Kommer den nya bolagsstyrningskoden att ge bättre bolagsstyrning och öka förtroendet för näringslivet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommer den nya bolagsstyrningskoden att ge bättre bolagsstyrning och öka förtroendet för näringslivet?"

Transkript

1 DEBATT 505 Kommer den nya bolagsstyrningskoden att ge bättre bolagsstyrning och öka förtroendet för näringslivet? 1. Inledning Det påstås ibland att corporate governance 1 är populärt endast under recessionstider. Något korn av sanning kan det väl ligga i detta. Intresset för ämnet har trots detta ökat stadigt i världen under de senaste åren. I Sverige har debatten förts sedan 80-talet med ett första större avstamp i den rapport som den 1985 tillsatta ägarutredningen publicerade och Gunnar Nords artikel i JT :4 s. 483, Corporate governance på svenska. Under de senaste åren har debatten varit särskilt livlig. 3 En allmänt vedertagen bolagsstyrningskod har hittills saknats för svensk del även om ett antal privata initiativ, t.ex. Aktiespararnas Ägarstyrningspolicy och Styrelseakademiens riktlinjer för god styrelsesed, vunnit visst inflytande. Den s.k. Kodgruppens förslag till svensk bolagsstyrningskod 4 mottogs därför med stort intresse när det presenterades den 21 april i år. Gruppen har utgjort en arbetsgrupp till Förtroendekommissionen som har haft det mer övergripande uppdraget att analysera behovet av åtgärder för att stärka förtroendet för svenskt näringsliv. Förtroendekommissionen avgav huvudrapporten Näringslivet och förtroendet 5 den 28 april I den här artikeln lämnas några synpunkter på ett antal av de bolagsstyrningsfrågor som tas upp i Förtroendekommissionens för- 1 Flera svenska översättningar av termen corporate governance förekommer. Ägarstyrning och ägarförvaltning har förmodligen hittills varit de vanligaste. Begreppet bolagsstyrning som Förtroendekommissionen använder är dock att föredra eftersom det bättre speglar hela vidden av frågor som brukar diskuteras i samband med corporate governance. I denna artikel används corporate governance och bolagsstyrning omväxlande. 2 SOU 1988:38, Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. 3 Se bl.a. Olinder, Ragnar, Corporate governance-reformer i England avseende förhållandet mellan styrelsen och aktieägarna i börsbolag, JT :4 s. 1055; Beyer, Claes, Gott skick vid nationell och internationell företagsstyrning, SvJT 2000 s. 765 ff.; Samuelsson, Per, Om aktiebolagsstyrelsen och arbetsformer, SvJT 2001 s. 459 ff.; Stattin, Daniel, Company Law Reform och Aktiebolagskommittén Bolagsrättsliga reformer i Storbritannien och Sverige, SvJT 2002 s. 117 ff. 4 SOU 2004:46. 5 SOU 2004:47, Näringslivet och förtroendet.

2 506 DEBATT slag och i den nya bolagsstyrningskoden. 6 De svenska förslagen diskuteras i det följande utifrån ett internationellt perspektiv eftersom utvecklingen på corporate governance området i hög grad drivs av den internationella utvecklingen och det svenska förslaget till bolagsstyrningskod följdriktigt också har inspirerats av sina utländska föregångare Europa Storbritannien Bland de europeiska länderna har främst Storbritannien varit tongivande på corporate governance området. Den välkända Cadbury Code som kom 1992 satte fart på debatten både i England och andra delar av Europa. Cadbury Code efterföljdes av Greenbury Code 1995 och Hampel rapporten Dessa tre koder sammanställdes sedan under 1998 av Hampel-kommittéen till en Combined Code, 8 vilken därefter uppdaterades år Till grund för den senaste versionen av Combined Code låg bland annat den s.k. Higgs-rapporten om styrelsens oberoende och Smith-rappporten om revisionskommittéer. 9 Combined Code har inte blivit upphöjd till lag i Storbritannien. Däremot följer det av de brittiska listningskraven att noterade bolag måste redovisa i vilken utsträckning de följer kodens regler och i den mån de avviker, motivera skälen till avvikelsen, vad som brukar kallas Comply or Explain -modellen. Även i de övriga europeiska länderna har det utvecklats ett stort antal bolagsstyrningskoder, särskilt under de senaste åren Europa EU-samarbetet Inom EU pågår sedan länge ett arbete med harmonisering av medlemsländernas bolagsrätt genom olika direktiv men också genom tillskapandet av nya europe- 6 Andra intressanta frågor som Förtroendekommissionen behandlar, t.ex. åtgärder mot intressekonflikter i försäkrings-, fond- och värdepappersbolag, så kallade Spitzer Rules kommer inte att behandlas här. 7 I det följande kommer för enkelhets skull beteckningen koden användas för förslaget till ny svensk bolagsstyrningskod. 8 Se t.ex. Olinder, Ragnar, Corporate governance-reformer i England avseende förhållandet mellan styrelsen och aktieägarna i börsbolag, JT :4 s ff. 9 Review of the role and effectiveness of non-executive directors, utredning under ledning av Derek Higgs publicerad i januari 2003 samt Audit Committees Combined Code Guidance, utredning under ledning av Sir Robert Smith, publicerad i januari Enligt Förtroendekommissionen fanns det 35 sådana koder i januari 2002, se Bilaga 6 SOU 2004:47 s. 145 f. EU-kommissionen räknar i sin handlingsplan från den 21 maj 2003 upp ett 40- tal koder som är relevanta för EU-länderna, Modernising Company Law and Enhancing Corporate Governance in the European Union A Plan to Move Forward, s. 10.

3 DEBATT 507 iska bolagsformer, främst det nya europabolaget, societas europaea (SE). 11 Den 21 maj 2003 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till handlingsplan för bolagsrätt och bolagsstyrning, 12 som ett svar på den s.k. Wintergruppens rapport 13 om dessa frågor. Inom området corporate governance framhöll EU-kommissionen att det fanns ett utvecklingsbehov inom unionen men ansåg inte att en allomfattande europeisk corporate governance kod var den bästa vägen. Som skäl anfördes de stora skillnader som fortfarande finns i medlemsländernas bolagsrätt och ägarförhållanden. EU-kommissionen valde i stället att fokusera på att ta fram regler på vissa särskilda områden som ansågs viktiga och där självreglering inte framstod som ett tillräckligt alternativ. De åtgärder som föreslogs i handlingsplanen delas upp på sådana som skall genomföras på kort, medellång eller lång sikt. På kort sikt prioriteras följande fem områden: (i) Direktivbestämmelser med utökade krav på information från bolagen i corporate governance frågor, bland annat i form av en årlig bolagsstyrningsrapport, (ii) Direktivbestämmelser i syfte att underlätta aktieägarnas deltagande i bolagets styrning, genom t.ex. distansröstning, (iii) En rekommendation om styrelsens oberoende, (iv) En rekommendation med vissa minimikrav på nominerings-, ersättnings- och revisionskommittéer samt minimikrav för ersättning till styrelseledamöter (directors); samt (v) Inrättandet av ett europeiskt corporate governance forum. 14 Rekommendationer angående styrelsens oberoende 15 och ersättning till styrelse/ledning 16 har redan tagits fram av EU-kommissionen. Rekommendationerna, som inte är bindande, vänder sig inte direkt till företagen utan till medlemsstaterna som skall beakta rekommendationerna vid utformningen av egna regler och riktlinjer. I rekommendationen om styrelsens oberoende konstaterade EU-kommissionen att Comply or Explain -tekniken har legat till grund för utformningen av bolagsstyrningskoder i många medlemsstater och att därför även rekommendationen bör känna genomföras på det sättet. Det skall dock stå medlemsstaterna fritt att välja om de vill gå längre och införa bindande regler på områden där det befinns lämpligt Europabolag kan registreras i Sverige sedan den 8 oktober 2004 då lagen (2004:575) om europabolag trädde i kraft. 12 Modernising Company Law and Enhancing Corporate Governance in the European Union A Plan to Move Forward, EU-kommissionen 21 maj Report of the high level group of company law experts on a modern regulatory framework for company law in Europe, 4 november Arbetsgruppen leddes av Jaap Winter. 14 A Plan to Move Forward Annex EU-kommissionens rekommendation The role of non-executive or supervisory directors and on the committees of the (supervisory) board, 6 oktober EU-kommissionens rekommendation Fostering an appropriate regime for the remuneration of directors, 6 oktober Preambeln till EU-kommissionens rekommendation om styrelsens oberoende s. 5.

4 508 DEBATT 1.3 OECD Principles of corporate governance Bland de bolagsstyrningskoder som har vuxit fram i internationellt samarbete kan främst nämnas OECD:s principer för Corporate Governance som antogs i sin första form år 1999 och ersattes av en reviderad version den 22 april i år. Principerna är inte bindande men har vunnit brett internationellt erkännande som riktlinjer. De innehåller inte någon detaljreglering utan uttrycker generella målsättningar och värderingar uppdelade på sex delområden: grunden för en effektiv bolagsstyrning, aktieägarnas inflytande och rättigheter, likabehandling av aktieägare, s.k. stakeholders rättigheter, transparens och styrelsens ansvar. Principerna innehåller förutom själva formuleringen av principer även ett kommenterande och resonerande avsnitt där de bakomliggande tankarna utvecklas. I den reviderade versionen betonas särskilt de institutionella investerarnas roll, frågan om hantering av intressekonflikter, styrelsens roll, införande av skydd för s.k. whistleblowers samt behovet av att förstärka aktieägarnas rättigheter. 18 Ett särskilt krav är att institutionella ägare ska uppmanas att offentliggöra sin bolagsstyrningspolicy. 1.4 USA Sarbanes-Oxley Act I USA har det sedan många år pågått en debatt om corporate governance där det bland annat diskuterats frågor som styrelsens roll och ansvar, revisorernas oberoende och integritet, förbättring av redovisningsstandarden för att uppnå en bättre genomlysning av bolagen m.m. 19 Den verkligt stora nyheten på corporate governance-området i USA kom emellertid den 30 juli 2002 genom införandet av den s.k. Sarbanes-Oxley Act. 20 Lagen var en reaktion på de två största bolagsskandalerna världen dittills skådat; Enron och Worldcom. Enron var vid konkurstillfället USA:s sjunde största företag och Worldcom var världens näst största telekombolag. Bägge företagen hade gjort sig skyldiga till olika former av bedrägerier, bokföringsbrott och andra grava felaktigheter i bokföringen. För att snabbt återupprätta allmänhetens förtroende trummades Sarbanes- Oxley Act igenom på rekordkort tid. Lagen täcker mycket stora områden och 18 Se nedan under avsnitt I oktober 2000 publicerades exempelvis National Association of Corporate Directors sin Report of the Blue Ribbon Commission on the Role of the Board in Corporate Strategy och samma år kom SEC med nya regler för Audit Committees. 20 The Sarbanes-Oxley Act of 2002 (Public Law ). Inom USA finns även ett flertal andra konkurrerande regelverk som har betydelse för corporate governance, t.ex. de olika börsreglerna. En ägarpolicy som haft stor betydelse för utvecklingen har tagits fram av CalPERS (The California Public Employees Retirement System, en av USA:s största pensionsförvaltare).

5 DEBATT 509 vissa författare har därför kallat Sarbanes-Oxley Act a securities regulation smorgasbord. 21 De övergripande principerna bakom lagen är ökad kontroll och ökat ansvar för styrelsen och bolagets ledning, ökat oberoende för revisorer samt ökad genomlysning och skyldighet för börsnoterade bolag att offentliggöra information. Tanken med lagen är att söka återställa marknadens förtroende för de börsnoterade bolagens redovisning och att öka kontrollen av börsnoterade bolag och börsbolagens ledning. Eftersom Sarbanes-Oxley Act är en omfångsrik lagstiftningsprodukt som tillkom under stor tidspress har den kritiserats för att vara poorly drafted. 22 Lagen är till stor del ett ramverk skriven för att fyllas ut genom föreskrifter från Securities and Exchange Commission (SEC), vilket SEC har gjort genom att utfärda ett stort antal mycket detaljerade föreskrifter och anvisningar. Under implementeringsprocessen har bland annat framförts farhågor om att vissa delar av SEC:s föreskrifter kommer att innebära ett allvarligt ingrepp i förhållandet mellan juridiska rådgivare och deras klienter. 23 Sarbanes-Oxley Act är tillämplig i förhållande till s.k. issuers, dvs. noterade bolag. En fråga som väckt starka känslor i Europa är lagens extraterritoriella verkningar. Frågan vad lagen får för verkningar för svenska bolag med anknytning till USA har gett upphov till en animerad diskussion i Sverige, men kommer inte att behandlas vidare här. 24 Sarbanes-Oxley Act är indelad i elva avsnitt. Del I handlar om det s.k. Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) som tillskapats för att utöva tillsyn över de auktoriserade revisorer som reviderar publika bolag. I del II ges regler för att öka revisorernas oberoende och del III handlar om ökat ansvar för bolagets styrelse och ledning och innehåller regler om revisionskommittéer ( audit committees ). Del IV reglerar offentliggörande av finansiell information och ställer bland annat krav på information, intern kontroll och etiska regler för bolagets ledning m.m. Del VIII, IX och XI kriminaliserar vissa typer av förfaranden respektive ökar påföljderna kraftigt för andra typer av manschettbrott. Övriga avsnitt innehåller ett antal olika regler som bland annat är tänkta att förstärka oberoendet hos analytiker och andra aktörer inom finansbranschen. 21 Se bl.a. Bloomenthal, Harold S., Sarbanes-Oxley Act in Perspective, Thomson/West, St Paul, Minn s Bloomenthal, Harold S. a.a. s. xi. 23 Denna ståndpunkt har t.ex. uttryckts av 77 av USA:s ledande advokatbyråer som upprättat en gemensam skrivelse till SEC med anledning av SEC:s förslag till implementering av artikel 307 i Sarbanes-Oxley Act. Brev till SEC den 18 december 2002 angående Sarbanes-Oxley Act 307 Implementation of Standards of Professional Conduct for Attorneys Part 205 (File No wp). 24 Se t.ex. FAR:s utredning av lagens konsekvenser för svensk del som behandlar frågan ur ett revisorsperspektiv. Rapporten, som avgavs den 7 oktober 2002, har skrivits av Clas Blix, Åke Danielsson, Jan-Hugo Nihlén och Peter Åkersten.

6 510 DEBATT 2. Förslaget till svensk bolagsstyrningskod 2.1 Allmänt Även om Sverige inte har haft någon direkt motsvarighet till USA:s Enron eller Italiens Parmalat har den svenska marknaden på senare år skakats av ett antal stora företagsskandaler. Trustor och Prosolvia är exempel på svenska börsnoterade företag som drabbats av ekonomisk brottslighet i en omfattning som minskat allmänhetens förtroende för näringslivet. Försäkringsbolaget Skandia och det schweizisk-svenska företaget ABB är i sin tur bolag där ledningen lyckats ge sig själv otillbörliga förmåner på ett sätt som är anmärkningsvärt även i ett internationellt perspektiv. Särskilt Skandia-skandalen torde påtagligt ha påverkat allmänhetens förtroende. Mot denna internationella och nationella bakgrund har Förtroendekommissionen nu lagt fram en svensk kod för bolagsstyrning vars syfte är att öka förtroendet för svenskt näringsliv. Som vägledande principer bakom utformningen av koden framhålls särskilt främjandet av en aktiv ägarroll, skapandet av maktbalans mellan ägare, styrelse och ledning, tydliggörandet av roll- och ansvarsfördelningen inom bolaget, likabehandling av aktieägarna samt transparens gentemot ägare, kapitalmarknad och samhälle. Koden behandlar i huvudsak bolagsorganens roll och funktion, det interna rapporteringssystemet samt informationsfrågor. Frågor som berör revision, aktiemarknad eller bolagets förhållande till kunder, anställda och omvärld har däremot i stort sett ansetts falla utanför ramarna. 25 Koden bygger på frivillighet och självreglering. Reglerna är inte avsedda att vara tvingande utan koden har istället, liksom den brittiska bolagsstyrningskoden (Combined Code), konstruerats enligt den s.k. Comply or Explain -modellen. Ett bolag som följer koden kan avvika från vissa av bestämmelserna, men skall i så fall förklara skälen för avvikelsen. 26 Beträffande vissa principer, som t.ex. kravet att styrelsens ordförande skall utses av stämman, har dock Förtroendekommissionen i sitt huvudbetänkande valt att föreslå lagstiftning. Som ett centralt led i informationsgivningen och kontrollen av kodens efterlevnad föreslås att bolagen årligen skall lämna en särskild bolagsstyrningsrapport, som fogas till årsredovisningen utan att i formell mening utgöra en del av denna. Till viss del kan koden ses som ett förtydligande och vägledande dokument till vad som redan, mer eller mindre tydligt, kan anses följa av aktiebolagslagen, dess förarbeten och doktrin, men också från regler som utfärdats av självregle- 25 Se SOU 2004:46 s. 8 ff. 26 I Storbritannien uppställer Listing Rules en uttrycklig skyldighet för noterade bolag att redovisa avvikelser från den brittiska bolagsstyrningkoden. Det är troligt att även Stockholmsbörsen kommer att ta in en motsvarande hänvisning i noteringsavtalet.

7 DEBATT 511 rande organ som Näringslivets Börskommitté (NBK). 27 Därutöver innehåller koden ett antal viktiga nyheter som t.ex. valberedning, revisionsutskott och ersättningsutskott, införande av en årlig bolagsstyrningsrapport, utökade informationskrav och krav på bolagsstämmobeslut i vissa frågor. Koden vänder sig i första hand till aktiemarknadsbolag men avsikten är att även andra större bolag skall kunna välja att tillämpa koden i den mån det är lämpligt. Bolagsstyrningskoden skall enligt förslaget förvaltas av en ideell förening, Kollegiet för bolagsstyrning, som bland annat skall genomföra en årlig utvärdering av koden och vid behov uppdatera och vidareutveckla den. Som medlemmar i föreningen föreslås huvudsakligen organ och organisationer inom det privata näringslivet men även staten Styrelsen Sammansättning och oberoende Att styrelsen till viss del skall bestå av oberoende ledamöter är en av de frågor som finns med i de flesta corporate governance regleringar i Europa och USA. 29 Däremot skiljer sig olika regleringar åt när det gäller hur detta oberoende skall definieras liksom hur stor andel av styrelsens ledamöter som bör vara oberoende. När det gäller just innebörden av begreppet oberoende är en central skiljelinje om oberoendet skall krävas endast i förhållande till bolaget och dess ledning eller om det också skall gälla i förhållande till större aktieägare. Enligt förslaget till svensk bolagsstyrningskod skall majoriteten av de stämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Av de ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget skall två även vara oberoende i förhållande till de större aktieägarna. För att vara oberoende i förhållande till bolaget krävs att man inte är eller har varit anställd i bolaget eller närstående företag, inte är släkt med bolagsledningen, inte uppbär ersättning för råd eller tjänster från bolag eller ledning utöver styrelsearvode, att man inte själv 27 I någon mån kan koden kanske kritiseras för att innehålla upprepningar av vad som redan uttryckligen följer av andra regleringar, t.ex. att styrelsen skall utse och vid behov entlediga verkställande direktör (p ). Visst behov av språkliga justeringar och förtydliganden förefaller också vara nödvändiga, se t.ex. p Om (styrelse)ordföranden lämnar sitt uppdrag under mandattiden skall enligt kodförslaget styrelsen inom sig välja ordföranden för tiden till nästa bolagsstämma, inte för tiden till slutet av nästa bolagsstämma. 28 Bland de medlemmar som föreslås representera näringslivet finns bl.a. FAR, Stockholmsbörsen, Aktiespararna och Svenskt Näringsliv, se vidare SOU 2004:47 s. 174 f. 29 För en jämförelse inom Europa se t.ex. rapporten från den studie som Weil, Gotshal & Manges LLP år 2002 genomfört på uppdrag av EU-kommissionen och i samarbete med European Association of Securities Dealers och European Corporate Governance Network. Studien finns tillgänglig på EU-kommissionens hemsida.

8 512 DEBATT eller genom befattning i annat bolag har omfattande affärsförbindelser eller andra mellanhavanden med bolaget och inte heller ingår i ledningen för ett annat företag vars styrelse finns representerad i bolaget. Förslaget överensstämmer i allt väsenligt med det oberoendekrav som för närvarande finns i Stockholmsbörsens noteringsavtal. 30 Den engelska Combined Code skiljer sig huvudsakligen från det svenska förslaget genom att den engelska koden kräver att inte bara två, utan samtliga de oberoende ledamöterna, vilket skall vara minst halva antalet ledamöter förutom ordförande, också skall vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. New York Stock Exchanges och Nasdaqs krav på oberoende innehåller däremot inte något krav på oberoende från större aktieägare utan kräver i första hand oberoende gentemot bolaget. 31 OECD:s principer rekommenderar att bolaget offentliggör information om styrelseledamöternas oberoende men uppställer inte några egna krav på vad som är att anse som oberoende eller hur hög andel oberoende ledamöter styrelsen bör innehålla. 32 EU-kommissionens förslag till rekommendation om styrelseledamöters oberoende tar även det sikte på oberoende från både bolag och kontrollerande ägare men föreskriver inte närmare hur många oberoende ledamöter som bör ingå i styrelsen. 33 Styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till ledningen skapar maktbalans i bolaget och kan bidra till att säkerställa att verksamheten drivs i aktieägarnas intresse. Syftet med att ha ledamöter som är oberoende från större aktieägare är mer en minoritetsskyddsfråga. Tanken med ett sådant oberoende är att garantera att bolaget skall styras i samtliga aktieägares intresse utan att majoriteten skor sig på minoritetens bekostnad. I ett land som Sverige där det traditionellt funnits starka kontrollägare har minoritetsskyddsaspekten tenderat att hamna i förgrunden. 34 Under de senaste åren har emellertid de stora ägarfamiljernas långsiktiga inflytande i börsbolagen mer eller mindre utraderats i Sverige och i många andra länder. I stället har de institutionella ägarnas mera kortsiktiga placeringstänkande gjort sitt intåg. 35 Avsaknaden av starka ägare har i många svenska börsbolag inneburit att 30 En mindre skillnad är att enligt koden skall VD vara den ende inom bolagsledningen som får ingå i styrelsen medan noteringskraven tillåter att högst en person i bolagsledningen ingår i styrelsen, vilket inte nödvändigtvis måste vara VD. 31 Punkten 1 i NYSE Corporate Governance Rules, godkända av SEC den 4 november 2003 samt art. 4200A i Nasdaq Market Place Rules av den 15 april OECD Principles of corporate governance EU-kommissionens rekommendation The role of non-executive or supervisory directors and on the committees of the (supervisory) board, 6 oktober Se t.ex. Bilaga 6 till SOU 2004:47 på s. 151 samt Karin Forsekes särskilda yttrande i SOU 2004:46 på s Jfr SOU 2004:47 s Generellt sett har dock de institutionella ägarna i Sverige agerat på ett ansvarsfullt sätt och flertalet har sedan länge tagit fram egna ägarstyrningsregler och egen policy i viktiga frågor.

9 DEBATT 513 ledningen har kunnat få ett dominerande eller i vart fall oproportionerligt stort inflytandet över bolaget. Utvecklingen mot en allt större andel institutionella ägare har i debatten framhållits som ett av huvudskälen till att corporate governance regler är nödvändiga och har också medfört att fokus i Sverige gradvis flyttats från minoritetsskyddsproblematiken till behovet av bolagsstyrningsregler som ger en stärkt ägarroll. Kodgruppens förslag, att hälften av ledamöterna skall vara oberoende från bolaget och ledningen och att två av dessa också skall vara oberoende från större ägare framstår mot denna bakgrund som en väl avvägd lösning för svenska förhållanden. För att ytterligare stärka ägarrollen uppmanas institutionella ägare i kodens inledande avsnitt att offentliggöra sin ägarpolicy och därigenom lämna uppgift om sin investeringsfilosofi och enligt vilka principer rösträtten utövas. 36 Detta är en av de frågor som EU-kommissionen avser att täcka i sina planerade rekommendationer på corporate governance området. 37 Liknande krav som nu föreslås för svensk del följer också av OECD:s principer för bolagsstyrning (se p. II F 2 i dessa). I koden understryks också vikten av att bolagen underlättar för sina aktieägare att delta i stämmor. Information om var och när stämma skall hållas skall enligt koden lämnas betydligt tidigare än i dag, sex månader före ordinarie stämma eller så snart styrelsen beslutat om extra stämma, i stället för de fyra till sex eller två till sex veckor som aktiebolagslagen föreskriver. Bolagen bör också undersöka möjligheterna för aktieägare att rösta på distans och att följa stämman från annan ort. 38 Detta, sammantaget med att bolagets hemsida ges en allt mer central roll för informationsspridning, underlättar för utländska ägare att utöva ett aktivt ägande och ligger i linje med EU-kommissionens målsättning Valberedning Så sent som i samband med 1997/98 års översyn av aktiebolagets organisation gjordes bedömningen att det inte var nödvändigt att ta in bestämmelser om valberedning i aktiebolagslagen. 40 Som en del i förstärkningen av ägarrollen i börsnoterade bolag ställer nu i stället koden krav på att bolag skall inrätta en valberedning som representerar aktieägarna. Valberedningen får till uppgift att lämna förslag till styrelse och revisorer, lämna förslag till principer för styrelsearvoden och arvodering av revisorer men också att utvärdera styrelse och revisorer. 36 SOU 2004:46 s A Plan to Move Forward s Punkterna 1.1 och 1.2 i koden. 39 A Plan to Move Forward s. 13 f. 40 Prop. 1997/98:99 s. 85.

10 514 DEBATT Förtroendekommissionen framhåller att det är en angelägen fråga att bestämmelser om valberedning övervägs på nytt i kommande översyner av aktiebolagslagen. Som Förtroendekommissionen påpekar är det inte minst i ansvarshänseende angeläget att klargöra ställningen inom bolaget för en funktion som har så viktiga uppgifter som valberedningen föreslås få. 41 En framtida lagreglering av valberedningens funktion och organisation behöver dock inte nödvändigtvis innebära ett krav på att alla aktiemarknadsbolag skall ha en valberedning. I vissa bolag kan det finnas goda skäl för att inte inrätta någon valberedning Det kan gälla t.ex. för bolag som domineras av en eller ett fåtal starka ägare hos vilka valberedningens arbete ändå måste förankras för att kunna vinna framgång på stämman. Inrättandet av en särskild valberedning förbättrar då inte beslutsprocessen märkbart utan kan snarare framstå som onödig formalism. 42 Kodens Comply or Explain -teknik lämnar bolagen utrymme att avstå från att utse en valberedning, förutsatt att detta motiveras. Även i en kommande lagöversyn bör därför möjligheten att reglera valberedningen som ett frivilligt organ utredas Utvärdering Många börsbolag har under de senaste åren infört en årlig intern utvärdering av styrelsen. Styrelsen går därvid kritiskt igenom och utvärderar själv frågor om hur arbetet fungerar, t.ex. genom att ledamöterna individuellt och anonymt får besvara en enkät som sedan sammanställs och utvärderas. De frågor som ställs kan gälla styrelsens sammansättning, tid och frekvens för möten, diskussionsklimatet och kvaliteten på beslutsunderlaget. Även i en välfungerande styrelse kan ett sådant förfarande ofta bidra till att öka kvaliteten och effektiviteten i arbetet. Det har i bolagsstyrningsdebatten framhållits att det kan vara en fördel även i ansvarshänseende att styrelsen kan visa att den arbetar på ett sätt som bedöms som lämpligt mot bakgrund av regelbundna interna diskussioner. 43 Kodgruppen har föreslagit att styrelsen årligen skall genomföra en utvärdering av sitt arbete, som sedan skall utgöra en del av valberedningens utvärdering av styrelsen. Systemet att låta valberedningen mer formellt utvärdera styrelsens arbete förekommer i vissa fall redan nu i praxis. Kodgruppens förslag ger inte några mer konkreta anvisningar för hur valberedningens utvärdering av styrel- 41 SOU 2004:47 s Bland annat av dessa skäl har NBK valt att ställa krav på informationsgivning istället för att generellt kräva inrättande av valberedning eller annat särskild nomineringsförfarande. Detta ställningstagande motiveras i ingressen till NBK:s rekommendation Information inför val av styrelse i aktiebolagslag (1994). Aktiebolagskommittén förklarade sig i betänkandet Aktiebolagets organisation i grunden dela NBK:s uppfattning, se SOU 1995:44 på s. 200 f., även Skog, Rolf, Nya bestämmelser om aktiebolagets organisation, JT 1995/96:1 s. 50 ff. på s. 62 f. 43 Beyer, Claes, Gott skick vid nationell och internationell företagsstyrning, SvJT 2000 s. 765 ff.

11 DEBATT 515 sen skall genomföras eller hur omfattande den skall vara. Detta blir därmed en fråga för bolagen själva att disponera över. Exakt vilket ansvar valberedningen är tänkt att få i detta sammanhang framgår inte av Kodgruppens förslag. Enligt Förtroendekommissionen bör principerna för styrelsens utvärdering fastställas av ägarna på bolagsstämman eller av valberedningen eller motsvarande. 44 Med hänsyn till valberedningens funktion som beredande organ för bolagsstämman förefaller det rimligt att bolagsstämman genom instruktioner till valberedningen tydliggör vilken omfattning som valberedningens arbete skall ha och vilka medel som skall stå till valberedningens förfogande. I det sammanhanget kan stämman också välja att antingen fastställa de närmare principerna för hur utvärderingen skall ske, eller överlämna detta till valberedningen att besluta om Ersättning till styrelse och ledning Problem med alltför generös ersättning till styrelse och ledning, s.k. fat cats salary, har tilldragit sig mycket uppmärksamhet inte bara i Sverige utan även utomlands. Förtroendekommissionens lösning i den här delen bygger på transparens och maktfördelning. Som informationsåtgärd föreslår Förtroendekommissionen att det skall införas krav i årsredovisningslagen och aktiebolagslagen på att bolaget i årsredovisningen skall lämna en redogörelse för ledande befattningshavares anställningsvillkor per individ, vilket skall redovisas som en särskild punkt på stämman. Enligt Förtroendekommissionen innebär detta att motsvarande bestämmelser i NBK:s rekommendation om information om ledande befattningshavares förmåner 45 lagfästs, med den ändringen att redovisningskravet utökas så att bolaget skall lämna individuell information om vilken ersättning varje styrelseledamot uppbär. 46 Förslaget innebär inte någon skyldighet för bolaget att lämna individuell information om ersättning till andra ledande befattningshavare än styrelseledamöter och VD. Mot bakgrund av att Förtroendekommissionen särskilt framhåller vikten av öppenhet om individuell ersättning 47 kan det tyckas förvånande att man inte i detta avseende valt att utöka kretsen av ledande befattningshavare ytterligare. I fråga om beslutanderätten föreslår Förtroendekommissionen att det skall vara stämman som på förslag av styrelsen beslutar om principerna för ersättning till bolagsledningen. Styrelsens förslag skall i sin tur tas fram av ett särskilt 44 SOU 2004:47 s. 224 f. 45 Näringslivets Börskommittés rekommendation, Information om ledande befattningshavares förmåner (2002). 46 Se SOU 2004:47 s. 226 f. 47 SOU 2004:47 s. 226.

12 516 DEBATT ersättningsutskott som inrättats av styrelsen. 48 Stämman skall även besluta om aktiekursrelaterade incitamentsprogram till ledning och styrelse. Baserat på de principer för ersättning som bolagsstämman antar skall det sedan vara styrelsen som beslutar om ersättning och anställningsvillkor för VD, medan VD i sin tur är den som fattar motsvarande beslut vad gäller övriga personer i bolagsledningen. Förtroendekommissionen föreslår vidare att styrelsen (VD undantagen) inte skall få delta i incitamentsprogram riktade till anställda. Genom att beslutanderätten över ersättningsfrågorna underställs stämman ökas aktieägarnas inflytande och kontrollmöjligheter. Samtidigt är det ett grundläggande problem i det här sammanhanget att stämman är ett ganska trubbigt instrument för beslutsfattande i större bolag. Om ett visst förslag inte uppskattas av stämman är det förvisso möjligt att förkasta detta och kräva ett nytt, men det är en tämligen omständlig procedur. I mer komplexa frågor som t.ex. ersättning till styrelse och ledande befattningshavare är det svårt att under löpande stämma ta fram ett nytt väl underbyggt alternativ. Incitamentsprogrammen kan dessutom ibland vara mycket svårbegripliga för utomstående. Genom att uppdra åt styrelsen att med hjälp av ett särskilt ersättningsutskott ta fram förslag till stämman kan stämman få ett bättre beslutsunderlag från början. Risken blir då mindre att stämman ställs inför ett förslag som egentligen inte är riktigt vad aktieägarna önskat, men där det enda alternativet till att godta förslaget är att helt förkasta det. 49 Hur väl detta system fungerar i praktiken kommer till stor del bero på hur väl avvägda förslag styrelsen tar fram. Det torde krävas ganska speciella omständigheter för att stämman skall rösta ned ett förslag från styrelsen/ersättningsutskottet. I England, som har en inarbetad tradition av kommittésystem, har kritik framförts mot att ersättningsnivåerna trots att de beslutas på förslag av oberoende ersättningskommittéer ändå i många fall blir för höga, möjligen beroende på s.k. back scratching, dvs. att de som sitter i kommittéerna inte vill stöta sig med bolagets ledning. 50 Förtroendekommissionen har i sin utredning påpekat att intervjuer med näringslivsföreträdare visat att de företeelser som ansetts vara mest förtroendeskadliga i Sverige är utmanande höga ersättningar och felaktigt konstruerade incitamentsprogram. 51 Mot bakgrund av Skandia- och ABB-skandalerna borde därför även mera handgripliga förslag ha övervägts av Förtroendekommissionen som t.ex. krav på att rörlig ersättning alltid måste ha ett tak (maximibelopp) och att underlaget till bolagsstämmans beslut måste innehålla en jämförelse med ersättningsnivåerna i motsvarande företag (s.k. bench-marking) samt oberoende bedömningar av troligt utfall av incitamentsprogram. En ovanligt bra prestation 48 Beträffande ersättning till styrelsen är det enligt koden valberedningen som tar fram förslag till stämman. 49 Jfr Olinder, Ragnar, a.a. s Se t.ex. Overell, Stephen, A healthier diet for the fat cats i Financial Times den 15 januari SOU 2004:47 s. 130 f.

13 DEBATT 517 bör naturligtvis kunna belönas med en ovanligt hög ersättning, men om prestationen uteblir bör även ersättningen göra det. I England har the Association of British Insurers (ABI) och National Association of Pension Funds (NAPF) utfärdat en gemensam rekommendation om best practice 52 som bland annat föreskriver att det före beslut måste göras beräkningar för alla incitamentsprogram så att det framgår vad det potentiella utfallet kan bli. Rekommendationen ställer också krav på att incitamentsprogram ska vara rimliga i förhållande till insatsen och att de inte får utformas så att de kan resultera i stora bonusersättningar trots att bolaget går dåligt eller trots att den anställde misskött sig. Det lär knappast vara förtroendeskapande om incitamentsprogram i svenska börsbolag trots bolagsstämmobeslut även i framtiden kan utformas så att stora ersättningar utgår till ledande befattningshavare som avgått i samband med att det upptäckts att bolaget misskötts. Ytterligare regler på detta område hade därför varit naturligt. 2.3 Finansiell rapportering Det svenska förslaget Med tydlig inspiration från den amerikanska Sarbanes-Oxley Act 53 ställs krav i koden att styrelse och VD omedelbart före underskrifterna i årsredovisningen skall lämna en försäkran om att, såvitt de känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, att lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen. Styrelsen skall i sin tur kräva en skriftlig försäkran från finansdirektören eller person med motsvarande befattning att bolagens finansiella rapporter överensstämmer med gällande regelverk. Av denna försäkran skall även framgå andra omständigheter av betydelse för styrelsens bedömning av kvaliteten i de finansiella rapporterna. Någon särskild sanktion för den som underlåter att underteckna eller lämnar felaktig information har inte föreslagits. I linje med den frivilliga regleringsteknik som valts, är det främst kapitalmarknadens och den allmänna opinionens värdering av en avvikelse från koden som skapar ett styrande tryck på bolagen att följa denna. 54 Det gäller även intygen från styrelse, VD och finansdirektören i årsredovisningen. Förutsatt att systemet med intyg generellt accepteras fram- 52 Joint statement by the ABI and the NAPF in December 2003 regarding Best practise on executive contracts and severance. 53 Artikel 302 och 906 i Sarbanes-Oxley Act. 54 SOU 2004:46 s. 11.

14 518 DEBATT står givetvis underlåtenhet från ledningen i ett enskilt bolag att lämna sådana intyg som allvarlig. Det är emellertid inte underskriften i sig som är poängen med systemet, utan att inskärpa bolagsledningens ansvar för innehållet i och kontrollen av den information som lämnas i årsredovisningen. Eftersom styrelsen redan i dag skriver under årsredovisningen kan man möjligen fråga sig om kravet på ett ytterligare intyg innebär någon större skillnad för deras del. Nyheten är snarare att även finansdirektörens underskrift krävs. Man kan fråga sig vad följden av ett felaktigt intyg skulle kunna bli. Lämnar bolagsledningen medvetet felaktig information i årsredovisning kan möjligen en tillämpning av vissa av de redan befintliga straffstadgandena komma i fråga, t.ex. svindleri (15 kap. 4 BrB) eller osant intygande (9 kap. 8 BrB). Det är dock ytterst sällan som en person i bolagsledande ställning har fällts till ansvar för t.ex. svindleri genom att ha lämnat felaktig finansiell information. Fermenta utgör därvid undantaget som bekräftar regeln. 55 Den som genom felaktig finansiell information från bolaget vilseleds att förvärva aktier till ett för högt pris eller sälja för billigt, kan vända sig mot styrelsen med skadeståndskrav. Någon ersättning anses dock inte kunna komma i fråga för skada som uppstår som följd av underlåtenhet att förvärva eller avyttra aktier. 56 För den aktieägare som i och för sig inte vilseletts att göra ett förvärv, men som plötsligt ställs inför det faktum att värdet på placeringen kraftigt sjunker som följd av uppdagade felaktigheter i ett intyg om den finansiella rapporteringen synes ersättningsmöjligheterna därför vara små Sarbanes-Oxley Act Som nämnts ovan är det svenska förslaget om intyg inspirerat av Sarbanes- Oxley Act. Sarbanes-Oxley Act (artikel 302) uppställer, genom tillhörande SEC reglering, ett krav på att bolagets VD (eng. principal executive officer ) och finansdirektör (eng. principal financial officer ) som en del av varje årsredovisning och kvartalsrapport skall utfärda ett skriftligt intyg på att han eller hon har granskat rapporten och att de uppgifter som lämnas i den, såvitt han eller hon känner till, är riktiga och rättvisande. Intyget skall vidare innehålla uttalande av VD och finansdirektör om att de är ansvariga för att se till att bolaget har ett rapporteringssystem som är så uppbyggt att det ger dem tillgång till den information som är av betydelse för att kunna bedöma riktigheten av rapporterna. Utformningen av dessa intyg regleras strikt av SEC och inga avvikelser från formuleringarna är tillåtna RH 1990: Nial, Håkan och Johansson, Svante, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 8 uppl., Sthlm 2001 s , Dotevall, Rolf, Bolagsledningens skadeståndsansvar, Göteborg 2001, s SEC Final Rule: Certification of Disclosure in Companies Quarterly and Annual Reports, 29 augusti 2002, baserade på artikel 302 a i Sarbanes-Oxley Act.

15 DEBATT 519 Utöver SEC:s bestämmelser på grundval av artikel 302 följer också direkt av artikel 906 i Sarbanes-Oxley Act en skyldighet för VD och finansdirektör att för varje rapport som innehåller finansiell information och som skall ges in till SEC enligt Exchange Act, skriftligen intyga att rapporten uppfyller kraven i Exchange Act och att den information som lämnas ger riktiga och rättvisande uppgifter om bolaget. Att medvetet lämna felaktiga uppgifter kan leda till mycket stränga straff, i värsta fall upp till 5 miljoner dollar och/eller 20 års fängelse. De drakoniska straff som stadgas i Sarbanes-Oxley Act passar naturligtvis inte för svenska förhållanden. Samtidigt skulle det förbättra bolagsstyrningen i Sverige om påföljderna för styrelse, VD och finansdirektör vid felaktigheter i redovisningen skärptes även i svensk lagstiftning. En tänkbar lösning kunde vara att lagstifta om påföljder för felaktigheter i de av Kodgruppen föreslagna intygen. Detta förefaller särskilt angeläget i förhållande till finansdirektören eftersom aktiebolagslagen idag inte innehåller någon möjlighet att kräva skadestånd från denne befattningshavare. Hur finansdirektörens ansvar förhåller sig till styrelsens ansvar framstår därför mot bakgrund av det nya intygskravet som något oklart. 2.4 Internkontroll Det svenska förslaget I punkt i koden betonas styrelsens kontrollansvar för bolagets ekonomi, redovisning och finansförvaltning. I denna uppgift ingår enligt förslaget att se till att bolaget har en god intern kontroll och utvärdera denna. 58 Redogörelse för den interna kontrollen av bolagets finansiella rapportering skall lämnas i den årliga bolagsstyrningsrapporten. Bolaget skall ange hur den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är utformad, hur väl den har fungerat under året och hur kvaliteten säkerställs. 59 Ett krav på internrevision följer indirekt av punkt i koden som föreskriver att om sådan kontroll saknas skall behovet årligen analyseras och ställningstagandet motiveras. Med internrevision avses i koden en självständig enhet inom bolaget som består av personer med dokumenterad revisionserfarenhet och som rapporterar direkt till den verkställande ledningen. 60 Styrelsens ansvar för att det finns en betryggande kontroll av bolagets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i allmänhet förtydligades genom 1997/98 års lagändring och följer nu direkt av 3 kap. 8 ABL. De viktigaste nyheterna som presenteras i koden är kraven på att bolaget skall ha en 58 Punkt och i koden. 59 Punkt i koden. 60 SOU 2004:47 s. 245.

16 520 DEBATT internrevision och lämna redogörelse för hur den interna kontrollen är uppbyggd och fungerar. Bestämmelserna om styrelsens ansvar för internkontroll och redovisning av denna finns också i de regler som SEC med stöd av Sarbanes-Oxley Act 61 har utfärdat. Enligt dessa bestämmelser skall ledningen som en del av årsredovisningen upprätta en särskild rapport med uppgift om hur bolagets system för finansiell rapportering och internkontroll är uppbyggda och fungerar. Styrelsens rapport skall attesteras av revisorerna. Det här senare kravet har av somliga revisorer ansetts olämpligt för svensk del eftersom de anser att detta skulle kunna leda till en oklar ansvarsfördelning mellan bolagets revisorer och ledningen. 62 Det är emellertid svårt att se hur en granskning av den interna kontrollen genom revisorernas försorg skulle kunna förändra ansvarsfördelningen mellan styrelse och revisorer. En liknande granskning av årsredovisningen görs av revisorerna idag utan att leda till någon sammanblandning mellan styrelsens och revisorernas ansvarsroller. Enligt kodens nuvarande utformning skall bolagets revisor avge en särskild granskningsberättelse över styrelsens rapport om den interna kontrollen (punkt i koden). Båda dessa rapporter skall publiceras i bolagsstyrningsrapporten. 2.5 Revision, revisorer och revisionskommittéer Revisorernas oberoende Förtroendekommissionen har inte ansett det lämpligt att på amerikanskt manér förbjuda revisorer att vid sidan av revision tillhandahålla särskilt angivna tjänster. Den nuvarande revisorslagen innehåller vissa generella bestämmelser om revisorernas oberoende. 63 Därutöver hindrar jävsbestämmelsen i 10 kap. 16 ABL ett antal personer från att vara revisorer, bland annat den som står i låneskuld till bolaget. Av 25 revisorslagen följer förbudet för revisorer att utöva sidoverksamhet som är av sådan art eller omfattning att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Förtroendekommissionen föreslår inte någon ändring av denna ordning utan nöjer sig med att i förslaget 61 Se artiklarna 302 och 404 i Sarbanes-Oxley Act samt SEC releases Nos ; ; IC ; Files Nos. S ; S Blix, Clas m.fl., Sarbanes-Oxley Act, Utredning på uppdrag av FAR s Revisorslagens 20 innehåller krav på opartiskhet, saklighet och objektivitet. I 21 åläggs revisorn att för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet och anger vidare vissa typsituationer där revisorn är skyldig att avböja eller avsäga sig sitt uppdrag. I 25 finns ett förbud mot förtroendeskadlig sidoverksamhet. För en mer utförlig redogörelse om regleringen av revisorers oberoende se t.ex. Moberg, Krister, Bolagsrevisorn 2 uppl., Sthlm 2003 samt prop. 2000/2001:146, Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamheten.

17 DEBATT 521 till bolagsstyrningskod göra det till en uppgift för bolagets revisionskommitté att ta fram riktlinjer för vilka tjänster som bolagets revisionsfirma får tillhandahålla bolaget (punkt 3.8.4). De tjänster som Sarbanes-Oxley Act uttryckligen förbjuder revisorer att tillhandahålla omfattar bland annat områdena bokföring, juridisk rådgivning, utformning och implementering av system för finansiell information, värderingstjänster, personalfrågor och vissa investeringstjänster. Skatterådgivning är dock tillåten under förutsättning att bolagets revisionskommitté godkänner detta. Vidare har det särskilda tillsynsorganet för revisorer Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) möjlighet att förbjuda ytterligare tjänster från revisorerna. Förtroendekommissionen föreslår visserligen även för svenskt vidkommande att det inrättas en ny myndighet för redovisning och revision, Redovisningsinspektionen. Den nya myndigheten, som skall ersätta Revisorsnämnden och Bokföringsnämnden, föreslås dock inte på långt när få samma ingripande befogenheter som det amerikanska PCAOB vad gäller t.ex. att förbjuda revisorer att utföra vissa tjänster. I EU-kommissionens förslag till nytt åttonde bolagsdirektiv har frågan om förbjudna tjänster för revisorer vid sidan av revision fastställts på ett mer generellt plan. Enligt det allmänna oberoendekravet i artikel 23 i direktivet skall revisorn inte kunna erbjuda extra tjänster som kan äventyra revisorns eller revisionsbolagets oberoende. Hur medlemsstaterna väljer att säkerställa detta blir en nationell fråga. Såväl EU-kommissionen som Förtroendekommissionen flaggar dock för att hårdare regler kan komma om de nu föreslagna lösningarna visar sig otillräckliga. 64 Förtroendekommissionen har inte heller ansett det nödvändigt att införa regler om revisorsrotation eftersom krav på rotation redan finns i EU-rekommendationen om revisorers oberoende, 65 vilken tagits in som en del av FAR:s yrkesetiska regler. Eftersom revisorernas roll kritiserats kraftigt både i samband med Enron- och Parmalat-skandalen kan man möjligen tycka att det borde ha varit av intresse för Förtroendekommissionen att närmare försöka studera hur reglerna för revisorernas oberoende och jäv fungerar i praktiken i Sverige idag. 64 Se s. 6 i EU-kommissionens förslag respektive s. 256 f. i Förtroendekommissionens dito (SOU 2004:47). 65 EU-kommissionens rekommendation av den 16 maj 2002, Revisorers oberoende i EU: grundläggande principer (2002/590/EG).

18 522 DEBATT Revisionskommitté Kodgruppen har föreslagit att styrelsen inom sig skall inrätta en revisionskommitté 66 bestående av minst tre ledamöter. Ledamöterna skall, med undantag för styrelsens ordförande om denne ingår, vara oberoende från bolaget och ledningen och minst en av dem skall också vara oberoende från de större aktieägarna. Revisionskommitténs uppgifter skall huvudsakligen bestå i att till stöd för styrelsearbetet kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, hålla sig informerad om revisionen genom att löpande träffa bolagets revisorer, stärka den interna kontrollen, fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som revisorerna får tillhandahålla, utvärdera revisionsinsatsen samt biträda valberedningen med att ta fram förslag till revisorer och revisorernas arvode. Idén att styrelsen inrättar en särskild kommitté för revisions- och redovisningsfrågor, är ursprungligen angloamerikansk, 67 men har gradvis vunnit internationell spridning. Krav på redovisningskommittéer finns nu, förutom i USA och Storbritannien (se t.ex. Sarbanes-Oxley Act och den brittiska Combined Code) även intagna i EU-kommissionens förslag till nytt åttonde bolagsdirektiv med bestämmelser om lagstadgad revision. 68 I Sverige möttes idén om revisionskommittéer till en början med viss skepsis, främst från revisorshåll, men den har gradvis vunnit terräng. 69 Bland annat Aktiespararna har aktivt drivit krav på införande av revisionskommittéer. Per Thorell genomförde under år 2001 en undersökning av svenska börsbolags inställning till revisionskommittéer och kunde då notera en märkbart positiv attityd bland de undersökta bolagen. De fördelar som framhölls var bland annat bättre kontroll och effektivitet i styrelsearbetet samt att styrelsen fick bättre kontakt med bolagets revisor och att revisorns oberoende ställning stärktes. 70 Andra fördelar kan vara att styrelsen får bättre möjlighet att gå på djupet med svårare redovisningsfrågor, på ett sätt som inte är möjligt inom ramen för de ordinarie mötena. Kritiker har istället understrukit vikten av att alla styrelseledamöter tar ett lika stort ansvar och är lika involverade i samtliga de frågor 66 Termen revisionskommitté är kanske den mest kända översättningen av det engelska audit committee och det begrepp som kommer att användas här. I koden har istället termen revisionsutskott valts. 67 För en redogörelse av revisionskommittéernas ställning i USA, Storbritannien och Sverige, se Thorell, Per, Revisionskommittéernas roll i svenska börsbolag, Balans Nr 4/2002, s. 17 ff. 68 Kommissionens slutliga förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, 16 mars Se t.ex. Inge Wennbergs artikel i Balans Nr , s , Debatten har pågått i många år och vad tycker man idag? 70 Thorell, Per, Revisionskommittéernas roll i svenska börsbolag, Balans Nr 4/2002, s. 17 ff. Jfr också Beyer, Claes, Gott skick vid nationell och internationell företagsstyrning, SvJT 2000 s. 765 ff. på s. 773 f.

19 DEBATT 523 som styrelsen skall handha. 71 Under förutsättning att revisionskommitténs arbete avrapporteras och diskuteras i styrelsen på ett lämpligt sätt, torde dock detta problem vara löst. Från revisorshåll har också framförts argumentet att det är olämpligt att låta en revisionskommitté, som ju är en del av styrelsen, granska revisorerna samtidigt som det ingår i revisorernas uppgift att granska styrelsens förvaltning, den för svenska förhållanden typiska förvaltningsrevisionen. 72 Detta argument förefaller knappast hållbart. Revisionskommitténs huvuduppgift är inte att granska revisorerna utan att stärka styrelsens kontroll av bolagets redovisning och interna kontroll. Revisionskommitténs arbete är därvid snarare ett stöd för revisorernas oberoende gentemot bolagets ledning. 2.6 Etikpolicy Med tiden har synen på god bolagsstyrning kommit att innefatta inte bara ett tillgodoseende av aktieägarnas intressen, utan även ett visst ansvar gentemot andra intressegrupper som påverkas av bolagets verksamhet som t.ex. anställda, borgenärer, konsumenter, miljö och i förlängningen samhället i stort. Det har därför i flera bolagsstyrningsdokument ansetts eftersträvansvärt att bolaget fastställer etiska riktlinjer för sitt uppträdande gentemot dessa, bland annat Styrelseakademiens Vägledning till god styrelsesed och Sarbanes-Oxley Act artikel 406. I linje med detta innehåller koden ett krav på att styrelsen skall se till att det fastställs etiska riktlinjer för bolagets uppträdande mot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande samhället i övrigt. Förtroendekommissionen framhåller att god affärsetik är viktig och att det i vissa fall kan vara god företagsstyrning att ställa högre krav på den egna verksamheten än vad som uttryckligen krävs av regleringar och avtal. 73 Några mer precisa anvisningar för hur de etiska riktlinjerna skall se ut ger dock varken Förtroendekommissionen eller Kodgruppen och utformningen kommer naturligtvis att bli mycket varierande från bolag till bolag. 2.7 Sanktioner och kontroll De åtgärder som Förtroendekommissionen föreslår inom området för bolagsstyrning består i huvudsak av införandet av den nya koden. Genom koden skapas en allmän standard för börsnoterade bolags beteende som det finns anled- 71 Thorell, Per, Kodens regler om finansiell rapportering och revision, Balans Nr 4/2004, s. 19 ff. Beyer, Claes, a. a. s Se t.ex. FAR:s utredning av Sarbanes-Oxley Act, genomförd av en arbetsgrupp bestående av Clas Blix, Åke Danielsson, Jan-Hugo Nihlén och Peter Åkersten (7 oktober 2002). 73 Jfr SOU 2004:47 s. 223 f.

20 524 DEBATT ning för dessa att följa i syfte att behålla marknadens och allmänhetens förtroende. Sannolikt tas koden också in som en del av Stockholmsbörsens noteringskrav vilket i så fall skapar en tvingande effekt för de bolag som är eller vill bli noterade. I övrigt föreslår varken Förtroendekommissionen eller Kodgruppen att det införs några nya sanktioner för att säkerställa god bolagsstyrning. Det befintliga sanktionssystemet som kan sägas höra till corporate governance området består i huvudsak av straff- och skadeståndsansvarsreglerna i ABL samt, i mer flagranta fall, straffstadganden i brottsbalken, insiderlagstiftningen etc. Straffstadgandena har hittills endast lett till ett mycket litet antal fällande domar även om de säkerligen har haft en viss preventiv effekt, insiderlagstiftningen inte minst. Vad särskilt gäller skadeståndsbestämmelserna i ABL kan väl sägas att aktieägares möjlighet att genom skadeståndstalan utkräva ansvar från företagsledningen för skada som ledningen vållat bolaget och därmed indirekt aktieägarna, i praktiken framstår som mycket begränsade. I vart fall har det hittills varit ytterst sällsynt att styrelseledamöter dömts till skadeståndsansvar för sådana handlingar. 74 Förtroendekommissionen, som pekar på det låga antalet skadeståndsprocesser som ett problem, väcker bland annat tanken att en ändrad kostnadsfördelning kunde vara ett sätt att ändra detta. 75 Frågan är om inte problemet till stor del är ett annat, nämligen svårigheterna för domstolarna att ge sig in på affärsmässiga bedömningar. Det torde krävas mycket stark utredning för att övertyga en svensk domstol att skadestånd bör dömas ut på grund av att styrelsen t.ex. inte sett till att det funnits en betryggande kontroll över bolagets ekonomiska förhållanden (8 kap. 3 ABL). Kanske kan koden spela en viss roll i det här sammanhanget genom att den ställer ökade krav på bolagen att lämna information om t.ex. internkontroll. Sådan information kan bidra till att klargöra hur ansvaret fördelas inom bolaget, vilket i sin tur kanske kan underlätta utkrävande av ansvar enligt de nu gällande bestämmelserna om straff eller skadestånd. 3. Övriga tänkbara regleringsområden 3.1 En renässans för låneförbudet? Förekomsten av ekonomiska relationer mellan bolaget och dess ledande befattningshavare är en omständighet som kan påverka ledningens oberoende gentemot bolaget. Trots detta torde det inte vara ovanligt i Sverige att personer på ledande poster som inte omfattas av låneförbudet har låneförbindelser med de bolag som de verkar i. I Sarbanes-Oxley Act artikel 402 har det införts ett prin- 74 SOU 2004:47 s SOU 2004:47 s. 190.

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46)

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM jens.wieslander@justice.ministry.se Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46) Sveriges Aktiesparares Riksförbund,

Läs mer

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress: Ju.L1@justice.ministry.se Dnr Ju2009/3395/L1 Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy

Läs mer

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) 1. BOLAGSSTÄMMA Kodens innehåll Följs Kommentar 1.1 Tidpunkt och ort för stämman samt ärende på stämman 1.2 Kallelse och övrigt underlag

Läs mer

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING 1 Bolagsstämma Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant

Läs mer

Svensk kod för bolagsstyrning Ur ett aktieägarperspektiv

Svensk kod för bolagsstyrning Ur ett aktieägarperspektiv Institutionen för handelsrätt Handelsrätt C Department of Commercial Law VT 2006 Svensk kod för bolagsstyrning Ur ett aktieägarperspektiv Författare: Chatrin Karlsson Handledare: Bo Westlund Sammanfattning

Läs mer

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING Fastställd av styrelsen 19 maj 2011 1. Bakgrund och inledning Styrelsen i ett bolag som bedriver fondverksamhet skall fastställa interna regler där det anges

Läs mer

Årsmötesdirektiv för Ersta diakonisällskap

Årsmötesdirektiv för Ersta diakonisällskap Årsmötesdirektiv för Ersta diakonisällskap Val av styrelse och revisor Val och arvodering av styrelse och revisor ska beredas genom en av medlemmarna styrd, strukturerad och transparent process, som skapar

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer

INSTRUKTION FÖR MOMENT GROUP AB (PUBL):S VALBEREDNING

INSTRUKTION FÖR MOMENT GROUP AB (PUBL):S VALBEREDNING INSTRUKTION FÖR MOMENT GROUP AB (PUBL):S VALBEREDNING 1. Inledning 1.1 Allmänt om Moment Groups valberedning Styrelsen har beslutat att Moment Group ska följa den svenska Koden för bolagsstyrning ("Koden").

Läs mer

Folksam Ömsesidig Livförsäkring - Ägarpolicy

Folksam Ömsesidig Livförsäkring - Ägarpolicy Sida 1/6 Folksam Ömsesidig Livförsäkring - Ägarpolicy Bakgrund Folksam Ömsesidig Livförsäkring, ( Folksam ), är en del av Folksamgruppen och därmed en av de större svenska institutionella ägarna. Med detta

Läs mer

Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter. 6 oktober 2016

Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter. 6 oktober 2016 Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter 6 oktober 2016 Bolagsstyrning ("corporate governance" ) i Sverige - utvecklingen Begreppet "corporate governance" kommer ursprungligen från USA och debatt / krav

Läs mer

Remissyttrande. Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning

Remissyttrande. Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning 1 (8) Kollegiet för svensk bolagsstyrning Box 16050 103 21 STOCKHOLM SN Dnr 266/2009 2009-11-20 Remissyttrande Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning 2010 1 (5) I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning Nordeas fonder 1 har antagit följande riktlinjer för ägarstyrning avseende bolag verksamma på den finländska och svenska

Läs mer

Revisorsnämndens författningssamling

Revisorsnämndens författningssamling Revisorsnämndens författningssamling Utgivare: Per Johansson ISSN 1401-7288 Föreskrifter om ändring i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags

Läs mer

Arbetsordning. för. Styrelsen. ICTA AB (publ)

Arbetsordning. för. Styrelsen. ICTA AB (publ) Arbetsordning för Styrelsen i ICTA AB (publ) 1. Inledning 1.1 Styrelsen i ICTA AB (publ), 556056-5151, ( Bolaget ) har upprättat denna arbetsordning, som skall ses som ett komplement till reglerna i aktiebolagslagen

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Valberedningens förslag till Årsstämman 2018 för val av styrelse m.m., inklusive motiverat yttrande

Valberedningens förslag till Årsstämman 2018 för val av styrelse m.m., inklusive motiverat yttrande Till styrelsen i Projektengagemang Sweden AB Valberedningens förslag till Årsstämman 2018 för val av styrelse m.m., inklusive motiverat yttrande Ordförande på stämman att styrelsens ordförande Gunnar Grönkvist

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Reviderad. Informationsdag för nya kodbolag. Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1

Reviderad. Informationsdag för nya kodbolag. Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1 Reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Avsnitt 6-9. Styrelseordförandes uppgifter, styrelseutvärdering m m Informationsdag för nya kodbolag Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1 6. Styrelseordförande Styrelsens

Läs mer

Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun

Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun REVISIONSRAPPORT 2007-10-30 Kommunstyrelsen Sid 1 (2) Dnr Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun Gävle kommuns bolagsstyrning har granskas utifrån Svensk kod för bolagsstyrning och Principer för

Läs mer

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar Norrbotten. Policy Styrelsen B24:2012:0:5 Intern

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar Norrbotten. Policy Styrelsen B24:2012:0:5 Intern 1 Innehållsförteckning 1. Utseende av valberedning m.m.... 2 2. Valberedningens uppgifter och arbetsformer... 2 2.1. Styrelsens storlek och sammansättning mm... 3 2.2. Tillsättning av styrelse... 4 2.3.

Läs mer

Arbetsordning för styrelsen i OK ekonomisk förening

Arbetsordning för styrelsen i OK ekonomisk förening Arbetsordning för styrelsen i OK ekonomisk förening 1 Styrelsen ansvarar för organisationen och förvaltningen av föreningens angelägenheter i enlighet med gällande lagar och andra regler som gäller för

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2010 för Medirox AB

Bolagsstyrningsrapport 2010 för Medirox AB Bolagsstyrningsrapport 2010 för Medirox AB Fastställd 2010-08-20 1 Inledning Stockholmsbörsen införde 2005 Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) i sina regler för noterade bolag. Kodens regler omfattar

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2013

Bolagsstyrningsrapport 2013 Bolagsstyrningsrapport 2013 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Svensk kod för bolagsstyrning

Svensk kod för bolagsstyrning Svensk kod för bolagsstyrning Gällande från 1 februari 2010 Denna skrift kan laddas ner eller beställas kostnadsfritt på Kollegiets webbplats, www.bolagsstyrningskollegiet.se Producerad av Hallvarsson

Läs mer

Stockholm den 20 april 2011

Stockholm den 20 april 2011 R-2011/0634 Stockholm den 20 april 2011 Till Justitiedepartementet Ju2011/2880/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över Europeiska kommissionens

Läs mer

INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 6 APRIL 2016

INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 6 APRIL 2016 1 INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 6 APRIL 2016 Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ( Koden ) ska bolag som omfattas av Koden ha en valberedning. Valberedningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2016:947 Utkom från trycket den 15 november 2016 utfärdad den 3 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 21 november 2014 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval

Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval 2015-10-01 Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval Kollegiet har fått ett brev från ett antal internationella institutionella investerare beträffande

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619); SFS 2016:434 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om sparbankslagen

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i SOS Alarm Sverige AB, org.nr

Härmed kallas till årsstämma i SOS Alarm Sverige AB, org.nr SKL Företag AB 118 82 STOCKHOLM Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i SOS ALARM

Läs mer

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING 1 Bolagsstämma Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant

Läs mer

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY antagen den 19 december 2005 1. Skandia Livs principer för ägarutövande 1.1 Syfte Skandia Liv har närmare 1,2 miljoner försäkringstagare. För försäkringstagarnas räkning förvaltar

Läs mer

Därutöver har Advokatsamfundet följande kommentarer till vissa avsnitt av remissen. Ersättningsfrågor som ett obligatoriskt ärende på bolagsstämman

Därutöver har Advokatsamfundet följande kommentarer till vissa avsnitt av remissen. Ersättningsfrågor som ett obligatoriskt ärende på bolagsstämman R-2005/0026 Stockholm den 28 februari 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/39/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 januari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över utkastet till lagrådsremiss

Läs mer

Insamlingsstiftelsen IndianChildren Arbetsordning för styrelsen

Insamlingsstiftelsen IndianChildren Arbetsordning för styrelsen Fastställd av styrelsen den 9 november 2015 Insamlingsstiftelsen IndianChildren Arbetsordning för styrelsen Styrelsens övergripande uppgift är att för medlemmarnas räkning förvalta stiftelsens angelägenheter.

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012 Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012 Härmed kallas till årsstämma i Fouriertransform AB, organisationsnummer 556771-5700. Tid: Torsdagen den 19 april 2012, kl. 1300-1400 Plats: Fouriertransform

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB ÖSTERGÖTLAND

INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB ÖSTERGÖTLAND INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB ÖSTERGÖTLAND INLEDNING Föreningsstämmans beslut om tillsättning av styrelse respektive revisorer bör beredas genom en av medlemmarna styrd, strukturerad och öppen process,

Läs mer

Valberedningens i Nobia AB (publ) förslag till beslut, motiverade yttrande och redogörelse för sitt arbete inför årsstämman 2015

Valberedningens i Nobia AB (publ) förslag till beslut, motiverade yttrande och redogörelse för sitt arbete inför årsstämman 2015 Valberedningens i Nobia AB (publ) förslag till beslut, motiverade yttrande och redogörelse för sitt arbete inför årsstämman 2015 Bakgrund Årsstämman i Nobia AB (publ) ( Nobia ) har vid årsstämman 2011

Läs mer

Kod för styrning av Riksbyggen ekonomisk förening ( Föreningskoden )

Kod för styrning av Riksbyggen ekonomisk förening ( Föreningskoden ) Kod för styrning av Riksbyggen ekonomisk förening ( Föreningskoden ) 2 1. INLEDNING... 3 1.1 Kodens syfte... 3 1.2 Följ eller förklara... 3 1.3 Andelsägare, medlemmar... 3 2. FULLMÄKTIGESAMMANTRÄDE...

Läs mer

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt 1 CORPORATE GOVERNANCE Ägare Två viktiga principer: - Kommandokedja - Rollfördelning Styrelse

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Metria AB

Kallelse till årsstämma i Metria AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm Kallelse till årsstämma i Metria AB Härmed kallas till årsstämma i Metria

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 Finansdepartementet Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 (Aktiespararna) välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på Kommittén

Läs mer

Information Technology and Security Governance

Information Technology and Security Governance Technology Security and Risk Services Information Technology and Security Governance Internetdagarna 2006-10-25 Andreas Halvarsson Lapp på anslagstavlan hos IT-leverantör Förr Prästen Kyrkan Exekutionen

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING 1 (6) SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING Fastställd av styrelsen 17 december 2013 1. Bakgrund och inledning Bolag som bedriver verksamhet enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder ( LVF ) eller lag

Läs mer

Arbetsordning för valberedningen. Fastställd av årsstämman i Varbergs Sparbank AB (publ)

Arbetsordning för valberedningen. Fastställd av årsstämman i Varbergs Sparbank AB (publ) Arbetsordning för valberedningen Fastställd av årsstämman i Varbergs Sparbank AB (publ) 2018-04-19 Innehåll 1 Syfte och bakgrund... 2 2 Styrande externa regelverk... 2 3 Valberedningens uppdrag, sammansättning

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Valberedningens förslag till Årsstämman 2017, inklusive motiverat yttrande

Valberedningens förslag till Årsstämman 2017, inklusive motiverat yttrande Till styrelsen i Projektengagemang Sweden AB Valberedningens förslag till Årsstämman 2017, inklusive motiverat yttrande Ordförande på stämman att styrelsens ordförande Gunnar Grönkvist utses till ordförande

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB ÖSTERGÖTLAND

INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB ÖSTERGÖTLAND Styrelsen\Valberedning\ 1 (7) INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB ÖSTERGÖTLAND INLEDNING Föreningsstämmans beslut om tillsättning av styrelse respektive revisorer bör beredas genom en av medlemmarna styrd,

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR UMEÅ UNIVERSITET HOLDING AB

ÄGARDIREKTIV FÖR UMEÅ UNIVERSITET HOLDING AB Giltighetstid: Tillsvidare Dnr: FS 1.1-1968-17 Beslutsdatum Sid 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR UMEÅ UNIVERSITET HOLDING AB Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson Sammanfattning Ägardirektiven

Läs mer

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT. Radiotjänst i Kiruna AB

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT. Radiotjänst i Kiruna AB BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Radiotjänst i Kiruna AB 2012 Bolagsstyrningsrapport Radiotjänst i Kiruna AB, 2012 Bolagsstyrningen i Radiotjänst i Kiruna AB sker via bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Förslag till principer för valberedningens tillsättning jämte instruktioner för

Förslag till principer för valberedningens tillsättning jämte instruktioner för Förslag till principer för valberedningens tillsättning jämte instruktioner för valberedningen samt ersättning till valberedningens ledamöter Det föreslås att årsstämman i Smart Eye Aktiebolag (publ) den

Läs mer

BolagsstyrningSRAPPORT

BolagsstyrningSRAPPORT BolagsstyrningSRAPPORT Byggmax Group AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Byggmax tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här bolagsstyrningsrapport för

Läs mer

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i SOS Alarm Sverige AB, org.nr

Härmed kallas till årsstämma i SOS Alarm Sverige AB, org.nr Kallelse till årsstämma i SOS ALARM SVERIGE AB 2018 Härmed kallas till årsstämma i SOS Alarm Sverige AB, org.nr 556159-5819. Tid: onsdagen den 25 april 2018, kl. 10.00 Plats: SOS Alarms lokaler, Rådmansgatan

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens aktieägarengagemang

Riktlinjer för fondbolagens aktieägarengagemang Riktlinjer för fondbolagens aktieägarengagemang Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 13 maj 2019. DAVID BAGARES GATA 3, SE-111 38 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700.

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Swedesurvey Aktiebolag

Kallelse till årsstämma i Swedesurvey Aktiebolag Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 Stockholm Kallelse till årsstämma i Swedesurvey Aktiebolag Härmed kallas till årsstämma i Swedesurvey Aktiebolag, 556469-2530.

Läs mer

Valberedningen i Bilia kommer att framlägga följande förslag vid bolagets årsstämma:

Valberedningen i Bilia kommer att framlägga följande förslag vid bolagets årsstämma: Redogörelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2016 Bakgrund I enlighet med den instruktion Bilia ABs ( Bilia ) årsstämma utfärdade 2014 utsågs hösten 2015 en valberedning bestående av representanter

Läs mer

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan (december 2012) ETIKU 9 REVISORNS KOMMUNIKATION MED ANDRA BOLAGSORGAN 1 1 Uttalandets syfte... 1 2 Bolagsorganens uppgifter...

Läs mer

BolagsstyrningSRAPPORT

BolagsstyrningSRAPPORT BolagsstyrningSRAPPORT Byggmax är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Byggmax tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret

Läs mer

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar AB Policy Kapitalförvaltning LF:2011:0:23 Intern 1

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar AB Policy Kapitalförvaltning LF:2011:0:23 Intern 1 1 Ägarpolicy Fastställd av styrelsen för Länsförsäkringar AB 2014-06-18 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation och införande...

Läs mer

Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ)

Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ) Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ) 4 maj 2010 Årsstämma i MSC Konsult AB (publ) den 4 maj 2010 klockan 16:00 Bolagets lokaler, Vasagatan 52, Stockholm Förslag till dagordning 1. Val

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2009:34 Utkom från trycket den 10 februari 2009 utfärdad den 29 janauari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

oberoende i förhållande till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning.

oberoende i förhållande till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning. Kommentar till förslag till anpassning av Koden med anledning av: - ny lagstiftning för implementeringen av ändringarna i EG:s fjärde och sjunde redovisningsdirektiv m.m., - ny lagstiftning för implementering

Läs mer

Bilaga 1 Utdrag ur protokollet 2015-03-16 Ordföranden redogjorde för utvärderingen av de ersättningar som betalats ut till ledande befattningshavare under år 2014. Ersättningsutskottet har, med stöd av

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2002R1606 SV 10.04.2008 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1606/2002

Läs mer

Punkterna 1 och 10-13: Valberedningens fullständiga förslag inför årsstämma den 17 maj 2017 i LeoVegas AB (publ)

Punkterna 1 och 10-13: Valberedningens fullständiga förslag inför årsstämma den 17 maj 2017 i LeoVegas AB (publ) Punkterna 1 och 10-13: Valberedningens fullständiga förslag inför årsstämma den 17 maj 2017 i LeoVegas AB (publ) I enlighet med beslut vid årsstämman 2016 sammankallades i november 2016 en valberedning

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Arbetsordning för Giva Sveriges styrelse

Arbetsordning för Giva Sveriges styrelse Arbetsordning för Giva Sveriges styrelse Styrelsens övergripande uppgift är att för medlemmarnas räkning förvalta föreningens angelägenheter. Denna arbetsordning fastställes av styrelsen för ett år i sänder,

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Metria AB

Kallelse till årsstämma i Metria AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm Kallelse till årsstämma i Metria AB Härmed kallas till årsstämma i Metria

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Infranord AB

Kallelse till årsstämma i Infranord AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm Kallelse till årsstämma i Infranord AB Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Swedavia AB

Kallelse till årsstämma i Swedavia AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm Kallelse till årsstämma i Swedavia AB Härmed kallas till årsstämma i

Läs mer

BolagsstyrningSRAPPORT

BolagsstyrningSRAPPORT BolagsstyrningSRAPPORT Byggmax är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Byggmax tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

REGION GOTLANDS AKTIEÄGARPOLICY

REGION GOTLANDS AKTIEÄGARPOLICY Antagen av regionfullmäktige 2014-06-16, 99. Bakgrund 1. Kommunallagen ställer krav på Region Gotlands inflytande och kontroll över all regionens verksamhet, även den som ägs och bedrivs i privaträttslig

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2018

Bolagsstyrningsrapport 2018 Bolagsstyrningsrapport 2018 1 2 Bolagsstyrningsrapport 2018 Ägare Swedesurvey Aktiebolag ägs till 100 % av svenska staten. Bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad och har långsiktigt värdeskapande

Läs mer

Dokumentnamn Arbetsordning för Valberedningen

Dokumentnamn Arbetsordning för Valberedningen Dokumentnummer 10 Version 2016-03-15 Ersätter Ny Dokumentnamn Arbetsordning för Valberedningen Beslutad av Årsstämman Ansvarig för implementering Valberedningens ordförande Ingress Denna Arbetsordning

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

Rekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten

Rekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten FAR Vår referens/dnr: 197/2017 Box 6417 113 82 Stockholm 2017-11-15 Remissvar Rekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten Svenskt Näringsliv har tagit del av FAR:s förslag till ny rekommendation

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Härmed kallas till årsstämma i Inlandsinnovation AB, 556819-2263. Tid: Måndagen den 28 april 2014, kl. 16.00. Registrering från kl. 15.30. Plats: Styrelserummet,

Läs mer

Bolagspolicy. Ä garroll och a garstyrning fo r kommunens fo retag. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Bolagspolicy. Ä garroll och a garstyrning fo r kommunens fo retag. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan Bolagspolicy Ä garroll och a garstyrning fo r kommunens fo retag Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehåll 1. Inledning... 3 2. Ägarroll...

Läs mer

Valberedningen i IMMUNICUM Aktiebolag (publ)

Valberedningen i IMMUNICUM Aktiebolag (publ) Valberedningen i IMMUNICUM Aktiebolag (publ) Redogörelse för valberedningens arbete samt förslag till beslut vid årsstämman 2017 Bakgrund I överensstämmelse med beslut på årsstämman den 26 oktober 2016,

Läs mer

Redogörelse för valberedningens arbete samt förslag och motiverat yttrande inför Bonavas årsstämma den 25 april 2018

Redogörelse för valberedningens arbete samt förslag och motiverat yttrande inför Bonavas årsstämma den 25 april 2018 Redogörelse för valberedningens arbete samt förslag och motiverat yttrande inför Bonavas årsstämma den 25 april 2018 Bakgrund Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå årsstämman

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM84. Ändringar i direktivet om aktieägares rättigheter. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM84. Ändringar i direktivet om aktieägares rättigheter. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ändringar i direktivet om aktieägares rättigheter Justitiedepartementet 2014-05-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 213 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

Ägardirektiv för KTH Holding AB

Ägardirektiv för KTH Holding AB Ägardirektiv för KTH Holding AB Direktiv för bolagsstyrning KTH Holding AB... 2 1.1 KTHHABs verksamhet och affärsidé... 2 1.2 Ägarstyrning i statliga bolag... 2 1.3 Bolagsstämman... 3 1.4 Styrelsen i KTH

Läs mer

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING 1 Bolagsstämma Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant

Läs mer