Baskurs trädgård. Linköping 13 okt Christina Winter Elisabeth Ögren Sara Furenhed.

Transkript

1 Baskurs trädgård Linköping 13 okt 2015 Christina Winter Elisabeth Ögren Sara Furenhed

2 Axeltitel Omställd areal eko Grönsak friland Frukt Bär Totalt

3 ha Eko-grönsaker på friland År

4 hektar Ekologisk bärodling - Certifierad

5 Axeltitel Växthusodling eko Areal, kvm Antal företag

6 Certifierad eko trädgård 1523 ha Dalarna V. Götaland Norrbotten Skåne Gotland Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

7 Grönsaker Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län 1096 ha Västra Götaland Halland Skåne Gotland Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

8 Bär Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län 286 ha Norrbotten Västernorrland Dalarna V. Götaland Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

9 Trender Unga nyföretagare startar ekoodlingar Intresse bland besöksföretagare att odla till eget kök Vanligt med dirketförsäljning på ekogårdar Vanligt med diversifierade företag både stora och små Kan en omställning till ekologisk odling också innebära nya företagsstrategier?

10 Omställning - förbered jorden!

11 Omställning ta chansen att förbereda jorden! Vall eller gröngödsling under karensåren!! Odlingshistorien har betydelse för upplägget Jordens bördighet? Hur är det med jordstrukturen? Har stallgödsel använts tidigare? Ogräsförekomsten? Träda bara i nödfall! Foto: Elisabeth Ögren

12 Bygg upp jorden på både lång och kort sikt Tillför organiskt material Odla djuprotade grödor Omsättning av organiskt material styrs bl.a. av C/N-kvoten Kvoten påverkar mullhaltsuppbyggnaden kontra N -frigörelsen Gräns för N-frigörelse vid ca 20 Foto: Elisabeth Ögren

13 Biomassa och förfruktseffekt efter klöver/gräsvall, kg N/ha Källa Granstedt 1998 Insåningsår Vall I Vall II Vall III (80 % bv.) (50 % bv.) (20 % bv.) Ovanjordiskt (1-2 ton ts/ha) (7-10) (7-10) (7-10) Stubb/rötter (0,5-1 ton ts/ha) (4-6) (8-12) (12-18) Mineralisering vallbrott år 1 (förfruktseffekt) (40 %) (30 %) (10 %) Mineralisering år 2 (för-förfruktseffekt) (10 %) (15 %) (10 %) Bidrag till humusförråd (växtföljdseffekt)

14 Vad betyder det i praktiken? En flerårig vall/gröngödsling har större effekt på jordens bördighet än en ettårig gröngödsling En ettårig baljväxtrik gröngödsling har större effekt på mikrolivet i marken och N- frigörelsen på kort sikt Foto: Elisabeth Ögren

15 Foto El

16

17 Foto: Elisabeth Ögren

18 Foto: Elisabeth Ögren

19 Ettårig gröngödsling ex. perserklöver, blodklöver, luddvicker

20 Växtföljd

21 Växtföljd den ekologiska odlingens grundpelare Foto: Elisabeth Ögren Foto: Christina Winter

22 Växtföljd och val av fält Vad är syftet? Bra etablering och tillväxt, bra växtnäringsstatus, bra markstruktur Dränering Vallar, gröngödsling Kompost, stallgödsel Förebygga ogräsproblem Radodlade grödor Vallar Förebygga insektsangrepp Öppna, blåsiga fält Nyplantering 300 m bort? Undvik jordburna sjukdomar (och nematoder) tillräckligt långt uppehåll dränering

23 Växtföljdens uppbyggnad Lång sikt Andelen gröngödsling/vall Fleråriga gröngödslingsgrödor Stallgödselanvändning Kort sikt Ettåriga gröngödslingsgrödor Förfruktens beskaffenhet Foto: Elisabeth Ögren

24 Förfruktsvärde bra eller dålig beroende på efterföljande gröda Mängd kvarlämnade skörderester och typ av skörderester Mängd kvarlämnade rotrester Rotdjup Skördetid hur mycket av växtnäringen kan tänkas vara kvar? hur mycket har skördetiden påverkat jordstrukturen? Påverkan på ogräs Växtföljdssjukdomar och skadegörare

25 Rangordning av förfrukter ur växtnäringssynpunkt, frilandsgruppen 2005 Klövervall, tvåårig oskördad Klövervall, tvåårig skördad Ettårig gröngödsling Rotselleri och purjolök Kål Rödbetor Potatis Spannmål Morötter Lök Foto: Elisabeth Ögren

26 Grönsaksodling - direktförsäljning 13 ha + arrende, tot. 27 ha - som mest 5 ha grönsaker, 3 ha potatis Ekologisk odling sedan 1995 Mojord Vallinsådd i renbestånd Vall Vall Potatis Morötter, selleri, rödbeta, palsternacka,purjolök Vallinsådd i renbestånd Vall Kålgrödor Sandjord Vallinsådd i renbestånd Vall Vall Potatis Lök, bönor, sockerärtor, mangold, jordärtskocka, svartrötter, frilandsgurka, squash, pumpa, dill, persilja

27 Grönsaksodling - grossistförsäljning ca 40 ha, ekologisk odling sedan Mjäla Havre/ärt + insådd Vall Kålgrödor Potatis Råg Morötter Foto: Elisabeth Ögren

28 Grönsaksodling - direktförsäljning Gröngödsling Kålväxter Gröngödsling Rödbeta/gurkväxter Gröngödsling Potatis 5 ha, grönsaker, potatis, växthus, fruktodling, värphöns Ekologisk odling sedan Gröngödsling Purjolök, selleri, majs,m.m. Sallat, bönor, färskvaror Färskpotatis Gröngödsling Potatis Lök Gröngödsling Morot, persilja, palsternacka Foto: Elisabeth Ögren

29 Förfrukt och gröngödsling Inte jordgubbar eller hallon! Tänk långsiktigt Generellt bra förfrukter Råg och höstvete Gröngödsling/vall ger struktur och biologisk mångfald Grönsaksodling Ekologisk potatisodling Två års omläggningstid, dvs. odla ekologiskt, sälj som konventionellt Foto: Christina Winter

30 Exempel på växtföljd från dansk storskalig odling Jordgubbar ekonomisk huvudgröda - fri växtföljd 1. Korn/havre/squash (beroende på egen el. arr mark, här kan också ev. ingå andra grödor samt vallar.) 2. Korn/havre/squash 3. Korn/havre/squash 4. Träda 5. Plantering jordgubbar och skörd 1 syltbär jordiga! Svin flyt kg N 6. Jordgubbar skörd 2 7. Jordgubbar skörd 3

31 Exempel växtföljd från svensk mindre odling, Öland 1. Spannmål m insådd 2. Rödklövervall (foder) 1 3. Rödklövervall (foder) 2 4. Potatis eller grönsaker, t.ex. kål. 5. Jordgubbar plantering sensommar Stallgödsel fast 30 ton/ha eller flyt 20 ton/ha=30 kg N. 6. Jordgubbar skörd 1 7. Jordgubbar skörd 2

32 Käringtand 8 kg Alsikeklöver 2 kg Olssons Gräsblandning 10 kg Totalt 20 kg/ha Foto: Christina Winter

33 Foto: Christina Winter Honungsört 10 kg/ha eller i blandning med perserklöver kg/ha

34 Växtnäring

35 Växtnäring minimera input, minimera miljöbelastning Jordens leveransförmåga Jorden bördighet Andelen gröngödsling/vall Fånggrödor/mellangrödor Grödornas placering i växtföljden Förfruktsvärdet Årets gödsling Foto: Elisabeth Ögren

36

37 Dansk studie av odlingssystem Årslev , input N kg/ha C O1 O2 O3 1. Havre Morötter Råg Sallat Havre Lök Råg Vitkål Medel: N-input Avkastning 100 % 83 % 81 % 63 % (81 %) Rotutbredning 21 % 38 % N-min

38 Foto: Elisabeth Ögren

39 Gröngödsling Kvävefixering Tillföra organiskt material Strukturförbättring Gynna mikroliv och markfauna Mullhaltsuppbyggnad Kväva ogräs Foto: Elisabeth Ögren

40 Kvävefixering Foto: Elisabeth Ögren Foto: Elisabeth Ögren

41 N-innehåll i gröngödslingsgrödor, ovanjordisk material kg/ha Ettåriga arter Ettåriga blandningar Fleråriga arter ca kg N ca kg N ca kg N N-innehåll i rotsystemet; 3 70 % av totala N-innehållet Inte bara N! Ex. cikoria kg K/ha Foto: Elisabeth Ögren

42 Djuprotade gröngödslingsarter Lusern Sötväppling Åkerböna Lupin Cikoria Rödklöver Luddvicker Foto: Elisabeth Ögren

43 Av det kväve som brukas in i marken med en gröngödslingsgröda beräknas % (5? %) komma efterföljande gröda tillgodo % (50 %) humifieras = tillskott till jordens mullförråd % ligga kvar i onedbrutna växtrester? % (20 40 %) förluster (lustgas, kvävgas, ammoniak, nitrat)

44 Var på skalan man hamnar bestäms av: Artsammansättning Ålder på materialet Nedbrukningstidpunkt Markförhållanden Förhållanden vid avslagning Efterföljande gröda Vädret

45 Snabb omsättning Gröngödsling med högt N-innehåll Gröngödsling i tidigt utvecklingsstadie, avslagen Gröngödsling med stor bladandel Tidig nedbrukning hög jordtemperatur Lagom fuktig jord Syrerik jord Hög biologisk aktivitet Jordbearbetning Ytlig nedbrukning Finfördelat material

46 Långsam omsättning Gröngödsling med lågt N-innehåll Gröngödsling i sent utvecklingsstadie, förvedad Gröngödsling med liten bladandel, stor rot- och stamandel Sen nedbrukning låg jordtemperatur Torka/vattenmättnad Syrefattig jord Låg biologisk aktivitet Ingen jordbearbetning Djup nedbrukning Grovt material

47 Ekologisk grönsaksodling utan kväveimport, Årslev ( ) Avk. ton/ha N-upptag kg/ha 1. Gröngödsling klöver/gräs 2. Vitkål Purjolök Korn 3,5 63 klöver/gräs 4. Morötter Lök Konservärt 4,0 101 Oljerättika 6. Korn 5,3 107 klöver/gräs

48 Gröngödsling/vitkål ( ) marktäckning Arbetskrävande vid spridning men totalt sett mindre arbete På Valbo mindre insektsskador - mindre putsjobb Finhackat material, helst klöverrikt Skördeökning på % efter skördad vall Blev även skördereduktion om inte förhållandena och materialet var de rätta Foto: Christina Winter

49 Grödornas växtnäringsbehov Avkastning Skörderester Rotdjup och storlek på rotsystemet Utvecklingstid Grödans inneboende förmåga att ta upp växtnäring Sortegenskaper (Plantavstånd) Foto: Elisabeth Ögren

50 Jorden är viktigast! Odlingshistoria, förfrukt, jordstruktur och ogräsförekomst har ofta större betydelse för odlingsresultatet än den gödslingsåtgärd som görs det enskilda året Foto: Elisabeth Ögren

51 Växtnäringsbalans som stöd för beslut om gödsling Förståelse för var gödslingen gör bäst nytta Risk för obalanser om man inte håller koll Teoretiskt möjligt att klara N-behovet i växtföljden med hjälp av gröngödslingsgrödor, men svårt i tid och rum P ofta överskott när stallgödsel används K ofta underskott i grönsaksväxtföljd och därmed skördebegränsande Räkna på fler ämnen! KRAV kräver beräkning P och ibland även N. Syftet är att anpassa gödslingen efter rådande förhållanden Foto Elisabeth Ögren

52 Foto: Elisabeth Ögren

53 Foto: Åsa Rölin

54 Grödornas placering i växtföljden 1. Korn + insådd 1. Korn + insådd 2. Vall I 2. Vall I 3. Vall II 3. Vall II 4. Isbergssallat 4. Kål 5. Träda + gröngödsling 5. Isbergssallat + 6. Kål fånggröda 7. Blandade grönsaker 6. Gröngödsling 7. Blandade grönsaker

55 Tillåtna gödselmedel Grundgödsling färsk (fast, flyt) eller komposterad nöt-, svin-, får- och hästgödsel färsk hönsgödsel kalimagnesia, kieserit, kaliumsulfat, gips pelleterade eller granulerade gödselmedel (baserade på hönsgödsel och eller animaliska biprodukter) Tilläggsgödsling pelleterade gödselmedel (baserade på hönsgödsel, animaliska biprodukter och/eller vegetabiliska restprodukter) urin flytande specialgödselmedel Inte tillåtet: konventionella slaktsvin, nöt på spalt, höns i bur, pälsdjur Läs mer i Gödselmedel för ekologisk odling.

56 Hur fungerar organiska gödselmedel? 1. Kväve i form av celler, proteiner, aminosyror, ammonium och nitrat. 2. Mikroorganismer omvandlar kvävet så att det blir tillgängligt. Mata! 3. Kräver värme, syre och vatten 4. Kol/kväve-kvoten spelar roll 5. Urinsyra snabbare tillgängligt 6. Kalium är tillgängligt

57 Tabell 2. Exempel på fördelning mellan organiskt och oorganiskt kväve i några organiska gödselmedel. Organiskt N Oorganiskt N % % Gröngödsling färsk >99 <1 komposterad rötad Nötgödsel fast färsk 99 1 lagrad aerobt 99 1 anaerobt flyt urin Hönsgödsel torkad, pelleterad Källa: Omarbetning av material från olika källor

58 Tabell 2. Ovanjordiskt kväve i rajgräset vid skörd 1 och 2 (kg N ha-1) samt kväve-gödslingsvärdet (% av gödselns totalkväve) för de 15 gödselmedlen. Kväveskörd 1 Kväveskörd 2 Kvävegödslingsvärde Blodmjöl % Benmjöl % Fjädermjöl % Hästgödsel % Kycklinggödsel % Köttmjöl % Lusernpellets % Minkgödsel % Musselkompost % Nötflyt % Rapskaka % Rötrest % Rötslam % Svinflyt % Vinass % Ogödslat 9 10 Mineral N (halv dos) Mineral N (hel dos) 40 32

59 Mineralisering mer än gödselmedlet Temperatur, syre, vatten (2015) dvs. struktur och dränering Fast eller flytande flytande medel bättre jordkontakt I växthus och tunnel löses pellets inte upp Arbetstidsåtgång påverkar inte mineralisering men delade givor kan ge bättre styrning

60 Hur styra växtnäringstillförseln i 1. Större yta fuktig praktiken? Foto: Christina Winter Två droppslangar, Skilleby trädgård 2015 Bild ur växthuspärm. Två bevattningssystem dropp och spridarbevattning, Holland.

61 Foto: Christina Winter Hur styra växtnäringstillförseln i praktiken? 2. Mylla Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter

62 Marktäckning och växtnäringstillförsel Ingen alls Delad bana fasta gödselmedel Foto: Christina Winter Små hål bättre ogräseffekt svårare att få bra mineralisering Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter

63 Hur styra växtnäringstillförseln i praktiken? Utlakning hönsgödsel, växthus, Danmark 3. Är flytande gödselmedel lösningen? Lösa upp pellets, vattna ut tomat och gurka Svinflyt i droppbevattning, jordgubbar och hallon, tunnel, Danmark Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter

64 Flytande organiska gödselmedel Blanda veckodos med lika mycket vatten Låt blandare suga ur dunken/hinken Räkna ut givan använd inte ledningstal! Vattna alltid efter med rent vatten Bevattningen måste vara jämn och rätt dimensionerad Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter

65 Utsäde och plantmaterial Regler Tillämpning trädgård På agendan Tänk på

66 EU:s förordning Den som odlar ekologisk ska använda ekologiskt utsäde, plantor och vegetativt förökningsmaterial Sverige ger generella undantag på sort eller grödnivå 2015 kålrabbi på grödnivå, resten sortnivå GMO inte tillåtet (används inte i grönsaksförädling? Tomat?)

67 Plantor till ettåriga växter Vad är en planta? Min definition: En växt med rötter. Ur NR: Till ettåriga växter ska du använda ekologiska plantor. Som ettåriga växter räknas även fleråriga växter med total kulturtid kortare än ett år. Exempel: vitkål och rotad rosmarinstickling Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter Nationella riktlinjer

68 Plantor till fleråriga växter och vegetativ förökningsmaterial Ska vara ekologiska om tillgängligt dvs. anmält i Sverige 2015 potatis och havtorn anmält KRAV: Ekologiska plantor om du tänker sälja skörden som KRAVcertifierad samma kalenderår som du planterat plantorna EU-förordningen saknar regler för veg. förökningsmaterial utredning pågår Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter

69 På agendan i Sverige Sortkrav grödkrav Allt ekologiskt utsäde anmäls inte till databasen Sorter för nordiska förhållanden Vegetativt förökningsmaterial vilken omläggningstid? Produktionsklara plantor för jordgubbar Tulpanlök (även matlök), m.m. Sticklingar rosmarin, julstjärnor osv. Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter

70 Foto: Christina Winter

71 På agendan i Europa Flesta länder ger undantag men bara individuellt ger statistik Särskilda sorter för eko? (Vitalis Enza zaden). Behövs low-inputsorter? Små kulturer blir ännu mindre i eko. Kräver efterfrågan på ekologiskt utsäde? Hela kedjan deltar i förädling (potatis)? Hela samhället? Bara företagen? Open source-breeding Olika förädlingsmetoder, kritik mot CMS hansterilitet (tillåtet) och GMO (inte tillåtet) Nya DNA-tekniker ger snabbare förädling och nya egenskaper

72 Växtskydd

73 Växtskydd Växtföljd! Geografisk växtföljd Val av växtplats Bryt livscykel Fångstgröda Sortval Utsäde/plantmaterial Bekämpa i sista hand

74 Biodiversitetsprojekt 2015 Bekräftad biologisk bekämpning Blomflugelarv på bladlöss kål, Södertälje Gallmyggelarv (Feltiella?) på björnbär, Klippan Parasiterad mindre björnbärsbladlus, Klippan Parasiterad larv i vitkål, Södertälje Parasiterade bladlöss, kål, Södertälje Dessutom har vi hittat Chrysoperla-larv i blodklöver, nyckelpigor minst 5 arter, blomflugor, kortvinge, rovsteklar, jordlöpare, spindlar, näbbskinnbaggar och fältrovskinnbaggar Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter Foto Christina Winter Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter

75 Åtgärder för att gynna nyttodjur Det här provar odlarna: Ettåriga och fleråriga blomsterremsor, bottengrödor, fångstgrödor, nektarväxter i växthus, vägkantsflora, skalbaggsås, humlebon, kupor för solitärbin, artblandningar (äpple och örter mellan), buskplanteringar, m.m. Vi vill att ni rådgivare är med! Foto: Elisabeth Ögren Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter Foto: Martina Laurén Foto: Christina Winter Foto: Christina Winter

76 Tillåtna växtskyddsmedel Uppdateras årligen Finns att ladda ner i Jordbruksverkets webbutik, under fliken Rapporter, broschyrer och blanketter

77 Vad är de största problemen i ekologisk odling? Rangordna problem! Sjukdomar Ogräs Skadeinsekter Växtnäringsobalanser

78 Ogräsreglering

79 Metoder för ogräsbekämpning Förebyggande åtgärder: Växtföljd Odlingssystem Sortval Jordbearbetning Direkta åtgärder Foto: Sara Furenhed Foto: Sara Furenhed Foto: Sara Furenhed

80 Metoder för ogräsbekämpning Direkta åtgärder: Termiska Mekaniska Kulturtekniska Ångning Harvning Fiberduk Flamning Radrensning Marktäckning Skrappinnar Mörkersådd Fingerhjul Fördröjd sådd Borstar Falsk såbädd Fräsar Sådjup Kamerastyrda Sortval maskiner Kupaggregat

81 Faktorer: Grödan och dess utvecklingsstadium Ogräsfloran och dess utvecklingsstadium Jordarten Väderförhållanden Foto: Sara Furenhed

82 Rotogräs Fröogräs Vårplöjning Höstplöjning Avslagning i vall Stubbearbetning Minisommarträda Halvträda Uppgrävning Växla mellan höstsådda och vårsådda grödor Förebyggande åtgärder före sådd Minska fröbanken Varje ogräs har sitt fönster för mekanisk bekämpning timing Sista utväg handrensning

83 (Hansson & Svensson, 2015) Tidig sådd: Fiberduk 1 falsk såbädd (Flamning) Fördröjd sådd Mörkersådd Flamning Sen sådd: 2 falska såbäddar (Flamning) Fördröjd sådd Mörkersådd Flamning

84

85 Foto: David Hansson Falsk såbädd på upphöjd bädd. Redskapet är en modifierad långfingerharv med en gallervält bakom för lätt återpackning.

86 Foto: David Hansson Selektiv harvning i morotsraden. Utrustning är ett harvaggregat, som är byggt av runda harvpinnar i fjäderstål, per morotsrad.

87 Frölök vs. planterad lök? Foto: Sara Furenhed Foto: Sara Furenhed

88 Odlingssystemets betydelse Försök på Torslunda 2001 Behandling handrensningstid tim/ha Frölök Enbart radrensning med radhacka, obehandlat i raden 398 Flamning + radrensning med radhacka 318 Flamning + radrensning med skrappinnar 130 Flamning + radrensning med skrappinnar, hög hastighet 161 Planterad lök Enbart radrensning med radhacka, obehandlat i raden 184 Ogräsharvning + radrensning 138 Ogräsharvning + radrensning med skrappinnar 43 Ogräsharvning + radrensning med skrappinnar, hög hastighet 26

89 Foto: Sara Furenhed