Åtgärder i VISS Praktisk handledning av, och teknisk dokumentation över åtgärdsplaneringen i VISS Version 3.0

Transkript

1 Åtgärder i VISS Praktisk handledning av, och teknisk dokumentation över åtgärdsplaneringen i VISS Version 3.0

2 Åtgärder i VISS Praktisk handledning av och teknisk dokumentation över åtgärdsplaneringen i VISS Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Författare: Omslagsbild: Foto: Upplaga: Vattenmyndigheterna i samverkan Södra Östersjön Måns Denward, Niklas Holmgren Forsen i Anderstorp Tomas Magnusson Smålandsbilder.se Endast digitalt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida

3 Innehållsförteckning Använda termer 5 Introduktion 6 Syften med åtgärdsplaneringsverktyget i VISS 7 Åtgärdsplaneringen i vattenförvaltningen 7 Tidplan 9 Därför finns verktygen för åtgärdsplanering i VISS 10 Registrera åtgärder 11 Dessa får registrera åtgärder 11 Åtgärdens livscykel 11 Möjlighet att välja åtgärder för rapportering 12 Prioritering av åtgärder för vattenförvaltningens underlagsdokument 12 Versionshantering (historik) 12 Åtgärdsplanering 13 Åtgärdsbiblioteket 13 Krav på enhetlig information 13 Att skapa och uppdatera åtgärdskategorier 13 Hantering och visning av åtgärdskategorier och åtgärder 14 Visning av, och tillgång till, informationen om åtgärderna 14 Steg-för-steg-manual för åtgärdsplaneringsverktyget 16 Registrera åtgärder 16 Registrera åtgärd via gränssnittet 17 Registrera åtgärder genom import 35 Markering av åtgärd för vald åtgärdsprogram 38 Redigera åtgärder 39 Redigera i gränssnittet 39 Redigera genom export/import 41 Referenser 42 3(59)

4 Bilaga 1 Exempel på registrering av åtgärd ombyggnad Kalmar reningsverk 43 Bilaga 2 Dialogrutan för välj Åtgärdskategori 45 Bilaga 3 Vanliga åtgärdskategorier 46 Administrativ åtgärd/skyddsåtgärder/ 46 Biotopvård/Restaurering av rensade eller rätade vattendrag/ 46 Dagvattenåtgärder för näringsretention/ 47 Dikesåtgärd/ 47 Dräneringsåtgärder/ 47 Efterbehandling av miljögifter/ 48 Fiskväg/utrivning av vandringshinder/ 49 Fosfor förbättrat gödselutnyttjande/ 49 Grundvattenåtgärd övrigt/ 49 Jordbearbetning och strukturförbättring/ 50 Kalkning/ 51 Skyddszon på åkermark/ 52 Utsläppsreduktion enskilda avlopp/ 53 Utsläppsreduktion miljögifter/ 53 Våtmark/ 54 Ökad rening vid reningsverk/ 54 Övrig åtgärd ej specificerad i åtgärdsbiblioteket 55 Dataunderlag för VISS åtgärdsplanering 56 Bilaga 4 Importmallens innehåll och uppbyggnad 57 Flikstruktur på importfilen 57 4(59)

5 Använda termer BÅ Biologisk återställning EBH LEGO EA GROT H HaV IG KOM LST N SCB SKL SMED SMHI SPIMFAB SGU VA VISS ÅP Efterbehandling av förorenade områden Webbaserat publiceringsverktyg för underlagsdokument. LEGO står för Lättillgängligt, Enkelt, Gemensamt och Optimalt. Enskilt avlopp Energiveduttag i form av grenar och toppar Hög skyddsnivå (i samband med enskilt avlopp) Havs- och vattenmyndigheten Icke godkänt (i samband med enskilt avlopp) Europakommissionen Länsstyrelsen/Länsstyrelserna Normal skyddsnivå (i samband med enskilt avlopp) Statistiska centralbyrån Sveriges kommuner och landsting Svenska miljöemissionsdata. (Konsortium av SCB, IVL, SLU och SMHI) Sveriges hydrologiska och meterologiska institut SPI miljösaneringsfond AB. (SPI Svenska petroleum (och biodrivmedels) institutet) Sveriges geologiska undersökning Kommunalt vatten och avlopp (i samband med enskilt avlopp) Vatteninformationssystem Sverige Vattenmyndigheternas Åtgärdsprogram 5(59)

6 Introduktion Denna handledning består dels av en åtgärdsplaneringsdel och dels en teknisk dokumentation som beskriver hur man registrerar åtgärder i VISS. Det beskrivs även hur inlagd information kan ändras och uppdateras. Till viss del beskrivs även vilka värden som ska fyllas i med korta förklaringar av parametrarna. Handledningen har tagits fram för att länsstyrelserna och andra lättare och strukturerat ska kunna registrera regionala och andra åtgärder inom vattenförvaltningen. Det är viktigt att komma ihåg att vattenförvaltningen i sig är beroende av det åtgärdsarbete som görs inom andra verksamhetsområden, så som kalkning, miljöskydd, kommunal VA-planering, grundvattenskydd, miljöstöd, fiskvård med mera och genom att samla alla åtgärder, som på något sätt kommer vattenkvaliteten till godo, på ett ställe kan en bättre helhetsbild skapas över vilka åtgärder som görs, planeras eller bortprioriteras. Syftet med åtgärdsplaneringen är att ta fram ett långsiktigt planeringsinstrument som kan vara till nytta både för verksamheterna och för vattenförvaltningen gemensamt. Vi vill att planeringen ska vara transparent så att andra aktörer såsom vattenråd, kommuner, verksamhetsutövare, myndigheter och allmänheten löpande ska kunna ta del av det som planeras för Sveriges vatten. Fördelarna med att registrera åtgärderna i VISS är flera, men några är: 1. Alla har möjlighet att se alla åtgärder inom olika verksamhetsområden och i olika geografiska skalor. Bland annat kan man visa alla åtgärder kopplade till en vattenförekomst, kommun eller ett avrinningsområde. 2. Genom export- och importfunktioner är det enkelt att kontinuerligt förbättra innehållet i VISS. 3. Det är möjligt att visa information både publikt och under behörighet. 4. Genom LEGO-projektet kan tabeller, baserade på data i VISS, skapas med automatik i länsstyrelsernas webgränssnitt och dessa uppdaterad kontinuerligt samtidigt som informationen uppdateras i VISS. Läs mer i Riktlinjer för underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. 5. Vattenmyndigheterna får en möjlighet att sammanställa kategoriserade åtgärder för hela distriktet eller nationellt i ett verktyg ett nödvändigt stöd för styrmedelsanalyser, åtgärdsprogram, kostnadseffektivitetsberäkningar och samverkan. Men, detaljeringsnivån på åtgärdsplaneringen i VISS är inte tillräcklig för exempelvis projekteringar inom olika verksamhetsområden för detta ändamål hänvisar vi till verktygen för planering inom respektive verksamhet såsom EBH-stödet, Åtgärder i vatten, Fiskvårdsplaner, Kalkdatabasen med flera. Däremot ska det i VISS finnas tillräckligt underlag för att kunna göra en regional planering som dels fyller behoven för vattenförvaltningen men även behoven från andra myndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenråd med flera. 6(59)

7 Syften med åtgärdsplaneringsverktyget i VISS Det finns flera syften som vi tror att åtgärdsplaneringsverktyget kan uppfylla. Dessa är: att samla information om vattenrelaterade åtgärder i ett register Detta innebär också att o vi effektivt kan sammanställa åtgärdsarbetet som bedrivs i olika geografisk skala o vi kan visa allt åtgärdsarbete som bedrivs för myndigheter och almänheten. o VISS kan utgöra ett stöd för regional åtgärdsplanering att fungera som verktyg för att ta fram åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningens krav, som syftar till att miljökvalitetsnormer skall kunna följas. Bland annat för att o kunna visa det åtgärdsbehov som finns. o hantera förslag till åtgärder. att kunna fungera som rapporteringsverktyg av åtgärder i olika åtgärdsprogram till internationella organisationer. Åtgärdsplaneringen i vattenförvaltningen Figur 00. Delarna i åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen och hur de hänger ihop. 7(59)

8 Tabell 00: Beskrivning av moment i åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen exemplifierat med åtgärder riktade mot utsläpp från enskilda avlopp. Projekt ÅP-styrmedel Åtgärdsunderlag (Lst) Åtgärdsplanering i VISS Åtgärdsbibliotek LEGO - Webbaserat publiceringsverktyg för underlagsdokument Vad rapporteras till EU kommissionen? Syfte enskilda avlopp (exempel) Analysera befintliga styrmedel, åtgärdspunkt enligt åtgärdslistan, återrapportering och vad finns för förslag i andra styrmedelsprojekt Sammanställda åtgärder (genomförda och planerade) för ett avrinningsområde. Källfördelning och prioritering. Sammanställda åtgärder (genomförda och planerade) för en vattenförekomst. Enhetliga nationella underlag tas fram för flera åtgärdskategorier. Beskriver en eller flera åtgärdskategorier för enskilda avlopp ex för fritidshus, kommunalt avlopp, normal respektive hög skyddsnivå inkl. schablon effekt och kostnader. Att hämta uppgifter från VISS, aggregera dessa och visa upp detta i webbgränssnitt Per distrikt Åtgärder summerat för hela distriktet antal enskilda avlopp som behöver åtgärdas respektive kostnader. Aktivitet enskilda avlopp (exempel) Möten med SKL, HaV med flera HaV:s regeringsuppdrag. Kommunernas återrapportering. Legala förändringar Antal kg kväve och fosfor som är brutto behov, vad som är genomfört och hur mycket som återstår för ett avrinningsområde. Multikriterieanalys. Per delavrinningsområde kopplat till vattenförekomst antal fastigheter, uppskattat behov efter kostnadseffektivitetsanalys. Vattenmyndigheterna tar fram nationellt underlag från SCB bl.a. länsstyrelserna granskar och eventuellt kompletterar och läser in efter kostnadseffektivitetsanalys. Ex. ansluta en enskild fastighet till reningsverk kostar i snitt kr och ger en effekt av X Kg fosfor och kväve när man räknar med att tidigare avlopp inte var av godkänd standard. Antal kg kväve och fosfor som behöver minskas inom ett avrinningsområde och kostnad för detta. Ex. antal kommuner som tagit fram vatten- och avloppsvattenplaner. 8(59)

9 Tidplan Figur 01. Tidplan med viktiga datum för åtgärdsplaneringen och framtagningen av Åtgärdsprogram Åtgärdsplaneringen i VISS ingår i arbetet med att ta fram nytt Åtgärdsprogram. För att tydliggöra vad som händer under perioden september 2013 till december 2015 beskrivs det mer detaljerat i de följande avsnitten, se figur 01. September och oktober 2013 Länsstyrelserna har granskat de nationella underlag som levererats från vattenmyndigheterna och andra databaser (enskilda avlopp, jordbruksstöd, EBH, våtmarksdata) samt har sammanställt kommun- och länsvisa åtgärdsprioriteringar (våtmarksplanering, omprövningar av tillstånd och vattendomar). De har också samlat in åtgärdsförslag från vattenråd och kommuner och gjort en bedömning av dessa. Därefter har testning genomförts av import/export av data in i VISS åtgärdsregistrering i testsiten Åtgärdsplaneringen i VISS lanserades i skarpa VISS 29 oktober. November och december 2013 Nu gör länsstyrelserna kostnadseffektivitets- och multikriterieanalyser enligt Riktlinjer för åtgärdsunderlag. Kvalitetsgranskade, genomförda och planerade åtgärder läggs in i VISS. Potentiella åtgärder samt de åtgärder som anges som Prioriterad enligt länsstyrelsen, enligt metodiken för underlagsdokumenten, markeras. De kvantitativa delarna i åtgärdsregistreringen kan sedan användas till att ta fram konkreta förslag till åtgärder riktade till andra myndigheter. Webbutbildningar sker under november och december. Januari 2014 Nu är länsstyrelsernas arbete med åtgärdsregistreringen över. Nu fokuseras på att fastställa undantag och att färdigställa åtgärdsunderlagen per avrinningsområde. Under januari kvalitetsgranskar Vattenmyndigheterna hur länen har prioriterat åtgärderna och därmed övergår dessa till Prioriterad av VM. Maj 2014 Delegationerna får det första utkastet av förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen med prioriterade åtgärder. 9(59)

10 November 2014 april november startar samrådsperioden för Förslag till förvaltningsplan och Förslag till åtgärdsprogram där remissinstanserna och allmänhet kan se åtgärderna för sitt vattendistrikt (via åtgärdsprogrammen per distrikt, sitt avrinningsområde (via åtgärdsunderlagen) eller sin egen vattenförekomst (via VISS åtgärdsplanering) och lämna förslag på förändringar. Juni september 2015 VISS öppnas upp för vattenmyndigheterna och länsstyrelserna som då kan korrigera föreslagna åtgärder. December 2015 Innehållet i VISS spärras efter beslut av vattendelegationerna och rapportering till EUkommissionen genomförs därefter senast mars I VISS kan data kring hur åtgärder genomförs kontinuerligt revideras. Planerade åtgärder, av olika verksamheter (EBH, fiskevård, miljöskydd och även kommuner, vattenråd med flera), kan omprioriteras. Det kommer att vara möjligt att se vilka åtgärder som beslutades av vattendelegationerna. För den interimistiska återrapporteringen 2018 till EU-kommissionen är det vara möjligt att hämta upp vilka åtgärder som har genomförts från VISS åtgärdsplanering. Därför finns verktygen för åtgärdsplanering i VISS Åtgärder för att förbättra vattenmiljön och motverka miljöproblem har bedrivits länge i Sverige. Detta har dels bedrivits storskaligt och reglerats av myndighetssfären men även i mindre skala lokalt. Det finns flera exempel på pågående åtgärdsarbeten, till exempel kalkningen av försurade vatten, efterbehandling av förorenad mark, miljöåtgärder i jordoch skogsbruk, återställning av vattenmiljöer och skapande av fiskpassager med flera. Förutom dessa handgripliga åtgärder kan även kommuners och myndigheters arbete med att se till att miljölagstiftningen följs sägas vara ett slags administrativt miljöåtgärdsarbete. Enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver länsstyrelserna ta fram en lista över vilka verksamheter som behöver omprövas (se åtgärdsprograms punkt 28) samt för tillsyn (se åtgärdsprograms punkt 28). Länsstyrelserna bör registrera samtliga åtgärder inom både åtgärdsplaneringen (hösten 2013) samt årligen rapportera in enligt åtgärdspunkt 1 i VISS åtgärdsplanering. Under tidiga planeringsstadier är det möjligt, i de fall det är känsligt att peka ut att en verksamhet för omprövning eller tillsyn, att välja status för åtgärd som inte är publik. När omprövning och tillsyn bör ske är möjligt att planera in under perioden I och med genomförandet av ramdirektivet för vatten aktualiseras behovet av ett gemensamt system för att hantera informationen om alla dessa åtgärder. Dels som ett hjälpmedel för planering av åtgärder men även för att kunna få en samlad helhetsbild av allt åtgärdsarbete som bedrivs inom ett område. Det finns även ett behov för vattenmyndigheterna att kunna sammanställa åtgärdsarbetet för att kunna sköta sin uppgift med vattenförvaltningen och rapporteringen av hur vattenförvaltningsarbetet fortskrider, till EU-kommissionen. Vattenmyndigheterna har därför tagit fram ett åtgärdsplaneringsverktyg i vatteninformationssystem Sverige (VISS). Detta system består till stor del av ett åtgärdsbibliotek med väldefinierade åtgärdskategorier och av ett register för åtgärder. 10(59)

11 Registrera åtgärder Dessa får registrera åtgärder Länsstyrelsens handläggare behöver generell behörighet för att kunna arbeta med åtgärderna i sitt geografiska område. Namn på dessa skickas in av respektive samordnare på beredningssekretariatet till VISS-centrum som sedan lämnar ut behörigheterna. Så småningom kommer alla, det vill säga kommuner, vattenråd, allmänhet med flera, kunna registrera åtgärder i VISS. Men, för att kunna lägga in åtgärder behövs ett konto som du enkelt skapar i VISS. Åtgärderna du lägger in syns bara för den som registrerar dem. För att göra en åtgärd synlig så att andra kan se den måste någon på länsstyrelsen inom det område där åtgärden registrerats godkänna den. Därefter är den synlig i kartan, vid exporter, per vattenförekomster samt via LEGO. Den här funktionen är ett exempel på hur VISS kan användas som samverkansinstrument under samrådsperioden för att diskutera och justera åtgärdsbehovet på lokal nivå. VISS-centrum kommer att efter hand koppla in externa databaser, t ex Kalkdatabasen, och visa åtgärder registrerade i dessa direkt i VISS. Åtgärdens livscykel Åtgärdens status anger i vilket skede av sin livscykel åtgärden befinner sig, se figur 02. De fem stadierna är grupperade i två grupper: 1. arbetsmaterial som inte är offentligt och inte visas för allmänheten (grå) och 2. i det urval av åtgärder som bedöms tillräckligt underbyggda och som är publika (röda). Åtgärderna kan gå från en idé, ett utkast, vidare till övriga stadier för en närmare planering och genomförande. Åtgärder som hämtas från andra åtgärdsdatabaser är ofta i slutet av livscykeln. Idé (arbetsmaterial) Möjlig (arbetsmaterial) Möjlig (publik) Planerad (publik) Genomförd (publik) Figur 02. Åtgärdens livscykel med två stadier som arbetsmaterial (grå) och tre publika stadier (röda). Genomförandefasen är den period under vilken aktiva steg tas för att genomföra åtgärden. Det är inte samma sak som åtgärdens livslängd, som är den period som åtgärden har effekt. a. Idé (arbetsmaterial) Idé eller uppslag till åtgärd, kan komma från vem som helst. b. Möjlig (arbetsmaterial) En första sållning har skett. Länsstyrelsen ställer sig bakom åtgärden enligt kapitel 2 och 3 i underlagsmetodiken. c. Möjlig (publik) Länsstyrelsen avgör om åtgärden kan göras öppen/publik i VISS. d. Planerad (publik) Ansvarig aktör har nu ansvaret för att planera och genomföra åtgärden, till exempel: miljöfarlig verksamhet, VA-plan för kommun, tillsynsplan för länsstyrelse, länsstyrelses kalkningsplan, efterbehandlingsplan med mera. e. Genomförd (publik) När genomförandefasen är slut är åtgärden genomförd. De åtgärder som överförs direkt, eller hämtas manuellt, från andra databaser är ofta redan genomförda. Kalkningarna som överförs från nationella kalkdatabasen är ett exempel. Under Genomförd kan även pågående åtgärder hittas och för att se 11(59)

12 hur långt en åtgärd är genomförd får man titta på start- och slutår för åtgärden. Än så länge kan inte åtgärder hämtas direkt från alla andra databaser. Det är ett långsiktigt mål att nå dit. Möjlighet att välja åtgärder för rapportering Det finns flera anledningar till varför man ska registrera och planera åtgärder i VISS. En av det viktaste anledningarna är att det i VISS går att markera vilka åtgärder som valts ut för att ingå i olika nationella och internationella åtgärdsprogram. I dagsläget är det åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen som vi fokuserar på men i systemet kan man även markera åtgärder som ingår i andra planer; till exempel enligt havsmiljöförordningen, miljömåsarbetet och Baltic Sea Action Plan. Detta gör att rapporteringen förenklas; vattenmyndigheterna och/eller HaV behöver inte begära in uppgifterna från respektive åtgärdsansvarig, uppgifterna kan hämtas direkt från VISS. För att bestämma var åtgärden ska rapporteras görs en markering på den enskilda åtgärden direkt i VISS-modulen, eller så användes en särskild importmall för ändamålet. För att kunna göra detta behövs särskild behörighet. Prioritering av åtgärder för vattenförvaltningens underlagsdokument När det gäller åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen och de underlagsdokument som programmen baseras på är det tre urval som ska göras enligt Förtydligande av riktlinjer och tidplan för underlagsdokument till åtgärdsprogram inför rapporteringen. 1. Potentiella, åtgärder enligt kapitel 2 i riktlinjerna. Här redovisas de ytterligare åtgärder som skulle behövas för att behålla eller nå god status, eller behålla hög status, i avrinningsområdets vattenförekomster. 2. Prioriterad av länsstyrelsen för vattenförvaltningens åtgärdsprogram (ÅP) enligt kapitel 4 i riktlinjerna. Länsstyrelsens prioritering av åtgärder enligt metodiken till underlagsdokumenten. 3. Prioriterad av vattenmyndigheten för vattenförvaltningens ÅP. Vattenmyndigheterna sammanställer och prioriterar för respektivedistrikt baserat på det som länsstyrelserna prioriterat regionalt. Versionshantering (historik) Alla åtgärder kan justeras och ändras under tid. Vilken version av åtgärden som gäller visas i en egen modul (ruta) långt ner på åtgärdens sida. I rutan visas senaste version av åtgärden i respektive livscykelstadium (se avsnitt om livscykel). OBS! Om flera ändringar sker i åtgärden, som sparas efterhand, utan att åtgärden ändrar livscykelstadium kan man inte gå tillbaka till alla tidigare versioner, det vill säga versionshantering saknas. 12(59)

13 Åtgärdsplanering Åtgärdsbiblioteket Åtgärdsbiblioteket består av en hierarkisk samling åtgärdskategorier. Indelningen i kategorier har gjorts för att likartade åtgärder ska kunna hänföras till samma åtgärdskategori. Bibliotekets struktur och uppbyggnad gör det möjligt att allt eftersom fylla på och precisera informationen om en åtgärd. Till exempel: En åtgärd bedöms i planeringsstadiet höra hemma i åtgärdskategorin Restaurering av rensade eller rätade vattendrag. Senare, efter ytterligare planering, kan åtgärden preciseras ytterligare genom att man byter åtgärdskategori, exempelvis Flottledsåterställning, och så vidare. I VISS åtgärdsbibliotek finns flera hundra åtgärdskategorier registrerade. För att underlätta åtgärdsplaneringsarbetet har vattenmyndigheten tagit fram underlag till ett antal vanliga åtgärdskategorier (bilaga 3). Strukturen och benämningarna på åtgärdskategorierna i biblioteket är en kompromiss mellan de olika åtgärdsfältens benämningar och vattenförvaltningens krav. Eftersom en stor del av informationen om åtgärder kommer att hämtas centralt, från flera andra åtgärdsdatabaser, måste strukturen på åtgärdsbiblioteket vara anpassat till dessa. Det går att lägga in åtgärder genom att använda den öppna åtgärdskategorin Övrig åtgärd ej specificerad i åtgärdsbiblioteket men det ska göras med försiktighet. I första hand ska man välja en definierad åtgärdskategori, eventuellt på högre nivå i strukturen, för att de ska kunna ingå i sammanställningar och utvärderingar. Det är bara om det helt saknas lämplig åtgärdskategori för åtgärden som den öppna åtgärdskategorin ska användas. Det går att ändra en registrerad åtgärdskategori för en åtgärd om en bättre specificerad kategori tillkommer. Målet är att både genomförda åtgärder samt planerade åtgärder ska registreras i VISS. Krav på enhetlig information För att åtgärderna ska bli enhetligt registrerade styrs kraven på informationen, om åtgärden, av vilken sorts åtgärd det är. Styrningen är viktigt för att det ska gå att göra sammanställningar av de åtgärder som utförs eller planeras inom ett område. Att skapa och uppdatera åtgärdskategorier Det är bara administratörer som kan registrera och uppdatera åtgärdskategorier i åtgärdsbiblioteket. Åtgärdskategorierna utgör en mycket viktig del, och det är avgörande att de är riktiga och enhetligt definierade. Instruktioner för hur åtgärdskategorier registreas i VISS finns i en separat teknisk manual; BiblioteksmanualV3 (Fransson Martin), smanual_v3.pdf. 13(59)

14 Hantering och visning av åtgärdskategorier och åtgärder Generell information för åtgärder inom samma åtgärdskategori, finns förifyllt på respektive åtgärdskategori. Det underlättar processen med att registrera enskilda åtgärder. När man registrerar en åtgärd, som kan vara på idé-, planeringsstadiet eller till och med redan genomförd, knyter man samman den generella informationen för åtgärdskategorin med var enskilda åtgärderna utförs, var de avses ha miljöeffekt och hur stora de är. Åtgärder som finns registrerade i andra nationella åtgärdsdatabaser kommer, så långt det är möjligt, att överföras centralt, direkt till åtgärdsplaneringsverktyget i VISS, till exempel efterbehandlingsobjekt, kalkningsobjekt eller miljöfarlig verksamhet. Visning av, och tillgång till, informationen om åtgärderna För att åtgärdsplaneringsverktyget skall vara användbart i ett större samanhang är det viktigt att man på ett övergripande sätt i VISS kan se vilka åtgärder som rör vattenförekomster, avrinningsområden, kommuner, län och distrikt, så väl som detaljinformation om enskilda åtgärder. Det är också viktigt att kunna ta ut information ur verktyget i form av rapporter och exporter för att använda i andra sammanhang. Åtgärder i VISS visas på flera ställen: Visning i vattenkartan (kartfliken i VISS) Åtgärderna kommer att visas i vattenkartan. Eftersom åtgärder kan utföras och ha effekt vid olika typer av platser, som kan vara punkter eller olika sorters ytor, är det inte lätt eller självklart hur de skall visas i kartorna. För närvarande utvecklas ett system där alla åtgärdsplatser representeras av punkter uppdelade efter grupperade åtgärdskategorier i åtgärdsbiblioteket. Visning i VISS Alla åtgärder är synliga för behöriga och inloggade användare enligt samma geografiska och övriga principer för säkerhet som gäller generellt för VISS. Andra användare kan, beroende på vilken behörighetsnivå de har, se de åtgärder som bedömts vara möjliga och som antingen är potentiella eller som prioriteras, för att kunna ingå i åtgärdsprogrammen enligt vattenförvaltningsförordningen. En vanlig, ej inloggad eller behörig, användare kan inte se åtgärder på idéstadiet eller i det första urval som benämns möjliga åtgärder. Dessa första stadier i åtgärdens livscykel betraktas som arbetsmaterial och är inte offentligt. Åtgärden ses på åtgärdens sida. Där visas allt som finns om respektive åtgärd upp. Om det är information om åtgärd hämtad från en annan åtgärdsdatabas finns det även länkar till objektet i aktuell databas. Den enskilda åtgärden kan sparas som en pdf från sin sida. Åtgärderna visas även på sidorna för de vattens som åtgärderna har effekt på. Det är uppdelat i sammanfattningar beroende på hur effektområdet har angetts, till exempel per vatten, kommun, län eller avrinningsområde. 14(59)

15 Exporter ur VISS Förutom visning i gränssnittet kan man göra exporter till Excel. I dagsläget finns det en exportfil som är anpassad för att fungera även som importmall. Med den kan man först exportera all information om åtgärder som finns registrerade i VISS, därefter revidera informationen i filen för att till sist uppdatera informationen om åtgärder i VISS genom att importera tillbaka samma fil. Exportfilen kan även användas som importmall för att föra in information om nya åtgärder i VISS. Fler exportfiler, anpassade efter olika behov, kommer att utvecklas efterhand. LEGO På länsstyrelsernas hemsidor finns möjlighet att visa underlagsdokumenten för åtgärder för de avrinningsområden man ansvarar för. Genom att bygga sidor som är kopplade till VISS görs åtgärderna tillgängliga även för allmänheten. Det tabell- och diagramverktyg som kan hämta data från VISS till hemsidorna kallas LEGO. Exempel på underlagsdokument för åtgärdsprogram som det gestaltar sig nu finns på bland andra hemsidan för Länsstyrelsen Kalmar län: ( Exempel på tabeller där data som hämtas från VISS: Tabell 1. Exempeltabell för genomförda och pågående åtgärder för miljöproblemet övergödning Åtgärdens plats Åtgärdskategori Åtgärd Status Slutförd Ansvarig VF som påverkas Total åtgärdskostnad Effekt TOT_N Effekt TOT_P Delavrinningsområde Utloppet av Uvasjön - SE Övrig åtgärd - ej specificerad i åtgärdsbiblioteket Vallodling via miljöstöd inom Alsterån Genomförd Vatten Uvasjön - SE Vatten Övre Ärtsjön - SE Skyddszon i jordbruksmark Skyddszoner Övre Ärtsjön Pågående Vatten Övre Ärtsjön - SE Tabell 2. Exempeltabell för potentiella åtgärder Åtgärdens plats Åtgärdskategori Åtgärd Status VF som påverkas Total åtgärdskostnad Effekt Koordinat RT90 Fiskväg Fiskväg Duveström Möjlig Alsterån - SE Skapa fria vandringsvägar Koordinat RT90 Fiskväg Utrivning av vandrings-hinder Venholmen Möjlig Vatten Alsterån - SE (59)

16 Steg-för-steg-manual för åtgärdsplaneringsverktyget Registrera åtgärder För att få registrera åtgärder behöver du ha behörighet för det, se avsnittet om Dessa får registrera åtgärder. Åtgärder registreras i gränssnittet eller genom importer. Gå till fliken Insättning på startsidan i huvudmenyn, se figur Å0. Figur Å0. Fliken för insättning av information på huvudsidan. I nästa steg väljer du om du vill registrera en åtgärd via gränssnittet eller om du ska importera en fil med flera åtgärder, se figur Å1 Figur Å1. Välj Importera om du vill importera en fil med flera åtgärder eller Skapa om du vill registrera en åtgärd via gränssnittet. 16(59)

17 Registrera åtgärd via gränssnittet Välj Registrera åtgärd, se figur Å2. Figur Å2. Ingång för registrering av åtgärd i gränssnittet. Du får då upp en sida där du manuell kan registrera en åtgärd i gränssnittet. Sidan innehåller 15 informationsdelar som kallas moduler. Beroende på vilken åtgärdskategori du valt kommer 8-15 moduler att visas. Vissa moduler innehåller fält som är obligatoriska och måste fyllas i (markerade med röda stjärnor i figur Å3-Å31), vissa fält rekommenderas att man fyller i (blå stjärnor i figur Å3-Å31) och övriga är frivilliga. Startmodul Du måste fylla i Startmodulen, Åtgärdens plats och Plats där åtgärden har effekt innan du kan spara, se figur Å3-Å5. Du kommer inte att kunna gå vidare innan du sparat eftersom åtgärden behöver få bland annat namn och ID-nummer inför den fortsatta processen Figur Å3. Startmodulen med de obligatoriska och rekommenderade fälten markerade samt Spara-knappens läge i modulfönstret (59)

18 Förklaring av fälten i startmodulen 1. Namn på åtgärden (OBLIGATORISKT). Namnet bör följa en gemensam namnsättningsprincip som kort redogör för vad och var. Namnsättningen bör inledas med åtgärden och därefter platsen, se exempel nedan: a. VA-planering Nybro, Högsby och Mönsterås kommuner b. Sanering Björkshults glasbruk c. Skyddszoner Alsterån d. Utrivning av vandringshinder Venholmen e. Anslut 200 enskilda avlopp Åseda reningsverk De åtgärder som hämtas från andra databaser får namn som kommer från respektive databas och följer inte alltid den här namnsättningsprincipen. 2. Beskrivning av åtgärden (REKOMMENDERAT). Allmän information som inte omfattas direkt av övriga fält. 3. Unikt ID som VISS skapar automatsikt för åtgärden när den sparas för första gången. Kan inte ändras. 4. Åtgärdskategori (OBLIGATORISKT) för åtgärden. Åtgärdskategorierna väljs ur åtgärdsbiblioteket och är avgörande för hur resten av informationen (och vilken information) om åtgärden som ska registreras. Du väljer kategori genom att klicka dig neråt i listan via plustecknen, se bilaga 2 Dialogrutan välj Åtgärdskategori. Det är bra om registreringen görs på så låg nivå som möjligt. Om en åtgärdskategori saknas kan man lämna en beställning till ÅP-gruppens frågelåda för att få den tillagd. Använd åtgärdskategorin Övrig åtgärd ej specificerad i åtgärdsbiblioteket med försiktighet men den kan användas för att registrera en åtgärd, som i alla fall för tillfället, saknar åtgärdskategori i biblioteket. 5. Fälten för extern databas (FRIVILLIGT men VILLKORAT) fylls i bara om åtgärden finns i en annan åtgärdsdatabas men inte hämtas direkt från databasen till VISS. Åtgärder som finns i andra nationella databaser hämtas i flera fall centralt och då visas det, i dessa fält, vilken databas informationen kommer ifrån och vilket ID objektet har i den externa databasen automatiskt. Genom att ange databas och objekt-id i dessa fält får man en tydlig och viktig koppling till åtgärden i den andra databasen men, det sker inte någon direkt kontakt mellan VISS och externa databaser med utgångspunkt i vad som fylls i här. 6. Åtgärdens status (OBLIGATORISKT) anger i vilket skede av sin livscykel åtgärden befinner sig. Se avsnitt om Åtgärdens livscykel. 7. Livslängd (OBLIGATORISKT) gäller åtgärdens fysiska livslängd, det vill säga den period under vilken åtgärden har effekt. Åtgärdens livslängd används för de ekonomiska beräkningarna, som tar hänsyn till investerings- och driftskostnader, räntor och avskrivning. Av, bland andra, dessa skäl får ingen åtgärd anges ha längre livslängd än maximalt 50 år. 8. Start- och slutår (OBLIGATORISKT) för genomförandefasen anges i år, det vill säga det år genomförandet påbörjas respektive avslutas. 9. Huvudman (REKOMMENDERAT). Huvudman är den person eller organisation som är ansvarig för att åtgärden genomförs. Detta fylls i om det finns en beslutad huvudman för åtgärden. Du väljer ur den alfabetiska listan. Saknas ditt alternativ i listan lämnas en beställning till ÅP-gruppen som kan göra en beställning till VISS. 10. Informationskälla (FRIVILLIGT). Här kan man ange vem som kommit med uppgift till länsstyrelsen om åtgärden. Uppgiften väljs ur en lista. Saknas ditt alternativ i listan lämnas en beställning till ÅP-gruppen som kan göra en beställning till VISS. 18(59)

19 11. När du sparar läggs det automatiskt till vem som registrerat åtgärden och vilket datum inmatningen gjordes. Uppgifterna visas bara för inloggade och därtill behöriga användare för åtgärder i VISS Åtgärdens storlek Hur man anger åtgärdens storlek (OBLIGATORISK) avgörs av den kategori som åtgärden tillhör. Det kan till exempel vara antal, sträcka, yta, volym eller personekvivalenter. Det finns en primär enhet för åtgärdskategorin som ska användas i första hand för beräkningar av schablonvärden för kostnader och åtgärdseffekter av åtgärdsplaneringsverktyget. Det kan finnas en eller flera sekundära enheter angivna som det är möjligt att ange värden för, se figur Å4. Figur Å4. Modul för åtgärdens storlek med exempel på primär och sekundär enhet. I första hand skall storleken anges för den primära enheten, vilken ligger till grund för beräkning av schablonvärden för kostnader och effekter. Åtgärdens plats I modulen anges var åtgärden genomförs (OBLIGATORISK), se figur Å5. Det kan till exempel gälla en plats, en yta eller ett vatten. Hur platsen anges för var en åtgärd genomförs beror på vilken åtgärdskategori åtgärden tillhör. Figur Å5. Modul för åtgärdens plats. En åtgärd kan gälla för en mängd objekt inom en yta eller ett enskilt objekt på en specifik plats. När du klickar på Välj plats, se figur Å5, öppnas dialogrutan för val av platser av olika typ (distrikt, huvudavrinningsområde, kommun et cetera), se figur Å6. Tänk på att ange rätt vattenskiktsversion så att du hittar rätt vatten! 19(59)

20 Filtreringsmöjligheter Figur Å6 Dialogruta för val avåtgärdens plats eller åtgärdens plats för effekt. Du kan bara välja bland platser av en typ i taget för en åtgärd men det går att ange flera platser av samma typ. Exempel: Du kan ange flera distrikt i taget under fliken Distrikt men du kan inte samtidigt kryssa för en plats av typen Län. Leta upp ditt vatten genom att filtrera med listrutorna innan du klickar på Sök. Om du vet EU_CD på vattnet kan du skriva i det i rutan och lägga till det direkt. För vissa åtgärdskategorier finns möjligheten att registrera platsen genom att välja objekt ur andra åtgärdsdatabaser (Miljöreda, EBHstödet). Då hämtas information om objektets position direkt ur respektive databas. Det betyder att om objektens positioner redigeras i sådan databas, uppdateras även informationen i VISS. Registrerade platser visas som en liten karta i åtgärdens startmodul, se figur Å3. 20(59)

21 Plats där åtgärden har effekt Åtgärdens effektplats eller effektområde (OBLIGATORISK) registreras på samma sätt som du registrerar åtgärdens plats, se figur Å8. Vilka typer av platser som kan anges för den enskilda åtgärden beror på vilken åtgärdskategori den tillhör. Glöm inte att ange rätt vattenskiktsversion för att finna rätt vatten, se figur Å6. Figur Å7. Modul för plats som åtgärden har effekt på samt knappen Visa karta för effekter När åtgärden är sparad kommer knappen Visa karta för effekter fram, se figur Å7. Knappen öppnar en karta som visar åtgärdens effektplats eller effektområde. Referenser Modulen ger möjlighet att hänvisa till dokumentation som beskriver eller på annat sätt är betydelsefulla för åtgärden. Dokumentet måste finnas i referensbiblioteket för att kunna kopplas ihop med åtgärden. Figur Å8. Dialogruta för att söka reda på referensdokument. Hur referensbiblioteket fungerar och hanteras beskrivs i manualen Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS ( ImageGallery/UploadedImages/Instruktion_referensbibliotek.pdf) Innan du går vidare behöver du spara. Spara-knappen finns i nedre högra hörnet av startmodulen, se figur Å3. Det finns alltid en Spara-knapp i nedre högre hörnet i webbläsarfönstret oavsett vilken modul du befinner dig i (du kan behöva förstora/skrolla i fönstret för att hitta knappen). När denna första del är sparad finns åtgärden i åtgärdsplaneringsverktyget. 21(59)

22 För att kunna fylla i mer information måste du välja Redigera åtgärd, se figur Å8. Figur Å9. Knappen för att gå till åtgärdens redigeringsläge. Knappen syns för behöriga användare som får lägga in och redigera åtgärden. Kompletterande information om åtgärden Beroende på vilken åtgärdskategori du valt får du upp olika moduler som gäller för din åtgärd. Samtliga moduler beskrivs i detta kapitel Prioriteringar Här anger du vilken prioritet en åtgärd har utifrån vissa verksamhetsområdens egna prioriteringmetoder (exempelvis EBH:s riskklassprioritering 1-4) och/eller enligt Riktlinjer för underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Den prioriteringsordning som gäller, enligt multikriterieanalysen i åtgärdsunderlagen, är: Kostnadseffektivitet En åtgärd ges fem poäng om kostnad per effekt är mycket stor. Ett poäng ges åtgärder som har mycket låg effekt i förhållande till kostnaderna. Synergieffekter Fem poäng betyder att det finns mycket goda synergieffekter. Tre poäng betyder att inga synergieffekter finns eller om det inte är utrett. Ett poäng betyder att åtgärden påverkar andra miljöproblem/direktiv mycket negativt. Samverkansmöjligheter Fem poäng ges en potentiell åtgärd som bedöms ha mycket höga samverkansmöjligheter som då i princip ska vara helt förankrad och inblandade aktörer vill få tillstånd åtgärden. Ett poäng ges till åtgärder där det är oklart/ej undersökt om samverkansmöjligheter finns. Om det finns motstånd till åtgärden hos de inblandade aktörerna hanteras detta i hindersanalysen. Finansieringsmöjligheter Fem poäng får en åtgärd som är helt finansierad och bedöms ha mycket goda finansieringsmöjligheter. En åtgärd ges ett poäng om finansieringsmöjligheterna inte är utredda eller om åtgärden inte kan finansieras i dagsläget. 22(59)

23 Hinder Obs! Omvänd skala! Ett poäng innebär att en potentiell åtgärd har mycket stora hinder, till exempel mycket starkt motstånd hos inblandade aktörer eller vattendomar som är mycket svåra att ompröva. Tre poäng betyder att det är oklart och fem poäng innebär att det inte finns några hinder. Klimat Fem poäng innebär att åtgärden är mycket väl anpassad till ett förändrat klimat och tre poäng betyder neutral effekt. Ett poäng innebär att en potentiell åtgärd är mycket dåligt anpassad. Länens klimatanalyser kan ge stöd till Länsstyrelserna i deras bedömningsprocess. I biblioteket för åtgärdsbeskrivningar kommer åtgärdernas lämplighet i ett förändrat klimat bedömas generellt, vilket kommer att ge ett visst stöd för analysen. Förhoppningsvis kommer denna ruta att utvecklas att omfatta prioritering enligt alla relevanta behov. Målet är att det ska kunna gå att göra en samlad regional prioritering så att det blir möjligt att avgöra vilka åtgärder som är mest motiverade att genomföra ur ett regionalt perspektiv. För närvarande är det prioriteringar enligt vattenförvaltningen som finns för åtgärderna i samtliga åtgärdskategorier. Vissa förberedelser har gjorts för att lägga till prioritering enligt fiskvård, vattenskyddsområde, EBH, miljömålsarbete, tillsynsprojekt med flera. Åtgärdskostnader Principen för kostnadseffektitet säger att den åtgärd som har störst effekt per krona ska väljas, dock med beaktande av principen att förorenaren eller användaren betalar. Vattenmyndigheterna har genomfört en analys av vad olika åtgärdskategorier kostar att genomföra och försett åtgärdskategorierna i åtgärdsbiblioteket med formler för beräkning av schablonvärden för kostnaderna för en åtgärd av en viss kategori. För vissa miljöproblem och för vissa åtgärder är det mycket svårt att ange bra schablonvärden på grund av att det är väldigt många faktorer, ofta platsspecifika, som avgör kostnaderna. I modulen, se figur Å10, redovisas föregående och aktuellt schablonvärde. Dessa värden är beräknade ur förhållanden som är typiska för åtgärdskategorin men generella för åtgärder inom samma typ. Efterhand som åtgärder registreras och genomförs kan beräkningarna av schablonvärdena förfinas, då flera exempel på verkliga kostnader är kända. När beräkning av schablonvärde för kostnad uppdaterats för en åtgärdskategori märks inte det för respektive åtgärder förrän åtgärden sparats. Då kommer den nya schablonkostnaden att presenteras i fältet för Aktuellt schablonvärde medan det tidigare schablonvärdet visas som Föregående schablonvärde. Längst till höger kan man fylla i andra belopp, än de som beräknats genom schabloner, oavsett om det är faktiska kostnader eller skattningar baserade på ett bättre underlag. Genom att klicka på plus-knappen till höger om respektive kostnadsslag ges möjlighet att föra in kostnader fördelade på år. Det sker inga beräkningar i VISS med dessa värden. 23(59)

24 Figur Å10. Modul för registrering av åtgärdskostnader. Genom att klicka på fältnamnen i VISS visas en förklarande text som underlättar att förstå vad beloppen representerar. Dessa texter redovisas nedan i punktform. Alla kostnader anges i fast penningsvärde och exklusive moms. 1. Utrednings- och administrativa kostnader (FRIVILLIGT) Här ingår alla utredningskostnader per primär rapporteringsenhet, som är direkt anslutna till åtgärden. Exempel på utredningskostnader är projektering, analyser, upphandling, ansökan/beslut om finansiering (exempelvis landsbygdsprogrammet) och andra administrativa kostnader som direkt kan kopplas till den fysiska åtgärden. Alla utrednings- och administrativa kostnader antas uppstå år 0, även de som i verkligheten kan göras flera år tidigare eller senare. Utrednings- och administrativa kostnader ska inkludera både privata och offentliga kostnader. 2. Investeringskostnad (FRIVILLIGT) Alla kostnader, med intäkter avdragna, som uppstår initialt när en åtgärd vidtas (år 0) per primär rapporteringsenhet. Exempel på sådana kostnader är anläggningarbete av en fisktrappa, plantering av skyddszon, installation av reningsutrustning etc. 3. Restvärde (FRIVILLIGT) Alla intäkter minus kostnader, per primär rapporteringsenhet, som uppstår vid slutet av åtgärdens livslängd. Exempel på sådana kostnader kan vara skörd av kantzon, nedmontering av utrustning, försäljning av utrustning etc. Värdet kan vara både positivt eller negativt beroende på om intäkterna överstiger kostnaderna eller vice versa. 24(59)

25 4. Löpande kostnader (FRIVILLIGT) Genomsnittlig löpande åtgärdskostnad per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår under åtgärdens driftfas. Exempel på löpande kostnader är åtgärdens drift- och underhållskostnader etc. Observera att med kostnader menas de extra kostnader som uppstår på grund av att åtgärden genomförs, än vad som varit fallet utan åtgärd. 5. Löpande intäkter (FRIVILLIGT) Genomsnittlig intäkt per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår under åtgärdens driftfas. Exempel på löpande intäkter är merförsäljning och minskade underhållskostnader än vad som varit fallet utan åtgärd etc. 6. Produktionsbortfall (FRIVILLIGT) Produktionsbortfallet är den genomsnittliga kostnaden per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår på grund av åtgärden. Exempel på sådana är produktionsbortfall i vattenkraft på grund av miljöanpassad tappning eller minskad skörd jordbruk. Observera att denna kostnad per definition egentligen är en löpande kostnad enligt ovan men den ska i denna databas särredovisas för att den annars ofta inte tas med som en åtgärdskostnad. 7. Total åtgärdskostnad (OBLIGATORISKT) Ny text behövs! Kan inte vara utan förklaring eftersom fältet är obligatoriskt! 8. Slutligen finns ett fält för kommentarer (FRIVILLIGT) om antaganden och förutsättningar för de kostnader som redovisats. 25(59)

26 Åtgärdseffekter Åtgärdseffekter (REKOMMENDERAT) kan redovisas som effektparametrar, övriga effekter eller som andra effekter, se figur Å11. Om åtgärderna är till för att begränsa förorening av specifika ämnen kan man registrera det under Effektparametrar. Då registrerar man om det gäller en ökning eller en minskning av ämnet i fråga och enhet och värde för förändringen. För flera åtgärdskategorier är åtgärdsparametrar definierade. Dessa syns redan i gränssnittet för åtgärden och kan inte tas bort (saknar det röda krysset). Det går att lägga till effektparametrar genom att klicka på Lägg till effekt och dessa kan raderas genom att använda det röda krysset. I dialogrutan för effektparametrar bockar man för de parametrar man önskar lägga till, figur Å12. För kvantifierbara åtgärdseffekter som inte mäts i effekter på kemiska substanser, bland annat för den fysiska miljön, skall Övriga effekter användas. För att detta skall vara möjligt måste dessa övriga effekter definieras och registreras i VISS först. För närvarande finns inga övriga effekter definierade. Önskemål om Övriga effekter kan lämnas till VISSsupporten (viss_support@lansstyrelsen.se) för att de skall kunna läggas till i systemet. De andra åtgärdseffekter som inte kan inordnas någon av kategorierna ovan registreras i fritextfältet för att i ord beskriva åtgärdseffekterna, hur stora de förväntas vara med mera, figur Å11. Använd fristextfältet med försiktighet eftersom information som läggs i fritextrutor inte har samma sökbarhet. 1. Effektparametrar Effekter på enskilda förorenande ämnen. Här registreras om effekten på ämnet i fråga är en ökning eller minskning med en viss mängd per år. 2. Övriga effekter Här skall kvantifierbara effekter på andra parametrar än kemiska registreras. Till exempel ökning/minskning av habitat till följd av fysisk åtgärd. 3. Andra effekter Fritextfält för beskrivning av effekter som inte faller in under ovanstående kategorier Figur Å11. Modul för åtgärdseffekter. 26(59)

27 Figur Å12: Dialogruta för val av effektparametrar. Figur Å13. Dialogruta för val av Övriga effekter. Ingen sådan är ännu definierad. 27(59)

28 Finansieringskällor Man registrerar åtgärdernas finansiering (FRIVILLIGT) genom att lägga till finansiär och att ange hur stor andel av åtgärden som respektive finansiär står för. Saknas det en finansieringskälla i listan kan man be att få den tillagd ( Det finns även utrymme att i ord beskriva finansiärens roll och del i finansieringen av åtgärden. (Vattenmyndigheterna 2011) 1. Lägg till finansiär, se figur Å Ange andel av åtgärden som finansieras av respektive finansiär samt eventuell kommentar, se figur Å14. Figur Å14. Modul för finansieringskällor. Figur Å15. Dialogruta för val av finansieringskällor. Figur Å16. Modulen för finansieringskällor med en finansiär registrerad. Nu återstår att registrera hur stor andel som finansieras av finansiären och vid behov kommentar till det. 28(59)

29 Samarbetspartners Det är viktigt med samverkan och samarbetspartners (FRIVILLIGT). Om det finns markägare/verksamhetsutövare som är positiva till en viss åtgärd, eller om det finns en/flera aktörer som kan hjälpa till med åtgärdsarbetet, exempelvis vattenråd eller kommun, går dessa att ange för åtgärden. En potentiell åtgärd som bedöms ha mycket höga samverkansmöjligheter (fem poäng) ska i princip vara helt förankrad och inblandade aktörer vill få tillstånd åtgärden. Ett poäng ges till åtgärder där det är oklart/ej undersökt om samverkansmöjligheter finns. Om det finns motstånd till åtgärden hos de inblandade aktörerna hanteras detta i hindersanalysen. (Vattenmyndigheterna 2011). Saknas det en samarbetspartner i listan kan man be att få den tillagd ( 1. Lägg till samarbetspartner, se figurerna Å Beskriv samarbetet i textrutan, se figur Å19. Figur Å17. Modul för samarbetspartners. Figur Å18. Dialogruta för val av samarbetspartners. Figur Å19. Dialogruta för samarbetspartners med en partner registrerad. Skriv in en beskrivning av samarbetet i textrutan. 29(59)

30 Synergieffekter Synergieffekter (FRIVILLIGT) kan vara att åtgärden även kommer påverka något/några andra miljöproblem, andra direktiv (till exempel avloppsdirektivet) eller de svenska miljömålen. En åtgärd för ett visst miljöproblem kan också påverka ett annat miljöproblem negativt. Skilj dock på hinder (se nedan) och negativa synergieffekter. Fem poäng betyder att det finns mycket goda synergieffekter. Tre poäng betyder att inga synergieffekter finns eller om det inte är utrett. Ett poäng betyder att åtgärden påverkar andra miljöproblem/direktiv mycket negativt. (Vattenmyndigheterna 2011) 1. Lägg till synergieffekt, se figurerna Å Ange om effekten är positiv eller negativ, se figur Å22 3. Beskriv effekten i textrutan, se figur Å22 Figur Å20. Modul för synergieffekter. Figur Å21. Dialogruta för val av synergieffekter. (Här återstår att redogöra för betydelsen av hierarkin, när hur användes övriga EU direktiv eller specifikt direktiv? Har återverkan på visningen i modulen) Figur Å22. Modulen för synergieffekter med en effekt vald. Här registreras om effekten är positiv eller negativ för miljön i de vatten som åtgärden har effekt i och även en beskrivning av synergieffekten i textrutan. 30(59)

31 Miljömålskoppling Möjlighet att ange vilken miljömålskoppling (FRIVILLIGT) åtgärden har. Även hur de berörs, positivt eller negativt, kan anges. Varje åtgärdskategori har förbestämda kopplingar till miljökvalitetsmål. Man kan lägga till fler miljökvalitetsmål om fler påverkas av åtgärden, se figur Å23. (Vattenmyndigheterna 2011) Figur Å23. Modulen för miljömålskoppling med ett miljökvalitetmål och en miljömålsindikator vald. Här registreras nu om åtgärden har ett positivt eller negativt inflytande över respektive miljökvalitetsmål. Det kan utvecklas i textfältet. Figur Å24. Dialogruta för val av miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen följs upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna är hjälpmedel som visar miljöutvecklingen och gör det möjligt att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen. De indikatorer som åtgärden påverkar kan man också registrera i denna modul, se figur Å25. För att veta vilka indikatorer som används för att följa upp respektive miljökvalitetsmål kan man besöka miljömålsportalen ( 31(59)