Uppföljning och utvärdering för förändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning och utvärdering för förändring"

Transkript

1 U P P F Ö L J N I N G O C H U T V Ä R D E R I N G F Ö R F Ö R Ä N D R I N G - p e d a g o g i s k d o k u m e n t a t i o n s o m g r u n d f ö r k o n t i n u e r l i g v e r k s a m h e t s u t v e c k l i n g o c h s y s t e m a t i s k t k v a l i t e t s a r b e t e i f ö r s k o l a n Ingela Elfström

2

3 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Ingela Elfström

4 Ingela Elfström, Stockholms universitet 2013 Omslag: Del av barnens dokumnetationsvägg ISBN Tryckeri: Universitetsservice US-AB, Stockholm, 2013 Distributör: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

5 Till mina syskonbarn: Björn, Olle, Gudrun, Gustav, Anna, Kelly, Kajsa, Elin, Martin och Dawn

6

7 Förord Nu ser jag äntligen slutet på denna långa, tuffa, omtumlande och stundtals häftiga resa. Ett äventyr som började i frågor och slutar i nya frågor om hur vi på bästa sätt ska ge barn möjlighet till lek, meningskapande och lärande utifrån sina egna frågor, så lusten och nyfikenheten inte går förlorad på vägen redan i förskolan. Så att vi genom alltför snävt mätande, reglerande och sorterande förlorar huvudpersonerna, barnen, ur sikte och stirrar oss blinda på verktyg, tekniker och säkra garantier. Och samtidigt hur får alla barn del av en bra förskola? Först av allt vill jag tacka alla de många barn, kolleger och föräldrar som jag mött i mitt arbete som förskollärare och förskolechef. Det är samarbetet med er som gjorde att frågorna började ställas och i mötet med min handledare, Gunilla Dahlberg, blev till forskningsfrågor. Tack också Ann Katrin, Stina och Hans för att ni gav mig möjlighet att i vårt chefsteam ta hand om pedagogiska utvecklingsfrågor som ledde in mig på tankar om uppsatsskrivandet. Ett stort tack också till de modiga arbetslag som när avhandlingsarbetet satte igång, släppte in mig i sin dagliga verksamhet och delgav mig dokumentationer och så frikostligt släppte in mig i era samtal och tack till alla barn som gav mig tillträde till ert utforskande, era idéer och dokumentationer. Utan er ingen avhandling! Ett särskilt tack till Karin för alla våra långa samtal om didaktikens kärnfrågor, att hitta nya infallsvinklar på vad som fascinerar, väcker lust och nyfikenhet och vad som driver utforskande och lust till lärande. Om det krångliga, bängliga, som går krokvägar och på så vis öppnar luckor och nya oväntade och överraskande möjligheter att utforska vidare mitt i det vardagligas oändliga äventyr, där minsta kryp, bakterie och mossa utgör nya världar. Till Gunilla Dahlberg, min handledare, som under många år följt och handlett mitt arbete med uthållighet och tillit till min förmåga. Tack för din öppna, generösa handledning och för ditt lyhörda lyssnande under vägen och din noggranna och skarpa sluthandledning! Under detta långa arbete har jag också haft förmånen att samarbeta i olika konstellationer av forsknings- och doktorandgrupper. Tidigt gav Eva Blomdahl, Liselott Olsson och Bodil Halvars mig spännande och värdefulla ingångar i doktorandarbetets vedermödor, liksom senare Annelie Fredricson, Agneta Wallander, Ylva Skogsberg och till sist Anna Tjivikua och Johanna Unga. Samtidigt har ett engagerat och livaktigt förskoledidaktiskt kollegium

8 vuxit fram kring förskoleprofilen och det nya förskollärarprogrammet, först på Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete och sedan på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Det har inneburit nya utmaningar för mig i synen på förskolan, på förskollärarutbildning och på utvärderingsfrågor som också utmanat och påverkat mitt avhandlingsarbete. Tack till alla vänner i kollegiet och på institutionen! Ett stort och varmt tack till Ann-Christine Vallberg Roth som läste mitt manus vid 90% och som höll i ett konstruktivt samtal vid nittioprocentsseminariet. Din grundliga och kritiska läsning gav mig en skjuts att arbeta vidare ännu ett varv med hela avhandlingen. Jag vill också varmt tacka Anna Palmer och Elisabeth Nordin-Hultman för era noggranna och närsynta läsningar som gav mig nya tankar om form, analys och struktur. Tack också till Gunnar Åsén som kom in som bihandledare under sista året och framförallt för din sista genomläsning av hela arbetet. Fler som kommit med värdefulla synpunkter i slutskedet är Liselott Olsson, Karin Furnes, Christina Wehner- Godée och Eva Änggård. Särskilt tack också Liselott för hjälp med engelskan! Ett mycket speciellt och varmt tack går till mina två danslärare Linda Forsman och Maria Nordlöw. Att få möjlighet att dansa två kvällar i veckan och vara mitt i händelsen, i aktiviteten i själva nuögonblicket, har betytt att nya rum öppnats för tillblivelse bara just där och då och som hjälpt mig genom både härliga och tunga, svåra perioder. Tack också alla i Tant Bastant Dansant som dansar med mig på onsdagskvällar hos Maria. Till sist vill jag rikta mig till mitt arbetslag som räddade mig under den sista avgörande tiden. Tack Agneta, Susanne, Bibi och Mary. Och förstås min stora och varma familj, mamma, syskon och syskonbarn, som med förståelse och gott samarbete stöttat mig och varandra under den sista svåra tiden. Till Maria i mina varmaste tankar! Mitt innerligaste tack till Anette som lever själva livet tillsammans med mig. Tack för att du finns och varit där hela tiden! Kärrtorp den 20 oktober 2013.

9 Innehåll Förord... vii Del 1 Introduktion...xiii Inledning Avhandlingens bakgrund i en studie om individuella utvecklingsplaner.. 18 Avhandlingens undersökningsområden Avhandlingens övergripande syfte Frågeställningar/problemområden Avhandlingens bidrag Avhandlingens disposition och innehåll Del 2 Bakgrund I Ett läroplansteoretiskt perspektiv på styrning av förskolan Bakgrund till ett läroplansteoretiskt tänkande Val av läroplansteoretiskt perspektiv Ett läroplansteoretiskt perspektiv på förskolan Från regelstyrning till målstyrning Förskolan och utvärderingsfrågan Läroplanen för förskolan och utvärderingstänkandet Styrningsfrågan Frågor och dilemman kring dokumentation och utvärdering Ansvarsfrågan Ansvarsfördelningen mellan olika nivåer Kunskapsfrågan Läroplanens perspektiv på kunskap, utveckling och lärande Kunskapsfrågan för förskolan och dess koppling till pedagogisk dokumentation Den reviderade läroplanen Lpfö98/ Forskning om utvärdering i och av förskolan Nationella utvärderingar av förskolan i Sverige Avslutande reflektioner inför avhandlingens två empiriska studier Del 3 Bakgrund II Studien om individuella utvecklingsplaner Inledning Bakgrund och frågeställningar... 74

10 Individuella utvecklingsplaner innehåll och resultat Analys checklistor/samtalsunderlag Samtalsunderlagens/checklistornas utformning Sammanfattning av analysen av intervjusvaren Teoretiska utgångspunkter för analysen av de individuella utvecklingsplanerna Tidigare forskning Individ, identitet och utveckling Forskning om utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Analys av innehåll och fokus i ett arbete med individuella utvecklingsplaner Förändrat uppdrag - förändrade föreställningar? Verksamhetsutveckling genom arbete med individuella utvecklingsplaner? Diskussion i relation till den reviderade läroplanen (Lpfö98/10) Sammanfattande reflektioner i relation till verksamhetsutveckling och ett systematiskt kvalitetsarbete Del 4 Bakgrund och teoretiska utgångspunkter för studien om pedagogisk dokumentation Inledning Pedagogisk dokumentation i Reggio Emilias förskolor en del av en pedagogisk filosofi med etiska och politiska ställningstaganden Förskolan som del i ett demokratiprojekt Lyssnandets pedagogik Utvecklingen av pedagogisk dokumentation för att följa lärprocesser Frågan om kooperativt lärande - enskilt och i grupp Sökande efter mening, samband och förbindelser i relation till kunskapsuppdraget Teori och forskning som en del av en pedagogisk praktik Bakgrunden till pedagogisk dokumentation i svensk förskola Pedagogisk dokumentation i svensk förskola idag Pedagogisk dokumentation i relation till den reviderade läroplanen Teoretiska utgångspunkter Teorier som förflyttar och vidgar synen på kunskap En tillblivelseontologi och en experimentell filosofi Mikropolitik Lärande/subjektskapande som ett relationellt potentialitetsfält Tidigare forskning Pedagogisk/didaktisk forskning relaterad till pedagogisk dokumentation Pedagogisk/didaktisk forskning relaterad till naturvetenskap i förskolan

11 Del 5 Den empiriska studien kring pedagogisk dokumentation Studiens upplägg och genomförande Studiens övergripande syfte Tillträde till fältet Val av förskola Metoder för datainsamling Pilotstudien Datainsamling i huvudstudien Immanent forskning Studiens empiriska material Forskningsetiska överväganden Metoder för bearbetning och analys av det empiriska materialet Fortsatt disposition av del Presentation av avdelningens projekt, arbetssätt och organisation Avdelningens pedagogiska dokumentationer Avdelningens projektarbete Gången i avdelningens projektarbete Fokus och innehåll i de pedagogiska dokumentationerna och i samtal om dokumentationerna En karta över processer Första delen av hösten Barns och förskollärares behov av faktakunskap Liv - död och återfödelse projektet vidgas och förgrenar sig Vårvintern mögelspåret blir huvudspår i projektet Knyta ihop projektet genom en gemensam dokumentation tillsammans med barnen Barnens inflytande och delaktighet Sammanfattande reflektioner om barnens och förskollärarnas användande av dokumentationerna Teman i de dokumenterade planeringssamtalen Läsa, tolka och reflektera över dokumentationer Att mejsla fram ett syfte för projektet och avdelningens arbete Reflektioner kring naturvetenskapliga fenomen och estetiska uttryckssätt som innehåll Vad ska dokumenteras och hur? Hur ska dokumentationen sammanställas för att bli användbar? Förslag och planering av aktiviteter och uppgifter Organisation Den egna rollen som pedagog Enskilda barns strategier, resurser, svårigheter och inflytande Sammanfattande reflektioner kring de teman som framträder i planeringssamtalen Synliggörandet av pedagogik/didaktik dokumentationens möjliga bidrag till ett kontinuerligt förändringsarbete

12 5.5 Vilka föreställningar om barn, kunskap och lärande framträder? Barnsyn Synen på kunskap och lärande hänger intimt samman Syn på lärande Kunskapssyn i förhållande till naturvetenskaplig och förskoledidaktisk tradition Ämneskunskap utifrån barnens eget utforskande Sammanfattande reflektioner Lärande och subjektskapande som ett relationellt potentialitetsfält Lärande och subjektskapande som ett relationellt potentialitetsfält i möte med empirin Processer, flöden och transformationer Lärprocesser och subjektskapande Använda, läsa och tolka den pedagogiska dokumentationen Sammanfattande reflektioner Del 6 Sammanfattande diskussion En sammanfattande diskussion utifrån studien om pedagogisk dokumentation Varför pedagogisk dokumentation? Vad ger pedagogisk dokumentation? En aktivt värderande roll som förskollärare Pedagogisk dokumentation som enbart teknik Barns frågor och lärprocesser i fokus för kunskapsproduktionen - ett immanent perspektiv Summary Introduction Purpose of the study Areas of investigation Disposition and content of the study Theoretical departure for the main study on pedagogical documentation The empirical study of pedagogical documentation Results from the empirical study Concluding reflections Learning and subjectivity as a relational field of potentiality an immanent perspective as an addition to evaluation Referenser Bilaga Bilaga

13 Del 1 Introduktion

14

15 Inledning Under 1990-talet påverkades förskolan liksom skolan av förhållandevis omfattande samhällsförändringar som globalisering, marknadsanpassning och decentralisering. I samband med globaliseringen började dessa utbildningsinstitutioner alltmer ses som konkurrensfaktorer i en globaliserad ekonomi. För Sveriges del resulterade detta i ett samlat utbildningssystem från förskola till gymnasium, något som kom till uttryck bland annat i att förskolan inlemmades i utbildningssystemet och fick sin första läroplan, Lpfö98 1. Dessa reformer utgick från att samhällsinstitutioner som förskola och skola kunde styras med centralt uppställda mål. All form av målstyrning bygger på att det finns en återkoppling mellan mål och resultat för att kunna kontrollera att målen följs och att uppdraget blir utfört så som tänkts. Därmed kom uppföljning och utvärdering i relation till uppsatta mål att börja fungera som ett fjärde styrningssystem vid sidan om ekonomisk, juridisk och ideologisk styrning. I samband med denna förändring kom kvalitetssäkrings- och utvärderingsfrågor att hamna i fokus inom skilda offentliga institutioner (Dahlberg, Lundgren & Åsén, 1991; Vedung, 1994). Denna förändring har legat till grund för det övergripande syftet för denna avhandling. Syftet är att undersöka vilka frågor relaterade till läroplanens uppdrag om dokumentation, uppföljning och utvärdering som blir möjliga att få kunskap om genom användandet av två olika dokumentations- och uppföljningsverktyg, individuella utvecklingsplaner respektive pedagogisk dokumentation samt sätta detta i relation till förväntningar om att utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. I förskolans läroplan, Lpfö98, formuleras den värdegrund och det innehåll i form av mål att sträva mot, som verksamheten ska erbjuda barnen. Det finns också tydligt formulerat att den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån barnens egna intressen, erfarenheter och åsikter samt att förskollärare och arbetslag ska ta tillvara flödet av barns tankar och idéer som grund för planering och genomförande av verksamheten. I förskolans uppdrag finns angivet att förskolan både ska föra vidare traditioner och kunskap och samtidigt medverka till att barnen får skapa kunskap och mening tillsammans 1 Läroplanen är en bindande förordning. Lpfö98 ersatte det pedagogiska program, i form av allmänt råd från Socialstyrelsen, som dittills varit vägledande för förskolan. 15

16 (Lpfö98 s 9; Lpfö98/10 s 6). I BOSK-kommitténs 2, förslag till läroplan (SOU 1997:157) som föregick den slutliga läroplanen, föreslogs i enlighet med målstyrningstänkandet att ledningen av förskolan (rektor/förskolechef) skulle ha ett särskilt ansvar för att tillsammans med de anställda, utveckla verksamheten mot en bra kvalitet. I kommitténs betänkande påpekas att detta kräver att målen ständigt prövas, att arbetslagen dokumenterar processer och resultat för att kunna följa upp och utvärdera arbetet och att man prövar och utvecklar nya metoder för dessa ändamål, eftersom utvärdering kan ha en styrande effekt. I förordet till läroplanen, liksom i regeringspropositionen (1997/98:93, Läroplan för förskolan) påpekades att målen avser vad förskolan skall sträva mot när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande och det poängterades att det enskilda barnets resultat inte skall utvärderas. Både i betänkandet och i läroplanens förord skriver man: Det är angeläget att utveckla och använda perspektiv och metoder för utvärdering som är tydligt relaterade till de uppställda målen för verksamheten och som bidrar till en utveckling av det pedagogiska arbetet (SOU 1997:157 s ; Lpfö98 s 4). I motivtexterna gör BOSK-kommittén en genomgång av på 1990-talet aktuella utvärderingsformer. Utvärdering av den egna verksamheten hade under 90-talet blivit allt vanligare i samband med att den decentralisering som skedde på 1980-talet, gett de professionella ett större ansvar för verksamhetens utveckling. Många av de utvärderingsformer som beskrivs i betänkandet byggde därför på förskollärarnas ansvar att granska och värdera sin egen praktik och riktades mot den pedagogiska miljön och/eller lärarnas handlingar. Ett annat vanligt inslag i förskolan som diskuteras i betänkandet är användandet av barnobservationer där barns utveckling relateras till förutbestämda och generella utvecklingsnivåer och stadier. I samband härmed påtalas att effekten då ofta blir en kategorisering och normalisering istället för att synliggöra barnens meningsskapande strategier och lärprocesser. I betänkandet poängteras att införandet av läroplanen också innebär en förändring av förskolans uppdrag där man önskar en utveckling av förskolans pedagogiska arbete. Därför förordade man att utvärderingarna skulle riktas mot de pedagogiska processerna och mötet mellan läraren och barnet. En fråga som då särskilt lyftes fram var frågan om hur lär barn? (SOU 1997:157 s 92). Vid en genomgång av dessa texter betonas således dokumentations- och uppföljningsformer där gemensam reflektion och dialog kring pedagogisk dokumentation ses som ett centralt inslag (ibid. s 94). Här nämns dokumentation av viktiga steg i barnens lärande och utveckling i form av barnens alster i en portfölj som ett exempel, som kommer närmare själva lärandet. Den forskning om barns lärande som betänkandet hänvisar till, visade att pedagogers reflektioner över observationer och videodoku- 2 Slutbetänkande av Barn- och skolakommittén (förkortat BOSK) (SOU 1997:157) Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. 16

17 mentation ökade de vuxnas förmåga att ta barns perspektiv, något som visat sig viktigt för kvalitetsutveckling. Dessutom diskuterades i betänkandet, utvärderingars funktion i ett målrelaterat system som mer än bara kontrollinstrument. I betänkandet fördes fram att den kunskap som utvärderingar ger också ska kunna användas för utveckling av verksamheten, liksom för att öka insyn och delaktighet för föräldrar och andra intressenter. I detta sammanhang presenterades ett redskap, pedagogisk dokumentation, som fick stort utrymme i BOSK-kommitténs motivtexter, då det innefattade flera av de komponenter som efterfrågades. Det man föreslog var att, genom att dokumentera de pedagogiska processerna med hjälp av texter, video, foton och barnens egna alster, skapa ett material som pedagogerna kunde gå tillbaka till och studera, analysera och diskutera både sinsemellan, men också tillsammans med barnen och med föräldrarna. Genom att göra det pedagogiska arbetet synligt på detta sätt skriver BOSK-kommittén att dokumentationen kan bli ett viktigt redskap för att kontinuerligt utveckla och utvärdera verksamheten på varje förskola (SOU 1997:157 s 99). I själva läroplanstexten i Lpfö98 finns dock inget stycke som behandlar planering, genomförande och utvärdering. Det förklaras i regeringens proposition med att man deklarerar att läroplanen bara skall ange de nationella målen, inte ge anvisningar om förslag på hur målen skall uppnås eller om arbetssätt och metoder (RP 1997/98:93 s 17). När läroplanen infördes i slutet på 90-talet kom ett nytt begrepp, individuella utvecklingsplaner, att introduceras i förskolans verksamhet. Inspirationen kom från att man på vissa håll i skolan börjat använda detta verktyg för att stödja elevers kunskapsutveckling och kunna ge en tydligare information till föräldrarna vid utvecklingssamtalen. Även i förskolan kom tanken om individuella utvecklingsplaner att framträda i anslutning till utvecklingssamtalen med barnens föräldrar. Läroplanen föreskriver att arbetslaget regelbundet skall genomföra dessa samtal samt fortlöpande ha samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan. I BOSK-kommitténs förslag till läroplan (SOU 1997: 157) föreslogs att en individuell planering skulle göras för varje barn i samband med utvecklingssamtalen. Detta fanns dock inte med i den slutgiltiga läroplanstexten utan där står att förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt (Lpfö98 s 15; Lpfö98/10 s 13). Vid tiden för införandet av förskolans läroplan pågick en intensiv debatt kring individuella utvecklingsplaner, både på statlig och på kommunal politisk nivå, men då i huvudsak med fokus på grundskolan 3. I förskolan kom debatten om individuella utvecklingsplaner igång som en reaktion på införandet av läroplanen, eftersom många verksamma inom förskolan, både på förvaltningsnivå och ute i en- 3 Ett beslut om att man ska upprätta individuella utvecklingsplaner för alla elever i grundskolan genomfördes Men detta gällde inte för barn i förskolan. 17

18 skilda förskolor uppfattade BOSK-kommitténs skrivningar om individuell planering, som liktydigt med ett krav på individuella utvecklingsplaner. Mallar för individuella utvecklingsplaner både på enskilda förskolor och centralt i vissa kommuner började utarbetas (Elfström, 2005; Skolverket, 2004; 2008; Vallberg Roth, 2002/2011; Vallberg Roth & Månsson, 2006). Då jag själv arbetade som förskolechef vid denna tid och genom mitt arbete kom i kontakt med flera exempel på sådana mallar väcktes många frågor kring deras användning och utformning. Frågor som sedermera resulterade i en licentiatuppsats och i föreliggande avhandling. Avhandlingens bakgrund i en studie om individuella utvecklingsplaner När jag skulle välja ämne för en licentiatuppsats valde jag att göra en intervjustudie om individuella utvecklingsplaner Varför individuella utvecklingsplaner? En studie om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan (Elfström, 2005). Tretton förskollärare och en barnskötare intervjuades om sitt arbete med individuella utvecklingsplaner. Syftet var att undersöka vilka behov och syften dessa planer ansågs svara mot. Ett annat syfte var att undersöka vilka föreställningar om barn, kunskap och lärande som kom till uttryck i olika former av individuella utvecklingsplaner och sätta dem i relation till läroplanens mål och intentioner samt lyfta fram vilka frågeställningar som skulle kunna vara viktiga att reflektera över i arbetet med individuella utvecklingsplaner. Resultatet från studien visade att förskollärarna som intervjuades såg de individuella utvecklingsplanerna som ett verktyg, en garant för att alla barn i de allt större barngrupperna, som blivit vanliga i förskolan, blivit synliggjorda. Flera av förskollärarna tog också upp att arbetet med utvecklingsplanerna gjorde att deras arbete och kompetens blev mer synligt och att de kände sig mer professionella i förhållande till föräldrarna och i samarbetet med skolan. Flera av de intervjuade menade att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna gav hela arbetslaget en gemensam bas att utgå från när det gällde hur utvecklingssamtalen skulle genomföras. De fick också ett gemensamt språk som påverkade dialogen i arbetslagen som i sin tur påverkade arbetet med barnen. De gemensamma dokument som arbetats fram som underlag för IUP sågs som en garant för objektivitet eftersom barnen blev bedömda efter samma mall. Men resultatet från min studie och annan forskning kring IUP (Vallberg Roth & Månsson, 2006) visade samtidigt att denna uppföljnings- och dokumentationsform främst fokuserade på det enskilda barnets utveckling utan koppling till verksamhetens utformning och innehåll. Trots att förskolans läroplan (Lpfö98 s 4) uttryckligen poängterade att barnens resultat inte skulle utvärderas och att det inte finns några mål att uppnå, bara mål att sträva mot, så fanns starka tendenser att man genom att upprätta individuella utvecklingsplaner skapade individuella mål att uppnå för varje 18

19 barn. På så vis började pedagoger och föräldrar även att bedöma det enskilda barnets resultat mot förutbestämda kriterier. Något som stod i strid med både egna redovisade och läroplanens intentioner. Även Skolverket började uppmärksamma dessa tendenser i sin första nationella utvärdering av förskolan, redovisad i rapporten Förskola i brytningstid (2004). Där påpekas att de lokala arbetsplanerna i vissa fall innehöll en blandning av mål att sträva mot och mål att uppnå, som Skolverket menade kunde tyda på, att pedagogerna hade svårt att skilja mellan mål att sträva mot och mål att uppnå. I rapporten varnar utredarna för att barnens resultat ska bli ett mått på förskolans kvalitet, på samma sätt som de menar blivit vanligt när det gäller skolan. Eftersom en av intentionerna med införandet av en läroplan för förskolan sades vara en önskvärd utveckling av verksamhetens pedagogiska innehåll, och att det var verksamheten och inte de enskilda barnen som skulle utvärderas (RP 1997/98:93) vändes mitt intresse i samband med att jag påbörjade mitt arbete med en doktorsavhandling, att undersöka pedagogisk dokumentation, den utvärderingsform som fanns framskriven i BOSKkommitténs slutbetänkande (SOU 1997:157) och nämndes i förordet till läroplanen (Lpfö98). I dessa skrivningar framhölls, som nämnts ovan, att pedagogiska dokumentationer skulle kunna utgöra utgångspunkt för att kunna följa både barns och lärares lärprocesser och bilda underlag för utvärdering och utveckling av verksamheten. Tankar och praktik kring pedagogisk dokumentation började särskilt spridas i Sverige genom ett utvecklings- och forskningsprojekt, Stockholmsprojektet 4, som pågick under åren (Dahlberg, Moss & Pence, 1999; 2001). Som ett resultat av projektet började pedagoger i olika delar av landet sluta sig samman i nätverk 5 för att samarbeta kring experimenterandet och uppbyggandet av denna utvärderingsform (Dahlberg, Moss & Pence, 1999; 2001; Åberg & Lenz Taguchi, 2005; Olsson, 2008; 2009). Denna process pågick parallellt med implementeringen av förskolans läroplan. I denna avhandling undersöks, genom två olika empiriska studier, ovan särskilt nämnda utvärderingsformer: individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Utvärderingsformer som växt fram som två parallella spår och tycktes svara mot de nya behov som accentuerades i och med att förskolan fick sin första läroplan. De frågor som avhandlingen studerar i relation till den övergripande frågan, hur den kunskapsproduktion som dessa olika utvärderingsformer ger kan användas för att utveckla förskolans peda- 4 Stockholmsprojektet, Pedagogik i en föränderlig omvärld, under ledning av professor Gunilla Dahlberg vid Lärarhögskolan i Stockholm och i samarbete med Reggio Emilia Institutet. Forsknings- och utvecklingsprojektet finansierades av socialdepartementet. 5 Nätverk som bildades på pedagogernas egna initiativ, eller ibland med kommunernas bistånd. Många av dessa nätverk har haft kontakt med Lärarhögskolan i Stockholm och med Reggio Emilia Institutet. I flera nummer av tidskriften Modern Barndom finns arbeten kring pedagogisk dokumentation beskrivna, tidigast i Modern Barndom nr 2/

20 gogiska verksamhet, är: Hur kan man förstå uppkomsten och utvecklandet av dessa båda utvärderingsformer? Hur hänger introducerandet ihop med läroplansreformen och andra tendenser i tiden både nationellt och globalt? Vad krävs av liknande verktyg för att de ska innefatta både barns utveckling och lärande och de möjlighetsvillkor verksamheten erbjuder? Avhandlingens undersökningsområden Avhandlingsarbetet är genomfört i tre delar. Eftersom utvärderingsfrågorna har blivit så centrala i den ideologiska styrningen av samhällsinstitutioner som förskolan och att utvärdering i läroplansforskning alltid anses ha en styrande effekt genom att den talar om vad som är viktigt i en verksamhet (Dahlberg, Lundgren, Åsén, 1991; Dahlberg & Åsén, 1994), har det också varit intressant att studera hur styrningsfrågan hanterats och förändrats under den undersökta tiden. Som en bakgrund till de empiriska studierna har jag därför gått tillbaka till de arbeten/texter som ledsagade läroplansreformen för förskolan 1998 för att fördjupa förståelsen kring den ideologiska styrningen. För att kunna göra en sådan undersökning har jag använt mig av ett läroplansteoretiskt tänkande. Därefter återvänder jag till studien om individuella utvecklingsplaner. Här är syftet att undersöka vad det är i de individuella utvecklingsplanernas teorigrund och genomförande som, trots andra intentioner, gör att det främst fungerar som ett normaliseringsverktyg och så starkt styr bedömning och värdering mot barnet och lämnar verksamheten utanför. Detta återbesök motiveras av de nya krav på att följa, dokumentera och analysera barns lärande och utveckling i relation till kravet om utveckling av den pedagogiska verksamheten, som skrivits fram i den reviderade läroplanen (Lpfö98/10). Tyngdpunkten ligger sedan på avhandlingens huvudstudie, som behandlar pedagogisk dokumentation. Syftet är här att undersöka hur pedagogisk dokumentation svarar mot kravet på dokumentation, uppföljning och utvärdering, genom att i en empirisk studie, följa arbetet med pedagogisk dokumentation i en förskola under ett läsår. Avhandlingens övergripande syfte Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka vilka frågor relaterade till läroplanens uppdrag om dokumentation, uppföljning och utvärdering som blir möjliga att få kunskap om genom användandet av individuella utvecklingsplaner respektive pedagogisk dokumentation samt att sätta detta i relation till förväntningar om att utveckla förskolans pedagogiska verksamhet, när det gäller innehåll, organisation och arbetssätt. Ett delsyfte är att synliggöra och undersöka några teoretiska begrepp som blir produktiva i användandet av respektive utvärderingsform. Ytterligare ett delsyfte är att utforska 20

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Torsdag 16 maj 2013 Ansvarig för internkontrollen Ewa Persson, förskolechef Jan Gayen, verksamhetsutvecklare 1 Innehåll Bakgrund till internkontroll...

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

Förskoleplan för stockholms stad

Förskoleplan för stockholms stad Förskoleplan för stockholms stad Förskola i världsklass Förskolan lägger en viktig grund för det livslånga lärandet. Den nya förskoleplanen innebär att vi nu tar ytterligare ett viktigt steg mot en förskola

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola 2014-02-11 1 (6) Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola Huvudman: Arkens förskola Enskild firma 2014-02-11 2 (6) Beslut Vellinge kommun har den 3 februari 2014, med stöd av 26 kap. 4 1 p.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016. Förskolan Gunghästen. Örebro kommun 20150825 orebro.se

Arbetsplan 2015-2016. Förskolan Gunghästen. Örebro kommun 20150825 orebro.se Arbetsplan 2015-2016 Förskolan Gunghästen Örebro kommun 20150825 orebro.se 2 ARBETSPLAN Inledning Gunghästens förskola ligger i Brickebacken i Örebro kommun. På Gunghästens förskola kan vi ta emot 90 barn.

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vitsippan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vitsippan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Vitsippan 2013 KVALITÉTSARBETE På förskolan bedrivs vissa typer av verksamheter uppstöttade av cykliska årshjul. Detta gäller bland annat trygga överinskolningar

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

De vanligaste fo rkommande dokumentationssa tten var portfolios eller att personal uppra ttade pa rmar da r barns utveckling kunde fo ljas

De vanligaste fo rkommande dokumentationssa tten var portfolios eller att personal uppra ttade pa rmar da r barns utveckling kunde fo ljas De vanligaste fo rkommande dokumentationssa tten var portfolios eller att personal uppra ttade pa rmar da r barns utveckling kunde fo ljas (Skolverket 2008). Trots att över 50% av kommunerna satsat på

Läs mer