Samordningsförbundet Kungälv

Transkript

1 Försäkringskassan Västra Götaland Diarienr: 2007:013.3 Kungälvs kommun Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Kungälv Ansvarig tjänsteman Per Liljebäck HAR GODKÄNTS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET KUNGÄLV

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. Bakgrund 3 2. Historik Ansvariga tjänstemän 4 3. Organisation Samarbetspartners 4 4. Sammanfattning Insatser Ekonomi Bidrag Sammanfattning ekonomi Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys 9 6. Uppföljning av verksamhet eller projekt 9 7. Uppföljning budgetriktlinjer Uppföljning av mål 10 Bilaga 1 Styrelse Samordningsförbundet Kungälv 11 Bilaga 2 Avtal Utgångspunkten 12 2

3 DELÅRSRAPPORT FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET KUNGÄLV 1. Bakgrund Samordningsförbundet Kungälv (org.nummer ) bildades den 1 oktober 2005 i enlighet med lagen 2003:1 210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Samordningsförbundet Kungälv är en myndighetsgemensam satsning för samordning av rehabilitering och återgång till egen försörjning mellan Försäkringskassa, Hälso- och sjukvård, Kommun och Länsarbetsnämnd. Ledamöterna och ersättarna i Samordningsförbundet har utsetts av kommun- och regionfullmäktige, av försäkringsdelegationen och av länsarbetsnämndens direktör. Samordningsförbundet arbetar för att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning för personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och att den enskilda personen ska förbättra sin funktions- och arbetsförmåga. De samordnade resurserna används till insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att komma in på arbetsmarknaden. 2. Kort historik När man bildade Samordningsförbundet var tanken att docka förbundet till en samverkansorganisation som redan fanns i Kungälv och som kallades FALK. FALK var en frivillig samverkan (enl. FRISAM-lagstiftningen) mellan aktörerna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och Hälso- och sjukvårdsnämnd fyra. Parterna samfinansierade verksamheten som drevs av tre anställda från Kungälvs kommun. Arbetet i FALK hade två huvuduppgifter, dels ett aktivt förebyggande arbete och dels att samordna verksamheter och insatser där minst två av parterna i FALK ingick, utifrån ett individperspektiv. FALK hade jobbat med dessa frågor sedan 1995 och hade enligt egen uppgift en upparbetad samverkan och en god lokal förankring. Man ansåg att FALK kunde bli ännu effektivare genom inrättandet av ett samordningsförbund. Samordningsförbundet skulle bli en del av FALK:s totala organisation vilket så här i efterhand säkert var en god tanke men då Samordningsförbundet är en egen självständig juridisk person så blev redan i detta skede rollerna oklara. Det borde egentligen ha varit tvärtom, att FALK skulle bli en del av Samordningsförbundet. Nu lades mycket energi på att diskutera vem skulle göra vad i det fortsatta samverkansarbetet. En bit in på 2006 så fick Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan direktiv om att statens medfinansiering i samverkansaktiviteter i framtiden främst skulle ske inom Samordningsförbundens ram vilket medförde att dessa två parter mer och mer drog sig ur FALK:s arbete. 3

4 Det fick till följd att FALK:s samverkansarbete under 2006 allt mer skedde mellan två parter, kommunen och Regionen. Detta gjorde att kommunen i början på hösten 2006 tog beslut om att FALK som begrepp och verksamhet skulle upphöra sista december Den verksamhet som skulle finnas kvar skulle från 1 januari 2007 helt ägna sig åt förebyggande folkhälsoarbete helt skilt från Samordningsförbundets verksamhet. Det hade naturligtvis varit bättre att FALK hade blivit en del inom Samordningsförbundets ram när Samordningsförbundet bildades. Nu fick man lägga mycket energi på organisatoriska frågor och gränsdragningsfrågor under onödigt lång tid. 2.1 Ansvariga tjänsteman Samordningsförbundet har till dags dato haft tre ansvariga tjänstemän. Jonas Johansson, Kungälvs kommun, fick rollen som ansvarig tjänsteman den första tiden. Han arbetade som ansvarig tjänsteman i liten omfattning från 1 oktober 2005 till 14 februari Under denna period påbörjade man rekrytering av en ansvarig tjänsteman på heltid som en långsiktig permanent lösning. Den 15 februari 2006 tillträdde Anna Andersson, Försäkringskassan, som ansvarig tjänsteman. Hon arbetade 40 % av en heltid från nämnda datum till sista mars Från 1 april till 31 augusti 2006, då hon slutade, arbetade hon 80 % av en heltid. Från den 1 september 2006 rekryterades Per Liljebäck från Samverkan Fyrbodal. Han skulle hjälpa Samordningsförbundet under hösten samtidigt som en nyrekrytering av ansvarig tjänsteman skulle genomföras. Liljebäck kunde under hösten endast arbeta 50 % av en heltid p.g.a. andra åtaganden i Fyrbodal. Samordningsförbundet ansåg sig inte få någon lämplig kandidat till tjänsten utan frågan gick åter till Liljebäck för en fortsättning som ansvarig tjänsteman från 1 januari Liljebäck accepterade. Under våren har han arbetat 75 % av en heltid för att från och med 1 juli 2007 arbeta heltid. Denna beskrivning vill bara belysa att Samordningsförbundet egentligen inte har haft någon kontinuitet på tjänsten som ansvarig tjänsteman förrän den 1 januari Detta har naturligtvis påverkat arbetet i Samordningsförbundet negativt och det kan rimligtvis inte ligga Samordningsförbundets tidigare styrelse till last. 3. Organisation Förbundet leds av en styrelse med fyra ledamöter och fyra ersättare (Bil. 1). Ledamöterna kommer från de fyra parterna och de har var sin ersättare. Försäkringskassan innehar ordförandeskapet och Västra Götalandsregionen innehar vice ordförandeskapet. Ansvarig tjänsteman leder och driver arbetet utifrån de mål, riktlinjer och den organisation som Samordningsförbundet har fastställt. Ansvarig tjänsteman tar fram underlag till styrelsen inför beslut och är länken mellan samordningsförbundet och dess samarbetspartners beredningsgrupp och handläggargrupper. 3.1 Samarbetspartners Beredningsgruppen är chefspersoner utsedda av förbundsmedlemmarna. De har en oerhört viktig roll i arbetet. Förutom att de medverkar på olika sätt att ta fram underlag som sedan ligger till grund för eventuella beslut av Samordningsförbundets styrelse, så är de personer som inom sin 4

5 egen organisation medverkar till att det som Samordningsförbundet beslutar om också blir genomfört i samarbete med ansvarig tjänsteman och/eller annan personal. Handläggargrupp/er arbetar med det praktiska utförandet. Handläggargrupp/erna består av professioner från förbundsmedlemmarna. 4. Sammanfattning Under perioden har styrelsen haft 3 ordinarie styrelsemöten. Presidiet har haft två presidiemöten. Från den 1 januari 2007 har Per Liljebäck, ansvarig tjänsteman för Samordningsförbundet, arbetat 75 % av en heltid. Från och med 1 juli 2007 arbetar Liljebäck heltid. Samordningsförbundets ekonomiadministration köptes under år 2006 av Ekonomiteamet, Kungälvs kommun. Från 1 januari 2007 köps denna tjänst av Regionens Administrativa Centrum. En genomarbetad verksamhetsplan med tillhörande budget som arbetades fram under 2006 började gälla från och med Av verksamhetsplanen framgår bland annat att styrelsen tillsammans med beredningsgruppen kunnat urskilja nedanstående målgrupper som man vill arbeta vidare tillsammans med: unga vuxna med sammansatt problematik personer med utmattningssyndrom invandrare som inte är etablerade på arbetsmarknaden förebyggande sjukskrivningsåtgärder träningsaktiviteter för sjukskrivna Genus- och mångfaldsperspektiv ska beaktas vid planering av insatser. En ny styrelse har tillsatts från den 1 april 2007 och deras synpunkter på de tidigare föreslagna målgrupperna har måst vägas in. Styrelsen och beredningsgruppen diskuterade vid styrelsemötet den 28 maj vilken nästa målgrupp som borde prioriteras. Efter en givande diskussion så kom styrelsen och beredningsgruppen överens om att det vore önskvärt om man kunde göra insatser för målgruppen invandrare som inte är etablerade på arbetsmarknaden. Ansvarig tjänsteman fick i uppdrag att ta fram kompletterande underlag kring denna målgrupp. Fortsatt diskussion och eventuellt beslut i frågan tas den 5 september då styrelsen och beredningsgruppen ska ha en gemensam konferensdag. Träningsaktiviteter för sjukskrivna är ett annat viktigt verktyg som kan behövas för att få en fullgod rehabilitering. De målgrupper som Samordningsförbundet nu valt att göra insatser för tror vi kan ha behov av att utföra viss fysisk aktivitet. Man behöver inte vara sjukskriven för delta i sådan aktivitet utan även i det förebyggande perspektivet kan det vara en insats som gör god verkan för många av inom de aktuella målgrupperna. Ansvarig tjänsteman har därför påbörjat diskussioner med Kungälvs sjukgymnastik AB om de eventuellt kan tillhandahålla dessa tjänster. Sedan tidigare har projektet Utgångspunkten startat under våren Se vidare under rubriken 4.1 Insatser 2007 och Bil 2 Avtal Utgångspunkten. 5

6 4.1 Insatser 2007 Sedan tidigare har det gjorts en kartläggning kring målgruppen Unga vuxna. Styrelsen ansåg därför att insatser/aktiviteter i första hand skulle prioriteras för denna grupp under Styrelsen tog beslut den 12 januari 2007 om att projektet Unga vuxna (nu kallad projekt Utgångspunkten ) snarast ska sättas igång utifrån de intentioner i den Uppdragsbeskrivning (nu kallad Avtal ) som ansvarig tjänsteman redovisade vid mötet. Under januari och februari arbetade ansvarig tjänsteman tillsammans med presidiet, beredningsgrupp och handläggare/motsvarande från Samordningsförbundets parter fram ett textmässigt innehåll i Avtal som samtliga kunde ställa sig bakom. Avtalet är nu underskrivet av samtliga i beredningsgruppen och av Samordningsförbundet Kungälv (Bil 2). Under mars/april påbörjades en rekryteringsprocess för att anställa en samordnare för projektet. Anställningsintervjuer genomfördes av beredningsgruppen under april Agneta Svensson anställdes som samordnare. Svensson arbetar som socialsekreterare i Kungälvs Kommun men kommer nu att bli utlånad till att driva projektet under två år. Svensson började arbeta heltid i projektet den 1 juni Lokaler där verksamheten ska bedrivas har ordnats på Västra Gatan. Under maj och juni har ett antal informationer och möten arrangerats med handläggare från de olika parterna som har utsetts att arbeta inom projektet för att diskutera hur arbetet ska utföras. Det är viktigt att man är överens om arbetsinnehållet, ev. kompetensutveckling, schemaläggning, hur uppföljning och utvärdering ska ske m.m. innan man startar. Eftersom lokalerna på Västra Gatan var helt tomma och lite slitna vid övertagandet så har sommaren ägnats åt diverse praktiska göromål som inköp av möbler och dator, smärre småreparationer och målning av lokalerna. Målet är att öppna verksamheten för målgruppen den 10 september. Som tidigare har nämnts så är det styrelsens intentioner att man ska starta insatser för målgruppen invandrare som inte är etablerade på arbetsmarknaden under Ekonomi 5.1 Bidrag Huvudmännen bidrar ekonomiskt till Samordningsförbundets verksamhet enligt följande: Bidrag i tkr Försäkringskassa/Länsarbetsnämnd Kommun 700 Hälso- och sjukvårdsnämnd 700 Totalt

7 5.2 Sammanfattning ekonomi Belopp i tkr Utfall jan - augusti Aktuell budget jan augusti Avvikelse jan - augusti Prognos helår (aktuell) Aktuell budget helår Bokslut föreg år Nettokostnad och finansnetto Bidrag Resultat Utgående EK Periodens resultat blev tkr. Att avvikelsen på tkr blev så stor beror på att projektet Utgångspunkten inte ännu har genererat de kostnader vi beräknade vid årets början. Projektet startar fullt ut i början av september och kostnaderna kommer därmed att belasta Samordningsförbundet senare under året. Förhoppningen är att ytterligare ett projekt kommer att startas under året. Siffrorna under rubriken Aktuell budget helår utgår från de beräkningar som gjordes i Verksamhetsplan Förhoppningen var då att projektet Utgångspunkten skulle kunna starta tidigare än vad som nu har blivit fallet. De siffror som står under rubriken Prognos helår får anses vara mer realistiska. En faktor som har påverkat ekonomin positivt är att Försäkringskassan företräds av tjänstemän i styrelsen istället som tidigare av förtroendevalda vilket medför minskade kostnader för arvoden. Dessa ändrade förutsättningar var inte kända när Verksamhetsplan med tillhörande budget för 2007 arbetades fram. Ny beräkning av budgeten kommer att finnas med vid nästa delårsrapport. Samordningsförbundets utgående egna kapital 31 augusti 2007 blev tkr. 5.3 Resultaträkning Jan Augusti 2007 Samordningsförbundet Kungälv Budget Utfall Utfall Jan-Aug 2007 Jan-Aug 2007 Jan-Aug 2006 Intäkter Övriga intäkter 0,00 0,00 0,00 Summa Verksamhetens intäkter 0,00 0,00 0,00 Kostnader Arvoden , , ,00 Reseersättning , , ,00 Sociala avgifter , , ,00 Övriga Personalkostnader , ,00-224,00 Verksamhetsanknutna kostnader , , ,00 Lokalkostnader ,00 0,00-340,00 Övriga kostnader , ,81 Not ,00 Summa Verksamhetens kostnader , , ,00 RES1 Verksamhetens nettokostnad , , ,00 7

8 Erhållna bidrag från huvudmännen , , ,00 Övriga finansiella intäkter 0,00 0,00 0,00 Övriga finansiella kostnader 0, ,21,00 0,00 Summa Finansiella intäkter/kostnader , , ,00 RES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut , , ,00 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 RES3 PERIODENS RESULTAT , , ,00 NOTER Not 1 Övriga kostnader 6419 Övr. förbrukningingsinv: 481,20 kr 7212 Tele, mobil: 1 087,96 kr 7551 Konsultarvode: kr 7619: Övriga kostnader: 1 096,65 Sek 5.4 Balansräkning Jan Augusti 2007 Samordningsförbundet Kungälv TILLGÅNGAR Utgående Ingående balans Förändring balans Anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Summa anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar , , Not 1 Likvida medel , , ,56 Not 2 Summa omsättningstillgångar , , ,56 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,56 EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER Eget kapital Eget kapital ,27 0, ,27 Periodens resultat 0, , ,59 Summa Eget kapital , , ,86 Skulder Kortfristiga skulder , , ,70 Not 3 Summa skulder , , ,70 SUMMA EGET KAPITEL, AVS. och SKULDER , , ,56 NOTER Not 1: Kortfristiga fordringar 1669 Andra kortfristiga fordringar:

9 Sek 1687 Redovisningskonto, Ludvikamoms: Sek Not 2: Likvida medel 1920 Plusgiro: ,56 Sek 1931 Checkräkningskonto: 0 Sek Not 3: Kortfristiga skulder 2411 Leverantörsskulder: ,70 Sek 2711 Innehållen personalskatt: 713 Sek 2931 Upplupna sociala avgifter: 463 Sek 2991 Upplupna kostnader: Sek 2992 Förutbetalda intäkter: Sek 5.5 Finansieringsanalys Samordningsförbundet Kungälv Löpande verksamhet Periodens resultat ,59 Kassaflöde från löpande verksamhet ,59 Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar ,00 Kortfristiga skulder ,90 Förändring av rörelsekapital ,90 Investeringar Investeringar 0,00 Investeringsnetto 0,00 Finansieringar Långfristiga fordringar 0,00 Långfristiga skulder 0,00 Finansieringsnetto 0,00 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL ,49 6. Uppföljning av verksamhet eller projekt Nettokostnad och finansnetto Utfall Aktuell Avvikelse Prognos Aktuell i tkr per område Jan-aug budget Jan-aug helår budget Jan-aug (aktuell) helår Politisk organisation Information/Utveckling Övriga verksamhetsanknutna projekt Gemensamt Totalt

10 Att avvikelsen på 1922 tkr blir så stor p.g.a. att projektet Utgångspunkten inte ännu har genererat de kostnader vi beräknade vid årets början. Projektet startar fullt ut i början av september och kostnaderna kommer därmed att belasta Samordningsförbundet senare under året. Förhoppningen är att ytterligare ett projekt kommer att startas under året. De siffror som står under rubriken Prognos helår får anses vara mer realistiska än den budget som upprättades och beslutade i Verksamhetsplan för Uppföljning budgetriktlinjer Inte aktuell. 8. Uppföljning av mål Den huvudsakliga verksamhetsuppföljningen kommer att ske i SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet). Styrelsen har beslutat om att tillsammans med övriga förbund i Västra Götaland, att medfinansiera en gemensam resursperson för uppföljningssystemet SUS. Balanserat styrkort, självvärdering, egenskattning kan också bli aktuell som uppföljningsinstrument. Därtill kan det bli aktuellt att anlita utomstående konsult för att göra mål- och resultatutvärdering, processutvärdering och effektutvärdering. Samordningsförbundet Kungälv Kungälv Agneta Malmsten, ordförande Försäkringskassan Jan-Åke Simonsson, vice ordförande Västra Götalandsregionen 10

11 Bil 1 STYRELSE SAMORDNINGSFÖRBUNDET KUNGÄLV FR.O.M Försäkringskassan Agneta Malmsten (tjänsteman), ordförande Eva Svensson (tjänsteman), ersättare Västra Götalandsregionen Jan-Åke Simonsson (s), vice ordförande Marianne Nilsson (kd), ersättare Kungälvs kommun Gun-Marie Daun (kd), ledamot Mona-Britt Gillerstedt (s), ersättare Länsarbetsnämnden Thomas Gustafsson (tjänsteman), ledamot Johan Bräutigam (tjänsteman), ersättare 11

12 BIL 2 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Kungälv Mottagare Beredningsgruppen Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS NAMN: Utgångspunkten 1.2 Syfte Att tidigt och snabbt kunna sätta in relevanta åtgärder, så att ungdomar får förutsättningar att kunna arbeta, utbilda sig, delta i annan aktivitet eller uppnå en bättre livskvalité Att ha en öppen verksamhet två dagar i veckan samt övrig tid ha en flexibel tillgänglighet Att genom samverkan få en breddad kompetens- som ökar effektiviteten mellan myndigheterna 1.3 Mål och målgrupp Samordnad rehabilitering* för unga vuxna, år. Individerna kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov. En omfattande kartläggning gjordes under våren 2006 kring den aktuella målgruppen och där man från myndigheterna samstämmigt kom fram till att det är en grupp som behöver prioriteras. Följande huvudmål för arbetet ska gälla: - uppnå eller öka förmågan till förvärvsarbete - förbättrad livskvalité - stärkt social kompetens - undvika rundgång mellan olika myndigheter - heltäckande bedömning av problem och möjligheter 12

13 1.4 Plan för aktiviteten Inriktning I projektet Unga vuxna ska det finnas tillgång till personal från Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Kommun och Region. Därigenom undviks rundgång samtidigt som kompetens från olika områden finns tillgänglig. En/flera handläggare från varje myndighet är placerad vid enheten. Insatserna kan vara av skiftande karaktär beroende på behovet för den enskilde. Exempelvis kan det vara samtalsbehandling/ korttidsterapi, arbetsträning/praktik, social träning och medicinsk rehabilitering. Om de insatser som behöver sättas in inte finns tillgängliga inom teamet eller inom myndigheterna så kan andra rehabilitieringsverktyg användas som exempelvis tillgång till ALC:s verksamhet, OASEN, annat. Det är viktigt att använda sig av den kompetens som finns utbyggd idag men det kan då bli tal om upphandling av deras tjänster. Enheten ska vara öppen för alla inom åldersintervallet år men i första hand ska en prioritering ske av ungdomar enligt följande kriterier; - bedöms ha problem som hindrar möjligheterna till arbete/studier. Bedömningen kan vara gjord av arbetsförmedling/socialkontor eller att det finns ett läkarintyg. - har socialbidrag/sjukpenning/aktivitetsersättning eller a-kassa. Dock kan det i vissa fall göras undantag från denna regel, t.ex. där någon saknar arbete/skolgång och försörjs av föräldrar. - är i behov av stöd från mer än en myndighet. - bedöms ha psykiska problem/ohälsa som inte behöver vara dokumenterad psykisk sjukdom/annan ohälsa men som kräver bedömning/diagnos/prognos och/eller kan förväntas behöva behandling/insats från läkare/terapeut. I varje enskilt fall ska en rehabiliteringsplan/behandlingsplan upprättas. Om det inte anses nödvändigt så ska det kunna motiveras. Anledningen till det är att få en struktur i arbetet men även för att kunna uppfylla kraven på uppföljning bl a i SUS (se under rubriken Uppföljning ). Man ska snarast inom teamet bestämma vem som äger ärendet så att personen vet vem den ska vända sig till om det blir en längre rehabilitering/behandling. 13

14 Unga som bedöms ha en psykisk sjukdom som kräver insats från psykiatrin ska hänvisas dit. Enheten bedöms kunna ta emot ca 70 ungdomar per år på spontanbesök eller på rekommendation. Av dessa beräknas ca 35 ungdomar få stöd och del av verksamheten vid enheten medan övriga hänvisas vidare till annan instans som bättre kan tillgodose den enskildes behov. Personal En samordnare som kan leda arbetet engageras på heltid så snart som möjligt. Viktigt är att den person som anställs både har en god ledarförmåga, vana att samverka med olika myndigheter, förstå rehabiliterings-/behandlingsprocesser, ha en vana att driva projekt och bilda nätverk. Uppgiften blir att hålla i styrgruppsarbetet, vara ansvarig för och leda det team som bildas, och sedan delta i eget direkt klientarbete. Till det kommer som tidigare nämnts handläggare/motsvarande från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommun och Region lägger del av sin arbetstid vid enheten Kostnaden för handläggarna/motsvarande finansieras dels av den ordinarie myndigheten dels genom bidrag från Samordningsförbundet (50/50). Öppettider, lokal mm Tiden för öppettider får till en början uppskattas och korrigeras efter hand. För att kunna ha spontana besök ska enheten ha öppet 2 dagar i veckan. Övrig tid ska man kunna ta emot besök på bokade tider Önskemål finns att kunna inrymma enheten i en centralt belägen lokal. Uppskattningsvis bör lokalen bestå av minst 2 samtalsrum, expedition/konferensrum och kök. Utformning av verksamheten En samordnare är ansvarig för verksamheten. Samordnaren deltar också i det direkta klientarbetet. Eftersom arbetsgruppen kommer att bestå av representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommun och Region är det viktigt och en förutsättning för ett framgångsrikt arbete att 14

15 personalen ges möjlighet till team- och metodutveckling samt handledning från början. Ett systemteoretiskt arbetssätt för teamet som helhet, och specialkompetens inom respektive område med evidensbaserade metoder som grund förefaller rimligt. Den sökande tas emot av två handläggare för en så bred bedömning som möjligt. Teamkonferenser med ärendegenomgångar och överlämnanden där alla deltar hålls regelbundet. Arbetssättet är korttidsinriktat och när behov av mer omfattande stöd föreligger tar handläggaren med sig personen till sin myndighet. Samverkan kan också fortsätta på den nivån. Att i bedömningsfasen beskriva tidigare insatta åtgärder, nuvarande problemsituation, och planerade insatser är viktigt för fortsatt utvärdering. Modell för utvärdering behöver finnas när arbetet startar. Olika bedömningsinstrument för den/de olika behandlings/åtgärdsområdena behöver tas fram. Enheten skall också kunna fungera som ett kunskapscentrum som kan ge konsultativ hjälp och stöd till den ordinarie verksamheten i de samverkande myndigheterna 1.5 Organisation Samordningsförbundet Kungälv är projektägare. Beredningsgruppen är knutet till projektet. Ansvarig tjänsteman håller ihop trådarna tills en projektsamordnare är anställd. Ansvarig tjänsteman återkopplar till Samordningsförbundets styrelse 1.6 Kostnader, budget Lokalkostnad; minst 2 samtalsrum, 1 expedition/konferensrum, 1 kök. Utrustning; Möbler, datorer, kontorsmaterial m.m. Löpande kostnader; Telefonabonnemang, internet, del i vxl m.m. Personal; En heltidstjänst samordnare ca kr/mån + soc.avgifter. Finansieras av Samordningsförbundet. 15

16 (Samordningsförbundet kommer inte att vara arbetsgivare åt samordnaren utan någon av Samordningsförbundets medlemmar får ta det ansvaret). Övrig personal; kostnaderna för medverkande personal från AF, FK, Kommun och Region finansieras till hälften av Samordningsförbundet och till hälften av varje ingående myndighet. Kompetensutveckling; kostnaden initialt beräknas bli högre vid uppstart av ny verksamhet Hyra Utrustning Löpande kost Samordnare Övrig personal Komp.utv Komp.utv 100 tkr/år 100 tkr/engångskostnad 50 tkr/år 600 tkr/år tkr/år 100 tkr/engångskostnad 50 tkr/år Budgetram år 1 = tkr Preliminär budget år 2 ca tkr Uppföljning Enhetens verksamhet skall dokumenteras, följas upp och utvärderas. Noggrant utarbetade instrument för uppföljning av verksamheten både på individnivå och för hela verksamheten kommer att utarbetas. Dessutom är någon form av oberoende utvärdering önskvärt efter de två första åren. Nedan ges förslag på instrument som kan användas. SUS (System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet) är dock ett obligatoriskt instrument som ska användas. SUS är ett webbaserat system för att följa upp resultat av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. SUS har utvecklats gemensamt av Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen 1. uppföljning genom det gemensamma systemet SUS 2. egenskattning 3. självvärdering av personalen som arbetar vid enheten 4. utvärdering av utomstående konsult (mål & resultatutvärdering) - processutvärdering (projekt, deltagare, samverkan, metod) - effektutvärdering (deltagare/samhälle, metod, samverkan ) 5. balanserat styrkort 16

17 Implementering En diskussion ska påbörjas vid projektets start om hur implementering ska ske år tre. En förutsättning är att de ingående parterna tycker att en fortsättning är av yttersta vikt och att man anser att man nått de uppsatta målen. En utvärdering som ska göras två år efter att projektet har startat får visa detta. Återkoppling till styrelsen Återkoppling till styrelsen sker i samband med delårsrapporter och årsredovisning Ort och datum: KUNGÄLV den Namn Namn Namn Mona-Britt Gillerstedt Ordf. Samordningsförbundet Kungälv Anna-Carin Sandberg Arbetsförmedlingen Ledamot i beredningsgruppen Agneta Malmsten Försäkringskassan Ledamot i beredningsgruppen Namn Namn Namn Lars Alfredsson Jonas Arngården Per Liljebäck Hälso- och sjukvårdskansliet Kungälvs Kommun Samordningsförbundet Kungälv Ledamot i beredningsguppen Ledamot i beredningsgruppen Ansvarig tjänsteman 17