Landstinget i Uppsala län. Uppföljning av tidigare genomförd granskning av bisysslor. Revisionsrapport. KPMG AB Augusti 2015 Antal sidor: 15

Transkript

1 Revisionsrapport KPMG AB sidor: 15

2 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och revisionsfrågor 2 4. Metod och avgränsning 3 5. Tidigare granskning 3 6. Ansvariga nämnder/styrelser 4 7. Projektorganisation 4 8. Genomgång av bisysslerutinen 4 9. Dataanalys Genomgång av tidigare lämnade överväganden Bedömning och rekommendationer 8

3 1. Sammanfattning Vi har av s valda revisorer fått i uppdrag att göra en uppföljning av den under år 2011 genomförda granskningen avseende bisysslor. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år I samband med att den ursprungliga granskningen av bisysslor genomfördes i slutet på 2011 konstaterades det att landstingets riktlinjer för bisysslor var för generellt utformade och att systemet för kontroll, dokumentation och uppföljning av bisysslor var otillfredsställande. Bland annat förekom det att anmälda bisysslor inte alltid dokumenterades och detta gällde i enstaka fall även beslut om förbud mot vissa bisysslor. Med anledning av ovanstående har de valda revisorerna i Landstinget i Uppsala län beslutat att göra en uppföljning av tidigare genomförd granskning avseende bisysslor. Efter genomförd granskning gör vi samma bedömning som även gjordes 2011, nämligen att den interna kontrollen avseende hanteringen av bisysslor inte är tillräcklig. Den övergripande revisionsfrågan var; Om landstinget vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och bedriver landstinget i övrigt ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor? Till viss del har landstinget vidtagit åtgärder utifrån den ursprungliga granskningens rekommendationer, men det återstår fortfarande ett arbete med olika åtgärder för att kunna göra bedömningen att man bedriver ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor. För att vidareutveckla och stärka den interna kontrollen lämnar vi följande rekommendationer: Landstingsstyrelsen har all anledning att fortsatta med arbetet vad gäller den riskbaserade processen för intern styrning och kontroll. Detta innebär tillskapandet av förstärkta kontroller inom olika riskområden. Inom inköp- och upphandlingsfunktionen har t ex ett dokument benämnt Etik och korruption upprättats som också finns på Navet, landstingets intranät. I samband med granskningstillfället pågår också arbete med dokument/riktlinjer som berör bland annat muta, bestickning och jäv, dessa kommer fastställas politiskt senare under Av landstingets förvaltningar är det endast Akademiska sjukhuset som har med rutinen för bisysslor i sin intern kontrollplan under de senaste två åren. Rutinen finns med både i 2014 såväl som i 2015 års internkontrollplan. Av den uppföljning av internkontrollplanen för 2014 som Akademiska sjukhuset gjort framgår att ingen avvikelse konstaterats avseende bisysslerutinen. En kontroll har gjorts att bisyssla registreras och hanteras enligt rutinerna för sjukhuset. Man identifierade dock några förbättringsmöjligheter, som en åtgärd nämns bl a att utveckla kontrollrutinen för att kunna få en bättre och träffsäker effekt. Landstingsstyrelsen bör även överväga om det finns behov att uppdatera de riktlinjer/anvisningar som finns vad gäller bisysslor då de är några år gamla. Landstingsstyrelsen bör ha mycket få argument för att inte strama upp kontrollen vad gäller att identifiera anställdas bisysslor. Våra jämförelser visar att skillnaden mellan antal noterade/godkända bisysslor i förhållande till vad som framkommer av Bolagsverkets register är mycket stort. I rapportens bilaga 1 återfinns detaljerna som visar trenden att antalet bisysslor ökat från granskningen 2011 till 2014, det senaste helåret som går att redovisa. Landstingsstyrelsen ska inte tveka att återigen överväga om ett bisyssleråd/etiskt råd ska inrättas. Ett sådant råd skulle kunna fungera som ett stöd och ge vägledning vid bedömning 1

4 2. Bakgrund av bisysslor samt även i frågor om arbetstagares immaterialrätt och frågor om arvode/ersättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget. Som ett ytterligare stöd för chefer och politiker som ansvarar för kontroll och uppföljning skulle ett informationsmaterial eller s k kit kunna tas fram vad gäller bisysslor. Landstingsstyrelsen bör tillse att de årligen erhåller en fullständig sammanställning av registrerade och godkända bisysslor så att denna minst årligen formellt kan hanteras som ett ärende. Landstingets revisorer genomförde 2011 en granskning av landstingsanställdas bisysslor. Detta i syfte att bedöma om nämnders och styrelsers interna kontroll av landstingsanställdas bisysslor var tillräcklig. Granskningen visade att landstingets riktlinjer för bisysslor var för generellt utformade och att systemet för kontroll, dokumentation och uppföljning av bisysslor var otillfredsställande. Det bedömdes som särskilt anmärkningsvärt att anmälda bisysslor inte alltid dokumenterades och detta i enstaka fall även gällde beslut om förbud mot vissa bisysslor. Med utgångspunkt från ovanstående har revisorerna beslutat att genomföra en uppföljande granskning inom området. 3. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om landstinget har vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och att landstinget i övrigt bedriver ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor. Den övergripande revisionsfrågan är: Har landstinget vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och finns det idag ett ändamålsenligt och systematiskt arbete kring bisysslor? Granskningen ska därför bland annat besvara och följa upp följande områden och delfrågor: Finns det en riskbaserad integrerad process för intern styrning och kontroll, som innebär en förstärkt kontroll inom riskområden som t ex inköps- och upphandlingsfunktionen? Finns det idag ett strukturerat och systematiskt arbete frikopplat från medarbetarsamtal? Detta som ett led för att även fånga upp läkare och högre tjänstemän. Finns det idag bättre stöd och utbildning till chefer och politiker som ansvarar för kontroll och uppföljning? Finns det idag en tillfredsställande och rättssäker dokumentation över anmälda bisysslor med tillhörande bedömning och beslut? Granskningen ska utgå från såväl gällande regelverk, skriftligt material som de styrdokument som finns på olika nivåer inom landstinget samt de revisionssvar som har lämnats av de granskade. I tillämpliga delar även jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. 2

5 4. Metod och avgränsning Granskningen har omfattat representanter på olika nivåer inom landstinget. Intervjuer har genomförts med såväl ledande förtroendevalda inom Landstingsstyrelsen, Kollektivtrafiknämnden, Produktionsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Varuförsörjningsnämnden som med verksamhetsansvariga tjänstemän inom förvaltningar och verksamheter på olika nivåer. Registerkontroll har genomförts utifrån olika aspekter som underlag inför intervjuerna med politikerna och tjänstemännen. Därutöver har granskningen även omfattat landstingsövergripande och strategiska styrdokument. 5. Tidigare granskning I januari 2012 sammanfattade revisorerna sin syn på hanteringen av bisysslor i fyra punkter. Ett ändamålsenligt system skulle enligt deras mening: Ses som en integrerad del av landstingets system för internkontroll, och bygga på en riskanalys som innebär en förstärkt kontroll inom riskområden som t ex inköps- och upphandlingsfunktioner. Innebära en mer strukturerad och systematisk kontroll, vilket sannolikt innebär att denna behöver frikopplas från de årliga medarbetarsamtalen. Ge bättre stöd och vägledning till de linjechefer som ansvarar för kontroll och uppföljning. Garantera en tillfredsställande och rättssäker dokumentation av vilka bisysslor som anmälts till arbetsgivaren och av dennes bedömning av respektive bisyssla. Av landstingsstyrelsens yttrande framgår att för att lyfta betydelsen av inventering av bisysslor vid bland annat medarbetarsamtalet kommer frågan om bisyssla att tas med i arbetet med landstingets styrkort med början från år Landstingsstyrelsen identifierade även flera förbättringsområden och redovisade dessa i ett antal överväganden. Landstinget överväger att göra en riskanalys och förstärka kontrollen inom definierade riskområden exempelvis inköps- och upphandlingsfunktioner. Landstinget överväger att se över riktlinjerna för bisyssla för att ytterligare förtydliga vikten av att registrera bisysslor och bedöma dessa enhetligt. Det kan finnas vissa svårigheter i att tolka lagstiftningen och kollektivavtal samt att bedöma vad som är en tillåten respektive otillåten bisyssla. Landstinget överväger därför att inrätta ett landstingsövergripande etiskt råd/bisyssleråd som kan fungera som ett stöd och ge vägledning vid bedömning av bisysslor. Rådet ska kunna ge stöd och vägledning också i frågor om arbetstagares immaterialrätt samt i frågor om arvode/ersättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget. Landstinget överväger att ändra delegationsordningen så att beslut om bisyssla bedöms av förvaltningschef/divisionschef. En av de vanligaste bisysslorna är styrelseuppdrag i 3

6 bostadsrättsförening och eftersom detta inte bedöms som ett riskområde ska dessa bisyssleuppdrag i normalfallet bedömas av närmaste chef. Landstinget överväger att årligen sammanställa en landstingsövergripande redovisning av registrerade godkända bisysslor i landstinget. I granskningen har vi inhämtat vad som framgått om inventering av bisysslor i det styrkort som gäller för Vi har även följt upp vad som realiserats, och motiven därtill, av landstingsstyrelsens fem överväganden. 6. Ansvariga nämnder/styrelser Granskningen har avsett Landstingsstyrelsen, Kollektivtrafiknämnden, Produktionsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Varuförsörjningsnämnden. Intervjuer har hållits såväl med förtroendevalda som med tjänstemän inom aktuella styrelser/nämnder. 7. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Anders Petersson, certifierad kommunal yrkesrevisor och Lars Anteskog, revisionskonsult. 8. Genomgång av bisysslerutinen Sedan den ursprungliga granskningen gjordes 2011 har riktlinjerna vad gäller bisysslor uppdaterats. Nuvarande riktlinjer har fastställts av landstingsdirektören den 27 augusti Som bilagor till de uppdaterade riktlinjerna finns Bilaga 1 Policy för bisyssla som fastställdes av Landstingsfullmäktige den 11 februari 2008, Bilaga 2 Förtroendeskadlig bisyssla, hämtat ur Statens offentliga utredningar (SOU:2000:80) och Bilaga 3 Riktlinjer för bisyssla med anledning av Vårdval Uppsala län som fastställdes av landstingsdirektören den 5 oktober Av de uppdaterade riktlinjerna framgår att; Bisysslor är accepterade och vanliga på svensk arbetsmarknad och kan ha ett värde för landstinget som arbetsgivare. Landstinget anser att transparens avseende bisysslor är viktigt för landstingets förtroende hos medborgarna. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av utökad privatisering och outsourcing av verksamheter. Det är av stor vikt att enhetlighet eftersträvas vid bedömning av bisyssla inom landstingets alla verksamheter. I riktlinjerna finns beskrivet bland annat följande: Definition av bisyssla. Landstingets inställning till bisyssla. Regelverket för bisyssla. Användande av arbetsgivarens egendom. Anmälan av bisyssla. Beslut om bisyssla. Expertstöd. 4

7 Tillåten bisyssla. Förbjuden bisyssla. Förhandlingsskyldighet. Överprövning av bisyssla. Påföljder. Riskområden. Årlig sammanställning. Riktlinjerna samt blankett för anmälan av bisyssla finns på landstingets intranät, Navet, som samtliga landstingsanställda har tillgång till. I de mallar som gäller för medarbetarsamtal (finns en mall för de anställda som har individuella styrkort och en mall för de som inte har det) finns en blankett som gäller bisysslor. Blanketten är i princip densamma oavsett om medarbetaren har individuellt styrkort eller inte. Respektive chef tar upp frågan om bisyssla i samband med det årliga medarbetarsamtalet. Blanketten skrivs under av både arbetstagare och chef. Godkännande av bisyssla sker av förvaltningschef, verksamhetsområdeschef, avdelningschef eller motsvarande i enlighet med respektive styrelses/nämnds delegationsordning. Om ingen bisyssla innehas arkiveras blanketten i vederbörandes personalakt. Detsamma gäller om bisyssla innehas och där beslut fattats om att denna inte är tillåten. Då bisyssla innehas och denna blivit godkänd skickas kopia på blanketten till Resurscentrum för inregistrering i lönesystemet Primula. Originalet förvaras i vederbörandes personalakt. Resurscentrum har dokumenterat rutinen för hur registrering av uppgifter kring bisysslor ska göras i Primula. I samband med de intervjuer som hållits har framgått att information lämnas i olika former till nyanställd personal vilka regler som gäller för bisysslor och hur rutinen inom respektive förvaltning ser ut. Information kan lämnas till den nyanställde av t ex närmaste chef eller av HR-ansvarig på förvaltningen. Några förvaltningar har också ett s k introduktions- eller startkit som alla nyanställda erhåller och där information lämnas vad som gäller för bisysslor. Det förekommer även att frågan tas upp på olika introduktionsutbildningar på olika nivåer i landstinget. Av intervjuerna har dessutom framgått att det åligger den enskilde att alltid anmäla ev bisyssla så fort sådan blivit aktuell, d v s man ska inte vänta till nästa ordinarie medarbetarsamtal innan anmälan sker. Denna information förmedlas muntligt till anställda i olika sammanhang. Ett dokument som är benämnt Etik och korruption har tagits fram av landstingets kansli. Detta dokument är inte fastställt politiskt utan har tagits fram på tjänstemannanivå. Dokumentet finns utlagt på landstingets intranät, Navet, att fungera som ett stöd och hjälpmedel för medarbetare hur man ska agera i vissa situationer. Dessa frågeställningar kan i vissa sammanhang tangera rutinen för bisysslor. I samband med granskningstillfället pågår inom landstingets kansli även ett arbete med frågor kring muta, bestickning och jäv. Detta dokument kommer att färdigställas under sommaren för att fastställas politiskt under hösten Även detta dokument är tänkt som ett stöd och hjälpmedel 5

8 för hur medarbetare ska agera i vissa situationer och lägen. Dessa områden kan även ha en koppling till rutinen för bisysslor. 9. Dataanalys I Bilaga 1 redovisas rubricerat i detalj. Vi har jämfört det utfall vi fick i granskningen 2011 med helåret Vi väljer ett helt år för att därmed kunna förutsätta att alla ansvariga har haft möjlighet att till sina anställda ställa frågan om de innehar eller planerar att skaffa sig en eller flera bisysslor. Analyser och jämförelser resulterar ibland annat i följande iakttagelser: Andelen anställda med en eller flera bisysslor ökar. Andelen tillsvidareanställda med bisyssla sjunker marginellt. Heltidsanställdas andel sjunker. Totalt fann vi stycken anställda med bisyssla under 2014 jämfört med de vi fann i 2011 års granskning. För 2014 har landstinget dokumenterat 279 bisyssleinnehavare. För 2011 var motsvarande värde 97 stycken. Tack vare fler uppgifter från personalregistret 2014 kan vi konstatera att 292 av alla bisyssleinnehavare är en chef. et bisysslor ökade mellan analystillfällena med över 30 %. Landstinget fortsätter att göra inköp/överföra medel till företag och föreningar där anställda innehar en funktionärspost. Jämförelsen visar att det fortsatt förekommer bisysslor bland de anställda i landstinget. Dessutom ökar antalet bisysslor. Det var vår bedömning 2011 och är fortsatt vår bedömning 2015 att omfattningen av bisysslor innebär en icke försumbar effekt på den totala tjänsteutövningen i landstinget. Det är tydligt att landstingets innevarande process för att identifiera och bedöma bisysslor inte fungerar. Det utläser vi från antalet av landstinget kända bisysslor jämfört med de vi finner. De förbättringar i form av överväganden som aviserades i styrelsens svar till revisionen hade om de realiserats i nämnvärd omfattning rimligtvis gjort att vi kunnat redovisa radikalt andra värden än vad vi nu gör. 10. Genomgång av tidigare lämnade överväganden I det svar som Landstingsstyrelsen gav i samband med revisionens 2011 och därtill hörande revisionsskrivelse berördes och nämndes fem st överväganden som landstinget skulle rikta fokus på. Nedan görs en genomgång av de fem olika övervägandena och vilka åtgärder som har vidtagits sedan den ursprungliga granskningen gjordes: 6

9 Landstinget överväger att göra en riskanalys och förstärka kontrollen inom definierade riskområden exempelvis inköps- och upphandlingsfunktioner Delvis åtgärdat. Ett visst arbete har bedrivits inom detta område. Bl a har dokumentet Etik och korruption tagits fram som beskrivits ovan. Ett arbete pågår även inom landstingets kansli med att ta fram rutiner och processer för hur medarbetare ska agera i vissa lägen som bl a berör muta, bestickning och jäv. Dokumentet kommer att fastställas politiskt under hösten Landstinget överväger att se över riktlinjerna för bisyssla för att ytterligare förtydliga vikten av att registrera bisysslor och bedöma dessa enhetligt Åtgärdat. Sedan den ursprungliga granskningen gjordes under 2011 har nya riktlinjer avseende bisysslor tagits fram. Dessa fastställdes av landstingsdirektören under sommaren Till de nya riktlinjerna finns tre st olika tillhörande bilagor som beskrivits ovan. Det kan finnas vissa svårigheter i att tolka lagstiftningen och kollektivavtal samt att bedöma vad som är en tillåten respektive otillåten bisyssla. Landstinget överväger därför att inrätta ett landstingsövergripande etiskt råd/bisyssleråd som kan fungera som ett stöd och ge vägledning vid bedömning av bisysslor. Rådet ska kunna ge stöd och vägledning också i frågor om arbetstagares immaterialrätt samt i frågor om arvode/ersättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget Ej åtgärdat. Något bisyssleråd/etiskt råd har ännu inte inrättats. Av riktlinjerna som gäller för bisysslor från 2012 framgår att det finns expertstöd att tillgå. Av riktlinjerna framgår: Det kan finnas vissa svårigheter i att tolka lagstiftningen och kollektivavtal samt att bedöma vad som är en tillåten respektive otillåten bisyssla. Vid behov kan expertstöd inhämtas av landstingets förhandlingschef i svårbedömda eller prejudicerande fall. Syftet är att få en enhetlig tillämpning inom landstinget. Principiellt viktiga fall och dess bedömning ska dokumenteras. Stöd och vägledning ska också kunna ges i frågor om arbetstagares immaterialrätt samt i frågor om arvode/ersättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget. Landstinget överväger att ändra delegationsordningen så att beslut om bisyssla bedöms av förvaltningschef/divisionschef. En av de vanligaste bisysslorna är styrelseuppdrag i bostadsrättsförening och eftersom detta inte bedöms som ett riskområde ska dessa bisyssleuppdrag i normalfallet bedömas av närmaste chef Åtgärdat. Enligt de uppdaterade riktlinjerna för bisysslor som fastställdes sommaren 2012 framgår: Beslut om en bisyssla ska vara tillåten eller förbjudas ska fattas av förvaltningschef, eller efter delegation från förvaltningschef, av chef närmast underställd förvaltningschef. En av de vanligaste bisysslorna är styrelseuppdrag i bostadsrättsförening och eftersom detta normalt sett inte bedöms som ett riskområde ska dessa bisyssleuppdrag i normalfallet bedömas av närmaste chef. Landstinget överväger att årligen sammanställa en landstingsövergripande redovisning av registrerade godkända bisysslor i landstinget Ej åtgärdat. Någon sammanställning av i landstinget godkända och registrerade bisysslor har inte gjorts sedan den ursprungliga granskningen Godkända bisysslor finns registrerat i lönesystemet Primula. Det är tjänstemän som arbetar med löner på landstingets Resurscentrum som registrerar dessa uppgifter. 7

10 11. Bedömning och rekommendationer Efter genomförd granskning gör vi samma bedömning som även gjordes 2011, nämligen att den interna kontrollen avseende hanteringen av bisysslor inte är tillräcklig. Den övergripande revisionsfrågan var; Om landstinget vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och bedriver landstinget i övrigt ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor? Till viss del har landstinget vidtagit åtgärder utifrån den ursprungliga granskningens rekommendationer, men det återstår fortfarande ett arbete med olika åtgärder för att kunna göra bedömningen att man bedriver ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor. För att vidareutveckla och stärka den interna kontrollen lämnar vi följande rekommendationer: Landstingsstyrelsen har all anledning att fortsatta med arbetet vad gäller den riskbaserade processen för intern styrning och kontroll. Detta innebär tillskapandet av förstärkta kontroller inom olika riskområden. Inom inköp- och upphandlingsfunktionen har t ex ett dokument benämnt Etik och korruption upprättats som också finns på Navet, landstingets intranät. I samband med granskningstillfället pågår också arbete med dokument/riktlinjer som berör bland annat muta, bestickning och jäv, dessa kommer fastställas politiskt senare under Av landstingets förvaltningar är det endast Akademiska sjukhuset som har med rutinen för bisysslor i sin intern kontrollplan under de senaste två åren. Rutinen finns med både i 2014 såväl som i 2015 års internkontrollplan. Av den uppföljning av internkontrollplanen för 2014 som Akademiska sjukhuset gjort framgår att ingen avvikelse konstaterats avseende bisysslerutinen. En kontroll har gjorts att bisyssla registreras och hanteras enligt rutinerna för sjukhuset. Man identifierade dock några förbättringsmöjligheter, som en åtgärd nämns bl a att utveckla kontrollrutinen för att kunna få en bättre och träffsäker effekt. Landstingsstyrelsen bör även överväga om det finns behov att uppdatera de riktlinjer/anvisningar som finns vad gäller bisysslor då de är några år gamla. Landstingsstyrelsen bör ha mycket få argument för att inte strama upp kontrollen vad gäller att identifiera anställdas bisysslor. Våra jämförelser visar att skillnaden mellan antal noterade/godkända bisysslor i förhållande till vad som framkommer av Bolagsverkets register är mycket stort. I rapportens bilaga 1 återfinns detaljerna som visar trenden att antalet bisysslor ökat från granskningen 2011 till 2014, det senaste helåret som går att redovisa. Landstingsstyrelsen ska inte tveka att återigen överväga om ett bisyssleråd/etiskt råd ska inrättas. Ett sådant råd skulle kunna fungera som ett stöd och ge vägledning vid bedömning av bisysslor samt även i frågor om arbetstagares immaterialrätt och frågor om arvode/ersättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget. Som ett ytterligare stöd för chefer och politiker som ansvarar för kontroll och uppföljning skulle ett informationsmaterial eller s k kit kunna tas fram vad gäller bisysslor. Landstingsstyrelsen bör tillse att de årligen erhåller en fullständig sammanställning av registrerade och godkända bisysslor så att denna minst årligen formellt kan hanteras som ett ärende. 8

11 Bilaga 1 Resultat av dataanalys Förekomsten av bisysslor i landstinget Av de anställda i landstinget under 2014 förekommer, enligt Bolagsverket , som funktionärer i sammanlagt företag och/eller föreningar. Detta ger sammanlagt bisysslor. Landstinget uppger att de har dokumenterat 279 stycken för Av anställda under perioden januari 2010 till augusti 2011 förekom, enligt Bolagsverket , som funktionärer i sammanlagt företag och/eller föreningar stycken bisysslor. Ansvariga 2011 uppgav att det fanns 97 dokumenterade bisysslor. I tabell 1 nedan visas antal anställda fördelade på anställningsform samt hur många per anställningsform som har bisyssla. I tabell 2 görs en fördelning mellan anställda som arbetar heltid respektive deltid. Tabell 3 redovisar antalsfördelningen när det gäller antal bisysslor per person. Tabell 4 visar bisysslornas fördelning per associationsform. Tabeller märkta A sammanfattar data från 2015 års uppföljande granskning, de märkta B rapporterades I tabellerna redovisas summor och andelar som stöd för vår likaväl som för läsarens analys. När vi använder och anger ett procentvärde inom parantes (%) så är vår ambition att visa en procentuell fördelning. Ett exempel: et tillsvidareanställda med en bisyssla under helåret 2014 är högre än vid granskningen 2011 ( = 258 stycken) samtidigt som andelen är lägre (71,5 68,0 = 3,5 procentenheter). Tabell 1A anst (%) Anställningsform Har bisyssla (%) Andel per form (68,1) Tillsvidare (68,0) 15,8 % (15,2) Tidsbegränsad 421 (18,1) 20,6 % (16,7) Betalda per timme 324 (13,9) 13,1 % ,8 % Tabell 1B anst (%) Anställningsform Har bisyssla (%) Andel per form (81,2) Tillsvidare (71,5) 13,4 % (8,6) Tidsbegränsad 316 (17,0) 30,0 % (10,1) Betalda per timme 213 (11,5) 17,2 % ,2 % 9

12 Tabell 2A anst (%) Anställningens omfattning Har bisyssla (%) Andel per omfattning (53,4) Heltid (55,6) 16,4 % (46,6) Deltid (44,4) 15,0 % ,8 % Tabell 2B anst (%) Anställningens omfattning Har bisyssla (%) Andel per omfattning (74,8) Heltid (73,2) 14,8 % (25,2) Deltid (26,8) 16,2 % ,2 % Tabell 3A bisysslor anställda bisysslor gånger anställda Tabell 3B bisysslor anställda bisysslor gånger anställda De som betalas per timme betraktas i detta sammanhang som deltidsanställda 10

13 Tabell 4A (%) förekommer som 15 (0,5) ordförande, extern VD eller styrelseledamot i företag där landstinget har ägarintresse. 489 (15,9) styrelseledamot, suppleant, revisor eller -suppleant i en bostadsrättsförening. 106 (3,4) styrelseledamot, suppleant, revisor, -suppleant eller likvidator i en ekonomisk förening. 12 (0,4) styrelseledamot eller suppleant i en ideell förening 2. 2 (0,1) lekmannarevisorssuppleant i ett ömsesidigt försäkringsbolag. 2 (0,1) styrelseledamot eller lekmannarevisor i ett trossamfund (8,3) bolagsman, prokurist eller extern firmatecknare i handelsbolag. 33 (1,1) kommanditdelägare, komplementär eller prokurist i kommanditbolag. 732 (23,8) innehavare av, föreståndare för eller prokurist i, en enskild firma (46,4) ordförande, VD, extern VD, vice VD, extern firmatecknare, delgivningsbar person, lekmannarevisor, -suppleant, styrelseledamot eller -suppleant i aktiebolag Tabell 4B (%) förekommer som 2 (0,0) styrelseledamot i företag där landstinget har ägarintresse. 444 (18,9) styrelseledamot, suppleant, revisor, -suppleant eller extern firmatecknare i en bostadsrättsförening. 102 (4,3) styrelseledamot, suppleant, revisorssuppleant eller likvidator i en ekonomisk förening. 10 (0,4) styrelseledamot eller suppleant i en ideell förening 2. 1 (0,0) styrelseledamot i ett försäkringsaktiebolag. 1 (0,0) lekmannarevisorssuppleant i ett ömsesidigt försäkringsbolag. 2 (0,0) styrelseledamot eller suppleant i ett trossamfund (11,2) bolagsmän eller extern firmatecknare i handelsbolag. 37 (1,6) kommanditdelägare eller komplementär i kommanditbolag. 601 (25,6) innehavare av, eller prokurist i, en enskild firma. 885 (37,7) ordförande, VD, extern VD, vice VD, delgivningsbar person, lekmannarevisorssuppleant, styrelseledamot eller -suppleant i aktiebolag I utdraget från anställningsregistret som bildat underlag för granskningen fick vi denna gång med uppgifter om ansvar som chef i någon omfattning. Med de uppgifterna som grund kan vi konstatera att 292 av bisyssleinnehavarna är en chef. Dessa har sammanlagt 416 bisysslor. 2 I tabellerna ovan anges associationsformerna ideell förening och trossamfund. De ideella föreningar eller trossamfund som registreras av Bolagsverket bedriver någon form av näringsverksamhet. I fråga om kontroll av bisysslor bör därför dessa föreningar behandlas på samma sätt som övriga associationsformer. Ideella föreningar eller trossamfund som inte bedriver någon form av näringsverksamhet registreras inte av Bolagsverket och omfattas därför inte av granskningen. 11

14 Kommentarer Jämförelsen visar att det fortsatt förekommer bisysslor bland de anställda i landstinget. Dessutom ökar antalet bisysslor. Det var vår bedömning 2011 och är fortsatt vår bedömning 2015 att omfattningen av bisysslor innebär en icke försumbar effekt på den totala tjänsteutövningen i landstinget. Det är tydligt att landstingets innevarande process för att identifiera och bedöma bisysslor inte fungerar. Det utläser vi från antalet av landstinget kända bisysslor jämfört med de vi finner. De förbättringar i form av överväganden som aviserades i styrelsens svar till revisionen hade om de realiserats i nämnvärd omfattning rimligtvis gjort att vi kunnat redovisa radikalt andra värden än vad vi nu gör. För att exemplifiera med den allvarligaste risken med att landstinget inte aktivt och ändamålsenligt förhåller sig till bisysslor redovisas nedan med Statskontorets definition av oegentligheter och korruption från deras rapport Köpta relationer daterad juni Notera var i bilden Statskontoret placerar förmånen förtroendeskadliga bisysslor. Med andra ord, Statskontoret definierar en konstaterad och bedömd förtroendeskadlig bisyssla som en oegentlighet. Figur 3.1 sidan 46 i Statskontorets rapport Mot bakgrund av detta bör ansvariga ha svårt för att finna skäl att inte förbättra metoderna samt säkerställa att samtliga anställda regelbundet besvarar frågan om de innehar bisyssla. Vi anser det särskilt viktigt att anställda i chefsposition vet vad som definierar en bisyssla samt hur frågorna skall ställas och svaren bedömas. 12

15 Inköp från företag/förening där anställda har bisyssla av de (5,3 %) företagen eller föreningarna där anställda i landstinget har en funktionärspost återfinns i landstingets leverantörsregister företag/föreningar innebär en involvering av 158 stycken funktionärer som dessutom innehar en anställning i landstinget. 140 av de 150 företagen eller föreningarna har fått fakturor betalade, och/eller erhållit medel från, landstinget under Motsvarande värden från granskningen 2011 var 197 av de (9,1 %) företagen eller föreningarna återfanns i leverantörsregistret vilket innebar en involvering av 202 stycken funktionärer. 132 av de 197 företagen eller föreningarna hade fått fakturor betalade, och/eller erhållit medel. Fakturornas antals- och beloppsfördelning mellan de olika associationsformerna framgår av tabell 5 nedan. Tabellen markerad A redovisar värden från årets granskning och B visar de från Tabell 5A Företag/Förening företag/ föreningar funktionärer fakturor S:a fakturabelopp [SEK] Bolag där landstinget har ägarintressen Ideella föreningar Bostadsrättsföreningar Ekonomiska föreningar Ömsesidigt försäkringsbolag Aktiebolag Kommanditbolag Handelsbolag Enskild firma Baserat på de leverantörsidentiteter i registret som kan identifieras med ett organisationsnummer och som även tekniskt (kontrollsiffran är korrekt) kan konstateras vara ett. 13

16 Tabell 5B Företag/Förening företag/ föreningar funktionärer fakturor S:a fakturabelopp [SEK] Bolag där landstinget har ägarintressen Trossamfund Ideella föreningar Bostadsrättsföreningar Ekonomiska föreningar Ömsesidigt försäkringsbolag Aktiebolag Kommanditbolag Handelsbolag Enskild firma Landstinget fortsätter med andra ord att göra inköp av, eller på annat vis överföra medel till, företag och föreningar, via sin leverantörsfunktion, där anställda innehar funktionärspost. Sammanställningarna ovan visar att det sker på flera fakturor, till flera personers företag/föreningar och till stora belopp. Kommentarer Ovanstående redovisning är enbart gjord för att visa på vilken potentiell effekt bisyssleinnehav har på upphandling, inköp och utbetalningar. Iakttagelserna borde ha en inte oväsentlig påverkan på ett arbete med att förbättra, införa och säkerställa efterlevnaden av en ny process för hanteringen av anställdas bisysslor. 14