Årsrapport 2016 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2016 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN"

Transkript

1 Job number ; Title of document : Draft status 1 Februari 2017 Årsrapport 2016 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN 1

2

3 78 procent av befolkningen reser med oss 2016 har varit ett händelserikt år inom Kollektivtrafikbarometern. Tillsammans med våra medlemmar har vi jobbat fram en ny barometer som har tagits i drift den 1 januari i år. Vi kommer också att ha en ny undersökningsmetod, många nya frågor och en ny leverantör av tjänsten. Därför fokuserar vi i denna årsrapport lite extra på tidsserier och de frågor som inte kommer att finnas med i 2017 års Kollektivtrafikbarometer. Jag vill samtidigt tacka IPSOS för de år de med kunskap och kompetens bidragit till att göra Kollektivtrafikbarometern till landets största attityd- och resvaneundersökning. Mattias Andersson Projektledare Svensk Kollektivtrafik svenskkollektivtrafik.se Nyttan med kollektivtrafik får aldrig underskattas. Kollektivtrafik berör så många. I och med att Kollektivtrafikbarometern vänder sig både till resenärer och till allmänhet vet vi att 78 procent av svenska folket någon gång under året varit kund hos våra medlemmar. För att kollektivtrafiken ska vara ett reellt alternativ är det viktigt att kollektivtrafiken är i tid så att du och jag kan komma till jobb och skola, men också att den är konkurrenskraftig genom att vara snabb och enkel att använda. Svensk Kollektivtrafik och dess medlemmar äger en del av verktygen för att skapa en attraktivare kollektivtrafik, men staten ansvarar för vissa andra viktiga delar. Exempelvis hur pendel- och regionaltåg prioriteras jämfört med andra tåg och för det för regionerna viktiga järnvägsnätet utanför stambanestråken som är i skriande behov av både förbättrat underhåll och reinvesteringar. Utan dessa nödvändiga förbättringar av grundförutsättningarna kommer inte kollektivtrafiken kunna bidra till att uppnå de transportpolitiska målen. Välkommen att höra av dig till oss om du har frågor. 3

4 Innehållsförteckning 78 procent av befolkningen reser med oss... 3 Sammanfattning Resvanor Så reser olika grupper svenskar Olika färdmedel Om avstånd och tid Resans ärende Kollektiva färdmedel Betalsätt i kollektivtrafiken Kunskap och engagemang Engagemang och färdmedel Attityder Kvalitetsfrågor över tid och per resenärsgrupper Kvalitetsfrågor som avslutas Kvalitetsfrågor över tid totalt och per resenärsgrupp Kvalitetsfrågor över tid utifrån huvudsakligt färdmedel Kvalitetsfrågor över tid utifrån reslängd Varumärket kollektivtrafik Komma fram i tid Marknadsandel Tabellbilagor Copyright för framsidesbild: Jönköpings Länstrafik. 4

5 Sammanfattning 5

6 Sammanfattning Kollektivtrafikbarometern har pågått sedan november 2000, när den första pilotmätningen gjordes. Antalet intervjuer och deltagare har varierat under året genomfördes intervjuer för totalt 20 deltagande organisationer. 1 Rapporten redogör huvudsakligen för perioden Redovisningen för samtliga år i rapporten baseras genomgående på 20 deltagarna från Sist i bilagan finns en översikt över alla deltagare över tid. Samtliga intervjuade, med nämnda avgränsning, kallas för allmänheten. Allmänheten utgör totalen. Resvanor Varannan svensk reser regelbundet med kollektivtrafiken. Sex av tio betalar sin kollektivtrafikresa med periodkort. Sju av tio känner till vem som ansvarar för kollektivtrafiken där de bor. Närmare sex av tio överväger sällan vilka alternativa färdsätt som kan användas. Kollektivtrafikresenärerna cyklar dubbelt så mycket och går tre gånger så mycket som bilister. På så sätt investerar de i sin hälsa. Attityder Åtta av tio resenärer är nöjda med sin senaste resa, vilket är oförändrat de senaste fem åren. Jämför man de som anger att de är missnöjda med bolaget och nöjda med bolaget skiljer det sig mest vad gäller deras upplevelse av hur enkelt det är att resa kollektivt. Kollektivtrafikens kunder 2 är främst nöjda med informationen om avgångstider, pålitligheten och trygghet. Störst missnöje har man med den oplanerade informationen (vid trafikstörningar) och lyhördheten. Varumärkesfaktorn kunskap, som handlar om att veta hur man kan åka med <bolaget>, har ökat under perioden Att komma fram i tid 85 procent kom fram i tid vid sin senaste resa. Förvärvsarbetande och pensionärer kom oftare fram i tid än studerande. Resenärer med regionaltåg kom signifikant mer sällan fram i tid än resenärer med stads-/och lokalbuss samt spårvagn. En så liten försening som 5 minuter minskar den sammanfattande nöjdheten med 22 procentenheter ingick alla regionala kollektivtrafikmyndigheter utom Stockholm, Södermanland och Östergötland. 2 Kunder definieras som reser med bolaget varje månad eller oftare. 6

7 Resvanor 7

8 1 Resvanor Nyckelresultat Bilister är den dominerande resenärsgruppen. Bara en av tio bilister överväger alternativa färdsätt. Det är främst för fritidsresor man överväger alternativa färdsätt. Mellan 2012 och 2016 har andelen växlare ökat signifikant medan andelen bilister minskat signifikant. Kollektivtrafikresenärerna och växlare har mellan 2012 och 2016 signifikant minskad tillgång till bil. Under samma period upplever de också förbättrade kollektiva resmöjligheter. Kollektivtrafikresenärerna cyklar dubbelt så mycket och går tre gånger så mycket som bilister. På så sätt investerar de i sin hälsa. Kännedomen om vem som ansvarar för kollektivtrafiken har ökat. Bland allmänheten är regelbundet bilåkande det vanligaste sättet att ta sig fram 92 procent åker regelbundet med bil jämfört med 48 procent som regelbundet åker med kollektivtrafiken. 42 procent av allmänheten är växlare, de åker regelbundet med både kollektivtrafik och bil. Med regelbundet avses att färdmedlet används minst en gång i månaden. Analysen i rapporten görs utifrån följande definitioner: Bilist reser varje månad eller oftare med bil, och reser sällan/aldrig med kollektivtrafiken Växlare reser varje månad eller oftare med bil, och reser varje månad eller oftare med kollektivtrafiken Kollektivtrafikresenär - reser varje månad eller oftare med kollektivtrafiken och reser sällan/aldrig med bil 8

9 Figur 1. Grupper av resenärer bilister, renodlade kollektivtrafikresenärer och växlare % 52% 51% 51% 51% 41% 41% 42% 41% 42% 5% 5% 6% 6% 6% bilist växlare kollektivtrafikresenär Bas: bilist , växlare , kollektivtrafikresenär personer I årsrapporten för 2016 kommer vi parallellt med de övergripande resultaten att följa grupperna: bilresenärer, växlare och renodlade kollektivtrafikresenärer. De sistnämnda kommer vi i fortsättningen att kalla kollektivtrafikresenärer. Grupperna har både likheter och skillnader, att följa dem kan bidra till en större förståelse för de övergripande resultaten, samtidigt som det blir tydligt att olika åtgärder behövs mot olika grupper för att nå målen om ökat kollektivtrafikresande. Figur 2. Grupper av resenärer % 52% 52% 51% 51% 41% 42% 41% 42% 41% % 5% 6% 6% 6% 1% 2% 2% 2% 2% Bilist Växlare Kollektivtrafikresenär Sällan Bas: 2012: , 2013: , 2014: , 2015: , 2016: personer Observera bruten y-axel Ökningen om en procentenhet för andelen kollektivtrafikresenärer mellan 2012 och 2016 är inte signifikant. Däremot är ökningen i samma storleksordning för växlarna och minskningen i andelen för bilisterna signifikant. 9

10 1.1 Så reser olika grupper svenskar Ser vi till demografiska faktorer som kön, ålder och sysselsättning har de olika resenärstyperna olika profil. Figur 3. Grupper av resenärer demografisk profil % 49% 64% 19% 11% 7% 11% 3 34% 17% total bilist växlare kollektivtrafikresenär Bas: , , , personer Bilisterna utmärker sig genom en högre andel förvärvsarbetande än i totalen och dito andel år. Växlarna utmärker sig genom en högre andel studerande och andel år. Kollektivtrafikresenärerna kännetecknas av är en hög andel studerande samt en hög andel år. 10

11 Tabell 1. Grupper av resenärer förändring demografisk profil 2012 vs.2016 bilist 2012 bilist 2016 växlare 2012 växlare 2016 kollektivtrafikresenär 2012 kollektivtrafikresenär 2016 totalt 2012 man 48% 53% 42% 48% 36% 48% 45% 51% kvinna 52% 47% 58% 52% 64% 52% 55% 49% förvärvsarbetande % 61% 48% 46% 63% 64% pensionär 22% 21% 16% 16% 28% 18% 2 19% studerande 2% 3% 2 18% 16% 28% 1 11% år 2% 2% 18% 13% 9% 8% 9% 7% år 3% 8% 7% 13% 9% 25% 5% 11% år 32% 31% 27% 3 24% 3 29% år 45% 34% 29% 36% 23% 34% år 18% 19% 14% 15% 22% 14% 17% 17% totalt 2016 Under perioden 2012 till 2016 har bland bilisterna inte så stora förändringar skett gällande andelarna för sysselsättningen. Hos växlarna har främst andelen förvärvsarbetande ökat signifikant. Hos kollektivtrafikresenärerna har andelen pensionärer minskat signifikant samtidigt som andelen studerande ökat signifikant. Åldersmässigt har hos bilisterna andelen år minskat signifikant. Växlarna har 2016 signifikant större andelar samt år än Bland kollektivtrafikresenärerna har andelen år ökat signifikant medan andelarna för år minskat signifikant. Mellan 2012 och 2016 har andelarna förvärvsarbetande och studerande ökat signifikant på totalnivå, medan andelarna arbetslösa och pensionärer minskat signifikant. I samtliga fall rör det sig om förändringar med en procentenhet. Detta går, precis som 2015, i linje med SCB:s siffror* om minskad arbetslöshet och förvärvsarbete högre upp i åldrarna. Ser man till de olika åldersgrupperna i Kollektivtrafikbarometerns undersökning har andelen mellan år ökat signifikant, medan år samt år minskat sina andelar signifikant. Andelen år är oförändrad. * 11

12 Figur 4. Profilering resenärstyper, körkort och biltillgång 2012 och % 97% 97% 97% 91% 87% 82% 76% 57% 57% 2 34% 25% 91% 88% 86% 88% biltillgång 2012 biltillgång 2016 körkort 2012 körkort 2016 totalt bilist växlare kollektivtrafikresenär Bas: , , , personer Bilisterna har såväl en högre andel med körkortsinnehav som tillgång till bil än totalen2016. Växlarna ligger något under snittet, främst gällande körkort, medan kollektivtrafikresenärerna ligger mycket under snittet, särskilt när det gäller tillgången till bil. Så såg det ut även 2012, men andelen med biltillgång har sjunkit både hos både växlarna och kollektivtrafikresenärerna. Men medan andelen körkort ökat hos växlarna har den legat still hos kollektivtrafikresenärerna. Figur 5. Profilering resenärstyper, utifrån reseavstånd % 18% 15% 23% - 1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1+ km total bilist växlare kollektivtrafikresenär Bas: , , , personer Observera bruten y-axel 12

13 Som synes av diagrammet ovan har kollektivtrafikresenärerna en högre andel resor mellan 1,1-5 km än både totalen och bilister och växlare. De två sistnämnda grupperna har en högre andel resor som är 10 km eller längre. 1.2 Olika färdmedel Kollektivtrafikens andel som huvudsakligt färdmedel bland samtliga utförda resor växlar under åren mellan 15 och 16 procent är den 16 procent. Figur 6. Färdmedelsfördelning % % 58% 9% 8% 8% % 59% 9% 9% 7% % 58% 8% 1 6% % 58% 8% 1 7% % 59% 8% 9% 6% Kollektivtrafik Bil, förare Bil, pass. Moped/mc Cykel Gång Taxi Bas samtliga: resor Andelen kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel är densamma 2016 som Cykel och gång har minskat med vardera en procentenhet. Samtidigt har andelen bil som förare ökat med samma storlek jämfört med föregående år. För 2015 såg vi en utveckling där kollektivtrafiken som huvudsakligt färdmedel backade i åldersgrupperna under 26 år samtidigt som bilkörandet i dessa åldersgrupper ökade. Samtidigt ökade andelen kollektivtrafik något i gruppen år ser vi att andelen kollektivtrafik sjunker ytterligare bland dem mellan 15 och 19 år och ökar något bland dem som är år jämfört med Förändringarna är signifikanta. I gruppen år är andelen konstant, medan den sjunker signifikant bland dem som är år. Den äldsta gruppen visar ingen signifikant förändring. 13

14 Figur 7. Andel kollektivt färdmedel som huvudsakligt färdmedel utifrån ålder, % 49% 5 43% 47% 27% 33% 28% % 26% 14% 11% 13% 11% 12% 11% 14% 12% 11% 1 11% 11% 11% 11% 11% år år år år år Bas: resor Observera bruten y-axel Ser vi till de tre resenärstyperna är bilen naturligtvis dominerande bland bilisterna. Bilisterna rör sig även mindre med cykel och gång. För växlarna är bilen också det vanligaste huvudsakliga transportmedlet, tätt följt av kollektivtrafiken. De renodlade kollektivtrafikresenärerna har en andel på 93 procent hållbara transportsätt. Figur 8. Huvudsakligt färdmedel per resenärstyp Totalt 16% 59% 8% 9% 6% Bilist 1% 78% 8% 7% 5% Växlare 29% 43% 1 1 7% 2% Kollektivtrafikresenär 62% 1% 16% 15% Bas: totalt resor Kollektivtrafik Bil, förare Bil, passagerare Cykel Gång 14

15 En intressant skillnad mellan grupperna är att kollektivtrafikresenärerna har en försvinnande liten andel som passagerare i bil. Detta hänger troligtvis samman med den låga andelen tillgång till bil. Se figur 4, sid Om avstånd och tid De flesta resor som görs, oavsett färdmedel, är korta och snabba resor. Andelen resor upp till 5 km avstånd är 44 procent och har mellan 2012 och 2016 minskat signifikant från 46 procent. Samtidigt har andelen resor längre än 10 km ökat signifikant under samma period. Mellan 2012 och 2016 har andelen resor som tar 10 minuter eller mindre minskat signifikant. Andelen resor som tar minuter har däremot ökat signifikant under samma tid, från 18 till 19 procent. Andelen resor som tar över en timme är konstant. Bilister och växlare har lika resmönster sett till avstånd. Kollektivtrafikresenärerna utmärker sig med en större andel korta resor, upp till 5 kilometer, än övriga två grupper. Figur 9. Avstånd per resenärstyp Totalt 1 34% 18% 15% 23% Bilist 9% 33% 17% 16% 24% Växlare 9% 35% 19% 15% 22% Kollektivtrafikresenär 15% 44% 16% 9% 16% - 1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1+ km Bas: , , , resor Ser vi däremot till tidsåtgången för utförda resor har bilisterna drygt 30 procent större andel korta (upp till 20 minuter) resor än kollektivtrafikresenärerna har. Skillnaden är signifikant. 15

16 Figur 10. Tidsåtgång för resa utifrån resenärstyp Totalt 26% 28% 16% 9% 7% 12% Bilist 3 29% 15% 8% 6% 1 Växlare 22% 27% 17% 1 8% 14% Kollektivtrafikresenär 19% 24% 16% 1 9% 18% -10 min min min min min 51+ min Bas: , , , resor 1.4 Resans ärende Den vanligaste resan går tillbaks hem. 40 procent av resorna är hemresor. Ju lägre andel hemresor desto effektivare resmönster i och med att man uträttar mer än ett ärende innan man reser hem igen. Andelen hemresor är konstant mellan 2015 och 2016, och även mellan 2012 och Bland de tre olika resenärsgrupperna har bilister och kollektivtrafikresenärer 40 procent hemresor, medan växlarna har 41 procent hemresor. Skillnaden är inte signifikant. Om vi utelämnar hemresorna ser vi att drygt var tredje resa går till arbetet. Andelen arbetsresor (och tjänsteresor) är lägre bland kvinnorna eftersom de proportionerligt gör fler resor med andra ärenden, främst att ordna inköp (av dagligvaror och annat) och att sköta logistiken kring barn (hämta och lämna i barnomsorg och vid fritidsaktiviteter). Kvinnor är även mer aktiva i sociala kontakter och med egna fritidsaktiviteter. Andelen resor till arbetet har ökat signifikant för såväl män som kvinnor mellan 2012 och

17 Figur 11. Ärende per kön Totalt 36% 4% 17% 6% 6% 6% 25% Arbetsresa (till jobbet) Studieresa (till skola) Inköp av dagligvaror Man 37% 5% 16% 6% 6% 6% 24% Övriga inköp Hälsa på släkt och vänner Egen fritidsaktivitet Annat ärende Kvinna 34% 4% 17% 6% 6% 7% 26% Bas: , , resor ( Annat ärende redovisas i tabell i Bilaga) Ser vi istället till sammansättningen av olika ärenden har bilister och växlare en högre andel Annat ärende än kollektivtrafikresenärerna hit räknas logistiken kring barn i omsorg och på fritiden. Kollektivtrafikresenärerna har en högre andel resor till skola, vilket beror på att en stor andel yngre återfinns i denna grupp. Jämför med figur 7, sid. 14. Figur 12. Resans vanligaste ärende per resenärstyp Totalt 36% 4% 17% 6% 6% 6% 25% Bilist 36% 1% 19% 6% 6% 6% 25% Växlare 35% 8% 14% 5% 6% 7% 25% Kollektivtrafikresenär 36% 13% 14% 4% 6% 7% 19% Arbetsresa (till jobbet) Studieresa (till skola) Inköp av dagligvaror Övriga inköp Hälsa på släkt och vänner Egen fritidsaktivitet Annat ärende Bas: ,14 064, , resor 17

18 Figur 13. Resans ärende och avstånd 2016 Arbetsresor 7% Tjänstresor 6% 3 29% 45% 24% 17% 18% -1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1 + km Inköp av dagligvaror 8% 17% 11% 16% 1-1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1 + km Egen fritidsaktivitet 7% 23% 17% 17% 34% 47% 19% -1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1 + km -1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1 + km Bas: arbetsresor 9 488, tjänsteresor 365, inköp av dagligvaror 4 509, egen fritidsaktivitet resor Ser man till ärenden och avstånd syns bl.a. att arbetsresorna fördelar sig relativt jämnt över distanserna längre än en kilometer. Ändå är 47 procent av arbetsresorna 10 kilometer eller längre. 55 procent av resorna i tjänsten är längre än 10 kilometer. 19 procent av alla tillfrågade gör sina inköp av dagligvaror mer än 10 kilometer från hemmet. Vid utövande av fritidsaktiviteter reser 50 procent av de tillfrågade mer än 10 kilometer. 18

19 1.5 Kollektiva färdmedel De olika resenärstyperna har olika profil för vanligaste kollektiva färdmedlet. Gemensamt är att den största andelen av de kollektiva resorna görs med stads-/lokalbuss, men andelen är mindre för bilisterna än för övriga grupper. Däremot finns bland bilisterna en större andel som åker regional- och fjärrtåg jämfört med växlare och kollektivtrafikresenärer. Växlare har en signifikant högre andel regionbuss än kollektivtrafikresenärerna. När svenska folket reser kollektivt gör de 67 % av resorna med buss och resterande reser spårburet. Bland bilister är den spårburna andelen hela 16 procentenheter högre, Figur 14. Vanligaste kollektiva färdmedel per resenärstyp Totalt 48% 19% 11% 1 8% 2% Bilist 31% 18% 5% 9% 18% 1 Växlare 48% 2 11% 1 8% 1% Kollektivtrafikresenär 52% 13% 15% 1 7% 1% Stads-/lokalbuss Regionbuss Tunnelbana Spårvagn Pendeltåg Regionaltåg Fjärrtåg Bas: 7 080, 351, 5 371, resor 19

20 1.6 Betalsätt i kollektivtrafiken Periodkort är det vanligaste betalsättet för kollektivresor. Andelen resor som betalas med periodkort ökade mellan 2012 och 2013, men har sedan stått still. Figur 15. Betalsätt bland resor gjorda med kollektivtrafik % 61% 61% 61% 5 Periodkort Värdekort SMS/Mobilbiljett 3 Kontant ombord 21% 21% 22% 21% 2 Kreditkort Bas: resor Observera bruten y-axel Det huvudsakliga betalmedlet vid kollektivtrafikresor är periodkort, men sett över de tre senaste åren har andelen betalning med mobil/sms ökat, vilket går hand i hand med de nya betalningslösningar som erbjuds. Siffrorna för 2016 visar att kvinnor i signifikant större utsträckning betalar med värdekort än vad män gör, 22 procent jämfört med 18 procent. Även tidigare år har skillnaden varit signifikant. Sett till de olika resenärstyperna är det motiverat att erbjuda en bred flora av betalningsmöjligheter. Värt att notera är att en stor andel av gruppen växlare har periodkort det är alltså inte kostnaden som i första hand hindrar ett ökat kollektivresande utan snarare faktorer som tid och ärende. Figur 16. Betalsätt per resenärstyp

21 Totalt 61% 2 5% 7% Periodkort Värdekort Bilist 31% 2 7% 5% 13% 14% 1 SMS/Mobilbiljett Kontant ombord Växlare 61% 21% 5% 8% Kreditkort Förbokad och betald biljett Annat Kollektivtrafikresenär 68% 19% 5% 5% Bas: 7 082, 353, 5 371, resor Oavsett resenärskategori så är periodkort betalsättet med störst andel. Intressant är att värdekort har lika stor andel genom de tre kategorierna. Det är iögonfallande att bilisterna har en betydligt högre andel förbokad och betald biljett, men notera att andelen motsvarar färre än 30 resor. Inget kan därför med säkerhet sägas, men de förbokade biljetterna används främst vid tjänsteresor, egen fritidsaktivitet och nöjen. Bilisterna betalar också en av tre kollektivtrafikresor med periodkort. Eftersom de inte är regelbundna resenärer med kollektivtrafiken ligger det nära till hands att anta att de har någon i sin närhet som lånar ut sitt periodkort. 1.7 Kunskap och engagemang Figur 17. Grad av kännedom om vem som ansvarar för kollektivtrafiken % 61% 64% 66% 67% 69% 66% 7 72% Bas: 2006: , 2007: , 2008: , 2009: , 2010: , 2011: , 2012: , 2013: , 2014: , 2015: , 2016: personer Ökningen mellan 2006 och 2016 är signifikant gällande kunskapen om vem som ansvarar för kollektivtrafiken där man bor. Även ökningen mellan 2015 och 2016 är signifikant. 21

22 Tabell 2. Deltagare grad av kännedom 2012 vs.2016 Grad av kännedom per deltagare Blekingetrafiken, Region Blekinge 49% 53% 55% 58% 61% 63% 62% 66% 62% 66% 7 Dalatrafik, AB Hallandstrafiken AB 59% 61% 67% 7 73% 73% 75% 74% % 55% 54% 57% 58% 65% 66% 7 65% 69% 73% Jönköpings Länstrafik 48% 48% 47% 48% 49% 53% 5 54% 55% 59% 61% Kalmar Länstrafik 58% 59% 65% 68% 69% 72% 72% 78% 72% 78% 78% Karlstadsbuss 53% 57% 59% 53% 54% 62% 59% 59% 55% 66% 67% Kollektivtrafikförvaltningen UL 58% 68% 64% 66% 69% 68% 73% 69% 72% 75% Region Gävleborg, X-trafik 56% 59% 59% 59% 57% 63% 63% 61% 64% 67% Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 33% 34% 35% 43% 46% 46% 47% 41% 48% 52% Landstinget Västmanland, Kollektivtrafikförvaltningen 65% 68% 67% 67% % 69% 66% 68% 71% Luleå Lokaltrafik AB 8 68% 79% 76% 77% 82% 77% 78% 77% 86% 86% Länstrafiken i Jämtlands Län AB 52% 54% 59% 56% 56% 61% % 48% Länstrafiken i Norrbotten AB 48% 52% 57% 55% 58% 57% 57% 59% 53% 58% Länstrafiken i Västerbotten AB 53% 53% 48% 48% 5 53% 56% 59% 52% 57% 61% Länstrafiken Kronoberg 59% 57% 59% 61% 64% 61% 67% 63% 66% 71% Region Gotland Kollektivtrafikenheten 3 31% 24% 25% 31% 35% 35% 39% 29% 64% 72% Region Örebro län, Länstrafiken 57% 59% 57% 55% 56% 59% 58% 57% 56% 61% Skånetrafiken 54% 55% 56% 56% 61% 64% 65% 68% 66% 72% 75% Värmlandstrafik 53% 55% 57% 56% 63% 65% 69% 64% 67% 68% Västtrafik AB 7 71% 72% 74% 76% 78% 78% % 81% Generellt ser vi under perioden en allmänt ökad medvetenhet om vem som ansvarar för kollektivtrafiken där man bor. Förändringen mellan 2006 och 2016 är positivt signifikant för samtliga deltagare, undantaget Jämtland och Örebro. För Örebro är förändringen inte signifikant, och för Jämtland är utvecklingen signifikant, men negativ. Emellertid måste för Jämtland noteras 22

23 att utvecklingen var signifikant och positiv 2006 till Eftersom mätdata inte samlades in kan vi inte uttala oss om vad som hände under dessa år. Figur 18. Grad av kännedom utifrån resenärsgrupp % 71% 74% 73% 71% 71% 76% 75% 78% 76% 65% 66% 67% 63% 62% Bas: bilist: , växlare: , kollektivtrafikresenär: personer Observera bruten y-axel Kunskapsnivån om vem som ansvarar för kollektivtrafiken är lika hög hos växlare som kollektivtrafikresenärer. Det är bilisterna som skiljer sig från övriga två grupper, och som ligger under snittet, men även där har kännedomen ökat över tid. Figur 19. Grad av övervägande gällande färdsätt totalt bilist växlare koll.resenär totalt 23% 25% 26% 27% 24% 24% 24% 25% 26% 26% 25% Bas: personer Observera bruten y-axel Förändringen i graden av övervägande gällande färdsätt är långsam, men signifikant mellan 2006 och Ser man till olika sysselsättningar, så har det ökade övervägandet främst skett i grupperna studerande, från 30 till 37 procent, arbetslösa, från 26 till 33 procent, och förvärvsarbetande, från 21 till 23 procent. I samtliga nämnda fall är skillnaderna signifikanta. 23

24 Figur 20. Grad av övervägande gällande färdsätt per resenärstyp % 39% 41% 36% 37% 36% 37% 37% 2 24% 25% 26% 26% 25% 13% 14% 14% 14% 14% Bas: , , personer Observera bruten y-axel bilist växlare kollektivtrafikresenär totalt Kollektivtrafikresenärer och växlare överväger i betydligt högre grad än bilister vilket färdsätt de ska använda vid sina dagliga resor. Figur 21. Övervägande av alternativa färdsätt per segment TOTALT Bilist Växlare Kollektivtrafikresenär Bas: , , , personer Observera bruten y-axel 4-5 instämmande 1-2 tar avstånd Detta blir ännu tydligare när man tittar på andelen som tar avstånd från påståendet om övervägande. Bland bilisterna är det 74 procent som inte överväger alls. 24

25 1.7.1 Engagemang och färdmedel Vid följande redovisningar utifrån använt huvudsakligt färdmedel görs jämförelsen mellan åren 2010 och Figur 22. Övervägande av alternativa färdsätt per huvudsakligt färdmedel % 43% 39% 39% 41% 38% 37% 36% 35% 34% 33% 34% 28% 27% 29% 28% % 16% 16% 16% 17% 17% 17% 16% bil förare bil passagerare kollektivt cykel gång Bas: bil förare , bil passagerare , kollektivt , cykel , gång personer Observera bruten y-axel Graden av övervägande per huvudsakligt färdmedel varierar från 16 procent hos bil förare till 41 procent hos dem som rest kollektivt. Figur 23. Övervägande av alternativa färdsätt per ärende 3 26% 25% 26% 27% 27% 27% 26% 2 21% 21% 22% 23% 23% 24% 23% arbete fritid Bas: arbete: , fritid: personer Observera bruten y-axel Det sker ett något större övervägande av alternativa färdsätt vid fritidsresor. I fritidsresor ingår ärendena hälsa på vänner och släkt, egen fritidsaktivitet, delta i/följa med i barns fritidsaktivitet, nöjen samt motion/friluftsaktivitet. Skillnaden mellan övervägandegraderna 2016 vid de två olika ärendena är signifikant. 25

26 Figur 24. Övervägande av alternativa färdsätt per ärende och huvudsakligt färdmedel % 38% 42% 42% 43% 41% 35% 3 25% % 26% 29% % 13% 14% 14% 15% 14% 14% arbete-kollektivt arbete-bil förare arbete-bil passagerare fritid-kollektivt fritid-bil förare fritid-bil passagerare Bas: arbete kollektivt , arbete bil förare , arbete bil passagerare 2 976, fritid kollektivt 5 789, fritid bil förare , fritid bil passagerare personer Observera bruten y-axel. Endast värdena för ärendet arbete är utskrivna i diagrammet. Övervägandet om färdmedel styrs inte lika mycket av ärendet som av färdmedlet som sådant. Graden av instämmande i påståendet ligger i tre olika grupper som var och en samvarierar utifrån respektive färdmedel. Utvecklingen över tid uppvisar signifikanta förändringar enbart för resor till arbete för förare respektive passagerare i bil. 26

27 27 A ttityder

28 2 Attityder Nyckelresultat Nöjdheten med informationen om avgångstider har ökat hos kunderna. Både allmänheten och kunderna tycker att det har blivit enklare att köpa biljetter. Nöjdheten med linjesträckningar har minskat hos kollektivtrafikresenärer Restidsanvändningen har ökat för alla grupper, och framför allt hos kollektivtrafikresenärerna. 2.1 Kvalitetsfrågor över tid och per resenärsgrupper Allmänhetens nöjdhet med de olika kvalitetsfaktorerna varierar över tid. Nöjdheten med information om avgångstider visar en uppåtgående trend de senast tre åren och förändringen mellan 2012 och 2016 är signifikant för kunderna. Övriga signifikanta förändringar för såväl allmänheten som de kunderna redovisas i tabellen nedan. Tabell 3. Allmänhetens och kunders nöjdhet med kvalitetsfaktorer Attityd grupp Info om avgångstider Kund 82% 8 82% 83% 84%* Allmänhet 74% 72% 74% 75% 75% 13. Känns tryggt att åka med 9. Personalens uppträdande Kund 75% 75% 77% 78% 77%* Allmänhet % 72% 71% Kund 69% 7 72% 74% 74%* Allmänhet 67% 68% 7 7 7* 17. Enkelt att åka med Kund 7 69% 71% 72% 72%* Allmänhet 58% 56% 58% 59% 58% 8. Rent i fordon Kund 64% 66% 7 7 7* Allmänhet 64% 66% 68% 68% 68%* 10. Bekvämlighet att sitta Kund 66% 66% 68% 68% 68%* Allmänhet 64% 64% 65% 65% 64% 3. Enkelt att köpa biljetter Kund 62% 56% 61% 65% 67%* Allmänhet 52% 47% 52% 55% 56%* 22. Sammanfattande nöjdhet Kund 61% 62% 62% 63% 62% Allmänhet 49% 49% % 18. Restidsanvändning Kund 58% 59% 61% 62%* Allmänhet % 52% 52%* 19. Undviker stress Kund 62% 63% 61% 61% 59%* Allmänhet 57% 57% 55% 55% 53%* 5. Avgångstider Kund 54% 55% 56% 56% 55% Allmänhet 39% 39% 28

29 Tabell 3. fortsättning Allmänhetens och kunders nöjdhet med kvalitetsfaktorer Attityd grupp Går snabbt att åka med Kund 55% 56% 55% 55% 53%* Allmänhet 48% 49% 47% 47% 45%* 6. Linjesträckning Kund 54% 53% 52% 53% 52%* Allmänhet 41% 39% 39% 37%* 14. Planerad info Kund 43% 44% 44% 46% 45%* Allmänhet 38% 39% 38% 39% 39% 15. Oplanerad info Kund 26% 29% 31% 33% 32%* Allmänhet 22% 25% 26% 27% 27%* 16. Lyhörda för synpunkter Kund 27% 27% 28% 28% 28%* Allmänhet 24% 24% 24% 24% 24% *signifikant förändring inom gruppen 2016 vs Bas allmänhet: 2012: , 2013: , 2014: , 2015: , 2016: personer Faktorerna i tabellen ovan är sorterade efter 2016 års värden, största till minsta, för kunder. Det finns flertalet signifikanta förändringar i båda grupperna. Både allmänheten och kunderna upplever att det blivit enklare att köpa biljetter, att de kan använda restiden till vad de vill och att den oplanerade informationen vid trafikstörningar blivit bättre. Sämre tycker båda grupperna att det har blivit med att linjesträckningen går bästa vägen för dem och att det går snabbt att åka med <bolaget>, eg. kollektivtrafiken. Tabell 4. Kvalitetsfrågorna utifrån resenärsgrupper Attityd resenärsgrupp bilister 67% 64% 65% 65% 65%* 2. Info om avgångstider växlare 82% 81% 83% 84% 84%* kollektivtrafikresenär % 81% 84%* 3. Enkelt att köpa biljetter 5. Avgångstider 6. Linjesträckning 8. Rent i fordon 9. Personalens uppträdande bilister 34% 38% 41% 42%* växlare 63% 52% 57% 63% 66%* kollektivtrafikresenär 71% 62% 68% 73% 73% bilister 23% 23% 22% 21% 2* växlare 55% 56% 57% 57% 54%* kollektivtrafikresenär 71% 69% 73% 71% 66%* bilister 26% 25% 24% 23% 21%* växlare 52% 52% 52% 51% 5* kollektivtrafikresenär 71% 68% 69% 7 65%* bilister 63% 63% 64% 64% 64% växlare 61% 63% 67% 69% 71%* kollektivtrafikresenär 56% 63% 68% 68%* bilister 64% 64% 65% 65% 66%* växlare 67% 69% 72% 73% 74%* kollektivtrafikresenär 68% 72% 7 74% 75%* 29

30 10. Bekvämlighet att sitta 11. Går snabbt att åka med 13. Trygghet 14. Planerad info 15. Oplanerad info 16. Lyhördhet 17. Enkelt att åka med *signifikant förändring inom gruppen 2016 vs bilister 59% 59% växlare 63% 63% 66% 67% 67%* kollektivtrafikresenär 63% 67% 68% 69% 69%* bilister 39% 37% 38% 35%* växlare 53% 53% 54% 53% 52% kollektivtrafikresenär 62% 63% 65% 64% 62% bilister 63% 63% 64% 64% 63% växlare 73% 74% 76% 77% 77%* kollektivtrafikresenär 76% 76% 78% 8 8* bilister 31% 3 29% 3 31% växlare 41% 41% 42% 44%* kollektivtrafikresenär 47% 48% 48% 47% 5 bilister 17% 19% 18% 19% 3* växlare 26% 27% 29% 3 31%* kollektivtrafikresenär 33% 35% 37% 38% 38%* bilister 19% 19% 19% 19% 19% växlare 23% 24% 25% 25% 27%* kollektivtrafikresenär 23% 29% 31% 31% 36%* bilister 44% 41% 42% 43% 41%* växlare 7 68% 71% 72% 7 kollektivtrafikresenär 83% 79% 82% 82% 81% Tabell 4. fortsättning Kvalitetsfrågorna utifrån resenärsgrupper Attityd resenärsgrupp Restidsanvändning 19. Undviker stress 22. Sammanfattande nöjdhet 23. Lojalitet 24. Förbättrade resmöjligheter *signifikant förändring inom gruppen 2016 vs bilister 39% 42% 42%* växlare 57% 58% 61%* kollektivtrafikresenär 64% 64% 65% 68% 68% bilister 49% 49% 47% 47% 45%* växlare 57% 57% 57% 57% 59%* kollektivtrafikresenär 63% 65% 65% 65% 65% bilister 35% 34% 35% 35% 34% växlare 59% 59% 61% 61%* kollektivtrafikresenär 7 69% 7 71% 71% bilister 51% 48% 49% 49% 47%* växlare 71% 7 72% 72% 71% kollektivtrafikresenär 79% 78% 79% 79% 79% bilister 13% 14% 13% 13% 13% växlare 28% 29% 29% 28% 3* kollektivtrafikresenär 34% 33% 34% 34% 38%* Tittar man på attitydfrågorna utifrån de tre resenärsgrupperna syns tydligt att växlare och kollektivtrafikresenärer har mer eller mindre samma bild av och uppfattning om kollektivtrafiken. Bilisterna skiljer sig från dem, undantaget 30

31 uppfattningen om personalens uppträdande och oplanerad information, där grupperna ligger relativt nära varandra i instämmandegraden om påståendet. Dessutom är de eniga om att det för dessa faktorer blivit bättre mellan 2012 och Förändringen hos alla tre grupper är signifikant. Figur 25. Sammanfattande nöjdhet per deltagare i karta 2016 Den sammanfattande nöjdheten i landet varierar mellan 29 och 75 procent. I de fall det ovan står två siffror gäller den första för den regionala kollektivtrafikmyndigheten (bolaget) och den andra för den mindre enheten (Luleå lokaltrafik och Karlstadsbuss) inom länet. Karta hämtad från: 31

32 Figur 26. Nöjdhet med senaste resan % 79% 81% 81% 81% 81% 81% Bas: 2010: , 2011:22 424, 2012:21 495, 2013: , 2014: , 2015: , 2016: personer Observera bruten y-axel Nöjdhet med senaste resan ligger på en oförändrad hög nivå. 81 procent är totalt sett nöjda med sin senaste resa och värdet har varit konstant de senaste fem åren. Frågan besvaras av resenärer som reser kollektivt minst en gång i månaden. Figur 27. Nöjdhet med senaste resan per resenärsgrupp % 83% 82% 81% 81% 81% 81% 81% 81% 81% % 81% Totalt Växlare Kollektivtrafikresenär Bas: Totalt , växlare , kollektivtrafikresenär personer Observera bruten y-axel Växlarna följer totalens kurva. Kollektivtrafikresenärerna har legat något över totalsnittet fram till 2015 när kurvorna möts vid 81 procent har en viss ökning skett, och kurvan ligger åter över värdena för totalsnittet. Förändringen är inte signifikant. 32

33 Tabell 5. Nöjdhet med senaste resan kunder, per deltagare Nöjdhet senaste resan, kunder Blekingetrafiken, Region Blekinge 88% 84% 82% 85% 85% 83% 85% 84%* Dalatrafik, AB 82% 84% 81% 83% 83% 81% 8 75%* Hallandstrafiken AB 81% 81% 81% 81% 83% 84% 86% 84% Jönköpings Länstrafik 8 76% 81% 83% 86% 85% 85% 82% Kalmar Länstrafik 88% 79% 81% 83% 81% 82% 83% 84%* Karlstadsbuss 87% 88% 87% 87% 89% 89% 9 9 Kollektivtrafikförvaltningen UL Region Gävleborg, X- trafik Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Landstinget Västmanland, Kollektivtrafikförvaltningen 82% % 83% 82% 83% 82% 82% 81% 83% 85% 82% 86% 85% 87%* 82% 83% 82% 82% 84% 81% 81% 81% 8 83% 8 83% 84% 86% 85% 86%* Luleå Lokaltrafik AB 92% 91% 89% 88% 92% % Länstrafiken i Jämtlands Län AB Länstrafiken i Norrbotten AB Länstrafiken i Västerbotten AB 88% 84% 86% % 85% 87% 81% 87% 86% 9 86% 87% 86% 83% 85% 83% 82% 83% 86% 83% 86% Länstrafiken Kronoberg 81% 76% 78% 78% 81% 86% 83% 83% Region Gotland Kollektivtrafikenheten Region Örebro län, Länstrafiken 83% 88% 85% 87% 86% 85% 87% 84% 84% 8 75% 81% 84% 82% 83% 78%* Skånetrafiken 8 76% 77% 81% 81% 79% 79% 78%* Värmlandstrafik 82% 82% 83% 84% 88% 83% 86% 86% Västtrafik AB 83% 78% 77% 79% 77% 78% 79% 81% *signifikanta förändringar mellan 2012 och 2016 Som vi sett ovan varierar nöjdheten i kvalitetsfrågorna utifrån flera faktorer. När vi bryter ned samtliga kvalitetsfrågor på om respondenterna är nöjda eller missnöjda i den sammanfattande frågan (Hur nöjd är du sammanfattningsvis med <bolaget>?) får vi följande tabell med instämmandegrad i kvalitetspåståendena: 33

34 Tabell 6. Kvalitetsfrågor utifrån sammanfattande nöjd- och missnöjdhet Missnöjda med bolaget Nöjda med bolaget Differens mellan nöjda och missnöjda 23. Lojalitet 1 91% 81% 17. Enkelt att åka med <bolaget> 14% 85% 71% 11. Snabbhet 12% 68% 56% 13. Trygghet 34% 89% 55% 19. Undviker stress 2 73% 53% 22b. Nöjdhet senaste resan* 93% 53% 5. Avgångstider 9% 61% 52% 6. Linjesträckning 1 59% 49% 18. Restidsanvändning 22% 71% 49% 3. Enkelt att köpa biljetter 29% 72% 43% 14. Planerad info 13% 56% 43% 10. Bekvämlighet att sitta 38% 79% 41% 9. Personalens uppträdande 45% 84% 39% 8. Rent i fordon 43% 81% 38% 2. Info om avgångstider 5 87% 37% 16. Lyhördhet 5% 35% 15. Oplanerad info 8% 41% 33% 24. Förbättrade resmöjligheter 4% 36% 32% 22c. Kom fram i tid* 64% 9 26% *frågan ställs enbart till dem som är regelbundna resenärer Tabellen ovan är sorterad efter största differens mellan andelen nöjda och andelen missnöjda. Som synes genomsyras resultaten för kvalitetsfrågorna genomgående av om respondenten ger ett högt eller lågt sammanfattande betyg. Det är framför allt frågorna kring lojalitet och enkelhet som skillnaderna i nöjdhet är som störst. 34

35 2.2 Kvalitetsfrågor som avslutas 2016 I det följande redovisas resultaten av de kvalitetsfrågor som inte finns med i 2017 års undersökning. Redovisningen sker över tid totalt och för de tre olika resenärsgrupperna, utifrån huvudsakligt färdmedel och utifrån reslängd Kvalitetsfrågor över tid totalt och per resenärsgrupp Figur 28. Linjesträckning per resenärsgrupp % 68% 69% 7 65% 52% 52% 52% 51% 5 41% 39% 39% 37% 2 26% 25% 24% 23% 21% bilist växlare kollektivtrafikresenär totalt Bas: bilist , växlare , kollektivtrafikresenär personer Observera bruten y-axel Förändringen bland kollektivtrafikresenärer som instämmer i påståendet om att linjesträckningen är den bästa för dem mellan 2012 och 2016 är signifikant. Även förändringarna bland bilister och växlare samt totalen med de minskade andelarna instämmande i påståendet under samma period är signifikanta. Figur 29. Snabbhet per resenärsgrupp % 63% 65% 64% 62% 53% 53% 54% 53% 52% 48% 49% 47% 47% 45% 39% 37% 38% 35% bilist växlare kollektivtrafikresenär totalt Bas: bilist , växlare , kollektivtrafikresenär personer Observera bruten y-axel Hos totalen och bilisterna är förändringen i andelen som instämmer i påståendet om att det går snabbt att resa med <bolaget>, signifikant mellan åren 2012 och I båda fallen har instämmandegraden minskat. 35

36 Figur 30. Använda restid per resenärsgrupp % 64% 65% 68% 68% % 57% 58% % 52% 52% 39% 42% 42% bilist växlare kollektivtrafikresenär total Bas: , , , personer Observera bruten y-axel Ökningen i andelen instämmande om att resa med kollektivtrafiken ger mig möjlighet att använda restiden till vad jag vill, är signifikant för totalen, bilisterna och växlarna. Figur 31. Undvika stress per resenärsgrupp % 69% 67% 65% 61% 61% 61% 59% 5 57% 57% 55% 55% 53% 5 51% 49% 48% 45% bilist växlare kollektivtrafikresenär total Bas: , , , personer Observera bruten y-axel Den genomgående minskningen i andelen instämmande om att man undviker stress när man reser med <bolaget> eftersom man slipper att delta i trafiken som bilist, är signifikant för samtliga grupper, inklusive totalen. 36

37 2.2.2 Kvalitetsfrågor över tid utifrån huvudsakligt färdmedel I det följande redovisas attitydfrågorna mot det huvudsakliga färdmedlet och jämförelsen görs för 2010 mot Figur 32. Linjesträckning per huvudsakligt färdmedel % 59% 58% % 29% 43% 42% 41% 41% 36% 27% 28% 27% 27% 26% 25% bil förare bil passagerare kollektivt cykel gång Bas: , , , , personer Observera bruten y-axel. Diagrammet redovisar samtliga angivna färdmedel, men anger endast de exakta värdena för bil förare, bil passagerare och kollektivt. När vi tittar på respondenternas attityd utifrån vilka huvudsakliga färdmedel de använt, så uppvisar resenärer med kollektivtrafik och gång en förändring i instämmandegrad om att <bolagets> linjer går bästa vägen för dem, mellan 2010 och 2016, men skillnaden är inte signifikant. Däremot är de förändringar som bil förare, bil passagerare, samt cykel uppvisar signifikanta. Här har andelarna minskat, d.v.s. färre instämmer i att bolagets linjer går bästa vägen för dem. Figur 33. Snabbhet per huvudsakligt färdmedel % 55% 56% 57% 57% 57% 53% % 39% 39% 36% bil förare bil passagerare kollektivt cykel gång Bas: , , , , personer 37

38 Observera bruten y-axel. Diagrammet redovisar samtliga angivna färdmedel, men anger endast de exakta värdena för bil förare och kollektivt. Ser vi på utvecklingen för påståendet om att det går snabbt att resa med kollektivtrafiken (eg. bolaget) så har den enda signifikant säkerställda förändringen i instämmandegrad, en minskning, skett bland dem som rest som förare i bil. Figur 34. Restidsanvändning per huvudsakligt färdmedel % 62% 63% 65% 64% 66% 67% 5 43% 42% 42% 42% 44% 45% 45% bil förare bil passagerare kollektivt cykel gång Bas: , , , , personer.observera bruten y-axel. Diagrammet redovisar samtliga angivna färdmedel, men anger endast de exakta värdena för bil förare och kollektivt. Instämmandegraden i påståendet om att åka med <bolaget> ger mig möjlighet att använda restiden till vad jag vill, har ökat signifikant för samtliga resenärer när man ser till färdmedel, undantaget de som reser i bil som passagerare. Figur 35. Undvika stress per huvudsakligt färdmedel % 65% 65% 64% 62% 63% 61% 54% % 48% 48% 45% bil förare bil passagerare kollektivt cykel gång Bas: , , , , personer. Observera bruten y-axel. Diagrammet redovisar samtliga angivna färdmedel, men anger endast de exakta värdena för bil förare och kollektivt. 38

39 Oavsett använt huvudsakligt färdmedel anser samtliga resenärer 2016 i signifikant lägre grad än 2010, att de undviker stress när de åker med <bolaget>, eftersom de slipper delta i trafiken som bilist Kvalitetsfrågor över tid utifrån reslängd Kvalitetsfrågorna ställs i det följande mot frågan om reslängd. Perioden redovisas och jämförs i det nedanstående. Kvinnor har högre andel korta resor än män, skillnaderna är signifikanta för distanser upp till 10 km. Män har i sin tur signifikant högre andel resor som är längre än 10 km, än vad kvinnor har. Mellan 2010 och 2016 har andelen korta resor, upp till 1 km, minskat i andel från att utgöra tolv procent av samtliga utförda resor till tio procent. Andelarna för resor mellan 1,1 och 20 km har legat relativt still, medan andelen resor över 20 km ökat sin andel från 22 till 23 procent. Båda förändringarna är signifikanta. Kollektivtrafikresenärerna har en signifikant högre andel resor upp till 5 km än både växlare och bilister, 59 procent jämfört med 44 respektive 42 procent, se figur 9, sid.15. Figur 36. Linjesträckning per reslängd % 44% 43% 43% 41% 41% 3 33% 34% 33% 32% 33% 34% 31% upp till 1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1 + km Bas: , , , , personer Observera bruten y-axel. Diagrammet redovisar samtliga distanser, men anger värdena endast för distanser upp till 1 km, samt över 20 km. Förändringarna är inte signifikanta för sträckor upp till 1 km, för övrigt är den sjunkande andelen som instämmer i påståendet om linjesträckningen signifikant för samtliga övriga distanser. 39

40 Figur 37. Snabbhet per reslängd % 49% 5 49% 47% 48% 46% 44% 43% 44% 42% 43% 42% 39% upp till 1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1 + km Bas: , , , , personer Observera bruten y-axel. Diagrammet redovisar samtliga distanser, men anger värdena endast för distanser upp till 1 km, samt över 20 km. Den sjunkande andelen som instämmer i påståendet om att det går snabbt att resa med bolaget (indirekt kollektivtrafiken) mellan 2010 och 2016 är signifikant för samtliga distanser. Ett flertal faktorer kan förklara denna trend, dels en ökad fokus på tidseffektivitet i samhället, dels också faktorer som specifikt påverkar transportnäringen genom sänkta hastighetsgränser på väg, och ökade restider p.g.a. trängsel i städer och kapacitetsbegränsningar på järnvägen. Figur 38. Restidsanvändning per reslängd % 47% 54% 55% 52% 53% 51% 51% 49% 49% 49% 46% 46% 47% upp till 1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1 + km Bas: , , , , personer Observera bruten y-axel. Diagrammet redovisar samtliga distanser, men anger värdena endast för distanser upp till 1 km, samt över 10,1-20 km. Det har skett signifikanta ökningar mellan 2010 och 2016 för alla avstånd utom 10,1-20 km gällande frågan om att kunna använda tiden för annat under resan. 40

41 Figur 39. Undvika stress per reslängd % 58% 58% 57% 56% 56% 5 56% 52% 53% 51% 51% 51% 53% 47% upp till 1 km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1 + km Bas: , , , , personer Observera bruten y-axel. Diagrammet redovisar samtliga distanser, men anger värdena endast för distanser upp till 1 km, samt 10,0-20 km. Signifikanta förändringar för alla distanser, 2010 vs när det gäller nedgången i andelen som instämmer i påståendet om att undvika stress genom att använda kollektivtrafiken eftersom man slipper delta i trafiken som bilist Varumärket kollektivtrafik Genom analys av data ur Kollektivtrafikbarometern har vi kunnat konstatera att det inte finns något starkt samband mellan nöjdhet med kollektivtrafiken och hur mycket man reser, utan det är andra faktorer som påverkar mer. Det innebär att en fokusering på att öka nöjdheten med varumärket inte nödvändigtvis leder till ett ökat resande, såvida man inte lägger fokus på sådant som driver både resande och nöjdhet. För varumärkesfaktorerna sker små förändringar över tid. Kunskap har ökat signifikant under perioden Relevans, kvalitet/punktlighet och prisvärdhet har samtliga minskat signifikant. Produktfördel och popularitet uppvisar inga säkerställda förändringar. Under perioden har de tre främsta drivkrafterna bakom resfrekvens konstant varit relevans, kunskap, och produktfördel. Varumärkesfrågorna K1. Kunskap = För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka med <bolaget>. K2. Produktfördel = Det finns fördelar med att åka med <bolaget> jämfört att åka med bil. K3. Relevans = Jag kan använda <bolaget> för de flesta resor jag gör. K4. Popularitet = Mina vänner och bekanta är generellt sett positiva till <bolaget>. K5. Kvalitet/punktlighet = Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag åker med <bolaget>. K6. Prisvärdhet = Det är prisvärt att resa med <bolaget>.

42 Figur 40. Kollektivtrafikens varumärke över tid K1. Kunskap K2. Produktfördel 5 K5. Kvalitet/punktlighet K3. Relevans K6. Prisvärdhet K4. Popularitet Bas: K1: , K2: , K3: , K4; , K5: , K6: personer Observera bruten y-axel Varumärkesfaktorerna i diagrammet ovan är sorterade efter 2016 års värden. Människors attityd till kollektivtrafik skiljer sig också åt mellan de olika resenärstyperna. Starkast image har kollektivtrafiken, föga överraskande, bland de renodlade kollektivtrafikresenärerna medan imagen är svagast bland bilisterna. Störst är skillnaden i synen på relevans något som befästs i de statistiska analyserna som visar att relevans är det som starkast driver val av kollektivtrafiken. När det gäller synen på kvalitet är skillnaderna mindre mellan grupperna. Figur 41. Kollektivtrafikens varumärke per resenärstyp 2016 Bilist Växlare Kollektivtrafikresenär K6. Prisvärdhet K1. Kunskap K2. Produktfördel K5. Kvalitet/punktlighet K3. Relevans K4. Popularitet Bas: bilist , växlare , kollektivtrafikresenär personer Jämförs varumärket 2016 med 2012 års värden har endast små förändringar skett inom grupperna. Bland bilisterna har samtliga faktorer undantaget kunskap minskat signifikant. Bland växlarna har kunskap, relevans, popularitet och prisvärdhet ökat signifikant, medan övriga faktorer är 42

43 oförändrade. Kollektivtrafikresenärerna har inte förändrat sin syn på kollektivtrafikens varumärke, undantaget prisvärdhet som gått ned. Tabell 7. Varumärket hos bilister BILIST K1. Kunskap 39% 41% 41% K2. Produktfördel 33% 33% 32% 32% 32% 31% 31%* K3. Relevans 23% 23% 22% 22% 21% 21% 2* K4. Popularitet 32% 31% 3 31% %* K5. Kvalitet/punktlighet 46% 42% 43% 43% 43% 43% * K6. Prisvärdhet % 29% 27% 27% 28%* *signifikant förändring mellan 2010 och 2016 Vi vet att bilisterna inte använder kollektivtrafiken ofta, ändå har deras uppfattning om t.ex. kvalitet/punktlighet minskat i större utsträckning än hos växlare och kollektivtrafikresenärer. Minskningen är signifikant för alla varumärkesfaktorer utom kunskap. Tabell 8. Varumärket hos växlare VÄXLARE K1. Kunskap 73% 73% 74% 74% 76% 77% 77%* K2. Produktfördel 56% 56% 57% 58% 57% 59% 58%* K3. Relevans 55% 56% 55% 54% 54% 54% 54%* K4. Popularitet 42% 37% 37% 38% 39% 39% 39%* K5. Kvalitet/punktlighet 46% 41% 44% 45% 45% 46% 44%* K6. Prisvärdhet 44% 46% 44% 44% 42% 44% 42%* *signifikant förändring mellan 2010 och 2016 Instämmandegraden bland växlare gällande kunskap, produktfördel och relevans har ökat signifikant mellan 2010 och Övriga faktorer har minskat signifikant i instämmandegrad. Tabell 9. Varumärket hos kollektivtrafikresenärer KOLLEKTIVTRAFIKRESENÄR K1. Kunskap 82% 83% 84% 81% 83% 84% 84% K2. Produktfördel 73% 74% 75% 73% 75% 75% 76% K3. Relevans 8 79% 81% 8 81% 8 82% K4. Popularitet 43% 42% 42% 41% 42% 44% K5. Kvalitet/punktlighet 49% 45% 48% 49% 48% 47% 46% K6. Prisvärdhet 51% 51% 51% 52% 47% 46% 46%* *signifikant förändring mellan 2010 och 2016 Signifikanta förändringar i varumärkesfaktorerna mellan 2010 och 2016 har bland kollektivtrafikresenärerna skett enbart för faktorn prisvärdhet. 43

44 Tabell 10. Varumärket utifrån sammanfattande nöjd- och missnöjdhet Missnöjda med bolaget Nöjda med bolaget Differens mellan nöjda och missnöjda K4. Popularitet 6% 56% 5 K2. Produktfördel 16% 65% 49% K3. Relevans 13% 58% 45% K5. Kvalitet/punktlighet 16% 44% K1. Kunskap 34% 77% 43% K6. Prisvärdhet 11% 53% 42% I tabellen ovan redovisas andelen som instämmer i de sex olika påståendena om kollektivtrafikens varumärke nedbrutet på om de i det sammanfattande betyget (sammanfattande nöjdhet med <bolaget>) är missnöjda respektive missnöjda, d.v.s. ger ett lågt eller högt betyg. Precis som kvalitetsfrågorna varierar utifrån om den sammanfattande nöjdheten är positiv eller negativ, se tabell 5, sid. 33, så varierar även inställningen till varumärket mycket starkt mellan dem som ger ett högt sammanfattande betyg och är nöjda och dem som ger ett lågt sammanfattande betyg och är missnöjda. 44

45 45 Komma fram i tid

46 3 Komma fram i tid Nyckelresultat Andelen som kom i tid 2016 var 85 procent. Förvärvsarbetande upplever i högre grad än studerande att de kom fram i tid. Det är framför allt regionaltågsresenärer som upplever att de inte kommer fram tid. Även mindre förseningar påverkar nöjdheten, både vad gäller senaste resan och bolaget. Vid större förseningar är det framför allt nöjdheten med senaste resan som minskar. I augusti 2015 introducerades en ny fråga om resenären kom fram i tid. Frågan ställs till regelbundna resenärer och lyder: Om du tänker på din senaste resa med <bolaget>, kom du fram i tid? Notera att 2015 i det följande endast utgörs av fem månader. 84 procent av samtliga regelbundna resenärer svarade 2015 att de kom fram i tid vid sin senaste kollektivtrafikresa anger 85 procent att de kom fram i tid. Figur 42. Kom fram i tid per månad % 84% 84% 86% 85% 84% 83% 86% 84% 85% 84% 83% 8 82% 85% 85% 84% 84% Bas: 2015: 7 869, 2016: personer Observera bruten y-axel Andelen som svarar ja på om de kom fram i tid vid sin senaste kollektivtrafikresa har under perioden augusti 2015 till december

47 varierat mellan 82 och 86 procent. Det finns en skillnad, om en procentenhet, som är signifikant mellan könen i om man kom fram i tid eller inte när man tittar på 2015 och 2016 sammanslaget. Skillnaden finns inte de enskilda åren. 85 procent av männen svarar ja, jämfört med 84 procent av kvinnorna. Ser man till sysselsättning, så anser 79 procent av de som är studerande att de kom fram i tid, jämfört med 92 procent bland pensionärerna. Bland de yrkesverksamma är siffran 84 procent. Figur 43. Kom fram i tid + för tidigt per ålder % 85% % 82% 83% 87% 88% 93% 93% 2 Totalt år år år år år Bas: 2015: 9 381, 2016: personer Ålder i sig är inte en förklaringsvariabel till försening. Tittar man däremot på ärenden bland de regelbundna resenärerna, som är de som får denna fråga i undersökningen, ser man att den yngsta gruppen har över 50 procent resor till skola och arbete. Denna andel avtar med stigande ålder till 45 procent bland dem som är år, och kan därför vara en delförklaring till en högre känslighet för förseningar bland de yngre. Därtill ser vi vid analys mot sysselsättning att bland de studerande, som återfinns till största del bland de yngre, upplever en lägre andel att de kommer i tid. Se figur 47, sid.49, och även analysen mot ärende figur 52, sid. 52 samt förseningstid figur 53, sid

48 Figur 44. Kom fram i tid totalt % 84% 2 1% 1% Nej, kom fram för tidigt Ja 5% 4% 2% 1% 1% 4% 4% 2% 1% 2% 3% 3% Nej, försenad 1-5 minuter Nej, försenad 6-10 minuter Nej, försenad minuter Nej, försenad minuter Nej, försenad mer än 30 minuter Minns ej Bas: 2015: 9 381, 2016: personer Andelarna per försening är konstanta mellan åren. Figur 45. Kom fram i tid per kön % 85% 84% 2 1% 1% 1% Nej, kom fram för tidigt Ja 5% 4% 2% 1% 1% 4% 5% 3% 3% 2% 2% 1% 1% 1% 1% Nej, försenad 1-5 minuter Nej, försenad 6-10 minuter Nej, försenad minuter Nej, försenad minuter Nej, försenad mer än 30 minuter 3% 3% 3% Minns ej män kvinnor totalt Bas: män: , kvinnor: , totalt: personer Det finns inga relevanta skillnader mellan könen i om en kom fram i tid eller ej när vi tittar på förseningsgraden. 48

49 Figur 46. Kom fram i tid per resenärstyp Totalt % 13% 3% Totalt % 12% 3% Växlare % 13% 3% Växlare % 12% 3% Kollektivtrafikresenär % 14% 4% Kollektivtrafikresenär % 12% 3% i tid försenad minns ej Bas: totalt: 9 381, , växlare: 8 200, , kollektivtrafikresenärer: 1 150, personer Oavsett resenärsgrupp så kom 85 procent i tid Figur 47. Kom fram i tid per sysselsättning Nej, kom fram för tidigt 1% 1% Ja 84% 79% 92% Nej, försenad 1-5 minuter Nej, försenad 6-20 minuter Nej, försenad minuter 4% 8% 2% 6% 7% 2% 1% 1% 1% förvärvsarbetande studerande pensionär Nej, försenad mer än 31 minuter 2% 1% 1% Minns ej 3% 3% 2% Bas: , 6 194, personer Andelen förvärvsarbetande som uppger att de kom fram i tid är signifikant lägre än motsvarande andel bland pensionärer. Samtidigt är andelen studerande som kom fram i tid signifikant lägre än bland förvärvsarbetande. De studerande har också en signifikant större andel förseningar på 1-5 minuter. 49

50 Figur 48. Kom fram i tid efter använt kollektivt färdmedel % 74% 86% 86% 8 82% 81% 82% 83% 85% 84% 85% Bas: 2 251,5 423 personer Diagrammet är sorterat efter 2016 års värden, och visar de sex största kollektiva färdmedlen. Sett till färdmedel upplever resenärer i regionaltåg i lägre grad än resenärer med stads-/lokalbuss samt med spårvagn att de kom fram i tid Skillnaden är signifikant. Det finns ingen signifikant skillnad i andelen som kom fram i tid (+för tidigt) mellan regionaltåg och fjärrtåg, regionbuss eller pendeltåg. Detta har med storleken på baserna att göra. Figur 49. Kom i tid samt försening efter använt kollektivt färdmedel Spårvagn % 3% 4% 1% Spårvagn % 6% 5% 1% Stads-/lokalbuss % 5% 6% 1% Stads-/lokalbuss % 8% 6% 1% Regionbuss % 1 Regionbuss % 7% 8% 1% Pendeltåg % 9% 1% 3% Pendeltåg % 6% 6% 2% 2% Regionaltåg % 4% 16% 2% 4% Regionaltåg % 8% 7% 1% 3% Fjärrtåg % 2% 9% 2% Fjärrtåg % 6% 5% 1% Bas: 2 251,5 423 personer Ja Nej, försenad 1-5 minuter Nej, försenad 6-20 minuter Nej, försenad minuter Nej, försenad mer än 31 minuter 50

51 Pendeltåg och regionaltåg har en lägre andel förseningar upp till 20 minuter 2016 än 2015, men skillnaderna är inte signifikanta. Däremot är den ökade andelen förseningar på upp till 20 minuter signifikant för stads-/lokalbuss signifikant. Av de som reser tåg 2016 (fjärr-,regional-, och pendeltåg) och är missnöjda med bolaget, kom 57 procent inte fram i tid. Bland de som är nöjda med bolaget råkade bara 12 procent ut för en försening. Åker man buss är man tålmodigare, bara 10 procent av de som är nöjda råkade ut för en försening och bland de som är missnöjda var 37 procent försenade. Figur 50. Kom fram i tid + för tidigt efter resans längd % 87% 87% 84% 85% 85% 83% 83% 83% km 1,1-5 km 5,1-10 km 10,1-20 km 20,1+ km Bas: 6 605, personer Fullt lika entydigt är det inte när vi tittar på avstånd, men skillnaden i andelen som kom i tid 2016 mellan t.ex. resor på 1,1-5 kilometer och på 20,1 km är signifikant. Figur 51. Kom fram i tid + för tidigt efter restid % 85% 85% 85% 86% 86% 84% 84% 84% 83% 82% 84% 82% % 81% 82% 81% 79% 2-10 min min min min min 2016 min min min min 91+ min Bas: 2015: 8 474, 2016: personer 51

52 Ser man på kom i tid inklusive för tidigt relaterat till resans längd i tid, finns en viss tendens till att upplevelsen av att komma i tid avtar med resans längd i tid. Detta är i sig naturligt då det på en längre resa finns en längre tidsrymd under vilken saker kan gå snett. Samtidigt borde en liten försening försvinna i den långa resan. Intressant är att oavsett resans längd så finns merparten av förseningarna inom intervallet 6-20 minuter. Figur 52. Kom fram i tid + för tidigt utifrån ärende % 79% 85% 84% 83% 84% 85% 85% 88% 86% 84% 87% Till skola Till arbete Hälsa på Egen vänner/släkt fritidsaktivitet Inköp av dagligvaror Övriga inköp Bas: 5 150, personer Resenärer till skola 2016 upplever i signifikant lägre grad än de som reser för samtliga övriga ärenden i diagrammet ovan att de kommer fram i tid. Förändringarna mellan åren är inte signifikanta. Figur 53. I tid endast förseningsintervallen per ärende % 1 15% 2 25% Till skola % 1 1% 1% 2% % 1% 1% 3% Hälsa på vänner/släkt % 6% 1% 2% 3% % 5% 1% 1% 3% Till arbete % 8% 1% 1% 3% % 6% 1% 1% 3% Egen fritidsaktivitet % 5% 1% 2% 4% % 5% 1% 1% 4% Övriga inköp % 4% 1% 2% 3% % 4% 1% 4% Inköp av dagligvaror % 4% 2% 1% % 5% 1% 1% 3% Nej, försenad 1-5 minuter Nej, försenad 6-20 minuter Nej, försenad minuter Bas: för nämnda ärenden 2015: 5 150, 2016: personer Resenärer till skola 2016 upplever den högsta graden av förseningar på upp till 20 minuter. 52

53 Figur 54. Kom fram i tid per bolag 2016 Andelen som anger att de kommer fram i tid vid sin senaste resa varierar i landet mellan 79 och 97 procent. I de fall det ovan står två siffror gäller den första för kollektivtrafikmyndigheten (bolaget) och den andra för den mindre enheten (Luleå lokaltrafik och Karlstadsbuss) inom länet. Karta hämtad från: 53

Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN

Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN 2 Deltagare 2015 Från och med november 2000 görs undersökningen månadsvis i syfte att löpande följa utvecklingen av kund- och marknadskapitalet. De som

Läs mer

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Bilaga pressinformation 2011-02-02 Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk

Läs mer

Årsrapport 2012 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2012 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2012 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, , Kollektivtrafikbarometern 2008 - samtliga frågor (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång i månaden) för år 2008 redovisas i tabellerna. et har viktats utifrån

Läs mer

Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik - 1 - Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

KOLBAR Kundnöjdhet

KOLBAR Kundnöjdhet 27-1-1 Bilaga 3. Kollektivtrafikbarometern och Barometer för anropsstyrd trafik Sammanställning riksresultat, stadstrafik och lokala resultat Svenska Lokaltrafikföreningens (SLTF) kundbarometer kollektivtrafikbarometern

Läs mer

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

Årsrapport 2010 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2010 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2010 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 66, 4 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

ANBARO årsrapport 2015 Barometer för anropsstyrd trafik

ANBARO årsrapport 2015 Barometer för anropsstyrd trafik Job number ; Title of document : Draft status 1 Februari 2016 ANBARO årsrapport 2015 Barometer för anropsstyrd trafik Barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO: Årsrapport 2015 2 Barometer för anropsstyrd

Läs mer

Maj 2015. Kundresan i kollektivtrafiken

Maj 2015. Kundresan i kollektivtrafiken Maj 2015 Kundresan i kollektivtrafiken Bakgrundsinformation Om Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikbarometern är en attityd-, kvalitets- och resvaneundersökning med den svenska allmänheten 15-75 år

Läs mer

ANBARO årsrapport 2016 Barometer för anropsstyrd trafik

ANBARO årsrapport 2016 Barometer för anropsstyrd trafik Job number ; Title of document : Draft status 1 Februari 2017 ANBARO årsrapport 2016 Barometer för anropsstyrd trafik Barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO: Årsrapport 2016 2 Barometer för anropsstyrd

Läs mer

ANBARO årsrapport 2014 Barometer för anropsstyrd trafik

ANBARO årsrapport 2014 Barometer för anropsstyrd trafik Job number ; Title of document : Draft status 1 Mars 2015 ANBARO årsrapport 2014 Barometer för anropsstyrd trafik Huvudrapport Barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO: Årsrapport 2014 Barometer för anropsstyrd

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning

Regional attityd- och resvaneundersökning Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Sundsvall 2009-09-09 Nobody s Unpredictable Genomförande Metod Postal undersökning som genomfördes under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Årsrapport 2012 Barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2012 Barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2012 Barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt

Läs mer

Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen

Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen Analys Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen bilaga I den senaste Mäklarinsikt, bedömde 70 procent av de medverkande fastighetsmäklarna att småhuspriserna skulle vara oförändrade fram till februari

Läs mer

1177.se / e-tjänster. Landstingsstyrelsen

1177.se / e-tjänster. Landstingsstyrelsen 1177.se / e-tjänster Landstingsstyrelsen 2017-06-13 1177.se Nationellt ~ 89 miljoner besök under 2016 - ökning med +14% Drygt 8,3 miljoner besök maj 2017 Kalmar län Drygt 1 243 000 besök under 2016 - ökning

Läs mer

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Handläggare RAPPORT Datum Björn Strimfors 2014-11-10 På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 Färre lediga platser Under september anmäldes närmare 950 lediga platser till Arbetsförmedlingen i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Anmälningsärenden 2010

Anmälningsärenden 2010 Verksamhetsstöd Enheten för analys och statistik Rapport 2011-02-16 1 (20) Anmälningsärenden 2010 2 (20) Sammanfattning År 2010 tog Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) mot närmare 2 260 nya

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Årsrapport 2013 Barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2013 Barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2013 Barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av juli 2012 17 augusti 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av juli 2012 Oförändrat arbetsmarknadsläge Arbetsmarknaden i Uppsala län fortsätter att vara stabil. Arbetslösheten har legat

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Biljettprisundersö kning 2015

Biljettprisundersö kning 2015 Biljettprisundersökning 2015 1/19 Innehåll Inledning 2 Metod och korta fakta om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Fördelning mellan de olika biljettvarianterna 4 Resa med enkelbiljett 4 Priser för resa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009

Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009 Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009 Telefonintervjuer med mottagare av ÅB09 (normal-åb). Februari-mars 2009. Christer Nordh/2009-06-15 1 Bakgrund och syfte PPM och Försäkringskassan

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning November Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning November Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning November 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Medborgarnas resvanor 5 Tillgängliga färdmedel

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Resvaneundersökning Anderstorp

Resvaneundersökning Anderstorp Resvaneundersökning Anderstorp Skellefteå kommun, Västerbottens län 2011-02-01 Yta för bild eller mönster 1 Dokumenttitel: Resvaneundersökning Anderstorp Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: 2011-02-01

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer