Uppföljning och utvärdering för förändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning och utvärdering för förändring"

Transkript

1 U P P F Ö L J N I N G O C H U T V Ä R D E R I N G F Ö R F Ö R Ä N D R I N G - p e d a g o g i s k d o k u m e n t a t i o n s o m g r u n d f ö r k o n t i n u e r l i g v e r k s a m h e t s u t v e c k l i n g o c h s y s t e m a t i s k t k v a l i t e t s a r b e t e i f ö r s k o l a n Ingela Elfström

2

3 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Ingela Elfström

4 Ingela Elfström, Stockholms universitet 2013 Omslag: Del av barnens dokumnetationsvägg ISBN Tryckeri: Universitetsservice US-AB, Stockholm, 2013 Distributör: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

5 Till mina syskonbarn: Björn, Olle, Gudrun, Gustav, Anna, Kelly, Kajsa, Elin, Martin och Dawn

6

7 Förord Nu ser jag äntligen slutet på denna långa, tuffa, omtumlande och stundtals häftiga resa. Ett äventyr som började i frågor och slutar i nya frågor om hur vi på bästa sätt ska ge barn möjlighet till lek, meningskapande och lärande utifrån sina egna frågor, så lusten och nyfikenheten inte går förlorad på vägen redan i förskolan. Så att vi genom alltför snävt mätande, reglerande och sorterande förlorar huvudpersonerna, barnen, ur sikte och stirrar oss blinda på verktyg, tekniker och säkra garantier. Och samtidigt hur får alla barn del av en bra förskola? Först av allt vill jag tacka alla de många barn, kolleger och föräldrar som jag mött i mitt arbete som förskollärare och förskolechef. Det är samarbetet med er som gjorde att frågorna började ställas och i mötet med min handledare, Gunilla Dahlberg, blev till forskningsfrågor. Tack också Ann Katrin, Stina och Hans för att ni gav mig möjlighet att i vårt chefsteam ta hand om pedagogiska utvecklingsfrågor som ledde in mig på tankar om uppsatsskrivandet. Ett stort tack också till de modiga arbetslag som när avhandlingsarbetet satte igång, släppte in mig i sin dagliga verksamhet och delgav mig dokumentationer och så frikostligt släppte in mig i era samtal och tack till alla barn som gav mig tillträde till ert utforskande, era idéer och dokumentationer. Utan er ingen avhandling! Ett särskilt tack till Karin för alla våra långa samtal om didaktikens kärnfrågor, att hitta nya infallsvinklar på vad som fascinerar, väcker lust och nyfikenhet och vad som driver utforskande och lust till lärande. Om det krångliga, bängliga, som går krokvägar och på så vis öppnar luckor och nya oväntade och överraskande möjligheter att utforska vidare mitt i det vardagligas oändliga äventyr, där minsta kryp, bakterie och mossa utgör nya världar. Till Gunilla Dahlberg, min handledare, som under många år följt och handlett mitt arbete med uthållighet och tillit till min förmåga. Tack för din öppna, generösa handledning och för ditt lyhörda lyssnande under vägen och din noggranna och skarpa sluthandledning! Under detta långa arbete har jag också haft förmånen att samarbeta i olika konstellationer av forsknings- och doktorandgrupper. Tidigt gav Eva Blomdahl, Liselott Olsson och Bodil Halvars mig spännande och värdefulla ingångar i doktorandarbetets vedermödor, liksom senare Annelie Fredricson, Agneta Wallander, Ylva Skogsberg och till sist Anna Tjivikua och Johanna Unga. Samtidigt har ett engagerat och livaktigt förskoledidaktiskt kollegium

8 vuxit fram kring förskoleprofilen och det nya förskollärarprogrammet, först på Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete och sedan på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Det har inneburit nya utmaningar för mig i synen på förskolan, på förskollärarutbildning och på utvärderingsfrågor som också utmanat och påverkat mitt avhandlingsarbete. Tack till alla vänner i kollegiet och på institutionen! Ett stort och varmt tack till Ann-Christine Vallberg Roth som läste mitt manus vid 90% och som höll i ett konstruktivt samtal vid nittioprocentsseminariet. Din grundliga och kritiska läsning gav mig en skjuts att arbeta vidare ännu ett varv med hela avhandlingen. Jag vill också varmt tacka Anna Palmer och Elisabeth Nordin-Hultman för era noggranna och närsynta läsningar som gav mig nya tankar om form, analys och struktur. Tack också till Gunnar Åsén som kom in som bihandledare under sista året och framförallt för din sista genomläsning av hela arbetet. Fler som kommit med värdefulla synpunkter i slutskedet är Liselott Olsson, Karin Furnes, Christina Wehner- Godée och Eva Änggård. Särskilt tack också Liselott för hjälp med engelskan! Ett mycket speciellt och varmt tack går till mina två danslärare Linda Forsman och Maria Nordlöw. Att få möjlighet att dansa två kvällar i veckan och vara mitt i händelsen, i aktiviteten i själva nuögonblicket, har betytt att nya rum öppnats för tillblivelse bara just där och då och som hjälpt mig genom både härliga och tunga, svåra perioder. Tack också alla i Tant Bastant Dansant som dansar med mig på onsdagskvällar hos Maria. Till sist vill jag rikta mig till mitt arbetslag som räddade mig under den sista avgörande tiden. Tack Agneta, Susanne, Bibi och Mary. Och förstås min stora och varma familj, mamma, syskon och syskonbarn, som med förståelse och gott samarbete stöttat mig och varandra under den sista svåra tiden. Till Maria i mina varmaste tankar! Mitt innerligaste tack till Anette som lever själva livet tillsammans med mig. Tack för att du finns och varit där hela tiden! Kärrtorp den 20 oktober 2013.

9 Innehåll Förord... vii Del 1 Introduktion...xiii Inledning Avhandlingens bakgrund i en studie om individuella utvecklingsplaner.. 18 Avhandlingens undersökningsområden Avhandlingens övergripande syfte Frågeställningar/problemområden Avhandlingens bidrag Avhandlingens disposition och innehåll Del 2 Bakgrund I Ett läroplansteoretiskt perspektiv på styrning av förskolan Bakgrund till ett läroplansteoretiskt tänkande Val av läroplansteoretiskt perspektiv Ett läroplansteoretiskt perspektiv på förskolan Från regelstyrning till målstyrning Förskolan och utvärderingsfrågan Läroplanen för förskolan och utvärderingstänkandet Styrningsfrågan Frågor och dilemman kring dokumentation och utvärdering Ansvarsfrågan Ansvarsfördelningen mellan olika nivåer Kunskapsfrågan Läroplanens perspektiv på kunskap, utveckling och lärande Kunskapsfrågan för förskolan och dess koppling till pedagogisk dokumentation Den reviderade läroplanen Lpfö98/ Forskning om utvärdering i och av förskolan Nationella utvärderingar av förskolan i Sverige Avslutande reflektioner inför avhandlingens två empiriska studier Del 3 Bakgrund II Studien om individuella utvecklingsplaner Inledning Bakgrund och frågeställningar... 74

10 Individuella utvecklingsplaner innehåll och resultat Analys checklistor/samtalsunderlag Samtalsunderlagens/checklistornas utformning Sammanfattning av analysen av intervjusvaren Teoretiska utgångspunkter för analysen av de individuella utvecklingsplanerna Tidigare forskning Individ, identitet och utveckling Forskning om utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Analys av innehåll och fokus i ett arbete med individuella utvecklingsplaner Förändrat uppdrag - förändrade föreställningar? Verksamhetsutveckling genom arbete med individuella utvecklingsplaner? Diskussion i relation till den reviderade läroplanen (Lpfö98/10) Sammanfattande reflektioner i relation till verksamhetsutveckling och ett systematiskt kvalitetsarbete Del 4 Bakgrund och teoretiska utgångspunkter för studien om pedagogisk dokumentation Inledning Pedagogisk dokumentation i Reggio Emilias förskolor en del av en pedagogisk filosofi med etiska och politiska ställningstaganden Förskolan som del i ett demokratiprojekt Lyssnandets pedagogik Utvecklingen av pedagogisk dokumentation för att följa lärprocesser Frågan om kooperativt lärande - enskilt och i grupp Sökande efter mening, samband och förbindelser i relation till kunskapsuppdraget Teori och forskning som en del av en pedagogisk praktik Bakgrunden till pedagogisk dokumentation i svensk förskola Pedagogisk dokumentation i svensk förskola idag Pedagogisk dokumentation i relation till den reviderade läroplanen Teoretiska utgångspunkter Teorier som förflyttar och vidgar synen på kunskap En tillblivelseontologi och en experimentell filosofi Mikropolitik Lärande/subjektskapande som ett relationellt potentialitetsfält Tidigare forskning Pedagogisk/didaktisk forskning relaterad till pedagogisk dokumentation Pedagogisk/didaktisk forskning relaterad till naturvetenskap i förskolan

11 Del 5 Den empiriska studien kring pedagogisk dokumentation Studiens upplägg och genomförande Studiens övergripande syfte Tillträde till fältet Val av förskola Metoder för datainsamling Pilotstudien Datainsamling i huvudstudien Immanent forskning Studiens empiriska material Forskningsetiska överväganden Metoder för bearbetning och analys av det empiriska materialet Fortsatt disposition av del Presentation av avdelningens projekt, arbetssätt och organisation Avdelningens pedagogiska dokumentationer Avdelningens projektarbete Gången i avdelningens projektarbete Fokus och innehåll i de pedagogiska dokumentationerna och i samtal om dokumentationerna En karta över processer Första delen av hösten Barns och förskollärares behov av faktakunskap Liv - död och återfödelse projektet vidgas och förgrenar sig Vårvintern mögelspåret blir huvudspår i projektet Knyta ihop projektet genom en gemensam dokumentation tillsammans med barnen Barnens inflytande och delaktighet Sammanfattande reflektioner om barnens och förskollärarnas användande av dokumentationerna Teman i de dokumenterade planeringssamtalen Läsa, tolka och reflektera över dokumentationer Att mejsla fram ett syfte för projektet och avdelningens arbete Reflektioner kring naturvetenskapliga fenomen och estetiska uttryckssätt som innehåll Vad ska dokumenteras och hur? Hur ska dokumentationen sammanställas för att bli användbar? Förslag och planering av aktiviteter och uppgifter Organisation Den egna rollen som pedagog Enskilda barns strategier, resurser, svårigheter och inflytande Sammanfattande reflektioner kring de teman som framträder i planeringssamtalen Synliggörandet av pedagogik/didaktik dokumentationens möjliga bidrag till ett kontinuerligt förändringsarbete

12 5.5 Vilka föreställningar om barn, kunskap och lärande framträder? Barnsyn Synen på kunskap och lärande hänger intimt samman Syn på lärande Kunskapssyn i förhållande till naturvetenskaplig och förskoledidaktisk tradition Ämneskunskap utifrån barnens eget utforskande Sammanfattande reflektioner Lärande och subjektskapande som ett relationellt potentialitetsfält Lärande och subjektskapande som ett relationellt potentialitetsfält i möte med empirin Processer, flöden och transformationer Lärprocesser och subjektskapande Använda, läsa och tolka den pedagogiska dokumentationen Sammanfattande reflektioner Del 6 Sammanfattande diskussion En sammanfattande diskussion utifrån studien om pedagogisk dokumentation Varför pedagogisk dokumentation? Vad ger pedagogisk dokumentation? En aktivt värderande roll som förskollärare Pedagogisk dokumentation som enbart teknik Barns frågor och lärprocesser i fokus för kunskapsproduktionen - ett immanent perspektiv Summary Introduction Purpose of the study Areas of investigation Disposition and content of the study Theoretical departure for the main study on pedagogical documentation The empirical study of pedagogical documentation Results from the empirical study Concluding reflections Learning and subjectivity as a relational field of potentiality an immanent perspective as an addition to evaluation Referenser Bilaga Bilaga

13 Del 1 Introduktion

14

15 Inledning Under 1990-talet påverkades förskolan liksom skolan av förhållandevis omfattande samhällsförändringar som globalisering, marknadsanpassning och decentralisering. I samband med globaliseringen började dessa utbildningsinstitutioner alltmer ses som konkurrensfaktorer i en globaliserad ekonomi. För Sveriges del resulterade detta i ett samlat utbildningssystem från förskola till gymnasium, något som kom till uttryck bland annat i att förskolan inlemmades i utbildningssystemet och fick sin första läroplan, Lpfö98 1. Dessa reformer utgick från att samhällsinstitutioner som förskola och skola kunde styras med centralt uppställda mål. All form av målstyrning bygger på att det finns en återkoppling mellan mål och resultat för att kunna kontrollera att målen följs och att uppdraget blir utfört så som tänkts. Därmed kom uppföljning och utvärdering i relation till uppsatta mål att börja fungera som ett fjärde styrningssystem vid sidan om ekonomisk, juridisk och ideologisk styrning. I samband med denna förändring kom kvalitetssäkrings- och utvärderingsfrågor att hamna i fokus inom skilda offentliga institutioner (Dahlberg, Lundgren & Åsén, 1991; Vedung, 1994). Denna förändring har legat till grund för det övergripande syftet för denna avhandling. Syftet är att undersöka vilka frågor relaterade till läroplanens uppdrag om dokumentation, uppföljning och utvärdering som blir möjliga att få kunskap om genom användandet av två olika dokumentations- och uppföljningsverktyg, individuella utvecklingsplaner respektive pedagogisk dokumentation samt sätta detta i relation till förväntningar om att utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. I förskolans läroplan, Lpfö98, formuleras den värdegrund och det innehåll i form av mål att sträva mot, som verksamheten ska erbjuda barnen. Det finns också tydligt formulerat att den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån barnens egna intressen, erfarenheter och åsikter samt att förskollärare och arbetslag ska ta tillvara flödet av barns tankar och idéer som grund för planering och genomförande av verksamheten. I förskolans uppdrag finns angivet att förskolan både ska föra vidare traditioner och kunskap och samtidigt medverka till att barnen får skapa kunskap och mening tillsammans 1 Läroplanen är en bindande förordning. Lpfö98 ersatte det pedagogiska program, i form av allmänt råd från Socialstyrelsen, som dittills varit vägledande för förskolan. 15

16 (Lpfö98 s 9; Lpfö98/10 s 6). I BOSK-kommitténs 2, förslag till läroplan (SOU 1997:157) som föregick den slutliga läroplanen, föreslogs i enlighet med målstyrningstänkandet att ledningen av förskolan (rektor/förskolechef) skulle ha ett särskilt ansvar för att tillsammans med de anställda, utveckla verksamheten mot en bra kvalitet. I kommitténs betänkande påpekas att detta kräver att målen ständigt prövas, att arbetslagen dokumenterar processer och resultat för att kunna följa upp och utvärdera arbetet och att man prövar och utvecklar nya metoder för dessa ändamål, eftersom utvärdering kan ha en styrande effekt. I förordet till läroplanen, liksom i regeringspropositionen (1997/98:93, Läroplan för förskolan) påpekades att målen avser vad förskolan skall sträva mot när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande och det poängterades att det enskilda barnets resultat inte skall utvärderas. Både i betänkandet och i läroplanens förord skriver man: Det är angeläget att utveckla och använda perspektiv och metoder för utvärdering som är tydligt relaterade till de uppställda målen för verksamheten och som bidrar till en utveckling av det pedagogiska arbetet (SOU 1997:157 s ; Lpfö98 s 4). I motivtexterna gör BOSK-kommittén en genomgång av på 1990-talet aktuella utvärderingsformer. Utvärdering av den egna verksamheten hade under 90-talet blivit allt vanligare i samband med att den decentralisering som skedde på 1980-talet, gett de professionella ett större ansvar för verksamhetens utveckling. Många av de utvärderingsformer som beskrivs i betänkandet byggde därför på förskollärarnas ansvar att granska och värdera sin egen praktik och riktades mot den pedagogiska miljön och/eller lärarnas handlingar. Ett annat vanligt inslag i förskolan som diskuteras i betänkandet är användandet av barnobservationer där barns utveckling relateras till förutbestämda och generella utvecklingsnivåer och stadier. I samband härmed påtalas att effekten då ofta blir en kategorisering och normalisering istället för att synliggöra barnens meningsskapande strategier och lärprocesser. I betänkandet poängteras att införandet av läroplanen också innebär en förändring av förskolans uppdrag där man önskar en utveckling av förskolans pedagogiska arbete. Därför förordade man att utvärderingarna skulle riktas mot de pedagogiska processerna och mötet mellan läraren och barnet. En fråga som då särskilt lyftes fram var frågan om hur lär barn? (SOU 1997:157 s 92). Vid en genomgång av dessa texter betonas således dokumentations- och uppföljningsformer där gemensam reflektion och dialog kring pedagogisk dokumentation ses som ett centralt inslag (ibid. s 94). Här nämns dokumentation av viktiga steg i barnens lärande och utveckling i form av barnens alster i en portfölj som ett exempel, som kommer närmare själva lärandet. Den forskning om barns lärande som betänkandet hänvisar till, visade att pedagogers reflektioner över observationer och videodoku- 2 Slutbetänkande av Barn- och skolakommittén (förkortat BOSK) (SOU 1997:157) Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. 16

17 mentation ökade de vuxnas förmåga att ta barns perspektiv, något som visat sig viktigt för kvalitetsutveckling. Dessutom diskuterades i betänkandet, utvärderingars funktion i ett målrelaterat system som mer än bara kontrollinstrument. I betänkandet fördes fram att den kunskap som utvärderingar ger också ska kunna användas för utveckling av verksamheten, liksom för att öka insyn och delaktighet för föräldrar och andra intressenter. I detta sammanhang presenterades ett redskap, pedagogisk dokumentation, som fick stort utrymme i BOSK-kommitténs motivtexter, då det innefattade flera av de komponenter som efterfrågades. Det man föreslog var att, genom att dokumentera de pedagogiska processerna med hjälp av texter, video, foton och barnens egna alster, skapa ett material som pedagogerna kunde gå tillbaka till och studera, analysera och diskutera både sinsemellan, men också tillsammans med barnen och med föräldrarna. Genom att göra det pedagogiska arbetet synligt på detta sätt skriver BOSK-kommittén att dokumentationen kan bli ett viktigt redskap för att kontinuerligt utveckla och utvärdera verksamheten på varje förskola (SOU 1997:157 s 99). I själva läroplanstexten i Lpfö98 finns dock inget stycke som behandlar planering, genomförande och utvärdering. Det förklaras i regeringens proposition med att man deklarerar att läroplanen bara skall ange de nationella målen, inte ge anvisningar om förslag på hur målen skall uppnås eller om arbetssätt och metoder (RP 1997/98:93 s 17). När läroplanen infördes i slutet på 90-talet kom ett nytt begrepp, individuella utvecklingsplaner, att introduceras i förskolans verksamhet. Inspirationen kom från att man på vissa håll i skolan börjat använda detta verktyg för att stödja elevers kunskapsutveckling och kunna ge en tydligare information till föräldrarna vid utvecklingssamtalen. Även i förskolan kom tanken om individuella utvecklingsplaner att framträda i anslutning till utvecklingssamtalen med barnens föräldrar. Läroplanen föreskriver att arbetslaget regelbundet skall genomföra dessa samtal samt fortlöpande ha samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan. I BOSK-kommitténs förslag till läroplan (SOU 1997: 157) föreslogs att en individuell planering skulle göras för varje barn i samband med utvecklingssamtalen. Detta fanns dock inte med i den slutgiltiga läroplanstexten utan där står att förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt (Lpfö98 s 15; Lpfö98/10 s 13). Vid tiden för införandet av förskolans läroplan pågick en intensiv debatt kring individuella utvecklingsplaner, både på statlig och på kommunal politisk nivå, men då i huvudsak med fokus på grundskolan 3. I förskolan kom debatten om individuella utvecklingsplaner igång som en reaktion på införandet av läroplanen, eftersom många verksamma inom förskolan, både på förvaltningsnivå och ute i en- 3 Ett beslut om att man ska upprätta individuella utvecklingsplaner för alla elever i grundskolan genomfördes Men detta gällde inte för barn i förskolan. 17

18 skilda förskolor uppfattade BOSK-kommitténs skrivningar om individuell planering, som liktydigt med ett krav på individuella utvecklingsplaner. Mallar för individuella utvecklingsplaner både på enskilda förskolor och centralt i vissa kommuner började utarbetas (Elfström, 2005; Skolverket, 2004; 2008; Vallberg Roth, 2002/2011; Vallberg Roth & Månsson, 2006). Då jag själv arbetade som förskolechef vid denna tid och genom mitt arbete kom i kontakt med flera exempel på sådana mallar väcktes många frågor kring deras användning och utformning. Frågor som sedermera resulterade i en licentiatuppsats och i föreliggande avhandling. Avhandlingens bakgrund i en studie om individuella utvecklingsplaner När jag skulle välja ämne för en licentiatuppsats valde jag att göra en intervjustudie om individuella utvecklingsplaner Varför individuella utvecklingsplaner? En studie om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan (Elfström, 2005). Tretton förskollärare och en barnskötare intervjuades om sitt arbete med individuella utvecklingsplaner. Syftet var att undersöka vilka behov och syften dessa planer ansågs svara mot. Ett annat syfte var att undersöka vilka föreställningar om barn, kunskap och lärande som kom till uttryck i olika former av individuella utvecklingsplaner och sätta dem i relation till läroplanens mål och intentioner samt lyfta fram vilka frågeställningar som skulle kunna vara viktiga att reflektera över i arbetet med individuella utvecklingsplaner. Resultatet från studien visade att förskollärarna som intervjuades såg de individuella utvecklingsplanerna som ett verktyg, en garant för att alla barn i de allt större barngrupperna, som blivit vanliga i förskolan, blivit synliggjorda. Flera av förskollärarna tog också upp att arbetet med utvecklingsplanerna gjorde att deras arbete och kompetens blev mer synligt och att de kände sig mer professionella i förhållande till föräldrarna och i samarbetet med skolan. Flera av de intervjuade menade att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna gav hela arbetslaget en gemensam bas att utgå från när det gällde hur utvecklingssamtalen skulle genomföras. De fick också ett gemensamt språk som påverkade dialogen i arbetslagen som i sin tur påverkade arbetet med barnen. De gemensamma dokument som arbetats fram som underlag för IUP sågs som en garant för objektivitet eftersom barnen blev bedömda efter samma mall. Men resultatet från min studie och annan forskning kring IUP (Vallberg Roth & Månsson, 2006) visade samtidigt att denna uppföljnings- och dokumentationsform främst fokuserade på det enskilda barnets utveckling utan koppling till verksamhetens utformning och innehåll. Trots att förskolans läroplan (Lpfö98 s 4) uttryckligen poängterade att barnens resultat inte skulle utvärderas och att det inte finns några mål att uppnå, bara mål att sträva mot, så fanns starka tendenser att man genom att upprätta individuella utvecklingsplaner skapade individuella mål att uppnå för varje 18

19 barn. På så vis började pedagoger och föräldrar även att bedöma det enskilda barnets resultat mot förutbestämda kriterier. Något som stod i strid med både egna redovisade och läroplanens intentioner. Även Skolverket började uppmärksamma dessa tendenser i sin första nationella utvärdering av förskolan, redovisad i rapporten Förskola i brytningstid (2004). Där påpekas att de lokala arbetsplanerna i vissa fall innehöll en blandning av mål att sträva mot och mål att uppnå, som Skolverket menade kunde tyda på, att pedagogerna hade svårt att skilja mellan mål att sträva mot och mål att uppnå. I rapporten varnar utredarna för att barnens resultat ska bli ett mått på förskolans kvalitet, på samma sätt som de menar blivit vanligt när det gäller skolan. Eftersom en av intentionerna med införandet av en läroplan för förskolan sades vara en önskvärd utveckling av verksamhetens pedagogiska innehåll, och att det var verksamheten och inte de enskilda barnen som skulle utvärderas (RP 1997/98:93) vändes mitt intresse i samband med att jag påbörjade mitt arbete med en doktorsavhandling, att undersöka pedagogisk dokumentation, den utvärderingsform som fanns framskriven i BOSKkommitténs slutbetänkande (SOU 1997:157) och nämndes i förordet till läroplanen (Lpfö98). I dessa skrivningar framhölls, som nämnts ovan, att pedagogiska dokumentationer skulle kunna utgöra utgångspunkt för att kunna följa både barns och lärares lärprocesser och bilda underlag för utvärdering och utveckling av verksamheten. Tankar och praktik kring pedagogisk dokumentation började särskilt spridas i Sverige genom ett utvecklings- och forskningsprojekt, Stockholmsprojektet 4, som pågick under åren (Dahlberg, Moss & Pence, 1999; 2001). Som ett resultat av projektet började pedagoger i olika delar av landet sluta sig samman i nätverk 5 för att samarbeta kring experimenterandet och uppbyggandet av denna utvärderingsform (Dahlberg, Moss & Pence, 1999; 2001; Åberg & Lenz Taguchi, 2005; Olsson, 2008; 2009). Denna process pågick parallellt med implementeringen av förskolans läroplan. I denna avhandling undersöks, genom två olika empiriska studier, ovan särskilt nämnda utvärderingsformer: individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Utvärderingsformer som växt fram som två parallella spår och tycktes svara mot de nya behov som accentuerades i och med att förskolan fick sin första läroplan. De frågor som avhandlingen studerar i relation till den övergripande frågan, hur den kunskapsproduktion som dessa olika utvärderingsformer ger kan användas för att utveckla förskolans peda- 4 Stockholmsprojektet, Pedagogik i en föränderlig omvärld, under ledning av professor Gunilla Dahlberg vid Lärarhögskolan i Stockholm och i samarbete med Reggio Emilia Institutet. Forsknings- och utvecklingsprojektet finansierades av socialdepartementet. 5 Nätverk som bildades på pedagogernas egna initiativ, eller ibland med kommunernas bistånd. Många av dessa nätverk har haft kontakt med Lärarhögskolan i Stockholm och med Reggio Emilia Institutet. I flera nummer av tidskriften Modern Barndom finns arbeten kring pedagogisk dokumentation beskrivna, tidigast i Modern Barndom nr 2/

20 gogiska verksamhet, är: Hur kan man förstå uppkomsten och utvecklandet av dessa båda utvärderingsformer? Hur hänger introducerandet ihop med läroplansreformen och andra tendenser i tiden både nationellt och globalt? Vad krävs av liknande verktyg för att de ska innefatta både barns utveckling och lärande och de möjlighetsvillkor verksamheten erbjuder? Avhandlingens undersökningsområden Avhandlingsarbetet är genomfört i tre delar. Eftersom utvärderingsfrågorna har blivit så centrala i den ideologiska styrningen av samhällsinstitutioner som förskolan och att utvärdering i läroplansforskning alltid anses ha en styrande effekt genom att den talar om vad som är viktigt i en verksamhet (Dahlberg, Lundgren, Åsén, 1991; Dahlberg & Åsén, 1994), har det också varit intressant att studera hur styrningsfrågan hanterats och förändrats under den undersökta tiden. Som en bakgrund till de empiriska studierna har jag därför gått tillbaka till de arbeten/texter som ledsagade läroplansreformen för förskolan 1998 för att fördjupa förståelsen kring den ideologiska styrningen. För att kunna göra en sådan undersökning har jag använt mig av ett läroplansteoretiskt tänkande. Därefter återvänder jag till studien om individuella utvecklingsplaner. Här är syftet att undersöka vad det är i de individuella utvecklingsplanernas teorigrund och genomförande som, trots andra intentioner, gör att det främst fungerar som ett normaliseringsverktyg och så starkt styr bedömning och värdering mot barnet och lämnar verksamheten utanför. Detta återbesök motiveras av de nya krav på att följa, dokumentera och analysera barns lärande och utveckling i relation till kravet om utveckling av den pedagogiska verksamheten, som skrivits fram i den reviderade läroplanen (Lpfö98/10). Tyngdpunkten ligger sedan på avhandlingens huvudstudie, som behandlar pedagogisk dokumentation. Syftet är här att undersöka hur pedagogisk dokumentation svarar mot kravet på dokumentation, uppföljning och utvärdering, genom att i en empirisk studie, följa arbetet med pedagogisk dokumentation i en förskola under ett läsår. Avhandlingens övergripande syfte Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka vilka frågor relaterade till läroplanens uppdrag om dokumentation, uppföljning och utvärdering som blir möjliga att få kunskap om genom användandet av individuella utvecklingsplaner respektive pedagogisk dokumentation samt att sätta detta i relation till förväntningar om att utveckla förskolans pedagogiska verksamhet, när det gäller innehåll, organisation och arbetssätt. Ett delsyfte är att synliggöra och undersöka några teoretiska begrepp som blir produktiva i användandet av respektive utvärderingsform. Ytterligare ett delsyfte är att utforska 20

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation - Förskola i Sverige kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 1 INNAN och EFTER 1998 Socialstyrelsen Skolverket

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Läroplan för förskolan Lpfö-98 reviderad 2010

Läroplan för förskolan Lpfö-98 reviderad 2010 Läroplan för förskolan Lpfö-98 reviderad 2010 (gäller från 1 juli 2011) Ingela Elfström & Bodil Halvars Franzén Stockholms universitet Den 10 maj 2011 Uppdraget är detsamma I förskolan är det inte det

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER (Spridda utdrag ur Lpfö-98 som är baserad på SKOLFS 1998:16. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22) - Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp

Läs mer

Edda & Ragna förskolor LOKAL ARBETSPLAN

Edda & Ragna förskolor LOKAL ARBETSPLAN Edda & Ragna förskolor LOKAL ARBETSPLAN 2016 Vår vision/idé Våra förskolor är platser där vi tillsammans med barnen och deras familjer skapar möten där glädje, lust och nyfikenhet genomsyrar vardagen.

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola Verksamhetsplan för förskolan Strömstierna förskola 2016-2017 2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara. UKF: Enhetsplan KYRKSKOLANS FÖRSKOLA 1. Verksamhetsbeskrivning Kort beskrivning av avdelningens/enhetens verksamhet. Avdelning: Läsår 2011/2012 Kyrkskolans förskola består av två avdelningar, 1-3 år med

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Holken Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011) I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011) Hur återspeglas statens åtgärder för att lösa brister i styrsystemet?

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken Systematiskt Kvalitetsarbete Tufvan, Duvan och Fisken Styrdokumenten I skollagens fjärde kapitel 3 står det att förskolan skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att kontinuerligt planera,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling

Läs mer

DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET. SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER. Treälvens förskola. Arbetsplan

DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET. SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER. Treälvens förskola. Arbetsplan DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER Treälvens förskola Arbetsplan 2016/2017 Årshjul-16/17 "Pedagogiska året" Samla kunskap... Den barnsyn vi strävar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Förskoleområde Trångsund 2016

Förskoleområde Trångsund 2016 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer