DtPSom man frågar får man svar

Transkript

1 DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION 10 NR 10 ÅRG 1 DECEMBER 1992 DtPSom man frågar får man svar GERARD UNGER OM TYPOGRAFI OCH LÄSBARHET Sid 3 6 TIPSEN FÖR DIG SOM JOBBAR I QUARK XPRESS Sid 7 ETT HELT UPPSLAG MED XTENSIONS TILL QUARK XPRESS Sid 8 9 PAGEMAKER MED NUMERISKA TANGENTBORDET Sid 10 GRAFFOTO GJORDE OM METALLARBETAREN Sid De flesta läsarundersökningarna jag svarat på under årens lopp har inte varit läsarundersökningar; snarare en slags annonsundersökningar. Det har varit frågor som Har du ett avgörande inflytande över kontorets inköp av kopieringsutrustning? eller Åker du på weekendresor till New York oftare än fyra gånger i kvartalet? eller Tjänar du över kr om året? Jag svarar alltid ja på de där frågorna, vem vet, kanske det sitter en marknadschef och gläds över den kvalificerade läsekrets hennes publikation har, kanske en annonskrängare kan få det där sista argumentet som biter på en presumtiv annonsörs motstånd. Den enkla A4 med frågor som DtP med förra numret bad dig, käre läsare, faxa svar på, var en undersökning av annat slag. Här fäller marknaden direkt utslag, typ. Tendensen är klar. Därför blir det så här för oss under 1993: DtP utkommer i fortsättningen med sex nummer per år. Prenumerationspriset blir kr plus moms. DtP kommer även i fortsättningen att skicka med en diskett i varje nummer. DtP kommer att skriva mera om design. DtP kommer inte heller i fortsättningen att ta in några annonser. DtP ska fortsätta att ha tips för Quark XPress och PageMaker. DtP ska skriva mera om Photoshop och bildbehandling. DtP ska ha flera Så gör man-artiklar. Vanurå, tänker vän av ordning nyårslöften redan, med bara tio nummer ute, och jag som betalt för 12! Lugn, bara lugn. Det kommer ett nummer till i år, och första numret 1993 blir samtidigt det tolfte numret till prenumeranterna. Först inför nummer 2/93 får du en faktura för förnyelse av din prenumeration. Med detta nummer får du en annan blankett. Där finns det plats för tre namn med adresser och telefonnumer. Fyll i vilka av dina kompisar, affärskontakter eller andra bekanta som skulle bli glada av att läsa DtP, så skickar vi ett provnummer utan att det kostar något. Pelle Anderson, redaktör

2 2 Design Typografi Produktion # 10 December 1992 Nyhetsgrafiker vill ha eget Pulitzerpris New York Times redaktion har ställt sig i spetsen för ett upprop till Pulitzerprisets jury/styrelse. Syftet är att få nyhetsgrafik erkänt som en tävlingskategori. Nyhetsfotografi kan man numera (sedan 1942) få Pulitzerpris i, tidigare var det bara skribenter som hyllades. Sedan 1968 är det möjligt att få pris för reportage/featurefoto också. Men icke nyhetsgrafik. Detta ska det nu bli ändring på. Anne Cronin på New York Times håller på att ställa samman en bok med det bästa ur USA:s nyhetsgrafik, för att uppvakta de styrande i Pulitzerstiftelsen. Scangraphics typer sänker prickarna Scangraphic säljer rubriktypsnitt, där typernas proportioner, hårstreck och ansvällningar, är avpassade för en återgivning över 24 punkter. Alla som har problem med löpsedlar eller förstasidor med flera versalrader ovanpå varandra kan ta en titt på Scangraphics alternativa Å, Ä och Ö. Skapa i Stockholm skickar en provbok (som fånigt nog kostar en femtilapp) om du faxar eller ringer Calle Hultenheim one-man-show C. F. Hultenheim leder som vanligt sin Schola Antiqua i samarbete med Skapa i Stockholm i vår. Vårterminen startar 4 februari. Skapa (se ovan) kan ge ytterligare upplysningar (nej, det är inte gratis). Skicka in din tidning till SND-tävlingen! Society of Newspaper Design håller varje år en designtävling som är öppen för medlemmar även i Sverige. Ett fåtal bidrag har lämnats, en handfull har fått pris. Vill du delta så måste du skicka ditt bidrag senast 10 januari. En rad kategorier för såväl dagspress, sektioner, bilagor och magasin finns. Man kan tävla i design, illustration, foto, nyhetsgrafik etc. Vidare upplysningar kan du få direkt från organisationen i USA, fax Behändig A4-skärm till PowerBook En stående 15-tumsskärm, eller nästintill A4 som vi säger i Sverige, är vad många PowerBook-ägare önskar sig, speciellt om man har någon av modellerna med halvtaskig LCD-skärm. Sigma har kommit med en elegant lösning, där du pluggar in kabeln i SCSIporten. Bildskärmskortet är inbyggt i skärmen, så du tar inget utrymme inne i din PowerBook och du behöver inte släpa runt på ett bildskärmskort när du inte använder det. Skärmen har QuickDraw-accelerator, flimrar inte och ansluter sig till MPR-standard vad gäller magnetfält. Givetvis finns den i den sexiga Power- Book-färgen. Prepressmässa i Malmö i januari Grafexmässan hålls i Malmö januari 1993, i regi av Grafiska Företagen. Information får du om du faxar Det är tveksamt om det är värt 975 kr (per seminarium alltså, inte för hela klabbet). Men det är klart; kaffet ingår ju Ett av seminarierna, som hålls på torsdagseftermiddagen 28 januari, har titeln Fotografiet och den digitala bilden. Låter lovande, ända tills man läser det finstilta; här ska ältas samma gamla frågor. Upphovsmannafrågor, digitala bilder som lögnens redskap, retuschsystem. Tänk om det istället hade handlat om hur man bäst använder tekniken, vilken kvalitet man får ut av Kodak Photo CD i tidningsproduktion, föroch nackdelar med olika system för komprimering/lagring, Bildbanken kontra Kodaks blivande bildförmedlingssystem eller reprobranschens chanser när byråer och tidningsmakare tar hem scanning/bildbehandling själva. Men det handlar mässan inte om. Hur gammal kan en laserskrivare bli? DtP-redaktionens gamla trotjänare LaserWriter II NT tuffar på. Men vi ligger långt efter kollegerna på ett företag norr om Stockholm. Enligt en servicetekniker från Esselte hade deras två år gamla LaserWriter spottat ut kopior (just det, en halv miljon) utan service eller rengöring! Bara den vanliga avtorkningen när de bytte tonerkassett! Inte illa. För den som vill hänga kvar vid sina gamla skrivare, trots alla billiga A4-A3-skrivare med 600- punktersverk, kan det finnas skäl att byta fläkt. Kolla om den blir väldigt varm; det är ett fabrikationsfel som det kostar några hundralappar att åtgärda. Du byter hela fläktpaketet. Vill du lyxa till det kan du köpa AccelaWriters uppgradering till din LaserWriter och få något ganska häftigt. Instant Data i Göteborg berättar gärna mera, fax Mera om videokonferens via din Macintosh Många läste notisen om kombinationen videokamera/mac som DtP hade i förra numret. Här kommer lite mer information. Systemet finns i olika varianter från flera leverantörer. The Electronic Studio säljer ett 10- användarpaket för under dollar. Videokamera och videokort tillkommer (tel ). ShareVision säljer ett system för precis under dollar. Då ingår videokamera, två NuBuskort och programvara. Du kan på detta sätt sända video, tal, data och fax samt dela dokument över en vanlig telefonlinje. Det ena kortet sköter allt detta, det andra tar emot och komprimerar videobilderna i realtid, live alltså (tel ). ShareVisions kombinerade öronmussla med både hörlur och mikrofon förtjänar några egna rader; mikrofonen sitter alltså i ditt öra, och tar upp de vibrationer som uppstår i trumhinnan när du pratar! Aldus levererar databas för bilder Aldus Fetch, ett program för att katalogisera bilder, även rörliga sådana lagrade i QuickTime, finns nu i Sverige. En katalog skapad i Fetch kan innehålla poster. Innehållet visas som miniatyrbilder, eller som ljud och film. Priset för tio användare (över 100 kan vara anslutna till samma katalog) är kr exkl moms. Nytt typsnitt av Gerard Unger Samme Gerard Unger som skrivit om läsbarhet i detta nummer av DtP, kom tidigare i år ut med sitt nya typsnitt DTL Argo. DTL står för Dutch Typeface Library, holländska typsnittsbiblioteket, och är en ny stjärna på den typografiska himlen. Argo är en kalligrafisk sanserif, precis som till exempel Optima, men har förutom klassificeringen inga likheter med detta typsnitt. Argo är tecknad i fem olika vikter med rak och kursiv i varje vikt. Den skiljer sig från andra grotesker genom tecknens varierande linjetjocklek, något som ger en kontrastrik ordbild och gör texten mycket lättläst. Aro är robust, fungerar utmärkt under svåra tryckförhållanden utan att för den skull bli klumpig eller anonym. För en kännare av Gerard Ungerska typer har Argo den lite intellektuella elegans som synts i Ungers tidigare typsnitt, antikvastilar såväl som sanserifer.

3 Design Typografi Produktion # 10 December Gerard Unger skriver själv om typografi och läsbarhet Den tryckta texten har precis som Gud blivit dödförklarad ett antal gånger. Läsbarhet har däremot varit ett heligt område. Men under de senaste åren har mycket tvivel kommit upp till ytan. I branschtidningar, paneldiskussioner och i de grafiska formgivarnas upphöjda boningar har nytolkningar av begreppet läsbarhet tagits under övervägande. Wim Growel (grafisk formgivare och intendent för Boymans-van Beuingen i Holland) sade nyligen att allt som vi kände till om läsbarhet för 20 år sedan nu är ogiltigt eftersom begreppet läsbarhet har tänjts ut så mycket sedan dess. Vi översvämmas av olika texter i så många olika former att vi har blivit vana vid allting. I Eye nr 3, maj 1991, antyder Michelle-Anne Dauppe att läsbarhet baseras på fasta regler mätta med absoluta mått, förvärvade genom optisk forskning. Dessa regler är inte längre användbara, anser hon. Måttstockar förändras och läsbarheten är hårt ansatt. Två nummer av Emigre magazine, nr och nr , har bidragit till diskussionen. I nummer 15 hävdar Jeffery Keedy att alltför många människor strävar efter att undvika det tvetydiga (vilket är precis vad bra typografi strävar efter). Keedy anser att livet är fullt av tvetydigheter och är något som gör livet intressant. Hans typsnitt uttrycker också denna uppfattning. I samma tidning proklamerar Zuzana Licko Du läser bäst vad du läser mest. Hon hoppas att hennes typsnitt till slut ska bli lika läsbara och lättlästa som Times New Roman är i dag. Hon konstaterar också att bokstäver inte är läsbara från födseln utan blir efter upprepad användning mer och mer läsbara, och att läsbarhet är en dynamisk process. I nummer 18 håller Phil Baines fullständigt med Zuzana Licko i hennes uttalanden och går ett steg längre när han lägger till att Bauhaus gjorde ett misstag som tog läsbarhet för kommunikation. Det verkar finnas en allmän uppfattning att den läsbara typografin är extremt tråkig. Den skjuter över målet därför att ingen känner sig lockad att läsa. Hundra års forskning Tryckt text är långt ifrån död: Tvärtom. Varje dag trycks fler och fler texter. Men behöver vi inte längre bry oss om läsbarheten? Det är möjligt att de rådande reglerna är alltför strikta. Ta till exempel de regler som Michele-Anne Dauppe anser ha kommit till genom forskning. Vem gjorde dessa experiment och var kan vi hitta resultaten? I boken The Visible Word, publicerad 1968, presenterar Herbert Spencer en sammanfattning av mer än hundra års forskning kring läsbarhet. Slutsatserna i hans bok är mycket generella, som till exempel Ord satta med versaler har markant lägre läsbarhet än ord satta med gemener. Magra typsnitt är också svårare att läsa och feta typer kan fungera förutsatt att bokstävernas inre ljusrum är klart synliga. Halvfet stil är mycket läsbar. Många läsare föredrar en text satt i halvfet stil. Det sista kapitlet i boken visar ett försök att skapa helt nya bokstavsformer. Sedan 1968 har flera undersökningar gjorts men resultaten har inte tillfört mycket som Spencer inte redan redovisat. De visar inte på några uppseendeväckande slutsatser som skulle kunna leda formgivare till att för gott ta avstånd från vissa typsnitt eller att acceptera ett speciellt typografiskt arrangemang som det enda riktiga. Reglerna som Michele-Anne Dauppe refererar till existerar inte. Ändå fortsätter nya regler för läsbarhet att sprida sig. Till exempel har försök gjorts att etablera sanserif som den enda läsbara, eller, på samma gång, förklara den som helt och hållet oläslig. Spencer beskriver hur forskare har studerat problemet och kommit fram till att sanserifer är mindre läsbara, under speciella förhållanden, än antikvabokstäver (Burt 1959). Men några år senare kom andra forskare fram till att det inte är någon större skillnad att läsa sanserif eller antikva (Tinker 1963 och Cheetham/Grimbly 1964). Var kan vi hitta dessa förespråkare för sanserif och antikva? Här har vi några klara ståndpunkter: Av alla typsnitt så är Grotesken den enda som andligen passar vår tid och Den bästa erfarenheten har jag haft med den så kallade Normal Akzidenzgrotesk, som ger ett lugnt och lätt intryck. Jan Tschichold framförde de här åsikterna i Die Neue Typographie, I denna vackra bok visar han hur utvecklingen inom typografin hör ihop med utvecklingen inom konsten som till exempel suprematism, neoplasticism och Dada. Tshichold letade efter ett typsnitt för den moderna tiden och sanserifen passade som hand i handske. Och precis som många andra grafiska formgivare, vars idéer han representerade och utvecklade, gjorde han ett typsnitt med bara gemena bokstäver formgav han ett typsnitt med omväxlande versaler och gemener. Tschicholds elementära typografi Så tidigt som 1925 skrev Tschichold ner några idéer om typografi i en essä kallad Elementär typografi. Där föreslår han att man ska använda sanserifer som ett kompletterande typsnitt. Men han klargjorde samtidigt att det var bättre att använda typsnitt med serifer i längre texter. Det var också hans åsikt att eftersom det inte fanns några bra sanserifer tillgängliga så var det bättre att använda en neutral font med serifer, vilket han också gjorde i denna text från Tre år senare hade tvetydiga uttalanden av detta slag försvunnit. Ännu fanns inte den ideala sanserifen. Men Paul Renners Futura var ett steg i rätt rikting och om serifer hördes inget i fortsättningen. Under dessa tre år mellan 1925 och 1928 hade inte Tschichold utfört någon vetenskaplig undersökning som Paul Renners utkast till Futura (cirka 1927). Mellan 1926 och 1933 undervisade Tschichold på boktryckarskolan i München, där Paul Renner var rektor.

4 4 Design Typografi Produktion # 10 December 1992 tvingat honom att ändra sin uppfattning från Hans förkärlek för sanserifer och hans åsikt att de var mer läsbara än typsnitt med serifer var baserad på känslomässiga överväganden. Orsaken var en längtan att vara modern, och 1928 måste Tschichold ha känt sig mer modern och mer säker på sin sak jämfört med I det avseendet har ingenting förändrats. Dagens uttalanden om läsbarhet är fortfarande i huvudsak baserade på känslor, och är ett uttryck för ett behov av förändring. Varför citera Tschichold i sådan omfattning? Och fler citat följer, inte bara av Tschichold utan även av Stanley Morison. Jag gör detta för att texter av Tschichold och Morison är den mest seriösa teorin om vårt yrke.det finns andra författare som har publicerat teorier om typografi men de av Tschichold och Morison har haft det mest synbara inflytandet på vårt yrke. Böcker om grafisk formgivning är ofta fyllda med praktisk kunskap förvärvade under hundratals års yrkesutövande, med regler utvecklade genom intensiva observationer och en medveten användning av typografiska medel. Där finns regler för radlängd, bokstävers storlek och radavstånd, för layouten på sidan och för användning av anfanger och fotnoter. Ändå finns det ingen djupare teori som ligger till grund för dessa vanor. Det bästa som experterna kan erbjuda är att klarhet och läsbarhet ska vara de största målen, vilket betyder att formgivaren ska förbli osynlig. Det är intressant att både de som är för och de som är emot traditionell typografi håller fast vid de här målen. Tschichold nämner klarhet som det högsta målet 1928 och 1930 önskar Morison fulländad tystlåtenhet. Förläggare, typtecknare och tryckare har allt sedan Gutenbergs dagar varit någorlunda överens om vad som är läsbart. Den som betraktar en samling antika böcker inser dock snabbt att de begränsningar som finns ändå ger formgivaren en hel del utrymme variationerna är stora. Tradition och revolution På grund av de snabba och drastiska förändringar som skedde i början av seklet (inte bara inom konst och hantverk), grävde traditionsbevararna och förnyarna ner sig i sina respektive skyttegravar, och det som tidigare fungerat som frivilliga överenskommelser ersattes med strikta regler, dogmer och slagord. Vilka vill i dag ha förändringar och vad protesterar de emot? Det enda som verkar nödvändigt är att använda samma argument om igen på ett avspänt och intressant sätt. I många typografiska arbeten är läsbarheten behandlad med en nypa salt. Det verkar finnas mer frihet än på 1600-, och 1800-talen skrev samme Jan Tschichold som citerades tidigare i en essä kallad Lera i keramikerns hand följande: Personlig typografi är fel typografi. Bara nybörjare och dårar kommer att eftersträva den. Eftersom typografin vänder sig till alla lämnar den inget utrymme för revolutionerande förändringar. Vi kan inte ens förändra en enda bokstav utan att förstöra alla de satta texter som representerar vårt språk, och göra dessa oanvändbara. Behaglig läsbarhet är rättesnöret i all typografi. Med detta förnekar han radikalt sina tidigare synpunkter. Tschichold var inte längre samme typograf. Efter ett obehagligt möte med nazismens frammarsch i München 1933 flyttade Tschichold till Schweiz. Samtidigt flyttade han ifrån sina idéer som hade publicerats i Die Neue Typographie. Idéer som plötsligt verkade alltför diktatoriska och påminde för mycket om nazismens ideal, tyckte han. Det har en viss betydelse att Tschichold skrev sin essä från 1948 i London; en del idéer påminner mycket om Stanley Morisons text, First Principles of Typography som publicerades Morisons text fick snabbt stort inflytande, särskilt bland formgivare av böcker: Typografins mål är framförallt funktionell, och estetisk bara av en tillfällighet; att njuta av mönster är sällan läsarens huvudsyfte. Därför är all typografi som, oavsett syfte, ställer sig mellan författaren och läsaren av ondo. Det betyder att det finns begränsat utrymme för lekfull typografi vid tryckning av en bok som är gjord för att läsas. Även det rutinmässiga och enahanda är bättre för läsaren än en excentrisk typografi. Ett annat långt citat av Morison: Det är inte längre möjligt, som det var i vårt hantverks barndom, att använda starkt markerade och individualistiska typsnitt eftersom den litterära världen är så stor och därmed trögrörlig. En bra typtecknare vet detta. För att en ny font ska bli framgångsrik måste den vara så bra att endast några få ser att den är ny. Om de här reglerna hade följts skulle yrket inte ha förändrats sedan Riktigt så illa gick det inte. I Typ G från juni 1991 skriver Max Kisman Bokstaven som institution kommer att avskaffas. Bokstäverna har manövererats ut i och med att de digitaliserats. Grafisk formgivning är falsk och estetisk utfyllnad. Grafisk formgivning och typografi kommer att överges. Och tillägger. Det tryckta meddelandet är gammalmodigt. Vi får förlåta honom hans sista nonsens. Men jag håller med Kisman om att det finns många exempel på ytlighet och att mycket design bara drar uppmärksamheten till formgivarens arbete, navelskådande design utan respekt för vare sig författaren eller läsaren. Är de nya typsnitten producerade för att erbjuda läsaren större nöje eller för att imponera på den grafiske designerns kolleger? Kisman föreslår som en sista krampryckning för grafisk formgivning, att blanda designstilar under en enda vild fest för att begrava yrket. Så att vi efter baksmällan kan börja återuppbyggnaden. Innan festen börjar skulle jag vilja veta var återuppbyggnaden ska äga rum. Hur får vi reda på vad läsbarhet verkligen är? Att bryta med det förflutna löser ingenting. Det är inte möjligt; det har de mest omstörtande revolutionerna lärt oss. Att bit för bit repetera historiska ståndpunkter tillför inte heller diskussionen särskilt mycket. Att leva här och nu utan eftertanke, som föreslås i Typ G, är bara beklämmande. Jag väljer ännu en gång att omsorgsfullt utforska vad läsning egentligen är. Följande observation är inte fullständig på något vis men är min utgångspunkt för en bred och detaljerad reflektion över begreppet läsbarhet. Försvinnande bokstäver En man sitter i en bar i Madrid och läser. Vi har precis kommit dit efter att ha letat efter ett trevligt matställe. Från högtalarna hörs gäll sång och ljudet av trumpeter. Vi har inte lust att leta efter ett annat ställe. Restaurangen är fullsatt och vid bordet intill oss förs en livlig diskussion. Starka dofter kommer från köket. Alla våra sinnen får sitt. Mannen i baren sitter med den ena foten på golvet. Han har ett kort skägg. Han sitter och läser en bok samtidigt som han knäcker nötter. Jag beställer en drink vid baren och försöker diskret att se vad han läser. Det är en översättning av Hemingway. Brevid honom diskas glas och andra fylls på. Hastigt tittar han upp och fortsätter sedan att läsa. Filosofen George Steiner föreläste 1990 om framtiden för läsning och det tryckta ordet. Han begränsade sig till böcker, med tyngdpunkt på klassisk litteratur. Tystnad är en av de viktigaste förutsättningarna för läsning, anser han. Och tystnaden försvinner alltmer i vår kultur. Det finns

5 Design Typografi Produktion # 10 December Skisserna till typsnittet Sabon, som Jan Tschichold ritade Det var det första typsnittet som tecknades för såväl Linotype och Monotype som för handsättning. Tschicholds övriga typsnitt; Transito, Saskia och Zeus används inte i dag. till och med ett växande behov av ljud som skydd mot ensamhet, enligt Steiner. Han är inte ensam om en sådan pessimistisk uppfattning. För många är nedgången av sålda böcker ett tecken på att det går utför med läsningen. I skolan har intresset för litteratur minskat och vi hör allt oftare talas om den ökade analfabetismen. Den kommersiella TV:n gör saken värre, och det finns många andra influenser som kan göra läsning till en utrotningshotad mäsklig aktivitet. Sanningen att säga så vet vi väldigt lite om läsning. Det är därför som ogrundade åsikter lätt vinner spridning. Det är viktigt att veta hur läsning fungerar eftersom tryckt text fortfarande är det mest använda medlet för lagring och överföring av idéer. Ta till exempel tystnaden. Det är sant att det finns ganska många aktiviteter där ljud stör koncentrationen. Men läsning är inte en av dem, särskilt inte till den grad som Steiner påstår. När en läsare blir absorberad av något han/hon läser försvinner omgivningen ganska snart. Texten blir världen. Omgivningen upplöses och med den de flesta yttre signaler. Det blir tyst runtomkring läsaren. Läsningen skapar sin egen tystnad. Jag har ofta lagt märke till, även mitt ibland en massa ljud, hur någon läser och blir tilltalad och inte svarar. Fascinerande läsning drar in läsaren i texten. Mannen i Marid var ett gott exempel. Det har gjorts omfattande forskning kring läsning. Ögonens rörelser och antalet tecken som kan tas in i varje rörelse har studerats. Läshastigheten har också studerats i förhållande till hur mycket information en person kan ta in och komma ihåg. Betydelsen av till exempel papperets färg och ljuset har också mätts. Resultaten av den här typen av forskning är intressant men ger en ensidig bild av vad läsning innebär. Den ger intrycket att människor läser som maskiner och att läsning enbart handlar om insamlandet av information. Sådana undersökningar berättar väldigt lite om behovet att läsa och inte heller om vilket nöje det kan vara att läsa. Att kunna fly från verkligheten och få inblick i andra människors verklighet är också något som forskningen inte har rört vid. Telefonkatalogen eller Timothy Mo? Det finns många olika sätt att läsa. Du kan läsa för att forska, för att studera, för att få information eller för att slappna av. Ibland tittar jag mer än läser, ibland läser jag bara lite grand eller med avbrott. Telefonkataloger och lexikon läser man uppenbarligen annorlunda än tidningen eller en roman. Med varje form av läsning uppkommer tystnaden. De flesta människor är inte medvetna om detta. Tystnaden uppstår ur koncentrationen. Man vänder sig inåt och går upp i läsningen. Det är en halvmedveten eller till och med undermedveten handling. Samtidigt med denna tystnad som ger upphov till läsprocessen, händer något annat ganska fantastiskt. Det är inte bara omgivningen som försvinner utan även bokstäverna löses upp i läsarens sinne. För en kort stund försvinner alla svarta tecken från scenen, byter skepnad och återvänder som idéer, bilder och händelseförlopp. Det spelar ingen roll om texten handlar om nyheter, litteratur, för-

6 6 Design Typografi Produktion # 10 December 1992 ströelse eller vetenskap. Först försvinner omgivningen och sedan själva texten; eller åtminstone placeras de på en undermedveten nivå. När detta fenomen uppstår träffar innehållet i texten omedelbart läsaren. Typtecknare vill gärna hylla sig själva och sitt yrke som logiskt och exakt. Men i själva verket är det inte så självklart. Typografi verkar exakt för att det har utförts på samma sätt under så lång tid. Det finns några få grundläggande saker som vi vet säkert: vi läser från vänster till höger och uppifrån och ner. Bokstävers storlekar och bokstävers former är någorlunda begränsade. Men bortom detta handlar det framförallt om känslor. Sunt förnuft, erfarenhet och praktiska begränsningar är vad som styr typografin. Yrket är grundat på empirism men lämnar stort utrymme för tolkningar. Vi behöver inte hålla upp en fasad av exakthet. Det är bra att känna till att känslor spelar en viktig roll. Det tillåter formgivningen av texten att bli mer passionerad. Behövs inte den osynliga typografin? Vänta ett tag! Här finns en motsättning. Jag förklarade alldeles nyss att läsning är ett fantastiskt trick, där såväl omgivning som text försvinner, och nu börjar jag prata om passionerad formgivning. Betyder inte det att formgivare vill bli uppmärksammade och att de framställer uppseendeväckande eller till och med förföriska produkter? Behöver vi inte den så ofta hyllade osynliga typografin? Det är en vacker tanke, ursprungligen från boktypografin, som predikar respekt för både författare och läsare. Formgivare av böcker utför ett servilt arbete som avhåller dem från att uttrycka sig själva eller ställa sig mellan författaren och läsaren. Hantverkskunnande ja, konst, nej. Enligt Morisons First Principles of Typograhy, så är det här sättet att göra jobbet. Begreppet osynlig typografi är bäst uttryckt av Morisons vän Beatrice Warde. Hon är en av få kvinnor som som har skrivit om typografi. Beatrice Warde skrev 1932 en essä som heter The Crystal Goblet or Printing Should be Invisible. Båda texterna erbjuder kristallklara utgångspunkter och leder författare, formgivare och läsare tillbaka till det väsentliga kring läsning. Enligt denna princip har vackert nakna böcker producerats utan dekorationer, böcker som är ett nöje att läsa. En mästartypograf, med ett utmärkt öga för proportioner, kan med den här asketiska typografin få fram monumentalt enkla böcker ren typografi, ren text, skapade med massor av hängivelse och de finaste material. Det blir också mycket dyra böcker. Med den genomsnittliga massproducerade boken har den enkla typografin ofta varit ett resultat av påtvingade restriktioner. Det är därför som många av dessa böcker saknar typografiska finkläder. Typografin blir en fråga om förlagens bokslut. Typsnitt, typers storlekar, proportioner och andra faktorer avgörs av kravet att passa in texten på ett begränsat antal sidor. Texten får inte fått det utrymme den behöver. Det är också därför som många av böckerna har fått, i bästa fall, hyfsad formgivning, men oftast ser ointressanta och kalla ut. Det gäller särskilt inlagorna. Omslaget är ofta formgivet på ett omvänt sätt. Böckers omslag har blivit mera högljudda och färgstarkare. För läsaren måste det vara en förbryllande upplevelse att först serveras het och kryddig sås och sedan plötsligt sätta tänderna i kletigt, kallt ris. Det är speciellt den här sortens typografiska produkter som kan behöva lite värme på sidorna. Dagstidningar, magasin och andra trycksaker är för det mesta formgivna med tillräcklig känsla, ibland mer än tillräcklig. Men även här fungerar tricket med tystnaden. Högljudda dagstidningar och formgivna magasinssidor skapar sin egen tystnad. Synlig typografi blir också läst. Det här leder till slutsatsen att Morisons princip låter bra men inte är förankrad i verkligheten. För att ta reda på om den här slutsatsen är riktig måste vi titta närmare på den viktigaste typografiska ingrediensen: bokstaven. Osynliga typsnitt existerar inte. Ingen väljer ett typsnitt som inte ser någonting ut. Alla jag känner som regelbundet använder typsnitt gör det med övertygelse och hängivenhet och till och med passionerat. Även försvarare av osynlig typografi blir känslosamma när de diskuterar sina favorittypsnitt. De grundläggande formerna för typsnitt förblir okomplicerad. Det är inte mycket som kan förändras. Det är mycket enkelt: när vi frångår de grundläggande formerna blir läsningen svårare. Det här är inget problem för kortare texter eller rubriker men i långa texter får man en oönskad effekt. Låt oss ägna oss åt brödtexten; rubrikstilar finns där för att bli både sedda och lästa. Men för riktig läsning behöver du en erfaren brödtextstil med konventionella former. Inte konventionella typsnitt, det är någonting helt annat! Det är bara de grundläggande formerna som behöver följa vad vi är vana vid. Till denna konventionella ram lägger typtecknaren dragen som ger typsnitten deras speciella karaktär. Varje formgivare har sina speciella vanor som syns i de formgivna typsnitten: typiska kurvor och hörn, ett personligt sätt att närma sig linjeslut, egenartade övergångar mellan feta och tjocka linjer, en speciell rörelse, genomgående i alla bokstäver och grafiska element. Den grafiska formgivaren är påverkad av tidsandan, som hjälper till att definiera karaktären på bokstäverna. Teknologin påvekar också den grafiska formgivningen, som det grova tidningspapperet, den tunna tryckfärgen och de snabba rulloffsetpressar som tidningarna trycks med. Teknikens krav på typsnitten leder till markerade karaktärsdrag i detta fall en hel kategori typsnitt som vi känner som tidningstypsnitt. Typsnitt som används för böcker är generellt lite mer förfinade beroende på de mindre krävande omständigheterna kring produktionen. Typsnitten ger karaktären Typsnitten ger karaktär åt trycksaken. De förvandlar dagstidningar till dagstidningar och böcker till böcker. Tillsammans med sidlayouten, papperskvalitén, bindningen och formatet förvandlas en text till en individuell produkt. Från det ögonblick någon tar en trycksak i sina händer och läsningen börjar, hjälper typsnittets attraktionsförmåga läsaren på vägen. En kort stund visar det sig och drar sig sedan tillbaka. För formgivare av nya typsnitt är det en utmaning att skapa en spännande kombination av bekanta och främmande element. Hur långt kan typtecknaren komma med ursprungsformer som är påritade med bristfälligt kända, eller till och med aldrig tidigare sedda, delar? Går det kanske att förändra de grundläggande formerna på något sätt? På detta sätt förenas två motsatta egenskaper i en och samma bokstav; sunt förnuft och attraktionsförmåga. Den senare egenskapen fungerar inte om typsnittet är osynligt. En av orsakerna till att nya typsnitt ständigt efterfrågas är det faktum att vi blir vana vid äldre typsnitts utseende. Det man ser alltför ofta fungerar inte längre. Det är så typsnitten spelar sina dubbla roller tills vi har fått nog av dem. Gerard Unger Översättning Anna Larsson Tidigare publicerad i Emigre # 23, 1992

7 Design Typografi Produktion # 10 December Heta tips för dig som jobbar i Quark XPress Hello musiclovers! Den här gången ska vi lära oss några saker som inte står i manualen för den kan du väl redan? 1. När du har hunnit lära dig hitta i XPress och den väldiga mängden med tangentbordskommandon börjar bli naturliga blir de flesta hungriga på att lära sig mer. Något som många känner till är hanteringen med måttpaletten. För dig som är mindre van måste man understryka att denna och de flesta andra av paletterna fungerar som dialogrutor med retur, inmatning eller klick i dokumentfönstret som OK och kommando-. (punkt) som avbryt. I manualen (för dem som läser sådana) står det klart och tydligt att kommando-alternativ-m gör att det första inmatningsfältet i måttpaletten markeras (prova även detta när du inte har måttpaletten framme på skärmen). Det står också att du hoppar till nästa fält med tabulatortangenten (bakåt med skift-tab) eller att du kan utföra addition och och subtraktion i alla numeriska inmatningsfält och då kan du även blanda enheter med varandra. Helt otroligt bra, men det står som sagt i manualen. Det roligaste är när man uptäcker sådant som ej står i manualen. Om du markerar ett textblock med hanteraverktyget (2:a uppifrån) valt och sedan trycker kommando-alternativskift- (apostrof) så markeras fältet för typsnitt i måttpaletten. Detta är mycket användbart om du t ex sitter och typograferar en långtext i Sabon och alla personnamn ska vara i Helvetica. Då markerar du nästa namn, trycker kommando-alt-skift-, trycker på h och sedan retur. 2. XPress hanterar kommunikationen med skrivaren lite annorlunda än många program vilket gör att utskrifterna går fortare, men tyvärr också att vissa skrivare och vissa utskrifter krånglar. XPress skickar PostScript i binär form, till skillnad från exempelvis PageMaker och många andra som sänder PostScript i ASCII-form vid utskriften. Det finns en XTension som heter!son of Bob, som är shareware och tillför några extra funktioner till XPress. Den viktigaste är just att det går få XPress att skicka PostScript i ASCIIform till skrivaren. Själv har jag normalt denna funktion avstängd tills en utskrift krånglar, då ändrar jag till ASCII-Post- Script (Arkiv-menyn). Om det ändå fortsätter att krångla, vilket är ovanligt, stänger jag av bakgrundutskriften och tar fram utskriftsstatus (håller ned shift då jag trycker OK i utskriftsdialogen). På detta sätt kan jag med ganska stor sannolikhet få ut min utskrift eller ringa in problemet. 3. Ett irriterande moment när du arbetar i XPress är när du söker och ersätter i texten. Det värsta är när du ska söka och ersätta i en text flera gånger direkt efter varann, då du tidigare var tvungen att stänga Sök/Ersätt-fönstret innan varje ny sökning och flytta textmarkören till början av texten. I den senaste versionen, XPress 3.1, finns det en gömd funktion som förenklar detta. Om du håller ned alternativ tangenten efter att du har fått fram dialogrutan Sök/Ersätt byter knappen som normalt heter Sök nästa namn till Sök första problemet är löst. 4. XPress krånglar ju vid utskrift ibland, precis som de flesta program. Det verkar vara ett faktum att system 7 är ganska instabilt vid användning av bakgrundsutskift. När du stänger av denna i Väljaren försvinner normalt alla utskriftproblem. Om en utskrift från XPress krånglar trots att bakgrundsutskriften är avstängd finns det ytterligare ett sätt att ta reda vad det är som orsakar felet. I dessa fall är det vanligaste att det är en bild eller en PostScript-font som är skadad. Genom att hålla ned shift-tangenten när du trycker på OK i utskriftsdialogen, visar XPress ett statusfönster under hela utskriften, som visar vilken sida som skrivs ut och vilken bild som laddas ned. Denna löpande information har du bara nytta av när bakgrundsutskriften är avstängd. 5. XPress kan separera dekorfärger som ingår i monterade EPS-bilder, men du måste se till att du har dekorfärger med exakt samma namn i XPress palett. Däremot behöver dekorfärgerna i paletten inte vara definierade på exakt samma sätt. Detsamma gäller för Pantonefärger, vilket fungerar automatiskt med Illustrator och Freehand, men inte med Photoshops Pantonefärger. När du använder duotoner i Photoshop och monterar dokumentet i XPress, bör du alltså se till att Pantonefärgerna har samma namn i de två dokumenten. Det spelar ingen roll i vilket program du ändrar namnet. 6. Till XPress kan du faktiskt importera och separera EPS-dokument från Photoshop, som är sparade i DCS-format, alltså separerade i fyra dokument och ett femte masterdokument för skärmvisning. Förfarandet innebär sju enkla steg: 1) Med dokumentet öppet i Photoshop växlar du till CMYK-visning. 2) Välj Spara som 3) Välj EPS från pop-up-menyn med dokumentformat. 4) Namnge dokumentet och klicka OK. 5) Kryssa för Desktop Color Separation så att den blir aktiv. 6) Klicka OK. 7) Importera masterbilden till XPress. Detta dokument innehåller en PICT-version av fyrfärgsbilden tillsammans med kopplingar till de andra separerade dokumenten. 7. När du arbetar med färgad text i anfanger och rubriker, och när du vill ha olika färg för konstruktionslinjerna och tecknet i Spartacus Captured, behöver du sannolikt använda svällning på texten. Tänk då på detta: Du kan använda paletten för Svällningsspecifikationer på färgad text endast om texblockets bakgrundsfärg är någon annan än Ingen, eller om dess bakgrundsfärg är Ingen och hela blocket ligger på en platta med bakgrundsfärg. I annat fall behandlar XPress varje tecken som om det låg mot en obestämd bakgrund, och svällningen stängs av. Jens Eliasson och Stefan Lundholm

8 8 Design Typografi Produktion # 10 December 1992 Quark XTensions en översikt (del 2 i en långkörare) Här fortsätter DtP den serie om XTensions till Quark XPress som inleddes i nr 9. Bakom tangentbordet Stefan Lundhem. Alias 2.0 Erbjuder symbolbaserat gränssnitt för att markera osynliga tecken inför sökning. Kan arbeta under import av text och ersätta t. ex. tum-tecken med korrekta citattecken, divis med minus, och sålla bort icke önskade koder. Réseaux Porte de l Arénas Hall C 455, Promenade des Anglais Nice, Frankrike tel fax Pris från XChange USA: 189 $ Pris från XChange Europa: 300 $ Sonar Bookends & TOC Skapar innehållsförteckning, frekvensindex och sakregister utifrån en ordlista som du ställer upp själv. Register kan skapas över flera dokument, med kontinuerlig sidnumrering och uppgift om kapitel. Avancerade sökvillkor, villkor kan sättas för kombinationer av ord, fraser, booleanska villkor, tecken inom visst ordavstånd. Frekvensindex anger frekvensen av alla ord, småord kan uteslutas. Årgångsregister för publikationer kan skapas. (Se artikel i DtP nr 3/92). Virginia Systems 5509 West Bay Ct. Midlothian, VA 23112, USA tel Pris från XChange USA: 230 $ Pris från XChange Europa: 345 $ Pris från Programpaketet: kr ColorChange Kan söka och ersätta färger i ett dokument. I en dialogruta visas alla färger som används i dokumentet och alla färger i dokumentets färgpalett. Färgändring kan styras till ramfärg, bakgrundsfärg, textfärg och färglagd grafik. Färgtoner kan också sökas och ändras manuellt eller globalt. Vision s Edge Thomasville Road Suite 177 Tallahassee, FL 32308, USA Pris från XChange USA: 79 $ Pris från XChange Europa: 119 $ Missing Link Modifierar XPress länkningsverktyg, så att två kedjor av länkade block kan förenas i en kedja. Länkade textkedjor kan delas upp i två textkedjor, antingen precis som texten är disponerad eller vid styckegränser. Ett länkat textblock kan dupliceras tillsammans med den text som finns i blocket och bildar en ny kedja. Vision s Edge Pris från XChange USA: 69 $ Pris från XChange Europa: 99 $ Navigator XT Visar sidan i miniatyr, vid klickning på en plats i miniatyren rullas sidan till motsvarande plats. Värdefull vid förstorad skärmvisning och på små skärmar. Ger också möjlighet att flytta mellan olika sidor. Vision s Edge Pris från XChange USA: 65 $ Pris från XChange Europa: 95 $ Picture Tools Simulerar bilder för snabbare skärmuppdatering och för att undanhållas utskrift. Tangentkommandon kan definieras för global simulering och och för undantag av vissa bilder. När bilden klickas försvinner simuleringen. I ett dialogfönster listas alla bilder, med möjlighet att bestämma för var och en eller alla om de ska simuleras eller undantas vid utskrift. Bilder kan för kontroll visas direkt i dialogfönstret. Bildblock kan dessutom anpassas till bildens format. Vision s Edge Pris från XChange USA: 69 $ Pris från XChange Europa: 120 $ Resize XT Storleksförändrar generellt alla markerade objekt i ett dokument från 20 till 400 % för att passa en ny layout och bevarar dem som enskilda objekt. Text, linjevikt, grafik och tabulatorer kan skaländras selektivt. Alla mått behålls proportionellt i förhållande till den ursprungliga layouten. Vision s Edge Pris från XChange USA: 60 $ Pris från XChange Europa: 90 $ Pris från Software +: kr Text Tools Ger möjlighet att snedställa textblock (skeva, inte rotera). Markerad text kan omvandlas till gemena tecken, även om de skrivits som versaler med shifttangenten. Undantag görs för första tecknet i en mening. Alternativt kan text omvandlas till kapitäler. Slutligen kan alla artiklar i ett dokument exporteras som en enda textfil, lämpligt för export till databaser. Vision s Edge Pris från XChange USA: 59 $ Pris från XChange Europa: 89 $ TimeStamp Dokument kan tidsmarkeras. Datum och klockslag uppdateras när dokumentet sparas obs! inte när det öppnats. Datummarkeringar kan läggas in på mallsidor för att kontinuerligt visa aktuellt datum i t.ex. brev. Fem olika datumformat är möjliga, tid kan kombineras med datum, obegränsat antal tidsstämplar per dokument Vision s Edge Tallahassee, FL 32308, USA Pris XChange USA: 39 $ Pris XChange Europa: 59 $ Pris Software +: 700 kr CopySet Ger kontroll över textblock som har överfödig text eller för lite text som inte fyller ut spalten. Sätter in en palett som räknar upp textblock med för mycket eller för litet text och ger möjlighet att styra hur mycket text som ska påverkas i en artikel. Varje textblock kan namnges, för att identifieras i komplexa dokument. Anger med mått hur mycket text som flödar över eller saknas. Blocket kan anpassas till given textmängd från paletten. Överflödig text kan redigeras i ett redigeringsblock med samma spaltbredd som originalspalten. Redigeringsblock kan stängas eller sparas öppna för fortsatt redigering sedan dokumentet stängts. Ger dessutom möjlighet att räkna linjer, ord och tecken i en artikel och visar om artikeln flödar över. Vision s Edge Pris XChange USA: 129$ Pris XChange Europa: 189 $ TypoPlus Ger understrykningar som inte skär över nedstaplar, samt möjlighet att styra längd, position och vikt för understrykningar. Måttenheter kan spceificeras utöver XPress normala alternativ. Anpassar automatiskt grad och teckenmellanrum till satsbredden. Visar insättningspunktens position på x-y-axlarna. Måttband är ett nytt verktyg som tillåter mätning av avstånd, position, vinkel, med värden som direkt kan överföras till arbetet. Förbättrad tabulatorhantering. Prisma, Tyskland Pris MoreMedia MacUp Verlag: 570 DM ProTabsXT Skapar tabeller. Riktar sig till traditionella typografer. För text som skrivs in på en rad, inte importerade tabeller. Bristfälligt gränssnitt, begränsningar i linjedragning. Har

9 Design Typografi Produktion # 10 December nödvändiga funktioner för anpassning av celler till text. Lätt att använda. European American Graphics Pris XChange USA: 245 $ Pris XChange Europa: 365 $ VH-XTension Ger möjlighet att storleksbestämma typsnitt utifrån VERSALHÖJD i mm eller didotpunkt. Dessa extra mått blir tillängliga i fälten för teckenstorlek i fönstret för typografiska inställningar och räknar sedan om typsnittets typografiska punktmått till versalhöjdsmått i mm eller didotpunkt. Ingen billig XTension Transform Software Pris MoreMedia MacUp Verlag: 648 DM Story Editor Fullfjädrad ordbehandlare i XPress, möjliggör redigering i layoutläge eller i textläge, visar radslut och styckeslut, typografimallar, mängden av överflödig text m.m. Arbetar i en flytande förstoringsbar palett som kan anpassas till texthanteringens behov. Vid avslutad redigering överförs texten till originalsidan med en knapptryckning. The Last Word Ltd Pris XChange USA: 165 $ SoftCuts Visar ändringar i redigerad text i en palett med dubbla versioner av texten och markerade ändringar. The Last Word Ltd Pris XChange USA: 295 $ Pris XChange Europa: 445 $ Easy Type Utökar antalet tillängliga tecken genom att göra det möjligt att sätta in tecken från ASCII-alfabetet i XPress textflöden. Arbetar med en flytande palett som kan konfigureras att hålla 36 tecken. Artemis Systems Pris XChange USA: 69 $ Pris XChange Europa: 129 $ Logical Xtensions I Kan modifiera Quarks passmärken, placerar flera skärmärken vid markerade objekt eller lägger till särskilda passmärken, som tryckare och repropersonal uppskattar. Kan omvandla textflöde till gemena, versaler eller versalteckna varje ords första tecken. Alphalogic Pris XChange USA: 79 $ Pris XChange Europa: 120 $ GridLock Ett verktyg för att i ett drag placera en uppsättning av stödlinjer, med möjlighet att färglägga eller låsa dem från manuellt framdragna stödlinjer. Kan sparas och användas på nya dokument. MoseDown Productions Pris XChange USA: 59 $ Pris XChange Europa: 89 $ OnTap Skapar nya tangentkommandon för XPress funktioner, oavsett de som redan finns. Befintliga tangentkommandon kan ges nya uppgifter. Ger möjlighet att markera t.ex. en mening med tangentkommando. MoseDown Productions Pris XChange USA: 79 $ Pris XChange Europa: 119 $ IndeXtension Använder funktionen för osynlig text i XPress 3.1 för att skapa hierarkiska sakregister (index). Future Publishing Ltd Pris XChange USA: 99 $ Pris XChange Europa: 149 $ OverMatter Ger kontroll över monterad text i ett textflöde. Skapar ett textblock på arbetsbordet som visar hur mycket av monterad text som ryms i ett textflöde. The Last Word Pris XChange USA: 95 $ Pris XChange Europa: 145 $ Kerning Palette Redigerar kerntingtabeller. Visar ett flytande fönster som visar kerningvärden för tecken som omger instättningsmarkören. Kerningvärden kan ändras direkt. Dokumentet kan uppdateras omedelbart eller sedan flera ändringar sparats. Kerning sker i steg om 1/200 fyrkant, med enheter om 10 eller 1. Innebörden av fyrkant kan bestämmas som textgraden eller bredden av två nollor. (Varning: problem med Quadra). Clearface Suite 16, 111 East 7th Street, New York, NY 10009, USA tel fax Pris XChange USA: 195 $ Mimic Ger möjlighet att typografera ett block genom att härma typografin i ett annat. I en palett visas symboler för Sändande block och mottagande block och en Härma-knapp. Du klickar i blocket med önskade egenskaper, klickar Härma och därefter i mottagarblocket. Därmed överförs sändarens samtliga typgorafiska egenskaper med en gång. Egenskaper överförs i styckeordning, sändarens första styckes typografi till mottagarens första stycke osv. Mimic är utvecklat i Sverige (Se artikel i DtP nr 2/92). Mediamatic tel fax Pris XChange USA: 99 $ Pris XChange Europa: 149 $ Pris Software +: 950 kr Pinpoint Rapporterar de PostScript-fel som kan uppstå vid utskrift. I ett fönster visas vad som föregick felet, typen av fel, offending command och aktuell position på textsidan för felet. Tillägget levereras med en fullständig förteckning för PostScriptfel med förklaringar varför de uppstår och hur de kan lösas. Tyvärr ett användbart tillägg. Cheshire Group Pris XChange USA: 79,5 $ Pris XChange Europa: 119 $ Pris Software +: kr Printer s Spreads Ordnar utskjutning av sidor som ska tryckas i ett uppslag med två sidor på var sida av papperet. Flyttar om sidorna så att mittuppslaget hamnar längst ned i Dokumentlayout och sista sidan mittemot första sidon och så vidare. Ersätter XPress automatiska sidnumrering med en ny numrering så att sidnumret motsvarar sidans läsordning. Automatisk sidnumrering kan återställas. Corder Associates P.O. Box Phoenix, AZ 85068, USA tel Pris XChange USA: 179 $ Pris XChange Europa: 269 $ Pris Software +: kr ADRESSER XChange USA, P.O. Box Fort Collins, CO 80525, USA tel (order) tel fax XChange Europe, Post Box 171, 7400 AD Deventer, Holland tel , fax MoreMedia MacUp Verlag Grosse Elbstrasse Hamburg, Tyskland tel , fax Software +, Box Norrköping tel fax

10 10 Design Typografi Produktion # 10 December 1992 Feta tips och rörande siffror för PageMaker Denna månad: Det numeriska tangentbordet kan användas för att förflytta inte bara miljarder utan också markörer..1. Feta ingångar drar in ögat i texten och kan därför vara ett mycket effektivt sätt att bryta upp sin text. Men ack så jobbiga att göra. Har du ett makroprogram kan dock följande knep hjälpa dig att få det automatiskt. Börja med att göra ett format för din brödtext. Gör sedan ett för den feta ingången, med det typsnitt du vill ha där. Det gör inget om graden är annorlunda, men radavståndet bör vara detsamma. Vill du ha en blankrad före stycket skall den också med här. Ställ markören där du vill att den feta texten skall sluta och den normala börja. Slå ett nytt stycke. Se till att detta nya stycke har brödtextformat. Gå ett steg upp med åttan på numeriska tangentbordet eller piltangenten. Byt först till Fet ingångs-formatet och sedan till Inget format. Gå tillbaka ett steg nedåt. Se till att du står i början av raden. Backa ihop styckena (med suddtangenten). Eftersom det övre stycket (det feta) nu inte har något format, så får det undre behålla sitt. Enda nackdelen är att det nu ihopslagna stycket inte heller har något format, så det påverkas inte om du ändrar formaten..2. Ett makroprogram typ QuicKeys är i det närmaste oumbärligt om man jobbar med format, så att man kan ge snabbkommandon åt dem. Men när du spelar in ditt makro skall du inte klicka i formatlådan på skärmen, utan välj dina format från Format> på Text-menyn, så slipper du problem ifall du senare skulle flytta formatlådan eller lägga till ny format..3. Det behövs inte något särskilt komplicerat dokument för att formatlådan snabbt skall bli mycket gyttrig. Då är det dags att feja och sortera. La movida Hur man tar sig runt utan att slita ut musarmen Växlar mellan siffror och förflyttningar Till början av raden x Till föreg. mening Ett tecken åt vänster x Ett ord åt vänster Till slutet av raden x Till nästa mening Ett tecken åt vänster zett ord åt vänster xztill radens början x Kerna mycket xs Kerna litet Håll ner S för att utöka markeringen Börja med att ge alla stilar som hör till någon viss avdelning ett prefix på två tre bokstäver. T.ex. REC Rubrik, REC Byline etc. för recensionerna så samlar de sig på samma ställe i formatlådan. (Enklaste sättet att byta namn på ett format är att hålla ner x och klicka på namnet i formatlådan.) Nästa steg är att se till att de olika versionerna av t.ex. brödtext, ingress, bildtext etc samlar sig. Du kanske har tre versioner av brödtext: en normal med indrag i början av varje stycke, en utan indrag och en med luft ovanför. Ge dem alla samma namn, men med suffix som markerar olikheterna. Mitt eget korta men kryptiska kodsystem ser ut så här: brö! I brödtext med indrag,!-et står för att alla andra brödtextversioner En rad upp x Till föreg. stycke En rad ner x Till nästa stycke o k, l Nästa rad x Nästa stycke En skärmhöjd upp x Till början av texten (på uppslaget) Ett tecken åt höger x Ett ord åt höger En skärmhöjd ner x Till slutet av texten (på uppslaget) Föregående rad x Föregående stycke Ett tecken åt höger zett ord åt höger xztill radens slut x Gör mycket glesare xs Gör litet glesare I textbehandlaren: 9 Upp en skärm utan att flytta markören 3 Ner en skärm utan att flytta markören x-9 Till textens början, utan att flytta markören x-3 Till textens slut, utan att flytta markören. x-o Rullar skärmen en rad upp utan att flytta markören x-, Rullar skärmen en rad ner utan att flytta markören baseras på denna (och utropstecknet gör att det hamnar först i bokstavsordningen) brö Ui utan indrag. brö UiBl utan indrag, blankrad Etc. Så samlar sig dessa på samma ställe i formatlådan. Slutligen kan man vilja ändra ordningen så att de mest använda formaten kommer först och kanske även så att de minst använda hamnar sist. Det får man då göra med olika tecken som man sätter först i formatnamnen. Jag tycker de minst störande är z-mellanslag, som placerar formatet först, och z-bindestreck som placerar det sist. Andra varianter är! (tidigt) och (sent). Tommy Sundström

11 Design Typografi Produktion # 10 December Sandning och konsekvens i Photoshop Liksom förra gången skall vi arbeta med bara svart och vitt. Men vi skall använda det för att få fram gråtoner. Också denna gång kan jag utlova stora fördelar dina bilder kommer att bli mindre, snabbare att skriva ut, snygga också från laserskrivaren och sist men inte minst kommer de att dra uppmärksamheten till sig. Med en gråskalebild på skärmen väljer du Punktuppbyggd från Läge-menyn. I dialogrutan väljer du Diffusionsgitter och en lämplig upplösning. Testa med 100 pixel/inch. Resultatet du får när du trycker på OK kan se mycket abstrakt ut, men då har du förmodligen bilden förminskad eller förstorad på skärmen. Tryck x MINUS eller x PLUS tills skalan blir 1:1. Original blir sandigt. Bilden är nu helt förvandlad till svarta och vita punkter. Men det är inte den vanliga sortens raster, det som man brukar använda när man skall reproducera fotons gråtoner. I den sortens raster är rasterpunkterna jämnt fördelade och varierar i storlek. Här har vi istället lika stora punkter, men de sitter tätare när de skall återge en mörkt grå färg, och glesare när de skall återge en ljus. Det kallas sandraster. På eget ansvar Eftersom du själv gör omvandlingen från gråskala till rent svartvitt (istället för att det sker i rippen som med vanliga foton) så måste du själv sköta om några saker. Det är t.ex. lämpligt att redan från början ha bilden i rätt storlek, för om du senare ändrar storleken så ändrar du också rastrets täthet. (Bildstorleken ställer du in på Bild > Storlek på bild ) Det är också lämpligt att välja en upplösning som är anpassad till rippen. Det bör gå jämnt upp. Skall slutresultatet sättas i dpi kan du välja en upplösning som 80 pixel/tum, (eftersom 1 200/80 = 15). Likaså 100, 120, 150 pixel/tum osv. Däremot är t.ex. 140 pixel/tum en dålig upplösning (1200/140 = 8,571 ). Och du måste själv kompensera för punktförstoring. Punkterna i ditt sandraster kommer att svälla litet när de trycks och bilden blir då mörkare. För att motverka det måste du göra den ljusare från början. Ett sätt är att ta Bild > Ställ in > Kurva och dra någon punkt på den diagonala linjen åt höger så den blir en kurva. Längst upp till höger den delen av kurvan som reglerar skuggpartierna kan du dock låta den svänga tillbaka, så den får en S-form. Detta för att försäkra dig om att det som är svart förblir svart. Spara sedan din kurva, så du kan använda den nästa gång. Hur mycket ljusare du skall göra bilden beror på tryck och papper, så det måste du diskutera med din tryckare. I färg Man kan också åstadkomma en liknande effekt på en färgbild. Enklaste sättet är att välja Läge > Dekorfärg (Låt dig inte luras av svenska Aldus underliga översättning. Dekorfärg i Photoshop har ingenting att göra med det vi vanligen kallar dekorfärg.) Är bilden redan i läge Dekorfärg får du välja något annat läge emellan, förslagsvis RGB-färg. I dialogrutan väljer du upplösningen 3 bitar/pixel, gitter Diffusion och färgtabell Adaptiv (som betyder att Photoshop väljer de färger som passar bäst till just den här bilden). Klicka OK och glöm sedan inte att öka/minska förstoringen så bilden blir i skala 1:1. RGB Ett mer komplicerat sätt, som dock ger originaltrognare färger, är att ta en färgbild, se till att den är i Läge RGBbild (nästan alla är, annars är det bara att byta). Ta Läge > Dela upp lager, så att den röda, den gröna och den blå färgen i bilden blir varsitt fönster. Sedan lägger du sandraster på vart och ett av dessa fönster på samma sätt som du gjorde med den svartvita bilden. Enda skillnaden är att du som sista steg måste ta Läge > Gråskala, för annars kommer färgerna inte att gå att slå samman igen. När du gjort det med alla tre skikten (eller kanske bara med ett, om du är experimentlysten) tar du Läge > Lägg samman lager, så har du din bild. Svartvit färg Samma metod kan du faktiskt använda på en svartvit bild, om du vill ha ett sandraster med en sublim färgeffekt. Omvandla den till RGB-bild och dela upp den. Måla eller ändra sedan något slumpmässigt uppe i övre vänstra hörnet i vart och ett av de tre fönstren (om du inte gör det kommer sandrastren för alla tre fönstren att bli exakt lika, och bilden förblir svartvit). Sedan fortsätter du som med färgbilden. Bilden kommer fortfarande att verka svartvitt, men om du tittar efter kan du se att den är uppbyggd av olikfärgade punkter. Tommy Sundström

12 12 Design Typografi Produktion # 10 December 1992 Kaos är granne med Graffoto (Lottie och Jonas Hallqvist) Full produktion av flera tidningar, samtidigt som de tar hand om sitt barn. Kaos är aldrig långt borta för formgivarduon Lottie och Jonas Hallqvist eller deras företag Graffoto. De producerar tidningar som Gaudeamus, JUSEK-tidningen och Citynytt och har gjort formen på nya Metallarbetaren. Det är ett högt tempo. Nya formen på Citynytt kom till på fem dagar samtidigt som första numret producerades. Väl högt tycker Lottie och Jonas. Citynytt skulle egentligen gjorts av en reklambyrå, men i sista ögonblicket fick Graffoto ta över. LOTTIE: De hade stajlat logga och omslag men hade varken tid eller kunskap för att producera en tidning. Så det blev litet panik när utgivaren bara någon vecka innan tidningen skulle vara ute insåg det. Men även om det blev väl mycket av det goda den här gången så är det tempot som lockar dem till tidningsformgivning. LOTTIE: Det är ösigare. Ingenting unket. Man ligger inte och suger på ett jobb i ett halvår. JONAS: En tidning har en själ. LOTTIE: Den kommer tillbaka. Och den vill förhoppningsvis något mer än att bara sälja någon grej. Därmed inte sagt att de tackar nej till reklamjobb, det skulle vara en lyx de inte tycker sig ha råd med. Verksamheten går tämligen jämnt upp, och tillåter dem att plocka ut strax under normala formgivarlöner. Ändå raggar de inte nya uppdrag, inte aktivt, och har aldrig gjort det. Djungeltelegrafen får sköta det jobbet. Själva har de så det räcker ändå, med en arbetsvecka på cirka sextio timmar. LOTTIE: Det är ok. Förr jobbade vi groteskt mycket. Det är bättre nu. Det händer att vi gör en fyrtiotimmarsvecka. Varför utsätter ni er för detta slit. Varför tar ni inte fasta jobb, tjänar mer och arbetar mindre? LOTTIE: Vi har nog funderat på det, speciellt första tiden efter att vi fick barn. Tre veckor efter att han föddes satte jag mig vid macen igen, och första året fick jag försöka hinna med jobbet när han sov. Men det är en frihet man ändå har, att kunna bestämma över sin egen tid. JONAS: Och vi får hålla på med en massa olika saker. Det är ett jobb som förändras hela tiden. LOTTIE: Olika människor, olika typer av material. Det vore trist att sitta fast i en redaktion med en massa gnällgubbar. Å andra sidan tvingas vi göra en del trista grejor nu för att få det att gå ihop. Man förväntas vara alkemist och göra guld av skit, att göra något bra av dåligt material. JONAS: Ja, det är en illusion av frihet. Men man har ändå ett mål. Att någon gång få göra en tidning som vi har väldigt stort inflytande över. En egen? JONAS: Ja LOTTIE: Jag är tveksam till att försöka driva en egen tidning. Det fordras så mycket eldsjälande. Och just nu är inte heller annonskonjunkturen så lysande Historia Lottie har medvetet satsat på att bli formgivare. Hon skaffade sig praktik som tryckeribiträde så att hon skulle kunna komma in på Grafiska Institutets tvååriga kurs. LOTTIE: Man fick prova på allt möjligt där. Men det var dåligt som formgivningsutbildning, vi fick inte göra något konkret. Så det hon kan har hon lärt sig genom att jobba. Först som AD-ass på en annonsbyrå. Sedan på Magazine, där hon stannade i två och ett halvt år innan hon blev helt sin egen. Jonas var fotograf, men blev indragen i formgivarvärlden när han träffade Lottie. Det händer fortfarande att han tar fram kameran men särskilt mycket fotografering hinner han inte med längre. JONAS: Men jag har stor nytta av erfarenheten. Den gör att jag är väldigt hänsynslös mot fotograferna. Jag kan prata med fotografer på fotografers vis och kan säga åt dem att gå hem och kopiera om materialet om det är dåligt gjort. Eller kopiera hela negativet om de försökt bestämma beskärningen själva. Ni var tidiga med macar LOTTIE: När jag lämnade Magazine 1987 hade de just köpt en Xenotron, men jag hade inte någon kvarts miljon att slänga upp för en sådan maskin. Macen däremot var ekonomiskt rimlig. Idag har de en Mac II, en SE/30 och en Quadra 700. Inte det snabbaste, det är fortfarande ekonomiskt rimligt som gäller. Nu skall de dock skaffa sig scanner och hårddiskutrymme för att kunna göra egen svartvit repro och hantera färgspökfiler. Hittills har annars Jonas gjort svart-vit repro på en del av deras tidningar för att kunna lämna färdiga original. Han har rutin alltsedan han som femtonåring gjorde repro på Vietnam-bullen. Men visst lockar det att också satsa på litet nyare burkar så skulle de kunna SE/30:an hemma, istället för att som nu släpa hem den på kvällen för nattarbete när barnet somnat. Programmen de använder mest är Quark XPress, Photoshop, Illustrator och LetraStudio. Vilka är era favorittidningar och inspirationskällor? LOTTIE: Interview. JONAS: Även om den inte är helt snygg rakt igenom. Jag tycker om en finsk tidning som heter Image. LOTTIE: Av magasin i Sverige det vi jobbar med är mer prosaiskt än de tidningar jag kan tycka är snygga. Café kan jag tycka är kul att läsa. Den var fin i början, sedan har den bytt formgivare flera gånger och haft både sina upp- och nergångar. JONAS: Samma sak med Slitz, den har gått både upp och ner, men jag tycker ändå att den bitvis varit välgjord och snyggt genomförd. En annan favorit är M2, men det är egentligen inte en tidning utan en reklambyråprodukt gjord för Tarkett. Men den är jävligt snygg. Månadsjournalen är välgjord, men typografiskt överlastad. Det är för mycket av det goda, för mycket dekorationer på sidorna. För mycket överklasskärringprylar. LOTTIE: ETC var föregångare för enkel layout. Snygg och enkel typografi och bildens slagkraft. Den var väldigt långt från rörig kvällstidningstypografi. Vilka tidningar skulle ni vilja sätta tänderna i? JONAS: Upp och ner. Och Tur och retur. LOTTIE: Tidningen Vi är rätt så trist, om man tänker på vilka resurser de egentligen har.

13 Design Typografi Produktion # 10 December Men hon vill också försvara de fula tidningarna, menar att de har ett berättigande. LOTTIE: Som Året Runt. De som läser den gillar att den är sådan. Tidningar kanske inte skall vara snygga? LOTTIE: Jo, men min åsikt om vad som är snyggt gäller inte när man pratar om Hemmets veckotidning. För jag relaterar inte till deras innehåll eller målgrupp. Mest av allt vill de ändå sätta tänderna i något med hygglig ekonomi, där det inte alltid snålas. LOTTIE: Det skulle vara roligt att göra en snajsig modeblaska. JONAS: Fast helst vill man göra en tidning som också har vettigt innehåll. LOTTIE: Jusek-tidningen är rolig att göra. Redaktionen tycker inte att världen står och faller med den. Så det blir ett prestigelöst samarbete. Vad händer med tidningsformgivningen Lottie och Jonas är ganska pessimistiska om vad som kommer att hända med tidningsformgivningen nu när redaktionerna allt mer tar hand om hela den tekniska produktionen. De menar att det är svårt att göra om en tidning som sedan någon annan skall layouta. Går det? Kan man lära en annan människa sin formgivning? LOTTIE: Det är en balansgång mellan att inte trampa på deras tår och att ta sitt ansvar för hur tidningen ser ut. JONAS: På många tidningar är det journalister som gör layouten, som saknar form-utbildning och kunskaper om bild och typografi. LOTTIE: Och som har svårt att se layout som ett riktigt jobb. JONAS: På sikt är det risk att det blir en förflackning. Det är ett stort ansvar som läggs över på dem, mycket att lära. Vara reprofotograf, vara Kanske är det inte formgivare de borde vända sig till för att få hjälp med den nya layouten. Kanske är det pedagoger. JONAS: När det gäller tekniken att t.ex. lära ut Quark XPress är det mycket så. När det gäller själva formen måste man försöka förmedla de intensioner som man har. När vi gjort om Metallarbetaren har vi haft fördelen att göra tidningen tillsammans med dem som sedan skulle göra den under flera nummer. Så vi har jobbat med verkligt material och löst problemen tillsammans. Annars är det vanligt att uppdragsgivarna inbillar sig att man gör en dummy på den nya tidningen, sätter den i händerna på layoutarna och så är det klart. Skräckexemplet är dessa böcker och program med färdiga layouter som finns. Men det handlar mer om att lära hur man går ur mallen, hur man förhåller sig självständigt till den. Vad är bra tidningslayout? Vilka är era favoritknep? LOTTIE: Det är som med mat. Man måste ha bra råvaror. Bra bilder. Och luft, tillägger Jonas. Max femtio procent text, så det blir plats för bilderna och luften. JONAS: Så behöver man ett väl fungerande typsnitt, ett som passar i sammanhanget. LOTTIE: Det finns många vackra typsnitt, men få som funkar. Favoriten är Franklin Gothic, även om man ibland skulle önska att man hittade något annat. Jonas berättar att de försökt bryta sitt Franklinberoende när de gjorde dummyn till Metallarbetaren, och istället arbeta med Tempo. Men för få skärningar och därmed för liten flexibilitet tvingade tillbaka dem till Franklinfållan. JONAS: Placard är snyggt. Men det är så många som börjat använde den. Det är synd. Och brödtext? LOTTIE: Sabon. Underbart snyggt. Det har lagom svärta och en snygg kursiv. Vill ha tillökning Det har börjat lossna för dem efter åren av slit, och med Citynytt som det senaste nytillskottet tycker de att de har de nått gränsen för vad de hinner, så de har börjat leta efter någon att anställa. Samtidigt letar de större lokaler. Så vi får väl se vem som härnäst blir granne med Graffoto. Tommy Sundström DtP-panelen granskar Graffoto JUSEK-tidningen Fackförbundstidning för Jurister, Samhällsvetare och Ekonomer. A4. Har du läst intervjun ovan kommer det knappast som någon överraskning att brödtexten är Sabon, eller att rubrikerna sätts i Franklin, med enstaka inslag av Sabon. Franklin och då speciellt den kondenserade varianten används ofta stor som bärande element på förstauppslagen till artiklarna. Snyggt och ett bra sätt att dölja att bildmaterialet inte Ren etta alltid är det bästa. Andra typografiska element är stora anfanger i Sabon och ibland ersätts mellanrubrikerna av att de sätter de första orden i några stycken i fet Franklin. Förstasidorna är rena. En bild, en rubrik inte särskilt stor och några puffar i en färgad remsa längst ner på sidan. Lungt och oplottrigt. Inne i tidningen fungerar det inte lika bra. Det är svårt att sätta fingret på varför, men kanske är det ett ljust tryck i kombination med en ljus brödtext och generöst radavstånd som gör att sidorna sällan engagerar. Franklin

14 14 Design Typografi Produktion # 10 December 1992 Gaudeamus Stockholms universitets studentkårs tidning. Tabloid. Också här Sabon i brödtexten. Men här har det sugande pappret gjort den mörkare så den fungerar bättre än i JUSEK-tidningen. I rubrikerna Franklin och mystiska Matrix. Mycket text. Grått papper. Dåliga bilder. Det är inte lätt att göra något av de förutsättningarna, och det har de inte gjort. Lady in gray På enstaka sidor har de dragit på rubriker och ingresser så att Franklin Gothic fått spela med sin svärta, och där lyfter det. Men det samlade intrycker är grått. Mycket grått. Matrix Franklin som lyfter Citynytt Gratistidning, som man kan plocka ur tidningsställ vid nöjesställen i Stockholm och Göteborg. Tabloid. För att vara en femdagarsdesign är det inte dåligt. Men den lider av samma problem som Gaudeamus det grå pappret och det grå reprot skulle behöva en motvikt i storlek och svärta i rubriker och ingresser. Här är det faktiskt inte Franklin Gothic som rubriker, utan Trade Gothic, ofta blandad med Gill, och den verkar tyvärr inte klara uppgiften ens när den görs stor. Det är långt kvar till konkurrenten Nöjesguidens nivå. Men vi väntar på ett mindre framstressat nummer två innan vi ger vårt slutomdöme. Metallarbetaren Fackförbundstidning för Metall. A4. Det är svårt att förstå att den här tidningen kommer från samma ställe som de andra. Den har en helt annan tajthet, en helt överlägsen tidningskänsla. Möjligen känner man igen sig när man ser att här är det också Sabon och Franklin som regerar, denna gång dock med Cochin som alternativ rubrikstil. Också här hittar vi stora färgade anfanger i Sabon, och mellanrubrikerna har helt ersatts med feta Frankliningångar. Framsidorna görs på samma sätt som JUSEK-tidningen, en ganska liten rubrik och de andra puffarna i en färgad remsa längst ner. Brody Logotypen trendriktigt placerad på en färgad platta i övre vänstra hörnet. Trendriktig också genom att den är gjord i två Brody-snitt. (Vet du inte vilka typsnitt Brody ritat kan du köpa ett nummer av Slitz, de brukar vara fullständiga kataloger över Cochin hans typsnitt.) Men så galet är det inte, Brodys Arcadia ger associationer till valsade järnplåtar. Brody kommer igen inne i tidningen också, avdelningsvinjetterna, som ligger i färgade band högst upp på sidorna, är ibland skrivna med Insignia. Ibland är de skrivna med något helt annan snitt, och det är litet Time-ing svårt att se avsikten med dessa typhopp. Andra influenser som syns är Interview, när någon bokstav i Franklinrubriken godtyckligt fått en annan färg och gamla Time magazine, vars grundmall lånats till aktualitetsdelen i mitten. Det som speciellt imponerar är att trots att det inte finns mycket luft i tidningen och trots att den är tryckt på ett papper som smetar och gör att allting ser litet för svart ut, så ser tidningen inte tung ut. Kanske för att bilderna fått rejält med plats, och för att de ibland vågar dra på ovanliga bilder. Instant design Trade Gothic Mycket bilder, ibland hela uppslag.

15 Design Typografi Produktion # 10 December DtP-diskett nummer åtta tänder ett ljus i vintermörkret Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 8. Här ryms en rad användbara saker. Kristina, som klagat på Quark-dominansen, hittar exempelvis elva olika additions till PageMaker. Vilka av dina typsnitt lämpar sig till spaltsättning, och vilka bör du hålla på rubriknivå? Ett stilprov, utskrivet på papper, är naturligtvis enklare än att vänta på att typografin ska dyka upp på skärmen, i 72 punkters upplösning, kanske med taskigt ritade bitmapfonter. På denna diskett finns programmet TypeBook, försvenskat av Torbjörn Olsson, som en gång för alla löser dina stilprovsbehov. Göra kuponger i Quark eller PageMaker? Knepigt, speciellt vid hörnen. Programmet Clip n Save är bättre. Du hittar det på disketten lägg det i Äpplemenyn så du har det tillgängligt när du ska göra streckramar. Sist, men inte minst, följer den vackra skrivstil, Author, du ser här nedanför. Vi har laddat ner den från Compuserve, och den eminente typtecknaren Stefan Lundhem har försett typsnittet med de så användbara bokstäverna Å, Ä och Ö. Kanske något för julklappsetiketterna? DtP Design Typografi Produktion kommer med 6 nummer under Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Nr presslades 7 december. Copyright DtP. ISSN Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den du kan också faxa den till ! AUTHOR ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ abcdefghijklmnopqr stuvwxyzåäö:;!?%& b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1993 (6 nummer) för kr plus moms. b Jag vill köpa DtP årg 1992 med disketter (2 400 kr plus moms). b Jag arbetar med Quark XPress, b PageMaker. b Jag arbetar med Macintosh, b PC. b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! b Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. Skicka honom/henne en faktura, och mig en dyr och trevlig premie! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMERPOSTADRESS TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX DtP Svarspost Adress Design Typografi Produktion Box Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel Fax PG BG Prenumeration kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje Stockholm Frankeras ej. DtP betalar portot.

16 16 Design Typografi Produktion # 10 December 1992 Quark XPress för Windows kliver fram ur garderoben Quark XPress för Windows är inte längre ett spöke i garderoben. Efter drygt två år av rykten materialiserade sig programmet i USA för några veckor sedan, först på Seyboldkonferensen i oktober och drygt en månad senare släpptes programmet till försäljning. En svensk version lär vi få se första kvartalet -93. Fram till version 3.0 var XPress, i mitt tycke, ett ganska mediokert och fantasilöst verktyg för tidningsproduktion. Det hade ungefär samma föroch nackdelar som Ventura. PageMaker var med sin fria och inbjudande framtoning verktyget för mig medan XPress framförallt uppskattades av grafiker. Med XPress 3.0 och senare 3.1 förändrades allt. XPress blev det första programmet som tvingade en skeptisk repro- och tryckindustri att erkänna begreppet desktop publishing. Tillsammans med Adobe Photoshop gjorde XPress Apple Macintosh till standard inom tryck och repro. På Pc-sidan har vi länge hankat oss fram med olika nödlösningar, det har fungerat men alltför ofta har jag funnit mig själv snegla på macvärldens Photoshop och XPress. Nu är XPress för Windows här och Adobe arbetar med en ny Photoshop för Windows. Få skillnader Sällan har förväntningarna varit så stora på ett program som på XPress för Windows. Det ska i ett slag lösa de problem som PageMaker och Ventura dras med. Det ska vara så bra att inbitna pagemakeranvändare ger upp sitt intuitiva arbetssätt för XPress mer strikta. Och det ska vara bättre på ordning och reda än Ventura. XPress ska bli den länk mellan Pc och Mac som rivalerna inte klarat. XPress placerar sig som layoutverktyg någonstans i mitten mellan det intuitiva arbetssättet hos Page- Maker och det låsta hos Ventura. XPress har ett ritbord, visserligen mindre flexibelt än PageMakers eftersom man först måste lägga upp en text- eller bildbox för att överhuvud taget kunna montera någonting. När en dylik box väl är skapad har man i gengäld total kontroll över den. XPress 3.1 är samma version som den som i dag finns för Mac. Utseendemässigt är det väldigt få skillnader. Endast ett par menyval skiljer versionerna åt. XPress för Windows har stöd för windowsfunktionerna drag och släpp, OLE-länkning och inbäddning. Man kan ha flera dokument öppna samtidigt, flera mallar kan läggas upp till ett och samma dokument. XPress för Windows är ett modernt verktyg till skillnad mot PageMaker som inte uppdaterats för Pc-plattformen sedan Det torde inte vara några som helst problem för den som i dag arbetar med Mac att i morgon arbeta med XPress för Windows. I stort sett alla händiga XPress-tips här i DtP gick utmärkt att använda i windowsversionen, med hänsyn taget till att det är den amerikanska versionen jag testat. Typografiskt sett erbjuder XPress stora möjligheter. Via en flytande verktygslåda kontrollerar du alla vardagsval av textformat som storlek och typsnitt, normal, fet, kursiv, outline, skuggning med mera. Du kan vrida och skeva en textbox, du kan ange antalet spalter för vald box. För mer detaljerad kontroll går du till text- och styckemenyerna. Noggrann kontroll För PageMakers användare öppnar sig en helt ny värld av inställningsmöjligheter. En textbox kan till exempel definieras som innehållande text på 10 procent gul tonplatta med 0,5 p svart ram runt. Boxen ska vara 10 cm bred och 20 hög. Antalet spalter ska vara 4 och brödtexten ska ha 4 mm indrag och fästa mot ett stödraster för att linjera mot 11p kägel. Ingress, mellanrubrik och bildtext ska dock inte fästas mot stödrastret. Lägger du en textbox över en annan flyter den underliggande texten runt den överliggande textboxen, såvida du inte bestämmer annat. Text och bild kan grupperas till ett sammanhängande objekt. Det är värdefullt om du jobbar med en sida bestående av många objekt. Med programmet följer en XTension för formathantering. Ytligt sett fungerar den som i PageMaker och Ventura. Redan i ditt ordbehandlingsprogram kan du lägga in formatkoder som i XPress översätts till styckebunden typografi. XPress formatkoder kan göras ganska kraftfulla vilket underlättar betydligt för dig som arbetar med återkommande typografi i till exempel tidnings- och bokproduktion. Formatkoderna kan dessutom exporteras från XPress till ett ordbehandlingsprogram som Word. Att skriva in text direkt i XPress är en plåga om det rör sig om längre texter än rubrik och bildtext. Långsamt och klumpigt går det eftersom programmet saknar editor, det kommer väl framöver i form av en XTension. Som gammal PageMaker-användare uppskattar jag XPress exakta typografikontroll, än mer uppskattar jag kontrollen över färg. Utan att ha kunnat pröva dessa funktioner fullt ut i produktion ännu har jag dock kunnat konstatera att XPress innehåller de flesta grundläggande kontrollerna. Jag kan självklart ange vilka färger som ska trycka över varandra och vilka som inte ska det. Jag kan ange toningar och färger enligt de flesta färgscheman. Ställer stora krav XPress för Windows är ett kraftfullt verktyg som ställer stora krav på användaren. Även om det inte bör vara alltför svårt för användare av PageMaker och Ventura att lära sig XPress är inlärningskurvan högre för XPress än för de andra. För att ge sig in i XPress detaljerade inställningsmöjligheter bör du också ha goda kunskaper i typografi och färghantering. Enligt Quark ska windowsversionen av XPress kunna öppna macversionens dokument och vice versa. Jag har bara prövat den förstnämnda funktionen eftersom den ingår i XPress för Windows medan Mac XPress 3.1 kräver en ny XTension. (I 3.2 planeras funktionen vara inbyggd.) När jag öppnade en sida av DtP skapad i XPress på Mac sökte XPress igenom dokumentet och visade i en uppoppande meny vilka typsnitt som programmet inte kunde hitta. Det var för övrigt bara de som jag inte ens hade installerade. De övriga översattes snyggt och prydligt. Exakt hur detta kommer att fungera i praktiken är det för tidigt att uttala sig om. Problem som kommer att uppstå är avsaknad av och inkompabilitet mellan olika XTensions. Sätterier och ripperior kommer att mötas av en mängd olika sorters XPress-dokument där olika sorters XTensions har använts både på Mac och Pc. Eftersom ett skäl för Pc-användaren att övergå till XPress är utsikten till bättre slutresultat är det viktigt att översättningen fungerar. Det mest intressanta är hur XPress-dokument från Pc tas emot av Mac dito. Så gott som alla sätterier har i dag Mac, de har lärt sig dessa men om Pc och Windows kan de i stort sett ingenting. Laila Svensson