Tandspegeln Folktandvården Gävleborg AB. God Jul & Gott Nytt År

Transkript

1 Tandspegeln Folktandvården Gävleborg AB God Jul & Gott Nytt År

2 REDAKTÖR BRITTA Årets sista Tandspegel. Vi börjar snart summera vad det gångna året fört med sig. Både på ett professionellt och privat plan. Vad blev det av det jag hade som mål? Vad kan jag pricka av? Vad finns kvar och hur ska jag ta itu med det? Hur vi lyckas med det vi ska företa oss handlar inte alltid om svårhetsgraden. Visst kräver svårigheterna eller kompliciteten att vi kanske har viss förmåga eller kunskap. Men lika ofta handlar det om vårt engagemang, vår förmåga att komma oss för. Lättare sagt än gjort, förvisso, men icke desto mindre en sanning som kanske kan kännas bra de dagar du tycker att du inte är så bra eller kan någonting. Många i Folktandvården gör mycket. De flesta i tysthet. Vi vill lyfta fram några för att visa att det går, att det är möjligt. Ge oss andra inspiration. Kanske inspiration i arbetslivet. Kanske smittar det av sig till livet därhemma. Oavsett vilket, så kan vi smitta varandra till stordåd. Många tillsammans blir både roligare, lättare och mera totalt sett. Läs om Birgitta Enmark, tandhygienist på Sätra och tobakssamordnare i länet. Birgitta arbetar i Tandvård mot tobak och har medverkat vid en kongress i Zabreb under hösten. Anders Holmlund, övertandläkare i parodontologi på Specialisttandvården Gävle sjukhus disputerade under våren på sin avhandling Oral health and cardiovascular disease. Agneta Candell, tandhygienist på Slottstorget, som försvarat sin D-uppsats om tandhygienisternas upplevelse av sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Karin Apel Eriksson, övertandläkare i ortodonti på Specialisttandvården Slottstorget och Christin Wahlberg, tandhygienist i Söderhamn, båda nytillträdda chefer. Ingela Grönvall, tandhygienist på Slottstorget och ordförande i Gävleborgs tandhygienistförening som tillträtt som ledamot i STHF:s styrelse under våren. Entusiasterna på kliniken i Ockelbo som fick flest ungdomar att teckna frisktandvårdsavtal. Anette West, klinikchef och ansvarig för allmäntandvårdens barn- och ungdomstandvård, Bollnäs, Ann-Christin Käll, VD, Sara Karlsson, HR assistent, Fatti Niromand, tandhygienist på Sätra, Britt-Inger Hedberg, tandsköterska i Bollnäs som på olika sätt medverkade till utveckling för andra. det du finner intressant. Klura ut lösningarna på korsord och suduko och sist men inte minst; Summera ditt år och notera allt bra du åstadkommit. Britta NY- ANSTÄLLDA Lärlingar Johanna Bertilsson, Bergsjö Nurali Karayev, Iggesund Carolin Skog, Hudiksvall Emelie Vilén, Delsbo Henrik Fröjd, Bollnäs Jennifer Hagman, Ljusdal Emma Svedman, Söderhamn Sara Brodin, Sandviken Evelina Storm, Hofors Marcus Andersson, Sätra Py Bengtsson, Bomhus Johanna Hedman, Slottstorget Gustav Rannestig, Strömsbro Tandläkare Hozaien Kanzy Magued Moham, praktik Ljusdal Tandhygienist Joanna Backman, Slottstorget Tandsköterska Helena Lundberg, Specialisttandvården Gävle sjukhus Anna Sjöberg, Ockelbo Rasool Rawshan, Specialisttandvården Gävle sjukhus Tandtekniker Maria Emretsson, Specialisttandvården Slottstorget Övrig personal Susanna Ohrzén, ekonomiassistent, Huvudkontoret TANDSPEGELN: Utkommer fyra gånger per år ADRESS: Folktandvårdens huvudkontor Gävle ANSVARIG UTGIVARE: VD Ann-Christin Käll REDAKTÖR: Britta Schüllerquist britta.schullerquist@lg.se REDAKTION OCH FOTO: Maria Svensson, tandhygienist, Iggesund Veronica Einstulen, tandhygienist, Bomhus Merja Lindberg, tandhygienist, Sandviken Jenny Mohlén, tandhygienist, Valbo Henrik Söderman, tandläkare, Sätra Foto: Elisabeth Lek, Jan Carlsson, Mona Bengtsson, Lars Toresson LEDARE Ett år är åter till ända. För Folktandvården Gävleborg år två som bolag. Vi är mitt uppe i förberedelser i att sätta klinikmål och fastställa budget inför 2009 och införande av en ny intern finansieringsmodell. Sommaren med ett nytt tandvårdsstöd har inneburit en hel del inkörsproblem. Fortfarande pågår ett intensivt detektivarbete när det gäller större och mera omfattande behandlingar. Valbokliniken är äntligen på väg att få nya, moderna och ändamålsenliga lokaler. I Hudiksvall öppnar vårt resurscentrum på Skvallertorget. Vi får kortare vårdkedjor, koncentrerar kompetensen och ger nya möjligheter till kompetensutveckling. Ny luft håller på att blåsas i Frisktandvården. 20 % av våra patienter har valt produkten för att de tycker att den passar dem. Då vill det till att vi kan svara upp mot deras förväntan. Mycket blev nytt och krångligt i och med det nya tandvårdsstödet men nu ska här rätas ut! Vi har tecknat ett nytt avtal för dentala förbrukningsartiklar. Efter 6 år byter vi till Nordenta. Huvudkontoret håller som bäst på att packa upp alla flyttkartonger i våra nya lokaler. Här kan vi få en bättre arbetsmiljö med mindre kontorslandskap varvat med enskilda kontor. Dessutom ger de nya lokalerna möjligheten att samla vårt konfererande till ett ställe. Huvudkontoret ska vara en självklar träffpunkt för hela Folktandvården. Välkomna hit! När vi ses igen efter jul- och nyårsledigheten har vi glädjen att välkomna vår nya personalchef tillika chef för huvudkontoret, Ann-Christin Hedkvist. INNEHÅLL Christin ny chef 4 En god investering och en ny radiolog hos oss 5 Julrecept 6 Korsord och suduko 7 Utvecklingsdag för tandhygienister & tandsköterskor 8 Tandhygienisters upplevelse av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön 9 I STHF:s topp 10 Skruvat i Sandviken 10 Fluor, Fluor, Fluor, hemma, på kliniken och i skolan 11 Motiverande samtal 12 Europeisk tobakskonferens 13 Doktor i parodontologi 14 Naturrutan golf anno Ockelbo tog hem segern 15 Modern småbarnstandvård 16 Karin - rak och prestigelös 18 Svenska Parodontologföreningens höstkurs i Gävle 19 Jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! 2 Ha en skön ledighet! TRYCK: S-Tryck, Skutskär 2008 Ann-Christin LAYOUT OCH ORIGINAL: elisabeth@lek-formdesign.se 3

3 EN GOD INVESTERING CHRISTIN NY CHEF Namn: Christin Wahlberg Ålder: 48 år Familj: Gift, 3 barn och hund Karriär: Tandhygienist i Bomhus sedan 1992 Arbetar: Söderhamn och Bomhus Aktuell: Som ny klinikchef i Söderhamn OCH EN NY RADIOLOG HOS OSS Under 2007 investerade vi i en datortomograf. Investeringen innebär en minskad kostnad för röntgenundersökningar gjorda på sjukhus samt att vi med den modernaste tillgängliga teknik kan serva remittenter från både privat och offentlig sektor. Denna maskin har såklart kostat bolaget pengar. Investeringen är lönsam för oss, säger ekonomichef Stefan Johnsson. Den bidrar till att göra bolaget mer konkurrenskraftigt genom att hålla prisbilden på vuxentandvård totalt sett så låg som möjligt Hur känns det att bli klinikchef? Jättespännande, men det är mycket nytt jag försöker att sätta mig in i. Bara några exempel är alla nya medarbetare, patientfrågor och ekonomi, Agresso. Jag pendlar ju och det är också nytt för mig. Jag har inga sömnproblem, jag snarare stupar i säng på kvällarna! Hur kom det sig att du ville bli klinikchef? Det är ett beslut som vuxit fram. Jag har haft förmånen att ha coachande personer i min omgivning som peppat mig att våga prova. Jag tycker det är spännande att få vara med och påverka och utveckla både kliniken och företaget. Hade Rookie året någon påverkan på ditt beslut? Ja, det hade det. Jag fick under ett år vara med på klinikchefskonferenser och se hur man jobbar. Under de utbildningar jag gått, både under rookieåret och innan, träffade jag personer från andra företag som var chefer eller som jag var sugen på att testa chefskapet. Det stärkte mej att se hur olika chefer kan vara. Alla är inte lika! Vilka råd skulle du ge andra som har funderingar att bli chef? Våga prova! Tala om det vid t.ex. planeringssamtal att du är intresserad. Vad tror du det har för betydelse att vara tandhygienist och klinikchef i jämförelse med de andra cheferna som är tandläkare i grunden? Jag vet inte. Kan jag få återkomma om ett år? Odontologiskt kommer det att var en tandläkare som är ansvarig. Jag tror inte att det sitter i vilken profession du har för att vara en bra chef. Känner du stöd från de andra klinikcheferna? Ja det känner jag verkligen. Där finns både erfarna och mindre erfarna klinikchefer som jag som ny chef kan bolla mina frågor med. Det är ett mycket viktigt nätverk eftersom länet är stort geografiskt så att vi-känslan för Folktandvården knyts samman. Det är verkligen en styrka. Ett otroligt engagemang finns också i klinikchefsgruppen. Dessutom har ju jag förmånen att ha Olle på kliniken, det är jättebra! Vad har du för planer och visioner med ditt chefskap? För det första att lära känna klinken och alla nya medarbetare, vi är en stor klinik. Sedan vill jag att personalen ska få möjligheten att fortsätta att utvecklas. Att vi på kliniken tillsammans möter framtiden. Maria Svensson Hur hjälper då detta tandvården? Tekniken lämpar sig bra för t.ex. implantatpatienter, patienter med retinerade tänder för lägesbestämning, patienter med misstänkta cystor och patienter där vi behöver se anatomin på antingen en tand eller hela skallen vid exempelvis tandreglering. Det kommer också mycket remisser från öron-näsa-hals-avdelningen för patienter med bihåleinflammation samt från primärvården och hälsocentralerna när patienter har besvär med käkleder och man misstänker artros. Liten stråldos Fem datortomografer anpassade för tandvård finns idag i Sverige, totalt 15 i hela Skandinavien. Det är en ny teknik som inte funnits länge på marknaden. Stråldosen motsvarar ungefär fyra panoramaröntgen. Lite beroende på vilken del av huvudet och vilken upplösning man vill ha. Den datortomograf som finns här är den som har lägst stråldos på marknaden. Betydligt lägre stråldos än en vanlig datortomograf som sjukvården använder sig av. Den bild som tar längst tid att ta är den som går mellan hakan och strax ovanför ögonen. Den tar 26 sekunder och då får man med hela volymen på ett varv. Patienterna blir förvånade att det går så fort, säger Sara Mellberg, tandsköterska på röntgen. Krav att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens bestämmelser säger att man för att inneha maskinen måste ha en röntgenspecialist som granskar bilderna. Samarbete måste finnas med en fysiker för att se så maskinen håller de krav som finns när det gäller strålning och liknande, berättar Solweig Sundén Pikner, radiolog inlånad från landstinget Örebro. Väntetiden för undersökning är mycket kort, säger Sara. De patienter som remitteras får oftast tid inom en vecka. De bilder som tas när Solweig inte är i Gävle skickas till Örebro för utlåtande via dator så man behöver inte vänta länge för ett svar på sina bilder. 4 5 Jenny Mohlén Datortomografen, även kallad skiktröntgen, gör det möjligt att med liten stråldos kartlägga förhållanden inom käkar och ansiktsskelett. Detta görs genom att man istället för att skicka röntgenstrålning genom kroppen från en vinkel, som vid en vanlig röntgenundersökning, skickar från flera vinklar. Strålarna fångas upp av detektorer som sänder uppgifterna vidare till en dator för bildbehandling. Informationen bearbetas i datorn och omvandlas till en tvådimensionell bild som visas på datorskärmen. Många tvådimensionella bilder kan i sin tur sammanfogas till tredimensionella volymer, som gör det möjligt att kunna rotera bilden och se kroppen från olika vinklar.

4 KORSORD Julrecept Alla vet nog hur härligt det brukar dofta från köket dagarna före jul. Bröd, lutfisk, pepparkakor, kola, knäck och mycket annat ska göras. Enligt gammal sed måste man rimma till risgrynsgröten och den som får mandeln blir först gift. Här kommer några recept inför den stundande julen. Egen senap En liten kruka 1 dl senapsfrön (gula och bruna) 0,5 dl vatten Krossa senapskorn i en stor mortel. Tillsätt vatten gradvis till du har en senapsaktig konsistens. Fyll i ett krus och låt stå övertäckt några dagar. Den är starkast de första dagarna. Kall sallad med limemarinerad lax och avokado - även kallat Cheviche En nyttig och fräsch sallad med lax. Passar efter sillen och som alternativ till den tunga maten. Recept 8 portioner 800 gram färsk lax 4 avokado 4 limefrukter 4 stora tomater 1 rödlök 4 msk hackad färsk koriander (valfritt) 0,5 dl olivolja 1 röd chili (10 cm) 1 tsk salt 2 krm vitpeppar Skär lax i tunna skivor och blanda med saft från limefrukt, salt och vitpeppar i en skål. Låt stå 3 timmar. Skär under tiden avokado och tomat i tärningar. Hacka lök och chili. Blanda med olivolja i en skål. Blanda i lax. Kan ätas direkt men blir godare över natten. Förvara kallt. Chokladkola 4 dl socker, 2,5 msk sirap 4 dl grädde, 4 msk kakao 2 msk smör Blanda allt utom smör i en tjockbottnad gryta. Koka sakta (rör ibland) till dess att kolan är lagom hår och seg. Tag av grytan och häll upp på väl smord plåt eller form. När kolan svalnat - skär i fyrkantiga bitar och förpacka i smörpapper eller kolapapper. 6 7 Källor: Julkaka En kaka som man äter till jul i bl.a. England och USA. Finns i många olika varianter. Här kommer en god variant. 1,5 dl matolja 3 dl socker 3 ägg 4,5 dl mjöl 1 tsk bikarbonat 1 tsk kanel 1/4 tsk salt 3 dl hela färska tranbär (eller andra bär efter eget tycke och smak) 3 dl skalade och hackade äpplebitar 1,5 dl hackade pekannötter (eller andra nötter t.ex. valnötter efter eget tycke och smak) 1 tsk vaniljsocker Florsocker 1. Vispa olja, socker och ägg med elvisp till en jämn smet. 2. Blanda därefter samman de torra ingredienserna och rör ner dessa i smeten. 3. Tillsätt bär, äpplen, nötter och vaniljsocker. Blanda väl. 4. Bakad i smord och mjölad form i 150 grader ungefär minuter. Baka därefter i 175 grader i ca minuter. 5. Ta kakan ur ugnen och låt svalna i formen i ca 15 minuter innan du vänder ur kakan och täcker den med siktat florsocker. Du kan också baka denna kaka i små separata formar om du vill. Tänk då på att tid för bakning i ugnen måste minskas betydligt. Namn Adress Klinik Skicka in lösningen senast 1 februari till Tandspegeln Folktandvården Gävleborg AB Box Gävle TRE FÖRST ÖPPNADE RÄTTA LÖSNINGARNA VINNER 2 BIOBILJETTER. SUDUKO Namn Adress Klinik

5 UTVECKLINGSDAG FÖR TANDHYGIENISTER & TANDSKÖTERSKOR Vårt avtal med beställaren innebär bl.a. att vi ska samverka med MVC, BVC och skolor, alltså vårt områdesansvar. I slutet av oktober samlades ett 50-tal tandhygienister och tandsköterskor i Gävle för att dela erfarenheter från detta arbete. Fånga upp barn som far illa Under dagen informerade Anette West om områdesansvaret där hon uppmuntrade till ett fortsatt och ökat samarbete med MVC, BVC och skolhälsovården. Vi är också en viktig länk i processen att upptäcka barn som far illa. Var femte barn i Sverige idag lever med en förälder som dricker för mycket alkohol. Interventionsprojekt Anette tog upp interventionsprojekt och att det fortfarande finns pengar att söka för dessa. Fatti Niromand, tandhygienist på Sätra berättade om deras projekt där de varit ut till IFFI (Internationella föreningen för invandrarkvinnor) och SFI (Svenska för invandrare) och med hjälp av tolk informerat om tandhälsa. Britt-Inger Hedberg, tandsköterska i Bollnäs berättade om projektet i Bollnäs där de går ut till en särskola och informerar om tandhälsa på deras nivå. Ett matlagningsprojekt för ungdomar är på gång i länet. Vad vi ska uppfylla VD Ann-Christine Käll informerade om beställaravtalet och vilket ansvar vi har att uppfylla detta för att vi ska få några pengar. Efter en välsmakande lunch informerade Sara Karlsson, HR assistent på HK om hur vi ska fylla i redovisningsblanketterna till beställaren. Nytt material och ny profilering Slutligen visade Britta Schüllerquist upp informations- och lektionsmaterial som OAS (Områdesansvarsgruppen) arbetar med. Materialet ska användas vid information på MVC, BVC och ute i skolorna. Bettan får sin återkomst till Folktandvården, fast denna gång i modernare tappning. Nya kläder och väskor som ska användas vid den externa verksamheten visades också upp. Maria Svensson FDI World Dental Congress 2008 I år gick FDI World Dental Congress av stapeln i Stockholm. Folktandvården Gävleborg AB hade även i år en monter där besökarna hade möjlighet att hälsa på och diskutera jobb i företaget, men också ta en paus i mässvimlet. Många var besökarna som hälsade på oss i montern och när de fyra mässdagarna var över var vi nöjda med resultatet. Några från länet var även ner till FDI World Dental Congress för att föreläsa om sina respektive specialområden. Birgitta Enmark från Sätra kliniken föreläste om Tobak och dess skadeverkningar. Ingegerd Sandström och Anne-Lii Lindström från Iggesundskliniken visade upp ett rollspel och föreläste om hygien. Maria Svensson TANDHYGIENISTERS UPPLEVELSE AV DEN FYSISKA OCH PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN Tandhygienist Agneta Candell, verksam på Folktandvården Slottstorget, har gjort en studie som hon redovisar i sin 15 poängsuppsats, D-nivå. Motiverande, underlättande och påfrestande Agneta har intervjuat 11 tandhygienister om deras upplevelse av sin arbetsmiljö. Ur studien kan man utläsa att tandhygienisterna upplevde sin arbetsmiljö som både motiverande, underlättande och påfrestande. Påfrestande kan vara att vara styrd av tid samt stress av korta bokade tider. Underlättande är att arbeta i nya fina lokaler, fint samarbete mellan arbetskamrater och varierande arbetsuppgifter. Motiverande är att se resultat av sitt arbete, ha eget ansvar samt goda relationer till arbetskamrater, chefer och patienter. Studien har visat att tandhygienisterna skulle kunna få en bättre arbetsmiljö om arbetsuppgifternas struktur och upplägg kunde förändras. Varför valde du att göra den här studien? Jag gjorde studien för att lära mig göra en kvalitativ studie på D-nivå, säger Agneta. Jag är en person med inställningen att all kunskap, såväl ny som gammal, är lätt att bära. Dessutom är jag nyfiken och vill hela tiden utvecklas såväl som människa som i min yrkesroll. Att jag valde arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse som område hänger ihop med att jag tidigare under många år arbetat med friskvård och är intresserad av hur vi människor mår och upplever vårt vardagsliv, där ju arbetsplatsen är en stor del. Min önskan att få uppsatsen publicerad i någon vetenskaplig tidsskrift, så det är mitt nästa mål. Hur trodde du att det såg ut? Jag hade faktiskt inte några tankar på hur jag trodde det såg ut innan jag gjorde det här arbetet. Att läsaren kan identifiera sig och känna igen sig i resultatet är ett mått på en god utförd kvalitativ analys. Det är, som Agneta skriver i sin uppsats, lite studerat om tandhygienisters arbetsmiljö och fler studier behövs för att få en mer detaljerad beskrivning av arbetsmiljön för tandhygienister. Nu finns i alla fall denna studie som verkligen kan rekommenderas fler att ta del av. Intresserad av att läsa hela uppsatsen? Kontakta då Agneta Candell, Folktandvården Slottstorget. Merja Lindberg 8 9 Fr. vä Britta Schüllerquist, Sara Karlsson, Ann-Christin Käll, Fatti Niromand och Anette West. Gunnar Thedéen, klinikchef i Sandviken, Maria Svensson, tandhygienist i Bomhus och Sara Karlsson, HR-assistent i montern.

6 I STHF:s TOPP Ingela Grönvall, tandhygienist på Slottstorget och ordförande i Gävleborgs tandhygienistförening är ny ledamot i STHF:s styrelse sedan i våras. Ingela blev invald i Sveriges Tandhygienistförenings styrelse vid kongressen i Göteborg i april. Hon är en av två nya ledamöter i styrelsen och mandatet är på 3 år. STHF är remissinstans för tandvårdsfrågor och har kontakter med exempelvis Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Jag tycker att STHF:s arbete är viktigt för oss tandhygienister, säger Ingela. Vår yrkesförening har möjlighet att påverka svensk tandvårds framtid och därigenom vårt yrkes fortsatta utveckling. Frågor som STHF driver just nu är t.ex. att få ett beslut om 3-årig utbildning samt frågan om tandhygienist kan inneha röntgenapparat. Jag har deltagit i Frisktandvårdskonferensen som hölls i Luleå som representant för STHF. I övrigt så har jag inte ännu något särskilt område som är "bara mitt. Per Holmkvist har sedan ett och ett halvt år auskulterat på Specialisttandvården i Gävle någon dag/vecka så detta var inte Pers första fixturoperation, men den första som utfördes på Folktandvården i Sandviken. Eftersom detta var nytt för teamet hade tandsköterskorna Agneta Zackrisson och Eva Forsblom idag stöd från Gunilla Odén Ödlund från Astra. Operationen gick bra och kommer snart att följas av fler. Merja Lindberg Våra brandombud träffades på Rörbergs flygplats utanför Gävle, alla med ett brinnande intresse för att släcka eld snabbt och effektivt. SKRUVAT I SANDVIKEN Tisdagen den 7 oktober klockan utförde tandläkare Per Holmquist och hans team den första fixturoperationen i Folktandvården Sandvikens historia. MED ETT BRINNANDE INTRESSE FLUOR, FLUOR, FLUOR, HEMMA, PÅ KLINIKEN OCH I SKOLAN Underlätta samarbetet Anledningen till en gemensam föreläsning för skolhälsovården och folktandvården var att underlätta samarbetet och att medverka till en gemensam förståelse för varandras yrkesgrupper och att vi jobbar mot samma mål. Nämligen att bibehålla barnens hälsa hela livet. Skolsköterskorna fick en inblick i tandhygienisternas arbetsområde och vilken viktig roll de har att upptäcka riskbarn när de träffar barnen på MVC, BVC och på skolorna. Fluorens sex aspekter Under dagen fick vi lyssna till Dowens förklaring till fluors sex aspekter: 1. Fluor och dess mekanismer 2. Fluortandkräm den bäst dokumenterade metoden att minska karies och huvudskälet att karies minskat. 3. Göteborgsmetoden eller sila-skum metoden Jag är hel och ren inunder. Så började Dowen Birkhed, professor vid avdelningen för Cariologi vid Göteborgs universitet, sin föreläsning om fluor vid Gävle stadshus den 14 oktober. Föreläsningen riktades främst till skolsköterskorna i länet, men även ett sextiotal tandhygienister hade nappat på inbjudan. Citatet kommer från Dowens mamma. Detta budskap hade hon introducerat för honom under hans uppväxt och det var först under senare år han insåg att det kunde ha flera olika betydelser. 4. Extra fluor i hemmet och vilka som behöver det 5. Fluor på kliniken 6. Fluor i skolan Fluors påverkan på karies är att: Stärka Läka Bromsa Hämma Det viktigaste Dowen Birkhed ville trycka på under dagen var fluortandkräm. Men också att barn behöver hjälp att borsta sina tänder tills de är minst tio år eller har lärt sig skriva fint. Detta spelar stor roll i hur barnen klarar sig från att få karies. Maria Svensson 10 11

7 Mona Carlsson, tandhygienist, Seija Jefremoff, tandsköterska och Christin Wahlberg, tandhygienist på Bomhuskliniken. MOTIVERANDE SAMTAL för beteendeförändring MI motiverande samtal är en metod som kan användas i all verksamhet där man eftersträvar beteendeförändring för att förbättra hälsa och välbefinnande. Det handlar om att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Men hur använder man denna teknik i sin yrkesvardag? Det kan kanske kännas krångligt med strategier, lyssnandeteknik och skapa nya tankebanor? Men det kanske inte behöver vara så svårt. Omedvetet kommer man in på tekniken i sitt vardagsarbete när man väl börjat fundera kring metodikens grundpelare. Se framför dig följande scenario Tandhygienist TH samt Patient PAT EUROPEISK TOBAKS- KONFERENS En patient som är lite tvär, tycker nog inte besöket är så trevligt. Stämningen känns inte som den bästa. Behandlingen påbörjas sedvanligt och sedan utspinner sig följande PAT Hur många är det som verkligen använder tandtråd varje dag? Svaret blev att det är få som på den frågan svarar att de använder tandtråd varje dag. Varpå patienten funderar ett tag och säger, väldigt nöjt Ni har alltså inte lyckats motivera folk till att sköta tänderna?. Patienten hade övervägt att börja använda tandtråd men inte bestämt sig och så tog det ju sådan tid. Här tar jag ett djupt andetag och funderar på hur jag ska vända på detta så jag inte går i försvar. TH Man kan nog inte motivera någon till något man inte är beredd på att göra själv. Patienten helt med på detta efter lite funderande. TH Sedan är det ju så att det beror på vad man vinner eller förlorar på ett visst beteende. Står man i begrepp att förlora sina tänder är man kanske mer motiverad till förändring. PAT Jo det är klart, det hade han inte tänkt på. TH Vill man behålla sina tänder får man kanske fundera på om på rengöring av tänderna är värt att lägga ner 5-10 minuter på varje dag. PAT Ja, det tar kanske inte så lång tid ändå. TH Går det bra om jag visar lite olika hjälpmedel man kan använda för att göra rent mellan tänderna? (Mellanrumsborste skulle vara bäst för denna patient). PAT Jo, det går för sig. Efter demonstration av tandtråd, tandsticka och mellanrumsborste funderade patienten ett tag och kom fram till att mellanrumsborste nog var bäst för honom. Den rengjorde ju bäst och var lättast att använda. Detta kom patienten fram till själv! Efter besöket var både behandlare och patient nöjda. Enkelt kan man säga att motiverande samtal går ut på vägledning. Genom öppna frågor lotsar du fram patienten. Istället för att mata med information kan du vända på det och få patienten att vilja veta. Du levererar inte några färdiga svar utan låter patienten själv komma med lösningarna. Hör gärna av dig till Tandspegeln om du har egna exempel där du använt dig av motiverande samtal eller om du har tips på hur man enkelt kan lägga upp ett samtal. Maila merja.lindberg@lg.se Du som vill veta mer om metodiken kan gå in på: Merja Lindberg Birgitta Enmark, tandhygienist på Sätra representerade Tandvård mot tobak vid en Europeisk tobakskonferens för tandvård i Zagreb, Kroatien under hösten. 53 deltagare från 18 länder deltog, de flesta från Europa men även deltagare från Australien, Canada, och USA. Resultaten kommer att presenteras i en artikel i Dental journal 2009 och vara vägledande för hur vi i tandvården kan arbeta med tobaksprevention. Modell för ekonomisk kompensation Jag har på olika sätt sedan 1995 varit inblandad i tobaksprevention för tandvård, säger Birgitta. Det gjorde att jag med min långa kliniska erfarenhet hade mycket att bidra med. I den grupp jag deltog i diskuterade vi kompensation för tandvården i det tobakspreventiva arbetet. Det finns kunskap och medvetenhet om vikten av tobakspreventivt arbete inom tandvården både i Sverige och i Europa, men ett hinder kan vara ekonomisk kompensation. En generell modell för ekonomisk kompensation utarbetades. Den består av tre steg; identifiera tobaksbruk, kort intervention och behandling av tobaksberoende. I utbildningen För övrigt enades vi om att det är viktigt att kunskap om tobaksprevention måste finnas i alla tandläkare och tandhygienistutbildningar. Det ska vara lika självklart att ta upp tobaksbruk med en patient, som att vi ger munhygieninstruktioner och kostråd för munhälsan. Vi i tandvården både kan och ska vara med och minska tobaksbruket för en totalt sätt bättre folkhälsa. Att ta upp patientens tobaksvanor är viktigt för att kunna göra en terapiplanering och det är oetisk att inte ta upp den försämrade prognosen vid t ex, protetisk behandling om patienten fortsätter att använda tobak. Effekt på totala tandhälsan Eftersom vi träffar stor del av befolkningen regelbundet har vi möjlighet att påverka individers tobaksvanor. Att vi dessutom kan påvisa skadorna direkt i munnen ger oss ett bra pedagogiskt verktyg. Bara genom att fråga patienter om de använder tobak leder till att ett par procent slutar varje år. Tänk om alla i tandvården gör det i hela Europa! Insatsen är inte så stor för den enskilde behandlaren, men effekten på den totala folkhälsan är betydande. Birgitta Enmark 12 13

8 NATURRUTAN golf anno 2008 Stilstudie av segraren, Björn Albinsson DOKTOR I PARODONTOLOGI I maj disputerade övertandläkare och parodontolog Anders Holmlund med sin doktorsavhandling med titeln Oral health and cardiovascular disease. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet/akademiska sjukhuset. I år var det nära att det inte blev något golfmästerskap. De vädermässiga förutsättningarna var som en 5-dygns prognos:; från ösregn till sol. Regnet öste ner före första start och golfentusiasten Arne Mordenfeld tyckte att vi skulle överlägga om att kasta in handduken. Boll eller svamp Som genom ett under övergick ösregnet till lite lättare regn när det blev dags. Många slag på banan blev det för de flesta av oss. Några fick uppleva en våt ökenkänsla när vi klev ner i en sandbunker - bollen hamnar där ibland. Av och till hamnar bollen i när belägen svampskog också. Då kan det hända att man inte ens hittar bollen men väl några svampar. Segrare, medel & längst Björn Albinsson gick som vanligt som tåget. Inga onödiga utflykter i skogen för hans del. Segern var ett faktum i år igen. Dessutom fick Björn priset närmast hål. Vi andra tyckte att vi var hyfsat nära också, men det räcker inte. Det finns måttband som avslöjar vinnaren. Inger Björnsson slog till rejält och slog längst på det hålet där man skulle slå längst för att få pris. Ett åtråvärt pris (?), årets medelmåtta, tillföll Mats Hallman. Han får njuta av denna pokal det kommande året. Efter sedvanlig prisutdelning bjöds vi på en god middag. Tomas Strandkvist arrangerade tävlingen med trygg och fast kirurghand Svamp och bolljägarna Göran och Anna Bakgrund Ungefär hälften av befolkningen i västvärlden dör i hjärt-kärlsjukdom. Orsaken till de flesta fallen kan förklaras med kända riskfaktorer, men en del av fallen saknar förklaring och här kan eventuellt inflammation i munhålan kan vara av betydelse vilket Anders Holmlund studerat. Studier Avhandlingen bygger på fem olika studier som man arbetat med under åtta år. I den första studien undersökte vi förekomsten av oral inflammation genom att mäta hur benresorptionsaktiviteten och nivåerna av inflammationsmarkören interleukin-1 (IL-1) varierar i sjuka respektive friska tandköttsfickor före och efter behandling, säger Anders. I de övriga studierna har vi undersökt hur olika markörer för munhäl- 14 sa som antal tänder, benförlust, blödning i gingivan vid sondering och antal fördjupade fickor hänger ihop med förekomsten av hjärtkärlsjukdom. I en av studierna har Anders och hans forskargrupp funnit ett samband mellan hjärtinfarkt och nivån av antikroppar mot en bakterie som anses orsaka tandlossning. Denna bakterie kan vara en biologisk länk mellan munhälsa och hjärtkärlsjukdom. Vissa av studierna har gjort bygger på stora patientmaterial där dos-beroende samband påvisats mellan oral hälsa och förekomst av hjärt-kärlsjukdom vilket delvis är unikt. Även om ingen av studierna ger något slutgiltigt bevis för att det finns ett orsakssamband mellan munhälsa och hjärtkärlsjukdom så stärker resultaten från studierna bevisen för att munhälsan kan påverka risken för att en person kan drabbas av hjärtkärlsjukdom. Hur går du vidare med resultaten? Att i nya studier både studera den lokala inflammationen vid tandlossning och sambandet till hjärtkärlsjukdom. Vi håller nu bland annat på med en fortsättning av dödsorsaksstudien där vi kör samma patientmaterial mot slutenvårdsregistret för att få fram vilka som varit intagna för behandling av hjärt-kärlsjukdom. Blir väldigt spännande att se i fall vi får samma resultat som när vi tittade mot död i hjärt-kärlsjukdom. Om man kan påvisa att det finns starka indikationer på ett orsakssamband kan det innebära att man i framtiden skulle kunna hitta patienter med risk för hjärtkärlsjukdomar tidigare och på så vis göra hälsovinster för patient och landsting i det långa perspektivet. Vidare skulle det förhoppningsvis leda till att infektionsbehandling i munhålan jämställs med infektionsbehandling i övriga kroppen ur försäkringssynpunkt, säger Anders Veronica Einstulen OCKELBO TOG HEM SEGERN Ockelbo tog hem segern i Frisktandvårdstävlingen. Det gällde att sälja flest avtal till de yngsta målgrupperna. Vi har frisktandvård som en stående punkt på alla klinikmöten, säger Ingvar Jönsson, klinikchef. Då luftar vi åsikter och funderingar kring frisktandvård. Positiva och motiverade medarbetare Alla vårdgivare på kliniken är motiverade och positiva till att sälja, säger Ingvar som en förklaring till varför de vann. De ser fördelen för patienterna och övertygar dem att inte prioritera bort tandvården som ung vuxen. När vi nu hållit på några år känns det som rutin att informera alla, speciellt de unga patienterna. Eventuellt blir det lättare en ringar på vattnet effekt på en liten ort. Har en patient blivit övertygad, köpt och insett fördelarna så sprids det lätt till flera. Många ringde själv och ville teckna avtal. Vi skickar alltid med frisktandvårdsbroschyren i kallelsen till de yngre patienterna, säger Ulla Segerkvist, tandsköterska på kliniken. De som inte vill bestämma sig direkt ringer vi upp efter några veckor. Priset en resa till FDI Två dagar på FDI i Stockholm med övernattning och middag på en mysig thai-restaurang på kvällen. Så såg priset ut för Ockelbos insats. Ulla Segerkvist 15

9 MODERN SMÅBARNSTANDVÅRD I slutet av maj deltog ca hundra personer med intresse för små barns hälsa i utbildningen Modern småbarnstandvård i Gävle konserthus. Karies är en av de vanligaste sjukdomarna hos barn i Sverige. Den är ojämlikt fördelad och ofta förknippad med andra sjukdomar eller problem. Samverkan är en viktig framgångsfaktor i arbetet mot karies och därför var det extra värdefullt att det förutom vår personal fanns representanter från länets primärvård och beställarenheten. Susanne Skog, tandhygienist i Hofors, Anna-Lena Engvall, tandhygienist i Hofors och Christin Wahlberg, klinikchef i Söderhamn. Professor Lill-Kari Wendt från Hälsohögskolan i Jönköping föreläste om karies. Hon berättade att 8 % av 5-åringarna svarar för 76 % av kariesskadorna. Många fyllningar i mjölktänderna utförs mellan 6 och 12 års ålder. Det finns ett starkt samband mellan karies i mjölktänderna och fortsatt hög kariesutveckling både i mjölktänder och permanenta tänder. Fyllningar i mjölktänderna behöver göras om dubbelt så ofta som fyllningar i de permanenta tänderna. Barn med många kariesskador vid 5 års ålder löper betydligt större risk att vara tandvårdsrädda vid 10 års ålder jämfört med barn med få eller inga kariesskador vid 5 års ålder. Tandborstning < 1 gång per dag vid 3 år visar starkt samband med hög kariesförekomst vid 15 år. Tandborstning > 2 gånger per dag: Riskpatienter, ortodontipatienter, under tanderuption, äldre patienter (65+). Övervakad fluorsköljning gav kariesreduktion under en 3 års period. Astmatiska 3-åringar med karies dricker oftare saft jämfört med astmatiska, kariesfria 3-åringar. Inga vetenskapliga bevis att förlängda revisionsintervall försämrar tandhälsan finns. Tandhygienist och tobakssamordnare Birgitta Enmark berättade att... I Sverige dör personer av rökning varje år och ca barn börjar röka. Rökare kostar samhället 26 miljarder kronor per år. I en cigarett finns cirka kemiska ämnen. och ungefär 50 är dokumenterat cancerframkallande. Snus innehåller cirka kemiska ämnen. Vattenpipans popularitet ökar. En vanlig föreställning om rökande av vattenpipa är att det inte är lika skadligt som vanlig tobaksrökning. Denna föreställning är dock helt ogrundad. Tvärtom innehåller den rök som uppstår vid rökandet av vattenpipa åtskilliga giftiga ämnen som vi sedan tidigare vet orsakar lungcancer, hjärtsjukdomar och andra sjukdomar. Genom att samma munstycke används, finns det smittspridningsrisk för exempelvis; HIV, hepatit, TBC och herpes. Tobaken till en vattenpipa är ofta smaksatt och väldigt söt, vilket gör den väldigt lockande; den söta lukten och smaken av röken förklarar varför speciellt ungdomar som annars kanske inte skulle använda tobak, börjar röka vattenpipa. Med cigaretter röker man 8-12 puffar i ca 5-7 min, med vattenpipa röker man puffar i ca min. Professor Lill-Kari Wendt Anette West

10 Namn: Karin Apel Eriksson Ålder: 51 år Karriär: Arbetat som tandläkare i Folktandvården Gävleborg sedan 1981 med avbrott för specialistutbildning i ortodonti under 3 år. Arbetar: På Specialisttandvården Slottstorget och Hudiksvall Aktuell: Ny chef Vad är skillnaden mot tidigare? Det här är ett helt annat arbete, säger Karin. Arbetsuppgifter jag inte kan och mycket inte är utbildad för. Roligt och fullt med utmaningar. Men mycket svårt att räcka till i. Nu har jag ansvar för personal, ekonomi och arbetsmiljö och skall lägga budget, göra verksamhetsplanering och hålla utvecklingssamtal. Jag har ingen aning om hur jag kommer att klara det. Nu försöker jag lära mig och jag tror det tar flera år innan jag får se resultatet. Hur gör du? Jag litar till min grundtrygghet som människa och tandläkare, blandat med en skopa sunt förnuft. Sen får jag fråga de som vet mer än jag och prova mig fram. Min relation till mina medarbetare har också ändrats. Tidigare har jag varit i rollen som arbetskamrat, nu är jag mer ensam. Fast med ett oerhört stöd. 18 KARIN - RAK OCH PRESTIGELÖS Karin Apel Eriksson tillträdde som ny chef för en av våra länsövergripande specialistkliniker, tandreglering & barntandvård 1 april. Jag har aldrig känt att jag behövt ta det här steget för att få utmaningar, säger Karin. Det har jag fått i livet på annat sätt. Däremot gavs det tillfälle nu när Annika Hartelius-Eriksson avgick och då klev jag på. Jag har alltid tyckt mycket om mitt jobb, patienterna och den specialitet jag valde. Vad skulle du vilja åstadkomma? Jag skulle vilja vara med och bidra till en verksamhet där både distriktstandvård och specialisttandvård har lika självklar plats. Vi har båda tydliga, men till viss del olika uppdrag och för att fullfölja dessa arbetsuppgifter krävs olika kompetens. Alla behövs, fast på olika sätt. Jag skulle också gärna se en vidgning av pedodontiverksamheten. I vårt uppdrag ligger förutom patientarbetet också att hålla oss uppdaterade inom vårt ämnesområde, forskning och uppföljning, konsultationsverksamhet och utbildning för såväl folktandvård som privattandvård. Med det nya tandvårdsstödet bör vi kunna öka andelen betalande patienter på sikt eftersom det har blivit billigare att genomgå tandregleringsbehandling. Detta under förutsättning att vi är tillräckligt dimensionerade. Hur ser du på framtiden? Mitt främsta mål är att försöka hitta en balans i jobbet, säger Karin. Det är svårt att räcka till och jag jobbar alldeles för mycket. Jag är ingen bra förebild nu, varken hemma eller på jobbet. Om jag ska lyckas med det här jobbet måste jag fylla på erfarenheter och energi från andra håll i livet, det tror jag är viktigt. Det är också oerhört viktigt att vara närvarande, både fysiskt och mentalt. Jag ska minska på mina gamla arbetsuppgifter för att ge plats för de nya. Vi har två ST-tandläkare hos oss nu samtidigt som forskningen på kliniken fortsätter. Det senaste året har två medarbetare avlagt högre akademiska examina. Det är roligt och stimulerande för oss alla. Vi måste fundera över dimensionering och rekrytering av framtida personal. Vi blir tyvärr inte yngre. Önskejulklappen för mig skulle vara att ha en rakare kommunikation, högt i tak och mindre prestige. Vi måste kunna prata klarspråk med varandra om vi ska förstå varandras vardag som ibland är tvunget ha olika fokus. Britta Schüllerquist SVENSKA PARODONTOLOG- FÖRENINGENS HÖSTKURS I GÄVLE Sara Under två dagar i början av november samlades 80-talet parodontologiintresserade på konserthuset i Gävle. Det var dags för höstkurs i Parodontologföreningens regi. Forskare och kliniker gav intressanta föreläsningar om parodbehandlingar och dess möjligheter. Åhörarna fick även aktivt delta och föreslå egna behandlingslösningar på verkliga fall. Kursdeltagarna kom från hela Sverige och naturligtvis tog några från Folktandvården Gävleborg AB chansen att närvara. Vår egen fröken tobak Birgitta Enmark informerade under pauserna i sin monter Tandvård mot tobak. Antibiotika och probiotika Efter inledningstal var det dags för den första föreläsaren Professor Wim Teughels, parodontolog från Belgien. Hans föreläsning handlade om antibiotika och probiotika. Professor Teughels diskuterade många studier som jämförde parodontologibehandling med eller utan antibiotika. Han visade hur få studier det finns som visar några kliniskt relevanta skillnader i behandlingsresultat med avseende på fickreduktion och fästevinst. Professor Teughels diskuterade också hans egen forskning om probiotika. Idén är att försöka ändra bakteriefloran och låta goda bakterier ersätta onda för att få ner antalet parodontitbakterier. Åhörarna var med Dagens andra föreläsare var Professor Mariano Sanz, parodontolog från Madrid. Hans föreläsning handlade till stor del om egna fallpresentationen av patienter Rann, tandhygienist Specialisttandvården Gävle sjukhus och Birgitta Enmark, tobakssamordnare. Fr. vä Eva Högman tandläkare Slottstorget, Roberto Deiaco, klinikchef i Strömsbro, Karin Stein, tandläkare i Hofors, Håkan Lönnbark, tandläkare i Hofors och Tara Hedayati, tandläkare i Sandviken. med kronisk generell avancerad parodontit. Åhörarna fick ett fall presenterat och fick sedan själva ta ställning till olika behandlingsalternativ och diskutera sig fram till den bästa lösningen. Professor Sanz betonade att foga samman: behandlarens erfarenheter, evidencebaserad vård och inte minst patientens önskemål att få ett gott behandlingsresultat. Han visade hur man med parodontologibehandling, ortodonti och protetik kan lösa många svåra behandlingssituationer. Dagen avslutades med en utsökt middag på stadshuset med välkomsttal av vd Ann-Christin Käll, förstklassig underhållning av Johan Wellton och dans till levande musik. Bettrehabilitering Andra dagens föreläsare var Catharina Göthberg, protetiker från Jönköping. Hon gav oss en inblick i sitt dagliga arbete och visade en rad fall på lösningar vid svåra bettrehabiliteringar. Hon diskuterade även olika helkeramers möjligheter och begränsningar. Henrik Söderman 19

11 B PORTO BETALT En julfest att minnas...