka 60 % uppger att de aldrig/sällan tar reda på den. Ungefär en fjärdedel av eleverna gör detta ibland, medan endast ca 15 % ofta/alltid undersöker webbadressen (se diagram ). Diagram Jag valde också att skapa ett index utifrån tillförlitlighet och om eleverna i undersökningen kontrollerade auktoriteten hos den som skrivit informationen. Detta visar sig vara ännu ovanligare för de flesta bryr sig inte särskilt mycket. Det är endast ca 5 % som ofta/alltid bryr sig om att undersöka tillförlitligheten på en djupare nivå. Dessutom är det ungefär 70 % som aldrig/sällan bryr sig om att undersöka tillförlitligheten, medan ca en fjärdedel gör detta ibland. Sammanfattningsvis kan man säga att det är vanligare att ta reda på namn eller webbadresser än att undersöka upphovet på en djupare nivå för att säkerställa tillförlitligheten. Dessutom är det ca hälften av eleverna som aldrig/sällan bryr sig om att ta reda på namn eller vem som står för webbsidan de besöker

31 5.1.5 Tidsaspekt I den här avdelningen har jag valt att skapa ett index utifrån om eleverna funderar över om informationen de använder är aktuell. Diagram Nästan hälften av mina elever undersöker aldrig/sällan hur aktuell informationen är. Ungefär 30 % tar reda på detta ibland medan 20 % undersöker ofta/alltid informationens aktualitet Form I den här avdelningen har jag valt att skapa ett index utifrån hur viktig formen på informationen är för eleverna. Det vill säga exempelvis hur informationen är skriven, organiserad och om sidan ska verka professionell. Om eleverna anser att det är oviktigt med hur informationen är utformad instämmer de inte alls, och om de anser att formen är mycket viktig instämmer de helt. Diagram Det är mycket vanligt att eleverna i studien bedömer informationen efter formen på den. Nästan 70 % instämmer helt med att de vill att informationen ska vara välskriven och verka professionellt gjord. Lite mer än en fjärdedel instämmer delvis och mindre än 5 % uppger att de inte alls tittar på sådant

32 5.1.7 Perspektiv Den här avdelningen innefattar funderingar om källan är objektiv eller om den innehåller bias. Här valde jag att inte skapa ett index eftersom jag hade ett stort internt bortfall på en av de frågor jag hade velat skapa ett index från. Istället väljer jag att presentera resultatet från en fråga som handlar om eleverna funderar om informationen kan vara vinklad. Diagram % av eleverna i undersökningen uppger att de aldrig/sällan undersöker perspektivet. Cirka 35 % gör detta ibland och ca 25 % uppger att de ofta/alltid undersöker om skribenten försöker påverka läsaren att tycka något Överensstämmande Jag har här valt att skapa ett index utifrån att eleverna kontrollerar information genom att jämföra källor med varandra och/eller med vad de redan vet. Om informationen överensstämmer ökar trovärdigheten. Diagram Det är mycket vanligt att eleverna i studien bedömer tillförlitligheten genom att jämföra information med annan information. Cirka 60 % uppger att de ofta/alltid jämför information med andra källor eller det de redan vet. Ungefär 35 % gör det ibland och endast ca 5 % uppger att de aldrig/sällan jämför information med annan information

33 5.2 Skillnader mellan program Min andra frågeställning i den här studien handlar om det finns skillnader mellan gymnasieelever på studieförberedande program och gymnasieelever på yrkesförberedande program angående vilka kriterier de använder sig av när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag har därför granskat skillnader, och i min resultatredovisning i den här avdelningen lyfter jag fram skillnader mellan de studieförberedande programmen och de yrkesförberedande programmen Utförlighet Diagram I min studie är det ca 30 % på de teoretiska programmen och ca 15 % på de praktiska programmen som instämmer helt med att det är viktigt att informationen är utförlig. En signifikansprövning med Chi 2 visar att det finns en signifikant skillnad mellan programmen i min studie, angående om eleverna instämmer helt med att det är viktigt att informationen är utförlig (Chi 2 : 6,347, df 2, p = 0,040). Det är statistiskt säkerställt att det är vanligare på de teoretiska programmen än på de praktiska programmen att man instämmer helt med att det är viktigt att informationen är utförlig. Däremot finns det ingen signifikant skillnad mellan programmen i min studie om eleverna instämmer delvis eller instämmer inte alls med om informationen ska vara utförlig. En kontroll av Chi 2 på dessa två alternativ ger ett p-värde = 0,

34 5.2.2 Tillförlitlighet Diagram Diagram Det är ungefär lika många elever på de teoretiska programmen gentemot de praktiska programmen i min studie som tar reda på namnet ibland. Skillnaden mellan programmen ligger i att det är ca dubbelt så många som ofta/alltid tar reda på namnen på de studieförberedande programmen gentemot yrkesförberedande programmen. Ca 25 % på de teoretiska programmen tar ofta/alltid reda på namnen. Det är också något vanligare bland de praktiska programmen att man aldrig/sällan kollar vem som skrivit informationen. Där är det ca 60 % som inte bryr sig så mycket om namnet, medan bland eleverna på de studieförberedande programmen är det nästan 50 % som aldrig/sällan tar reda på namnet (se diagram ). Signifikansprövning med Chi 2 visar att det finns en signifikant skillnad mellan programmen i min studie angående om eleverna ofta/alltid tar reda på namnet (Chi 2 : 8,720, df 2, p = 0,013). Det är statistiskt säkerställt att det är vanligare på de teoretiska programmen än på de praktiska programmen att eleverna ofta/alltid tar reda på namnet. Däremot finns det ingen signifikant skillnad mellan programmen om eleverna ibland eller aldrig/sällan tar reda på namnet. En kontroll av Chi 2 på dessa två alternativ ger ett p-värde = 0,401. När det gäller att undersöka webbadressen finns det en tydligare skillnad mellan programmen i min undersökning. Det är vanligare bland eleverna på de teoretiska programmen att undersöka webbadressen. Det är lite mer än 50 % på de studieföreberedande programmen som gör detta ibland eller ofta/alltid, medan det bland de yrkesförberedande programmen är ca 25 % som undersöker webbadressen ibland eller oftare. Vanligast bland båda programmen är dock att man aldrig/sällan bryr sig om att ta reda på vem som står bakom informationen. Där är andelen lite mindre än 50 % på de teoretiska programmen och ca 75 % på de praktiska (se diagram ). En signifikansprövning med Chi 2 visar att det finns en signifikant skillnad mellan programmen i min studie angående om eleverna aldrig/sällan tar reda på webbadressen (Chi 2 : 24,547, df 2, p < 0,000). Det är statistiskt säkerställt att det är vanligare på de praktiska programmen än på de teoretiska programmen att eleverna aldrig/sällan tar reda på webbadressen. Däremot finns det ingen signifikant skillnad mellan programmen om eleverna ibland eller ofta/alltid tar reda på webbadressen. En kontroll av Chi 2 på dessa två alternativ ger ett p-värde = 0,

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Kommentarer till läraren

Kommentarer till läraren Kommentarer till läraren Djurförsök.info Kommentarer till läraren 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Om materialet 3 Vad kan du om djurförsök? 4 Vad tycker du och vad säger lagen? 6 Värderingsövning

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter Danderyds kommun Kevingeskolan - Elever åk 5 59 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Elever åk 5 64 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter Danderyds kommun Vendestigen - Elever åk 5 12 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

ATT OHIO 2014-04-28. skolbiblioteket

ATT OHIO 2014-04-28. skolbiblioteket ATT GÖRA EN OHIO eller Betyder skolbiblioteksverksamhet något för elevernas lärande i och utanför skolan? Har FUSK-projekten (2010/2011, 2011/2012) påverkat lärares och elevers attityder till skolbiblioteket

Läs mer

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Studium av teknikinnehållet i en kommuns förskolor

Studium av teknikinnehållet i en kommuns förskolor Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Studium av teknikinnehållet i en kommuns förskolor Jennie Mattsson Ht-2009 15 hp B-nivå Lärarprogrammet 210 hp alt 270 hp Examinator: Lars

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer