Kostnadsjämförelser mellan kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnadsjämförelser mellan kommuner"

Transkript

1

2 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN Folkhälsonämnden Kostnadsjämförelser mellan kommuner Sammanfattning Kommunfullmäktige i värdkommunen Karlskoga har under flera år gett nämnderna i uppdrag att systematiskt jämföra sina verksamheter med andra kommuner. Folkhälsonämnden har i sina mått och uppföljningar för annan verksamhetsutveckling än kostnader, systematiskt jämfört sig med andra kommuner. Folkhälsonämnden har kontinuerligt frågat efter jämförelser för kost- och städverksamheternas kostnader. Har folkhälsonämndens kost- och städverksamheter rätt kostnader och har man effektiv verksamhet? Detta är frågor som ställs vid samtliga budgetöverläggningar. Kost- och städverksamheterna är noga med att jämföra med sig själva och över tid. Verksamheterna är samtidigt enträgna med jämförelser kring upplevelsen från våra gäster/brukare hur nöjd man är med det förvaltningen gör. Däremot har förvaltningen hittills haft svårt att kunna jämföra sig med andra kommuner kring kostnader för kost och städ. Detta behövde förvaltningen hjälp med och har därför anlitat extern kompetens för uppdraget. Enligt den utredning och de jämförelser som gjorts visar att Karlskoga och Degerfors kommuners kost- och städverksamhet har kostnader som ligger i linje med andra kommuner. Enligt den externa utredningens bedömning står Folkhälsonämndens kost- och städverksamheter sig väl i sin pågående utveckling och drift, vid jämförelse med en stor del av landets kommuner då det gäller styrning, budgetarbete, redovisning och system för uppföljning. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 januari 2014 Slutrapport. Analys och förslag. Möjligheter att mellan kommuner göra jämförelser av kostnader för kost- och städverksamhet relaterat till Karlskoga och Degerfors kommuner den 14 januari Kommunfullmäktiges protokoll den 29 oktober 2013, KF 125 Kommunfullmäktiges protokoll den 19 juni 2012, KF 135 Kommunfullmäktiges protokoll den 21 juni 2011, KF 131 c:\temp\ulun9fec83.doc

3 (4) Bakgrund Kommunfullmäktige i värdkommunen Karlskoga har under flera år gett nämnderna i uppdrag att systematiskt jämföra sina verksamheter med andra kommuner. Folkhälsonämnden har i sina mått och uppföljningar för annan verksamhetsutveckling än kostnader, systematiskt jämfört sig med andra kommuner. Folkhälsonämnden har kontinuerligt frågat efter jämförelser för kost- och städverksamheternas kostnader. Detta då jämförelser är ett kompletterande viktigt och verksamt kvalitetsverktyg för verksamhetsutveckling och för effektivisering av verksamheterna. För Folkhälsoförvaltningens del har jämförelserna av kostnader för kost och städ, hittills belyst jämförelser inom förvaltningen och mellan egna enheter. Fullmäktige beslutade återigen den 20 oktober 2013, att jämförelser inom kommunen och med andra kommuner ska fortsätta att utvecklas och breddas. Nämnderna ska sträva efter att använda sig av styrmått och måttenheter som är etablerade så att jämförbarhet är möjlig. Folkhälsoförvaltningen har därför anlitat extern kompetens för att tydligt belysa kostnader för kost- och städverksamhet i jämförelse med andra kommuner. Beskrivning av ärendet Karlskoga och Degerfors kommuner driver gemensamt en folkhälsonämnd och förvaltning. I uppdraget finns den kommunala kostoch städverksamheten. Dessa uppdrag har förutsättningen att fungera som köp- och sälj enheter. Detta innebär att kostnadsbudgetering tillämpas och att beställningen utgår från antal portioner och antal kvadratmeter som ska städas. Därefter beräknas samtliga kostnader som belastar portionen eller städtimmen. Är folkhälsonämndens verksamheter kostnadseffektiva? Har folkhälsonämndens kost- och städverksamheter rätt kostnader och har man effektiv verksamhet? Detta är frågor som ställs vid samtliga budgetöverläggningar. Kost- och städverksamheterna är noga med att jämföra med sig själva och över tid. Verksamheterna är samtidigt enträgna med jämförelser kring upplevelsen från våra gäster/brukare hur nöjd man är med det vi gör. Däremot har förvaltningen hittills haft svårt att jämföra sig med andra kommuner kring kostnader för kost och städ. Detta behöver förvaltningen hjälp med och har därför anlitat extern kompetens för uppdraget. Slutrapport med analys och förslag daterad den 14 januari 2014 lämnas nu över till Folkhälsonämnden.

4 (4) Slutrapporten kommer att kompletteras med en modell för ekonomiska jämförelser mellan kommuner. Denna modell kommer att presenteras för nämnden på sammanträdet 12 februari Modellen ger möjligheter att mellan kommuner göra jämförelser av kostnader för kost- och städverksamhet relaterat till Karlskoga och Degerfors kommuner över tid. I slutrapporten finns tabell 5 som exempel, för att jämföra utvalda kommuners procentuella fördelning av kostnader inom kostverksamhet. För Karlskoga och Degerfors visar utredningen att kommunerna ligger kostnadsmässigt i relation till andra kommuner. Personalkostnaden ligger i en lägre nivå och livsmedelskostnad i samma nivå som de jämförda kommunerna. Överväganden Enligt den utredning och de jämförelser som gjorts visar att Karlskoga och Degerfors kommuners kost- och städverksamhet har kostnader som ligger i linje med andra kommuner. Enligt den externa utredningens bedömning står Folkhälsonämndens kost- och städverksamheter sig väl i sin pågående utveckling och drift, vid jämförelse med en stor del av landets kommuner då det gäller styrning, budgetarbete, redovisning och system för uppföljning.

5 (4) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att: 1. Godkänna rapporten Möjligheter att mellan kommuner göra jämförelser av kostnader för kost- och städverksamhet relaterat till Karlskoga och Degerfors kommuner. 2. Skicka rapporten till kommunstyrelsen i Karlskoga som en del av uppdraget att göra jämförelser inom kommunen och med andra kommuner. 3. Skicka rapporten till kommunstyrelsen i Degerfors som en redovisning av jämförelser med andra kommuner. Ulrika Lundgren Folkhälsoförvaltningen Expedieras till: Kommunfullmäktige i Karlskoga Kommunfullmäktige i Degerfors

6 SLUTRAPPORT ANALYS OCH FÖRSLAG Möjligheter att mellan kommuner göra jämförelser av kostnader för kost- och städverksamhet relaterat till Karlskoga och Degerfors kommuner 14 januari, 2014

7 SLUTRAPPORT Analys och förslag Möjligheter att mellan kommuner göra jämförelser av kostnader för kost- och städverksamhet relaterat till Karlskoga och Degerfors kommuner DiningDevelopment AB Postadress: Box 58, Landskrona Besöksadress: Lilla Strandgatan 19, Landskrona Tfn , mobil Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 2/27

8 Innehållsförteckning Sid. 1. Introduktion Uppdraget Uppdragets genomförande Datainsamling och avstämning i styrgrupp 6 2. Bedömning nuläget Kost- och städverksamheter Utgångspunkt för nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning, Kost- och städverksamheter nationellt Organisation styrning, uppföljning och kompetens Ekonomi budget och prissättning Effektivitet - i praktiken oklara roller, bristande 11 kommunikation och icke ändamålsenliga kökslokaler 3. Kost- och städverksamheten, Karlskoga och 13 Degerfors kommuner 3.1 Styrning, redovisning och uppföljning Kompetens kost- och städverksamheten Jämförelser kostnadseffektivitet med andra kommuner Beskrivning jämförelsekommuner Förslag uppställning nyckeltal jämförelser Samordning och fokus Konsekvenser 26 Dokument och referensförteckning 27 Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 3/27

9 Figurförteckning Figur 1: Verksamhetsstyrning Figur 2: Översikt livsmedelskostnad kr per portion Tabellförteckning Tabell 1: Kostnadsslag som generellt ingår vid prissättning Tabell 2: Resultat kompetensinventering Kostverksamhet Tabell 3: Resultat kompetensinventering Städverksamhet Tabell 4: Övergripande om jämförelsekommuner Tabell 5: Fördelning kostnader % för Kostverksamheter i budget 2013 Tabell 6: Förslag nyckeltal och jämförelsefaktorer Bilagor Bilaga 1: Modell/verktyg för jämförelse kostnader mellan kommuners kost- och städverksamheter Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 4/27

10 1. Introduktion Under perioden oktober december 2013 har DiningDevelopment (nedan kallad DD) haft i uppdrag att för Folkhälsoförvaltningen, Karlskoga och Degerfors kommuner, genomföra en utredning om möjligheter till jämförelser mellan kommuner, avseende kostnader inom kost och städning. I föreliggande rapport med tillhörande bilaga 1 presenteras analys och resultat av utredningen. 1.1 Uppdraget Utredningsuppdragets huvudsyfte har enligt förfrågningsunderlag varit att utreda och belysa kostnadseffektiviteten inom Karlskoga och Degerfors kommuners kost- och städverksamheter, i jämförelser som varit möjliga med andra kommuners motsvarande verksamhetsområden. Utredningen har omfattats av en nulägesbeskrivning då det gäller kostoch städverksamheters organisation, styrning och uppföljning, effektivitet, ekonomi samt personalens kompetens. Användares och gästers/brukares upplevelser av t ex måltidens kvalitet eller städning av lokaler har inte omfattats i utredningen. Resultatet av utredningen ska visa på förslag till konkreta uppställningar som möjliggör jämförelser på likvärdiga grunder mellan kommuner, där det framgår vilka olika kostnader som läggs på kost- och städverksamheter. Vidare ska utredningen ge Folkhälsoförvaltningen och kommunens beslutsfattare underlag som klargör kost- och städverksamhetens kostnader för 2013 i jämförelse med ytterligare kommuner i Sverige. Utredningen inkluderar analys av följande frågeställningar: Hur sker budgetering av verksamheterna och av vem? Finns kostekonom/städchef med formell kompetens inom området eller är det endast ekonom som beräknar kostnader? Vad ingår i angivet pris/kostnad, vilka delar bildar helheten? Hur beräknas följande kostnadsslag; råvaror, kemisk-tekniska produkter, arbetskläder, personal, hyra, politisk styrning och arbetsledning? Hur sker uppföljning? Utredningens förslag har som ambition att visa på relevanta jämförelser och nyckeltal, specifika för kost- och städverksamheter. Detta i syfte att sedan kunna göra jämförelser på ett korrekt sätt mellan kommuner i Sverige, i samklang med benchmarking inom kommuners övriga verksamhetsområden. Inom utredningsarbetet ska även förslag och initiativ till jämförelsenätverk tas tillvara. 1.2 Uppdragets genomförande Utredningsarbetet har genomförts i tre delmoment; kartläggning kostnader kost- och städverksamheter kommuner i Sverige, analys och bearbetning av förslag uppställning likvärdiga jämförelser samt prioritering förslag. I uppdraget har även en kompetensinventering genomförts inom både kostoch städverksamheten. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 5/27

11 1.2.1 Datainsamling och avstämning styrgrupp Bearbetning och analyser tar utgångspunkt i kartläggning av nuläget avseende kostnader för kommunal kost- och städverksamhet, som i sin tur baseras på dokumentstudier, intervjuer och observationer. Kartläggningen belyser inom kost- och städverksamheter, aktuella förutsättningar och kostnader med utgångspunkt i kunskap och erhållna erfarenheter från genomförda utredningsuppdrag i ett större antal kommuner i Sverige. Via följande länk framgår exempel på uppdragsgivare genom åren, där kommuner och landsting framförallt efterfrågat DD:s specialistkompetens och samverkan. Nulägesbeskrivning av ovan nämnda förutsättningar och kostnader ställs i relation till Karlskoga och Degerfors kommuners, Folkhälsoförvaltningens kost- och städverksamhet och rådande nuläge verksamhetsåret DD vill betona att fördjupande specialistkunskaper inom städområdet saknas inom företaget, men att uppgifter som efterfrågas i avsnitt 1.1 ovan tillmötesgås i den omfattning som varit möjlig. Beskrivning av nuläget såväl som förslagen i denna slutrapport har kommenterats och diskuterats med en styr-/arbetsgrupp bestående av; Styr-/arbetsgrupp Ulrika Lundgren, chef Folkhälsoförvaltningen Liz Silvergrund Elfsberg, verksamhetschef Kostservice Ann-Mari Pettersson, verksamhetschef Städservice 2. Bedömning nuläget Kost- och städverksamheter i Sverige Till att börja med presenterar DD sin syn på god verksamhetsstyrning. Därefter redogörs för hur kost- och städverksamheter idag generellt i landets kommuner är organiserade samt förutsättningar kopplat till kostnadseffektivitet och uppföljning. Bedömningen är gjord med utgångspunkt i kraven på en effektiv organisation och verksamhetsstyrning samt efterlevnad av gällande lagstiftning och regelverk. I kapitel 3 beskrivs kost- och städverksamheten vid Folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner med aktuell organisation, kostnadseffektivitet och uppföljning. 2.1 Utgångspunkt för nulägesbeskrivning I bilden i figur 1 på nästkommande sida illustreras hur DD:s ser på vad som är effektiv verksamhetsstyrning. Den kan ses ur olika tidsmässiga perspektiv och på såväl nämndnivå och förvaltningsnivå som verksamhetsnivå. Planering (fas 1) handlar om att bestämma förutsättningarna för verksamheten (mål, riktlinjer och restriktioner) som sedan ska följas i genomförandefasen (fas 2). Det är viktigt att genomförandet följs upp och analyseras (fas 3), för att på så sätt lära sig av sina erfarenheter och kan vidta åtgärder (korrigera planeringsförutsättningarna) om det behövs (fas 4). Utifrån detta läge kan man sedan skapa nya planer för verksamheten. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 6/27

12 Figur 1: Verksamhetsstyrning 1 Planera Agera 4 2 Genomföra Följa upp och analysera 3 Uppföljning av verksamheten är en förutsättning för att kunna bedöma om verksamheten är ändamålsenlig och effektiv följer lagstiftning, förordningar och gällande övriga regelverk har en tillförlitlig redovisning och rapportering av verksamheten Detta är vad som även brukar kallas intern kontroll. 2.2 Nulägesbeskrivning, Kost- och städverksamheter nationellt Omfattning i volymer som tillagas och serveras inom Sveriges kommuners Kost- och måltidsverksamheter totalt samtliga kategorier idag, varierar mellan ca lunchmåltider per dag. Härutöver tillkommer frukost, mellanmål och kvällsmat. Totalt inom offentlig sektor kategorierna skolor, barnomsorg, äldreomsorg, sjukvård och socialvård tillagas drygt 3,1 miljoner måltider dagligen (varav skolor 1,4 - barnomsorg 1,1 - äldreomsorg 0,4 miljoner). Källa: Delfi Foodserviceguide Motsvarande uppgifter av volymer och omfattning inom städverksamheter i Sveriges kommuner, har av DD inte varit möjlig att belysa då uppgifter inte bedöms vara tillgängliga. Kartläggning och nulägesanalys visar att Kost- och städverksamheterna i Karlskoga och Degerfors kommuner till delar skiljer sig i jämförelser med andra kommuner, i generella jämförelser såväl som i mer ingående jämförelsetal. Nuvarande förutsättningar för Karlskoga och Degerfors kommuners kost och städverksamhet beskrivs i kapitel 3. Nedan följer en beskrivning av nuläget för kost- och städverksamheter nationellt sett då det gäller organisation, ekonomi och effektivitet Organisation styrning, uppföljning och kompetens Organisation av både kost-/måltidsverksamheter samt städverksamheter varierar över landet. Då det gäller kost-/måltidsverksamheter så är dessa i en och samma kommun, organiserade i från alternativt en (t ex teknisk-, samhällsbyggnad- eller servicenämnd) till tre olika nämnder (t ex Barn och Utbildnings-, Gymnasie- resp. Vård och omsorgsnämnd) med därtill underliggande förvaltningar. Härmed försvåras ett kommunövergripande ansvar för måltidsverksamheten och resulterar även i att ingen har helhetssyn över verksamhetens omfattning och resultat. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 7/27

13 DD har erfarenheter även av att Kost-/måltidsverksamheter är organiserade under endera Barn- och utbildningsnämnd eller Vård- och omsorgsnämnd, med underliggande förvaltning. Enstaka exempel finns även där kommuner beslutat sig för att låta externa måtidsleverantörer konkurrera om utförandet av tjänsten, i stället för att bedriva verksamheten i egen regi. Ytterligare exempel finns där upphandling av driftentreprenad omfattar viss del av kommunens måltidskategorier, parallellt med drift i egen regi. Städverksamheter är utifrån DD:s erfarenheter organiserade under en nämnd/förvaltning och vanligt förekommande i samorganisation med kommunens kost-/måltidsverksamhet. Vad som blir mer frekvent förekommande är att städverksamheten organiseras i kommunens fastighetsbolag eller fastighetsavdelning. Exempel finns också då det gäller organisation och drift av städverksamhet, att driftentreprenad används som upphandlats i konkurrens. Vid avtal om driftentreprenad har kommunen fortfarande ansvar för verksamheten oavsett vilket verksamhetsområde som avtalas med extern utförare. Verksamheten utförs av annan juridisk person på uppdrag av kommunen. I ett stort antal kommuner i Sverige idag saknas förutsättningar för tydlig styrning och uppföljning av såväl kost- som städverksamheter. Verksamheten saknar av kommunfullmäktige antagna mål och riktlinjer för kvalitet och ekonomi, någon riktad t ex kostpolicy med verkande handlingsplan för måltidsverksamhet finns inte och aktuella utförande förvaltningar använder inte budgeten som systematiskt styrmedel. De erfarenheter som DD ofta möter är att chef- och ledarskapet för framförallt kost-/måltidsverksamheter är varierande och otydligt ut i organisationen. Mandat och befogenheter saknas eller är inte fullt uttalade, delegation saknas eller är otydligt då det gäller ansvar för att övergripande leda och samordna produktionsarbetet ut i de olika köken. Chefsbefattning med möjlighet till övergripande helhetssyn, ansvar och med relevant sakkunskap att tydligt kunna samordna och driva utveckling av kommunens samtliga måltidsverksamheter, är vad som krävs för att uppnå kostnadseffektivitet i aktuell organisation. Det finns generellt ett behov av ökad kompetens hos personal inom kost- och måltidsverksamheter, men också hos pedagoger och vårdpersonal som medverkar vid måltidsservering i förskola och vid äldreboenden. Detta bekräftas ständigt via intervjuer som DD genomför i de olika utredningsuppdragen. Kökens personal har gedigen erfarenhet av måltidsverksamhet men saknar uppdatering av kunskaper inom flera områden, då innevarande formella utbildningar bedöms ha genomförts tidigare än år DD föreslår ofta fortbildning inom områden som chef- och ledarskap, livsmedelslagstiftningens krav (inkl. HACCP), gastronomi - tillagning och måltidsproduktion i storkök, service och bemötande, köksekonomi och budget samt uppdatering om special- och allergikoster. Vårdpersonal och pedagoger har behov av fortbildning i livsmedelslagstiftningens krav och aktuella förutsättningar vid servering av olika maträtter. Detta bör ske i samverkan med anställda som producerar och distribuerar maten och måltidskomponenter. Sammantaget talar detta för behovet av kompetensutveckling som leder till att förbättra måltidskvaliteten och måltidsupplevelsen för varje gäst och Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 8/27

14 brukare ytterligare, men inte minst att få mer kunskap om vad kostnadseffektivitet innebär inom egna verksamhetsområdet. Då det gäller kompetens och eventuellt ökade behov inom städverksamheter, så har DD inte någon större erfarenhet eller uppfattning generellt. Med utgångspunkt i den kompetensinventering som för detta uppdrag genomförts, så beskrivs i avsnitt 3.2 resultat och status när det gäller nuvarande kompetens inom städverksamheten i Karlskoga och Degerfors kommuner Ekonomi budget och prissättning Det yttersta ansvaret för aktuell budget innehar den nämnd där kost- eller städverksamheten är organiserad. Nämnden fastslår årligen budgeten, generellt från underlag i föregående års utfall som uppräknats med 2-3 % på årsbasis. Flertalet kost-/måltids- och städverksamheter i kommuner nationellt sett, är anslagsfinansierade och därmed inte ännu med förfaringssätt i köp- och sälj. Exempel på verksamheter med köp- och säljförfarande som kan stå i jämförelse med Karlskoga och Degerfors kommuners kost- och städverksamheter, åskådliggörs i kapitel 4. Budget Budget för kost-/måltids- och städverksamheterna arbetas fram som regel i samverkan mellan verksamhetschef (ex kostekonom, städchef) och ekonom. I undantagsfall sker framarbetning av aktuella verksamheters budget endast av ekonom som saknar formell kompetens inom verksamhetsområdet. Den erfarenhet som DD har är att respektive verksamhetsansvariga och även anställda bör vara mer delaktiga och även aktiva i det löpande budgetarbetet under året, därmed möjliggörs en budget som har förankring i verksamheten på ett optimalt sätt. Anställda i köksoch städverksamheter bör löpande få information om den egna verksamhetens ekonomi, dels för ökad kunskap men även för att aktivt kunna påverka kostnadsutvecklingen. Stor variation mellan förvaltningars måltidsverksamheter råder idag då det gäller såväl möjlighet till delaktighet och insyn i det egna kökets, som hela kost-/måltidsverksamhetens ekonomi och redovisning. Konsekvenser av detta påverkar samtliga medarbetares kostnadsmedvetenhet, via ett ökat eller nollställt intresse för det egna kökets och hela måltidsenhetens ekonomi. Budgeten används i flertalet kommuner endast delvis som styrdokument/styrmedel då åtgärdsplan saknas, därmed begränsas aktuell budget endast till en kontrollfunktion. Riktlinjerna för budget är att den inte ska överskridas, oftast finns ej heller utvecklingsmål kopplade till finansiering av verksamheten. Nyckeltal används inte i någon större omfattning inom kommuner då det gäller t ex uppföljning av måltidsverksamheter och städverksamheter. Suboptimering är allmänt utbrett vid investeringar där framförallt kost- /måltidsverksamheter i en kommun är organiserade i flera olika nämnder/förvaltningar, vilket komplicerar möjlighet till helhetsperspektiv. Vanligt förekommande är att skriftliga avtal som anger förutsättningar för leverans av måltider respektive städning mellan utförande kost- och städverksamhet och beställande förvaltning, saknas. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 9/27

15 Prissättning Frånvaron av principer för tydliga prismodeller då det gäller kost- /måltidstjänster är ännu påtaglig i många kommuner enligt DD:s erfarenheter, nyckeltal för fördelning av resurser används i varierande eller liten omfattning. Där anslagsfinansiering är aktuellt används schablon eller enstaka nyckeltal för tilldelning en ekonomisk ram för respektive områden t ex förskola, skola, gymnasium samt äldreomsorg. Självkostnadsprincipen för prissättning används i ett mindre antal kommuner och då kommuner som använder sig av ett köp- och säljförfarande. Generellt finns det brister då jämförelser sker när det gäller kostmåltidstjänster, men även vad DD fått kunskap om gäller städtjänster. Samtliga kostnader kring vardera tjänsten är inte alltid synliga, vilket därmed inte ger relevanta eller jämförbara prisjämförelser. De kostnadsslag som generellt ingår för respektive verksamhetsområde framgår i tabell 1 som följer nedan. Tabell 1: Kostnadslag som generellt ingår vid prissättning Kostverksamhet Livsmedel (råvara) Personal Transporter Städverksamhet Personal Städmaterial Övriga kostnadsslag som t ex overhead, chefskap, hyra, övriga kostnader och avskrivningar ingår i varierande omfattning, då det gäller prissättning av måltider men även städtjänster. Om städverksamhet är organiserad i t ex kommunens fastighetsbolag så ingår samtliga omnämnda kostnader för städverksamhet ovan, i aktuell hyreskostnad. Enligt SCB:s (Statistiska centralbyråns) senast årliga sammanställning kostade skolmaten i Sverige år 2012 i snitt kr per elev och år, häri omfattas som även framgår i tabellen ovan; livsmedel, transporter och personalkostnader. Sammanställningen sker med utgångspunkt i vilka siffror som levereras in från respektive kommun. Av betydelse är att kostverksamheten har en dialog med ansvarig ekonom i den egna kommunen som till SCB lämnar aktuella kostnader/siffror, så att dessa är jämförbara. Detta har sin grund i att blandad kritik årligen framförs kring hur dessa siffror tagits fram och att de kostnader som presenteras inte alltid sker från jämförbara grunddata. SCB:s sammanställning ovan visar att Karlskoga kommuns måltidskostnad för 2012 per elev och år var kronor. Motsvarande måltidskostnad för Degerfors kommun i sammanställningen (7 290 kronor per elev och år) skiljer sig avsevärt i jämförelse med såväl Örebro län som övriga kommuner i landet, varför felaktiga eller inte jämförbara underlag bedöms ligga till grund för detta. Snittvärde avseende måltidskostnad per elev och år 2012 för Örebro län var kronor. Utifrån riksgenomsnittets kostnad (som angivits ovan) och med index satt till 100, så ligger Karlskoga index på 98,2 och Örebro läns index landar på 97,7 för år (Degerfors index 129,3). Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 10/27

16 Skolmatens Vänner har även via en enkät till landets kommuner gjort förfrågan om livsmedelskostnaden för en lunchportion år Resultatet visade att en lunchportion i grundskolan (per inskriven elev) kostade 9,80 kronor i snitt, motsvarande livsmedelskostnad för en lunchmåltid inom gymnasieskolan kostade i snitt 11,24 kronor. Skolmatens vänner arbetar för att främja maten i skolor och förskolor. Verksamheten bedrivs av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. Källa: Motsvarande jämförelser av kostnader som ovan, har inte gått att identifiera för måltider inom vård och omsorg. Vid en jämförelse beträffande hur kostnadsutvecklingen generellt varit för livsmedel/råvaror per dagsportion inom Foodservicemarknaden i Sverige för åren , så beskrivs detta kategorivis i figur 2 nedan för offentlig respektive privat sektor. Figur 2: Översikt livsmedelskostnad kr per portion Anm. Den i figuren reella förändringen av livsmedelskostnaden per dagsportion har beräknats med hjälp av LPI (livsmedelsdelen av KPI). Källa: Delfi Foodserviceguide Då det gäller jämförelser av kostnader inom städverksamheter så har DD inte funnit något motsvarande underlag som ovan presenterats för måltider. Däremot finns via Statistiska Centralbyrån följande material; SCB:s Städindex när du vill ha ett tryggt och rättvist avtal, som tagits fram tillsammans med Sveriges städentreprenörers Förbund/Almega serviceentreprenörerna. Städindex är skräddarsytt och innehåller de faktorer som påverkar kostnaderna för städverksamhet. Faktorprisindex för städarbeten mäter förändringar i kostnaderna för städverksamheten. Exempelvis material, löne- och maskinkostnader. Städindex har 1993 som basår och uppdateras två gånger per år, i maj och november Effektivitet - i praktiken oklara roller, bristande kommunikation och icke ändamålsenliga kökslokaler Ansvarsfördelningen inom förvaltningars måltidsorganisation är ofta varierande, till delar otydlig och saknar stringens. Funktions- /uppdragsbeskrivning för chefs- och arbetsledande befattningar bör Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 11/27

17 tydliggöras, för flertalet befattningar som kock/kokerska och köks- /måltidsbiträden saknas funktions- eller arbetsbeskrivning. Konsekvens av otydliga ansvarsroller medverkar till att resurser idag inte används på ett optimalt sätt, även kvalitetsnivån mellan förvaltningarnas olika måltidsområden berörs i den måltidsservice som erbjuds de olika gästkategorierna. Trots detta upplever DD att det finns informella och personliga antaganden om ansvar. Den erfarenhet DD även fått via många utredningsuppdrag är att kommunikationen mellan beställande nämnder och utövare är otillräcklig, för att medverka till effektiv planering och insikt om vad som avtalas. Orsak till detta bedöms dels vara att skriftliga avtal inte idag sluts om förutsättningar för måltidsleveranser, men även att riktlinjer och mål saknas för måltidsverksamheten. Konsekvensen blir att kökens möjligheter minskar att planera sin produktion utifrån det behov som finns. Systematiskt förfarande saknas gällande avbeställning måltider vid t ex studiedagar inom förskolan och skolan eller kreditering vid avbeställning måltider som inte nyttjas t ex på grund av läkarbesök utanför äldreboendet. Motsvarande konsekvenser som berörs ovan bedöms påverka effektiviteten även inom städverksamheter, då det gäller exempelvis effektiv planering och tydlighet om vad städuppdraget innebär och omfattar. Ytterligare konsekvenser som påverkar effektiviteten är scenarios där kommunen har stor del alternativt delar av, såväl tillagnings- och mottagningskök som är föråldrade, utslitna och inte ändamålsenliga för den produktion eller funktioner som dagligen ska ske. Ofta förekommande idag är även kökslokaler med överproduktion i förhållande till kapacitet, att man producerar större volymer än vad köken är dimensionerade för. Föråldrade och utslitna kökslokaler bidrar till bland annat höga energikostnader och tillsynsavgifter, minskning i tillsynsavgifter blir konsekvenser då kökens standard ökar och är i överensstämmelse med rådande livsmedelslagstiftning. För att möta de krav som idag ställs på modern och professionell måltidsservice så krävs datorbaserat kostplaneringssystem (t ex Mashie, Aivo) för att få optimala förutsättningar då det gäller produktionsupplägg och uppföljning i samtliga kök. Detta saknas ännu i flera kommuner som DD samverkat med. Sammanfattning DD:s erfarenheter och iakttagelser Efter vad som ovan beskrivits, så står många kommuners nämnder och förvaltningar inför utmaningar gällande funktioner kopplade till styrning, ledning och uppföljning. Den primära motivationen bakom fortsatt utveckling och förändring bör enligt DD handla om; klar och tydlig organisation, kvalitetssäkring och kostnadseffektivitet samt profession. Kost- och städverksamheter bör båda kännetecknas av hög effektivitet och visa en tydlig koppling mellan kvalitet och kostnader. Indikatorer som förslagsvis måltidens eller städtjänsters attraktivitet i kommunen, landsbygds- och centralortsperspektiv, miljö och transporter, personal- och lokaloptimering, kompetensförsörjning och rekrytering kan även utgöra värdeord och förutsättningar. För få till en effektiv verksamhetsstyrning krävs för det första att kost- och städverksamhetens förutsättningar fastställs (fas 1 i figur 1, sid 6 ovan). Det gäller att formulera mål och mått för det som är viktigt i Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 12/27

18 organisationen (t.ex. kvalitet, kompetens, arbetsmiljö och ekonomi) samt göra en budget som är anpassad efter denna ambitionsnivå, med nära koppling till verksamheten. Måtten kan vara både kvantitativa och kvalitativa (t.ex. andel nöjda gäster, brukare och antal utbildningstimmar) men även för verksamheten relevanta nyckeltal för produktivitet och kostnader (t.ex. antal portioner per årsarbetare och pris/portion). För det andra bör metoder för uppföljning av verksamhetens resultat i förhållande till målen utvecklas (fas 3). Det finns flera olika metoder för uppföljning, t.ex. enkätundersökningar, medarbetarsamtal, fokusgrupper och intern statistik. På basis av resultatet kan beslut fattas om resurstilldelning och målsättning för nästföljande planeringsperiod (fas 4). På detta sätt kan man bygga in en resultatkultur och ett lärande i organisationen som ger en systematisk utveckling av verksamheten. Arbetet med löpande uppföljning och bedömning av verksamhetens resultat bidrar till att synliggöra medarbetarnas arbete, vilket i detta fall kan innebära att de anställda arbetar för gemensamma mål och tydligt kan mobilisera sina arbetsinsatser för att skapa en verksamhet präglad av kvalitet och effektivitet. Detta sker dock inte av sig självt utan förvaltningen behöver kommunicera och skapa förståelse för verksamhetsstyrningen och hur den är tänkt fungera. Samtliga medarbetare i Karlskoga och Degerfors kommuners, Folkhälsoförvaltningens, Kost- och städorganisation har generellt vetskap om; varför vi planerar och budgeterar varför vi följer upp resultatet vad som händer/vilka åtgärder som krävs om målen inte nås Detta presenteras årligen vid möten med all personal dock behövs enligt styrgrupp generellt en ökad kunskap om budgetfrågor, ekonomi och uppföljning. I nästa kapitel beskrivs Kost och städverksamheten inom Folkhälsoförvaltningen, Karlskoga och Degerfors kommuner med nuvarande förutsättningar i jämförelser med andra kommuner. DD ger även förslag på nyckeltal som möjliggör jämförelser av kostnader som andra kommuner lägger på kost- och städverksamheter, i syfte att skapa förutsättningar för hög kvalitet och kostnadseffektiv resursanvändning. 3. Kost- och städverksamheten, Karlskoga och Degerfors kommuner Karlskoga och Degerfors kommuner driver sedan gemensamt en folkhälsonämnd och förvaltning. I uppdraget finns den kommunala kost och städverksamheten organiserad. Folkhälsonämnden har det politiska ansvaret för folkhälsoförvaltningen och därmed även produktionsansvar för både kost/måltider och städning inom de båda kommunerna. Härmed är kost- och städverksamheten i en förvaltning tillsammans en områdesvis samlad organisation, vilket möjliggör helhetsperspektiv och samnyttjande av resurser. Kost- och städverksamheten företräds av kostchef respektive städchef, som båda rapporterar till chef för Folkhälsoförvaltningen. Städverksamheten städar cirka kvadratmeter per år och under cirka timmar. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 13/27

19 Kostverksamheten producerar, transporterar och serverar mat till ca gäster inom äldreomsorg, ca barn inom förskola samt ca elever inom skolan. Verksamheten bedrivs samtliga årets 365 dagar inom äldreomsorg, ca 210 dagar per år inom förskola samt har cirka 175 serveringsdagar inom skolan. Mat levereras även till mottagningsverksamheter som förskolor, särskilda boenden, gruppboende utan egen kökspersonal, samt hem till brukare med matlåda på bistånd. Städverksamheten har kombinationstjänster på förskolor vilka omfattar både tjänstgöring inom städ- och köksverksamhet. Både kost- och städverksamheten är inom förvaltningen självständiga köpoch säljenheter. 3.1 Styrning, redovisning och uppföljning Kostverksamheten arbetar efter av kommunfullmäktige antagna övergripande mål gällande den kvalitets- och servicenivå som ska gälla för mat och måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. De mål som nu gäller antogs 1992 och justerades 1997 i samband med beslut om ny organisation för kommunens kostverksamhet. En översyn av målen beslutades av det politiska matrådet 2001, kommunfullmäktige antog härefter beslut om mål för kostverksamheten Städverksamheten arbetar efter följande ordinarie mål och budget; 1. Brukarna är nöjda med städningen i förskola, skola och äldreomsorg. 2. Städverksamhetens kvalitetsnivå i förskolan är kostnadseffektiv. Budget Kommunfullmäktige fastställer mål och budget för folkhälsonämnden varje år. Folkhälsonämnden beslutar därefter om sin internbudget med kost- och städverksamheterna specificerade. För detta uppdrag har internbudget 2013, reviderad , varit aktuell. Kost- och städverksamheterna arbetar med kostnadsbudgetering samt en ekonomistyrningsmodell. För kostverksamheten är kostnaderna i budget 2013 fördelade på ca 51 % personal, 33 % råvaror och 8 % hyror och övriga kostnader. För städverksamheten är kostnaderna i budget 2013 fördelade på 92 % personal och 8 % övriga kostnader. Folkhälsoarbetet omsätter totalt, inklusive avtal, ramförstärkning för ung medborgardialog, sökta bidrag och anslagsfinansiering 3,8 mkr för Framarbetning av budget sker via att underlag för kostnader tas fram av respektive verksamhetschef för kost och städ samt förvaltningens personalstrateg. Budgetarbetet färdigställs i samverkan med förvaltningsekonom. Redovisning och löpande uppföljning av budget sker via att förvaltningsekonom tar fram underlag som stäms av med verksamhetschefer för kost och städning, samt slutligen med chef för folkhälsoförvaltningen, ansvarig inför folkhälsonämnden. Redovisning och uppföljning sker löpande under året och specifikt inför delårs- och årsredovisning. I Folkhälsonämndens årsredovisning med verksamhetsberättelse för 2013, som DD tagit del av framgår Kost- och Städverksamheterna med vardera beskrivningen och måluppfyllelse under följande rubriker; sammanfattning, verksamhet, årets viktigaste händelser, framtidsbedömning och kvalitetsarbete. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 14/27

20 Årlig redovisning av rutiner sker via internkontroll, där syftet med internkontroll är att säkerställa att fastställda rutiner fungerar i enlighet med rutinbeskrivningar och att rutinerna fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktige i Karlskoga kommun, antog reglemente för internkontroll den 27 januari 2005, KF 7. Reglementets syfte är att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande internkontroll. Följande mål ska uppnås med rimlig grad av säkerhet: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm Folkhälsonämnden fastställer årligen en plan för intern kontroll i enlighet med reglementet. Varje år följs även samtliga rutiner upp inom förvaltningen och presenteras för nämnden där ekonomirutiner omfattar följande; Genomlysning av prövning av ekonomistyrningsmodellen Internbudgetering - processkartläggning Uppföljning av ekonomi hos attestansvariga Översyn och minimering av internfakturor Prissättning per timme eller portion Investeringsplanering och kostnader Moms mellan kommuner Principer fördelning resurser och prissättning När det gäller fördelning av Karlskoga och Degerfors kommunbidrag så sker detta i Kommunfullmäktige efter nämndernas diskussioner med Kommunstyrelsens arbetsutskott, utifrån behov och prioriteringar. För kostoch städverksamheterna sätts priset till köpande nämnder enligt självkostnadsprincipen, där nämnden även kan t ex äska ytterligare för att få höja kostnader mot köpande nämnder. Vid försäljning av städtjänster till kommunala bolag så regleras detta pris med indexhöjning. Vid prissättning av måltidsportion och städtimma så fördelas overheadkostnader (nämnd, stab, verksamhetens administrationskostnader) ut i förhållande till antal årsarbetare på respektive enhet. Härutöver tillkommer samtliga övriga kostnader som löner, hyra, kontor, transport, tele, data, arbetskläder, utbildning, miljö och hälsa, kapitaltjänstkostnader, städ (kostens matsalar), förbrukningsmaterial etc. Därmed ingår samtliga kostnader som verksamheten har i det portionspris för måltider och städtimma som är gällande. I dokument som DD tagit del av skiljer prissättning något vad gäller städtjänster. Detta förklaras med att, beroende av budgetförutsättningar, fasta kostnader och beställning inför prissättning så kan det skilja marginellt i krontal. De nyckeltal som idag används inom förvaltningen är; totalkostnad för kostverksamheten samt städverksamheten i relation till köpt volym. Vid jämförelse med annan kommun används nyckeltal/styrmått; andel ekologiska livsmedel i % av total inköpsvolym. Härutöver används nyckeltal kopplat till kvalitet och nöjdkundidex. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 15/27

21 3.2 Kompetens kost- och städverksamheten En kompetensinventering har för denna utredning genomförts inom både kost- och städverksamheten. Vid kostverksamheten har totalt 89 personer visstids- och tillsvidareanställda kökschefer, kokerskor/kockar och måltids-/köksbiträden besvarat fråga om vilken formell utbildning relaterad till mat, gastronomi, storkök, restaurang och livsmedel i stor skala. 3 personer har lämnat blanketten obesvarad. Vid städverksamheten har totalt 71 personer visstids- och tillsvidareanställda besvarat fråga om formell utbildning inom städområdet. 3 personer har även här lämnat blanketten obesvarad. Sammanställning av kompetensinventeringen framgår nedan i tabell 2 för kostverksamheten och nästkommande sida i tabell 3, för städverksamheten. Tabell 2: Resultat kompetensinventering Kostverksamhet UTBILDNINGSKATEGORI Antal svar/% Universitet/högskola, KY/Yh-utbildning Restaurang & Storhushåll, gymnasium 2-3 år, AMU kockskola grund och påbyggnad Lernia Restaurang/Storhushåll 1-2 år Storhushåll 12 veckor-1 år Hemteknisk linje el motsvarande 1 år Allmän hushållsutbildning ca 1 år 4 (5%) 59 (66%) 7 (8%) Annan utbildning (ej relaterad till storkök-/restaurangverksamhet) 19 (21%) Totalt antal svar: 89 Anm. Samtliga anställda med tillsvidareanställning erbjuds internutbildning årligen, relaterad till måltidsverksamhet Av det antal personer inom kostverksamheten som svarat ovan, framgår att 21 % saknar formell grundutbildning relaterad till storkök- eller restaurangverksamhet. I denna andel svar framgår att anställda har genomgått någon form av kortare internutbildning, deltagit i enstaka utbildningsdagar eller riktad utbildningsinsats, som sker årligen efter kompetens-/utbildningsinventering av anställda. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 16/27

22 Tabell 3: Resultat kompetensinventering Städverksamhet UTBILDNINGSKATEGORI Antal svar/% PRYL Certifikat 22 (31%) SRY Certifikat - Lernia städutbildning 4 (6%) Övrig utbildning - Moppkörkort 34 (48%) Övrig utbildning hygiensköterska/demenssköterska 3 (4%) Annan utbildning (universitet/högskola, Ky/Yh, annan utbildning ej relaterad till städverksamhet) 8 (11%) Totalt antal svar: 71 Av det antal personer inom städverksamheten som svarat ovan, framgår att 11 % saknar utbildning relaterad till städverksamhet. I denna andel svar framgår av enstaka anställd har genomgått Hotell- och restaurangutbildning, och idag arbetar med både städ och köksuppgifter. Den sammanställning som framgår i tabell 3 ovan bygger på att endast en utbildning för varje besvarad enkät har medräknats, samt den utbildning för varje anställd som bedömts mest omfattande/högst utbildningsnivå och i relation till verksamhetsområdet. Varje anställd kan utöver ha genomgått flera olika kortare städutbildningar ovan, men endast en räknas med i sammanställt resultat som formell utbildning. Kompetensutveckling inom städverksamheten sker kontinuerligt under utbildningsveckorna 8 och 44, detta är obligatoriskt för varje anställd. Någon jämförelse med utbildningsresultat för kostverksamhet i tabell 2 på föregående sida, ska inte göras då gymnasial städ- eller högskoleutbildning ännu saknas i Sverige. Kompetensutveckling Av internbudget för 2013 framgår att 100 tkr avsatts för kompetensutveckling inom kostverksamheten och motsvarande 140 tkr har avsatts för städverksamheten. Folkhälsoförvaltningen avsätter även övergripande kompetensutvecklings-medel för årlig kompetensutveckling vecka 8 kring att utveckla professionen och vecka 44 för att utveckla mål och styrning inom förvaltningen. DD:s bedömning är att löpande kompetensförsörjning t ex via årlig individanpassad utbildningsplan som medverkar till goda resultat och förutsättningar att förvaltningens kost- och städverksamhet ger ökad status generellt, samt inte minst att anställda i sin arbetsuppgift har rätt kompetens för att utföra sitt uppdrag. Även i detta ligger grundläggande kunskaper för att uppnå optimal kostnadseffektivitet. Kompetensförsörjning påverkar även anställdas trivsel och engagemang i positiv riktning. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 17/27

23 4.0 Jämförelser kostnadseffektivitet med andra kommuner I förfrågningsunderlag för detta uppdrag beskrivs att slutresultat ska vara uppställt så att jämförelser på ett likvärdigt sätt kan göras gällande vilka kostnader olika kommuner lägger på kost- och städverksamheter. Nedan kommer jämförelser med Karlskoga och Degerfors kommuners kost- och städverksamheter belysas så långt som varit möjligt via jämförelsetal för motsvarande verksamhetsområden inom kommunerna Oxelösund, Karlshamn, Klippan, Landskrona, Lindesberg, Växjö och Östersund framgår. Urvalet av kommuner där jämförelser sker har geografisk spridning över landet, tre kommuners kost-/städverksamheter fungerar idag som köpoch säljenheter (Klippan, Landskrona, Östersund) och därmed likvärdiga i jämförelser. Övriga kommuner som Karlshamn, Lindesberg, Oxelösund och Växjö har till vissa delar jämförelseunderlag relevanta för utredningen. Samtliga uppgifter och jämförelsetal relaterat till kostnader som anges är från verksamhets- och budgetåret DD ger förslag till relevanta nyckeltal i avsnitt 4.2 som kan användas vid fortsatt utveckling för benchmarking och framtida jämförelser av kostnader. Som komplement har en modell skapats i excelformat som biläggs denna slutrapport (bilaga 1), där jämförelseresultat på ett mer tillgängligt och åskådligt sätt framgår. 4.1 Beskrivning jämförelsekommuner En övergripande beskrivning av aktuella jämförelsekommuner ovan följer inledningsvis i tabell 4 som följer på nästkommande sida. Tabell 4: Övergripande om jämförelsekommuner Kommun Klippan Kost- /Städ Kost och Städ Landskrona Kost Östersund Kost Karlshamn Kost Lindesberg Kost Oxelösund Kost Växjö Kost Org/ förvaltn Köp- /säljenhet Ca antal måltider/kvm per år måltid kvm Kostnadsbudget tkr KOST 2013 Kostnadsbudget tkr STÄD 2013 Tekniska förvaltn JA Teknik- -- serviceförv JA måltid Service- -- förvaltn JA måltid Samhälls- */ -- Byggnförv NEJ måltid Kommun- */ -- kontoret NEJ måltid Kommunstyrelseförv NEJ måltid */ -- Oms, Utb o */ -- Gy förvaltn NEJ måltid Karlskoga o Degerfors Kost och Städ Fokhälsoförvaltn JA måltid kvm I angivet antal måltider i tabellen ovan (*/) omfattas för kommunerna Karlshamn, Lindesberg, Oxelösund och Växjö inte måltider som frukost och mellanmål, som serveras vid förskolor och äldreboenden. Då det gäller hyreskostnader så ingår detta endast till viss del för kommunerna Karlshamn 711 tkr, Oxelösund tkr, Växjö (Omsorgen) och inte alls för Lindesbergs kommun. Den totala kvadratmeterytan som framgår för städverksamheten i Klippans kommun omfattar 56 olika objekt. Karlskoga och Degefors kommuners städverksamhet omfattar i angiven kvadratmeteryta , Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 18/27

24 fördelat på 109 olika objekt. Såväl typ av städinsats och frekvens för de olika städobjekten är högst varierande beroende av om det är en lokal vid skola eller förskola, omsorgsverksamhet, kontor eller anläggning som t ex värmeverk, räddningstjänst. Fördelning av kostverksamheters kostnader i budget 2013 framgår som exempel i diagrammen nedan för kommunerna Klippan, Landskrona, Östersund, Karlshamn, Lindesberg, Oxelösund, Växjö samt Karlskoga och Degerfors åtskiljda. Mer detaljerade uppgifter om kostnader för samtliga jämförelsekommuner samt Karlskoga och Degerfors kommuner framgår i bilaga 1 med modell, innehållande förslag till nyckeltal för jämförelse av kostnader. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 19/27

25 Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 20/27

26 Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 21/27

27 I diagrammen ovan framgår att personal- och livsmedelskostnader är de två största kostnadsslagen i samtliga kommuners kostverksamheter. Såväl personal som livsmedelskostnaden skiljer sig sedan åt vid jämförelse mellan kommunerna. En omedelbar slutsats till varför kostnaderna är högre eller lägre kräver mer fördjupande analyser kopplade till den egna kommunens politiska beslut om övergripande mål, styrdokument för kvalitet och ekonomi, generellt rådande ekonomiska förutsättningar och upplägg för produktion och distribution. Tabell 5 som följer visar en sammanställning för vardera kommunen ovan kostnadsfördelningen i budget Tabell 5: Fördelning kostnader % för Kostverksamheter budget 2013 Växjö Klippan Landskrona Östersund Karlshamn Lindesberg Oxelösund Karlskoga Degerfors Kostnadsslag Personal Livsmedel Hyra Transport Kommunik Förbr verks Inventarier Övr kostn Kapitalkostn TOTALT: 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Anm. 0 % i tabellen ovan anger ett i jämförelse med övriga kostnader mindre värde, frånsett hyreskostnad som inte omfattas i Lindesbergs kommuns kostnadsbudget. För att mer ingående belysa och möjliggöra jämförelser om Karlskoga och Degerfors kommuner är kostnadseffektiva i sina uppdrag med kost och städning, så hänvisar DD vidare till den benchmarkingmodell med förslag till nyckeltal för jämförelser som bifogas. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 22/27

28 4.2 Förslag uppställning nyckeltal jämförelser Genom att kontinuerligt använda sig av samma nyckeltal kan man följa verksamhetens utveckling över tid. För måltidsverksamheter är följande vanligt förekommande: Kostnad eller pris per portion Kostnad eller pris per elev eller per individ Antal lunchportioner per helårsresurs och dag vid tillagningskök Detta eftersom man med ett enhetligt portionsbegrepp kan jämföra kostnadsutvecklingen per portion från år till år, förutsatt att kostnaderna avgränsas och följs upp på liknande sätt. För att kunna jämföra sig med andra förvaltningar eller kommuner krävs mer av enhetliga system och funktioner. De som medverkar i sådana jämförelser måste arbeta med enhetliga kostnadsbegrepp eller portionsbegrepp, vilket inte sker i dagsläget. För det första saknas en enhetlig praxis för portionsbegreppet; olika mått används i olika kommuner och det finns inget som är accepterat av samtliga branschföreträdare. För det andra finns ingen entydig definition av de olika portionsbegreppen. De mått som vanligen används är: lunchportion, dygnsportion, dagsportion, medelportion och normalportion. DD:s erfarenhet är att flertalet är överens om att det finns behov av ett enhetligt portionsbegrepp. Ytterligare nyckeltal som generellt och i olika omfattning används inom Foodservicemarknaden i Sverige är följande exempel, några användbara enligt DD även inom städverksamheten; Finansiella; Försäljningsvolym Resultat i % av försäljning Produktion; Råvaror % Svinn % Personal % Omsättningshastighet Utbildningskostnad/anställd Personal; Arbetade timmar Sjukfrånvaro Försäljning per arbetad timma Producerade måltider i relation till antalet tjänster Genom åren som DD arbetat med utredningsuppdrag så har kunskap och erfarenheter stärkts, om vad som är möjliga jämförelsefaktorer och nyckeltal inom Sveriges kommuner och även landsting, då det gäller jämförelser kost-/måltidsverksamheter. I samverkan med styrgrupp för detta uppdrag så finns samsyn i att flera av dessa jämförelsefaktorer och nyckeltal med anpassning till städverksamheten, även kan användas där. I uppställning på nästkommande sida beskrivs i övergripande de nyckeltal som är förslag till jämförelser mellan kommuners kost- och städverksamheter på likvärdiga grunder. DD belyser vid sin muntliga slutredovisning samtliga detaljer gällande Karlskoga och Degerfors kommuners kostnader för kost- och städning i jämförelser med övriga involverade kommuner. Utredning jämförelser mellan kommuner kostnader kost- och städverksamheter med förslag 23/27

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2014-02-03 Handläggare: Liz Silvergrund Elfsberg FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning Enligt protokoll från FHN

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av Kostnämnden i Sollefteå 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV43 2(9) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har i samverkan med Sollefteå kommun bildat

Läs mer

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-02-12 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2013.0007 Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat ett årsbokslut för Folkhälsonämnden

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2013-05-16 Handläggare: Sofie Norén FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan,

Läs mer

Intervjuundersökning om nöjdhet med städning av skoltoaletter

Intervjuundersökning om nöjdhet med städning av skoltoaletter Tjänsteskrivelse 1 (5) 2015-09-04 FHN 2015.0017 Handläggare Ann-Mari Pettersson Intervjuundersökning om nöjdhet med städning av skoltoaletter Sammanfattning Målet för folkhälsonämnden en god och jämlik

Läs mer

Redovisning av åtgärder enligt handlingsplan för medarbetarundersökning 2010

Redovisning av åtgärder enligt handlingsplan för medarbetarundersökning 2010 Tjänsteskrivelse 2011-11-02 Handläggare: Stina Lindbäck-Ohlsson FHN 2011.0093 Folkhälsonämnden Redovisning av åtgärder enligt handlingsplan för medarbetarundersökning Sammanfattning Förvaltningen hade

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna

Läs mer

Servicenämnden handlingar 2013-12-09

Servicenämnden handlingar 2013-12-09 Servicenämnden handlingar 2013-12-09 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Servicenämnden 2013-12-02 1(1) Box 153 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 70 00 E-post: servicenamnden@halmstad.se Plats: Halmstad Arena Sammanträdesdatum

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Handlingsplan, medarbetarundersökning 2012

Handlingsplan, medarbetarundersökning 2012 Tjänsteskrivelse 2013-04-18 Handläggare: Sofie Norén, Folkhälsoförvaltningen 2013.0054 Folkhälsonämnden Handlingsplan, medarbetarundersökning 2012 Sammanfattning Förvaltningen hade totalt sett ett gott

Läs mer

Kvalitetsåtagande städ förskola i Karlskoga och Degerfors

Kvalitetsåtagande städ förskola i Karlskoga och Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-11-12 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0087 Folkhälsonämnden Kvalitetsåtagande städ förskola i Karlskoga och Degerfors Sammanfattning I de mål och styrmått som kommunfullmäktige

Läs mer

216 Samlad måltidsorganisation (KSKF/2017:262)

216 Samlad måltidsorganisation (KSKF/2017:262) 1(5) 216 Samlad måltidsorganisation (KSKF/2017:262) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. En samlad måltidsorganisation införs i kommunen från och med den 1 januari 2019. Måltidsorganisationens nämndtillhörighet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige , 119.

Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige , 119. Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-06-22, 119. Detta reglemente fastställer ansvaret för den interna kontrollen, med utgångspunkt i kommunallagen och den

Läs mer

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 1 Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 Innehållsförteckning - Syfte med reglemente. 1 Syfte... Sid 3 - Organisation av intern kontroll 2 Kommunstyrelsen... Sid 3 3 Nämnderna... Sid 3 4 Förvaltningschef...

Läs mer

Brukarundersökningar kost och städ 2014

Brukarundersökningar kost och städ 2014 Tjänsteskrivelse 2014-05-19 Handläggare: Camilla Jern FHN 2014.0063 Brukarundersökningar kost och städ 2014 Sammanfattning Inför uppföljning av mål och budget samt inför kommande delårsredovisning mättes

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 2019

Verksamhetsbeskrivning 2019 Verksamhetsbeskrivning 2019 Folkhälsonämnden Verksamhetsidé och övergripande mål Folkhälsonämnden inrättades enligt politisk vilja 2004-01-01 och är en gemensam nämnd för Karlskoga och Degerfors kommuner.

Läs mer

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN 2015-2018 Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den

Läs mer

Har Sverige RÅD med offentlig mat idag och i framtiden?

Har Sverige RÅD med offentlig mat idag och i framtiden? Har Sverige RÅD med offentlig mat idag och i framtiden? VISBY ALMEDALEN tisdag 1 juli 2014 Kompetenser och erfarenhet Drygt 30 års erfarenhet och specialistkompetens från storhushåll- och foodservicemarknaden

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Författningssamling. Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera

Författningssamling. Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera Ändrad 2005-08-18 Sida 1 (6) Senast reviderad: 2007-10-02 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera

Läs mer

Reglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar

Reglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar Reglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-25 53 VIMMERBY KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av kommunfullmäktige 2005-04-25, 53. Syfte

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål

Läs mer

Riktlinjer för premiering och priser i Uppsala kommun samt inrättande av nytt kvalitetspris, jämställdhetspris och omsorgspris

Riktlinjer för premiering och priser i Uppsala kommun samt inrättande av nytt kvalitetspris, jämställdhetspris och omsorgspris KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ahrgren Maria Hagström Ingela Strömbäck Caroline Datum 2016-11-09 Diarienummer KSN-2016-2192 Kommunstyrelsen Riktlinjer för premiering och priser i Uppsala kommun samt

Läs mer

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen.

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-06-19 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2019/00417-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Annelie Pettersson Epost: annelie2.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden

Läs mer

Verksamhetsplan folkhälsonämnden 2015

Verksamhetsplan folkhälsonämnden 2015 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN 2014.0110 Folkhälsonämnden Verksamhetsplan folkhälsonämnden Sammanfattning Inom ramen för Mål och Budget och de mätningar som sker utifrån fullmäktiges

Läs mer

Gemensam verksamhet i den nya nämndorganisationen

Gemensam verksamhet i den nya nämndorganisationen KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Anderson Tomas Holmgren Ulla Datum 2016-08-30 Diarienummer KSN-2015-2455 Kommunstyrelsen Gemensam verksamhet i den nya nämndorganisationen Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse/nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4

Läs mer

Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola

Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola Handläggare: Sofie Norén Tjänsteskrivelse 2013-05-16 FHN 2012.0079 Folkhälsonämnden Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola Sammanfattning Inför årsredovisningen 2012 mättes hur nöjda brukarna är i

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning. Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2018-11-26, 129 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Ärende 18. Internkontroll 2016 kommunövergripande

Ärende 18. Internkontroll 2016 kommunövergripande Ärende 18 Internkontroll 2016 kommunövergripande Tjänsteskrivelse 1 (5) KS 2015.0375 Kommunstyrelsen Internkontrollplan kommunövergripande för Karlskoga kommun 2016 Sammanfattning Syftet med internkontrollen

Läs mer

Plan för intern kontroll Barn- och utbildningsnämnden

Plan för intern kontroll Barn- och utbildningsnämnden Plan för intern kontroll 2019 Barn- och utbildningsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Riskmatris... 5 2 Kontrollmoment - urval till intern kontrollplan... 6 2.1 Arbetsuppgifterna ryms inte

Läs mer

Plan för intern kontroll 2017

Plan för intern kontroll 2017 Plan för intern kontroll 2017 Innehåll 1. Plan för intern kontroll 2017... 3 1.1. Inledning... 3 1.2. Sammanfattning av plan för intern kontroll 2017... 3 1.3. Ansvarsfördelning mellan nämnd och förvaltning...

Läs mer

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 AU 7:13 Dnr. KS 2014/223-750 Revidering av Arbetsmiljöpolicy Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Reglemente för intern kontroll Fastställd Fullmäktige 2012-02-13 13 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2011/301 003 Dokument Winess, KS Reglemente för intern kontroll

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll 1 Handläggare Carina Brofeldt Datum 2015-11-02 Diarienummer Reglemente för internkontroll Syftet med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Tjänsteskrivelse 2013-05-14 Handläggare: Madelene Lagerlöf, Ulrika Lundgren FHN 2013.0017 Folkhälsonämnd Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Sammanfattning Kristdemokraterna föreslår i en motion

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsnämndens plan för intern kontroll 2014

Miljö- och hälsoskyddsnämndens plan för intern kontroll 2014 1 (3) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-01-08 2013-005797- AD Miljö- och hälsoskyddsnämndens plan för intern kontroll 2014 Reglemente för intern kontroll 1 ger anvisningar för hur intern

Läs mer

Måltidspolicy. Nässjö kommun

Måltidspolicy. Nässjö kommun Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.

Läs mer

Riktlinjer för intern kontroll

Riktlinjer för intern kontroll Riktlinjer för intern kontroll KS 2018-12-05 161 Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Samtliga förvaltningar i Bjuvs kommun Version 2 Giltighetsperiod Tillsvidare Dokumentägare Kommunchef Beslutat/antaget

Läs mer

Svedala Kommuns 4:18 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 4:18 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Reglemente för intern kontroll antaget av kommunfullmäktige 2014-12-08, 160 Gäller från 2015-01-01 1 Syftet med intern kontroll Detta reglemente syftar till att säkerställa att

Läs mer

KF Ärende 4. Kommunövergripande internkontroll Restauranger i kommunal regi

KF Ärende 4. Kommunövergripande internkontroll Restauranger i kommunal regi KF Ärende 4 Kommunövergripande internkontroll 2017 - Restauranger i kommunal regi Tjänsteskrivelse 1 (1) 2017-12-01 KS 2017.0476 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Maria Leu Kommunstyrelsen

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL POLICY 1 (5) Datum Bertil Wiman 2006-05-29 0589-87020, 073-7657020 bertil.wiman@arboga.se REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av Kommunfullmäktige 2006-08-31, 81 Syfte med reglementet 1 Syfte Detta

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Internbudget 2015. Folkhälsonämnden

Internbudget 2015. Folkhälsonämnden Tjänsteskrivelse 2014-11-25 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2014.0121 Folkhälsonämnden Internbudget 2015 Sammanfattning En internbudget med attestlista för Folkhälsoförvaltningen 2015 har upprättats

Läs mer

Styrprinciper interndebitering i kommunen samt dess bolag

Styrprinciper interndebitering i kommunen samt dess bolag www.pwc.se Revisionsrapport Styrprinciper interndebitering i kommunen samt dess bolag Christel Modin Magdalena Bergfors Pontus Hagman Vingåker kommun September 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll 2019-01-18 1 (5) Reglemente för intern kontroll 2019-2022 Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern

Läs mer

Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun

Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun Bilden på omslaget är en vy över Trossö och Borgmästarkajen. Foto: Matz Arnström Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL HAGFORS KOMMUN

REGLEMENTE INTERN KONTROLL HAGFORS KOMMUN REGLEMENTE INTERN KONTROLL HAGFORS KOMMUN Reglemente för intern kontroll 1 Syfte Reglementet syftar till att säkerställa att styrelsen, nämnden och de kommunala bolagen upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Revisionsrapport. Hultsfreds kommun. Granskning av kostverksamheten. Eva Gustafsson och Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport. Hultsfreds kommun. Granskning av kostverksamheten. Eva Gustafsson och Caroline Liljebjörn Revisionsrapport Granskning av kostverksamheten Hultsfreds kommun Eva Gustafsson och Caroline Liljebjörn Granskning av kostverksamheten 2011-08-08 Eva Gustafsson Caroline Liljebjörn Hultsfreds kommun Granskning

Läs mer

Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun

Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun Kävlinge kommun 2017-06-09 kontakt@kavlinge.se Dnr 400-2016:6997 efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00

Läs mer

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...

Läs mer

Riktlinjer Mål och resultat styrmodell

Riktlinjer Mål och resultat styrmodell 1(12) Namn på dokumentet: Mål och resultat - styrmodell Dokumenttyp: Riktlinje Version: 1.0 Beslutad av: Kommunfullmäktige Diarienummer: KS 2018/1092 Dokumentansvarig: Administrativ chef Gäller: Tillsvidare

Läs mer

Uppföljning av granskning 2014 Intern kontroll. Smedjebackens kommun

Uppföljning av granskning 2014 Intern kontroll. Smedjebackens kommun www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning av granskning 2014 Intern kontroll Hans Gåsste Linnéa Grönvold November 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Uppdraget... 3 1.3.

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige , 28 att gälla fr o m

Antaget av kommunfullmäktige , 28 att gälla fr o m REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av kommunfullmäktige 2010-12-15, 28 att gälla fr o m 2011-01-01 Kommunens organisation I kommunen finns kommunstyrelse och fyra nämnder, nämligen bygg- och räddningsnämnd,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden 2019 www.karlskoga.se Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitet och styrning Redan år 2010 uttryckte Karlskoga kommunfullmäktige i sin vision för år

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Internbudget 2019 med plan Kommunens revisorer

Internbudget 2019 med plan Kommunens revisorer Internbudget med plan 2020-2022 Kommunens revisorer Linköpings kommun linkoping.se Innehåll Kommunens revisorers internbudget med plan för 2020-2022... 3 Inledning... 3 Nämndens uppdrag och prioriteringar...

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0016. Organisationsöversyn av tekniska kontoret.

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0016. Organisationsöversyn av tekniska kontoret. 1(6) KS 2008/0016 Organisationsöversyn av tekniska kontoret Ärendet På uppdrag av kommunstyrelsen har en utvärdering av verksamheten vid tekniska kontoret genomförts. Bakgrunden är den att kommunstyrelsen

Läs mer

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB Bild från Bleketskolan Budget 2018 för Tjörns Måltids AB Beslutad av Tjörns Måltids AB 2017-12-11 46 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Tjörns Måltids AB ska bedriva måltidsverksamhet och på uppdrag av

Läs mer

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40, Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som

Läs mer

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat Avdelningen för förskola Avdelningen egen regi Sida 1 (6) 2018-09-27 Handläggare: Katarina Höök 08 508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-11-15 Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat Svar på

Läs mer

Regler. Fö r intern köntröll. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan. Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd

Regler. Fö r intern köntröll. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan. Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Regler Fö r intern köntröll Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehåll 1. Syfte... 3 2. Ansvarsfördelning... 3 2.1 Kommunstyrelsen... 3 2.2 Nämnderna...

Läs mer

KF Ärende 5. Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy

KF Ärende 5. Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy KF Ärende 5 Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen arbetsutskott 2017-12-04 KS AU 59 KS 2017.0438 Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy

Läs mer

Direktiv - Internbudget 2015

Direktiv - Internbudget 2015 Tjänsteskrivelse 2014-09-02 KFN 2014.0027 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Direktiv - Internbudget 2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden fastställer sin budget för 2015

Läs mer

Grundläggande granskning av samarbetsnämnd för löneservice

Grundläggande granskning av samarbetsnämnd för löneservice Grundläggande granskning av samarbetsnämnd för löneservice Rapport Burlövs kommun Antal sidor 7 Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund 2 1.1 Syfte 2 1.2 Revisionskriterier 2 1.3 Ansvariga 3 1.4 Metod

Läs mer

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för intern kontroll med tillämpningsanvisningar

Riktlinjer för intern kontroll med tillämpningsanvisningar Ulrika Jansson Ärendenr. RS 2013/224 Handlingstyp Riktlinje 1 (7) Datum 2013-06-26 Riktlinjer för intern kontroll med tillämpningsanvisningar Antagen av regionstyrelsen 2013-08-29, 240 Riktlinjer för intern

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

216 Samlad måltidsorganisation (KSKF/2017:262)

216 Samlad måltidsorganisation (KSKF/2017:262) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2017-11-07 Sida 1(5) 216 Samlad måltidsorganisation (KSKF/2017:262) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. En samlad måltidsorganisation införs i kommunen

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen

Läs mer

Planering av kompetenshöjning i skolköken

Planering av kompetenshöjning i skolköken MILJÖFÖRVALTNINGEN Planering av kompetenshöjning i skolköken En undersökning av rutiner för utbildning En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson Februari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 (5) Reglemente för intern kontroll Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för intern kontroll. Antagen av Kf 77/2017

Riktlinjer för intern kontroll. Antagen av Kf 77/2017 Riktlinjer för intern kontroll Antagen av Kf 77/2017 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-10-26, 77 Diarienummer: 2017/351 00 För revidering ansvarar: Staben För eventuell uppföljning ansvarar:

Läs mer

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun Linköping 2007-11-21 Kommunens revisorer Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun Inledning och bakgrund Om anläggningstillgångar ska bibehålla sitt värde och funktionalitet krävs omfattande

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 6.24

Laholms kommuns författningssamling 6.24 Laholms kommuns författningssamling 6.24 Reglemente för intern kontroll; antaget av kommunfullmäktige den 18 december 2003, 134 1 med ändring den 26 maj 2015, 86 2. Syfte med reglementet 1 Mål och syfte

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll Reglemente och tillämpningsanvisningar Fastställs av regionfullmäktige 2015-06-17 Reglemente intern styrning och kontroll med Sida 1 av 6 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Region

Läs mer

Policy för intraprenader i Halmstads kommun

Policy för intraprenader i Halmstads kommun Policy för intraprenader i Halmstads kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 12 december 2017, 155 1. Policy En intraprenad i den kommunala förvaltningen är en avgränsad enhet som via en formell överenskommelse

Läs mer

Intern kontroll. Riktlinjer av Kommunstyrelsen 70. Kommunövergripande. Tills vidare. Kommunchefen

Intern kontroll. Riktlinjer av Kommunstyrelsen 70. Kommunövergripande. Tills vidare. Kommunchefen Intern kontroll Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2015-04-15 av Kommunstyrelsen 70 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Chefspolicy för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Chefspolicy för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 3 Den 2019-02-18 3 Dnr 2019/00027 Chefspolicy för Smedjebackens kommun s beslut Chefspolicy version 2019-02-05 för Smedjebackens kommun

Läs mer