Version PROGRAM- KOMPLEMENT EUROPEISKA UNIONEN. Detta program delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden

Transkript

1 PROGRAM- KOMPLEMENT EUROPEISKA UNIONEN Detta program delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden

2 1. ADRESSER OCH KONTAKTPERSONER... 5 Sydsamiskt område (Åarjelsaemien dajve)... 5 Nordens Gröna Bälte... 5 Inre Skandinavien... 5 Gränslöst Samarbete VAD ÄR INTERREG III A SVERIGE NORGE? Program och programkomplement Geografisk omfattning Presentation av delområde Åarjelsaemien dajve (sydsamiskt område) Presentation av delområde Nordens Gröna Bälte Presentation av delområde Inre Skandinavien Presentation av delområde Gränslöst Samarbete PROGRAMMETS VISION, MÅL OCH STRATEGI Vision Övergripande mål Strategi PROJEKTINSATSER Vem kan söka? Olika typer av projekt Regler för stöd till företag m.m Övriga undantag och speciella regler Förhållandet till EU:s statsstödsregler och EES-avtalet OFFENTLIG OCH PRIVAT MEDFINANSIERING Svensk, norsk och EU-finansiering Privat finansiering URVALSPROCESSEN Metod för urval av projekt

3 6.1.1 Formella krav Indikatorer Kvantitativa och kvalitativa indikatorer samt utvärderingar Horisontella kriterier Kvalitativ bedömning INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER Insatsområde A: Näringslivs- och kompetensutveckling Åtgärd A1: Kunskap- och kompetensutveckling Åtgärd A2: Utveckling av företag och företagande Åtgärd A3: Samisk samhällsutveckling Åtgärd A4: Regionöverskridande projekt Insatsområde B: Livsmiljö och samhällsutveckling Åtgärd B1: Infrastruktur och kommunikationer Åtgärd B2: Miljö och hälsa Åtgärd B3: Kultur, regional identitet och attraktionskraft Åtgärd B4: Regionöverskridande projekt Insatsområde C: Tekniskt stöd Åtgärd C 1: Administration Åtgärd C 2: Information och datasystem BESLUTSPROCESS Förutsättningar Från ansökan till beslut Delområdesspecifika projekt Regionöverskridande projekt PROJEKTGENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Projektgenomförande Uppföljning Indikatorer Horisontella kriterier Generella indikatorer Åtgärdsspecifika indikatorer Resultatmätning av programmets direkta effekter FRÅN REKVISITION TILL UTBETALNING Från rekvisition till utbetalning av EU-medel Från rekvisition till utbetalning av norska statliga Interreg-medel INFORMATIONSFRÅGOR

4 11.1 Förutsättningar Handlingsplan för information och kommunikation DATORISERAT SYSTEM FÖR UTBYTE AV UPPGIFTER Datasystem Överföring av data till kommissionen AVGRÄNSNING MOT ANDRA EU-PROGRAM BILAGOR Bilaga 1a Karta över delområdet Åarjelsaemien dajve (sydsamiskt område) Bilaga 1b Karta över delområdet Nordens Gröna Bälte Bilaga 1c Karta över delområdet Inre Skandinavien Bilaga 1d Karta över delområdet Gränslöst Samarbete Bilaga 2a Svenska stödordningar Bilaga 2b Norska stödordningar Bilaga 3 Finansiella tabeller

5 1. ADRESSER OCH KONTAKTPERSONER Programkomplementet är en vägledning för den som vill söka bidrag till projekt inom ramen för EU:s gemenskapsinitiativ Interreg III A Sverige-Norge. Programmet omfattar delområdena Sydsamiskt område, Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Vägledningen innehåller programmets syfte och mål samt vilka krav som ställs på projektägare under genomförandet och efter projektets avslutande. Vem kan jag kontakta? I varje delområde finns svenska och norska Interreg-sekretariat. Här kan du också lämna in din ansökan. Ansökan skall alltid inlämnas till det svenska Interreg-sekretariatet. Grundprincipen är att en ansökan skall inlämnas till sekretariatet som ligger i det område som ansökan avser. Förvaltningsmyndighet och Utbetalningsmyndighet är Länsstyrelsen i Jämtlands län. Var hittar jag ansökningsblanketter? Information och blanketter kan laddas ner via internet under På hemsidan finns också e-postadresser till kontaktpersoner på Interreg-sekretariaten. Det går också att beställa ansökningsblanketter från sekretariaten på telefon enligt nedan Interreg-sekretariat: Sydsamiskt område (Åarjelsaemien dajve) Sametinget Sverige, Interreg-sekretariatet, Tel: + 46 (0) Sametinget, Norge, Interregsekretariatet, Tel + 47 (0) Nordens Gröna Bälte Länsstyrelsen i Jämtlands län, Interreg-sekretariatet, Tel: Nord-Tröndelag fylkeskommune, Interregsekretariatet, Tel Sör-Tröndelag fylkeskommune, Interregsekretariatet, Tel Inre Skandinavien Länsstyrelsen i Värmlands län, Interregsekretariatet, Tel +46 (0) Hedmark fylkeskommune, Interregsekretariatet, Tel: Akershus fylkeskommune, Interregsekretariatet, Tel: Östfold fylkeskommune, Interregsekretariatet, Tel: Gränslöst Samarbete Västra Götalands regionen, Interregsekretariatet, Tel: + 46 (0) Östfold fylkeskommune, Interregsekretariatet, Tel:

6 2. VAD ÄR INTERREG III A SVERIGE NORGE? 2.1 Program och programkomplement EU:s huvudsyfte med Interreg III A är att genom gränsöverskridande samarbete bidra till att utveckla en attraktiv region. Programmet för INTERREG IIIA Sverige-Norge fastställdes av EU-kommissionen och kan laddas ned från nätet (se kap 1). Programmet har utarbetats av delområdenas interregionala partnerskap, där hänsyn tagits till olika förslag och idéer, och innehåller en analys av gränsregionens förutsättningar samt en strategi för hur arbetet skall bedrivas. Grunden för programmet har varit svenska regionala tillväxtavtal, norska fylkesplaner och regionala utvecklingsprogram. EG-förordningar samt svenska och norska förordningar reglerar verksamheten. Av rådets (EG) förordning 1260/1999 framgår att förvaltningsmyndigheten ansvarar för förvaltning och genomförande av programmet. Länsstyrelsen i Jämtlands län är förvaltningsmyndighet samt utbetalande myndighet för Interreg III A Sverige-Norge. Utbetalande myndigheter på norsk sida är Sör-Tröndelag-, Hedmark- och Östfold fylkeskommuner för respektive delområde. Programmet är uppbyggt som ett gemensamt program med decentraliserat beslutsfattande och övrigt programgenomförande i fyra delområden och i den interregionala beslutsgrupp som finns i varje delområde. De utökade möjligheterna till samverkan mellan delområdena kommer att underlättas genom en gemensam beslutsgrupp som skall fatta beslut om samverkansprojekt, som omfattar minst två delområden. Förvaltningsmyndigheten har utarbetat programkomplementet i samarbete med delområdenas berörda länsstyrelser, självstyrelseorgan, fylkeskommuner och sametingen, som har fått i uppdrag att utarbeta förslag till Interreg IIIA-program för Sverige-Norge. Innehållet i programkomplementet har förankrats i respektive delområde. I programkomplementet finns en detaljerad beskrivning av hur det praktiska programarbetet skall genomföras. För projektsökarna är det framförallt följande punkter som är intressanta: inom vilka områden (åtgärder) man kan söka projektstöd vilka värderingar (kriterier) ett projekt skall beakta hur programmets och projektens måluppfyllelse skall följas upp och mätas (indikatorer) 2.2 Geografisk omfattning Det svensk-norska programmet omfattar geografiskt fyra delområden: sydsamiskt område Åarjelsaemien dajve, Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Nedan följer en kort presentation av de fyra olika delområdena i programmet. Beskrivningen är uppdelad i teman som är identiska med programmets åtgärder. 6

7 Karta över programområdet Interreg III A Sverige-Norge, med delområden 7

8 2.3 Presentation av delområde Åarjelsaemien dajve (sydsamiskt område) Inledning Det sydsamiska området innefattar Jämtlands län samt Nord- och Sør-Trøndelag, Idre nya sameby i Dalarnas län, Elgå reinbeitesdistrikt i Hedmarks fylke. Inom ramen för 20%-regeln 1 kommer även möjligheter för projektaktiviteter att kunna ges i Västerbottens län och del av Nordlands fylke (Helgeland). Det samiska området sträcker sig över fyra länder. Trots detta har samerna eftersträvat att hålla samman socialt, kulturellt och näringsmässigt även om nationsgränserna utgjort organisatoriska hinder för sammanhållningen. Det samiska folket har ett eget språk, en egen kultur, historia och egna näringar som skapar sammanbindande element för befolkningen tvärsöver nationalgränserna. Inom det samiska området är samerna indelade i olika regioner varav det sydsamiska området utgör en region. Historiskt har sydsamer haft mycket nära sociala relationer med varandra, oavsett på vilken sida om den norsk/svenska gränsen man bott. Traditionella renflyttningar har alltid skett i öst-västlig riktning och släktförhållanden sträcker sig över gränsen. Det är därför viktigt att även fortsättningsvis fördjupa och förstärka samarbetet människor emellan. Inte minst för att utveckla det sydsamiska språket, kulturen och de traditionella näringarna, men även nya näringsformer. Det gäller att överbrygga avståndet och arbeta för att åstadkomma närhet, bl.a. genom kompetensutveckling och stärkande av de egna resurserna. Den sydsamiska området är en geografisk region som idag kännetecknas av låg tillväxt, utflyttning och hög arbetslöshet. Karaktäristiskt för hela området är extrem glesbygd, med små befolkningscentra och glest bosättningsmönster. En gemensam nämnare för regionen är en sviktande och, i vissa områden, obefintlig arbetsmarknad i närområdet. Den största styrkan i regionen är dock att den samiska kulturen med sina traditionella näringar och det samiska språket är gemensam över landgränserna. Detta utgör en potential för samhälls- och näringsutveckling i ett gränsöverskridande samarbete, som bör utnyttjas optimalt. Utveckling av företagande traditionella och nya samiska näringar Samerna har i alla tider försörjt sig på renskötsel, fiske, jakt, samiskt jordbruk och utmarksresurser och på en kombination av dessa näringar. Dessutom har sámi duodji - sameslöjden - för många samer utvecklats till en självständig näring. Att bedriva näringsverksamhet i kombinationsform är en traditionell form för överlevnad i sameområdet. De samiska traditionella näringarna utgör grunden för vidareutveckling av ett varierat och produktskapande näringsliv. Inom det samiska området finns idag många utvecklingsbara resurser. Med ett ökat samiskt inflytande och nyttjande av dessa resurser kan underlag skapas för satsningar inom t.ex. turism, vidareförädling av samiska traditionella produkter samt nya tjänsteföretag inom ekonomi, språk, IT och media. Det samiska näringslivet domineras idag helt av så kallade mikroföretag. De allra flesta företagen är enmansföretag och präglas av ensamarbete. Då de stödformer som finns är anpassade efter en helt annan volym på företagen har samiska företag ingen möjlighet att ta de av de stöd som erbjuds. Det finns ingen samisk företagarorganisation och heller inga etablerade informationsnätverk för den sortens företagande. Utveckling av ett mer differentierat och dynamiskt samiskt näringsliv skulle kunna motverka utflyttning och kunna 1 Inom ramen för 20-% regeln innebär att i nämnda områden utanför Interreg-området kan delta i projektaktiviteter inom ramen för Interreg III A Sverige-Norge (se guidelines II-10). 8

9 motivera såväl yngre som äldre samer att återvända till det sydsamiska området. Ett gemensamt tillvaratagande av både naturresurser och mänskliga resurser gör att områdets sårbarhet minskar. Mot denna bakgrund är det angeläget med en näringsmässig utveckling av de befintliga traditionella samiska näringarna samtidigt som det är ytterst nödvändigt att med kraftiga satsningar skapa nya arbetstillfällen som kompletterar samisk tradition och kultur. Inte minst för samiska kvinnor och ungdomar men också för dem som står utanför de traditionella samiska näringarna. Samisk kultur Ordet kultur har många innebörder. I en samisk kontext har kulturbegreppet en vidare mening och ofta inbegriper det samiska kulturbegreppet också den materiella grunden för kulturbärarnas existens. Inom det sydsamiska området finns en rik flora av verksamheter som kan kallas kulturindustri. Kulturprodukter av olika slag som musik, jojk, teater, bokutgivning, tidningsutgivning, multimedia, foto, film, konst, museiverksamhet etc. är en betydelsefull del av det samiska samhällslivet och berikar och synliggör den samiska kulturen. Aktiviteter inom olika sporter arrangeras varje år, och brukar alternera mellan de olika länderna. Det arrangeras aven samemästerskap på nationell och nordisk basis i olika sportsgrenar. Dessa kulturaktiviteter tvärs över riksgränsen bidrar till att bevara och levandegöra det samiska området. Det bidrar också till att stärka den identitetsmässiga, kulturella och sociala samhörigheten Runt om i regionen finns ett antal bevarade samiska kulturplatser som på olika sätt kan användas för att visa och informera om samerna och Sápmi. Etablering, drift och upprätthållande av samiska kulturinstitutioner prioriteras högt från samiskt håll då samiska kulturbyggnader har visat sig vara av särskild betydelse i områden där samerna är i minoritet i förhållande till övrig befolkning. Genom att stärka den samiska kulturen kan den också verka som lokal utvecklingsfaktor och bidra till att bevara och levandegöra de samiska områdena. Detta tillgodoser att den sydsamiska regionen blir mer attraktiv både för boende och besökare. Kunskap och kompetensutveckling För att kunna genomföra den samiska utvecklingsprocessen krävs att utbildningsnivån höjs såväl vad gäller den allmänna baskunskapen som den mer specialiserade och behovsinriktade utbildningen avseende specifika kunskapsområden. För att utveckla nya näringar krävs särskilda utbildningsinsatser. Avgörande för att öppna för utveckling inom det sydsamiska området är att befintliga och potentiella samiska företag är öppna för att utvecklas och expandera. Då det sydsamiska området till stora delar består av glesbygd med kombinationen fjäll, glesbygd och långa avstånd, är det en utmaning både utbildnings- och kommunikationsmässigt. Därför är det viktigt att utbildningsinsatserna anpassas både i tid och rum, efter faktiska förhållanden. Det samiska samhället är i behov av forskning och dokumentation inom alla områden. Det kan vara renen - rovdjuren, samisk turism, traditionell markanvändning, nya tekniker, arbetsmiljö, hållbar utveckling av miljön etc. Det som är viktigast är dock att den forskning som bedrivs verkligen kommer de som behöver den bäst till godo. Det innebär att det måste till ökad samverkan mellan forskningen - samiska näringar/samisk kultur. Information Då ett av hoten mot den samiska kulturen mycket bygger på okunskap om samer och samiska förhållanden, syns informationsverksamheten vara ett av de viktigare framtida utvecklingsområdena. Idag finns det mer information om samer på internet än någonsin. Användandet av internet har gett samerna en unik möjlighet att sprida information om det 9

10 samiska samhället utan mellanhänder. Den nya tekniken bidrar till att förenkla administrativt betungande rutiner men också till kostnadsbesparande och högteknologiska lösningar direkt riktade mot olika näringsverksamheter (till exempel internethandel) Samiska språket Det samiska språket intar en central roll i det samiska samhället. Språket är i viss mening bärare av ett folks historia. I språket finns bl.a. uttryck för socialt och ekonomisk organisation, för myter och trosföreställningar, förhållningssätt till miljön och för rättsföreställningar och värderingar. Då interregområdet är ett homogent sydsamiskt språkområde finns klara förutsättningar för gemensamma insatser för bevarande och utveckling av det sydsamiska språket. Miljön Miljön i Sápmi är känslig och utsatt för slitage och skador som kan ta lång tid på sig att återställas. Det samiska samhället utsätts för ständig påverkan vilket också förändrar samernas livsmönster och förhållande till naturen. Inom området pågår inte endast samisk verksamhet utan även annat som jakt och fiske för rekreation, skoteråkning, fjällvandring etc. som gör att området och markerna utsätts för påfrestningar. Naturen är inte bara en resurskälla att ösa ut utan sätter på ett helt annat sätt villkor för resursuttaget om en långsiktighet skall uppnås. För att förebygga skador och slitage krävs en samsyn av alla parter och en vilja att skapa och bibehålla en långsiktigt hållbar utveckling. 2.4 Presentation av delområde Nordens Gröna Bälte Inledning Delområdet omfattar Jämtlands län, Nord Trøndelags fylke och Sør Trøndelags fylke Regionen har en rik och varierande naturmiljö med fjäll, kust, skog, sjöar, fjordar och gamla kulturbygder. Gemensamt för området Nordens Gröna Bälte är de mycket gynnsamma naturliga förutsättningarna för gränsöverskridande samarbete, som baseras på gemensam kultur och traditioner samt en lång historisk betingad värdegemenskap. Regionen har i olika epoker både varit helt svensk och helt norsk. Språkligt nära släktskap har genom tiderna gjort det enkelt för handelsmän, pilgrimer och annat färdfolk att korsa gränsen. Dessa tidiga samarbetsrelationer är en utgångspunkt för dagens samarbete. Det finns en stark vilja att förstärka den öst-västliga dimensionen. Dessa faktorer bildar mycket gynnsamma grundförutsättningar för att uppnå goda resultat genom ett fördjupat samarbete. Utvecklingen av trafiken över gränsen har varit nära knuten till utvecklingen i näringsunderlaget, särskilt träindustrin. Under de senaste tio åren är det särskilt turisttrafiken som har stått för den största delen av transporterna. Fjällturismen utvecklades först på norsk sida men industrialisering och urbanisering skapade efterhand också en grogrund för turismen inåt i regionen. På den svenska sidan finns ett stort utbud, speciellt för vinteraktiviteter. Regionen är stark på primärnäringarna jord, skog och fiske och det finns goda förutsättningar att vidareförädla dessa resurser med tanke på renhet och miljövänlig produktion. Flertalet kommuner i Jämtlands län och Nord- och Sör-Tröndelag kännetecknas av att de i hög grad utgör egna arbetsmarknader med olika sysselsättningsstruktur. Det glesa bosättningsmönstret, avstånden och de svagt utvecklade allmänna kommunikationerna försvårar rörlighet och flexibiliteten på arbetsmarknaden. Det är därmed viktigt att dels stimulera till kreativitet och entreprenörskap och dels att utveckla och förbättra möjligheter till kommunikationer. I övrigt 10

11 finns ett antal gränshinder och dessa skall identifieras och i möjligaste mån undanröjas för att underlätta samarbetet över gränsen. Kunskap och kompetensutveckling Andelen högutbildade i regionen är lägre än riksgenomssnittet. Det noteras dock att det finns stora skillnader i utbildningsnivå mellan olika kommuner. I regionen finns universitet och flera högskolor samt en stark forsknings- och utvecklingsmiljö. Universitetet i Trondheim (NTNU) med sina studenter är Norges näst största universitet och Stiftelsen för industriell och teknisk forskning (SINTEF) är den fjärde största institutionen för uppdragsforskning i Europa. Ett samarbete har påbörjats mellan högskolor, forskningsorgan och med näringslivet och detta bedöms som viktigt med tanke på ny kunskap, expertnätverk, utveckling av produkter och marknadsföring. Genom ökad samverkan mellan högskolor, universitet, forskningsorganisationer och andra utbildningsanordnare skapas en bredare kompetens som kan erbjudas närings- och arbetslivet. För en region där stora avstånd och till större delen glest befolkade områden kan utveckling och användandet av IT bidra till ökad kompetensutveckling och kompetensförmedling. De geografiska avstånden kan upplevas som mindre och alla på individ och organisationsnivå kan få möjlighet till kompetenshöjning genom till exempel distansundervisning och utvecklade modeller som anpassas efter företagens och sociala ekonomins behov. Utveckling av företag och företagande Företagsstrukturen i regionen domineras av en stor andel mycket små företag (mindre än 10 anställda) och många företag är enmansföretag. Att skapa nätverk och mötesplatser ger möjlighet till att inspirera företag att gå in på nya marknader, ny kundkategorier, utveckling av befintlig marknad eller att nå köpare via nya kanaler. Syftet med nätverken och mötesplatser är även att underlätta kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Entreprenörskapet behöver stimuleras för att få fram nya företag men även att inom befintliga företag skapa utveckling. Regionen har en rad resurser som kan ge ett större värde genom ökad grad av företagssamverkan inom vidareförädling, produkt- och verksamhetsutveckling. Styrkor i regionen är dess turism och satsning på renhet, arbetsmiljö och en uthållig hållbar utveckling. Speciellt för besöksnäringen är regionens profil viktig. Infrastruktur och kommunikationer Infrastruktur är av betydelse i en region med långa avstånd och gles befolkning/näringsliv och med en traditionell nord syd kommunikation. En starkt infrastruktur öst väst bidrar till att stärka kommunikationen, utvecklingen och identiteten i regionen. Både fysiska och immateriella kommunikationer är viktiga områden för att stärka den öst-västliga dimensionen. Förbättrad infrastruktur bidrar till att öka förutsättningar för gränsöverskridande samarbete och interaktion. Det stimulerar till bättre samspel och användning av regionens möjligheter som en grund för utveckling och ökad konkurrenskraft för näringslivet, ökat utbud av arbetsplatser, tillgång till bättre hälso- och studieutbud, bättre bosättningsunderlag och en mer attraktiv region. Miljö och hälsa Miljöarbetet ligger långt framme i regionen och syftet är att säkra en bärkraftig utveckling av både samhälle och natur. Centralt blir bärkraftig utveckling knutet till naturskydd, fysiska miljöförhållande och social miljö. Regionens profil nordens gröna bälte skall stimuleras och förstärkas. Viktiga områden i det interregionala samarbetet är att bygga vidare på erfarenheter och kunskap hos företag, myndigheter och forsknings/utredningsverksamheter. Att integrera hänsynen till bärkraftig utveckling i interregional, regional och lokal planering samt i 11

12 företagen. Ett viktigt område både för produktivitet och effektivitet i näringslivet och för enskilda individer är kunskap om arbetsrelaterad hälsa och livsmiljöns betydelse för hälsan. I regionen finns många kompetenta hälsomiljöer och potentiell samarbetsaktörer som genom nätverk kan medverka i processer för lärande, informationsspridning samt för utredningar och skapande av modeller, som kan bidra till förbättrade levnadsförhållanden.. Kultur, regional identitet och attraktionskraft Vår gemensamma historia knyter Jämtlands län och Tröndelags fylken nära varandra. Det gemensamma kulturarvet som en drivkraft och den regionala identiteten baserad på historia, kultur och natur ger förutsättningar att skapa tillväxt och utveckling inom området kultur och livsmiljö. Det är en näringslivssektor med stor kommersiell utvecklingspotential. Utveckling av kulturattraktioner, kulturupplevelser och kulturprodukter håller kulturen levande och är intressant för både boende och turister. Livsmiljön spelar en allt viktigare roll vid t.ex. val av utbildningsort, bostadsort, företagsetableringar eller startande av näringsverksamheter. Regionens attraktionskraft skall ökas genom att utveckla, förbättra och visa upp regionens livsmiljö. En utvecklad och förbättrad livsmiljö skall medverka till attraktiva och levande lokalsamhällen. Det lokala engagemanget är av betydelse för att skapa livskraftiga och attraktiva närsamhällen. Det blir därmed viktigt att etablera gränsregional processer där resurser på båda sidor av gränsen nyttjas gemensamt och som både bevarar och vidareutvecklar lokalsamhället på ett bärkraftigt sätt. Jämtlands län och Tröndelags fylken har goda förutsättningar för träning och tävlingsverksamhet inom elitidrott i olika grenar. Tillsammans med studieorter som underlag kan det locka människor att bosätta sig i regionen för att kombinera träning och studier. Genom att tillvarata, samordna och exponera idrottsverksamheter kan regionen utveckla en attraktiv idrottsregion för elitidrott och publika arrangemang på nationell och internationell nivå. 2.5 Presentation av delområde Inre Skandinavien Inledning Inre Skandinavien omfattar hela Värmlands län samt Malung och Älvdalens kommuner i Dalarna. På den norska sidan ingår hela Hedmarks fylke samt kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trögstad, Marker, Römskog, Aremark, Hoböl, och Spydeberg i Östfolds fylke. I Akershus fylke ingår kommunerna Aurskog-Höland, Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensker, Nes, Fet och Sörum i Akershus fylke. Inom ramen för 20%-regeln kommer även möjligheter för projektaktiviteter att kunna ges speciellt för kommunerna Lillehammer och Gjövik i Oppland fylke samt Skedsmo och Ås i Akershus fylke. Kontakterna över riksgränsen är intensiva och samarbetstraditionerna är långa. Gränskontakterna präglas av gränshandel, sociala band och arbetspendling. Kontakterna över gränsen och effekterna av dessa har ökat och berör allt större delar av området. Den norsksvenska integrationen blir allt större inom näringsliv, arbetsmarknad, bosättning, studier och kulturliv. För att ytterligare underlätta arbetskraftsrörligheten över gränsen är satsningar på information, bättre kommunikationer, arbetsförmedling samt undanröjande av gränshinder viktiga komponenter. Inre Skandinavien berörs av ett flertal stora kommunikationsleder som ingår i den Nordiska triangeln som sammanlänkar Nordens huvudstäder Oslo-Stockholm- Helsingfors-Köpenhamn och som ingår i EU:s satsning på TEN (Trans European Networks). Området har ett antal regionflygplatser med internationell trafik, liksom ett antal mindre flygplatser med nationell trafik. I anslutning till området ligger Norges största flygplats, Oslo 12

13 lufthamn Gardermoen. Inre Skandinavien omfattar också stora orörda fjällområden, skogsmarker, sjöar och öppna landskap som inbjuder till naturupplevelser. Området kännetecknas också av rika kulturtraditioner. Många konstnärer och författare präglar kulturlivet. I vissa delar av området finns starka lokala identiteter som till exempel i Finnskogen. Närheten till Oslo och till andra stora marknader och befolkningskoncentrationer ger utvecklingsmöjligheter. Speciellt ungdomars behov och utvecklingsmöjligheter är av stor betydelse för regionens utveckling. Aktiviteter för och med ungdomar kommer därför särskilt att prioriteras av beslutsgruppen för delområdet Inre Skandinavien. Kunskap och kompetensutveckling Regionen och dess närhet har god tillgång till högre utbildning på universitets- och högskolenivå. Vidare finns gymnasieutbildningar/folkhögskolor med profilering av skilda slag och tydliga kopplingar till bärande näringar i regionen. Dessa utbildningsinstitutioner bör i högre utsträckning än i dag kunna utnyttjas av enskilda personer och företag för att höja den formella utbildningsnivån och därmed öka konkurrenskraften i regionen. Den höga ITkompetensen som finns i Karlstadregionen kan bidra till att locka fler företag inom samma bransch eller som är beroende av denna teknik till området. Ett annat område där kompetensen generellt är hög är inom vissa delar av träindustrin. Genom utökat samarbete och nya nätverk mellan näringsliv och universitet/högskolor kan näringslivet stärkas samtidigt som grundforskning och annan forskning direkt kan komma näringslivet till nytta. Utveckling av företag och företagande Få naturliga mötesplatser och nätverk över gränsen gör att samarbetet och utbytet mellan företag i Sverige och Norge kan utvecklas. När det gäller skogs- och träindustrin är kunskapsnivån generellt hög inom stora delar av området. Den höga kompetensen stärker konkurrenskraften inom dessa näringar. På IT-området finns hög kompetens hos ett flertal ITföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. Besöksnäringen är i vissa delar av området mycket väl utvecklad. Sälen-, Idrefjällen i Sverige och Trysilfjällen i Norge är Skandinaviens största vintersportområde. Inom andra delar av besöksnäringen finns en stor utvecklingspotential. En ökad satsning på forskning och teknisk utveckling är en viktig komponent för att få ett konkurrenskraftigt näringsliv och utveckling av nya produkter. Utveckling av telemedicin kan medverka till att kvalificerad medicinsk kompetens kan komma invånarna tillgodo. Andra områden där informationsteknologi kan utnyttjas är distansarbete och distansutbildning. En samordning av resurser inom och satsningar på IT-området kan skapa betydande möjligheter vad gäller företagande, sysselsättning och utbildning. Satsningar på att utveckla entreprenörskap i regionen är vidare av central betydelse. Ökade satsningar på näringsliv och företagsamhet är viktiga när det gäller att främja och utveckla nytänkande och entreprenörskap. Andra viktiga incitament för att nya verksamheter utvecklas är god tillgång på riskkapital och att befintliga regelverk inte upplevs som hinder. Naturresursernas förädlingsgrad kan öka och nya tekniker kan ge alternativa användningsområden. Lokal produktion och småskalig tillverkning av livsmedel är områden där stora utvecklingsmöjligheter finns. Turistiskt fiske är ett exempel som visar att det går att kombinera utveckling av aktiviteter som utnyttjar naturresurserna och samtidigt verkar för en långsiktigt hållbar utveckling. Infrastruktur och kommunikationer De fysiska kommunikationsstråken bör utvecklas och förstärkas. Aktiviteter som syftar till att lyfta fram dessa stråk i den nationella planeringen är därför angelägna. Kontakterna i 13

14 framförallt den norra delen av området försvåras av långa avstånd till centralare delar i kombination med en svag infrastrukturstandard. Det regionala väg- och järnvägsnätet bör utvecklas för att därmed förbättra möjligheterna att resa kollektivt. IT-kommunikationernas standard och prestanda kommer att vara av avgörande betydelse för människors och verksamheters möjligheter att trots geografiska avstånd kunna etablera sig, samt leva och bo i alla delar av området. Miljö och hälsa Luftburna föroreningar som orsakar nedfall av försurande ämnen är ett av de starkaste miljöhoten. Försurningen orsakar skador på den biologiska produktionen, skogsmark, grundvatten, sjöar och vattendrag samt på kulturhistoriska värden. Miljöns tillstånd är också en effekt av att nästan alla varor och produkter påverkar miljön vid råvaruutvinning, förädling, produktion, distribution och inte minst när produkten är använd och därmed blir ett avfallsproblem. Gemensamma system för avfallshantering, avfallsminimering samt återanvändning av material kan bidra till en bättre miljö. Likaså är informationsinsatser som syftar till att förbättra miljön av stor betydelse. Gemensamma hälsofrämjande insatser såsom rutiner för arbetsmiljö och hälsoarbete ger ökade förutsättningar för ökad trivsel och effektivitet på arbetsplatserna. Hälsofrämjande insatser bör riktas mot olika grupper av befolkningen som till exempel uppväxtvillkor för barn och ungdomar samt levnadsvillkor för medelålders och äldre. Effektiva rutiner i arbetsmiljön som både omfattar privat- och offentlig sektor ger förutsättningar för trivsel i hela lokalsamhället. För att motverka arbetsrelaterad ohälsa i företag behöver nya metoder och modeller utvecklas. Hälsa sett ur ett miljöperspektiv visar samband mellan lokalmiljö, boendekvalitet, hälsa, kultur, sysselsättning och samhället i övrigt. I regionen finns flera kompetenta hälsomiljöer som genom nätverk kan medverka till hälsofrämjande insatser. Vidare bör insatser som bidrar till att öka den gränsregionala integrationen mellan olika institutioner som till exempel sjukvårdsinrättningar, räddningstjänst frivilligorganisationer och privata/offentliga organisationer stödjas. Kultur, regional identitet och attraktionskraft Området är rikt på resurser som skog, mark och vatten. Dessa resurser kan bidra till ökad attraktionskraft för såväl näringsliv som besökare i regionen. Naturen är också viktig för de människor som bor och verkar i regionen både för rekreation och som inkomstkälla. Det finns också många exempel på att den kulturella traditionen har förts vidare i ett varierat kulturliv och en växande modern kultur- och upplevelseindustri. Det bör därför finnas stora möjligheter till fortsatt expansion på dessa områden. Under lång tid har Sverige och Norge arbetat för en förenklad gränspassage mellan länderna. Fortfarande återstår insatser för att förenkla och samordna regler vad gäller skattelagstiftning, tullbestämmelser, boende, arbetslöshets- och socialförsäkringar. Många av problemen har sin grund i bristande information och att rådande regelverk är otydligt och komplicerat, samt att de skiljer sig på flera områden. För att ytterligare stärka regionens attraktionskraft bör det satsas på aktiviteter som stärker den regionala identiteten. 2.6 Presentation av delområde Gränslöst Samarbete Inledning Delområdet omfattar kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Dals Ed i Västra Götalands län (Fyrbodal-området). Kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad i Østfolds fylke. Inom ramen för 14

15 20%-regeln (Guidelines II-10) kommer även möjligheter för projektaktiviteter med övriga kommuner i Västra Götalands län samt Oslo kommun. När INTERREG IIA-perioden summerats kunde partnerskapet slå fast att det för delområde Ett Gränslöst Samarbete var viktigt att behålla kontinuiteten i det gränsregionala samarbetet genom att upprätthålla fokus på de tidigare åtgärderna; näringsliv, kultur/turism, miljö/hälsa och kompetensutveckling. I det fortsatta arbetet ligger utmaningen i att tydliggöra vidareutvecklingar, fördjupa samarbeten, bredda engagemanget och skapa nytänkande. Ett åtgärdsområde som tillkommit, och som rankas mycket högt av partnerskapet, är infrastruktur och kommunikation. Den nya åtgärden har möjliga satsningsområden som kommer att verka stödjande på samtliga övriga åtgärder och kan ge det gränsregionala samarbetet ytterligare en dimension. Geografiskt tillkommer två kommuner, Vänersborg och Trollhättan, i INTERREG IIIA-arbetet. Kunskap- och kompetensutveckling Åtgärden kompetensutveckling nådde högst måluppfyllelse av samtliga fyra åtgärder i under föregående programperiod i Ett Gränslöst Samarbete. Målgruppsspridningen var stor, från grundskola till Universitetsnivå, och spände över många ämnesområden. Drygt 100 företag i gränsregionen deltog i aktiviteter tillsammans med skolväsendet. Partnerskapet vill se fortsatta satsningar där näringslivet integreras i utbildningen inom skola och högskola och där utbildningsutbudet överensstämmer med näringslivets efterfrågan. Projekt som bygger på mentorskap, fadderskap och handledning öppnar nya vägar för samarbete institutioner och företag emellan. Utbudet måste också svara till de ungas globala studieönskemål varför möjligheter till distansutbildning är önskvärt. Elev- och lärarutbyte genom etablering av internationella vänortskontakter ses som positivt. Forskarinsatser som gynnar gränsregionen specifikt bör stimuleras. Det livslånga lärandet börjar i ungdomen, varför målgruppen barn- och ungdomar är speciellt viktiga. Utveckling av företag och företagande Under INTERREG IIA-perioden har ett flertal mycket intressanta företagsnätverk bildats. Det är branschspecifika nätverk, kvinnliga nätverk och nätverk som har exportsatsningar som gemensam nämnare. Antalet företag i nätverk har varit högt, närmare Inför denna period skall arbetet inom upparbetade nätverk fördjupas. Den stora utmaningen för delområdet Ett Gränslöst Samarbete ligger i att identifiera och bilda klusterkonstellationer, främst i avseende att öka det kommersiella samarbetet mellan svenska och norska företag. Målet är att företagen - genom samarbete - skall växa. Gränsregionens företag skall ges möjlighet att utveckla affärsidéer och marknader tillsammans. Här bör också insatser som ökar förståelsen för olika lands kulturer särskilt företagskulturer beröras. För ett effektivt företagssamarbete måste företagen ha en hög självkänsla, en stark företagskultur, för att på rätt sätt tillvarata och utnyttja flerpartssamarbete. För att vara interaktiv mot omvärlden bör näringslivet och dess organisationer arbeta i nära samverkan med skola, högskola och kommuner. Näringslivsaktiviteter, seminarier och bildandet av arenor bör initieras av näringslivet men kräver för att utvecklas ett teamarbete mellan olika organisationer privat och offentliga. 15

16 Entreprenörskapet har varit ett prioriterat tema under INTERREG IIA och kommer så också att vara fortsättningsvis. Särskild uppmärksamhet kommer nu även att riktas mot målgruppen ungdomar; ungt nytänkande. Infrastruktur och Kommunikationer Inom ramen för INTERREG IIA Ett Gränslöst Samarbete har det genomförts intressanta förstudier avseende både tåg- som vägsträckningar. Mot bakgrund av att godstransporterna över Svinesund fördubblats under de senaste tio åren har infrastrukturfrågor blivit synnerligen aktuella i delområdet. Svinesund är Norges mest trafikerade gränsövergång med över 7 miljoner människor/år och E6:an sträckning genom delområdet utgör pulsådern Oslo- Göteborg-Malmö-Europa. Delområdet har nu genom INTERREG IIIA en unik möjlighet att utveckla ett gränsregionalt samarbete som kommer att ge positiv återverkan på i stort sett samtliga andra åtgärder och därmed utgöra en viktig grund för allt framtida gränsöverskridande samarbete. Statliga/offentliga organisationer utgör en viktig målgrupp och är en nödvändig kugge i såväl projektgenomförande som i ett finansiellt perspektiv. Ökad tillgång till kvalificerad IT-teknik, särskilt i delområdets glesbebyggda gränsområden är viktigt ur flera aspekter, till exempel boende, arbetsmässigt eller turistiskt. Miljö och hälsa Från föregående programperiod finns gedigna erfarenheter rörande gränsregionalt samarbete inom hälsobefrämjande insatser. Insatserna präglas av ett starkt kommunalt engagemang med till exempel gemensam kommunal planläggning, allmän miljöstyrning samt kunskapsutbyten mellan primärvård och socialtjänst. Eftersom åtgärden är något som berör gemene man bör insatserna, i nya INTERREG IIIA, präglas av ett ännu starkare engagemang underifrån. Nätverksskapande insatser där olika typer av kunskap kan överföras och praktiskt samarbete genomföras. Arbetsmiljöinsatser och friskvård är viktiga teman där allmänhet, frivilligorganisationer, idrottsföreningar med flera är exempel på viktiga aktörer för den fortsatta utvecklingen i delområdet. Den särpräglade insjö- och kustmiljön i delområdet är viktig för befolkningen och ovärderlig för turismen. Insatser som bevarar och utvecklar dessa naturmiljöer är väsentliga såväl kommersiellt som i rekreationssyfte. Kultur, regional identitet och attraktionskraft Under INTERREG IIA fanns ett stort intresse kring olika kulturaktiviteter. Gemensamt för dem alla var att de tog utgångspunkt i gränsregionens historia och ursprung på ett eller annat sätt. Ett brett kulturutbud är viktigt för befolkningens fritidsval och för turisternas besöksmöjligheter. Ett specifikt kulturutbud är viktigt för att profilera delområdet. Det specifika kulturutbudet tillsammans med till exempel ett attraktivt näringsliv och en naturskön miljö kan ge delområdet ett eget varumärke. I det fortsatta arbetet bör stor vikt läggs vid informationsspridning och marknadsföring för att profilera olika aktiviteter och delområdet som helhet. Den lokala utvecklingen skall ske genom att fånga upp lokalbefolkningens idéer och engagemang. En mix av de gamlas erfarenheter och de ungas ambitioner ska få 16

17 lokalsamfunden i gränsregionen att utvecklas socialt, kulturellt och näringslivsmässigt. I samverkan med kommunala/andra offentliga aktörer kan befolkningen utnyttja gränsregionens resurser optimalt. Ett brett privat/ideellt engagemang skall eftersträvas. 17

18 3. PROGRAMMETS VISION, MÅL OCH STRATEGI 3.1 Vision Genom gränsöverskridande samarbete skapa en attraktiv och konkurrenskraftig region med god livsmiljö och hållbar utveckling, där människors olika behov och utvecklingsmöjligheter tillgodoses. 3.2 Övergripande mål Fram till år 2006 skall programmets utvecklingsinsatser ha bidragit till att uppnå följande kvantifierade verksamhetsmål och visionsmål undanröja minst 5 gränshinder till exempel inom utbildningssektorn, offentlig förvaltning, arbetsmarknadssektorn, socialförsäkringsområdet, skatteområdet och inom yrkeslivet. Minst 20 nya interregionala nätverk skall ha bildats minst 50 nya organisationer/myndigheter/företag i gränsregionen ska ha bildat eller anslutit sig till fungerande samarbetsstrukturer över gränsen alternativt slutit långsiktigt samarbetsavtal. minst 2000 gränsinvånare 2 ska ha deltagit i utbildningar/kurser av gränsregional karaktär minst 75 nya arbetstillfällen 1 minst 100 bevarade arbetstillfällen 1 Programmets utvecklingsinsatser skall tillsammans med andra utvecklingsinsatser som genomförs i regionen bidra till följande visionsmål: Visionsmål Utflyttningstendensen skall ha avtagit i de svagaste områdena inom regionen och regionens befolkningsmängd 1 är densamma eller högre år 2006 jämfört med Att sysselsättningsnivån hos invånare 1 i gränsregionens svagaste delar ska ligga på minst samma nivå år 2006 som år Strategi Programmets mål skall uppnås genom en strategi som tar utgångspunkt i Att bygga på erfarenheter från Interreg IIA-perioden och säkra att kompetensöverföring sker från tidigare projekt, programorganisation och partnerskap. Dessa erfarenheter borgar för kontinuitet och ger en god grund för det fortsatta utvecklande gränssamarbetet i den utvidgade geografiska regionen, att skapa en attraktiv livsmiljö för ungdomar i gränsregionen, att främja och underlätta all samverkan, oavsett kön och etniskt ursprung, mellan olika aktörer/organisationer/institutioner/ myndigheter för att utveckla ekonomiska, sociala, kulturella, utbildningsmässiga etc samarbetsstrukturer som skapar ett gränsregionalt mervärde, 2 Varav minst 40% av vardera könet 18

19 att skapa mötesplatser mellan människor, företag och organisationer inom - och delvis utom - regionen, för nytänkande och erfarenhetsutbyte, att utnyttja den potential som finns i starka städer och kompetenscentra, inom och utanför regionen, som dragkraft för utveckling inom regionen, att gränsregionen skall utvecklas genom att bevara sina särdrag och sin identitet men också genom att samspela och profilera sig mot omvärlden. Alla former av kommunikation; verbal, fysisk och digital (IT), skall utvecklas över gränser och bli ett naturligt och lättillgängligt verktyg som utgör basen i alla samarbetsinitiativ och samarbetsrelationer, att utforma ett anpassat och utvecklat utbildningsutbud som ger möjlighet till kompetenshöjning oavsett geografiskt avstånd, att utveckla det unika sydsamiska samhället, dess näringar, språk och kultur utifrån samernas egna specifika förutsättningar, på samernas initiativ och under samernas ansvar samt medverka till att öka kunskapen om samerna och deras förhållanden. 19

20 4. PROJEKTINSATSER 4.1 Vem kan söka? I samtliga INTERREG-projekt ska det finnas två sökande parter en norsk och en svensk. Programmet är öppet för alla typer av organisationer, såsom nätverk, företag, föreningar, utbildningsanordnare, lokala utvecklings- och bygdeutvecklingsgrupper, kooperativ, kulturinstitutioner, kooperativ, bransch- och intresseorganisationer, folkbildningens organisationer, kommuner, landsting, fylkeskommuner, statliga myndigheter och andra offentliga organisationer. Inom varje åtgärd anges exempel på huvudsakliga målgrupper och Slutliga stödmottagare. Observera att det råder speciella regler för privata företag och inom vissa branscher. Läs mera om dessa villkor i bilaga Olika typer av projekt Det finns fyra olika typer av projekt som kan bedrivas inom INTERREG-programmet. För privata aktörer gäller alltid att reglerna i kapitel 6 måste följas i första hand oavsett valet av projekttyp. Projekt Den mest förekommande projekttypen i INTERREG är en projektansökan där den svenska och den norska medsökanden tillsammans ansöker om medel för genomförandet av en gemensamt framarbetad projektidé. Sökanden kan vara offentlig eller privat. Projektinnehållet är väl definierat och sammanhållet kring ett tema och sökande parter är själva slutliga stödmottagare och ansvarar för verksamheten och den ekonomiska redovisningen. Ett projekt får endast omfatta EN åtgärd. Storprojekt Storprojekt innebär att projektägarna upprättar en handlingsplan för t ex en bransch, ett geografiskt område eller ett tema. I ett storprojekt får projektägarna inte fatta beslut om stöd till underprojekt. Projektägarna kan dock bedriva ett flertal olika aktiviteter inom storprojektet. Projektägarna ansvarar för verksamheten och den ekonomiska redovisningen. Ett projekt får endast omfatta en åtgärd. Ramprogram Ramprogram innebär att projektägarna upprättar en handlingsplan för t ex en bransch, ett geografiskt område eller tema. Projektägarna ansöker om medel för genomförandet av ramprogrammet. Ramprogram innebär att den interregionala beslutsgruppen fattar beslut om projektstöd till projektägarna. Därefter kan projektägarna fatta beslut om stöd till enskilda underprojekt inom ramprogrammet. De enskilda projekten arbetar självständigt och ansvarar för såväl verksamhet som ekonomisk redovisning till projektägarna som därefter ansvarar för den sammantagna verksamheten och den totala ekonomiska redovisningen till beslutsgruppen. Ett ramprogram får endast omfatta en åtgärd. Möjligheten till genomförande av ramprogram kommer att behandlas restriktivt. Staten (länsstyrelsen, länsarbetsnämnden med flera) kan ej överlåta beslutanderätten för sådana stöd som utgör statsstöd på annan part. Genomförandet av ett ramprogram medför vidare ett visst risktagande för de projektägare som ansöker om att få genomföra ett ramprogram. Detta risktagande innebär att projektägarna påtar sig fullt ekonomiskt ansvar för ramprogrammets genomförande och blir därmed återbetalningsskyldiga om det visar sig att EU-medel utbetalats på felaktiga grunder. 20

21 Regionöverskridande projekt En viss andel av programmets budget har reserverats för regionöverskridande projekt. Denna gemensamma åtgärd omfattar hela den samlade verksamhet som ligger i insatsområde A och B, dvs. all verksamhet som omfattas av åtgärderna A1-3, samt B1-3. Kravet är att projekt som genomförs skall vara regionöverskridande, vilket innebär att projektet ska omfatta verksamhet i minst två av de fyra delområdena. Denna bredare projektsamverkan kommer att understödjas av att gränsregionerna, genom det gemensamma programmet, knyts närmare varandra. 4.3 Regler för stöd till företag m.m. Regler för stöd till företag Huvudregeln är att stöd till enskilda företag, avgränsade grupper av företag eller branscher, s.k. statsstöd, inte får ges med offentliga medel, då detta strider mot EU:s konkurrensregler. Med statsstöd menas allt stöd från offentlig sektor av ekonomisk natur och som innebär fördelar för enskilda företag, grupper av företag eller branscher. Sådant stöd kan riskera att snedvrida konkurrensförhållandena. Det finns dock ett antal undantag, där det är möjligt att ge stöd till företag med offentliga medel. De två huvudtyperna av undantag är godkända företagsstöd och allmänt näringslivsfrämjande åtgärder. Företagsstöd via ramprogram ( aid schemes ) EU har godkänt ett antal svenska nationella stödförordningar, såsom icke stridande mot konkurrensreglerna och som är i enlighet med nationella bestämmelser om så kallat stöd av mindre betydelse. Strukturfondsmedel får användas som medfinansiering till dessa stödförordningar. Det går i praktiken oftast till så, att huvudmannen för den svenska stödförordningen, oftast länsstyrelsen/det regionala självstyrelseorganet, ansöker om strukturfondsmedel hos Beslutsgruppen, för att genomföra ramprogram för företagsstöd ( aid schemes ) inom de olika former av företagsstöd som länsstyrelsen eller det regionala självstyrelseorganet administrerar. På norsk sida reglerar EES-avtalet de olika former av stöd som finns att tillgå från till exempel SND och Fylkeskommunerna. På detta sätt utökas det nationella stödsystemet med strukturfondsmedel och budgeten för företagsstödet kommer att bestå av både nationella medel och strukturfondsmedel. Samverkansprojekt med försumbart stöd Stöd till i förväg identifierade företag som samverkar är statsstöd. Antalet deltagande företag i ett samverkansprojekt skall uppgå till minst tre. Dessa kan få stöd med högst 50 %, dock högst euro (cirka kr) i offentligt stöd per deltagande företag under en treårsperiod. Stöd under denna nivå benämns stöd av mindre betydelse (de minimis). Allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder Som statsstöd räknas inte: allmänt näringslivsfrämjande åtgärder i form av generella insatser för att åstadkomma ett bättre klimat för näringslivet som helhet, infrastrukturinvesteringar som kommer allmänheten och/eller hela näringslivet till del och som inte ger specifika fördelar för enskilda företag eller branscher. Strukturfondsmedel kan användas utan statsstödsrestriktioner för allmänt näringslivsfrämjande åtgärder. Stödmottagare för dessa åtgärder är normalt mellanhandsorganisationer eller offentliga organ. Exempel på allmänt näringslivsfrämjande åtgärder är: 21

22 - utveckling/utbyggnad av olika former av kompetenscentra, - forskning och framtagande av information som gagnar hela näringslivet, - allmän företagsrådgivning, - nätverksbyggande mellan företag, - övergripande studier för att identifiera och utveckla nya marknader för företag i området, - insatser för att intressera företag att dra nytta av de möjligheter som strukturfondsprogrammen öppnar (information, rådgivning, förstudier). Stöd till allmänt näringslivsfrämjande åtgärder söks via strukturfondssystemet Övriga undantag och speciella regler Utöver de undantag som beskrivits ovan finns speciella regler för vissa branscher, för forskning, stöd till miljöinvesteringar mm. För ytterligare information om dessa speciella regler och statsstöden i allmänhet hänvisas till skriften Gemenskapsregler om statligt stöd Vademecum, Europeiska Kommissionen ISBN Förhållandet till EU:s statsstödsregler och EES-avtalet Ett antal svenska och norska stödordningar kan komma att utnyttjas i olika åtgärder. Dessa finns bilagda se bilagorna 2a och 2 b. 22