NÄTHAT I SKOLAN. #fördigsomarbetarmedunga

Transkript

1 NÄTHAT I SKOLAN #fördigsomarbetarmedunga

2 Utgiven av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) Kungsängsgatan 74, Uppsala, Kontakt: DU:s webbsida: Projektets webbsida: ISBN: Författare: Anna Adeniji, Ida Gulbrandsen, Reb Kerstinsdotter Språkgranskning och korrekturläsning: Majk Michaelsdotter Illustration: Anne Anttila, Johan Ploski Grafisk design: Yomaco Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB Utgivningsår: 2014 Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). Det är tillåtet att citera, kopiera eller printa detta verk för icke kommersiellt bruk. Källa ska alltid anges. Introduktion 4 Vad är näthat och vad har det med skolan att göra? 5 Skillnad mellan kränkningar på nätet och kränkningar i skolans lokaler 7 Varför ska skolan arbeta mot näthat? 14 Skolans likabehandlingsplan 18 Vad är skolans juridiska ansvar? 22 Vad innebär trakasserier och kränkande behandling? 24 Gränsen mellan skola och fritid 31 Vad säger läroplanen? 34 Främjande arbete för ett demokratiskt internet 37 Digital kompetens mer än bara teknik! 39 Arbeta med fallbeskrivningar 43 Att synliggöra strukturer och tänka kritiskt 46 Inkludera nätet i skolans ämnen 49 Förebyggande arbete mot näthat 53 Skolans nätpolicy 55 Använd era nätarenor för att informera om hjälp och stöd 57 Att utreda och vidta åtgärder mot näthat 59 Hatsidor på nätet 61 När och var har skolan ansvar för att utreda kränkningar på nätet? 63 Resurser och tips 66 Organisationer och projekt som arbetar mot näthat 66 Lästips och referenser 70 Exempel på filmer och ungdomsböcker om nätet 73

3 INTRODUKTION Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) är en antidiskrimineringsverksamhet som arbetar för att minska diskriminering och kränkningar i samhället. På Diskrimineringsbyrån Uppsala arbetar vi för ett samhälle där alla människor har möjlighet att delta, engagera sig och ta ansvar på likvärdiga villkor. Den här boken har vi tagit fram inom vårt projekt Nätvaro, som vi driver för att göra nätet till en tryggare plats för alla. Boken som du håller i riktar sig till dig som arbetar i skolan eller vill veta mer om vad skolan kan och bör göra för att motverka näthat. De flesta tips vi ger är riktade till pedagoger i skolan, men vi hoppas att tipsen kan vara användbara även i andra sammanhang där barn och unga befinner sig. Vi vill att fler ska veta vilket ansvar skolan har och vilka möjligheter som finns för att arbeta med frågor om internet och elevernas trygghet på nätet. DU har även gett ut andra böcker som kan vara till stöd för dig som vill arbeta mot näthat. Nätaktivistboken ger tips, råd och strategier för att bli nätaktivist. Den ger verktyg för att omsätta kunskap om mänskliga rättigheter till praktiska aktioner på nätet. Boken Agera mot näthat riktar sig till organisationer som vill förebygga näthat och stötta personer som blivit utsatta för kränkningar och brott på nätet. Där går vi igenom olika brott och former av kränkningar som det finns risk att utsättas för på nätet, och hur dessa kan förebyggas. Vi ger även tips på var den som utsatts för kränkningar och brott på nätet kan få hjälp och stöd. I den här boken kommer vi att fokusera på de ramar lagen och läroplanen sätter för skolors arbete mot kränkningar i skolmiljön och för att främja ett demokratiskt samhälle, och hur detta hänger ihop med att motverka näthat. Vad är näthat och vad har det med skolan att göra? Ordet näthat har börjat användas under de senaste åren, och har fått flera olika definitioner. I lagboken finns inget specifikt som heter näthat, men olika brott kan kallas för näthat om de begås via internet. Begreppet används ofta för att benämna hatiska kommentarer som förekommer på till exempel kommentarsfält, forum, i bloggar och på webbsidor. Det måste inte finnas en känsla av hat eller en hatisk ideologi bakom en handling för att den ska kallas 4 5

4 näthat. Även om det så klart kan finnas en sådan grund. Näthat kan vara att någon skriver kränkande saker, skickar sexuella bilder eller publicerar uppgifter om någon annan för att hen tycker att det är kul, för att hen anser sig ha rätt att göra så, för att väcka debatt eller provocera. Näthat täcker alltså in ett brett spektrum av trakasserier, hot och kränkningar. Mycket av det som kallas näthat är brottsligt och ska behandlas av rättsväsendet. Näthat berör dock hela samhället och inte bara de personer som blir utsatta för brott. Om barn och ungdomar, samhällsdebattörer och kritiska röster tystas på nätet, försvagas demokratin. Eftersom en av skolans grundläggande uppdrag är att förmedla kunskap om och respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar är det också helt centralt att lyfta fram de demokratiska möjligheter och dilemman som nätet och näthatet skapar. Många använder ordet näthat för att beskriva nätmobbning. Nätmobbning är upprepade kränkningar som sprids via nätet. Ofta, men inte alltid, utförs mobbning av personer som redan finns i den utsattes närmiljö, till exempel i skolan eller på fritids, och nätet är helt enkelt ytterligare ett sammanhang där kränkningarna sker. De som arbetar på skolan kan aldrig ha koll på precis allt som händer på nätet men det är viktigt att känna till att kränkningar i skolan ofta fortsätter på nätet, under och utanför skoltid. Det är egentligen ingen skillnad för skolpersonalen om kränkningar mellan skolelever sker on- eller offline men det kan vara svårare att upptäcka kränkningar som sker på platser på nätet där de ansvariga vuxna inte befinner sig. I den här boken vill vi ge information om var gränserna för ansvar går, och inom vilka områden ni på er skola kan jobba för att förebygga kränkningar, trakasserier och hot på nätet. Skillnad mellan kränkningar på nätet och kränkningar i skolans lokaler Kränkningar, hot och trakasserier kan genomföras på olika sätt beroende på förutsättningar som plats och motiv. Det finns dock olika förutsättningar för kommunikation online och offline. Det finns några konkreta anledningar till att hat och kränkningar frodas på nätet. För det första är internet uppbyggt som just ett nätverk, och en av de viktigaste fördelarna med nätet är att vi kan kommunicera med många personer mycket snabbt. 6 7

5 Det betyder tyvärr också att kränkningar kan spridas fort, till många. Något som är speciellt med sociala medier, som till exempel Facebook, Twitter eller Instagram, är att användarna dessutom kan gilla, följa och dela varandras status, kommentarer, tweets och bilder. Gilla-knappen skapades som något positivt men kan också användas på ett negativt sätt till exempel genom att gilla någon annans taskiga kommentar riktad mot en tredje person. På så sätt kan ett ogenomtänkt halv taskigt uttalande växa till något jättestort genom att många gillar den första kommentaren. När flera personer ser att det är accepterat att gilla den taskiga kommentaren kan det sätta igång en större spiral där fler uppfattar det som att det är okej att skriva taskiga saker till en person eller om en grupp eftersom alla andra gör det. För att detta inte ska hända är det viktigt att snabbt stoppa spridningen och hindra att många hänger på sådant beteende. Det kräver att internetanvändare ser sin egen roll i vad som händer, är kritiska till uppgifter och källor som publiceras på nätet och reflekterar över vilka konsekvenser publicering och spridning på nätet kan få. Det kräver också att enskilda individer ser det som möjligt och bra att säga ifrån när de tar del av kränkande eller hatiska budskap. Detta är en form av nätaktivism som du kan läsa mer om i DU:s bok Nätaktivistboken. För det andra är det lättare att vara anonym på nätet, vilket också påverkar spridningen av hat och kränkningar. Det verkar vara enklare att säga elaka eller hotfulla saker när det finns en fysisk distans mellan en själv och personen en uttrycker sig om. Stiftelsen Friends årliga nätrapport visar dock att 80 procent av de ungdomar som blivit utsatta för kränkningar via nätet eller mobil vet vem det är som utfört kränkningen (Friends, 2014). För skolan är det högst relevant att undersöka om en kränkning är anonym eller inte eftersom det kan ha stor inverkan på elevers hälsa och känsla av trygghet i skolan. Att inte veta vem det är som trakasserar eller kränker en på nätet, men gissa att det är någon i klassen, kan skapa en stark känsla av otrygghet. I sådana situationer kan det vara ett stöd för eleverna att veta att det går att få stöd från till exempel lärare, mentorer och kuratorer på skolan att prata om kränkningar på nätet. Hat som sprids över nätet och på så sätt att det varken är en känd gärningsperson eller en specifik person som utsätts, är i många fall det som kallas hets mot 8 9

6 folkgrupp. Det kan handla om lögner eller nedsättande påståenden om eller hot och uppvigling mot en hel grupp människor (till exempel en etnisk, nationell eller religiös grupp). Hotfulla bilder eller starkt laddade symboler, som till exempel hakkors, räknas också som hets mot folkgrupp. När sådant publiceras på nätet är det lika allvarligt som om en skolbyggnad blir nedsprayad med hakkors. När sådant händer bör det ligga i skolans ansvar att uppmärksamma problemet och arbeta förebyggande mot vidare kränkningar och trakasserier. En skola har till exempel möjlighet att blockera vissa webbsidor så att elever inte kan besöka dem via skolans datorer. Då är det viktigt att skolledningen noga tänker igenom på vilka grunder en sida blockeras och att detta är förankrat bland elever och lärare. fungerar vi inte på det sättet. De flesta av oss har olika sätt att tala och föra oss i olika miljöer och tillsammans med olika människor. Det är i sig varken konstigt eller oschysst. Problemen uppstår när vi sårar, kränker eller gör andra människor illa. Det är viktigt att skolan tydliggör att nätet är en del av vårt demokratiska samhälle och att personal och elever diskuterar mänskliga rättigheter, makt, normer och värderingar online liksom offline. Det som gäller mellan människor som möts utanför nätet ska även gälla dem som möts på nätet. För det tredje skiljer sig nätet från den rumsliga skolmiljön när det kommer till språk och sociala beteenden. Vissa ord eller sätt att uttrycka sig på nätet kanske inte verkar särskilt farliga, men om samma sak hände i klassrummet skulle många fler reagera. Det här är någonting som skolan kan ta upp och diskutera, både i språkundervisning och i samtal om hur vi beter oss mot varandra. Det är lätt att säga att vi ska bete oss likadant mot alla människor överallt, men i verkligheten 10 11

7 Att vara på och utanför nätet? Gränsdragningen mellan det som sker på och utanför nätet är inte alltid så klar som den kan verka vid en första anblick. Många av dem som utsätts för kränkningar på nätet känner till vem förövaren är. Det som kallas näthat är alltså inte alltid helt fristående från det som kan kallas offlinehat. Internet är också en integrerad del i många ungdomars vardag, vilket innebär att de till exempel väcks av pushnotiser med inlägg från diskussionsforum, har sina bästa vänner i spelvärlden, blir förälskade över nätet eller delar med sig av sina privata bilder och tankar på sina bloggar. Därför är det viktigt att inte förstärka en bild av en skarp åtskillnad mellan on- och offline, i samtal om vad som sker på internet. Använd istället samtalen som en möjlighet att undersöka hur de olika områdena hänger ihop. Utdrag från Får man skriva vad man vill på internet? Lärarhandledning till Hat på nätet (Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014) Jag försöker hålla isär mitt privatliv och mitt yrkesliv genom att ha flera konton på mail och sociala medier som jag använder till olika saker och för att prata med olika personer. Tycker du också att det är bra att eleverna på skolan har flera olika konton på sociala medier, till exempel ett för bara kompisar, och ett annat för föräldrar och lärare? Fundera och diskutera med dina kollegor: Ser du någon skillnad på person och person när det kommer till nätanvändning? Vems personliga integritet ska skyddas från vem? Vem har möjlighet att stänga av sin skolidentitet och vara privat och vem har det inte? 12 13

8 VARFÖR SKA SKOLAN ARBETA MOT NÄTHAT? Det finns många anledningar till varför just skolan ska arbeta mot näthat. Här kommer vi att lyfta fram skolans likabehandlingsarbete (som grundar sig i 6 kap. skollagen (1985:1100) och 2 kap. diskrimineringslagen (2008:567) som berör utbildningsområdet). Skolan har ett juridiskt ansvar att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i all verksamhet som skolan har. Eftersom elever och lärare använder nätet i skolan och i anslutning till skolan påverkar det självklart också relationer och situationer utanför nätet. Att motverka näthat är också relevant för skolan om den ska kunna leva upp till sitt värdegrunds- och demokratiuppdrag, som beskrivs i läroplanernas mål och riktlinjer för grundskola och gymnasium. Det gäller framför allt skolans uppdrag om normer och värden, kunskapsuppdraget liksom skolans ansvar för elevernas ansvar och inflytande. Att arbeta förebyggande mot näthat och medverka till ett positivt klimat på nätet handlar också om att skapa en bra arbetsmiljö för elever och personal. Det som händer på fritiden följer ofta med in i skolans miljö och tvärtom. Att skolan uppmuntrar till nätaktivism, till exempel genom att skapa utrymme för samtal om mänskliga rättigheter och träning i att stå upp för sig själv och andra, gynnar enskilda individers hälsa och motverkar diskriminering i stort. Hej Ingrid Elmgren, sakkunnig i skolfrågor och föreläsare om näthat i skolan: Varför är det viktigt att skolor arbetar med frågor om näthat? Skolans uppdrag enligt skollag och läroplaner är inte bara att ge eleverna kunskap i skolämnen. För att kunna ta till sig kunskap i matte, slöjd, språk, historia och alla andra ämnen måste varje elev känna sig trygg i skolmiljön. Det är precis som vi vuxna på jobbet om vi inte trivs med arbetsmiljön eller arbetskamraterna så presterar vi sämre. Skolan har därför ett uppdrag att aktivt arbeta för en värdegrund som innebär att förmedla en demokratisk grundsyn, att värna alla människ ors lika värde, att förebygga varje form av kränkning

9 Det är alltså det förebyggande arbetet som poängteras i skollagen och läroplanen. Helst ska vi ju undvika att någon elev blir kränkt på något sätt. Här inbegrips sedan en tid tillbaka nätet, helt enkelt eftersom barn och ungdomar idag lever och agerar minst lika mycket på nätet som utanför nätet. Utvecklingen går fort, och mötesplatserna på nätet förändras. Dessutom lever eleverna ju inte ett slags liv på fritiden och ett helt annat när de kommer till skolan de tar med sig relationer och eventuella konflikter från fritiden när de går till skolan på morgonen! För att skolan ska kunna klara sitt värdegrundsuppdrag och undvika att elever blir kränkta i skolan, måste man därför se till hela elevens tillvaro om man blivit kränkt på nätet, är det svårt att samma dag må bra i skolan och göra bra ifrån sig på matteprovet Vi kan som personal i skolan helt enkelt inte stänga ute det eleverna upplever på nätet! Hur jobbar du själv för att lyfta fram frågan? Jag har själv arbetat många år som lärare och rektor, och har främst i rektorsrollen sett hur umgänget mellan elever (och med andra utanför skolan) förändrats då nätet de senaste två decennierna växt fram och utvecklats till att bli en naturlig mötesplats för barn och unga. Det första jag kom i kontakt med för många år sedan var avigsidorna, till exempel då kompisar lägger ut kränkande bilder på nätet utan att reflektera över konsekvenserna. Eller att nätkulturen under lång tid medgivit kränkande formuleringar och rena hot utan att det lett till samma reaktioner som om man skulle sagt samma sak i ett klassrum eller vid frukostbordet. Jag insåg efter ett tag att vi som arbetar i skolan inte kan fortsätta låtsas som att nätet bara är en låtsasvärld som vi inte behöver engagera oss i! Detta innebär självklart också att man måste vara beredd på en hel del arbete med att agera när kränkningar och hot faktiskt uppdagas. Vad är dina bästa tips för en skolledning som vill motverka kränkningar på nätet? Rektorer och annan personal kan sällan mäta oss med eleverna när det gäller att hänga med i den tekniska och sociala utvecklingen av mötesplatser på nätet. Men det vi kan göra är att ta ansvar som vuxna. Därför kan och ska vi i skolan: 16 17

10 Prata nätvanor och nätmoral med elever och vårdnads havare. Var nyfiken och fråga! Markera vad som inte är okej samma regler och lagar på nätet som i skolan. Visa tydligt var skolan står när det gäller hot och kränkningar på nätet det ger viktiga signaler till eleverna om att skolan finns som stöd om något händer! Förutom detta är det viktigt att skolpersonal (särskilt rektorer!) har viss juridisk kunskap. Så rektorer; skaffa er enkel och handfast kunskap i nätjuridik då vet ni när ni ska agera och/eller be om hjälp från annat håll! Skolans likabehandlingsplan Enligt skollagen ska skolan arbeta utifrån en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen en plan mot diskriminering och trakasserier. Dessa planer skrivs ofta samman i en likabehandlingsplan som varje år följs upp och utvecklas. Likabehandlingsplanen ska förklara hur skolan arbetar praktiskt för att säkerställa att alla elever ges förutsättningar att delta och utvecklas på lika villkor och ska innehålla konkreta mål för likabehandlingsarbete och rutiner samt vad skolan gör när någon utsätts för trakasserier eller kränkande behandling. OBS! Granska er likabehandlingsplan för att se om nätet finns med där. Om inte kan ni bidra med att ta fram exempel på när och hur nätarenan kan inkluderas i planen. Det finns vissa framgångsfaktorer för ett bra likabehandlingsarbete. Till exempel är det mycket viktigt att hela skolan är delaktig. För detta krävs en drivande och delaktig ledning, att hela personalgruppen är inkluderad, samt att eleverna är delaktiga och har mandat att påverka processen. Det är också viktigt att likabehandlingsarbetet är ständigt aktivt och grundas i den specifika skolans situation här och nu. För att likabehandlingsarbete ska vara framgångsrikt i längden behövs även ett normkritiskt perspektiv på skolans verksamhet och problemområden. Skolverket har nämligen visat att det finns ett samband mellan begränsande normer å ena sidan, och diskriminering, trakasserier och kränkande behandling å andra sidan

11 Skolan behöver ta detta på allvar genom att granska vilka normer skolan själv upprätthåller samt att få en större förståelse av vilka normer som är dominerande på de webbplatser som skolans elever besöker. upplever sin nätanvändning i relation till skolan och till kränkande behandling. Slutligen förankrades resultaten i skolans lärarkollegium för att inkludera arbetsgruppens förslag i skolans likabehandlingsarbete. Läs mer i PraLin praktiskt likabehandlingsarbete i skolan: Handboken (Diskrimineringsbyrån Uppsala, 2012) I ett skolsamarbete som projektet Nätvaro genomförde byggde vi en arbetsgrupp bestående av representanter från hela skolan. Det var elever från olika program, personalrepresentanter från skolledningen och skolhälsan, skolans kommunikatör och pedagoger. Blandningen av personal och elever gjorde att vi tillsammans fick syn på olika roller, uppgifter och erfarenheter som finns på skolan och på vilka sätt alla kunde bidra med sina perspektiv i frågan. För det första skapade vi en gemensam kunskapsgrund kring vad näthat är, vad det kan få för konsekvenser, hur lagen ser ut och vilken roll skolan har. För det andra tog elever och lärare tillsammans fram förebyggande och främjande åtgärder för att skapa en tryggare miljö på skolan och på nätet. För det tredje vände vi oss till alla elever på skolan genom en enkät om hur eleverna Hej Åsa Axelsson, studierektor, som tagit initiativ till att fördjupa arbetet mot näthat och för nätaktivism på sin skola! Varför bestämde ni er för att satsa extra på att lyfta frågor om näthat och nätaktivism på er skola? I vårt kartläggningsarbete hade vi fått reda på att nätet var ett område där eleverna blev utsatta för kränkningar. Vi såg ett behov av att skriva in detta i likabehandlingsplanen och implementera frågorna i praktiken. Syftet var att hitta fungerande strategier för det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet, för trygghet och mot kränkande behandling på nätet. Vi tror mycket på ett gemensamt förhållningssätt och ville ha en samsyn att utgå ifrån. Det kändes viktigt att förankra vårt arbete i aktuell forskning, och inte minst utgå ifrån våra elevers behov och synpunkter

12 Vad var det viktigaste du lärde dig under arbetet mot näthat? Att vi framför allt ska söka svaren hos våra elever. De är experterna, inte vi. I kartläggningsarbetet blev det också tydligt att många är tveksamma till att be skolan om hjälp när de kränks på nätet. Här behöver vi som skola bli bättre på att informera om hur vi kan hjälpa våra elever. Vad är ditt bästa tips till skolor som vill arbeta med de här frågorna? Att göra eleverna delaktiga! De kom med många bra tips och idéer på hur vi kan jobba med detta i undervisningen. Som skolpersonal är det också bra att komma ihåg att det inte behöver vara så stort och komplicerat. Inkludera helt enkelt nätet i det arbete ni redan gör! Vad är skolans juridiska ansvar? Det finns flera lagar som reglerar skolans ansvar för eleverna. Dessa är arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen (kapitel 6) och skollagen (kapitel 2). Det finns fyra punkter som är allra viktigast att kunna. 1. Skolans personal får under inga omständigheter diskriminera eller kränka eleverna. Det gäller såväl för huvudmannen som för lärare och annan personal. 2. Skolan ska arbeta aktivt för att främja elevernas lika möjligheter och rättigheter, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. 3. Skolan ska förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling genom att kartlägga verksamheten och avvärja risker. 4. Skolan ska också anmäla, utreda, dokumentera och åtgärda trakasserier och kränkande behandling i samband med verksamheten. Det ska göras omedelbart när någonting händer och utvärderas för att förhindra att det sker igen. Läs mer i Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket 2014). Den går att ladda ner från Skolverkets hemsida:

13 Vad innebär trakasserier och kränkande behandling? Trakasserier och kränkande behandling är begrepp som beskriver former av ovälkommet beteende, till exempel förlöjligande, hot, fysisk beröring som inte är önskvärd, otrevliga kommentarer om ens kropp, oombedda sms med nakenbilder, extremt tjatande, eller liknande. Ibland är dessa beteenden brott som beskrivs i brottsbalken. Det är därför viktigt att anmäla händelserna till polisen som har till uppgift att utreda om det har skett ett brott enligt lag. Alla ovälkomna beteenden är dock inte brottsliga även om de är obehagliga. Där kommer diskrimineringslagen och skollagen in i bilden. Tillsammans skyddar de båda lagarna elever och studenter från kränkande behandling och trakasserier. Diskriminerings lagen skyddar dessutom särskilt utsatta grupper inom en rad samhällsområden, till exempel arbetsliv, sjukvård och vid köp av varor och tjänster. Trakasserier är en form av diskriminering. Det räknas som trakasserier enligt lag om någon (1) blir utsatt för ovälkommet beteende, (2) det är i anslutning till något av de samhällsområden som räknas upp i diskrimineringslagen och (3) personen blir utsatt för detta på grund av en eller flera diskrimineringsgrunder. Sexuella trakasserier är den typ av kränkningar som anspelar på sex. Det kan handla om ovälkommen beröring, att skicka bilder som anspelar på sex eller att komma med sexuella inviter på annat sätt. Inte på vår skola, väl? Att prata om utsatthet, kränkande handlingar eller trakasserier kopplade till diskrimineringsgrunderna kan väcka starka känslor. En av anledningarna till detta kan vara att åhörarna har egna erfarenheter av att själva vara utsatta, att ha utsatt andra, samt av att vara åskådare till kränkande situationer. Därför är det viktigt att poängtera att ni inte är ute efter att diskutera eller peka ut enskilda personer (till exempel på skolan), utan att prata om frågorna på ett generellt plan. Utdrag från Får man skriva vad man vill på internet? Lärarhandledning till Hat på nätet (Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014) 24 25

14 Diskrimineringsgrunder Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att en person tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, samma nationella eller etniska ursprung eller delar något annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning Detta omfattar en bestående fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av en persons funktionsförmåga. Begränsningen kan ha uppstått till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen eller som har kommit senare. Kön Kön, i lagens mening, avser att en person juridiskt är kvinna eller man. Även personer som är transsexuella eller som har transsexuell bakgrund omfattas av diskrimineringsgrunden. Könsöverskridande identitet eller -uttryck Detta omfattar hur personer identifierar sig och/eller uttrycker sin könstillhörighet. Det kan till exempel handla om en identitet som inte platsar i kategorierna man eller kvinna, eller att använda kläder eller attribut på ett sätt som överskrider tvåkönsnormen. Religion eller annan trosuppfattning Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar eller uppfattningar som har grunder som är jämförbara med religion. Exempel på religiösa och andra trosuppfattningar är buddism och ateism. Etiska, filosofiska eller politiska åsikter skyddas inte av lagen. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas vem någon attraheras av eller blir kär i baserat på kön. Lagen skyddar bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet. Ålder Detta handlar om en individs uppnådda livslängd

15 Att specifika grunder och områden nämns i diskrimineringslagen innebär att vissa delar av din person får ett starkare skydd, men drar också en gräns för vad diskrimineringslagen inte skyddar dig mot. Till exempel är det inte diskriminering, enligt lag, om du har färgat håret blått och därför inte får komma på en fest hemma hos en kompis. Varför? Jo, därför att hårfärg inte är en diskrimineringsgrund och en privat fest inte är ett skyddat område. Men vad säger skollagen då? Skollagen innehåller alla grundläggande bestämmelser om förskola och skola. Där finns ett särskilt kapitel om kränkningar (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling), där det beskrivs så här: kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Alltså kan kränkande behandling förstås som alla kränkningar ett barn eller en elev i skolan kan vara med om utöver den typ av trakasserier som kan kopplas till en grund och ett område som täcks av diskrimineringslagen. Skollagen ger ett större skydd än diskrimineringslagen på grund av att barn och unga ses som särskilt skyddsvärda och att vi har en skollag som gör att barn och unga inte kan välja om de ska gå i skolan eller inte. Om vi använder oss av samma exempel som ovan och tillämpar skollagen skulle personen med det blåfärgade håret kunna skyddas av skollagen om festen var i anslutning till skolan. OBS! Skollagen skyddar barn och elever från kränkande behandling även om kränkningen inte har någon särskild grund, medan diskrimineringslagen skyddar elever från trakasserier och diskriminering som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. En viktig skillnad mellan brott enligt brottsbalken, å ena sidan, och diskriminering och kränkningar som nämns i diskriminerings- och skollagen, å andra sidan, är vem som är ansvarig att utreda och åtgärda det som har hänt. Vid enskilda brott är det polis och åklagare. Vid diskriminering och kränkande behandlingg är det den som är ansvarig för verksamheten som ska utreda och åtgärda händelsen. För skolor är det rektor och skolledning som är ansvariga för att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling

16 Hej Barn- och elevombudsmannen! Hur tolkar ni lagen gällande skolors ansvar för kränkande behandling och trakasserier när det kommer till det elever kan bli utsatta för på nätet? Om en elev anser sig ha blivit kränkt på nätet och det är elever i samma klass eller vid samma skola som kränker, har huvudmannen en utredningsskyldighet. Om det visar sig att kränkningarna även sker i skolan, vilket är det vanliga, inträder huvudmannens åtgärdsskyldighet enligt Skollagen (2010:800) 6 kap. 10 Vad kan och bör skolhuvudmannen göra? Exakt vad skolhuvudmannen kan eller ska göra vet huvudmannen bäst själv efter att ha utrett. Bra vägledning finns i Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, såväl avseende främjande, förebyggande som åtgärdande arbete. Vad är era bästa tips för skolor som vill ta frågor om näthat på allvar? De vuxna får i samtal med eleverna och genom iakttagelser under skoldagen en mycket bra bild av elevkonstellationer, ensamhet, utsatthet och risker. Eftersom elever som utsätts på nätet många gånger utsätts fysiskt och verbalt under skoldagen och på sin fritid bör de vuxna alltid fråga utsatta elever om eventuella nätkränkningar. Kontakta alltid berörda elevers vårdnadshavare. Om nätkränkningar förekommer, ta då upp det i kartläggningen av kränkande behandling och i likabehandlingsplanen. Beskriv resultatet av arbetet under föregående år samt hur arbetet ska bedrivas under innevarande och kommande år. Gränsen mellan skola och fritid Många lärare och rektorer känner sig osäkra på hur långt skolans ansvar sträcker sig när det gäller näthat. Många människor har tillgång till nätet en stor del av dygnet, och det kan ofta kännas oklart var gränsen går mellan skolan och fritiden. Ibland är den gränsen helt enkelt omöjlig att dra. Här försöker vi beskriva det så tydligt det går utifrån vad lagen säger, utifrån de yttranden som Barn- och elevombudet (BEO) har gjort och de råd som Skolverket har gett. Skolans ansvar sträcker sig till den verksamhet som skolan själv erbjuder och uppmuntrar. Men skolper 30 31

17 sonal ska även ta ansvar om en kränkning som sker utanför skolans verksamhet påverkar skolan. Det kan till exempel handla om att en elev utsätts för rasistiska påhopp och hot av andra elever på skolan via sociala medier. Likabehandlingsarbetet bör därför inkludera rutiner för att identifiera och åtgärda kränkande behandling och trakasserier som sker mellan elever även utanför skoltid, vare sig dessa sker on- eller offline. Har du gjort läxan än? Det e en grej jag skulle behöva hjälp med? :( Hörde du att Sasha blev så himla packad igår? Jag döör... Gränsen mellan skola och fritid är särskilt svår att dra om skolan använder sig mycket av nätet för kommunikation mellan elever och personal, eller mellan elever. Det finns till exempel skolor där klasserna har egna grupper på Facebook. Är det då skolans ansvar att kolla vad som händer där? Det enkla svaret är: ja, om det är en grupp som eleverna måste vara med i för att få reda på saker om skolarbetet och där läraren ger viktig information kopplad till skolan. Men om det är en grupp vänner i klassen som startar en grupp på sociala medier för att diskutera skolarbete och lärarna inte vet något om gruppen så ingår det inte i lärarnas uppgift att hålla koll på vad eleverna gör där. Skolpersonal ska inte övervaka elevernas nätanvändning det är integritetskränkande och kan i sig vara en kränkning av elevernas värdighet

18 Däremot har skolan ansvar att utreda och åtgärda fall av kränkningar mellan elever och fall då någon i personalen kränker en elev, oavsett var det sker, om de får kännedom om det. Det är viktigt att skolan skapar förtroende hos eleverna, så att eleverna vågar och vill säga till om de blir utsatta för kränkningar på nätet. Vad säger läroplanen? I läroplanerna (2011) för grundskolan, förskoleklass och fritidshem respektive gymnasieskolan finns en rad punkter som går att koppla direkt till arbetet mot näthat och för ett demokratiskt internet. Skolan har ansvar för att elever i grundskolan ska kunna göra medvetna etiska ställningstaganden, respektera andra människors egenvärde, ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, leva sig in i och förstå andra människors situation, använda sig av kritiskt tänkande, ha en förståelse för samhällets lagar, normer och mänskliga rättigheter, samt använda modern teknik som ett verktyg för kunskap, kommunikation, skapande och lärande. I läroplanen för gymnasiet finns även målsättningen att varje elev bland annat ska ha förmåga att kritiskt granska och bedöma det hen ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, utveckla sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärka sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Genom att skolan arbetar aktivt med frågor om näthat kan elever nå ökad förståelse för vad som händer på nätet i deras egen vardag och sätta det i samband med demokratiska processer, mänskliga rättigheter, källkritik, normer och etiska ställningstaganden. Internet är en integrerad del i många elevers vardag. De gör skoluppgifter, pratar med kompisar, får information från lärare, spelar spel, kollar på film, läser bloggar och mycket mera. Det som sker på nätet påverkar elevers liv både on- och offline. Det betyder att om något roligt eller jobbigt har hänt, till exempel på sociala medier, kommer det också att påverka skol 34 35

19 arbetet. Skolans engagemang mot näthat blir alltså en fråga om såväl elevernas hälsa, som god arbetsmiljö och ett positivt pedagogiskt klimat. Att (inte) moralisera? I samtal om trygghet på nätet är det viktigt att inte moralisera över ungdomars val när de använder internet, förutsatt att handlingarna inte kränker andra. Det gäller till exempel när det kommer fram information om hur personliga elever väljer att vara i sina presentationer på sociala medier, om och när de väljer att vara anonyma, eller vilken typ av bilder de väljer att publicera. Givetvis är det viktigt att tydliggöra vad som är olagligt och koppla detta till ett samtal om hur vi vill att vi ska bete oss mot varandra i samhället. Däremot är det viktigt att enskilda elever inte skambeläggs för att de använder internet på ett sätt som vuxna kanske inte är intresserade av, eller förstår. Här kan ni fundera på när och hur det egna perspektivet utgår från ett vuxenperspektiv, och vilka konsekvenser det kan få för bedömningen av ungdomarnas handlingar. Utdrag från Får man skriva vad man vill på internet? Lärarhandledning till Hat på nätet (Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014) FRÄMJANDE ARBETE FÖR ETT DEMOKRATISKT INTERNET I det här kapitlet ger vi exempel och tips på hur skolan kan arbeta främjande för allas lika värde på nätet. Ämnet näthat är stort och skolan kan därför behöva hitta flera sätt att inkludera det i sitt arbete. Vi föreslår en kombination av å ena sidan återkommande samtal kring vad barn och unga ser och upplever på nätet, i exempelvis mentorsgrupper eller liknande, och å andra sidan integrerad undervisning som berör näthat och nätaktivism inom de ordinarie skolämnena. För en förstärkt effekt kan flera ämnen arbeta tematiskt Främjande arbete syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet,religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Definitionen är hämtad ur Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket 2014)

20 och komplettera varandra genom att erbjuda olika perspektiv för att diskutera och lära sig mer om näthat. I det främjande arbetet är det viktigt att inte stirra sig blind på de negativa effekterna av näthat utan att också lyfta fram nätets många positiva aspekter. Hej Föreningen Norden som arbetar med projektet Nätaktivisterna! Vad är era bästa tips för skolor som vill ta näthat på allvar? Behandla nätet likvärdigt med alla andra delar av livet. Skapa ett klimat där elever tar kränkningar på nätet på allvar och kan be om hjälp. Skolpersonal ska vara väl förberedda och samla information om hur de kan stödja elever som utsatts för kränkningar, helst innan en situation uppstår. Varför tycker ni att det är viktigt att skolan arbetar med frågor om näthat? Kränkningar på nätet är tyvärr vanligt förekommande i ungas vardag. Skolan ska vara fri från kränkningar och därför måste skolan ta sitt ansvar så väl på, som utanför nätet. Vilket område tycker ni är viktigt att satsa på för att förebygga näthat? Vi tror att det behövs insatser på flera områden, ett av dem är att skolpersonal behöver lära sig mer om hur yttrandefrihetens begränsningar ser ut i en nätkontext. Det är också viktigt att känna till hur rasistiska strukturer tar sig uttryck på nätet och hur unga kan agera antirasistiskt på nätet. Genom nätaktivism kan eleverna använda sina demokratiska rättigheter i vardagen! Digital kompetens mer än bara teknik! I den nya läroplanen för grundskolan lyfts digital kompetens fram särskilt som ett område som ska genomsyra kursplanen. Det är inte främst den tekniska kompetensen som åsyftas utan de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att klara sig i dagens kunskapssamhälle. I det metodmaterial som Statens medieråd har tagit fram för att stödja lärare i arbetet med digital kompetens läggs särskild vikt vid källkritik, ansvarsfull medieanvändning och mediers roll i en demokrati. Hur kan ni som pedagoger använda och förstå digital kompetens inom ert ämnesområde? Ett bra exempel 38 39

21 för unga elever är projektet Nalleresan, som började i Sofielundsskolan i Malmö. Slöjdläraren Barbro Sköldenberg arbetade fram idén tillsammans med klass 3A och 3B som ett sätt att lära sig sy och snickra och samtidigt lära sig om omvärlden och andra barn. Eleverna sydde en nalle och byggde ett hus och sen skickade de iväg Nalle och huset på en resa runt om i landet. Samtidigt startade de en blogg där de berättade om vad de själva gjorde i skolan. Alla skolklasser som fick ta hand om Nalle och huset fick också skriva, berätta och ta bilder på Nalle och dem själva. Genom projektet fick barnen lära sig om slöjd och berättande, och fick bättre förståelse för hur andra har det, bättre geografisk kunskap om Sverige, kunskap om olika seder och bruk och mycket mer. Genom att driva själva bloggen fick de dessutom reflektera över vad som är okej att posta på bloggen, lära sig att respektera andras text och bild genom att be upphovspersonen om lov, samt själva tänka på vad som känns bra att publicera. Läs mer i EXPERT PÅ MEDIER Digital kompetens i läroplanen Lgr 11 (Mediekompass och Statens medieråd, 2011) som går att ladda ner på Statens medieråds webbplats: Digital kompetens viktigt i alla gymnasieämnen It-kompetens kommer att genomsyra examensmål och ämnesplaner i den framtida gymnasieskolan. Men det blir inte ett eget ämne obligatoriskt för alla elever, meddelade Christina Månberg och Johan Linder, båda undervisningsråd på Skolverket, när de talade på Nätverket för informationskompetens årliga konferens i april Svenska gymnasieelever använder ofta digitala verktyg när de skriver uppsatser, söker information och gör presentationer. De använder it ibland när de gör språkövningar, men ytterst sällan i matematikstudierna. Det visar Skolverket i sin redovisning IT-användning och IT-kompetens från Med detta som avstamp redogjorde Christina Månberg och Johan Linder från Skolverket för hur digital kompetens tas om hand i GY2011. En reform som tillsammans med andra reformer och lagändringar kommer att innebära stora förändringar för gymnasieskolan. Betygsskalan får till exempel fler steg och de teoretiska gymnasieprogrammen får en mer högskoleförberedande prägel. Yrkesprogrammen får tydlig are fokus på yrkesförberedelse med ökad fördjupning i karaktärsämnen. Därtill stärks skolbibliotekens ställning i den nya skollagen, även om det i dagsläget är oklart vad som ska räknas som ett skolbibliotek

22 En av åtta nyckelkompetenser Skrivningar om digital kompetens återfinns på flera ställen i gymnasiereformens examensmål och ämnen. De genomsyrar hela styrkedjan. Digital kompetens finns också med som en av de åtta nyckelkompetenser som EU har fastställt och som regeringen har godkänt, förklarade Christina Månberg. Johan Linder och Christina Månberg gjorde en genomgång av den nya gymnasiereformen GY2011 och hur den påverkar läroplan, examensmål och ämnesplaner (ordet kursplan försvinner inom gymnasieskolan). I gymnasieskolans styrdokument sätts ljuset på fyra perspektiv av digital kompetens: det medborgerliga perspektivet det pedagogiska arbetet och lärprocessen förberedelse för arbetsliv och fortsatta studier it som innovativ kraft Exakt hur detta skall utformas i praktiken lämnas åt skolhuvudmän och skolor att avgöra. Det är de som ska verkställa reformen. Men det är onekligen så att det finns ämnen där it-kunskaper är mer centrala. Johan Linder har själv ansvarat för det nya samhällsvetenskapsprogrammet, och han konstaterar att medie- och webbinriktningar kommer att förutsätta digital kompetens hos eleverna. Han avslutade med att påminna om att grundskolans läroplan betonar digitala kunskaper och att det därför bör finnas en bas hos eleverna redan när de börjar gymnasiet. Artikel av Thomas Heldmark, från Skolverkets webbplats: Arbeta med fallbeskrivningar Ett sätt att arbeta förebyggande är att diskutera och analysera verkliga eller påhittade fall av brott eller kränkningar på nätet. Det kan vara riktiga fall som ni läser om i tidningen, exempel som ni själva sett på nätet eller fall som beskrivs i läroböcker. Eftersom fall som beskriver kränkningar på nätet ofta innehåller kränkande material finns det en risk att de som arbetar med fallen känner sig illa berörda av de ord, bilder, texter och videos ni arbetar med. För att inte normalisera det kränkande språkbruket eller situationerna i de exempel som används är det viktigt att ni förbereder gruppen på detta och är tydliga med att exemplet är just kränkande. Det är också viktigt att inte raljera eller moralisera över hur personer har betett sig i de fall ni arbetar med. Utgå ifrån att alla de erfarenheter som ni talar om finns representerade i rummet och måna om att samtalsklimatet är respektfullt. Många har egna erfarenheter av kränkningar på nätet som vittne, som utsatt och/eller som någon som utsatt andra. Därför kan samtalet lätt börja handla om huruvida kränkningen över huvud taget är tillräckligt allvarlig att bry sig om. En norm som verkar vara stark bland unga är nämli 42 43

23 gen att vi ska tåla kränkningar. Det är därför viktigt att förtydliga att alla har rätt att definiera sina egna erfarenheter av kränkningar och att ingen ska behöva vänja sig vid att bli illa behandlad. Det kan också vara bra att diskutera gränserna mellan nätet och klassrummet (eller andra platser i samhället), och varför vissa beteenden och ord normaliseras i vissa sammanhang och på vissa platser men inte på andra. Normkritiska perspektiv på nätet Att tillämpa normkritiska perspektiv innebär att synliggöra, problematisera och granska begränsande normer som råder i samhället. Alla samhällen och sammanhang har normer, och det gäller även platser på internet. Ett normkritiskt perspektiv på näthat handlar till exempel om att se vilka grupper och attityder som dominerar tonen på nätet, eller mer specifikt på vissa webbplatser eller i vissa kommentarsfält, samt vilka personer eller grupper som osynliggörs eller stöts bort. Ett normkritiskt perspektiv syftar också till att förändra de normer som ligger till grund för diskriminering, kränkningar och trakasserier. Vad är egentligen problemet? I samtal om lagar och regler är det lätt att fokus hamnar på vad som är tillåtet och inte. Givetvis är det viktigt att de som lever i ett land känner till vad som är förbjudet enligt lag, för att kunna handla därefter. En lag är dock inte ett självändamål i sig, utan ett redskap för medborgarna i ett samhälle att på ett demokratiskt sätt besluta om hur samhället ska se ut och fungera. För att kunna förändra problem som hat, hot och trakasserier är det relevant att ta ett steg till och låta eleverna reflektera kring varför vi har lagar. Det är också viktigt för att eleverna skall kunna tillägna sig en djupare förståelse av lagarnas roll i ett demokratiskt samhälle. Att prata om kränkningar på nätet kan också mötas av distansering från ungdomar, och ett synsätt som förmedlar att ifall jag blir kränkt tar jag det med en nypa salt. Det finns alltså en risk i samtal om näthat, att en bekymrad vuxenvärld kommer med problembilder som ungdomar inte känner igen. Ett sätt att bemöta detta är att ni, när ni pratar om kränkningar på nätet, kan göra kopplingar mellan enskilda personers utsatthet och samhälleliga konsekvenser. Detta kan göras till exempel genom att ställa frågor om vad som kan hända med samhället om internet blir en plats där vissa personer och grupper systematiskt trakasseras, hotas och kränks. Det kan också vara bra 44 45

24 att understryka att näthat inte bara, eller ens främst, är ett ungdomsproblem, men att ungdomar är en extra utsatt grupp som dessutom har möjlighet att påverka hur samhället och internet kommer se ut i framtiden. Utdrag från Får man skriva vad man vill på internet? Lärarhandledning till Hat på nätet (Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014) Att synliggöra strukturer och tänka kritiskt I det främjande arbetet mot kränkningar på nätet är det viktigt att synliggöra näthat i ett större perspektiv. Det finns en risk att samtal om näthat kommer att handla om enskilda personer som beter sig illa utan att det sätts i relation till att grupper i samhället faktiskt behandlas olika. Det finns många exempel på hur rasistiska och sexistiska uttalanden och jargonger normaliserats på vissa sociala medier och det påverkar människor på olika sätt. Näthat handlar alltså inte bara om att enskilda personer blir direkt utsatta utan också om att vissa åsikter bland näthatare och odemokratiska aktörer tystar ner och skrämmer individer och grupper från att våga uttala sig eller ge sig in en debatt. För att främja alla elevers lika behandling och möjlighet att påverka samhället är det viktigt att synliggöra de normer som gör att vissa grupper är mer utsatta än andra. Det är också viktigt att förklara att dessa normer har att göra med makt. Rasism, sexism, homofobi och transfobi bryter mot skolans värdegrundsuppdrag och det är därför skolans skyldighet att motverka dessa strömningar med kunskap. Ett effektivt sätt att motverka näthat är att utrusta elever med verktyg som kritiskt tänkande och kunskap om normer och makt för att bättre kunna säga ifrån när de ser kränkande kommentarer, bilder och filmer på nätet

25 Hej Carina Hasselgren, gymnasielärare! Varför tycker du att det är viktigt att skolan arbetar med frågor om näthat? Nätet är en arena för umgänge bland elever och det som sker där är en del av det som jag tycker omfattas av den värdegrund vi som skola ska förmedla och arbeta med. Kan du ge något exempel på hur lärare kan arbeta mot näthat i klassrummet? Bara att lyfta frågan och att visa sig intresserad av de ställen eleverna hänger på är en bra början. Att fråga vad de sett på nätet sedan man träffades sist, att diskutera om de kunde gjort något åt eventuella kränkningar som de sett och framför allt prata om hur man vill ha det och hur man kan göra det bättre. Vad är ditt bästa tips till skolpersonal som vill bli bättre på att förebygga näthat? Att bli medveten! Att intressera sig för det eleverna gör och att våga lägga sig i lite, vara nyfiken. Det är egentligen samma som vi bör göra även utanför nätet, så det behöver inte vara så avancerat. Inkludera nätet i skolans ämnen Skolans likabehandlingsarbete ska genomsyra hela skolans verksamhet, undervisning, raster och externa aktiviteter. Synliggörande och problematiserande av nätet och näthat kan med fördel specialiseras och integreras i särskilda ämnen. Här nedan ger vi förslag på hur frågor som berör nätet och näthat kan integreras i undervisning i skolans ämnen. Förslagen är just förslag använd er fantasi för att hitta fler teman och frågeställningar som ni kan arbeta med och fyll på med de skolämnen som ni saknar! Samhällskunskap Ņ Ņ Hur kan näthat påverka politiken? Ņ Ņ Hur kan näthat påverka politikers arbete? Ņ Ņ Hur förhåller sig yttrandefriheten till rätten att inte bli diskriminerad eller kränkt? Ņ Ņ Vad är en social rörelse och hur kan sådana ta sig uttryck på nätet idag? Ņ Ņ Vad säger lagen om brott och kränkningar på nätet? 48 49

26 Mediekunskap Hur är vi källkritiska på nätet? Hur är olika sociala medier konstruerade och hur påverkar formen hur vi använder oss av dem? Vilka individer eller grupper har privilegiet, kunskap och möjlighet att uttrycka sig på nätet? Skiljer det sig från andra medier? Filosofi Hur kan vi förstå kränkningar på nätet utifrån etiska frågeställningar? Vilka argument finns för och emot rätten att uttrycka sig hatiskt och kränkande på nätet? Hur ser olika argument ut för och emot rätten att vara anonym på nätet? Historia Hur kan vi förstå internet i ett historiskt perspektiv? Vilka funktioner fyller nätet idag och hur gjorde vi förr? Hur har hatiska organisationer och ideologier organiserat sig genom historien? Psykologi Hur påverkas vi av att ständigt vara tillgängliga för kommunikation med andra? Hur kan vi förstå kommunikation som sker anonymt? Hur skapas normer på sociala medier och vad får de för konsekvenser för oss som använder det? Språk Hur utvecklas språk via nätet? Vilka skillnader och likheter finns mellan hur vi använder språket på och utanför nätet? Vilken betydelse har nätet när vi lär oss nya språk? Teknik Hur är nätet uppbyggt och hur kan vi påverka nätet på ett positivt sätt? Vilka exempel på IT-utveckling har varit viktiga för samhället, och på vilka sätt har de varit viktiga? Vad betyder tekniken för våra sätt att interagera? 50 51