Att teckna är stort ATT TECKNA ÄR STORT. - om tecknandets möjligheter och kraft -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att teckna är stort ATT TECKNA ÄR STORT. - om tecknandets möjligheter och kraft -"

Transkript

1 ATT TECKNA ÄR STORT

2 Att teckna är stort - om tecknandets möjligheter och kraft - Projektledning: Pia Wretlind, Lena Eriksson, Anna Berglund, Jesper Norda, Kristian Berglund ATT TECKNA ÄR STORT 1

3 2

4 INNEHÅLL INLEDNING Bera Nordal ATT TECKNA ÄR STORT Lena Eriksson & Pia Wretlind ELEVRÖSTER Anna Berglund & Pia Wretlind VIKTIGA FRAMSTEGSFAKTORER Pia Wretlind NYCKELTAL KONSTNÄRERNA Jesper Norda & Anna Berglund KONSTNÄRERNAS DOKUMENTATIONER Maria Quarfordt Brising, Nils Kristoferson, Marie Bondeson, Johan Hallberg, Anneli Pihlgren, Johan Bloom, Jenny Ekman, Frida Eriksson, Benny Cruz, Anna Gärberg DRAWING IS GREAT Eileen Adams TECKNING SOM VISUELLT LÄRANDE OCH VARDAGSKULTUR Tarja Karlsson Häikiö Bilaga 3

5 4

6 av dess uttryck. Teckningen ger också ovärderliga insikter till konstnärens arbetsprocess och få medier är mer lämpade att komma nära konstens kärna. INLEDNING Bera Nordal Att teckna är en universell mänsklig strävan, ett gemensamt visuellt språk för att uttrycka sig. Teckningen kan gå över alla kultur- och språkbarriärer och är därför ett av de mest demokratiska uttrycksmedel som vi kan använda. Vanligtvis ser man teckningen som en del av vardagen där den ofta existerar nästan obemärkt, trots att den är starkt knuten till barnets värld och uppväxt. Vi använder teckningen för att planera, dagdrömma eller uttrycka oss, alltifrån ett litet streck eller klotter på papper till större skisser. Den har också visat sig vara ett viktigt redskap för pedagoger och läkare i arbetet med att hjälpa människor att bearbeta traumatiska upplevelser. Teckningen kan därför vara en större del av vardagen än vi tror, men den är ofta svår att bedöma som konstverk. Den trotsar ofta stilar och trender och har en inbyggd tidlöshet. Trots det är tecknandet ofta den vanligaste sysselsättningen hos konstnärer, varav nästan alla någon gång har använt sig av metoden som redskap i sitt arbete. Många använder den konsekvent och som huvudmedium. Ändå finns det få teckningar som entydigt accepteras som mästerverk i modern konst. Vi tenderar att se teckningen som mindre värd, som förberedande skiss eller arbetsmodell, och den hamnar vanligen vid sidan av konstmarknaden. Men vi värdesätter den dock för dess omedelbarhet och för det fragmentariska och ofullständiga som är en stor del Att teckna är stort är därför ett oerhört viktigt och angeläget projekt som Nordiska Akvarellmuseet med stolthet drivit. Målet är att teckningen ska bli en integrerad del av skolans vardag och på så vis utgöra ett redskap och inspiration för lärande och skapande. Om vi förmår att släppa rädslan och hämningarna framträder det spontana och kreativa och till slut infinner sig också magin - magin i själva kreativiteten. Och det är just kreativiteten som är avgörande för hur vi vill se oss själva i framtiden. Att teckna är stort har varit möjligt tack vare PostkodLotteriets kulturstiftelses generösa stöd och tro på projektets innehåll och inriktning. Detta stöd har varit ovärderligt. Vi vill varmt tacka projektledare, konsultkonstnärer och skolor som har drivit projektet tillsammans med oss på museet. Speciellt vill vi tacka alla de elever som har deltagit. De har visat hur handen och skapandet går hand i hand och med varje streck har de generöst bidragit till det stora och fantastiska äventyret Att teckna är stort. Bera Nordal Museichef 5

7 6

8 ATT TECKNA ÄR STORT Lena Eriksson & Pia Wretlind Allt hänger ihop en idé föder en annan idé, en människas kunskap väcker en ny tanke och erfarenheterna från ett projekt lever vidare i ett annat. Idén till projektet Att teckna är stort föddes under en resa till Barcelona. Målet var att lära mer om filosofisamtal men en eftermiddag fick vi tips om den stora teckningsfesten som Picassomuseet arrangerade. Vi gick runt, deltog i workshops, pratade och tanken föddes att göra en egen teckningsfest, hemma kring Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn. Den tanken var konkret, men under resan hem växer våra idéer vi vill inte bara göra en fest vi vill lära oss mer om teckningens möjligheter och kraft. En idé till ett nytt skolutvecklingsprojekt tog form. Med Nordiska Akvarellmuseet som bas har vi under mer än tio år drivit skolutvecklingsprojekt. Vi som arbetat tillsammans är Lena Eriksson, pedagogisk ledare vid museet (nu chef för pedagogik på Nationalmuseum) och Pia Wretlind, f.d. rektor och nuvarande projektledare för KLIV3.0 (Kultur och lärande i vardagen, Västra Götalandsregionen). En av våra framgångsfaktorer har varit att vi har erfarenheter från både skol- och konstvärlden. Utifrån dessa perspektiv har vi sökt förankrade arbetssätt för att finna former för lärande där konsten, det kreativa, det estetiska och kulturarvet har en självklar plats i skolans vardag. För bakgrunden till våra projekt, se bilaga 1. I våra tidigare projekt har utgångspunkten varit att hitta möten mellan skolan, det fria konstlivet och konstinstitutionernas värld. Allt med syfte att hitta bra arbetsformer där eleverna i skolan får arbeta med konst som kommunikation och kunskapsväg. I den processen har möten mellan människor tagit stor plats, vi tror att olika perspektiv berikar varandra. När vi i detta projekt tog utgångspunkt i en konkret teknik teckning var det på ett sätt något nytt för oss. Själva aktiviteten att teckna innebär ett unikt möte mellan öga, hand och hjärna. I det finns många av lärandets dimensioner med seende, reflektion och gestaltning. Detta väckte vår egen nyfikenhet på hur teckning, konkret, skulle kunna användas i skolans vardag som ett pedagogiskt verktyg, som ständigt omprövas för att inte stagnera. Teckningen skulle också vara en väg till konsten. Själva komplexiteten i mötet med konst och konstnärer är en kraft i sökandet efter kreativa lärprocesser. När projektet Att teckna är stort formulerades tog vi fasta på fyra olika spår som skulle samverka och stödja varandra. Spåren går i varandra men har också olika funktion: Skapa lärande genom teckning - Skolprojektet Skapa synlighet och festivitas - Teckningsfestivaler Skapa fördjupning och kompetenshöjning - Forskning Skapa en vidgad värld - Internationellt samarbete Skolprojektet När vi formade arbetsmodellen för Att teckna är stort tog vi utgångspunkt i våra tidigare erfarenheter. Vi ville skapa arbetslag med både lärare och konstnärer som tillsammans med eleverna utvecklade metoder att prova i skolans vardag. Att en av de viktigaste framgångsfaktorerna är skolledningens kunskap och stöd vet vi, därför började vi vårt sökande efter samarbetspartners genom att bjuda in rektorer till information och uppstartsmöte. Vi sökte engagerade rektorer som verkligen ville arbeta med skapande arbetssätt. Att 7

9 arbeta med både yngre och äldre elever (6-19 år) var också viktigt och utifrån det landade vi i åtta skolor, som senare kom att bli tio stycken, på olika platser i Västra Götalandsregionen. Konstnärerna skulle ha en egen relation till teckning som konstnärligt uttryck och ett starkt intresse för konst och lärande. Utifrån den kravprofilen rekryterade vi konsulttecknare. Varje deltagande skola skapade sedan ett arbetslag på mellan tre till fem lärare och en konsulttecknare. Målet var att hitta arbetsformer som gav kunskaper på djupet. Konstnärernas, lärarnas och elevernas erfarenheter skulle få möjlighet att samverka och vi ville att de tillsammans skulle arbeta med metodutveckling och ett prövande arbetssätt. Vi uppmuntrade arbetslagen att skapa, teckna och genomföra workshops men också att arbeta medvetet med dokumentation och reflektion som lika viktiga delar av processen. Den nuvarande läroplanen, Lgr 11, ger ett stort stöd för arbetet med lärprocesser och FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att alla barn har rätt att få ta del av och utöva kultur. Att projektets arbetsformer har stöd i styrdokument, aktuell forskning och riktlinjer lyftes fram så att alla deltagare både hade med det som stöd i sitt arbete och som argument för att våga pröva nya arbetsformer. Arbetslagen fick i uppgift att formulera ett undersökningsområde/tema som de tillsammans med eleverna skulle utveckla. Dessa teman skulle relateras till skolans läroplan och stärka elevernas måluppfyllelse i ett eller flera skolämnen. Projektet Att teckna är stort startade med nyfikenhet och frågor. Varför tecknar vi? Betyder klotter något? Lär jag mig något av att rita? Lyssnar du bättre om du tecknar? Ett viktigt mål var att stärka lusten och modet för att få alla att våga teckna. Det lekfulla momentet skulle samsas med metoder för att skapa motivation till att rita, rita, rita Att få handen att göra det hjärnan vill är en färdighetsträning som kräver övning. Tecknandet är tidlöst, historien sträcker sig bakåt från ursprungliga tekniker och in i framtiden - från grottmålningar till Ipad. I vårt projekt ville vi värna det sensoriska och sinnliga, ha pennan som grund men också använda moderna tekniker. Inte utesluta utan innesluta. Att förankra nya processer i skolvardagen sker inte utan motstånd. Att hitta lusten till teckning har varit en viktig del av projektet, men en annan lika viktig process handlar om att börja se teckning inte bara som något roligt och kravlöst utan som ett viktigt verktyg för att lösa en uppgift eller förstå ett problem. Teckningsfestivaler synlighet och festivitas En dag fylld av öppna, publika workshops en teckningsfest var en av utgångspunkterna för vårt projekt. Inspirationen hämtade vi från Barcelona men bakgrunden finns i England där projektet The Campaign for Drawing nu arbetat med att arrangera Big Draws i mer än fjorton år. I vårt arbete blev teckningsfesten en del av ett större projekt. I augusti 2012 genomförde Nordiska Akvarellmuseet Sveriges första Big Draw i och runt museet i Skärhamn. Genom att marknadsföra projektet och locka en stor publik att delta i konstnärsledda teckningsworkshops gav vi både vårt projekt och teckning som konstnärlig metod en synlighet under festliga former. Barns och ungas skapande lyftes fram samtidigt som museet blev en kreativ mötesplats för alla åldrar. Växelverkan mellan det långsiktiga arbetet ute på skolorna och de synliga endagarsfestivalerna har varit viktig. Nu har vi arrangerat två större festivaler runt Nordiska Akvarellmuseet och under oktober 2013 genomfördes lokala Big Draws i fem av de deltagande skolornas kommuner - Borås, Mölndal, Stenungsund, Tjörn och Vänersborg. Ytterligare en koppling mellan skolprojektet och teckningsfestivalerna har de deltagande 8

10 konsulttecknarna stått för. De planerade och genomförde de workshops som skapade de stora teckningsfesterna. Mötet mellan konstnärerna och festivalbesökare i olika åldrar gav nya perspektiv på metoder och övningar. kontakter internationellt och sökt kunskap om vilka nätverk och vilken forskning som relaterar till vårt projekt. Som en stark idé inom projektet finns tanken om att försöka skapa en internationell konferens där dessa erfarenheter kan presenteras. Forskning fördjupning och kompetenshöjning Att teckna är stort är ett utvecklingsprojekt i vardagen där lärare, konstnärer och elever arbetat för att finna nya metoder för lärande med teckning som pedagogiskt verktyg. För att stärka det arbetet har vi sökt kontakter med högskolor, universitet och forskare både för att ge arbetslagen kunskap och inspiration men också för att se hur de erfarenheter som arbetslagen kom fram till skulle kunna beforskas. Vid varje terminsstart har projektdeltagarna samlats på Nordiska Akvarellmuseet för att planera arbetet, själva arbeta i teckningsworkshops och delta i föreläsningar från det akademiska fältet. Vi har mött: Eileen Adams, lärarutbildare och projektledare från Storbritannien med mångårig erfarenhet av att arbeta med teckningsprojekt inom skolans värld Tina-Marie Whitman från Malmö högskola och ledare för kursen Teckning och kognition Ingrid Falk, konstnär, kursledare och initiativtagare till kursen Pedagogik och ämnesdidaktik för konstnärer på Konstfack i Stockholm Joanna Rubin Dranger, professor i Grafisk Design på Konstfack i Stockholm som talade om visuell makt och bildtolkning Catherine Kitty Crowther, barnboksillustratör från Belgien och ALMA-pristagare Internationellt samarbete en vidgad värld Allt sedan starten av arbetet har en grundidé i Att teckna är stort varit att söka kontakter och vidga samarbetet, inom Sverige men främst internationellt. I första skedet besökte vi London för att lära mer om The Campaign for Drawing och deras grundläggande arbete. Ett stort tack till projektledaren Sue Grayson Ford som tog emot oss och introducerade oss till kontakter i Storbritannien. Under projektets gång har vi lagt grunden till ett internationellt samarbete med fyra konstinstitutioner i tre länder. Kontakter och möten har genomförts med Anna Guarro Navorro på Picassomuseet i Barcelona (Spanien), Vicky Sturrs på Baltic Centre for Contemporary Art i Newcastle (Storbritannien) och Nordiska Akvarellmuseet och Nationalmuseum (Sverige). Idéer till gemensamt arbete med konstnärsutbyte, lärarworkshops och en internationell konferens har formulerats. Det som saknas för att genomföra planerna är ekonomisk finansiering. Tankar finns på att ansöka om stöd från Europeiska Unionen. Allt hänger ihop en idé föder en annan idé, en människas kunskap väcker en ny tanke och erfarenheterna från ett projekt lever vidare i ett annat... Vid sidan av dessa arrangerade möten har ett löpande samtal förts med HDK, Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. Både i relation till deras bildlärarutbildning, ämnesdidaktik och som ett reflekterande öga utifrån på några av våra delprojekt inom utvecklingsarbetet i skolorna. I den mån tiden har räckt till har vi också sökt 9

11 10

12 ELEVRÖSTER Anna Berglund & Pia Wretlind Elevernas inflytande och förståelse för sitt eget lärande är centralt i Att teckna är stort. Deras röster, tankar och idéer har präglat och format projektet. Här beskriver eleverma hur de lärt sig se genom teckning och att använda teckning med olika syften via olika tekniker. I djupintervjuer och spontana reflektioner, har de uttryckt sina upplevelser och vad Att teckna är stort har betytt för dem och deras tänkande. DÅ HAR MAN BLIVIT BÄTTRE PÅ ATT TÄNKA På Emmaskolan i Angered har Att teckna är stort-projektet vävts ihop med skolans tema Groddammen och blivit ett naturligt arbetssätt. Röster från skolans elever i årskurs 3: Aisha: Jag har lärt mig att skissa. När jag ritar lär jag mig att tänka, använda huvudet. När man inte vet hur man ska klara att rita hur något ser ut, men sen kommer man på det. Då har man blivit bättre på att tänka. Katarina: Man märker att man lärt sig för man blir bättre och bättre på att rita. Då märker man att man utvecklas. Det är typ som matte. Man lär sig när man ser t. ex. några brädor och hur långa dom är och sedan ska rita av dom. Då ska man göra dom mindre och lära sig se hur långa dom är jämfört med annat. En planka som är lång blir kanske 5 cm på papperet. När man ritar märker man att man har utvecklats jämfört med när man var liten. Det gäller allting egentligen och det känns bra. Danial: Man lär sig när man får rita på olika sätt. Jag lärde mig t. ex. olika sätt att göra mönster, som när vi gnuggade mot en vägg. När man ritar mycket blir man lite bättre hela tiden. Om man håller på att öva sig att rita av saker lär man sig mycket om hur de är gjorda. 11

13 Sema: Man kan rita idéer man har och sedan göra dem i verkligheten. Om man t. ex. ritar några hus som inte finns så kan man bygga dem sen. Jag har gjort det med lego. Selena: När man ritar lär man sig om det man ser. Det blir som ett minne också, att komma ihåg. När vi ritade klossar med Nils lärde jag mig mycket. Det var som ett slags matte. Jag lärde mig om hur man gör ritningar av något som liksom är på varandra och bredvid och liksom konstigt. Samine: När man ritar lär man sig att kunna lita på sig själv, att tänka att man ska kunna klara att rita något svårt. Man kan ha det som ett mål för sig själv att lära sig att rita bra. Jag har det. Jag blir glad av att rita. MAN TÄNKER LIKSOM I BILDER På Katrinebergsskolan i Mölndal har årskurs 5 främst arbetat i ämnet historia. I en djupintervju får vi här följa tankegångarna hos en av eleverna. Är det viktigt att teckna fint? Det beror på, om man skissar eller gör det på riktigt. Det viktiga är att man gör sitt bästa. Om det är komplicerade saker måste man koncentrera sig. Det är inte viktigt att teckna fint - men det är viktigt att man förstår vad man menar. Jag tycker om att visa mina teckningar. Man får veta mera med en bild än genom ett ord. Om man ser en bild på en kung förstår man skillnaden från vanliga människor. Jag tecknar vad jag kommer ihåg på historien. På bildlektionen får jag en uppgift och det är svårare. Jag tänker mera på hur det ska bli då. Jag skulle gärna teckna mer i skolan. Men det bästa i skolan är att träffa kompisar... När jag ritar historia behöver det inte vara jättefint men bara så att jag förstår det själv. Jag minns jättemycket. Jag ser det jag minns som bilder i huvudet. Jag minns det jag sen ritade bäst. Kanske det skulle vara bra att rita NO också för jag brukar inte komma ihåg så bra när jag läser men när jag skriver och ritar kommer jag ihåg det har jag kommit på nu. Vad är skillnaden mellan att tänka på ordet, läsa ordet eller att se en bild? Det är bättre att se en bild, jag förstår mycket mer. Man tänker liksom i bilder. När jag tänker på Gustav Vasa ser jag en bild vi såg. Man lär sig bäst genom att titta på saker, tycker jag. Jag tycker om att lära mig saker, speciellt historia. Jag tänker bättre när jag ser en bild. Jag är bra på att läsa men jag orkar inte så länge, då gör jag något annat i stället. Brukar du rita hemma? Jag tecknar ibland hemma. Det är roligare att teckna i skolan. För att då slipper 12

14 man lektionerna. Man kan använda teckning för att lära sig saker. Man lär sig bättre för då ser man hur det är och då tänker man efter. Hur lär du dig bäst? Jag lär mig bättre om någon berättar än om jag läser. Jag kommer ihåg det du ritade på tavlan. Husen och människorna och skärselden. Och så kommer jag ihåg det jag tecknade själv. Det tror jag att jag kommer bäst ihåg. -Det bästa är att både skriva och teckna själv. 24 ELEVER - 24 RÖSTER 1. Det är roligare om man får göra något själv och inte bara läsa. Det blir lättare för jag fantiserar bilder i huvudet och då minns jag bättre. Jag lär mig mera och kommer ihåg bättre när jag ritar eller målar. 2. Det blir lättare, bättre och roligare, man kommer ihåg lättare när man tänker på bilderna. Det blir lättare att lära sig om man ser en bild eller ritar själv när någon annan läser. 3. Man förstår texten mera om det finns bilder. Det blir lättare att förstå den. Man kommer ihåg händelserna bättre. Att arbeta med historia på det här sättet var roligt, spännande och lärorikt. 4. Det är roligare för man förstår bättre vad det handlar om. Men det kan bli krångligt om man inte förstår helt rätt. Jag förstår bättre om jag ser en bild först. 5. Jag tycker det är roligare att rita än att skriva. Jag förstår bra med bilder. Om jag ritar själv kan det bli krångligare det beror ju på hur jag ritar. Det är bra att rita och skriva till. 6. Det är lättare att visa hur man tänker om man ritar. Jag tycker det är roligare att rita men enklare att skriva. Jag lär mig mera om jag får måla 1500-talet. 7. Det blev roligare och intressantare med bilder och teckningar. Det blev så kul att jag sökte mera information hemma genom att fråga min släkt. Att lyssna och se bilder eller film gör att man lär sig mera. Att rita själv betyder nog att man lär sig lite mera än annars. Om jag läser bara minns jag knappast någonting. Jag har nog aldrig lärt mig så här mycket! 8. Det är bättre att rita själv istället för att bara se på bilder när läraren pratar. Då har man ett papper att kolla på när man inte vet. När jag tänker på hur det var var det kul. 9. Jag minns bättre om jag ser bilder för man förstår bättre vad man pratar om när man visar vad man menar. 13

15 10. Det är bra och lättare för mig att förstå om jag får se på bilder till det jag läser. 11. Om jag målar själv tänker jag mera. Om jag sen skriver text under bilden så vet jag vad det handlar om. Jag kommer ihåg mera om jag ser på bilder. 12. Det blir roligare när man kollar på bilder för man minns bättre. 13. Det blir lite roligare och lättare att förstå. 14. Det blir roligare för man lär sig mera när det är bilder. 15. Det blir roligare med bilder för man kan se vad som hänt. Sen kan det vara svårare att rita själv. T. ex. en häst. Jag kommer ihåg mycket. 16. Det blir roligare. När man skriver får man ont i handen och när man målar använder man handen lika mycket. 17. Jag tycker det var roligt och lätt att förstå när man såg på bilderna men svårt och krångligt att måla själv. 18. Jag tycker om att teckna och jag tycker det är lika lätt att förstå en sak när man skriver som när man ser det på bilder. Det är roligt att rita saker från medeltiden. 19. Det blir lättare att minnas med bilder och teckningar. Man minns bilder bättre än text. Om jag tecknar själv är det också roligare för jag minns bättre det som jag gjort själv. 20. Det blir mycket lättare att förstå om läraren visar bilder och pratar om bilderna. När jag ser en bild sen igen så minns jag vad det vi jobbade med handlar om. 21. Det blir roligare och jag minns bättre om ni berättar och visar bilder medan vi tecknar. Mycket bättre än om jag bara läser en text själv, då glömmer jag lättare. 22. Ja, bara jag får titta på bilder så har jag lättare att förstå och komma ihåg. Det är lite roligare också än att bara läsa. 23. Det blir lättare att förstå om man ser bilder. Bilder visar mycket mera av vad man menar. 24. Det var ganska tråkigt med kristendomen men sedan blev det ok. Historia är mitt favoritämne nu. Det finns en massa roliga grejer. Jag bara älskar historia, det äger! Hoppas vi ska ha mera historia och mera fantasi! 14

16 15

17 16

18 VIKTIGA FRAMSTEGSFAKTORER Pia Wretlind Åtta kommuner och tio skolor/verksamheter har varit involverade i projektet Att teckna är stort för att undersöka teckningens kraft som metod för lärande. Initialt kontaktades rektorer inom Västra Götalandsregionen för önskat samarbete. Samtliga rektorer ville delta med sina verksamheter och våra idéer möttes med entusiasm. Förväntningar, ansvarsfördelning och mål tydliggjordes. Genom hela projektet har rektorerna, tillsammans med sin arbetsgrupp, varit inbjudna att medverka under samtliga arrangemang. Skolledningen med rektorn i spetsen har varit avgörande som framgångsfaktor. För att ett projekt av detta slag ska lyckas krävs engagemang, bekräftelse, stöd i organisationen samt tid för planering och reflektion. Tanken har varit att lärarna och rektorerna skulle finna nya samverkansformer sinsemellan. Förhoppningen var också att projektets grundtankar skulle sippra ner i organisationen och ge ringar på vattnet. Hinder och möjligheter har blivit synliga under processen och i utvärderingen. Dessa reflektioner har utgjort grunden för följande framgångsfaktorer: FÖRBEREDELSER. Att planera väl i början av projektet underlättar för fortsättningen. Alla nivåer är lika viktiga, hos elever, lärare, konsulttecknare och skolledning. TID FÖRE, UNDER OCH EFTER. Tid för planering, tid avsatt i undervisningen för genomförandet och tid för att utvärdera och reflektera. INVOLVERA LÄRARE. Det är en god idé att forma en grupp lärare som vill driva projektet framåt tillsammans med konsulttecknaren. Skapa tid för att berätta om/visa upp projektet för övriga verksamheter på skolan. INVOLVERA SKOLLEDNINGEN. Bara med stöd från rektor och skolledning kan det skapas den tid och de resurser som krävs. INVOLVERA ELEVER. Se till att eleverna är med tidigt i processen. Låt dem bli en viktig länk i hela arbetet från planering till genomförande och i reflektionen. Vad vill de göra? Vilka önskemål har de? Hur blev det och varför? Med motiverade elever blir arbetet mer givande för alla parter. SAMARBETSPARTNERS. Arrangera mötesarenor för erfarenhetsutbyte och inspiration för alla inblandade. Viktigt i samarbetet är också att alla involverade förstår och är medvetna om vilket ansvar de själva har. 17

19 SKRIV NER MÅLSÄTTNINGARNA. Sammanställ en projektplan och en tidplan så att alla som deltar har gemensamma mål och vet vilka de är. Långsiktiga mål som visar på en fortsättning är också viktiga. Integrera målsättningen i ordinarie undervisning och i skolans alla ämnen. VÄLJ RÄTT TEMA. Välj ett tema som känns viktigt så att det blir på riktigt. Alla blir engagerade och det går att återknyta på ett konkret sätt. HA EN KICK-OFF. Synliggör projektet inför alla elever, föräldrar och kollegor. Offentliggör i kommunens informationsmaterial. DOKUMENTERA PROJEKTET. Samla in material, filma eller fotografera. Samtala med eleverna och övriga deltagare för synpunkter och lärande. REFLEKTERA OCH UTVÄRDERA. Gör detta återkommande. Låt reflektionen vara en självklar del under processen. Utvecklingsmönster blir synliga. Ha det som rutin med eleverna. Reflektera också gärna med någon som har ett helhetsperspektiv. VISA UPP ERT PROJEKT. Att visa upp arbetet talar om att det är viktigt och att ni har gjort något som är värt att visas. Det är ett viktigt signalsystem. Ställ till med vernissage eller utställning. Bjud in familjer och andra intresserade. TRO PÅ FRAMGÅNG. Att ha mod är bland det viktigaste. Våga tala för och om projektet i alla sammanhang. 18

20 NYCKELTAL FÖR DELTAGANDE OCH SPRIDNING AV PROJEKTET ATT TECKNA ÄR STORT Antal kommuner Antal skolor/verksamheter Antal konsulttecknare Antal elever som deltagit i hela processen Antal elever som involverats på temadagar mm Antal lärare som involverats i helheten Antal lärare som deltagit i hela processen Projektledningsgrupp Administration 8 st 10 st 10 st 661 st 1521 st 154 st 46 st 4 st 1 st 19

21 20

22 KONSTNÄRERNA Jesper Norda & Anna Berglund Under en workshop på Akvarellmuseet hösten 2013 frågade vi konsultkonstnärerna om de ville göra varsin dokumentation av sin upplevelse av projektet. Vi bad dem ha med sig tre frågor i detta arbete: Vad gjorde ni? Hur blev det? Vad lärde ni er? och sedan sa vi: men ni gör som ni vill. Och hur ni vill. Vi gav konsultkonstnärerna uppdraget att utan given mall skildra sina erfarenheter, övertygade om att deras fantasi, konstnärlighet och kunskap skulle förmedla det projektet stod för. Ett tillfälle för oss i projektet att leva som vi lär, då vi hela tiden arbetat utifrån en stark tro på tecknandet och bildskapandet som pedagogiskt verktyg, kommunikation och uttrycksform. Så instruktionerna till konstnärerna löd: fokusera på det som har varit absolut viktigast för er, det spelar ingen roll om materialet spretar eller känns för smalt. Vi är intresserade av era röster, er lust och er nyfikenhet som konstnärer i detta projekt. Vi tar ansvar för att dokumentationen redigeras ihop till en helhet. Det är konstnärernas egen berättelse, i bild och text, om projektet som presenteras här. Ett redigerat urval ur konsultkonstnärernas material som visar på vidden av projektet och de många olika slingriga stigar och raka höghastighetsleder som projektet har färdats efter. Ytterligare material av dokumentationen finns på projektets hemsida. Kapitlet inleds med intervjuer med de deltagande konstnärerna. Intervjuerna gjordes mitt i projekttiden, mitt i det pågående arbetet. 21

23 FRIDA ERIKSSON Serietecknaren och filmaren Frida Eriksson har uteslutande arbetat med serier tillsammans med sina elever på Fridas Hage på Tjörn. Eleverna, som går i årskurs tre, fick till en början utgå från Fridas egna seriefigurer, beskriva känslolägen och karaktärer. Därefter började de teckna egna serier. Frida tycker det har fungerat fint, och är fascinerad över de bildvärldar och berättelser som vuxit fram under terminen. Det har blivit många diskussioner med Frida, samtal som handlat om större frågor än själva teckningarna, om våra roller, förväntningar och stereotyper. I slutet av terminen fick klassen rösta fram vilken av serierna som ska bli film, nästa steg i arbetet. Alla engagerade sig i berättelsen, kom med idéer och ritade bildmanus. Filmen ger eleverna övning i demokrati och samarbete, säger Frida som poängterar att hennes serieverkstad och filmande löper över olika ämnen, och hon tycker att klassen har utvecklats under terminen. Eleverna har blivit stärkta av serietecknandet. Många fler vågar läsa högt och de har använt bildspråket som kommunikation. Frida är särskild glad över vad en tjej sa i utvärderingen kring projektet: Hon sa att hon hade lärt sig att man inte måste teckna bra, det räcker att göra sitt bästa och vara noggrann. Det gillar jag. 22

24 Jenny ekman Jenny Ekman har under vårterminen mestadels arbetat med en klass i årskurs 7. Hon utgår ifrån ämnet svenska och använder olika metoder. Men gemensamt för alla mina projekt är att de syftar till att eleven ska få en relation till det man läser eller skriver. Jenny tycker att en stor del av utmaningen har varit att få eleverna att bryta mönster, att inte vara rädda för att göra fel, och att våga testa sig fram Jag använder mig av teckning för att komma över de där gränserna, att göra eleverna fria i handen och av metoder för att få dem att flytta fokus från prestation till utforskande. Det handlar mycket om att komma förbi sin egen idé om hur det ska se ut. Det har varit en process, men nu ser Jenny en märkbar skillnad. De har fattat att tecknandet är ett verktyg och de värderar inte längre sina bilder som fula eller snygga. Det är jätteroligt att se elever som först är nervösa och sedan så glada över vad de kan. Jag upplever att det har gett alla en ödmjukare ingång, till varandra men även till sina egna försök till inlärning. Jenny tycker projektet Att teckna är stort är viktigt för varje elev, men också i ett större perspektiv. Det är så mycket resurser som bara försvinner för att det inte fångas upp med papper och penna. Lär man sig bara göra enkla streckgubbar och symboler eller helt abstrakta nedslag så kan de fungera som minnesförstärkare för mycket och snabb information. När Jenny inte arbetar med Att teckna är stort är hon kultursekreterare i Tibro kommun, vid sidan av sitt eget konstnärskap. 23

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Koll på konst. Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3

Koll på konst. Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3 Koll på konst Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3 Inledning Här finns förslag på saker ni kan göra före och/eller efter er medverkan i Koll på

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover nya media KONST & DESIGn FRIA FÖRBEREDANDE KONSTLINJEN Du söker med 5-10 verk digitalt. Det är valfritt att söka med måleri, skulptur, teckning, video, foto, ljud, objekt osv. Digitala arbetsprover kan

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs!

Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs! Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs! Ett besök på Vårsalongen tillsammans med fröken Sara inleds med att vi tillsammans utforskar konsten i konsthallen. Vi funderar på hur man tittar på konst

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT! HÖSTEN 2014 1:1.618 x 9,82 i Trollhättan VÄLKOMNA HIT! Innovatums Science Center är en plats för den som vill inspirera sig själv och sin grupp. Roliga interaktiva utställningar, kreativa workshops, intressanta

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer