Solenergi och arkitektur. Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur

Transkript

1 Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur

2 INNEHÅLL Inledning 3 Regelverk 3 På byggnader På marken Energikrav på byggnader Olägenheter Olika former av solenergi 4 Solceller Solfångare Passiv solenergi Anläggning 6 Effekt Ekonomi Solenergi som arkitektoniskt element 7 Som designelement på fasad eller tak Hel fasad eller tak Fristående struktur Pålagd del Pålagda delar med dubbla funktioner Anläggningar på tak 8 Lutande tak Platta tak Taklandskap Gröna tak Takfönster Anläggningar på fasad 10 Integrerat i fasad eller utanpåliggande Balkonger Solavskärmning Solenergi i Malmö 12 Sluten kvartersstad Öppen kvartersstad Grannskapsenheter Storskaliga bostadsområden Småskalig bebyggelse Institutioner Verksamhetsområden Jordbrukslandskapet Nya tekniker 15 Länkar 15 Detta ska du lämna in 15 Ansökningsblankett Ritningar Övriga handlingar När bygglov beviljats 15 Laga kraft Startbesked Slutbesked Att tänka på! 16 Kunddisken 16 Omslagsbild: Tegelborgen i Västra Hamnen, Malmö har synliga, men integrerade, solfångare på både fasad och tak. Solfångarna är riktade mot söder för att fånga upp så mycket solenergi som möjligt. Stadsbyggnadskontorets riktlinjer för solenergi och arkitektur har utarbetats i enlighet med plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Riktlinjerna har godkänts av stadsbyggnadsnämnden i april Skriften är framtagen av Malmö Stadsbyggnadskontor. Projektgrupp: Lotta Swahn, Klara Mörk, Tor Fossum, Katarina Garre, Stefana Nyberg, Annika Hermodsson och Khadidja Ouis. Foton: Serviceförvaltningen (s 3, samt bildnr 4, 13, 19, 38), Karin Kappel (nr 15, 25), fotograf Jørgen Jørgensen (nr 10, 21) samt Colourbox (nr 1, 2, 3, 5). Övriga foton: Malmö stadsbyggnadskontor. Illustrationer: Klara Mörk.

3 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Inledning Det befintliga byggnadsbeståndet stod 2009 för 40% av världens totala energianvändning och 24% av växthusutsläppen. EU s direktiv, Energy Performance on Buildings Directive (EPBD), kräver att energikonsumtionen för alla nya byggnader ska ligga nära noll Enligt Energistrategi för Malmö har Malmö som mål att staden ska försörjas av 50 % förnybar energi 2020 och 100 % Det är höga men nödvändiga mål. Enligt Malmö stads översiktsplan är det framför allt den landbaserade vindkraften som ska byggas ut för att nå målen, men lokala satsningar på solenergi ska också stimuleras. Den årliga solinstrålningen i Malmö är på ungefär samma nivå som i stora delar av Tyskland, ett land som ligger i framkant vad det gäller utbyggnad av solenergianläggningar. Malmö kan också vara stolta över att 2013 ha den största utbyggnaden av solenergi i Sverige. För att uppnå målen och direktiven måste solenergin tillsammans med annan förnybar energi användas mer än den gör idag. Att använda solens energi i arkitekturen har ekonomiska och ekologiska, men också symboliska och pedagogiska värden. Med råd och riktlinjer för solenergi och arkitektur vill Malmö stad uppmuntra till arkitektoniskt goda lösningar och främja en hållbar stadsutveckling, samt inspirera fastig hetsägare till att använda sig av solenergi. Regelverk PÅ BYGGNADER Att sätta upp en solenergianläggning på fasader eller tak innebär ofta en avsevärd påverkan av byggnadens yttre. Normalt krävs det bygglov för en sådan åtgärd inom detaljplanerat område, enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) 9 kap. 2 3C, 2 kap 3, 6. PÅ MARKEN Solenergianläggning som placeras på mark kan kräva bygglov. Kontakta alltid stadsbyggnadskontoret för besked om vad som gäller. Om anläggningen ligger i ett skyddsvärt område, som t.ex. inom strandskyddsområde eller skyddat kultur landskap, kan tillstånd krävas enligt Miljöbalken 7 kap. ENERGIKRAV PÅ BYGGNADER Boverkets byggregler (BBR) 9 kap Energihushållning anger krav på byggnaders energianvändning. Vid beräkning av byggnadens energianvändning får energin levererad till byggnaden reduceras med den energi som man får från egna solceller och solfångare. OLÄGENHETER Vid bygglovsprövning gör stadsbyggnadskontoret alltid en olägenhetsprövning. Glaset i solenergianläggningar skapar ljusreflektioner, vilket kan vara störande för omgivningen. För att undvika olägenhet, bör man redan från början tänka igenom hur ljuset reflekteras och ta en tidig kontakt med grannar. 3

4 Olika former av solenergi Solen har gett upphov till de flesta energikällor vi använder och fortsätter att göra det. Denna skrift handlar främst om de solenergianläggningar som aktivt utvinner el eller värme från solen och som påverkar byggnadens arkitektur och stadsbilden som helhet. S O LCE LLE R 1 Solceller producerar elektricitet från solens strålning. Tekniken blir allt mer standardiserad och kan även fungera som fasad- eller taktäckningsmaterial. Utvecklingen av den nya tekniken har ökat konkurrenskraften vilket bidragit till att priserna under senare år sjunkit drastiskt. Underhållskostnaden är mycket låg och solcellerna har en lång livslängd. Solcellen fungerar i huvudsak genom att olika laddningar skapas på solcellens framsida och baksida när solens strålar träffar cellen. Varje solcell får en låg spänning, så för att få en högre spänning seriekopplas cellerna. Strömmen går genom alla cellerna i en panel vilket innebär att om en solcell i serien skuggas bryts strömmen. Därför är solceller generellt känsliga för skuggning. Att koppla dem med så kallade bypass dioder är ett sätt att undvika problemet. Solceller ger likström som behöver omvandlas till växelström med hjälp av en växelriktare för att kunna användas på elnätet. Växelriktaren säkerställer att rätt spänning erhålles samt att anläggningen kopplas ifrån om så behövs. 2 Det finns flera typer av solceller som fungerar olika beroende på hur de är uppbyggda. De vanligaste är kristallina solceller, som finns både som monokristallina och som polykristallina. Monokristallina solceller har en något högre verkningsgrad än polykristallina, men också en högre kostnad per watt. Båda typerna är vanligtvis blå eller svarta, men skiljer sig i mönster. En annan typ av solceller som finns på marknaden är tunnfilmssolceller. De är tunnare, lättare, flexi blare och billigare, men har en lägre effekt. Tunnfilms solceller tillverkas oftast i glas, men de kan också tillverkas i böjliga material som plast eller tunn plåt. De är homogent mörka, oftast i en färgskala mellan brunorange, lila och svart. Det finns även andra färg er på solceller, men verkningsgraden blir då lägre och kostnaden per kwh därmed högre. 4 3

5 S O LFÅN G AR E Solfångare utvinner värme från solinstrålningen. Den vanligaste varianten är vätskebaserade solfångare. I dessa cirkulerar en vätska (bestående av vatten med tillsatt glykol) som värms upp av solen. Solvärmen kan sedan användas i byggnadens värme system användas för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten. Det finns olika varianter av vätskebaserade solfångare. Plana solfångare ligger som en platta med isolering på baksidan. Vakuumrörsolfångare ligger som friliggande rör med vakuum som isolering runt absorbatorn (den värmeupptagande delen i solfångaren). Denna typ av solfångare kräver rör som kan transportera den vätska som värms upp. För att lagra värmen krävs en ackumulatortank. 4 Det finns även varianter av solfångare där byggnadens tilluft förvärms direkt av solen. De ger i allmänhet bara direkt värme i byggnaden, men det går att bygga system där en del av värmen kan växlas över till varmvatten. Luftsolfångare är billigare än andra system men eftersom luft har en låg termisk kapacitet är verkningsgraden lägre än hos solfångare som värmer en vätska. Det finns också hybridanläggningar där både värme och el utvinns samtidigt. PA SS I V S O LVÄR M E Genom byggnadens placering och utformning kan man även utnyttja solens energi på ett passivt sätt. Byggnadens planlösning, fönsteröppningar, placering på tomten och materialval har stor betydelse för om solens energi kan utnyttjas optimalt. Här finns särskilt stora möjligheter vid nybyggnation. Det är fördel om huskroppen orienteras så att de större/största fönsterytorna vetter mot söder och släpper in solens värme. Om solljuset l yser på tunga material som kan lagra värmen bra, kan en jämnare temperatur under dygnet skapas. Solavskärmning kan behövas för den högt stående sommarsolen. Om byggnaden över hettas sommartid kan det krävas extra energi för kylning. Val av fönster och väl placerade ljusinsläpp som minskar behovet av elektrisk belysning är också ett sätt att använda solens energi effektivt. 5 Solceller Solfångare Hybridanläggning Solpaneler = el = värme = värme + el = många solceller eller en solfångare satta i en panel 1 Monokristallina solceller har en jämn färg på hela cellen. 4 En vanlig variant av sol fångare som ger både värme och varmvatten. 2 Polykristallina solceller får denna karakteristiska spräck liga yta. 5 Vakuumsolfångare. Då vakuum har hög isoleringsför måga utvinns hög värme med 3 Tunnfilmspaneler. Dessa kan små värmeförluster. även sitta på böjliga material. 5

6 Anläggning E FFEKT Både solceller och solfångare ger bäst effekt när de monteras i en lutning mellan och riktas mot söder. För solceller blir effekten lägre ju varmare de blir. KORT OM SOLEL Solcellsanläggningar har mycket låga drift- och under hållskostnader samt lång livslängd. Elnätföretaget måste kontaktas innan installation av solcellerna påbörjas och installationsarbetet är behörighetskrävande. Produkterna ska vara CE-märkta. Projektering och dimensionering av solcellsanläggningar bör göras av fackmän. Solcellernas prestanda påverkas negativt av skugga. Det är därför alltid fördelaktigt att göra en skuggstudie innan solcellsanläggningen installeras. Det är bättre att använda så energieffektiva komponenter som möjligt i system än att kompensera med en större area solceller. KORT OM SOLVÄRME Installation av solfångare är en långtidsinvestering. Solfångare har mycket lång livstid jämfört med andra värmesystem. När solfångaranläggningen är avbetald är det en billig värmekälla. Solvärmesystem kan med fördel kombineras med andra uppvärmningssystem som ved, värmepump, pellets eller fjärrvärme. Kontrollera alltid att solfångarna är testade av ett ackrediterat testinstitut och är P-märkt eller har Solar Keymark-certifiering För att optimera anläggningens verkningsgrad i relation till kostnaden är det också viktigt att dimensionera den rätt så att den inte genererar energi som sedan inte kan utnyttjas. Det är i allmänhet bättre att underdimensionera anläggningen än att överdimensionera den. EKONOMI Priserna på solceller har kraftigt gått ner de senaste åren och en anläggning betalar sig därmed tillbaka snabbare. Även priserna på solfångare har sjunkit något. Solceller är ofta en långtidsinvestering och många tillverkare lämnar en garanti på 25 år. Det går att distribuera och sälja sin överskottsel på elnätet, men det är upp till elbolagen att bestämma värdet på den el de köper in. Under finns ett statligt investeringsstöd för installation av solceller eller hybridanläggningar. Stödet täcker maximalt 35 % av investeringskostnaden och beslutas av Länsstyrelsen. Blankett finns på: Stödet är dock begränsat, först till kvarn gäller. Det finns för närvarande inget ekonomiskt stöd för installation av solvärmeanläggningar, men villaägare kan söka ROT-avdrag för installation av solfångare och solceller. ROT-avdraget kan dock inte kombineras med investeringsstödet för solel. Det kan vara ekonomiskt fördelaktigt om sol celler eller solfångare används som exempelvis tak, fasad material eller balkongfronter eftersom man då kan frånräkna materialkostnaderna för de material som blivit ersatta. 6 KORT OM PASSIV SOLVÄRME En grundläggande förutsättning för att kunna utnyttja passiv solvärme är att solinstrålningen kan absorberas i byggnadsmaterial och sedan distribuera tillbaks värmen. En tyngre byggnadskonstruktion är bättre i detta avseende men inte ett krav. En öppnare planlösning sprider värmen bättre. Större fönsterytor mot söder och mindre mot norr är mest optimalt för att släppa in solens värme. Solinstrålningen bör ges möjlighet att kunna nå långt in i huset för att utnyttja den passiva solvärmen maximalt. 9 6 Bilden visar i procent hur mycket solinstrålning som träffar olika ytor jämfört med en yta lutad mot söder. 7 Källa: Energimyndigheten och Solenergi. Praktisk tillämpning i bebyggelse (2011, Lars Andrén) 8 Källa: Energimyndigheten, Svensk Solenergi samt Solenergi. Praktisk tillämpning i bebyggelse (2011, Lars Andrén). 9 Källa: Solenergi. Praktisk tillämpning i bebyggelse (2011, Lars Andrén).

7 Solenergi som arkitektoniskt element Både solceller och solfångare finns i en mängd olika varianter, med skillnader i pris, verkningsgrad och utseende. Platsen och byggnaden kräver olika anpassningar av solanläggningen. Vid nybyggnad finns större möjligheter att redan från början integrera solenergi i arkitekturen. Här presenteras exempel på olika sätt att arbeta med solenergianläggningar i byggnadens arkitektur. SOM DESIGNELEMENT PÅ FASAD ELLER TAK Den här varianten är vanlig och kan fungera bra både när solpaneler läggs på en befintlig fasad eller tak och när de används som fasadeller takmaterial vid nybyggnation. För att hålla en god arkitektur är det viktigt att tänka på hur fönster och andra fasadelement eller takmaterial ligger och anpassa solanläggningen till dem, särskilt vid placering på en befintlig byggnad. HEL FASAD ELLER TAK Denna lösning är mest aktuell vid nybyggnation, men kan också förekomma vid omfattande renoveringar och ombyggnad av fasad eller tak. I modernare bebyggelse blir det ofta arkitektoniskt lyckat. I äldre bebyggelse kan det vara mer känsligt eftersom det kan finnas viktiga kulturhistoriska värden att värna. Ett problem med solceller som går hela vägen ner på en fasad är att de lätt blir skuggade av växtlighet och därmed overksamma. Ett sätt att undvika detta är att använda sig av fejk-paneler med samma fasaduttryck, eller ha ett annat fasadmaterial längst ner. Problemet med skuggning under delar av dagen kan lösas genom att bypassdioder används för att strömmen inte ska brytas i fler paneler än de som skuggas. Vid anläggningar som täcker större delar av tak ytan bör räddningstjänsten konsulteras. Placeringen av solpaneler kan bl a påverka möjlig heten att snabbt släppa ut brandrök genom taket. Solcellsanläggningar kan dessutom vara ström förande även efter att huvudströmmen är bruten och därmed utgöra en stor fara vid räddningsinsatser. FRISTÅENDE STRUKTUR En fristående byggnadsdel kan framhävas med hjälp av solenergianläggningen. Det kan t.ex. vara en entré eller ett skärmtak. Den fristående byggnadsdelen kan ha ett friare förhållningssätt till huvudbyggnaden och avbrottet i uttryck kan bli intressant. Den här placeringen kan passa i nybyggnation, men också i befintlig bebyggelse där det finns en sådan byggnadsdel som avviker från huvudbyggnadens uttryck, som exempelvis ett trapphus. PÅLAGD DEL Den här lösningen lämpar sig bäst på platser och byggnader som inte är särskilt exponerade eller som har ett uttryck som tål den typen av tillägg. Industri- och verksamhetsområden lämpar sig generellt bra. I andra områden med platta tak kan solfångarna eller solcellerna placeras indragna från takfot så att de blir mindre synliga från gatan eller vändas mot en privat gård istället för mot gatan eller annan allmän platsmark. PÅLAGDA DELAR MED DUBBLA FUNKTIONER Solpaneler kan på samma gång fungera som solavskärmning. I modern bebyggelse med mycket glasade ytor behövs detta ofta. Väl anpassat kan det också appliceras på äldre befintlig bebyggelse. Viktigt är att se till så att lagom mycket ljus ändå kommer in i byggnaden. Solpaneler kan också sättas på balkongfronter eller som solavskärmning över balkonger. Det är en bra placering eftersom balkonger ofta placeras i bra sollägen. 7

8 Anläggningar på tak Tak lämpar sig oftast bättre för att installera sol anläggningar än fasader. De har en högre a ndel solinstrålning och skuggningsrisken är mindre samtidigt som solanläggningarna blir mindre exponerade. Ett optimalt tak för solceller eller solfångare ligger i söderläge med en lutning på LUTANDE TAK 10 Vid lutande tak bör solenergianläggningen i de flesta fall följa takets lutning för att inte avvika för mycket från byggnadens uttryck. Vid nybyggnation blir det ofta bättre om solcellerna eller solfångarna kan användas som takmaterial och blir en del av husets komposition. Vid befintligt tak med takpannor finns varianter av solenergilösningar där enheterna är utformade som en välvd takpanna eller takshingel. På så sätt kan takets form behållas. Takpannor av glas där solceller placerats under takpannan är ett exempel på en sådan lösning. Dessa förändrar väsentligt takets utseende, men kan ibland ge ett nytt vackert och spännande uttryck. PL AT TA TAK Om solenergianläggningen är ett tillägg som går fram till takets takfot ställer det högre krav på den arkitektoniska kvaliteten och det estetiska samspelet med byggnaden, än om den dras in en bit. En sämre verkningsgrad erhålles om solpanelerna placeras i platt läge istället för med 45 lutning som ger bästa verkningsgrad. Snö som inte glider av när lutningen är för låg eller obefintlig minskar effektiviteten ytterligare. 11 Om en ställning ska uppföras för att få 45 lutning måste taket ofta förstärkas för att klara infästningens punktbelastning. Upphöjningen kan också innebära förslitningar och hållfasthetsproblem då solpanelerna agerar vindfång på ställningen. Det är också viktigt att beakta risken för vattenläckage. Ställningar på platta tak ska placeras så de inte skuggar varandra. Radavståndet mellan ställningarna är avgörande för effektiviteten. 10 Randers, Danmark. Det blå huset är nybyggt men har anpassats till den äldre bebyggelsen. De polykristallina solcellerna på taket ger den karakteristiska blå färgen Västra Hamnen, Malmö. Solfångare har monterats på ställningar på taket. Om an läggningen dras in en bit från takfoten kan man förhindra att den blir synlig från markplan. Den kan även göras medvetet 11 Köpenhamn, Danmark. framträdande om den gestaltas I den rytmiskt lugna och strama och placeras så att den är en fasaden följer solpanelerna väl anpassad integrerad del av fönstrens indelning och höjd så byggnadens komposition. att de stillsamt smälter in.

9 TAK L AN DS K AP På byggnader där taken gjorts tillgängliga för allmänheten och bildar ett eget landskap är taket att betrakta som mark. Det blir då viktigast att förhålla sig till taklandskapet i sig och att inte hindra framkomligheten. G R Ö NA TAK Solanläggningar och gröna tak fungerar bra ihop. Att installera solanläggningar på ett sedumtak har fördelen av att grönskan hjälper till att kyla solanläggningarna som då får en högre effekt. 13 Är taket platt och solpaneler eller solfångare installeras med en lutning kan sedumväxterna få både ljus och regn mellan ställningarna. TAK FÖ N S T E R Solceller kan installeras i takfönster. De fungerar då även som solavskärmning och ger samtidigt ett intressant ljusspel i rummet. Detta kan förhindra att rummet sommartid överhettas av för mycket sol Sege Park, Malmö. Solcellerna är placerade som en fristående solavskärmande struktur utanpå byggnaden. En så stor konstruktion som denna förändrar byggnaden drastiskt både estetiskt, funktionellt och kostnadsmässigt och måste därför noga övervägas innan det byggs. 14 Augustenborg, Malmö. Solceller har monterats på ställningar på det platta taket och dessutom kombinerats med ett grönt tak. 15 Köpenhamn, Danmark. Takfönstret har installerats med solceller, vilket ger ett intressant ljusspel samtidigt som det bidrar till att minska behovet av nedkylning. 15 9

10 Anläggningar på fasad 16 På fasader blir solenergianläggningar ofta väl exponerade och bör därför placeras som ett med vetet synligt element och utformas som en del av designen. Höga hus kan ha en lämplig fasadyta som är större än lämplig takyta och därför kunna ge mer energi. Vid placering på fasad är risken för störande reflektioner större eftersom ljuset reflekteras nedåt. Lågt placerade solceller riskerar att skuggas under delar av dagen. För att minska problemet kan solceller med bypassdioder användas. I NTEG R E R AT I FA SAD E LLE R U TAN PÅLI GGAN D E Vid nybyggnation kan solenergianläggningarna bli en del av fasaden och fungera som fasad material. För anläggningens verkningsgrad är det bra om den kan få en naturlig luftkylning. Ur arkitektonisk synvinkel är det viktigt att den verkligen blir ett designelement och en del av byggnadens helhet. När solenergianläggningen läggs utanpå ett annat fasadmaterial, som vid befintlig bebyggelse, behöver anläggningen också skapa ett sammanhang med övriga element i fasaden. Solpaneler kan också gestaltas som konstnärlig utsmyckning på byggnaden. BALKO N G E R En variant är att utforma solenergianläggningen som en del av balkongfronterna. Solcellerna får också en relativt bra placering eftersom balkonger vanligtvis placeras i soliga lägen. S O L AVS K ÄR M N I N G 17 Många byggnader har idag stora uppglasade ytor. Solavskärmning kan behövas på dessa fasader för sommarsolen. Solfångare eller solceller kan fun gera som en sådan avskärmning. De kan t.ex. utformas som en skärm ovanför varje fönster, som en persiennlik struktur framför fönstren eller som ett genomsiktligt mönster i glasen. 16 Köpenhamn, Danmark. Solpaneler kan bli ett nytt intressant tillägg. Här har de utformats som en konstnärlig utsmyckning på fasaden Köpenhamn, Danmark. Solpanelerna får dubbla funk tioner, både som balkong fronter och för att utvinna solenergi. Balkongfronterna har därmed integrerats både fysiskt och estetiskt i arkitekturen. 18 Freiburg, Tyskland. Byggnaden, som är en solcells fabrik, har solceller monterade på fasaden som solavskärm ning. Solcellerna blir ett design element som fyller en funktion på den uppglasade fasaden.

11 19 Köpenhamn, Danmark. Solavskärmningen på den här uppglasade fasaden består av ett raster av smala glaspaneler med integrerade solceller. 20 Köpenhamn, Danmark. Spaljéramar med solpaneler och klätterväxter bildar en grön utsmyckning på bygg nadens gavel Århus, Danmark. Solcellspaneler används här som fasadskiva på ett sätt som annars oftast utgörs av glas eller andra skivmaterial. 22 Helsingfors, Finland. Balkongfronter av glas med integrerade solceller ger en halvtransparent avskärmning och är ett spännande alternativ till vanliga glasfronter , 24 Freiburg, Tyskland. Solceller har använts som fasadmaterial för de söder vända fasaderna och utgör en viktig del av byggnadernas arkitektoniska uttryck. 25 Aalborg, Danmark. I samband med att huset renoverades fick lägenheterna nya inglasade balkonger med fasadintegrerade monokristal lina solceller Köpenhamn, Danmark. Solpanelerna är här väl integre rade genom att de används som ett täckande fasadmate rial och ligger i liv med fönstren

12 Sluten kvartersstad Öppen kvartersstad Grannskapsenheter Storskaliga bostadsområden Småskalig bebyggelse Institutioner Verksamhetsområden Gröna rum Solenergi i Malmö Plan- och bygglagen anger att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan (8 kap 1 2). Det omfattar också solenergianläggningen som blir en del av byggnadens utformning. Förutsättningarna för att sätta upp solceller eller solfångare skiljer sig från byggnad till byggnad. Varje byggnads förutsättningar bedöms individuellt och utifrån förhållningssätt för Malmös stadsoch landskapskaraktärer. Några av dessa förhållningssätt presenteras här. S LU T E N K VAR T E R SS TAD En stor del av den slutna kvartersstaden, t.ex. Gamla Staden och Rörsjöstaden, utgörs av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med höga krav på utformning vid förändringar. Placering av solceller eller solfångare i denna typ av bebyggelse kräver stor omsorg. Eventuella solenergianläggningar placeras lämpligast mot gården. Till den slutna kvartersstaden hör också nyare områden som Västra Hamnen, där solenergi är ett vanligt inslag i bebyggelsen. I områden under uppbyggnad kan inslag av solenergi förstärka dess miljöprofil, t.ex. Klimatsmarta Hyllie. 12 Ö PPE N K VAR T E R SS TAD Till den öppna kvartersstaden hör områden som Ribersborg och Rönneholm. I den öppna kvartersstaden finns en hel del platta tak. Dessa kan förses med solceller och solfångare som dras in från takfot för att inte påverka gatubilden för mycket. De tegeltak som finns bör bevaras men väl utformade tillägg kan ibland tillåtas. G R AN N S K AP S E N H E T E R I dessa områden bildar gator, torg, parker, gårdar och hus en sammanhållen helhet. Mellanheden, Erikslust och Augustenborg är exempel på sådana välbevarade grannskapsenheter. Tillägg av sol energianläggningar måste tydligt förhålla sig till områdets enhetliga karaktär. S TO R S K ALI G A B OS TADS O M R ÅD E N De flesta av dessa områden byggdes under det så kallade miljonprogrammet Områdena är öppna och har lite skuggning. Taken är oftast platta och inte synliga från marken. Fasaderna är utsträckta, generellt med stora fönsterlösa gavlar. Dessa ytor lämpar sig väl för tillägg av solenergianläggningar.

13 SM Å S K ALI G B E BYG G E L S E Den småskaliga bebyggelsen varierar mycket i karaktär, från exempelvis Sofielunds traditionella bebyggelse och Västra Kattarps egnahemsvillor till grupphusområden i Videdal. Ibland finns det husgavlar där solceller och solfångare kan placeras utan att störa helhetsintrycket. På tak som lutar mot allmän plats bör enheterna utformas med stor hänsyn till omgivningen. 27 INSTITUTIONER Institutioner är ofta offentliga byggnader såsom sjukhus, skolor och idrottsanläggningar där solenergi med fördel kan lyftas fram som ett miljö pedagogiskt element. Badanläggningar är exempel på institutioner som har tekniskt och ekonomiskt mycket goda förutsättningar att värmas upp med solfångare. Skolor och förskolor är andra exempel på institutioner som kan lämpa sig väl för inslag av solenergianläggningar. Placering av solenergianläggningar på institutioner med högt kultur historiskt värde bör övervägas noga. V E R K SA M H E T S O M R ÅD E N Verksamhetsområden, som t.ex. Norra hamnen och Fosie industriområde, upptar stora arealer. De har generellt en mycket stor potential att utnyttja solenergi, eftersom deras energibehov kan vara högt även sommartid. Solenergianläggningar passar in i bebyggelsen. Den sparsamma vegetationen ger liten risk för skuggning. 28 G R Ö NA R U M O CH ALL M ÄN NA PL AT S E R Generellt bör solenergianläggningar hellre integ reras i byggnader än i gröna rum såsom parker, kyrkogårdar och fritidsanläggningar eftersom de har stora ekologiska och rekreativa värden. Sol energi kan integreras i bullerskärmar eller broräcken. J O R D B R U K S L AN DS K APE T Många av byggnaderna i jordbrukslandskapet är äldre och kan vara skyddade av områdesbestämmelser. Där är placeringen av solenergianläggningar inte lämplig. Ekonomibyggnader kan där emot vara mindre känsliga för nyinstallationer. 27 Västra Hamnen, Malmö. Solfångarna bildar ett eget modernt taklandskap. De är indragna en bit från takfoten och blir på så sätt diskreta sett från gatunivån. 28 Teknikens och Sjöfartens hus, Malmö. Drygt 500 kvm solceller har monterats på museibyggnaderna, både på taket och fasaden, och skapar 29 variation i tegelfasaden. 29 Augustenborg, Malmö. I den botaniska takträdgården pågår forskning och utveckling om hur gröna tak och solenergi kan integreras i arkitekturen för en hållbar stadsutveckling. 30 Kårhuset, Malmö. Solceller har integrerats som solavskärmning, som fasad element och på taket, och blir 30 13

14 31 Ekobyn i Baskemölla. Solceller monterade på en liten ekonomibyggnad. Taket och solcellerna syns, men stör inte det arkitektoniska uttrycket Köpenhamn, Danmark. Man har här gjort ett arki tektoniskt utropstecken av en exteriör utrymningstrappa.. Till sammans med det unika sätt fasaderna i övrigt utsmyckats med solpaneler får byggnaden en stark egen karaktär. 33 Västra Hamnen, Malmö. Solcellerna är en viktig del av husets uttryck. De är utformade som en fristående skjutbar skärm för del av balkongerna, så att de boende själva ska kunna styra placeringen Plus-Energie-Haus, Tyskland. Takfönstret har solceller instal lerade som delvis släpper in ljus och samtidigt skapar ett intres sant skuggspel. 35 Freiburg, Tyskland. Fotbollsstadion med solceller integrerade i taket över läktaren. På en annan del av taket finns också solfångare Egebjerg, Danmark. Huset, som står i en ekoby på landsbygden, är relativt nybyggt och har solpaneler på taket. Trots att huset är nytt, har det anpassats till landsbygdens traditionella arkitektur. 37 Kolding, Danmark. Solceller har integrerats i balkongfronterna och blir en naturlig del av kompositionen Sege Park, Malmö. Hela taket har fått solpaneler som takmaterial

15 Nya tekniker Nya tekniker utvecklas kontinuerligt för att ta tillvara solens energi. Tunnfilmstekniken finns redan på marknaden. Nya generationer av tunnfilmssolceller är under framtagning med en stor variation i form och färg. Framtiden kommer sannolikt att erbjuda ett ännu bredare utbud av tunnfilmssolceller. Ständig utveckling sker på området och rådgivning finns att få. Nedan finns några aktörer att vända sig till. Länkar Solar Region Skåne. Ideell förening som arbetar för att främja solenergiteknik i Skåne. Kan ge rådgivning. Energimyndigheten. Myndighet för energiförsörjning. Kan ge råd. Här finns också blankett för att ansöka om stöd för installation av solceller eller hybridsolfångare. Solelprogrammet. Nationellt tillämpat utvecklingsprogram för solcellssystem. Svensk Solenergi (SSE). Branchförening som representerar branchen och forskningsinstitutioner inom området. Energikontoret Skåne. En del av kommunförbundet Skåne som utan vinstintresse arbetar för ökad andel förnyelsebar energi. PV Database. Sökfunktion för solcellsanläggningar från hela världen. Scandinavian Photovoltaic Industry Association (SPIA). Detaljerad information om hur man bygger med solceller. Solar City Copenhagen. Har bland annat många exempel på arkitektoniskt lyckade solenergianläggningar. Detta ska du lämna in ANSÖKNINGSBLANKETT Ansökan om bygglov för fasadändring underskriven av samtliga lagfarna ägare. Ansökningsblankett kan hämtas på stadsbyggnadskontoret eller laddas ner på Malmö stads hemsida. Blanketten ska lämnas in i 3 exemplar. Det är viktigt att du får rätt fastighetsbeteckning i din ansökan. Fråga stadsbyggnadskontoret om du är osäker på beteckningen. RITNINGAR Ritningarna ska lämnas in i 3 exemplar. De ska vara i minst A3-format och nedvikta till A4-format. Lämplig skala är 1:100. Ritningarna ska vara i svart/ vitt utan markeringar eller annat med färg. Det ska tydligt framgå på ritningen vad ansökan avser och vad som är befintligt. Material och kulörval ska anges för det som ändras. Vi ställer krav på att de handlingar du lämnar är fackmannamässigt utförda. Har du svårt att göra detta själv bör du anlita en fackman som kan hjälpa dig. ÖVRIGA HANDLINGAR Handläggningen underlättas om du dessutom skickar in produktblad där typen av solenergianläggning, eventuellt infästning framgår. Det är också önskvärt med ett fotografi av byggnaden och taket eller fasaden där anläggningen ska installeras. När bygglov beviljats L AGA KRAFT När ett beslut om bygglov fattats ska beslutet med delas genom brev, delgivning och kungörelse till berörda grannar och andra sakägare, så att de får kännedom om beslutet. Grannar och sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet. När eventuell överprövning gjorts eller om ingen överklagan inkommit vinner beslutet laga kraft. STARTBESKED När ett bygglov meddelats får byggnadsarbetena inte påbörjas innan sökanden har fått ett start besked från stadsbyggnadskontoret. I vissa enklare bygglov kan startbesked ges direkt i bygglovsbeslutet. SLUTBESKED När anläggningen är klar får den inte tas i bruk förrän ett slutbesked har meddelats från stadsbyggnadskontoret. 15

16 Att tänka på! Integrera solenergianläggningen i arkitekturen. Vilket uttryck har byggnaden? Vilket uttryck får den med solceller/solfångare? Solenergianläggningar påverkar även omgivningen kring byggnaden. Lämpligheten måste studeras från fall till fall. Ändring av byggnader ska hanteras med varsamhet. Hänsyn ska alltid tas till kulturhistoriska värden. Vid större anläggningar ska räddningstjänsten konsulteras för att undvika att anläggningens placering äventyrar brandsäkerheten. Kan solcellerna eller solfångarna inte integreras på ett bra sätt så kan det vara lämpligare att välja andra energilösningar än solenergi. Kontakta din elleverantör inför val av energi alternativ. Fråga alltid stadsbyggnadskontoret om den åtgärd du vill göra är bygglovspliktig eller ej. Frågor? Stadsbyggnadskontoret har en kunddisk, som du kan vända dig till om du har frågor gällande en viss fastighet eller bygglovs- och verksamhetsfrågor. Välkommen upp till oss på stadsarkitektavdelningen där det finns bygglovshand läggare tillgängliga. Stadsbyggnadskontoret EJ TILLSTÅND Postadress: Malmö Besöksadress: Stadshuset, August Palms plats 1 Tel SBK kunddisk: Tel växel: E-post SBK: sbk.kunddisk@malmo.se Hemsida: