2006:01. Undersökning av publiceringsverktyg

Transkript

1 2006:01 Undersökning av publiceringsverktyg

2 1 (19) Innehåll TILLGÄNGLIGARE WEBBPLATSER MED HJÄLP AV BÄTTRE PUBLICERINGSVERKTYG...2 VAL AV VERKTYG OCH UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGG...2 Testkriterier baserade på Vägledningen 24-timmarswebben och ATAG...3 Genomförande av testet...3 VERKTYGENS MEDFÖLJANDE EXEMPELMALLAR...5 Plone...5 SiteVision...6 EPiServer...6 Polopoly...6 Sitecore...7 Slutsatser...7 VÄGLEDNINGEN 24-TIMMARSWEBBEN Rubriker och text...8 Bilder...9 Länkar...9 Formulär...10 Tabeller...11 Validering och grundkonstruktion...12 Slutsatser och rekommendationer...13 STÖD FÖR REDAKTÖREN...14 Resultat...14 Slutsatser och rekommendationer...15 ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER...16 BILAGOR...18 SÅ HÄR KAN DU GENOMFÖRA TESTET SJÄLV...18

3 2 (19) Tillgängligare webbplatser med hjälp av bättre publiceringsverktyg Publiceringsverktyg har en avgörande betydelse för skapandet och åtkomsten till en webbplats innehåll och tjänster. Verktygets utformning avgör vilka som kan arbeta i verktyget. Samtidigt är utformningen av webbsidorna avgörande för hur många och vilka användare som informationen kommer att nå ut till. För att belysa aspekter som kan ge genomslag för utvecklingen har Verva genomfört en undersökning på ett urval av publiceringsverktyg. Målsättningen med undersökningen har varit att: ge webbredaktörer bättre förutsättningar att skapa tillgänglig information. belysa vilka hinder som finns i befintliga verktyg för att skapa tillgänglig information samt vad som krävs av systemutvecklare och designers för att eliminera dessa hinder. återanvända resultatet av undersökningen för att skärpa kraven i Vervas kommande ramavtalsupphandlingar. Val av verktyg och undersökningens upplägg Undersökningen har genomförts på fem publiceringverktyg. Tre av verktygen, EPiserver, SiteVision och Sitecore finns i Vervas ramavtal Informationsförsörjning Följande verktyg ingick i undersökningen: EPiServer 4.51 SiteVision 2.2 Sitecore 5.2 Polopoly Plone Valet av verktyg har baserats dels på vilka verktyg som är vanligast förekommande i offentlig sektor, dels på vilka verktyg som har varit möjliga att få åtkomst till inför den här studien. Samtliga tester genomfördes under perioden februari Testerna gjordes på en grundinstallation av verktygen. Med grundinstallation avses installation av det som ingår i verktygets grundpaket. Inga extramoduler

4 3 (19) eller andra separata applikationer har installerats. Detta medför att Polopoly i den testade versionen saknar stöd för att redigera strukturerat innehåll. Testkriterier baserade på Vägledningen 24-timmarswebben och ATAG Testkriterierna som användes i undersökningen är baserade på W3C:s riktlinjer för utformning av publiceringsverktyg, ATAG 2.0 (Authoring Tool Accessibility Guidelines, Working Draft 23 November 2005) och på ett urval av riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben 2.0. I framtagandet och urvalet av testkriterier har även projektgruppens kunskap och erfarenhet av standarder och tillgänglighet samt den tekniska utvecklingen vägts in. Se för redovisning av testkriterierna. ATAG innebär i huvudsak att: den kod som skapas av publiceringsverktyget ska följa de regler som finns för tillgänglighet. Den information och struktur som publiceras ska följa rådande standarder. verktyget ska kunna användas av personer med funktionshinder. Om webbplatsen administreras via ett webbgränssnitt ska även det följa riktlinjerna för tillgängliga webbplatser. I denna studie har vi undersökt hur väl verktygen stödjer skapandet av tillgänglig information enligt rådande standarder. Studien har endast i liten omfattning undersökt vilket stöd personer med funktionshinder får när de arbetar i verktygen. Detta uppdrag ligger inom ramarna för Handisams och Handikappombudsmannens arbete. Genomförande av testet Testet genomfördes av tre olika personer. För att säkerställa att förfarandet blev så lika som möjligt genomfördes ett pilottest där samtliga personer var delaktiga. Två granskare fick därefter utvärdera verktyget oberoende av varandra. Efter den individuella bedömningen jämfördes resultaten för att kontrollera eventuella skillnader. Följande områden ingick i testet: A. Test av verktygets medföljande exempelmallar B. Test av möjligheterna att skapa sidor som följer riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben C. Test av vilket stöd verktyget ger redaktören för att skapa tillgängligt innehåll Viktning av testkriterier och resultaträkning För att göra en rättvis bedömning av verktygen har varje testkriterium viktats genom parvisa jämförelser mot övriga testkriterier i samma område.

5 4 (19) Detta innebär att varje testkriterium har tilldelats ett värde som står i relation till övriga kriterier. Ett verktygs maximala resultat för ett område är 100 procent. De tre områdena har viktats mot varandra. Område A har i testet viktats till 22 procent, område B till 63 procent och område C till 15 procent. För fullständig redovisning av viktningen se viktträdet på webbplatsen. Teknisk miljö Undersökningen är i huvudsak utförd på operativsystemet Windows XP med webbläsaren Mozilla Firefox. Utöver detta har följande applikationer och verktyg använts: Microsoft Word Microsoft Excel En textredigerare som kan kopiera och klistra in oformaterad text Internet Explorer version 6 Web Developer Extension för Firefox ( D3, verktyg för beslutsstöd från Nobis Consulting

6 5 (19) Verktygens medföljande exempelmallar När en organisation köper ett publiceringsverktyg medföljer ett antal exempelmallar som illustrerar hur vanliga sidor i verktyget ser ut och är uppbyggda. Utformningen och strukturen på exempelmallarna är viktig eftersom många använder dem i utvecklingen av den egna webbplatsen. Kvaliteten på mallarna ger också en indikation på hur stor kunskap producenterna av publiceringsverktyg egentligen har om de riktlinjer som gäller i offentlig sektor. I Vervas undersökning har tre vanligt förekommande mallar valts ut: startsida, webbkarta och formulär. Testresultatet visar att kvaliteten på verktygens medföljande exempelmallar varierar stort. Plone, EPiserver och Polopoly har lyckats relativt väl med att följa riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben. SiteVision följer också riktlinjerna på ett bra sätt men separerar inte struktur och innehåll från presentation. Sitecore verkar inte ha tagit någon större hänsyn till riklinjerna i sina exempelmallar. Separation av innehåll från presentation i kombination med semantisk uppmärkning är ofta viktigare än validering. Detta förutsatt att valideringsfelen är av mindre allvarlig karaktär. Resultat, utvärdering av exempelmallar Verktyg Resultat % Plone SiteVision EPiServer Polopoly * Sitecore * Polopoly har inga exempelmallar för formulär och webbkarta vilket gör att resultatet i testet endast omfattar startsidan. Plone Plone är baserat på öppen källkod. Som framgår av resultatet är det Plones exempelmallar som håller bäst kvalitet. Plones mallar har inga allvarliga brister. Det handlar mest om en något överdriven användning av div- och span-element, en del presentationella class-attribut samt onödiga förekomster av tabindex-attribut som gör tangentbordsnavigering mer omständligt än det behöver vara.

7 6 (19) SiteVision Senselogic som producerar SiteVision anger följande på sin webbplats: Mallarna gör att informationen separeras från utseendet vilket möjliggör förändringar av den grafiska formen i efterhand. SiteVision, som placerar sig tvåa, har visserligen exempelmallar som validerar, men separationen av struktur och innehåll från presentation samt semantisk uppmärkning av innehållet är i det närmaste obefintlig. Verktygets layout är helt uppbyggd kring inline-css, det vill säga stilinformation angiven i direkt anslutning till innehållet. Det motverkar en av de stora fördelarna med att använda CSS, nämligen att man kan definiera all presentation i en eller flera externa filer. Det ökar filstorleken och därmed laddningstiden för besökaren och leder till fullständig sammanblandning av innehåll och presentation. Dessutom försvårar det avsevärt för webbutvecklare som ska implementera en webbplats på SiteVision-plattformen eftersom mer avancerad CSS måste specificeras antingen i externa CSS-filer eller i style-element. Detta tycks inte vara möjligt i SiteVision. EPiServer EPiServer har relativt god separation av innehåll från presentation, men brister i semantik. Verktygets mallar uppvisar också ett antal valideringsfel, ett felaktigt val av dokumenttyp och ett stort antal överflödiga element och klasser. Dessutom är viktig funktionalitet som sökning beroende av javaskript 1, vilket får anses vara ett misstag. Polopoly Polopoly har inga exempelmallar för formulär och webbkarta vilket gör att resultatet i testet endast omfattar startsidan. Polopolys grundmallar är sparsmakade, men av mycket god kvalitet. Det som finns att anmärka på är felaktig rubriknivåordning och att mallarna använder icke bakåtkompatibel XHTML. CSS-koden i den medföljande stilmallen använder både versaler och gemener för elementnamn, vilket förutsätter att dokumenten inte skickas som XML till webbläsaren. 1 Med javaskript avses ECMAScript

8 7 (19) Sitecore Sitecores grundmallar uppvisar stora brister. På Sitecores webbplats anges dock följande: Sitecore products are 100% compliant with the Worldwide Web Consortium s open Internet standards. Förutom den klart lägsta HTML-kvaliteten av alla granskade verktyg finns här flera andra problematiska områden när det gäller tillgänglighet. Till exempel går det inte att navigera på webbplatsen utan javaskript, text kan inte förstoras på ett enkelt sätt och viss text är väldigt svårläst på grund av för låg kontrast mellan för- och bakgrundsfärger. Slutsatser Inget av verktygen har medföljande mallar av så god kvalitet att de kan anses vara helt utan anmärkning, även om Polopoly kommer nära. Flera producenter hävdar i sin marknadsföring att deras verktyg följer rådande standarder och ger sken av att webbplatser baserade på verktygen per automatik blir tillgängliga. På Episervers webbplats anges till exempel följande: EPiServer 4.50 följer WAI:s riktlinjer (Web Accessibility Initiative) för hur webbplatser ska göras tillgängliga för personer med funktionshinder. Detta stämmer inte. Vissa verktygsleverantörer påtalar för de webbkonsulter som implementerar webbplatser med hjälp av verktygen att de medföljande mallarna behöver förbättras. Följden blir att organisationer inom offentlig sektor som avser att följa riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben måste anpassa och bygga om verktygens medföljande mallar.

9 8 (19) Vägledningen 24-timmarswebben 2.0 I detta avsnitt redovisas de testpunkter som är avsedda att visa vilka möjligheter de olika verktygen ger för att skapa tillgängligt innehåll som är vanligt förekommande på de flesta webbplatser. Innehållet har delats in i sex grupper. Rubriker och text Här kontrolleras möjligheten att skapa många av de mest grundläggande delarna av det skrivna språket: rubriker, stycken, betoning, listor, citat, förkortningar och akronymer. För en tillgänglig webbplats är strukturerat innehåll grundläggande. Därför är det mycket viktigt att publiceringsverktyg lägger större vikt vid struktur än vid presentation i redigeringsläget. Inget av de testade verktygen har stöd för att skapa samtliga förekommande typer av strukturerat innehåll. Samtidigt är det vanligt att redaktören ges möjlighet att skapa understruken text, upphöjd och nedsänkt text, samt justera textstycken samtliga exempel på presentationsinriktad formatering som normalt ska hanteras av stilmallar och inte av redaktörer. Resultat, rubriker och text Verktyg Resultat % Plone Sitecore SiteVision EPiServer Polopoly * * Funktioner för strukturerad formatering saknas Exempel på innehåll som inget av verktygen ger redaktören möjlighet att skapa är: information om vilket språk ett stycke text är skrivet på inline-citat förkortningar akronymer Listor är vanligt förekommande på webben. Samtliga verktyg utom Polopoly har funktionalitet för att skapa punktlistor och numrerade listor. Värt att nämna är att SiteVision verkar tvinga redaktören att välja mellan de två typerna av listor i testet lyckades vi inte skapa numrerade listor och punktlistor i samma dokument. Plone och EPiserver är de enda verktyg som gör det möjligt att ange det huvudsakliga språket som används i ett dokument.

10 9 (19) Bilder De testpunkter som berör bilder kontrollerar hur alternativtexter hanteras av verktyget. Alternativtexter är obligatoriska för bilder. De är mycket viktiga för bilder som förmedlar information som inte finns i textform, till exempel när text presenteras i bildform. När en sådan bild saknar alternativtext kan besökare som använder skärmläsare eller besökare vars webbläsare är inställd på att inte visa bilder inte ta del av informationen i bilden. Som resultaten visar hanterar verktygen bilder bättre än övriga områden i testet. Resultat, bilder Verktyg Resultat % EPiServer SiteVision Plone Sitecore Polopoly Alla verktyg utom Polopoly gör det möjligt för redaktören att ange alternativtext för infogade bilder. Polopoly saknar i grundutförandet stöd för att infoga bilder i löpande text. Det enda verktyget som varnar redaktören om alternativtext saknas är SiteVision. SiteVision är också det enda verktyg som inte säkerställer att den inmatade texten endast innehåller tillåtna tecken. Det går till exempel att ange HTML-kod i fältet för alternativtext, vilket inte är tillåtet och kan leda till att dokumentet inte fungerar som avsett. Länkar Eftersom länkar är den grundläggande navigeringsprincipen på webben är det mycket viktigt att de används på rätt sätt. Testpunkterna i detta avsnitt berör hur länkar hanteras av verktyget. Resultat När en länk leder till ett dokument av annat format än HTML ska besökaren uppmärksammas på detta i anslutning till länken. Därför är det lämpligt att publiceringsverktyg ger redaktören stöd i detta moment. Inget av de utvärderade verktygen gör det. Resultat, länkar Verktyg Resultat % Sitecore EPiServer SiteVision Plone Polopoly

11 10 (19) Polopoly saknar i grundutförandet stöd för att skapa länkar i redaktionell text, varför dessa testpunkter inte är applicerbara på verktyget. I övrigt är det värt att notera att Plone inte låter redaktören ange en kompletterande title-text för länkar, medan SiteVision inte gör det möjligt att skapa länkar utan att ange en title-text. Båda varianterna är olyckliga title-text bör gå att ange men den ska inte vara obligatorisk. Varken EPiServer eller SiteVision kontrollerar vilka tecken som används för att namnge interna bokmärken, ankare, i dokumentet. Därmed kan otillåtna tecken användas, vilket medför att länkarna kan sluta fungera i vissa webbläsare. Sitecore ger ett bra stöd för att skapa länkar och konverterar automatiskt ogiltiga tecken i title-texten till rätt representation. Title-text kan anges samtidigt som redaktören anger övrig länkinformation. Formulär Formulärfunktionalitet är en värdefull funktion i ett publiceringsverktyg. Insamling av information digitalt kan möjliggöra bättre service till medborgare och förenkla interna processer. Det är viktigt att så många som möjligt kan använda de formulär man erbjuder. Därför ställs stora krav på att verktyget tillhandahåller funktioner för och vägleder redaktören i att skapa formulär på ett tillgängligt och användbart sätt. I Vägledningen 24-timmarswebben finns råd om hur formulär bör utformas för att fungera för så många användare som möjligt. I testet utvärderades verktygens möjligheter att skapa formulär med korrekt kopplade fältetiketter. Vidare testades eventuellt javaskriptberoende samt om tabeller används för layout av formulär. Resultat Inget av verktygen skapar validerande HTML-kod för formulär. Detta ställer till problem för den som vill använda valideringsverktyg som stöd vid konstruktion av webbplatsen. Dessutom kan det få webbläsaren att börja tolka stilregler annorlunda vilket får till följd att webbplatsens utseende inte blir konsekvent. Resultat, utvärdering av formulärfunktionalitet Verktyg Resultat % EPiServer SiteVision Sitecore Plone * Polopoly * * Funktionalitet för att skapa formulär saknas.

12 11 (19) Tre av de testade verktygen har funktionalitet för att skapa formulär: EPiServer ger möjlighet att skapa formulär med korrekt kopplade fältetiketter. Det finns dock möjlighet att göra etiketter på flera sätt varav ett inte skapar korrekta kopplingar mellan etikett och fält. Dessutom använder EPiServer tabeller för att styra formulärets utseende. SiteVision ger också möjlighet att skapa formulärfält med korrekt kopplade etiketter. Även här används tabeller för layout i samband med flervalsfrågor. Dessutom blandas stilregler med innehållet vilket orsakar längre nedladdningstid för sidor och dålig separation av innehåll och layout. Sitecore skapar inte korrekt kopplade fältetiketter. Det är också otydligt hur redaktören skall definiera vad som händer vid inlämning av formuläret. Tabeller Datatabeller förekommer ofta i redaktionellt material. För att så många användare som möjligt skall kunna ta del av informationen i en tabell är det viktigt att den är utformad på rätt sätt. Ofta missbrukas tabeller för att skapa layoutområden eller inramning av innehåll. I utvärderingen har vi fokuserat på några av de mest grundläggande kraven på tabeller såsom verktygets möjlighet att: skapa korrekt uppmärkning av kolumn- och radöverskrifter, låta redaktören ange sammanfattningstext (summary, dock utan att vara tvingande), låta redaktören ange tabellöverskrift (caption). Resultat Fyra av de testade verktygen har inbyggt stöd för att skapa tabeller. Resultat, utvärdering av tabellfunktionalitet Verktyg Resultat % EPiServer Sitecore SiteVision Plone Polopoly * * Funktionalitet för att skapa tabell saknas. EPiServer och Sitecore är de verktyg som klarade samtliga testpunkter inom detta område. Sitecore saknar funktionalitet för att ange kolumnrubriker på ett enkelt sätt. Redaktören måste gå igenom flera menyer för att nå funktionen som i efterhand kan göra om en vanlig tabellcell till en

13 12 (19) kolumn- eller radöverskrift. Detta medför en risk för att momentet aldrig utförs. Sitevision har funktioner för att ange kolumn- och radöverskrift. Dock är summarytext tvingande. Tabellverktyget i Plone ger möjlighet att skapa kolumnöverskrifter. Det går dock inte att skapa radöverskrifter eller ange text för summary och caption. Validering och grundkonstruktion Den kod som publiceringsverktyget skapar skall möjliggöra för utvecklare av ramverk och innehållsansvariga att följa Vägledningen 24- timmarswebben. Detta innebär att verktyget inte skall skapa ogiltig kod, blanda innehåll med design eller använda tabeller för designändamål. Inom ramen för detta område har vi undersökt den uppmärkningskod som verktyget skapar. Koden är ofta beroende av verktygets funktionalitet för att visuellt redigera text (så kallad WYSIWYG-editor ). Det skapade innehållet har analyserats separat från de exempelmallar som följer med publiceringsverktyget (testresultat för exempelmallarna finns i avsnittet Verktygens medföljande exempelmallar). I testerna har vi genom manuell inspektion av kod och med hjälp av W3C:s valideringsverktyg kontrollerat om koden validerar mot vald dokumenttyp, om tabeller har använts för layout och om innehåll är separerat från layout. Resultat Det är stor skillnad mellan de testade verktygen. Resultat, validering och grundkonstruktion Verktyg Resultat % EPiServer Polopoly * Plone SiteVision Sitecore * Funktionalitet för visuell textredigering saknas. EPiServer har en egenutvecklad inbyggd editor som skapar korrekt innehåll i de punkter vi testat. Polopoly saknar i grundinstallationen möjligheter att visuellt redigera text vilket gör att det förvisso inte blir några valideringsfel. Dock är det en stor brist att denna möjlighet saknas. Det finns flera tredjepartsleverantörer vars redigeringsverktyg kan integreras med Polopoly.

14 13 (19) Plone har också möjlighet att byta textredigeringsverktyg. Testresultatet bygger på den komponent (Kupu) som följer med exempelinstallationen. Textredigeraren i Sitevision blandar uppmärkningskod med stora mängder stilinformation. Detta medför att sidor tar längre tid att ladda och visa i webbläsaren. Sitecore uppvisar flera valideringsfel och klarade därmed inte någon av testpunkterna. Slutsatser och rekommendationer Ett publiceringsverktygs funktioner för att skapa korrekt uppmärkning är mycket viktiga. Ett verktyg som ger bra stöd för redaktören att skapa strukturerat innehåll bidrar i högsta grad till att en webbplats grundläggande tillgänglighetsnivå blir god. Tyvärr utnyttjar inte alla producenter av publiceringsverktyg dessa möjligheter fullt ut. Vervas undersökning visar att Elektropost, med produkten EPiServer, är den leverantör som har kommit längst med denna typ av funktionalitet. Polopoly saknar i grundutförandet stöd för visuell redigering av innehåll och rekommenderar istället att man väljer ett sådant verktyg från en tredjepartsleverantör. Redigeringsfunktioner bör stötta användaren i att göra rätt från början. Ofta är det små förändringar i verktygen som behöver göras för att höja nivån. Många av verktygens redigeringsfunktioner kan anpassas av en systemutvecklare. Rekommendationer för förbättring av publiceringsverktyg Verktygen bör i sitt grundutförande i första hand prioritera funktioner som gör det möjligt för redaktörer att skapa korrekt uppmärkning och ett strukturerat innehåll. Utan dessa funktioner begränsas redaktörers möjlighet att skapa tillgängligt material. Vi föreslår följande: Verktygen ska alltid föreslå kolumnöverskrifter och tabellrubrik (caption) då användare skapar en tabell. Verkygen ska göra det möjligt att märka upp citat i löpande text och citatstycken. Verktyget ska alltid föreslå valet alternativ beskrivningstext vid infogande av bilder. Verktygen ska underlätta infogande av länk till dokument. Verktygen ska inte ge redaktören möjlighet att göra val av typsnitt och färg. Dessa funktioner ska skötas via stilmallar och inte av redaktören. Ta bort funktioner för att skapa justerad text med rak vänster- och högermarginal.

15 14 (19) Stöd för redaktören För att ge möjlighet att skapa tillgängligt material är det viktigt att publiceringsverktyget ger ett bra stöd till redaktören i det dagliga arbetet. I det genomförda testet har vi valt ut ett antal testkriterier där vi undersökt vilken typ av stöd publiceringsverktygen ger användaren. Testkriterierna baserar sig till stor del på de kriterier W3C föreslår i ATAG 2.0. Utöver dessa har vi även undersökt om redaktörsläget går att använda i olika klientmiljöer, samt om det går att använda utan mus. Resultat I testet har stor vikt lagts på att verktyget skall guida redaktören på ett sätt som gör att det mest tillgängliga sättet får högst prioritet. Om redaktören är tvungen att utföra extra moment för att skapa tillgängligt innehåll riskerar man att dessa moment glöms bort. I flera av de testade verktygen krävs ytterligare arbetsmoment för att ange tillgänglighetsrelaterad information. Resultat, utvärdering av redaktörsläge Verktyg Resultat % SiteVision EPiServer Sitecore Plone Polopoly Utvärderingen visar att det finns stora skillnader i vilket stöd de olika verktygen ger redaktören. Samtliga testade verktyg ger ett förhållandevis dåligt stöd och inget av verktygen klarade alla testpunkterna. Exempel från detta testområde: EPiServer tillhandahåller en inbyggd manual med tips om hur man skapar tillgängligt innehåll. Plone fungerar i samtliga testade webbläsare och går att använda utan mus. Polopoly saknar i sitt grundutförande funktionalitet för att skapa strukturerat innehåll, men fungerar i samtliga testade webbläsare. I SiteVision finns funktionalitet i redigeringsprocessen som gör att användaren skapar information på ett korrekt sätt. Denna funktion måste dock aktiveras. Sitecore har funktioner för att ange viss tillgänglighetsinformation, men det krävs att användaren utför moment i flera steg efter att innehållet är skapat.

16 15 (19) Slutsatser och rekommendationer Redaktörsgränssnittet påverkar till stor del möjligheterna för redaktörer att skapa korrekt tillgängligt innehåll. Därför är det viktigt att producenter av publiceringsverktyg säkerställer att gränssnittet kan användas av så många som möjligt och att verktyget innehåller funktioner som stöttar redaktörer i arbetet med att skapa tillgänglig information. Förslag på förbättringar av stöd för redaktören Gör det lätt att göra rätt. Funktioner som kräver flera manuella steg för att skapa korrekt uppmärkning tenderar att inte användas. Lås inte redaktörsgränssnittet till en specifik webbläsare eller ett visst operativsystem. Detta begränsar en organisations möjlighet att utnyttja programvaror effektivt. Gör det möjligt att använda redaktörsgränssnittet utan mus. Detta förbättrar möjligheterna för alla användare att arbeta effektivt. Gör det enkelt för redaktörer att kvalitetsgranska innehåll som ännu inte är publicerat.

17 16 (19) Övergripande slutsatser och rekommendationer Vervas målsättning med denna undersökning har varit att belysa vilka hinder som finns i befintliga verktyg för att skapa tillgänglig information. Vi ville också kartlägga vad som krävs av producenterna för att eliminera dessa hinder. Resultaten från undersökningen visar att de publiceringsverktyg som vanligast i offentlig sektor inte ger tillräckligt stöd för att publicera tjänster och information som uppfyller kriterierna i Vägledningen 24- timmarswebben. Resultat, totalt Verktyg Resultat % EPiServer SiteVision Plone Sitecore Polopoly Med tanke på att flera leverantörer i sin marknadsföring hävdar att de följer standarder och beaktar tillgänglighet är det förvånande att totalresultatet pekar på att mycket fortfarande återstår att göra. Att verktygen skickar med exempelmallar som bryter mot grundläggande principer för konstruktion av webbplatser får anses vara anmärkningsvärt. Att verktygen inte heller erbjuder tillräckligt stöd för på webben så grundläggande funktioner som att skapa rubriker, länkar och stycken på ett strukturerat sätt är olyckligt. Verktygsmakarna har istället lagt onödigt stort fokus på att ge redaktören möjlighet att ändra typsnitt, välja färg på text och skapa indragna stycken. Dessa funktioner kan vid första anblicken upplevas som värdefulla, men är samtliga funktioner som normalt bör hanteras med hjälp av stilmallar och inte av redaktören. Producenter av publiceringsverktyg bör i första hand prioritera funktioner som hjälper användaren att skapa korrekt uppmärkning. Om en förbättring inte sker inom området är det stor risk att många personer utestängs från den information och de tjänster som erbjuds av offentlig sektor och som varje medborgare har rätt till. Vervas undersökning pekar också på att de som köper in ett publiceringsverktyg själva får bekosta anpassningen av verktygens grundmallar. Utöver detta tillkommer kostnader för den extra tid redaktörer måste lägga på att hantera de hinder som finns i verktyget, då det saknas grundläggande funktioner för att skapa tillgängligt material. En förbättring av kvaliteten på grundmallarna skulle avsevärt förbättra allmänhetens tillgång till information.

18 17 (19) Testkriterierna i undersökningen kommer att utgöra en del av nästa version av de nationella riktlinjerna för utformning av webbplatser i offentlig sektor. Kriterierna kan även användas för att göra egna bedömningar av andra publiceringsverktyg. Inför kommande ramavtalsupphandlingar av publiceringsverktyg kommer Verva att beakta dessa kriterier i sitt bedömningsunderlag.

19 18 (19) Bilagor Så här kan du genomföra testet själv Testkriterierna i undersökningen har avsiktligt formulerats så att studien ska vara möjlig att återupprepa av såväl beställare som utvecklare av publiceringsverktyg. Testkitet kan laddas ner från Instruktioner för genomförande av test Efter grundinstallation av verktyget ska stegen nedan genomföras. Med grundinstallation avses installation av det som ingår i verktygets grundpaket. Inga extramoduler eller andra separata applikationer installeras. Testfallen och mätkriterierna finns i dokumentet Mätkriterier och testfall.xls. För att genomföra testet behöver du ha tillgång till följande applikationer och verktyg: Microsoft Word Microsoft Excel En textredigerare som kan kopiera och klistra in oformaterad text. Mozilla Firefox ( Web Developer Extension ( Steg 1 test av verktygets exempelmallar För att kontrollera kvaliteten i de exempelmallar som följer med verktyget ska testfallen i bladen Mätkriterier steg 1 genomföras. Följande exempelmallar ska ingå i testet: Startsida Webbkarta Formulär (leta upp det första formuläret som man kan komma till från startsidan)

20 19 (19) Steg 2 test av möjligheterna att skapa sidor som följer riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben A. Skapa en ny sida. Välj en mall av den typ som används för att skapa vanliga dokument. Spara sidan med namnet Exempelsida 1. Innehållet till Exempelsida 1 hämtas från Exempeldokument1.doc. Kopiera texten från Word-dokumentet och klistra in i ett enkelt textredigeringsprogram (till exempel Notepad i Windows eller Textredigerare i Mac OS) för att rensa formateringar. Bild1 ska användas i Exempelsida 1 Klistra därefter in innehållet i publiceringsverktyget. Formatera innehållet i enlighet med de formateringar som finns i Exempeldokument1.doc. Spara och publicera. B. Skapa en ny sida. Spara sidan med namnet Exempelsida 2. Välj en mall av den typ som används för att skapa vanliga dokument. Innehållet till Exempelsida 2 hämtas från Exempeldokument2.doc. Bild2 ska användas i Exempelsida2 Kopiera texten från Word-dokumentet och klistra in det direkt i publiceringsverktyget. Spara och publicera. Notera om information om att felaktig kod har skapats anges. För in noteringarna i Steg 3 ATAG B1.2 b). Kontrollera Exempelsida 1 och Exempelsida 2 gentemot mätkriterierna i Steg 2AB. C. Skapa ett formulär enligt instruktionerna i Skapa formulär Steg 2C Steg 3 Bedömning av vilket stöd verktyget ger användaren för att skapa tillgängligt innehåll Gör de testfall som anges i Steg 3 i dokumentet Mätkriterier och testfall.xls.

21 Tillgängligare webbplatser med hjälp av publiceringsverktyg Publiceringsverktyg har en avgörande betydelse för skapandet och åtkomsten till en webbplats innehåll och tjänster. Verktygets utformning avgör vilka som kan arbeta i verktyget. Samtidigt är utformningen av webbsidorna avgörande för hur många och vilka användare som informationen kommer att nå ut till. För att belysa aspekter som kan ge genomslag för utvecklingen har Verva genomfört en undersökning på ett urval av publiceringsverktyg. Målsättningen med undersökningen har varit att: ge webbredaktörer bättre förutsättningar att skapa tillgänglig information. belysa vilka hinder som finns i befintliga verktyg för att skapa tillgänglig information samt vad som krävs av systemutvecklare och designers för att eliminera dessa hinder. återanvända resultatet av undersökningen för att skärpa kraven i Vervas kommande ramavtalsupphandlingar. Box 214, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 29 Telefon: