Räddningsväsendets strategi 2025

Transkript

1 Räddningsväsendets strategi

2 Inrikesministeriets publikation ISSN Räddningsväsendets strategi 2025, 8/2012 ISBN (nid.) ISBN (PDF) Omslagsbilder: Jyrki Vesa, Timo Hartikainen/Lehtikuva, E. Jämsä, Marja Airio/Lehtikuva

3 Räddningsöverdirektörens förord Räddningsväsendets gemensamma strategidokument publicerades år I strategin anges att den ska uppdateras med två års mellanrum eller när förändringarna i omvärlden kräver det. Samhället förändras snabbt och därmed också räddningsväsendets omvärld som är en del av samhället. Vid uppdatering av räddningsväsendets strategi användes en scenariomodell för att analysera ändringarna i omvärlden. När det gäller utvecklingen på lång sikt kan det finnas mycket olika alternativ. Räddningsväsendet står inför många slags utmaningar som ska kunna bemötas på ett effektivare och mer ekonomiskt sätt än nu. Den offentliga ekonomin utsätts för stora påfrestningar. Den förestående kommunreformen påverkar också räddningsväsendet. I denna strategi fastställs de prioriteringar och centrala riktlinjer med vars hjälp räddningsväsendet ska svara mot framtida utmaningar. Man har inte behövt göra några större ändringar i de tidigare strategiska riktlinjerna. För att målen ska uppnås krävs det ett bra samarbete både inom ansvarsområdet och med intressegrupperna. Räddningsväsendets partnerskapsnätverk har med sin verksamhet visat att man genom samarbete uppnår mer än genom individuella ansträngningar. Räddningsverken ska i fortsättningen ha bred säkerhetsexpertis och en central roll i produktionen och planeringen av lokala säkerhetstjänster. Olyckor ska förebyggas effektivt. Målet är att antalet olyckor och skador ska minska väsentligt. Betydelsen av en kunnig och motiverad personal kommer att framhävas. Man ska se till att det finns tillräckligt med personal i förhållande till uppgifterna. Det är också viktigt att personalen upplever att arbetet är meningsfullt och väl organiserat. Forskningsverksamheten ska utvecklas så att den stöder beslutsfattandet och utvecklingen inom ansvarsområdet. Man ska kunna utnyttja forskningsrön bättre än för närvarande. I samband med strategiarbetet gjordes en utvärdering av den föregående strategins genomförande och räddningsväsendets tillstånd. Utvärderingen och en sammanfattning av de scenarier som ligger till grund för analysen om omvärlden publiceras på nätet samtidigt med denna strategi. Strategin har beretts i samarbete inom ansvarsområdet. Strategin har finslipats av ett arbetsutskott för forumet för räddningsväsendets ledning och av inrikesministeriet. Jag hoppas att alla aktörer inom räddningsväsendet beaktar strategin när de utvecklar sin egen verksamhet. Pentti Partanen 3

4 Bild: Nina Dahl 4

5 Innehåll Räddningsöverdirektörens förord Strategins målsättning Ändringar i omvärlden utmaningar och möjligheter... 7 Globalisering, internationalism och Europeiska unionen...7 Teknologins utveckling...8 Utveckling av samhället och ekonomin...8 Allmänna opinionen och medborgarinflytande...10 Slutsatser och utmaningar Räddningsväsendets värderingar, vision 2025 och kritiska framgångsfaktorer Räddningsväsendets värderingar Räddningsväsendets vision Kritiska framgångsfaktorer Verksamhetens prioriteringar och strategiska mål Räddningsverkens uppdrag och handlingsmodeller Förebyggande av olyckor Tillräcklig personal och motivation Kunskap och kunskapsgrund Verkställande och uppföljning av strategin

6 1. Strategins målsättning Räddningsväsendet står inför många utmaningar som baserar sig på förändringar i omvärlden och lagstiftningen samt på medborgarnas förväntningar. Under föränderliga förhållanden och den ekonomiska pressen måste räddningsväsendet sköta sina uppgifter effektivare och mer ekonomiskt än tidigare. Räddningsväsendets strategi 2025 stöder för sin del verkställigheten av räddningslagen och regeringsprogrammet, säkerhetsstrategin för samhället, programmet för den inre säkerheten och strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde. I strategin fastställs de prioriteringar och centrala riktlinjer med vars hjälp räddningsväsendet ska svara mot framtida utmaningar. Syftet är att strategin utgör en gemensam grund för en långsiktig planering och utveckling av verksamheten för de myndigheter, inrättningar och frivilligorganisationer som utför de uppgifter som hör till räddningsväsendet samt för samarbetet mellan dessa. Centrala medel för att verkställa strategin utgör de beslut om servicenivån som fattas av instanser som svarar för räddningsväsendets uppdrag, verksamhets- och ekonomiplaner, budgeter och andra mer detaljerade planer. Det har redan genomförts utredningar över en stor del av de frågor som ingår i strategin och framlagts förslag till åtgärder. För att uppnå ett gott resultat krävs det emellertid att frågorna utreds i omfattande grad under de närmaste åren och att förslagen konkretiseras och verkställs. Samtidigt är det nödvändigt att kontinuerligt analysera omvärlden och förbereda sig på långsiktiga utvecklingsåtgärder. Denna strategi ersätter Räddningsväsendets strategi 2015 som godkändes Strategin ses över under varje regeringsperiod eller när ändringar i omvärlden för övrigt kräver det. Bild: Helsingfors stads räddningsverk 6

7 2. Ändringar i omvärlden utmaningar och möjligheter Globalisering, internationalism och Europeiska unionen Till följd av globaliseringen har Finlands möjligheter att påverka minskat, i synnerhet möjligheterna att påverka funktionsdugligheten i den egna ekonomin. De viktigaste aktörerna inom näringslivet är överstatliga och står i ett komplicerat beroendeförhållande till varandra. Det har lett till att överraskande problem och problem med vida omfattande konsekvenser har ökat. Finansmarknaden reagerar snabbt och kraftigt på störningar. Stater och internationella organisationer försöker hindra störningar genom olika reglerings- och kontrollåtgärder. Det är osäkert hur det lyckas. Hot och möjligheter som anknyter till Finlands säkerhet är till följd av globaliseringen nära bundna till den internationella utvecklingen. Klimatförändringar ökar risken för extrema klimatförhållanden och till följd av dessa naturkatastrofer såsom stormfällningar och översvämningar. Naturkatastrofer och beväpnade konflikter långt borta kan leda till allvarliga humanitära kriser som påverkar i synnerhet antalet flyktingar och behov av hjälp på krisområdena. Även Finland måste bereda sig på stora naturkatastrofer och andra katastrofer som kräver internationell hjälp. Ett ökat antal katastrofer kan även öka mängden internationella uppdrag inom räddningsväsendet och höja kraven som ställs på räddningsväsendets handlingskraft. Enligt regeringsprogrammet stärks Finlands förmåga att delta i den internationella krishanteringen och de grundläggande förutsättningarna för att delta i räddningsväsendets internationella biståndsverksamhet tryggas genom att man säkerställer att Krishanteringscentret har tillgång till tillräckliga personalresurser och andra behövliga resurser. Den globala säkerhetspolitiken torde fortsättningsvis vara instabil. Regionala konflikter och förändringar i statsstrukturer orsakar betydande hot mot säkerheten. Finland ska enligt regeringsprogrammet även framöver sörja för ett eget trovärdigt försvar och delta i det europeiska säkerhets- och försvarssamarbetet som är under utveckling och i den internationella militära krishanteringen. Utgångspunkten är att hela landet ska försvaras och att grunden för försvarssystemet även i fortsättningen är en allmän värnplikt. Till försvaret hör även beredskap att skydda befolkningen och trygga att det civila samhället kan fungera. I regeringsprogrammet står det emellertid också att möjligheten att upphäva skyldigheten att bygga skyddsrum utreds. Europeiska unionens betydelse i civil krishantering och i den internationella räddningsverksamheten ökar. Unionens beslut och beredskapsarrangemang ställer krav även på Finlands räddningsväsende. Ett ökat internationellt samarbete utgör en möjlighet för räddningsväsendet som det är viktigt att utnyttja. Andra länders system och erfarenheter är lärorika. Genom gemensamma forskningsprojekt är det möjligt att uppnå kostnadsinbesparingar och resultat som det inte annars vore möjligt. Medverkan i internationella operationer ger värdefulla erfarenheter. I synnerhet samarbetet med grannländerna möjliggör en gemensam användning av resurserna. 7

8 Teknologins utveckling Teknologins utveckling och effektiv användning av ny teknologi möjliggör en ökad produktivitet. Ett ökat beroende av omfattande och komplicerade informationssystem och andra tekniska system ökar emellertid samhällets sårbarhet. Allvarliga störningar i informationssystemen och till exempel i energidistributionen kan äventyra samhällets funktioner och befolkningens säkerhet. Genom att dra nytta av teknologin kan vi öka säkerheten. Automatiska övervaknings- och larmsystem och släckningsanordningar till exempel förbättrar möjligheterna att förebygga och begränsa följderna av olyckor. Teknologin skapar även nya möjligheter att utveckla utrustning som är nödvändig inom räddningsväsendet. Det är nödvändigt att följa med och utvärdera teknologins utveckling och användningsmöjligheter. Till exempel smart teknologi och nanoteknologi kan producera tillämpningar som kan utnyttjas inom räddningsväsendet. Myndigheternas verksamhet baserar sig allt mer på en informationsstyrd styrmodell. Genom effektiv insamling och analys av data är det möjligt att utföra uppgifterna och effektivare rikta resurserna även inom räddningsväsendet. Utveckling av samhället och ekonomin Befolkningens åldersstruktur ändrar snabbt då livslängden ökar och nativiteten förblir låg. Antalet ensamboende äldre ökar och då ökar även risken för brand och andra olyckor i hemmiljön. Invandringen påverkar för sin del befolkningsstrukturen. Antalet utlänningar och personer med utländsk bakgrund växer. Sedan 2010 har antalet personer i arbetsför ålder sjunkit kraftigt, men genom invandring kan antalet öka. Till följd av åldersstrukturen minskar den arbetsföra befolkningen snabbare i Finland än i andra västländer. Ett hot som förknippas med invandring är att det kan bildas stora invandrargrupper med låg social ställning som isolerar sig från det övriga samhället och vars värderingar i väsentligt avseende avviker från urbefolkningens. I samhället framhävs individualism. Betydelsen av ideologiska samfund, släktingar, grannar och traditionella värderingar och normer har ständigt minskat. En del söker värderingar ur extrema rörelser och ur den virtuella världen på internet. Det faktum att befolkningen koncentrerar sig till tillväxtcenter är en utmaning för säkerhetstjänsterna. Samtidigt ska tjänsterna i tillväxtcentren och på glesbygden tryggas. Snabb tillgång till alarmeringstjänster är av största betydelse för säkerheten och känslan av trygghet. Produktionen av tjänsterna på glesbebyggda områden kräver allt mer samarbete med olika myndigheter och organisationer. Av central betydelse med tanke på skötseln av räddningsväsendets larmuppdrag är att avtalsbrandkårernas verksamhet garanteras. Enligt regeringsprogrammet utvecklas ett riksomfattande system för räddningsväsendet. En väsentlig del av systemet utgörs av frivilliga avtalsbrandkårer och avtalsbrandkårer som består av personal i bisyssla. Servicenivån motsvarar i hela landet riskerna och efterfrågan på tjänsterna. 8

9 Åldrandet påverkar även avtalsbrandkårernas och den frivilliga räddningstjänstens verksamhet. De blir svårare att ordna frivillig verksamhet i framtiden om det inte längre bor tillräckligt med unga människor på landsbygden. De ökande kraven i arbetslivet och andra fritidsaktiviteter kan minska intresset för att delta i frivillig brandkårsverksamhet. Individualismen och det därmed förbundna nyttotänkandet kan även innebära utmaningar för frivilligorganisationer. Medelåldern bland personalen i huvudsyssla inom räddningsväsendet ökar i och med att pensionsåldern stiger. Enligt utredningarna som gjordes inom ramen för projektet för räddningsverkens och räddningspersonalens funktionsförmåga är det emellertid möjligt att bevara räddningsväsendets erforderliga handlingsberedskap som omfattar rökdykning. Det är en utmaning för räddningsväsendet att kunna placera den åldrande personalen i uppgifter som motsvarar deras kondition. Den ekonomiska tillväxten avtar snabbt i Finland och nationalekonomin kommer att stöta på betydande utmaningar inom de närmaste åren. Den offentliga förvaltningen utsätts för kraftiga krav på sparåtgärder och nedskärningar redan under denna regeringsperiod. Till följd av att befolkningen blir äldre krävs mera resurser för social- och hälsovårdsväsendet. För räddningsmyndigheterna och andra säkerhetsmyndigheter är det mycket svårt att öka sina resurser. Samhällets tjänster, även säkerhetstjänsterna, privatiseras och utlokaliseras även i framtiden. På vissa områden kan detta vara förmånligt. Säkerhetstjänster ska utvecklas som operativa helheter och inte utgående från resurser och organisationer. Upprätthållandet av säkerheten ska i framtiden betraktas som partnerskap i vilket ingår myndigheter, organisationer och privata företag. Utvecklingen av hälso- och sjukvårdslagstiftningen inverkar på hur räddningsväsendets uppgifter ordnas. En samkommun för ett sjukvårdsdistrikt kan organisera den prehospitala akutsjukvården inom hela sitt område eller en del av det genom att sköta verksamheten själv, genom att ordna vården i samarbete med räddningsväsendet i området eller med en annan samkommun för ett sjukvårdsdistrikt eller genom att anskaffa servicen från någon annan serviceproducent. Konkurrensen om arbetskraften ökar. Räddningsväsendet tvingas konkurrera om yrkeskunnig arbetskraft med andra lockande yrken. De föreställningar som råder om yrkena inom räddningsväsendet inverkar på framgången i konkurrensen. På motsvarande sätt tvingas frivilligarbetet inom räddningsväsendet konkurrera med andra fritidsintressen. Regeringen har ställt upp mål som rör räddningsväsendet bland annat i statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse, i säkerhetsstrategin för samhället och i programmet för den inre säkerheten. Enligt regeringsprogrammet ska räddningsväsendet ha beredskap för att på ett effektivt och övergripande sätt ta ledningsansvaret för samt hantera nationella kriser och storolyckor, men också för att i allt större utsträckning förebygga sådana. 9

10 Allmänna opinionen och medborgarinflytande På sista tiden har betydelsen av internet och sociala medier ökat kraftigt. Utvecklingen väntas fortsätta. Kontakten mellan människor, informationsförmedlingen och uppkomsten av attityder sker i allt högre grad via sociala medier. Räddningsväsendet ska medverka i denna utveckling. Sociala medier ska även kunna utnyttjas bättre för kriskommunikation än vad fallet är i dag. Uppfattningen om den egna säkerheten och samhällets säkerhet bildas utifrån den objektiva säkerheten (till exempel statistikuppgifter över antalet olyckor och orsaker till dessa) och utifrån den subjektiva säkerheten som beskriver trygghetskänslan. På trygghetskänslan inverkar till exempel nyhetsförmedlingen om hot, brottslighet och olyckor samt utbytet av erfarenheter med vänner och bekanta om situationer i vilka säkerhetstjänster har behövts. Grundförutsättningen för säkerhetsmyndigheternas arbete är att människorna litar på deras verksamhet. Finländarna litar i allmänhet på säkerhetsmyndigheterna. Tillförsikten till räddningsväsendet är störst, 96 % av befolkningen förlitar sig på det. Det är en utmaning att bevara detta förtroende även i fortsättningen, i ett läge där de allmänna kraven i samhället på effektivering och rationalisering av verksamheten även sträcker sig till säkerhetsmyndigheterna. Säkerhetsmyndigheterna kan dra nytta av nya kommunikationskanaler i förmedlingen av information om risker och hanteringen av dem och i diskussion om dessa frågor. Utnyttjandet av denna möjlighet är av stor vikt när människornas eget ansvar i säkerhetsfrågor betonas. Ett förnuftigt ansvarstagande stöds av undervisning, medborgarfostran och säkerhetsupplysning och de nya kommunikationskanalerna kan användas för alla dessa alternativ. Massmediernas ökade roll och betydelse höjer kraven som ställs på säkerhetsmyndigheternas information. Människans vilja att ta ställning i frågor som berör säkerhet ökar i synnerhet på lokal nivå. Detta förenat med snabb informationsförmedling kan väcka även mycket starka spontana reaktioner på beslut som upplevs försvaga den lokala säkerheten. Det kan t.ex. handla om ställningstaganden till projekt om modernisering av servicenät. Betydelsen av lokalt samarbete och hörandet av medborgarna samt information om motiven till planer och beslut växer. Den politiska beredningen och det politiska beslutsfattandet sker snabbare än förr. Beslutsfattarna har behov att snabbt lösa samhälleliga problem och förbättra förvaltningens funktion. Händelser och fenomen som sker geografiskt sett långt från Finland kan snabbt påverka det politiska beslutsfattandet och den allmänna opinionen i Finland och därav ändra myndigheternas verksamhet. Av säkerhetsmyndigheterna kräver detta större flexibilitet än tidigare och förmåga att snabbt reagera på förändringar. Risken är att nya slag av hot i förhållande till sin betydelse kan få för mycket uppmärksamhet och leda till att resurserna inriktas fel. 10

11 Slutsatser och utmaningar Omvärlden ändras snabbare än tidigare. En del av förändringarna, såsom befolkningens åldersstruktur kan vi förutse relativt tillförlitligt. I utvecklingen av ekonomin kan emellertid snabba svårt förutsägbara förändringar ske. På lång sikt kan den globala och nationella utvecklingen medföra olika alternativ. Alternativen har beskrivits i ett arbete om scenariot för räddningsväsendet år (Esko Kaukonen: Tulevaisuusluotauksen tarve ja hyödynnettävyys, Räddningsinstitutets publikationer serie B 1/2011). Arbetet resulterade i följande scenarier som framgår av bilden. Man kan utgå från att framtiden innehåller drag av olika scenarier. I huvudsak ser framtiden ut att bygga på två scenarier: en marknadsdriven värld och en värld av hållbar utveckling. Utvecklingen ska emellertid följas upp kontinuerligt och scenarierna ses över när situationen förändras. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de gemensamma dragen i scenarierna. Scenarier för räddningsväsendet Internationellt samarbete och styrning som utvecklats väl Scenario A En värld av hållbar utveckling Scenario B En marknadsdriven värld Gemenskap Offentlig styrning Individualism Privatisering Scenario C En värld av slutna stater och block Scenario D En åtstramad kapitalistisk värld Internationellt samarbete och styrning som utvecklas dåligt 11

12 Det torde inte ske några större förändringar före 2025 med tanke på antalet olyckor och arten av dem. Åldrandet bland befolkningen för med sig en högre risk för branddödsfall och andra olycksfall. Invandrarna utgör till följd av sina bristfälliga språkkunskaper och annorlunda kulturbakgrund en utmaning när det gäller förebyggandet av olyckor. Problemet blir allvarligt om det bildas områden där det bor en stor mängd marginaliserade eller på annat sätt från samhället isolerade invandrare. Marginaliseringen har vid sidan av andra skadliga konsekvenser konstaterats utgöra en central bakgrundsfaktor för flera problem för den inre säkerheten. Räddningsväsendet kan för sin del förebygga marginalisering i samarbete med andra aktörer. Till exempel deltagande i räddningsväsendets frivilliga verksamhet kan innebära meningsfull verksamhet och på så sätt förebygga marginalisering. I fråga om risker för storolyckor förväntas det ske förändringar i viss mån. De kräver troligtvis inte betydande förändringar i dagens beredskapsbehov. Bekämpning av miljöolyckor kommer att få högre prioritet. Störningar i infrastrukturen kan leda till allvarliga problem för samhällets funktioner och även för säkerheten. Beroende på den internationella och samhälleliga utvecklingen kan terrorism och motsvarande dåd utgöra större hot i framtiden. Om inga åtgärder vidtas kommer olyckor och därpå följande skador troligtvis att öka något. Räddningsväsendet måste kunna utveckla nya handlingssätt och effektivera samarbetet med andra aktörer som verkar inom säkerhetsbranschen. Beredskapen att skydda befolkningen måste upprätthållas och utvecklas med stöd av strategin för skydd av befolkningen ( ) som en del av Finlands försvarsberedskap. Man måste bereda sig på att uppdatera strategin för skydd av befolkningen när den nya säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen står klar. Myndigheterna ska snabbt och effektivt kunna handla i situationer som hotar samhällsfunktionerna och befolkningens säkerhet. Räddningsväsendet ska ha kontinuerlig lednings- och handlingsberedskap dygnet runt. Det är ändamålsenligt att utnyttja denna beredskap även då huvudansvaret ligger hos en annan myndighet. Räddningsväsendet ska kunna anpassa sin verksamhet till den övriga utvecklingen i samhället. Behovet av samarbete med andra branscher framhävs. Räddningsväsendets roll som samordnare av säkerhetsfrågor och som stöd för kommunernas beredskap understryks. Resurserna torde i sin helhet ligga på samma nivå som i dag. På områden med tillväxtcentra sker en kvantitativ ökning om kostnaderna per invånare håller sig på dagens nivå. På motsvarande sätt finns det behov av att skära ned resurserna på områden där befolkningsmängden avtar. Uppskakande storolyckor och andra störningar kan leda till ett behov av extra resurser i händelse av liknande situationer. Ändringar i uppgiftsfördelningen kan även leda till ändringar i resursfördelningen mellan olika organisationer. Betydelsen av frivilligverksamheten håller sig åtminstone på samma nivå som i dag och behov finns att utveckla nya verksamhetsmodeller. 12

13 Bild: E. Jämsä 13

14 3. Räddningsväsendets värderingar, vision 2025 och kritiska framgångsfaktorer 3.1. Räddningsväsendets värderingar Värderingarna är branschens och organisationens gemensamma etiska principer som verksamheten ska följa. Räddningsväsendets värderingar är: Säkerhet är vår gemensamma sak Mänskligt Jämlikhet Mångfald Respekt för människovärdet Ansvar för miljön Professionellt Pålitlighet Kunskap Uppskattning av det egna arbetet Tillförlitligt Frivillig disciplin Förebyggande av olyckor Samarbete Kontinuerlig beredskap För att värderingarna ska ha verklig betydelse, ska var och en förstå och godkänna dem och kunna bedöma hur de efterföljs i den egna verksamheten Räddningsväsendets vision 2025 Finland har en god säkerhetskultur och Europas effektivaste räddningsväsende. Detta innebär ett samhälle där alla tar ansvar för säkerheten och olyckor förebyggs effektivt en motiverad och kunnig personal tjänster som är anpassade till hoten och kundernas behov och som produceras ekonomiskt ett bra partnerskapsnätverk 3.3. Kritiska framgångsfaktorer Kritiska framgångsfaktorer avser faktorer som måste uppfyllas för att en organisation ska klara av sitt uppdrag väl. Nedan redovisas räddningsväsendets kritiska framgångsfaktorer i form av styrkort (BSC). De kritiska framgångsfaktorerna bildar en minneslista och ram för uppföljning och utvärdering av läget i organisationen. Själv utvärderingsmodeller som tillämpas (bl.a. EFQM och CAF) innehåller motsvarande uppgifter. 14

15 Finland har en god säkerhetskultur och det effektivaste räddningsväsendet i Europa. Mänskligt Professionellt Trovärdigt 1. Inflytande i samhället och serviceförmåga 1.1. Antalet olyckor och skador minskar 1.2. Servicenivån motsvarar i hela landet riskerna och efterfrågan på tjänsterna 1.3. Människorna och samhället har god beredskap att avvärja olyckor och handla i farliga situationer 2. Processer och strukturer 2.1. Effektiva och fungerande kärnprocesser Förebyggande av olyckor Räddningsverksamhet Befolkningsskydd 2.2. Fungerande tekniska stödsystem 2.3. Ändamålsenlig organisationsstruktur och uppgiftsfördelning 2.4. Resultatrik forsknings- och utvecklingsverksamhet 3. Resurser och ekonomi 3.1. Effektiv och strategienlig användning av resurserna 3.2. Balans mellan resurser och uppdrag 3.3. Tillräckligt med frivillig personal 3.4. Synergifördelarna med samarbetet 4. Personalförnyelse och arbetsförmåga 4.1. God konkurrenskraft som arbetsgivare och frivillig aktör 4.2. Personalen är kunnig, motiverad och villig att utveckla sig själv 4.3. Personalens arbetsförmåga motsvarar uppgifterna 4.4. Arbetshälsan är god Kritiska framgångsfaktorer inom räddningsväsendet 15

16 4. Verksamhetens prioriteringar och strategiska mål 2025 Verksamhetens prioriteringar har fastställts med beaktande av verksamhetsmiljöns utmaningar och en utvärdering av dagens situation i fråga om kritiska framgångsfaktorer. För respektive prioritering har en strategi fram till 2025 ställts upp. Projektet för räddningsverkens och räddningspersonalens funktionsförmåga och utredningsman Pekka Myllyniemi har gett förslag till åtgärder som fortsättningsvis genomförs och som utnyttjas i arbetet med att utveckla prioriteringarna. Till prioriteringar har utsetts ämnesområden som kräver särskilda utvecklingsåtgärder inom de närmaste åren. Detta betyder inte att andra uppgifter, till exempel upprätthållandet av handlingsberedskapen, får åsidosätts. 1. Räddningsverkens uppdrag och handlingsmodeller Strategiskt mål 2025: Räddningsverken har bred kunskap om säkerhet och spelar en central roll i produktionen och planeringen av lokala säkerhetstjänster tillsammans med andra aktörer. Räddningsverkens andel i ordnandet av lokala säkerhetstjänster ökar. Utgångspunkten är fortfarande att varje ansvarsområde svarar för de säkerhetstjänster som hör till deras uppdrag. Speciellt säkerhetsplanering på lokal nivå garanterar tjänsternas omfattning och förenlighet. Räddningsverket svarar för den nödvändiga samordningen. Räddningsverken stöder kommunerna på sina områden i planeringen av beredskapen på ett sätt som avtalas om med kommunerna. Som en del av beredskapsplaneringen planeras hur ledningen i störnings- och undantagssituationer ska ordnas. Förändringar kan göras i säkerhetsmyndigheternas och säkerhetsorganisationernas uppdrag i frågor där det är ändamålsenligt. Vad gäller räddningsväsendet kan det vara nödvändigt att justera uppdrag särskilt i anslutning till social- och hälsovårdsväsendet och miljövården. 2. Förebyggande av olyckor Strategiskt mål 2025: Olyckor kan effektivt förebyggas i samarbete med andra aktörer. Antalet olyckor och skador minskar i väsentlig grad. Räddningsväsendet kan öka sitt inflytande i samhället i synnerhet genom att förebygga olyckor. I verksam hetsmiljöns förändringar ingår faktorer som ökar risker för olyckor. Orsaker till olyckor är varierande och beror till stor del på människornas agerande. Dessa kan man påverka endast genom ett omfattande och långsiktigt samarbete. Privatpersoners och sammanslutningars ansvar och beredskap för säkerhetsfrågor ökar. Genom räddningslagen, som trädde i kraft 2011, omarbetas i betydande grad förebyggandet av olyckor som räddningsväsendet ansvarar för. Verksamheten grundar sig mer än tidigare på olycksrisker. Det nya handlingssättet kräver målinriktad planering med andra aktörer som deltar i förebyggandet av olyckor samt utveckling av riskutvärderingen, handlingsmetoderna och uppföljningen. 16

17 3. Tillräcklig personal och motivation Strategiskt mål 2025: Personalen i huvudsyssla och personalen i avtalsförhållande är tillräckligt omfattande med tanke på uppdraget. Personalen upplever sitt arbete meningsfullt och välorganiserat. Personalstyrkan på räddningsverken torde ligga på samma nivå som i dag, om det inte sker betydande änd ringar i uppdragen. Krav på nedskärningar finns i synnerhet på glesbebyggda områden. Till följd av att befolkningen åldras kommer en större del av de ordinarie anställda än i dag att inte lämpa sig för de tyngsta räddningsuppdragen. Personalstrukturen och verksamhetsprinciperna måste ses över. Utgångspunkten i omorganiseringen är projektet för räddningsverkens och räddningspersonalens funktionsförmåga och utredningsman Pekka Myllyniemis förslag till åtgärder samt beslut som regeringen fattat utifrån dessa. En god personalledning och organisering av verksamheten utgör grunden även för en god arbetsatmosfär och motivation. Regelbundna förfrågningar om arbetshälsan tas i bruk i alla organisationer inom räddningsväsendet. Den frivilliga personalens betydelse understryks i synnerhet på glesbygden. Alla organisationer inom säkerhetsbranschen har inte möjlighet att bevara särskilda beredskaper. På samma sätt som myndigheterna har även de frivilliga organisationerna behov av samarbete över sektorgränserna. 4. Kunskap och kunskapsgrund Strategiskt mål 2025: Personalen har god yrkeskunskap för sitt uppdrag. Forskningsverksamheten stöder effektivt beslutsfattandet inom och utvecklingen av ansvarsområdet. Nya utmaningar och utveckling av verksamheten åstadkommer krav på utbildning både för den ordinarie personalen och för avtalspersonalen. Utbildningssystem utvecklas både kvantitativt och kvalitativt för att motsvara de föränderliga kraven. Utvecklingen av branschen och tillämpningen av anknytande teknologi förutsätter innovativa lösningar. För detta ändamål krävs betydligt bredare forskningsverksamhet än i dag. Det forsknings- och utvecklingscenter som föreslagits i många utredningar inrättas. En bra kännedom om ansvarsområdets nuläge är grunden för utvecklingsverksamheten. För detta ändamål utvecklas uppföljningssystem och uppföljningsindikatorer, och utvärderingsmetoder för verksamheten tas i bruk. 17

18 5. Verkställande och uppföljning av strategin Ett centralt mål för verkställandet av strategin är att den ska bli allmänt känd inom räddningsbranschen och att intressentgrupperna ska informeras om den. Det är viktigt att olika aktörer binder sig till att fullfölja strategin. Strategin verkställs och uppföljs årligen som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Verkställandet av strategin ses över även med hjälp av den för ändamålet avsedda verkställighetsplanen. Strategin ses över under varje regeringsperiod eller om ändringar i verksamhetsmiljön i övrigt så kräver. Bild: Aki Paavola/Lehtikuva 18

19

20 20 Kyrkogatan 12, Helsingfors PB 26, STATSRÅDET