Enklare, helt enkelt! Perspektiv på e-förvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enklare, helt enkelt! Perspektiv på e-förvaltning"

Transkript

1 Enklare, helt enkelt! Perspektiv på e-förvaltning Perspektiv på e-förvaltning 1

2 Governo är ett managementkonsultföretag med fokus på offentlig sektor. Vår vision är att vara den naturliga samarbetspartnern för beslutsfattare som driver förändring mot en ännu bättre offentlig sektor. Vi är ett antal konsulter som alla har stor erfarenhet av att utveckla offentliga verksamheter, som anställda och som konsulter. Vi har också ett nätverk av associerade konsulter, i form av forskare och specialister. Tillsammans vill vi bidra till en positiv samhällsutveckling. 2 Enklare, helt enkelt!

3 Enklare, helt enkelt! Perspektiv på e-förvaltning Förord...2 Från strategi till genomförande...5 Organisation och styrning i en digital kontext Förenkla för medborgaren som medskapare! Samverkan utifrån ett medborgarperspektiv Kundtjänst en väg in för medborgaren E-förvaltning i praktiken hur gör man? På spaning efter framtiden Perspektiv på e-förvaltning 1

4 KAPITEL 1 Förord E-förvaltning har funnits på offentlig sektors agenda i över 10 år. Under denna relativt korta tid har det skett något som kan kallas för en e-revolution på många plan. Innebörden i begreppet har växlat från att primärt ha handlat om teknik till att inkludera näst intill all förändring i offentliga verksamheter - från att vara elektronisk till att även inkludera effektivitet och engagemang. Den traditionella definitionen av e-förvaltning lyder verksamhetsutveckling med stöd av IT vilket, förutom teknik, även inkluderar organisation och process. Idag när teknik och IT finns inom alla verksamhetsområden kan man ju fråga sig vad som inte är e-förvaltning. När behöver vi inte ta ställning till om eller hur tekniken kan och bör påverka verksamheten? Vi tycker att det vore meningsfullt att diskutera e-förvaltning och fundera över varför det är viktigt att fortsatt driva detta område. Teknik finns överallt och på många nivåer, men behovet av en ökad förståelse för dess effekt, nytta och utmaningar är fortsatt stort. Hur ska man möta alla förväntningar och förhoppningar om öppenhet, effektivitet och transparens som ryms i begreppet och företeelsen e-förvaltning? 2 Enklare, helt enkelt!

5 I denna skrift ger vi vår syn på viktiga faktorer för att skapa handlingskraft i offentliga verksamheter. För att nå förändring i praktiken krävs att vi diskuterar hur e-förvaltning påverkar strategier, organisation samt relationen till medborgare och kunder. Hur ser det ut om 5 10 år? Var befinner vi oss då? Kvarstår de utmaningar vi idag ser som centrala eller är det helt nya frågor som står i fokus? Vi tror och hoppas men ser också goda tecken på att vi då har kommit längre. Varför? För att medborgaren och kunden tydligare står i fokus och för att verksamheterna samverkar för att göra det enklare, helt enkelt. Men det är inte helt enkelt för att lyckas genomföra och nå förändring krävs mod och handlingskraft från både politiker och tjänstemän. Med denna skrift hoppas vi att vi kan bidra till att stärka er men kanske också utmana er i just detta. Detta är vårt perspektiv på e-förvaltning Vilket är ert? Vi vill gärna fortsätta dialogen tillsammans med er tillsammans gör vi det enklare! Caroline Andersson, VD Governo AB Perspektiv på e-förvaltning 3

6 De nationella strategierna för e-förvaltning finns på plats men händer det tillräckligt mycket i praktiken? Vad gör de här strategierna för skillnad för kommuner, landsting och myndigheter? Vi upplever att det finns ett glapp mellan vision och handling det man vanligen kallar för just strategi. I detta ligger att formulera konkreta mål som kan följas upp, synliggöra prioriteringar, allokera medel, tilldela ansvar och skapa genomförandekraft när det gäller gemensamma frågor. Kan det vara så att det behövs en strategi för strategierna?

7 KAPITEL 2 Från strategi till genomförande Caroline Andersson Nationella strategier utgör ramen De senaste åren har inneburit ett starkt fokus på ett antal centrala frågor för e-förvaltningen alltifrån öppna nät och tillgänglighet till e-tjänster och bredband. Ett tecken på detta är de strategier som utarbetats på nationell nivå av aktörer såsom regeringen, e-delegationen, Digitaliseringskommissionen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Fokus har legat på gemensamma utmaningar: e-förvaltning innebär en betydande förändringsresa för offentliga verksamheter. Strategierna pekar ut en riktning och bidrar med visionerna och de övergripande målen. Hittills har det dock varit viss avsaknad av medel och konkreta initiativ för att åstadkomma mer betydande förändringar av gemensamma utmaningar. Samtidigt pågår e-utvecklingen för fullt i offentliga verksamheter, där myndigheter och kommuner hanterar komplexa IT-projekt parallellt med att förändra arbetssätt och roller. E-förändring hur då? Perspektiv på e-förvaltning 5

8 För beslutsfattare i offentlig sektor som står inför ett införande av e-förvaltning aktualiseras ett antal frågor, utifrån de ramar som de nationella strategierna sätter upp. En första fråga att ställa sig är vilka förutsättningar som finns i just er verksamhet? Vi ser att det råder stora skillnader mellan olika verksamheter, vilket påverkar former och möjligheter till e-förvaltningsarbete: stora kommuner och landsting och statliga verksamheter har vanligtvis möjlighet att genomföra mer omfattande satsningar på IT och verksamhetsutveckling, medan mindre verksamheter måste förhålla sig till en mer begränsad budget. En andra fråga är på vilket sätt ni kan driva ert förändringsarbete? Vi kan konstatera att det finns en mängd olika sätt att driva förändring inom e-förvaltning. Vissa börjar med att ta fram en egen e-strategi (eller i vissa fall en IT-strategi) som genom mål och aktiviteter visar vägen. Här kan de nationella strategierna tjäna som vägledning vilka är de viktiga områdena just för min verksamhet och mitt uppdrag? Andra börjar istället arbetet från tekniksidan med fokus på tjänsterna genom att själv utveckla de första tjänsterna eller genom att dessa köps av en extern ITleverantör. Stockholms stad har exempelvis arbetat genom ett e-tjänstprogram omfattande 650 MSEK, där respektive förvaltning har projektlett förstudier och införande och där styrning har skett genom ansökan om centrala medel. Andra, mindre kommuner har istället antingen påbörjat resan genom att köpa vissa e-tjänster eller införa en portal med en färdig uppsättning tjänster som sedan anpassas. Vår bild är att det bör finnas någon form av styrdokument som hanterar e-frågorna, antingen som en egen strategi eller som en del i ett övergripande strategidokument. Det viktiga är att e-förvaltningen inte ses som ett separat spår i verksamheten, utan som en integrerad del. En tredje fråga som vi ser bör lyftas än tydligare hos beslutsfattare inom området är uppföljning, analys och åtgärder. Hur får vi det att hända? Vad har vi för mekanismer för uppföljning? Hur styr vi e-förvaltningen mot uppsatta mål och indikatorer? Genom god 6 Enklare, helt enkelt!

9 uppföljning kan slutsatser dras av värde för såväl den egna som andra verksamheter med ambitioner inom e-området. E-förvaltning som leder till resultat Oavsett vilken väg organisationen väljer att gå finns vissa framgångsfaktorer för ett lyckosamt e-förändringsarbete: Tydligt mandat från högsta ledningen såväl tjänstemän som politiker Tydliga mål och förväntade effekter av arbetet som pekar ut riktningen Vissa centrala medel för att åstadkomma centrala satsningar som många delar av organisationen kan ha nytta av Tydliga prioriteringar och nyttoberäkningar var ser vi störst nytta av effektiviseringar? Börja med ett fåtal projekt snarare än det stora greppet Ett fokuserat projektarbete med tydlig projekt- och tidplan God beställarkompetens vid köp av IT-tjänster och system Hög grad av förankring och kommunikation Dags att skrota e? De senaste åren har e-förvaltning som begrepp breddats e har gått från att syfta på elektronisk förvaltning till numera såväl effektiv som engagerad förvaltning. Detta är något som börjat anammas i vissa offentliga organisationer, där e-förvaltning snarare blir en del av kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbetet. Vi ser också att innovationsbegreppet har gjort sitt intåg, där idag i stort sett all verksamhetsutveckling innefattas. Kanske är det nu så att det är dags att sluta prata om e-förvaltning och snarare enbart verksamhetsutveckling, där IT är en integrerad del? Perspektiv på e-förvaltning 7

10 Oavsett benämning är e-förvaltning viktigt för att kunna uppnå mål avseende ökad kvalitet och effektivitet i verksamheter. Genom att etablera en tydlig strategi, god uppföljning och ett välorganiserat genomförande sätts ramarna för ett effektivt utnyttjande av potentialen i e och vinsterna av en elektronisk, effektiv och engagerad förvaltning synliggörs. 8 Enklare, helt enkelt!

11

12 Är våra drömmar om IT som möjliggörare för den flexibla, lättrörliga och decentraliserade organisationen borta? Är de fortfarande oupp nåeliga utopier? Troligen inte, utvecklingen mot den moderna organisationen har fler verktyg att tillgå än någonsin, men för att förverkliga den strävan krävs att vi har en tydlig tanke om vart vi är på väg, konkreta strategier för hur vi tar oss dit och organisation och styrning som svarar upp mot detta.

13 KAPITEL 3 Organisation och styrning i en digital kontext Anders Ljung Den moderna organisationen - utopi eller verklighet? Några av 80- och 90-talens populära scenarier för framtidens organisation och styrning var det papperslösa företaget ; decentraliserade och självstyrande verksamheter 1 ; flexibla arbetstider och arbetsplatser; chefer som styr verksamheten med aktuell information från en kontrollpanel på sin dator. Vissa delar av detta har förverkligats men i stor utsträckning har dessa tankar förblivit utopier. Ofta har i stället många organisationer centraliserats, och makten koncentreras snarare än decentraliseras. Arbetsorganisationen har utformats så att många medarbetare kommit längre ifrån kunden/brukaren snarare än närmare. Många tjänster i offentlig sektor har processtyrts enligt Lean-inspirerade modeller som löpande band snarare än skapat breddade arbetsuppgifter. Den administrativa bördan har många gånger snarare blivit större än minskat. Den ständigt uppkopplade medarbetaren har snarare fått mindre fritid än tvärtom. Och så vidare. Så här var det väl inte tänkt? Vad har egentligen hänt? 1 Ett exempel är den tidigare SAS-chefen Jan Carlzons bok, Riv pyramiderna (1985) Perspektiv på e-förvaltning 11

14 En tänkbar förklaring är att den teknik som skulle möjliggöra allt det nya inte visade sig hålla måttet. Samtidigt var verksamheten och medarbetarna kanske inte mogna att ta till sig det nya. Eller var det måhända fel tänkt från början? I detta avsnitt diskuterar vi hur vi kan ta tillvara informations- och kommunikationsteknologin för att skapa en organisation och styrning som inte bara medger effektiva lösningar för kunden/ brukaren, utan också utveckling av de ledare och medarbetare som ska förverkliga dessa. Hur kan vi säkerställa att vi i framtiden växer i termer av kompetens, kvalitet och effektivitet snarare än att rationaliseras bort? Möjligheterna i den digitala miljön På samma sätt som vi för 20 år sedan skulle betrakta det som en fullständigt orealistisk utopi att vi skulle kunna sköta vår självdeklaration med vår mobiltelefon, kan dagens drömmar om den effektiva, meningsfyllda och decentraliserade organisationen vara möjlig att uppnå. Tiden och tekniken är troligen på plats. Samtidigt kan en styrning av verksamheter som bygger på långsiktigt lärande och utveckling snarare än kortsiktig ekonomisk uppföljning bli verklighet. Både systemen och viljan finns i de flesta organisationer. Vi menar att det nu finns alla förutsättningar att ta tillvara de möjligheter som den nya tekniken ger oss. Det handlar exempelvis om: Kommunikationsteknologi som ger oss möjlighet att komma åt viktig information när vi bäst behöver den, d.v.s. när vi är nära kunden/brukaren. Den skapar också möjligheter till flexibelt arbete där man kan arbeta hemifrån och på de tider som bäst passar en själv. Kunskapsdelning och tjänsteutveckling - Att ta tillvara kunskaper och erfarenheter som finns i organisationen och hos medarbetarna. Lärande inom och mellan kollegor och enheter. Tillsammans med forskarvärlden och externa partners kan ny kunskap och nya tjänster skapas. 12 Enklare, helt enkelt!

15 Automatisering av rutiner - Mer meningsfyllda arbetsuppgifter kan skapas där repetitiva monotona arbetsmoment eller tråkiga administrativa uppgifter kan försvinna och ge plats för meningsfyllt och utvecklande arbete. Effektivisering - Den effektiva organisationen där resurserna används fullt ut i verksamhetens kärna (som att utbilda barnen eller ge omsorg till patienterna) snarare än att brännas upp i administrativa rutiner. Balanserad verksamhetsstyrning - En ledning som kan känna trygghet i att man vet vad organisationen presterar och ligger till i relation till ambitioner och planer. Detta skapar en god grund för en genuin decentralisering där beslut kan fattas nära brukaren/kunden eller m.a.o. den det handlar om. Detta är några av de möjligheter för framtidens organisation som, i den mån de infrias, kan bidra till att nå de övergripande målen om en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Nya krockar och utmaningar Vägen till framtidens organisationer och styrning ligger dock inte rakt utstakad framför oss. Det finns nya utmaningar och krockar mellan olika intressen som hinder på färden. Dagens organisationer befinner sig ofta i gränslandet mellan traditionella synsätt och nya arbetsformer och roller. Den klassiska spänningen mellan linje och stab har inte försvunnit utan kompletterats med krocken mellan linjen och projekt- och processansvariga. Detta har inte direkt underlättat styrningen av verksamheten. Kanske bäst att återgå till det gamla? Governos syn på e-förvaltning 13

16 Den klassiska hierarkiska organisationen innebar ett begränsat kontroll-spann för många chefer. Deras ledarskap blir inte lättare av att ha plattats till och fått många fler underställda. Möjligheterna att kombinera utveckling av verksamheten med medarbetarnas behov av vägledning/coachning skapar nya konflikter. Kanske bäst att göra som vi gjorde tidigare? Tidigare fasta roller och ansvarsområden var utmärkta för att skapa stabilitet och ordning. Nu skapas nya roller baserade på processer och projekt. Strukturer luckras upp och flexibiliseras. En god tanke, men det skapar inte en situation där man i lugn och ro kan planera långsiktigt. Frågan är hur man skall kunna hantera denna nya, mer komplexa och kanske röriga situation? Hur skall jag som ledare agera för att navigera rätt? Vägskäl: management by mail - eller management by meaning Vi ställde frågan till en tidigare VD för ett stort svenskt företag hur han ser på dagens ledare. Han svarade att dagens chefer dessvärre leder genom att skicka mail ( management by mail ) snarare än genom ett personligt och engagerat ledarskap. Han menade att det är viktigt att chefer i den nya digitala miljön återtar ledarskapet genom att klara ut vart organisationen är på väg ( management by meaning ). Man behöver också beskriva hur man skall organisera sig och hur lärande och styrning säkerställs under resan. De tre perspektiven: Inriktning Organisation Styrning måste vara väl i samklang. Detta har alltid varit en viktig princip. Nu när det ofta finns en risk att tekniken dominerar lösningarna är detta ännu viktigare. Finns det en tydlig inriktning för hur vi skall använda tekniken? Är syfte, mål och strategier kända och förankrade? Hur säkerställer vi att kunden står i fokus och får största möjliga nytta? Hur skall vi organisera oss? Finns det tydliga roller och ansvar? Finns det rätt kompetens? Har vi en kultur som stödjer nya arbetssätt? Hur 14 Governos syn på e-förvaltning

17 skall vi styra och följa upp att vi är på rätt väg? Hur skall vårt ledningsarbete och vår ledarstil utformas för att stödja den valda inriktningen? Det finns således en hel del strategiskt arbete att göra inför resan. Några avslutande ord på vägen: Den nya digitala miljön medför oanade möjligheter att skapa bättre och effektivare organisationer till nytta för både kunder/brukare och medarbetare ta vara på dessa möjligheter! På resan till framtidens organisation och styrning dyker nya konflikter och krockar upp. Allt tycks bli projekt, processer eller nya funktioner. Det blir rörigt och osäkerheten sprider sig håll ut, var trygga det kommer att lösa sig! Bästa reskamraten till framtidens organisation är en tydlig bild av vad man egentligen vill uppnå. Vart är vi på väg? Hur skall vi gruppera oss och hur ser vi till att vi lär oss under resan? precisera resmålet och rita kartan! Utopier är per definition ett tänkt idealtillstånd, en strävan efter perfektion. Den strävan kommer att vara oändlig, men kanske kan dagens utopier bli verklighet fortare än vi någonsin tror. Det finns, som vi ser det, många pusselbitar på plats: Tekniken finns där. Viljan hos många är tydlig. Nu börjar resan! Governos syn på e-förvaltning 15

18 Vi ser alltmer fokus på ökad delaktighet och ett fungerande samspel mellan offentliga verksamheter och medborgare. Men hur får vi dialogen att fungera? Hur får vi dialogen att skapa nytta både internt och externt? Från policy och strategisk nivå beskrivs hur offentlig sektor ska arbeta med sin e-förvaltning utifrån medborgarens behov. Kanske lättare sagt än gjort och många organisationer har ännu inte kommit så långt i att förverkliga dessa ambitioner. Inkluderandet av medborgaren riskerar att bli en läpparnas bekännelse. Men det går att göra det enklare för medborgaren att vara medskapare på riktigt!

19 KAPITEL 4 Förenkla för medborgaren som medskapare! Sofie Arvidsson Fler möjligheter när medborgare och kunder involveras I offentliga verksamheter pågår en diskussion om behovsdriven utveckling, målgruppsanpassning och medborgaren i fokus, ofta ur ett demokratiskt perspektiv. Vår representativa demokrati förutsätter ju att politiken har en dialog med medborgarna. Finns det anledning att inkludera detta i förvaltningsmodellen? Kan inte professionen utforma sin verksamhet utifrån sin spetskompetens och låta medborgarna utöva sin rösträtt vart fjärde år? Varför och på vilket sätt är en dialog med medborgare och kunder viktigt utifrån ett e-förvaltningsperspektiv? Vi menar att e-förvaltning och ett tydligt medborgarperspektiv medför möjligheter att stärka demokratin och därför är av mycket stor betydelse. Först är det dock viktigt att understryka att man behöver hålla isär en medborgardialog från en kund- eller brukardialog. Båda dialoger medför nyttor, men utifrån olika perspektiv: Perspektiv på e-förvaltning 17

20 Medborgare: En öppen och transparent förvaltning ger högre legitimitet för fattade beslut. Ökar människors engagemang och ansvarstagande i demokratin. Kund: God service utvecklas i samverkan med användare och brukare och minskar risken för kostsamma, användarovänliga och exkluderande lösningar. Båda former av dialog medför också nyttor för ledare och medarbetare genom att de ger utrymme för kreativ samverkan med externa aktörer. Det skapar helt enkelt bättre förutsättningar för att effektivisera processer och öka kvaliteten i tjänsteproduktionen. Med risk för en läpparnas bekännelse De nyttor som nämnts ovan har diskuterats under lång tid och närmast blivit en allmänt vedertagen sanning. Varför är det då så många som säger och relativt få som gör? Varför riskerar ofta medborgarperspektivet i e-förvaltning att bli ett skyltfönster och inte ett perspektivskifte i praktiken? Det finns hinder av olika karaktär som hämmar möjligheter för medborgaren som medskapare. Några av dem är av kulturell karaktär och andra av mer strukturell karaktär, där vi ser att den förstnämnda har absolut störst betydelse. Det har skett stora förändringar på kort tid i hur medborgare vill och kan påverka eller ha kontakt med offentliga verksamheter och beslutsfattare. Vi har sett hur den digitala revolutionen har drivit en så kallad delaktighetskultur i den vill medborgaren inte vara en passiv mottagare eller konsument av offentlig verksamhet och dess tjänster, utan en aktiv medskapare. Denna kultur är oberoende av kanal och kräver nya och innovativa lösningar kring hur vi tar tillvara på människors initiativ och idéer. Den har också förändrat vårt sätt att se på service, öppenhet och tillgänglighet. Kort sagt: förståelsen för hur den digitala revolutionen har skapat nya spelregler för vårt sätt att delta i samhället är ofta relativt låg i den offentliga förvaltningen. Samtidigt är den tekniska mognaden inte sällan högre utanför den offentliga organisationen än innanför. 18 Enklare, helt enkelt!

21 Att möjliggöra och öppna upp sina processer genom exempelvis öppna data och informationsdelning anses ofta vara tids- och resurskrävande. Vi ser dock att det framförallt är en attityd- och kulturfråga. Att involvera kunder och medborgare innebär ett helt annat sätt att arbeta för både ledare och medarbetare. Detta utmanar den förvaltningstradition som gällt sedan lång tid tillbaka. Och ja, utvecklingsprocesser tar tid. Det kräver också mod och engagemang att arbeta på nya sätt och att tillvara den initiativförmåga som finns såväl inom som utanför den egna organisationen. Den nya tekniken sänker trösklarna för detta och kan göra det enklare att både samla in och analysera information från andra. Vi ser förvånansvärt sällan att kommuner och myndigheter aktivt frågar medborgare hur de vill ha dialogen. Blir det då rätt målgrupp som involveras i dialogen? Eller är det den målgrupp som alltid hörs och som är mest aktiv? Diskuterar vi ens den fråga som är mest relevant för målgruppen eller för verksamheten, eller kan det vara så att vi främst har symboliska torgmöten? Töms förslagslådan mer eller mindre rakt i soptunnan, eller använder vi resultatet av dialogen? Ska alla involveras vid alla tidpunkter? Vi ser att medborgarna ofta blir engagerade vid tidpunkter som kanske inte passar verksamheten, sent i beslutsprocessen eller då beslut redan är tagna. Det gäller att involvera vid rätt tidpunkt och inte passivt informera om beslutet något vi ser som en stor utmaning. För att det offentliga ska upplevas proaktivt snarare än som reaktivt agerande och passivt, krävs att vi möter medborgare, förstår deras behov och i praktiken sätter medborgaren i fokus. Att sätta medborgaren i fokus hur tar vi nästa steg? Många offentliga verksamheter är både kreativa och modiga i hur de sätter medborgaren i fokus i sin verksamhetsutveckling. Den största framgångsfaktorn för dessa organisationer är att de har vågat prova och lära! De har utvärderat och lärt av det som gick bra och av det som gick mindre bra. Ett sådant exempel är Värmdö kommun, som har tagit fram sin vision på ett inkluderande och inspirerande sätt. För att medarbetare ska få testa nytt och ges möjlighet att skapa kreativa krockar krävs ett modigt ledarskap Perspektiv på e-förvaltning 19

22 som möjliggör en tillåtande organisationskultur. Detta ledarskap krävs både av politiker och tjänstemän. Fanan måste hållas högt och uthållighet är en förutsättning. Det behöver heller inte bli perfekt direkt. Det är snarare en fördel att börja i det lilla och det enkla, snarare än att försöka greppa alla i alla utvecklingsprojekt. Börja med att testa nya lösningar där det redan finns en förändringsvilja och en reell utvecklingspotential. Ett modigt ledarskap ser vi bygger på en ökad förståelse för när och hur medborgarna vill kommunicera med oss. Styrmodellen utvecklas därefter för att säkerställa en struktur där medborgarna också ges inflytande i de centrala beslutsprocesserna. Det behövs ny kunskap och förståelse för hur denna delaktighetskultur påverkar våra arbetssätt även utanför den ram som skapats. Vi behöver ställa oss frågan: hur tar vi tillvara medborgarnas engagemang på rätt sätt och hur involverar vi på riktigt medborgarna i vår verksamhetsutveckling? När ett reellt problem och ett tydligt behov har identifierats måste vi fråga oss varför medborgaren ska involveras i utvecklingsprocessen. Det krävs ett tydligt syfte, en riktning för vad detta ska leda till, vart ska vi nå med informationen och vad vi kan använda den till. Det krävs också tydliga ramar och förutsättningar för både ledare, medarbetare och medborgare som förtydligar hur inflytandet och deltagandet kan bidra i processen. Då skapar vi förutsättningar för att på bästa sätt ta tillvara de initiativ och den kunskap som finns både inom och utanför organisationen. 20 Enklare, helt enkelt!

23 Våga testa och lär Det viktigaste för att möjliggöra för medborgaren som medskapare är att offentliga organisationer vågar ta klivet att testa! Lär under tiden! Det finns inte en metod, eller en lösning på hur detta bäst kan ske. Det finns en mängd olika faktorer som påverkar; timing, målgrupp, frågeställning och lokala förutsättningar. Samtidigt ser vi att oavsett vilken typ av verksamhet eller var i organisationen du befinner dig, finns ett antal viktiga perspektiv och ställningstaganden för att förbättra förutsättningarna för att förenkla för medborgaren som medskapare: Ta vara på initiativkraften hos aktörer utanför den egna organisationen Sänk kulturella och tekniska trösklar för kreativitet Identifiera problem och lösningar tillsammans med andra utifrån behov och önskemål Perspektiv på e-förvaltning 21

24 Förvaltningspolitikens heliga graal har under lång tid varit att få horisontell samverkan över förvaltningsgränser att fungera. I och med e-förvaltningens intåg har detta, genom teknikens möjligheter att skapa gemensamma integrerade gränsytor och informationsutbyte mellan myndigheter, blivit ett mer realistiskt mål. Nu även utifrån ett medborgarperspektiv genom fokus på livshändelser eller medborgarroller. Inriktningen mot sammanhållen e-förvaltning, eller joined-up government, har hittills varit starkare i t.ex. USA och Storbritannien än i Sverige, men förändring är i antågande. 22 Enklare, helt enkelt!

25 KAPITEL 5 Samverkan utifrån ett medborgarperspektiv Anders Persson Utvecklingen av sammanhållen förvaltning i Sverige I Sverige finns behovet av att samverka utifrån ett medborgarperspektiv uttryckt i förvaltningspolitiska inriktningspropositioner sedan 1970-talet. Detta har genom 24-timmars-myndigheten och fokuseringen på e-förvaltning kommit att bli ett allt tydligare inslag i visionerna om den svenska förvaltningen. De svenska satsningarna på e-förvaltning har trots detta nått sina framgångar främst inom respektive myndighets eller fackförvaltnings verksamhets- och ansvarsområde. Vi har t. ex. en Skattemyndighet som har ett av världens mest utvecklade och använda e-tjänsteutbud. När det gäller samverkanslösningar såsom gemensamma medborgarfokuserade portaler, myndighetsövergripande informationsutbyten och sammanhållna e-tjänster är den svenska förvaltningen, i en internationell jämförelse, inte lika framstående trots att det finns vissa goda exempel. Perspektiv på e-förvaltning 23

26 Utbudet av e-tjänster har ofta skapats på ett sätt som återskapar förvaltningens organisatoriska stuprör i form av digitala stuprör. Trots att behovet av samverkan identifierades tidigt, är det först under de senaste åren som samverkan genom e-förvaltning har börjat hanteras mer samordnat. Utvecklingen har skett utifrån satsningar på dels gemensamma sektoriella portaler som Verksamt.se och Körkortsportalen, dels genom satsningar på mjuk infrastruktur och myndighetsövergripande informationsutbyten som t.ex. e-delegationens projekt Mina meddelanden och Mina ärenden. Att vara medborgare i en fragmenterad förvaltning Många av medborgarnas ärenden, problemområden eller relationer med det offentliga finns uppdelade på flera myndigheter. För medborgaren utgör ärendet dock ofta ett sammanhållet problemområde det kan vara en process eller en livshändelse såsom att bli förälder eller starta ett företag. I dessa situationer behöver medborgaren identifiera vilka ansökningar och tillstånd som krävs, i vilken ordning de skall genomföras, vilka underlag som behöver bifogas och vilka krav de olika ansökningarna eller tillstånden innebär. Ofta behöver medborgaren även hämta information och underlag på en myndighet för att lämna in dem på en annan myndighet eller lämna samma eller liknande uppgifter till flera myndigheter. I en traditionell fragmenterad myndighetskultur läggs ansvaret för dessa navigations- och koordinationsproblem helt på den enskilde medborgaren. Detta innebär att den aktör som har minst kunskaper, minst erfarenhet och kanske till och med befinner sig i en utsatt situation, är den som ska få myndigheterna att fungera samtidigt på ett samordnat sätt. De bördor man kan lätta för den enskilde handlar om att göra det enkelt för medborgaren genom att frilägga och hantera gränsöverskridande, sammansatta ärenden och utveckla stödjande informationssystem och e-tjänster för detta. Det kan också handla om att det offentliga tar på sig ansvaret för uppgiftslämnande och informationsutbyte där handlingar är gemensamma eller redan finns på en myndighet. En viss uppgift ska bara behöva lämnas till myndigheterna en gång. 24 Enklare, helt enkelt!

27 Vad krävs för att etablera samverkan? Varför är det då så svårt att etablera samverkan? För det första är den svenska förvaltningsmodellen, som innebär en uppdelning i olika självständiga myndigheter och med kommunalt självstyre, en komplicerande faktor genom långt gången specialisering och fragmentering. I många samverkansprojekt är frågan kring hur myndigheterna ska fördela ansvaret för de olika delarna av en gemensam tjänst en central del av problembilden. Dessutom måste, för att samverkan skall komma till stånd, flera autonoma eller semi-autonoma myndigheter och förvaltningar samordna, prioritera och budgetera för verksamhetsutveckling utifrån en gemensam problembild samtidigt. I vissa fall hamnar kostnadseffektiviseringarna på en myndighet medan kostnaderna för utvecklingen kan landa tyngre på en annan myndighet. I många andra länder har man arbetat med gemensamma medel för utveckling för att lösa denna knut men det har i ringa utsträckning skett i Sverige. Till sist går samverkan mot essensen i den byråkratiska organisationen där fokus ligger på just ansvar inom myndighetens eller förvaltningens jurisdiktion. Samverkan tenderar därmed att utmana grunderna för byråkratins självbild och institutioner. Samverkan handlar om att skapa en helhet i medborgarens relation till det offentliga. För att få pusslet att gå ihop finns det idag många olika bitar som behöver falla på plats. Nedan struktureras dessa utifrån dimensionerna medarbetarna, processerna och informationssystemen. Medarbetarna: Att samverka med medborgaren i fokus handlar om att som förvaltningsmyndighet se sig som en del av vad som för medborgarna är en myndighetsövergripande helhet. Det handlar om att utvidga synen på medborgaren från skattskyldig, bygglovsärende eller serveringstillstånd till en mer sammanhållen bild, exempelvis en nyföretagare. Detta innebär att det som myndighet och handläggare inte räcker att lyfta blicken och se sina kunder utan att man måste se livshändelsen och medborgaren som den svenska förvaltningens kund. Denna grundförutsättning ställer stora krav på myndighetsledningarna att etablera en myndighetsövergripande servicekultur och etablera former för att gemensamt skapa medborgarnytta. Perspektiv på e-förvaltning 25

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 POLICY Dnr KK13/167 Kommunikationspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 Dnr 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Agenda Inledning och bakgrund till arbetet Samverkan men

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning

Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning Iréne Bernhard Adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan Väst, Trollhättan irene.bernhard@hv.se

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Dagen e Mats Östling, Bengt Svenson IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se 08-4527436 mats.ostling@skl.se Eslöv 080118

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Från tomtebloss till medskapande hur främja digitaliseringen av Sverige?

Från tomtebloss till medskapande hur främja digitaliseringen av Sverige? Från tomtebloss till medskapande hur främja digitaliseringen av Sverige? Digitaliseringspolitik och innovationskraft Sofie Arvidsson 2015 Vad ska jag säga? Det går inte jättebra för Sveriges digitalisering

Läs mer

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Kort om mitt arbete Mimi Lopez, anställd i Göteborgs Stad. e-tjänstprojektkoordinator för e- tjänstutveckling

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Förord Individuell och differentierad lön är grunden i nuvarande löneavtal. Det förutsätter

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kommunerna är på e! Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Offentliga Rummet Västerås 080603 1 Meny e-förvaltningsmätning

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Kävlinge kommuns ledningssystem

Kävlinge kommuns ledningssystem Kävlinge kommuns ledningssystem Innehåll ETT gemensamt LEDNINGSSYSTEm 4 Vår organisationskultur 5 KvaLITET 6 Positiva effekter 7 Vem gör vad? 8 Hur fungerar styrningen? 10 LedningssystemET 11 1. Målkedjan

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Nyhetsbrev oktober 2011

Nyhetsbrev oktober 2011 Nyhetsbrev oktober 2011 Låt oss bli din guide på resan mot bra e-förvaltning! Som du säkert känner till, så erbjuder vi på Sentensia erfarna och innovativa konsultteam för upphandling, utveckling och styrning

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Ärende 11. Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020

Ärende 11. Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Ärende 11 Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-10-06 KS 2015.0311 Handläggare Thommy Andersson, IT-enheten Regional digital agenda Sammanfattning Karlskoga kommun

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer