Förslag till planeringsfolkmängd i Gävle kommun år Kommunledningskontoret

Transkript

1 Förslag till planeringsfolkmängd i kommun år 225 Kommunledningskontoret

2 2

3 Inledning och sammanfattning Planeringsfolkmängden skall utgöra ett underlag för all planering i kommunen, som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Mot bakgrund av detta innehåller föreliggande rapport tre avsnitt som belyser frågeställningarna; - Vad påverkar utvecklingen? - Hur har utvecklingen varit fram till idag? - Hur ser det ut framåt? Under flera år har besluten om planeringsfolkmängden kunnat översättas i en genomsnittlig folkökning på 5 personer per år. I fjol beslutade kommunstyrelsen om en ökning av planeringsfolkmängden i kommun till 11 invånare år 22, vilket motsvarar en genomsnittlig folkökning på 6 personer per år. Folkmängden för år översteg föregående prognos med 98 individer, främst på grund av en underskattning av inflyttningen till kommunen. Kommunledningskontorets bedömning är att en genomsnittlig folkökning på 6 personer per år är rimlig även fortsättningsvis. Med motivet att få en bättre framförhållning föreslås att planeringshorisonten flyttas fram till år 225. Det innebär att förändringar i befolkningens åldersstruktur kan illustreras på ett tidigare stadium. Vidare möjliggör framflyttningen, och utblicken mot år 23, att jämförelser lättare kan göras med andra framtidsbedömningar avseende regional utveckling. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta - att planeringsfolkmängden för kommun skall vara 14 invånare år 225. Avsnittet om föreslagen folkmängd avslutas med en illustration av hur olika åldersgrupper förväntas utveckla sig över tid. Åldersgruppen i förskoleåldern (1-5 år)beräknas öka med 6 barn till år 225. Även åldersgrupperna i låg-, mellan- respektive högstadieåldern förväntas öka med 6 barn eller mer under motsvarande period. Åldersgruppen i gymnasieåldern minskar under kommande år, men efter år 215 ökar denna grupp återigen. Med ökad medellivslängd ökar också antalet äldre. Gruppen Äldre-äldre (8+ år) ökar måttligt under de närmsta åren, följt av en period med relativt stora ökningstal. Sammantaget ökar åldersgruppen med drygt 1 7 personer till år 225 och med ytterligare 1 personer till år 23. En ökande andel äldre och en minskande andel i yrkesverksam ålder innebär en utmaning, inte minst för de kommunala verksamheterna. Kvoten beräknas stiga från dagens,71 till,8 år 225. Detta kan förenklat uttryckas som att 1 personer försörjer 71 gamla och unga idag. Enligt prognosen kommer 1 i yrkesverksam ålder att försörja 8 gamla och unga år

4 Vad påverkar utvecklingen? Befolkningsutvecklingen i kommunen är beroende av utvecklingen inom den egna arbetsmarknadsregionen. Utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen är i sin tur beroende av hur den regionala konkurrenskraften utvecklar sig i förhållande till omvärlden. Sambandet mellan befolkningsutveckling och arbetsmarknadsstorlek är mycket starkt. I nedan figur illustreras den procentuella befolkningsförändringen mellan åren 1968 och 28 samt befolkningsstorleken år 28 för arbetsmarknadsregionerna enligt Nuteks indelning (FA-regioner). Arbetsmarknadsregioner med en större folkmängd har en större befolkningstillväxt under aktuell period. Figur 1 Befolkningsutveckling i procent och antal invånare per FA-region 28 Utbildningen påverkar befolkningsutvecklingen genom att utflyttarnas och inflyttarnas utbildningsnivå skiljer sig åt. Om närvaron av en högskoleutbildning i en region gör att fler skaffar sig en högskoleutbildning inom områden där det saknas arbetstillfällen på den regionala arbetsmarknaden kan dessa bli tvungna att söka sig bort från regionen för att kunna få arbete. I en region med dålig arbetsmarknad för högskoleutbildade kan etableringen av en högskoleutbildning således bidra till ökad utflyttning. Å andra sidan innebär den regionala högskolan att de som vill studera inte behöver flytta från regionen för att kunna göra detta. Förhoppningsvis kommer högskolans utbildningsutbud att innebära att tillgången på högutbildade ökar på den lokala arbetsmarknaden. Tillgången på högutbildade är i sin tur avgörande för framtida företagsetableringar i regionen. Utbildningsnivån har därför betydelse för regionens konkurrenskraft och därmed för möjligheterna att bevara och attrahera företag och befolkning. Befolkningsförändringar i ett område kan delas upp i följande komponenter; antal födda, antal döda, antal inflyttade samt antal utflyttade under ett år. Befolkningen har stor betydelse för den regionala ekonomin, i och med att den i vissa delar utgör arbetskraft samt konsumerar varor och tjänster. Befolkningens inkomster (löner m.m.) utgör samtidigt skatteunderlag, som i sin tur används till drift, underhåll och utveckling av den kommunala verksamheten. Tillgången till attraktiva bostäder samt lämpliga arbetsställen för människor respektive företag utgör avgörande tillväxtförutsättningar. Barnafödandet påverkas av antalet kvinnor i fertil ålder samt fruktsamheten. Fruktsamheten påverkas bland annat av i vilken omfattning följande faktorer existerar; - en partner - en avklarad utbildning - en egen bostad - ett arbete med en tillräcklig inkomst - en bra utformad föräldraförsäkring - en tro på framtiden Medellivslängden har ökat över tid, i takt med medicinska framsteg och förbättrade levnadsförhållanden. Inflyttningen påverkas av i vilken grad följande gäller för potentiella inflyttare och då i konkurrens med andra områden; - goda möjligheter till arbete eller studier - attraktiv/-t livsmiljö/boende - goda sociala nätverk - bra samhällsservice/välfärd 4

5 2 Procent Utflyttningen påverkas på motsvarande sätt, fast i omvänd riktning. Det bör i sammanhanget observeras att även om inflyttningen är till antalet lika med utflyttningen kan befolkningsutvecklingen påverkas över tid, i och med att inflyttarnas kön- och åldersfördelning kan skilja sig från utflyttarnas. Utrikes inflyttning, immigration, är delvis uppkommen av humanitära skäl och är därmed svårprognostiserad. Samtidigt påverkas den av gällande lagar och regler på migrationsområdet. Det bör observeras att andelen personer med svenskt medborgarskap respektive personer födda i Sverige har ökat bland invandrarna till Sverige under de senaste åren. Av den totala invandringen år var 15,1 procent födda i Sverige respektive 2, procent svenska medborgare. Under samma år var 13,3 procent av invandrarna till födda i Sverige och 18,6 procent hade svenskt medborgarskap. Figur 2 Andel av invandrarna som är födda i Sverige respektive svenska medborgare Källa: SCB F-land () () M-skap () () Hur har utvecklingen varit fram till idag? Regional utveckling För att analysera människors förutsättningar för att bo och leva är de kommunala gränserna i flera avseenden alltför begränsande. Det är ofta nödvändigt att utnyttja en indelning som bättre speglar verkliga funktioner eller rörelsemönster. Många människor arbetspendlar över kommungräns. Andra mönster speglar rörelsemönster beträffande studier, inköp och service. I det här sammanhanget är lokala arbetsmarknader en lämplig indelningsgrund för att analysera faktorer av betydelse för befolkningsutvecklingen. Gästrikland tillsammans med Älvkarleby kommun utgör en gemensam lokal arbetsmarknad, vilken med sina sysselsatta är den 14:e största lokala arbetsmarknaden i riket år 28. Enligt Nutek:s indelning av funktionella analysregioner (72 stycken FA-regioner) benämns nämnda arbetsmarknadsregion för FA- och tillhör regionfamiljen Övriga regionala centra. Globala klimatförändringar, finanskrisen och den kraftiga inbromsningen av världsekonomin är tydliga exempel på det ömsesidiga beroendet länder emellan. Betydelsen av regional konkurrenskraft ökar i en allt mer globaliserad värld och är grundläggande för utvecklingen i regionen. Regionens framtida välfärd är starkt förknippad med den ekonomiska tillväxt som genereras i regionen. Det är samtidigt viktigt att tillväxten skapas under sådana förutsättningar, att såväl produktionen som konsumtionen är hållbar över tid. Ekonomisk tillväxt består av dels ökad arbetsproduktivitet, dels fler arbetade timmar. Ökad arbetsproduktivitet genereras från investeringar i humankapital (utbildning och FoU), investeringar i realkapital (maskiner, etc.) och innovationer. Fler arbetade timmar kommer av att fler blir sysselsatta, att veckoarbetstiden utökas och/eller att sjukfrånvaron minskar. Antalet sysselsatta kan vidare öka med personer med efterfrågad kompetens, som 5

6 Utveckling av lönesumma per sysselsatt (38,1% i riket) - tidigare varit arbetslös i området - tidigare erhållit sjuk-/aktivitetsstöd - tidigare studerat - arbetspendlar in till området - flyttar in till området Under den senaste tioårsperioden har såväl arbetsproduktiviteten som sysselsättningen utvecklats starkt i Sverige. Arbetsproduktiviteten, mätt i lönesumma per sysselsatt (löpande priser), ökade med 38,1 procent i riket mellan åren 1997 och 27. Samtidigt ökade sysselsättningen med 15,5 procent under motsvarande period. I figuren nedan framgår att det nästan bara är storstadsregionerna som ökat mer än riksgenomsnitt, med avseende på arbetsproduktivitet och sysselsättning. regionen (FA-) har haft en produktivitetsutveckling strax under riksgenomsnittet. Sysselsättningsutvecklingen har dock inte varit lika gynnsam, i jämförelse med övriga FAregioner i regionfamiljen Övriga regionala centra. Figur 3 Utveckling av lönesumma per sysselsatt och antal sysselsatta i rikets FA-regioner år (procent) 5 Storstadsreg Figur 4 Årlig procentuell sysselsättningsförändring i de större FA-regionerna , 1,5 1,,5, -,5-1, Göteborg Sthlm Storstadsregioner Umeå Sundsv Halmst Kristians Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: SCB/Tillväxtanalys (raps) Det finns idag en betydande matchningsproblematik i regionen. Trots att arbetslösheten ligger på en hög nivå har näringslivet svårigheter att finna arbetskraft som svarar mot efterfrågat kompetensbehov. Näringslivets kompetensbehov förändras i en allt snabbare takt utifrån förändrade konkurrensförhållanden som internationaliseringen för med sig, inte minst i form av en allt snabbare teknologisk utveckling FA Universitet Sysselsättningsförändring (15,5 % i riket) Övr regionala centra En ökad näringslivsdynamik, nya företag, innebär stora utmaningar för regionen beträffande kompetensförsörjning. Den globala efterfrågan, inte minst från de nya tillväxtekonomierna, skapar nya möjligheter till marknadsutbyte. Kunskaperna från den utlandsfödda befolkningen är i sammanhanget särskilt värdefulla. Samtidigt finns det ett kontinuerligt behov av kompetensutveckling av de anställda på befintliga arbetsställen. De med lägst grundutbildning riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Det kommer därutöver ständigt finnas behov av åtgärder för personer, vars jobb flyttats utomlands eller rationaliserats bort. Sysselsättningsutvecklingen i regionen (FA- ) har varit förhållandevis svag i jämförelse med övriga större arbetsmarknadsregioner i riket. Den årliga sysselsättningsförändringen var i genomsnitt endast,7 procent i FA-, att jämföra med 1,1 procent per år i riket. Befolkningstillväxten koncentreras främst till storstadsregionerna. FA- tillhör de regionala centra som visar på en svagare befolkningsökning den senaste tioårsperioden. Utvecklingen förklaras av negativa födelsenetton respektive inrikes flyttnetton. Däremot har utrikes flyttnetto i genomsnitt varit positivt under perioden. 6

7 Figur 5 Årlig procentuell befolkningsförändring i de större FA-regionerna ,5 Figur 7 Antal inflyttade, antal utflyttade och flyttningsnetto, kommun , Sthlm Göteb 4,5, -,5 Umeå Ö-sund Halmst Skövde Flyttnings överskott Utflyttade Inflyttade -1, Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Utvecklingen i kommun Barnafödandet är fortfarande stort i kommunen. Totalt föddes 1 88 barn, vilket är något färre än föregående år. Födelsenettot, antalet födda minus antalet döda, minskade något jämfört med föregående år och uppgick till Figur 6 Antal födda, antal döda och födelseöverskott i Födelse överskott Döda Födda -1 Utvecklingen av flyttningsnettot förklaras främst av ett fortsatt stort immigrationsöverskott, trots att utrikes utflyttning ökat under året. Sett över tid har inrikes in- respektive utflyttning ökat i likartad omfattning, vilket trots stora bruttoströmmar ger relativt små flyttningsnetton. Flyttningsrörelserna har dock betydelse för kommunen i och med att de kan innehålla olika sammansättningar beträffande exempelvis kön, ålder och utbildningsnivå. Figur 8 Antal inrikes in- respektive utflyttade, antal immigranter respektive emigranter, kommun Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Immigranter Emigranter 5 Flyttningarna över kommungräns har kontinuerligt ökat sedan början av 199-talet. Under år flyttade 4557 personer till och 46 personer från, vilket innebär ett flyttningsnetto med Föregående år var flyttningsnettot Sett över den senaste femårsperioden utgör inflyttarna från Sandviken, Stockholm, Älvkarleby och Uppsala kommun en knapp tredjedel av inrikes inflyttning till. Under samma peri- 7

8 od svarar utflyttarna till motsvarande kommuner för drygt en tredjedel av inrikes utflyttning från. I nedan figur illustreras flyttningsnetto efter ålder (genomsnitt för åren 26-). Inrikes flyttningsnetto är i stort positivt för alla åldrar utom i de flyttningsbenägna åldrarna år. Det negativa flyttningsnettot i dessa åldrar dämpas dock av utrikes flyttningsnetto som i huvudsak är positivt i alla åldrar. Figur 9 Flyttningsnetto efter ålder i kommun(medelvärde 26-) Flyttnings netto Utrikes flyttnings netto Inrikes flyttnings netto Hur ser det ut framåt? Ekonomiska framtidsutsikter Fram till år 22 kommer med stor sannolikhet en väsentlig del av den existerande teknologin vara utbytt mot ny teknologi. En stor del av arbetskraften har ersatts med nya välutbildade generationer. Regioner med förmågan att ta till sig teknologiska förändringar och implementera dem i produktionen kommer att öka sin regionala konkurrenskraft och därmed möjligheterna att skapa sysselsättning och välstånd. Figur 1 Årlig procentuell förändring i bruttoregionprodukten (BRP) i de större FAregionerna -23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 4, 3, 2, 1,, Göteborg Malmö Karlstad Sundsvall Örebro Västerås Kristians Enligt Långtidsutredningen (LU 28) beräknas den ekonomiska tillväxten till 1,9 procent per år i FA-, att jämföra med tillväxten i riket på 2,4 procent per år. Den ekonomiska tillväxten koncentreras till storstadsregionerna. Källa: ITPS Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra 8

9 Regionala arbetsmarknadsutsikter Arbetsmarknaden i framtiden måste i allt högre grad erbjuda en kontinuerlig kompetensförsörjning som är anpassad till näringslivets behov. Detta är avgörande för regionens konkurrenskraft, i en omvärld som ställer allt högre kunskapskrav. är intresset för utbildningen lågt, vilket innebär en påtaglig risk för en betydande brist på utbildad personal i framtiden. Figur 12 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 23. Omvårdnadsutbildning (Antal personer i riket) Trots att den genomsnittliga studietiden förlängs och arbetslivet förkortas ökar kunskapsmassan på arbetsmarknaden genom pensionering av generationer med lägre grundutbildning och arbetslivsinträde för yngre med högre grundutbildning. Därutöver kommer kunskapsmassan att kontinuerligt underhållas och utvecklas med många timmars vidareutbildning. Den snabba teknikutvecklingen medför ökade yrkeskrav och skapar exempelvis en efterfrågan på kvalificerade industriarbetare. Bristen är idag stor på såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna industriutbildade 1. Intresset för industriutbildning måste öka, i annat fall beräknas bristen på industriarbetare förvärras ytterligare på sikt. Att andelen äldre ökar innebär att efterfrågan på tjänster ökar, inte minst inom de arbetsintensiva besök- och upplevelsenäringarna. Figur 11 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 23. Industriutbildning (Antal personer i riket) Källa: SCB, Prognosinstitutet Ett väsentligt bidrag till lösning av regionens matchningsproblematik är en utvecklad strategisk samverkan mellan näringsliv och övriga regionala aktörer som syftar till att stärka regionens system och strukturer för kompetensförsörjning. Ett strategiskt samarbete mellan näringsliv, utbildningsanordnare och övriga aktörer kan bidra till att matchningen mellan näringslivets kompetensbehov och utbildningsutbudet inom såväl kvalificerad yrkesutbildning som universitets- och högskoleutbildning kontinuerligt förbättras. Enligt Långtidsutredningen (LU 28) baseras den ekonomiska tillväxten i FA- på en produktivitetsökning strax över riksgenomsnittet medan sysselsättningen beräknas minska i regionen, i likhet med fyra andra av de större FAregionerna. Källa: SCB, Prognosinstitutet Den åldrande befolkningen skapar även ett ökat behov av vård- och omsorgspersonal. Samtidigt 1 Trender och prognoser 28 med sikte på år 23, Prognosinstitutet (SCB) 9

10 Figur 13 Årlig procentuell sysselsättningsförändring i de större FA-regionerna -23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) Figur 14 Årlig procentuell befolkningsförändring i de större FA-regionerna -23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,5 1,5 1,,5, -,5 Stockh Malmö Östergöt Örebro Eskilst Kristianst 1,,5, -,5 Malmö Umeå Växjö Luleå Sundsvall Borås Skövde Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: ITPS Regionala befolkningsprognoser Befolkningen i Sverige kommer enligt SCB att fortsätta att öka. Till år 22 förväntas befolkningen växa till drygt 9,7 miljoner invånare och år 228 nås 1 miljonersnivån. Den snabbare tillväxten beror främst på ökat barnafödande och ett ökat invandringsöverskott i Sverige. Fruktsamheten antas på sikt öka något de närmaste åren för att sedan röra sig ner mot en nivå på 1,87 barn per kvinna. Omkring år 22 förväntas en ny topp för barnafödandet. Vid samma år beräknas medellivslängden bland svenska kvinnor och män ha ökat till 84,4 respektive 8,9 år. Enligt Långtidsutredningen (LU 28) förväntas befolkningen i FA- växa med i genomsnitt 224 personer per år eller,1 procent per år fram till år 23. Källa: ITPS Befolkningen i yrkesverksam ålder minskar i FA- enligt utredningen under motsvarande tidsperiod. Förhållandet mellan en ökande andel äldre och en minskande andel i yrkesverksam ålder kan illustreras i försörjningskvoten. Den utgörs av summan av befolkningen i åldrarna - 19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år. Försörjningskvoten i FA- ökar enligt Basscenariot från nuvarande,72 till,98 år 23. Figur 15 Försörjningskvoten i de större FAregionerna år 23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,1 1,,9,8,7,6,5 Göteborg Sthlm Ö-sund Umeå Blekinge Borås Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: ITPS 1

11 Antal födda per 1 kvinnor Förslag till planeringsfolkmängd år 225 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden skall utgöra underlag för all planering i kommunen som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Fruktsamhet Den summerade fruktsamheten är det genomsnittliga antal barn en kvinna skulle få under sitt fruktsamma liv (15-5 år), givet att dagens åldersspecifika fruktsamhet består. Fruktsamheten har varierat stort under de senaste decennierna. Under krisåren på 199-talet sjönk fruktsamheten snabbt. Sedan sekelskiftet har fruktsamheten på nytt fortlöpande ökat och närmar sig nivåer motsvarande början på 199- talet. Trots en djup lågkonjunktur har fruktsamheten ökat, vilket främst förklaras av att äldre kvinnor föder barn i högre utsträckning än tidigare. Skälet till detta är sannolikt att de är relativt bättre etablerade på arbetsmarknaden och har en bättre ekonomi. Samtidigt har de inte samma möjligheter till att vänta på bättre tider som yngre kvinnor, eftersom kvinnors fertilitet avtar med åldern. har i likhet med större städer en något lägre fruktsamhet än riksgenomsnittet. Figur 16 Summerad fruktsamhet i och riket (tre års glidande medelvärde) 2,2 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1, Källa: SCB I prognosen antas den framtida fruktsamheten överensstämma med en genomsnittlig fruktsamhet för perioden 28-, hämtad från den egna kommunen. Det innebär en fruktsamhet på i genomsnitt 1,87 barn per kvinna. Sannolikt har inte kulmen för barnafödandet nåtts i år, utan de närmsta åren kan mycket väl ge ytterligare toppnoteringar. Figur 17 Åldersspecifik fruktsamhet medelvärde för år 28- i kommun Moderns ålder Fruktsamheten kommer sannolikt att variera över tid även i fortsättningen. Prognosen tar dock inte hänsyn till framtida svängningar i fruktsamhet, utan följer en utveckling som SCB antagit i sin prognos för riket. På sikt pekar SCB:s 11

12 Andel (%) av den totala inflyttningen Utflyttade per 1 inv. prognos på en fruktsamhetsnivå på 1,83 barn per kvinna för riket. Figur 19 Genomsnittlig utflyttningsbenägenhet under perioden 28- i kommun Dödlighet I prognosen antas att de framtida kön- och ålderspecifika dödsfrekvenserna överensstämmer med riksgenomsnittet. Med anledning av bland annat framsteg inom medicin påverkas dessa frekvenser över tid, vilket innebär en ökad medellivslängd hos befolkningen. I prognosen antas att utvecklingen av dessa frekvenser följer utvecklingen i riket, dock på en något högre nivå (Index=14, där riket = 1) Män Kvinnor Ålder Utflyttningsbenägenhet Utflyttningsbenägenheten, antal utflyttade per tusen av medelfolkmängden, har stigit sedan början av 199-talet. Det bör i sammanhanget noteras att en ökad utrikes inflyttning innebär ökad inrikes utflyttning kommande år. Figur 18 Utflyttade per 1 av medelbefolkningen i kommun Män Kvinnor I prognosen antas att den framtida utflyttningsbenägenheten överensstämmer med en genomsnittlig utflyttningsbenägenhet för perioden 28-. Den mest utflyttningsbenägna gruppen är kvinnor i åldersgruppen 2-29 år. Källa:Tillväxtanalys (raps) Inflyttningen I prognosen beräknas inflyttningen öka kontinuerligt med i genomsnitt,25 procent per år. Vidare antas att inflyttarnas kön- och åldersfördelning överensstämmer med en genomsnittlig fördelning motsvarande den för perioden 28-. Figur 2 Genomsnittlig inflyttarfördelning efter kön och ålder under perioden 28- i kommun 3,3 2,6 2, 1,3,7, Ålder Män Kvinnor Förslag till planeringsfolkmängd Under flera år har besluten om planeringsfolkmängden kunnat översättas i en genomsnittlig folkökning på 5 personer per år. I fjol beslutade kommunstyrelsen om en ökning av planeringsfolkmängden i kommun till 11 invånare år 22, vilket motsvarar en genomsnittlig folkökning på 6 personer per år. 12

13 En jämförelse mellan utfall och kommunledningskontorets prognos för år visar på en överskattning av antalet födda med 3 individer. Samtidigt underskattades både in- och utflyttningen, vilket innebar att flyttningsnettot översteg prognosen med 127 individer. Sammantaget ökade befolkningen med 98 invånare fler än den prognostiserade folkökningen. Tabell 1 Jämförelse mellan utfall och kommunledningskontorets prognos för år Födda Döda Inflyttade Utflyttade Folkökn -ing Utfall Prognos Differens Källa: Kommunledningskontoret och SCB Kommunledningskontorets bedömning är att en genomsnittlig folkökning på 6 personer per år är rimlig även fortsättningsvis. Med motivet att ha en bra framförhållning föreslås att planeringshorisonten flyttas fram till år 225. Det innebär att förändringar i befolkningens åldersstruktur kan illustreras på ett tidigare stadium. Vidare möjliggör framflyttningen, och utblicken mot år 23, att jämförelser lättare kan göras med andra framtidsbedömningar avseende regional utveckling. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att planeringsfolkmängden för kommun skall vara 14 invånare år 225. Figur 21 Folkmängd under åren samt planeringsfolkmängd för åren Folkmängd Planerings folkmängd Befolkningens framtida åldersfördelning och försörjningskvot I ett sista avsnitt illustreras hur olika åldersgrupper förväntas utveckla sig över tid, utifrån föreslagen planeringsfolkmängd och prognosantaganden. Antalet framtida förskolebarn är i hög grad beroende av hur fruktsamheten utvecklar sig. Barnafödandet har ökat under senare år och bedöms även i fortsättningen ligga kvar på en nivå motsvarande drygt tusen barn per år. Antalet i åldersgruppen (1-5 år) beräknas därför öka från år till drygt 5 8 år 225. Antalet i åldersgruppen 6-9 år beräknas öka från 4 45 år till knappt 4 7 år 225. Figur 22 Antal invånare i åldersgrupperna 1-5 samt 6-9 år under perioden 199- och prognos för åren (-23) år 6-9 år Grupperna i de äldre skolbarnsåldrarna följer samma mönster, men med tre års förskjutning. Antalet barn i åldern 1-12 år beräknas öka från år till knappt 3 6 år 225. Åldersgruppen år minskar något till år 212, för att därefter öka till knappt 3 7 år 225. De äldsta barnen, år, följer mönstret med en minskning som vänder till en ökning efter år 215, och når ca 3 8 år

14 Figur 23 Antal invånare i åldersgrupperna 1-12,13-15 samt år under perioden 199- och prognos för åren (-23) år år 1-12 år Figur 25 Procentuell andel invånare i olika åldersgrupperna -19, 2-64 samt 65+ år under perioden 199- och prognos för åren Procent år -19 år 65+ år Med en ökad medellivslängd ökar antalet äldre. De stora barnkullarna på 194-talet har nu börjat nå pensionsåldern. Åldersgruppen år ökar kraftigt, från år till ca 15 6 år 225. Gruppen Äldre-äldre (8+ år) ökar först måttligt under de närmsta åren, följt av en period med relativt stora ökningstal. Sammantaget ökar åldersgruppen med drygt 1 7 personer till år 225 och med ytterligare 1 personer till år 23. Figur 24 Antal invånare i åldersgrupperna år samt 8+ år under perioden 199- och prognos för åren En ökande andel äldre och en minskande andel i yrkesverksam ålder innebär en utmaning för inte minst de kommunala verksamheterna. Ovanstående förhållande kan uttryckas i försörjningskvoten, vilken utgörs av summan av befolkningen i åldrarna -19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år. Kvoten beräknas stiga från dagens,71 till,8 år 225. Detta kan förenklat uttryckas som att 1 personer försörjer 71 gamla och unga idag. Enligt prognosen kommer 1 i yrkesverksam ålder att försörja 8 gamla och unga år 225. Det innebär att allt fler i befolkningen skall försörjas av relativt sett färre i yrkesverksam ålder år år 2 Figur 26 Försörjningskvot under år 199- och prognos för åren ,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Sammantaget förväntas andelen av befolkningen i åldersgruppen -19 år vara tämligen konstant, runt 23 procent, till år 225. Åldersgruppen 65 år och äldre (65+ år) ökar i andel av befolkningen från knappt 19 procent till drygt 21 procent, medan gruppen i yrkesverksam ålder (2-64 år) minskar från 58,6 till 55,6 procent. 14

15 Tabell 2 Folkmängd för år samt planeringsfolkmängd för åren samt utblick mot 23 Årtal Ålder år Summa Tabell 3 Befolkningsförändringar år samt enligt prognos för åren samt utblick mot 23 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Folkökning