Entreprenörskap stort och smått. Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap stort och smått. Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet"

Transkript

1 Entreprenörskap stort och smått Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet

2 Entreprenörskap i stort och smått Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet

3 Nutek Stockholm 2008 Infonr: ISBN: Text: Sweco Eurofutures och Mia Hellström text & inspiration Omslagsfoto: Matton Produktion: Ordförrådet Tryck: Danagårds Grafiska 2 Entreprenörskap i stort och smått

4 Förord Nutek är en statlig myndighet som arbetar för att få fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Nutek har under åren genomfört ett nationellt entreprenörskapsprogram på uppdrag av regeringen. Inom ramen för programmet har ett hundratal projekt genomförts i hela landet. Många projekt har syftat till att öka intresset för och kunskaperna om entreprenörskap hos elever på grund- och gymnasieskolan samt studenter på universitet och högskola. Andra projekt har fokuserat på kompetensutveckling av lärare, lärarstuderande, studie- och yrkesvägledare, rådgivare och näringslivsutvecklare. Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Det nationella entreprenörskapsprogrammet ska ses som starten av ett långsiktigt arbete för att öka andelen entreprenöriella individer i samhället. Entreprenöriella individer som vågar ta möjligheter till nyskapande eller till att utveckla och marknadsföra nya produkter och tjänster. Individer som kan bidra till att utveckla redan befintliga organisationer och företag. Denna bok innehåller lärdomar som genererats i projekt inom programmet. Innehållet i boken är främst baserat på vad som framkommit i djupintervjuer med ett urval av personer som arbetat i projekten. Nutek vill med boken sprida kunskap om och inspirera läsarna till att arbeta mer och bättre med att främja entreprenörskap överallt i samhället. Stockholm, juni 2008 Sune Halvarsson Tf generaldirektör John Wallon Programansvarig kapitel 3 Delprogram 1 3

5 4 Entreprenörskap i stort och smått

6 Innehåll kapitel 1 En röd tråd som förenar... 7 kapitel 2 Entreprenörskap i stort och smått kapitel 3 Företagsamhet och förverkligande av livsdrömmar i grundskolan och på gymnasiet kapitel 4 Entreprenörskap på universitet och högskola kapitel 5 Kompetensutveckling av rådgivare och näringslivsutvecklare kapitel 6 Att bygga en regional strategi för entreprenörskap kapitel 7 Avslutningsvis kapitel 3 Delprogram 1 5

7 1Kapitel 6 Entreprenörskap i stort och smått

8 En röd tråd som förenar Vi lever i en föränderlig värld i princip utan avstånd och begränsningar. Den som vill kan växa över trädtopparna, flyga högt och ta tillvara de möjligheter som världen erbjuder. Men utan rätt verktyg och en förmåga att se möjligheterna är det lätt att stå sig slätt. Det går en röd tråd genom Sverige. Entreprenörskap har i och med Enterprenörskapsprogrammet fått ta plats på flera viktiga samhälls arenor. Längs den röda tråden finns viktiga hållplatser för landets tillväxt och framtid. Livsval och framtidsval Entreprenörskap är ett livsval, som kan ta sig uttryck på flera sätt. En entreprenör kan vara egenföretagare, verksam inom föreningslivet eller en kreativ förmåga på en arbetsplats. Listan kan göras än mycket längre. Den gemensamma nämnaren är att den med entreprenöriella förmågor tar Sverige framåt. Det är något som samhället inte har råd att gå miste om. Sverige är beroende av entreprenörer för att uppbringa tillväxt och konkurrenskraft. Entreprenörskap för alla Tjejer och killar, kvinnor och män oavsett etnisk bakgrund bygger Sverige. De är förmågor i form av arbetstagare, arbetsgivare, företagare och utvecklare. Med andra ord är entreprenörskap för alla en insikt som legat till grund för Entreprenörskapsprogrammet. Den röda tråden löper genom utbildningsväsendet från förskola till högskola och universitet och genom företagandets villkor och förutsättningar. Den som är eller vill bli företagare ska få det stöd han eller hon behöver för att kunna driva sitt företag på ett framgångsrikt sätt. Rådgivare och en röd tråd som förenar 7

9 organisationer som arbetar med företagsstöd har fått se över sitt arbetssätt. Jämställdhet och mångfald i rådgivningssituationer skapar ett öppnare klimat och främjar alla oavsett kön och etnisk bakgrund. I skolan handlar det om att stimulera barn och ungdomar att ta sig för inte begränsa dem med traditionella tillvägagångssätt. Det ska vara roligt och utvecklande att gå i skolan. Entreprenörskap främjar att fler förverkligar livsdrömmar, startar eget företag och behåller den kreativa lekfullhet, som barn besitter, livet igenom. Individer får i och med satsningarna i Entreprenörskapsprogrammet möjlighet att ta ett steg framåt eller uppåt om de så önskar. Och det svenska samhället följer med. 8 Entreprenörskap i stort och smått

10 en röd tråd som förenar 9

11 2Kapitel 10 Entreprenörskap i stort och smått

12 Entreprenörskap i stort och smått Under nästan tre år har Nutek tillsammans med projektledare i hela landet utvecklat entre prenörskap i stort och smått och i vid bemärkelse. Satsningen tar sitt avstamp i ett entreprenöriellt förhållningssätt från förskola till högskola och universitet. När entreprenörskap löper som en röd tråd genom hela utbildningssystemet får det genomslagskraft. En individ som formas av ett entreprenöriellt lärande i skolan blir en arbetskraftstillgång för befintliga organisationer. Entreprenörskap ger också modet att våga flyga att starta sitt eget företag och förverkliga livsdrömmar. Kreativa förmågor träder fram och skapar framgång i näringslivet. Vilken väg någon än väljer att vandra är kreativitet, lekfullhet och mod viktiga egenskaper som bär individen framåt och leder till fler startade företag och bättre fungerande organisationer. Alla blivande och befintliga företagare ska få det stöd de efterfrågar för att kunna bedriva sin verksamhet på ett framgångsrikt sätt. Rådgivare och näringslivsutvecklare kan med rätt metoder, utbildning och material svara upp till företagarnas behov. Om handlingar och beslut vilar på föreställningar om kön och etnicitet och inte på fakta om företagarens förutsättningar och behov, innebär det att potentialen för nyföretagande inte tillfullo tas tillvara i landet och växtkraft går till spillo. Att beakta jämställdhet och mångfald i samband med företagsrådgivning leder till att fler företagsidéer når sin fulla potential. Inom ramarna för Entreprenörskapsprogrammet har flera regionala strategier vuxit fram. Strategierna har ett liknande innehåll, men skiljer sig åt i inriktning och fokus beroende på att regionerna är olika med avseende på geografiskt läge, demografi, arbetskraft, entreprenörskultur och näringslivsstruktur. Arbetet med de regionala strategierna har gett viktiga lärdomar om hur en strategi för entreprenörskap kan och bör byggas upp lärdomar som Entreprenörskapsprogrammet dokumenterat och tagit tillvara. Det går som sagt en röd tråd genom hela vårt avlånga land något som håller samman och förenar satsningar på flera samhällsarenor. Entreprenörskap i stort och smått 11

13 3 Kapitel 12 Entreprenörskap i stort och smått

14 DELPROGRAM 1 Företagsamhet och förverkligande av livsdrömmar i grundskolan och på gymnasiet Genom att införliva entreprenörskap och ett entreprenöriellt lärande i grundskolan och på gymnasiet förändras attityder, dels hos dem som är yrkesverksamma i skolan och dels hos eleverna själva. En ökad kunskap om entreprenörskap och om företagande i vid mening skapar bättre förutsättningar för såväl företagsamhet som förverkligandet av livsdrömmar hos unga människor i Sverige. Hur skolor, kommuner och regioner har gått tillväga för att bli mer entreprenöriella skiljer sig åt runtom i landet, men sammantaget främjar samtliga satsningar entreprenörskap i utbildningsväsendet. Det är dock tydligt att metoderna och angreppssättet skiftar karaktär vid en jämförelse mellan förskolan och gymnasiet. Spontaniteten och bejakandet av barnets upptäckarglädje förändras gradvis till mer formaliserade strukturer när entreprenörskap ska främjas på gymnasiet. Projekten i delprogram 1 kan i princip grupperas i fyra områden: 1. Sammanhållna program för entreprenörskap för flera skolor i en kommun eller flera skolor i flera kommuner eller i en hel region. 2. Röda tråden för aktiviteter inom entreprenörskap från förskola till högskola. 3. Främja samverkan mellan skola och arbetsliv. 4. Integrera ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen. kapitel 3 Delprogram 1 13

15 Sammanhållna program Entreprenörskap i skolan har länge kännetecknats av flera pågående projekt, som inte är en del av ett samlat utvecklingsarbete i region eller en kommun. Eldsjälar arbetar på sin kant och det finns inte någon övergripande prioritering av insatser. Utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan olika skolor eller kommuner riskerar också att bli begränsat. Entreprenörskapsarbetet bör vara en del av den ordinarie verksamheten i kommuner och i skolor, gärna under ett regionalt utvecklingsparaply. Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen Under 2004 och 2005 bedrevs projektet Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen med målsättningen att utifrån en regional plattform utveckla, testa och sprida verktyg för att skapa förutsättningar för ett mer entreprenöriellt arbetssätt i utbildningssystemet. Erfarenheterna visade att regionen var i behov av en storstadsmodell. En kritisk faktor för att lyckas var att engagera och intressera kommunledningar att ta ett ansvar för entreprenörskap i skolan och integrera detta i den lokala verksamheten. Under fortsättningen 2006 och 2007 tog projektet sin utgångspunkt i att regionen var i behov av en storstadsmodell. En central projektledning skulle processutbilda representanter från de medverkande kommunerna i hur de ska integrera entreprenörskap i kommunens skolor. Vid projektets slut skulle de medverkande kommunerna, som resultat, presentera lokala handlingsplaner. I projektet deltog 17 av Stockholms läns 26 kommuner. Genomförande Till processutbildningen erbjöds de 17 kommunerna att delta med tre personer vardera, vilka skulle representera olika delar av utbildningsväsendet i kommunen. Förslag på sammansättning av representater från en kommun: en person från skolförvaltningen en studie- och yrkesvägledare med engagemang för framtidens arbetsmarknad en pedagog 14 Entreprenörskap i stort och smått

16 Processutbildningen omfattade två utbildningsdagar per termin och sammanlagt åtta utbildningsdagar. De två första utbildningsdagarna var detaljplanerade, medan innehållet vid övriga tillfällen till stor del styrdes av deltagarna. Det första utbildningstillfället fokuserade på frågan om varför man ska arbeta med entreprenörskap i skolan. Gången därpå träffade deltagarna inspiratörer och fick inspiration om olika koncept och verktyg som man kan använda i undervisningen. Vid varje utbildningstillfälle har erfarenhetsutbyten genomförts i olika konstellationer; kommunvis, mellan kommuner, uppdelat på grund- och gymnasienivå samt mellan olika yrkesgrupper såsom lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare. För att stödja kommunerna i deras arbete med att ta fram lokala handlingsplaner har workshops runt strategiskt visionsarbete och målformulering genomförts. För att stödja processen ytterligare har deltagarna mellan varje utbildningstillfälle fått uppgifter att arbeta med på hemmaplan. Näringslivschefer och huvudkontakter i kommunerna har vid två tillfällen vardera deltagit i processutbildningen, dels för uppdatering om projektet och dels för att kunna stödja deltagarna i arbetet med handlingsplanerna. Processutbildningen har kompletterats med lokala inspirationsdagar i samtliga 17 kommuner. Ett internat med 27 skolledare från länet genomfördes för att förankra entreprenörskap som en del av den ordinarie verksamheten i skolan. Projektets omvärldsbevakning har fortlöpande stöttat de deltagande kommunerna genom att ta fram utbildningsmaterial i tryckt och digital form. Projektets hemsida har erbjudit dokumentation och presentationer från alla processutbildningstillfällen samt länkar till olika koncept och aktörer som arbetar med entreprenörskap. Ett nyhetsbrev har vid sex tillfällen distribuerats till främst deltagarna i processutbildningen för fortsatt spridning i kommunerna. Projektet har uppnått goda resultat i förhållande till de satta målen. Alla kommuner, förutom en, har tagit fram handlingsplaner för hur man ska fortsätta arbeta med entreprenörskap. Nio av planerna är kommunövergripande, medan sju planer är på skolnivå. Planerna är förankrade hos förvaltningschefer, skolledning och/eller berörd nämnd. kapitel 3 Delprogram 1 15

17 Lärdomar och framgångar Projektet har haft tydliga mål och väl avgränsade målgrupper, vilket underlättat förankringsprocessen. Redan från projektstart visste deltagare och huvudkontakt i respektive kommun att det förväntades en handlingsplan vid projektslut. Processutbildningen blev en effektiv metod för att uppnå resultatet. Deltagarna behöver stort stöd, inte minst i slutskedet av processutbildningen i samband med skrivandet av handlingsplanen. Flera deltagare upplevde det problematiskt att finna en struktur för handlingsplanen och att formulera en vision och ett mål. Projektledningen fick därför utarbeta en struk tur och driva på processen. Konceptet för processutbildningen tre deltagare från varje kommun med olika kompetenser och roller i kommunen skulle bidra till god förankring och ett gemensamt ansvar för handlingsplanen. Urvalet av personer fungerade dock mindre väl i vissa kommuner, vilket medförde att deltagarna i utbildningen till viss del deltog under olika förutsättningar och mandat. Därför utvecklade vissa kommuner handlingsplaner för en skola och inte för hela kommunen. FAKTA Tre viktiga lärdomar för genomförandet av en processutbildning: 1. Gör klart från början att målet för processutbildningen är att utarbeta handlingsplaner för entreprenörskap i skolan och att dessa ska finnas när utbildningen har avslutats. 2. Våga välja bort parter som inte visar tillräckligt intresse och engagemang för att delta i utbildningen. 3. Försök få en balanserad representation av deltagare från en kommun. Regional samordning av basfinansiering mer pengar över till konkreta projekt i Örebro län I Örebro läns Regionala Tillväxtprogram betonas betydelsen av entreprenörskap i tidig ålder. Denna utgångspunkt ligger till grund för ett handlingsprogram för entreprenörskap och företagande. Skolor, lärare, elever, 16 Entreprenörskap i stort och smått

18 personal och lärarutbildare ska stimuleras att arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt. I handlingsprogrammet ges exempel på inriktningen av verksamheten för olika grupper. För barn och ungdomar bör inriktningen ge en möjlighet att vara företagare för en dag. De ska också möta entreprenöriella förebilder, delta i Ung Företagsamhet, få kontakt med omvärlden genom ett utvecklat samarbete mellan skola och arbetsliv och diskutera entreprenörskap utifrån hållbar tillväxt. För personal och skolledning bör arbetet inriktas mot att varje skola utformar en konkret skolplan samt att göra attitydmätningar om entreprenörskap. På lärarutbildningen bör man arbeta med att tydliggöra entreprenörskap i lärarprogrammets utbildningsmål. Istället för ett splittrat och projektifierat utvecklingsarbete har handlingsprogrammet samlat insatserna under ett och samma paraply. Ett program är dock inte tillräckligt lika viktig är organisationen som genomför programmet. För att hitta den röda tråden startade Regionförbundet Örebro projektet Entreprenörskap och företagande i skolan med syfte att samla in en basfinansiering från regionala och nationella aktörer till projektet, kompletterat med medfinansiering från länets 12 kommuner. Basfinansieringen möjliggjorde ett finansiellt instrument. Varje kommun utarbetade en egen handlingsplan som tog sin utgångspunkt i målen i det Regionala Tillväxtprogrammet och i regionens handlingsprogram. Av handlingsplanen framgick också vilka aktörer som kommunen ville samarbeta med. Kostnaden för genomförda aktiviteterna betalades sedan av Regionförbundet, som i sin tur rekvirerade medel från projektets finansiärer. En styrgrupp med representanter från Regionförbundet, finansiärerna och nätverket för de kommunala skolcheferna hade som uppgift att granska de aktiviteter som kommunerna genomförde. Det fanns också en huvudprojektledare på Regionförbundet och delprojektledare i varje kommun. De sistnämnda ägnade en femtedel av sin arbetstid åt projektet. Det var dock inte Regionförbundet eller styrgruppen som tog initiativ till eller drev olika delprojekt utan kommunerna fick relativt fria tyglar att själva välja aktiviteter. Styrgruppen hade snarare en central kontrollfunktion genom att bedöma och kvalitetsgranska om aktiviteterna kunde bidra till att nå målen i RTP. kapitel 3 Delprogram 1 17

19 Den löpande styrningen av projektet och informationsutbytet mellan kommunerna skedde genom nätverket av delprojektledare. En gång per månad samlades nätverket samt huvudprojektledaren. För att hålla samman projektet och ge ny kunskap till deltagarna har det anordnats flera inspirationsdagar. Dessutom har ett seminarium för de förtroendevalda i regionen ägt rum. Framgångar och lärdomar Kommunerna har haft relativt fria händer att utföra de aktiviteter de har velat, något som inte passerat helt smärtfritt. Förmodligen hade styrningen av projektet underlättats om färdiga aktiviteter definierats på förhand. Samtidigt anses det sistnämnda som något kreativitetshämmande som inte främjar det nya synsättet på entreprenörskap i skolan. Entreprenörskap och företagande i skolan har varit ett ramprojekt för hela regionen. Modellen med en regional samordning av basfinansiering har förenklat drift och finansiering och skapat en överblick över skolorna och hela regionen. Administrationen har varit mindre resurskrävande, vilket har medfört att mer pengar blivit över till själva verksamheten. Kommunerna kan lägga mindre tid på ansökningar om bidrag och utförarna kan ägna mindre tid åt att ordna finansiering. Organisationen bör utformas så att det finns en central enhet i form av en styrgrupp och en huvudprojektledare och en decentraliserad struktur med delprojektledare i kommunerna. Inspirationsdagar håller liv i processen och skapar en gemenskap bland dem som deltar i projektet. Deltagarna får också möjlighet att se sin aktivitet i ett större sammanhang och inom ramen för ett samlat synsätt. Företagsamt lärande i Skaraborg Bland Skaraborgs 15 kommuner har det funnits en medvetenhet om behovet av åtgärder för att stärka det entreprenöriella lärandet. Kommunerna kan utifrån sina egna projektidéer arbeta i gemensam riktning i enlighet 18 Entreprenörskap i stort och smått

20 med regionens utvecklingsarbete och bidra till att uppnå minst två av projektets tre huvudmål: Att skapa en röd tråd av entreprenöriellt lärande inom förskola, grundskola och gymnasiet och vidare i utbildningssystemet. Att finna nya former för studie- och yrkesvägledning riktad till barn, unga och unga vuxna som bättre överensstämmer med framtida arbetsmarknadskrav och möjligheter till egen företagsamhet. Utveckla och vidareutveckla samverkan mellan skola och näringsliv. Representanter i form av projektledare och resurspersoner från samtliga 15 kommuner i Skaraborg har ingått i en central styrgrupp FLIS-gruppen. Sammanlagt har det funnits nästan nio heltidstjänster för resurspersoner, varv två har arbetat på regional nivå. I styrgruppen pågick en löpande diskussion om aktiviteternas varför, vad och när. De gemensamma och kommunövergripande aktiviteterna har bestått av informations- och kunskapsspridning genom webbtidningen ENTREPRE NÖREN, gemensamma utbildningsinsatser för skolpersonalen, erfarenhetsutbyten om olika koncept, möten med studie- och yrkesvägledarna i grundskolan samt uppföljning och utvärdering. Enligt en utvärdering har projektet medfört flera förbättringar i skolan: Entreprenörskap i vid mening ses i dag som en viktig del, som bör ingå i skolornas kärnverksamhet. Kunskapen om och tillgången till olika koncept har ökat och dessa används också i ökad utsträckning. Entreprenöriella aktiviteter är på flera håll ett naturligt inslag i undervisningen och förskolan har här nått längst. Samverkan mellan skola och arbetsliv har utvecklats. Studie- och yrkesvägledningen har utvecklats. Allt fler elever på mellanstadiet och i högstadiet ser företagande som en möjlighet till egenförsörjning, flickorna i högre utsträckning pojkar. Framgångar och lärdomar FLIS-gruppen har givit bärkraft till delprojekten i kommunerna. En krets av kommunala delprojektledare har haft ett strukturerat och regelbundet samarbete, som medfört verksamhetsutveckling i kommunerna. Krav på kapitel 3 Delprogram 1 19

21 deltidsrapporter och gemensamma övergripande målformuleringar har varit ett stöd för de enskilda kommunerna. En legitimitet har skapats av styrgruppens sammansättning och det gemensamma styrdokumentet. Samspelet mellan gemensamma mål och projektspecifika mål i kommunerna har medfört en flexibilitet, samtidigt som aktiviteter måste bidra till projektets övergripande mål. Detta ger en anpassning till både regionala och lokala förutsättningar. En röd tråd mot framtiden De sammanhållna programmen som beskrivits ger en struktur för hur arbetet med entreprenörskap ska bedrivas i en kommun eller i en region. Strukturen bör kompletteras med hur entreprenörskap ska införlivas i undervisningen. Det blir en större effekt om det entreprenöriella förhållningssättet präglar undervisningen på alla utbildningsnivåer. Det finns olika verktyg och koncept anpassade till samtliga utbildningsnivåer. De vanligaste av dessa verktyg är Snilleblixtarna och Finn upp för förskolan och grundskolan och Ungt Företagsamhet för gymnasiet. Utöver detta finns lokalt utvecklade koncept. Verktygen skiljer sig åt men tillsammans ger de en röd tråd för främjande av entreprenörskap i utbildningsväsendet Framtidsfrön sår framtidens förmågor Föreningen Framtidsfrön bildades 2004 och arbetar för en företagsam skola genom att inspirera elever, pedagoger och annan skolpersonal att utveckla och bejaka sina entreprenöriella förmågor. Föreningen fungerar som en paraplyorganisation där det operativa arbetet skall utföras av kommunerna och skolorna. Framtidsfrön har: skapat nya koncept eller verktyg som kan användas tillsammans med redan etablerade verktyg såsom Snilleblixtar och Finn upp. fokuserat på marknadsföring och spridning av verktyg genom utbildningar för lärare och rektorer, inspirationsdagar, deltagande i kommunala utställningar och regionala mässor. 20 Entreprenörskap i stort och smått

22 implementerat verktygen i kommunerna genom att först förankra arbetet hos politiker, kommunchefer, skolchefer och näringslivschefer. Därefter har Framtidsfrön träffat lärare och studie- och yrkesvägledare. Lärarna har sedan utbildats i det koncept som de valt att arbeta med. Framgångsfaktorer entreprenörskap är mer än bara inspiration Det är viktigt att inspirera lärare och annan skolpersonal om företagsamhet för att sätta igång processen. Inspiration måste dock följas upp av andra aktiviteter för att omsätta inspirationen i undervisningen. Genom att tillhandahålla en verktygslåda med olika koncept som är skräddarsydda för olika utbildningsnivåer blir lärarna rustade för att kunna praktisera entreprenörskap i skolan. En förankring av arbetet i kommunledningen och i utbildningsförvaltningen skapar legitimitet. Det underlättar att få den acceptans för de ändringar i tidsplanering och schemaläggning som behövs för att genomföra utbildningar av lärarna och införliva entreprenörskap i undervisningen. Det underlättar också att i kontakten med lärarna peka på entreprenörskap i skolan är ett sätt att bidra till att uppnå målen i läroplanen. NORDVÄXT sprider lyckosamma koncept NORDVÄXT Intressenter är en ideell förening i Stockholms län som har till uppgift att främja regionens arbete med att stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap, teknik och uppfinnande samt att utveckla deras kreativitet. Entreprenörskap ska bli en naturlig del av skolans verksamhet från förskola till högskola. Tre färdiga koncept NORDVÄXT har sedan år 2001 arbetat med att sprida konceptet Snilleblixtarna i Stockholmsregionen. År 2005 breddades verksamheten med projektet Kreativa barn och ungdomar i Stockholmsregionen som syftar till att även sprida koncepten Finn upp och First Lego League. Projektet har således inte haft några egna verktyg utan har snarare fungerat som en regional säljorganisation av redan etablerade verktyg. kapitel 3 Delprogram 1 21

23 Information om koncepten Snilleblixtar Målgrupp: Barn i förskolan och i årskurserna F-5 i grundskolan. Finn upp Elever i årskurs 6 9 i grundskolan. First Lego League Elever i årskurs 4 9 i grundskolan. Mål: Stimulera barnens medfödda nyfikenhet, kreativitet, initiativförmåga och självtillit. Barnen ska få förverkliga sina drömmar eller lösa problem i sin vardag genom egna idéer eller uppfinningar. Att vara ett verktyg genom bland annat regionala och nationella uppfinnartävlingar som kan användas för att stimulera ungas problemlösningsförmåga och kreativitet, öka intresset för naturvetenskap och teknik samt inspirera en ny generation uppfinnare, innovatörer och entreprenörer. Kreativitet, samarbete, design, teamanda, entusiasm, lek och lärande är centrala element. Läs mer: NORDVÄXT har: använt sig av uppsökande verksamhet, där projektledaren har besökt ett stort antal skolor och där träffat lärare för att informera om exempelvis Snilleblixtar och Finn Upp. arrangerat inspirationsträffar där erfarna Finn upp-lärare har diskuterat kring hur arbetet med Finn upp kan gå till. Designers, uppfinnare och entreprenörer har vid ett stort antal tillfällen haft inspirationslektioner för elever och deras lärare. samarbetat med flera aktörer i regionen såsom Tekniska museet, Företagarna i Stockholms län, KTH i Kista och Södertörns högskola. Projektets samarbetsparters har tillfört både kompetenser och resurser som NORDVÄXT inte har tillgång till. utvidgat verksamheten med två koncept riktade till gymnasiet: Unga forskare regional utställning och World Robot Olympiad robotprogrammeringstävling. 22 Entreprenörskap i stort och smått

24 Tävlingar och utställningar främjar spridningen av koncepten Mellan och barn har deltagit vid Snilleblixtutställningar som arrangerats på Tekniska museet en gång per år. Inom ramarna för Finn upp:s verksamhet har två regionala uppfinnartävlingar arrangerats, i vilka elever har deltagit. Tävlingarna har genomförts i samarbete med Företagarna både i kvalificeringstävlingarna i respektive kommun och i den regionala finalen. I den första tävlingen i First Lego League deltog 17 lag, det vill säga cirka 250 elever. I den andra tävlingen deltog 46 lag. Totalt var cirka 700 elever engagerade i First Lego League. Framgångsfaktorer Kombinationen av de olika aktiviteterna det vill säga den uppsökande verksamheten, inspirationslektionerna, föreläsningarna och tävlingarna har medfört att marknadsföringen har effektiviserats. Direktkontakten med lärare har inneburit att man snabbt har kunnat svara mot de behov som lärarna har haft av utbildningsmaterial och inspirationslektioner. Den kanske viktigaste faktorn som utgjort själva navet i marknadsföringen har varit kontakter via mejl. Under projektets gång har ett omfattande register av intresserade lärare i regionen byggts upp. Detta register har successivt fått en allt högre täckning genom att man samlat in mejladresser vid olika träffar. Avsaknaden av en regional organisation för spridning av befintliga koncept samt ett regionalt organ med uppgift att främja entreprenörskap i utbildningsväsendet har skapat en lucka för främjande av entreprenörskap i regionen, vilket har varit grunden för NORDVÄXT:s affärsidé. Genom den obundna ställning som NORDVÄXT har haft har man kunnat göra snabbfotade utryckningar till skolor för att informera och inspirera samtidigt som man har funnit innovativa former för samarbeten med andra aktörer. På minuskontot finns dock att det kan vara svårt att upprätthålla en långsiktig verksamhet, eftersom man inte har en stabil finansiering och en fast organisatorisk förankring i regionen. Det blir ett starkt beroende av enskilda eldsjälars uthållighet. kapitel 3 Delprogram 1 23

25 Entré får regionen att ta flera steg uppåt Entré Företagsamhetens trappa startade år 2000 som ett länsomfattande projekt i Gävleborg för att öka företagsamhet, entreprenörskap och kreativitet hos barn och ungdomar. En helhetssyn ska skapas genom alla åldrar från förskolan till högskolan. Detta ska bidra till en positiv syn inte bara på företagande utan också på entreprenörskap som ett uttryck för kreativitet, initiativkraft och självförtroende. För att nå detta krävs företagsamma lärare. En väsentlig uppgift har därför varit att utbilda och stödja lärarna och skolornas arbete med att utveckla ett företagsamt lärande. Entré har: erbjudit ett metodstöd till den skolpersonal som aktivt vill utveckla sin egen och andras företagsamhet. Metodstödet syftar även till att öka förståelsen för samband mellan entreprenörskap, självkänsla och läroprocesser. Man arbetar med gruppernas egen vardag där de själva får vidare utveckla sina verksamheter. Metodstödet kan omfatta mycket från idéutbyte mellan skolorna till att skapa bättre nätverk inom speciella verksamhetsområden. Omkring lärare på cirka 100 förskolor/skolor har vid projektets slut genomgått metodstödsutbildning. Alla skolledare i fyra kommuner har också fullföljt denna utbildning. fungerat som ett paraply för projekt som har riktat sig till bestämda åldersgrupper. Det är detta som skapar helheten och beskrivs som en företagsamhetens trappa. Trappan består av fem steg vart och ett anpassat med metoder och verktyg för varje bestämd åldergrupp. Trappan steg för steg 1 Önsketanken, som är ett eget utvecklat verktyg, vänder sig till förskolebarn i åldern 4 6 år. Önsketanken utvecklar lusten och förmågan att förverkliga egna och gemensamma drömmar och idéer samt tränar barnens visualiseringsförmåga. 2 Snilleblixtarna verkar för att träna och stimulera upptäckarglädje, nyfikenhet och kreativitet för skolungdomar i åldern 7 12 år. Genom att konstruera, lösa problem och uppfinna hittar barnen vägen genom upptäckarglädjen till ett djupare intresse för teknik. Genom problemlösning tränar de kreativitet och företagsamhet. 24 Entreprenörskap i stort och smått

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Entreprenöriella Verktyg, Metoder och Aktörer för-, grund- och gymnasieskolan

Entreprenöriella Verktyg, Metoder och Aktörer för-, grund- och gymnasieskolan 2012-08-23 Entreprenöriella Verktyg, Metoder och Aktörer för-, grund- och gymnasieskolan Du finner i detta dokument flertalet tips om olika verktyg och metoder som stimulerar entreprenöriellt lärande och

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet.

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Handledare: Elisabeth Banemark 2001-05-28 Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Österängskolan. Av: Monica Mårtensson Mats Eriksson Lars-Inge Wigren Inledning När vi fick uppslaget att starta småföretag

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Historik Etableringen i Sverige Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att Ung

Läs mer

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn Styrdokument 2011 Kontext Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn We need change! Obama Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Samhällsvetenskapsprogrammet

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Samhällsvetenskapsprogrammet ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom Samhällsvetenskapsprogrammet 2 UF ger eleverna en känsla av att lyckas, att tro på sig själva. Kristina Troèng, UF-lärare Tullängsskolan Introduktion Det är vår förhoppning

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och Filmfakta Ämne: Arbetsliv, Företagsekonomi, Entreprenörskp Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: Fem filmer x ca. 15 = totalt ca. 80 minuter Svenskt tal Producent: Medieinstitutet i samarbete med Kunskapsmedia

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 2012-2015

PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 2012-2015 Anna Steinwall PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 2012-2015 Entreprenörskap (Skolverkets definition) Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet lika mycket som det är

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer