Entreprenörskap stort och smått. Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap stort och smått. Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet"

Transkript

1 Entreprenörskap stort och smått Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet

2 Entreprenörskap i stort och smått Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet

3 Nutek Stockholm 2008 Infonr: ISBN: Text: Sweco Eurofutures och Mia Hellström text & inspiration Omslagsfoto: Matton Produktion: Ordförrådet Tryck: Danagårds Grafiska 2 Entreprenörskap i stort och smått

4 Förord Nutek är en statlig myndighet som arbetar för att få fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Nutek har under åren genomfört ett nationellt entreprenörskapsprogram på uppdrag av regeringen. Inom ramen för programmet har ett hundratal projekt genomförts i hela landet. Många projekt har syftat till att öka intresset för och kunskaperna om entreprenörskap hos elever på grund- och gymnasieskolan samt studenter på universitet och högskola. Andra projekt har fokuserat på kompetensutveckling av lärare, lärarstuderande, studie- och yrkesvägledare, rådgivare och näringslivsutvecklare. Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Det nationella entreprenörskapsprogrammet ska ses som starten av ett långsiktigt arbete för att öka andelen entreprenöriella individer i samhället. Entreprenöriella individer som vågar ta möjligheter till nyskapande eller till att utveckla och marknadsföra nya produkter och tjänster. Individer som kan bidra till att utveckla redan befintliga organisationer och företag. Denna bok innehåller lärdomar som genererats i projekt inom programmet. Innehållet i boken är främst baserat på vad som framkommit i djupintervjuer med ett urval av personer som arbetat i projekten. Nutek vill med boken sprida kunskap om och inspirera läsarna till att arbeta mer och bättre med att främja entreprenörskap överallt i samhället. Stockholm, juni 2008 Sune Halvarsson Tf generaldirektör John Wallon Programansvarig kapitel 3 Delprogram 1 3

5 4 Entreprenörskap i stort och smått

6 Innehåll kapitel 1 En röd tråd som förenar... 7 kapitel 2 Entreprenörskap i stort och smått kapitel 3 Företagsamhet och förverkligande av livsdrömmar i grundskolan och på gymnasiet kapitel 4 Entreprenörskap på universitet och högskola kapitel 5 Kompetensutveckling av rådgivare och näringslivsutvecklare kapitel 6 Att bygga en regional strategi för entreprenörskap kapitel 7 Avslutningsvis kapitel 3 Delprogram 1 5

7 1Kapitel 6 Entreprenörskap i stort och smått

8 En röd tråd som förenar Vi lever i en föränderlig värld i princip utan avstånd och begränsningar. Den som vill kan växa över trädtopparna, flyga högt och ta tillvara de möjligheter som världen erbjuder. Men utan rätt verktyg och en förmåga att se möjligheterna är det lätt att stå sig slätt. Det går en röd tråd genom Sverige. Entreprenörskap har i och med Enterprenörskapsprogrammet fått ta plats på flera viktiga samhälls arenor. Längs den röda tråden finns viktiga hållplatser för landets tillväxt och framtid. Livsval och framtidsval Entreprenörskap är ett livsval, som kan ta sig uttryck på flera sätt. En entreprenör kan vara egenföretagare, verksam inom föreningslivet eller en kreativ förmåga på en arbetsplats. Listan kan göras än mycket längre. Den gemensamma nämnaren är att den med entreprenöriella förmågor tar Sverige framåt. Det är något som samhället inte har råd att gå miste om. Sverige är beroende av entreprenörer för att uppbringa tillväxt och konkurrenskraft. Entreprenörskap för alla Tjejer och killar, kvinnor och män oavsett etnisk bakgrund bygger Sverige. De är förmågor i form av arbetstagare, arbetsgivare, företagare och utvecklare. Med andra ord är entreprenörskap för alla en insikt som legat till grund för Entreprenörskapsprogrammet. Den röda tråden löper genom utbildningsväsendet från förskola till högskola och universitet och genom företagandets villkor och förutsättningar. Den som är eller vill bli företagare ska få det stöd han eller hon behöver för att kunna driva sitt företag på ett framgångsrikt sätt. Rådgivare och en röd tråd som förenar 7

9 organisationer som arbetar med företagsstöd har fått se över sitt arbetssätt. Jämställdhet och mångfald i rådgivningssituationer skapar ett öppnare klimat och främjar alla oavsett kön och etnisk bakgrund. I skolan handlar det om att stimulera barn och ungdomar att ta sig för inte begränsa dem med traditionella tillvägagångssätt. Det ska vara roligt och utvecklande att gå i skolan. Entreprenörskap främjar att fler förverkligar livsdrömmar, startar eget företag och behåller den kreativa lekfullhet, som barn besitter, livet igenom. Individer får i och med satsningarna i Entreprenörskapsprogrammet möjlighet att ta ett steg framåt eller uppåt om de så önskar. Och det svenska samhället följer med. 8 Entreprenörskap i stort och smått

10 en röd tråd som förenar 9

11 2Kapitel 10 Entreprenörskap i stort och smått

12 Entreprenörskap i stort och smått Under nästan tre år har Nutek tillsammans med projektledare i hela landet utvecklat entre prenörskap i stort och smått och i vid bemärkelse. Satsningen tar sitt avstamp i ett entreprenöriellt förhållningssätt från förskola till högskola och universitet. När entreprenörskap löper som en röd tråd genom hela utbildningssystemet får det genomslagskraft. En individ som formas av ett entreprenöriellt lärande i skolan blir en arbetskraftstillgång för befintliga organisationer. Entreprenörskap ger också modet att våga flyga att starta sitt eget företag och förverkliga livsdrömmar. Kreativa förmågor träder fram och skapar framgång i näringslivet. Vilken väg någon än väljer att vandra är kreativitet, lekfullhet och mod viktiga egenskaper som bär individen framåt och leder till fler startade företag och bättre fungerande organisationer. Alla blivande och befintliga företagare ska få det stöd de efterfrågar för att kunna bedriva sin verksamhet på ett framgångsrikt sätt. Rådgivare och näringslivsutvecklare kan med rätt metoder, utbildning och material svara upp till företagarnas behov. Om handlingar och beslut vilar på föreställningar om kön och etnicitet och inte på fakta om företagarens förutsättningar och behov, innebär det att potentialen för nyföretagande inte tillfullo tas tillvara i landet och växtkraft går till spillo. Att beakta jämställdhet och mångfald i samband med företagsrådgivning leder till att fler företagsidéer når sin fulla potential. Inom ramarna för Entreprenörskapsprogrammet har flera regionala strategier vuxit fram. Strategierna har ett liknande innehåll, men skiljer sig åt i inriktning och fokus beroende på att regionerna är olika med avseende på geografiskt läge, demografi, arbetskraft, entreprenörskultur och näringslivsstruktur. Arbetet med de regionala strategierna har gett viktiga lärdomar om hur en strategi för entreprenörskap kan och bör byggas upp lärdomar som Entreprenörskapsprogrammet dokumenterat och tagit tillvara. Det går som sagt en röd tråd genom hela vårt avlånga land något som håller samman och förenar satsningar på flera samhällsarenor. Entreprenörskap i stort och smått 11

13 3 Kapitel 12 Entreprenörskap i stort och smått

14 DELPROGRAM 1 Företagsamhet och förverkligande av livsdrömmar i grundskolan och på gymnasiet Genom att införliva entreprenörskap och ett entreprenöriellt lärande i grundskolan och på gymnasiet förändras attityder, dels hos dem som är yrkesverksamma i skolan och dels hos eleverna själva. En ökad kunskap om entreprenörskap och om företagande i vid mening skapar bättre förutsättningar för såväl företagsamhet som förverkligandet av livsdrömmar hos unga människor i Sverige. Hur skolor, kommuner och regioner har gått tillväga för att bli mer entreprenöriella skiljer sig åt runtom i landet, men sammantaget främjar samtliga satsningar entreprenörskap i utbildningsväsendet. Det är dock tydligt att metoderna och angreppssättet skiftar karaktär vid en jämförelse mellan förskolan och gymnasiet. Spontaniteten och bejakandet av barnets upptäckarglädje förändras gradvis till mer formaliserade strukturer när entreprenörskap ska främjas på gymnasiet. Projekten i delprogram 1 kan i princip grupperas i fyra områden: 1. Sammanhållna program för entreprenörskap för flera skolor i en kommun eller flera skolor i flera kommuner eller i en hel region. 2. Röda tråden för aktiviteter inom entreprenörskap från förskola till högskola. 3. Främja samverkan mellan skola och arbetsliv. 4. Integrera ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen. kapitel 3 Delprogram 1 13

15 Sammanhållna program Entreprenörskap i skolan har länge kännetecknats av flera pågående projekt, som inte är en del av ett samlat utvecklingsarbete i region eller en kommun. Eldsjälar arbetar på sin kant och det finns inte någon övergripande prioritering av insatser. Utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan olika skolor eller kommuner riskerar också att bli begränsat. Entreprenörskapsarbetet bör vara en del av den ordinarie verksamheten i kommuner och i skolor, gärna under ett regionalt utvecklingsparaply. Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen Under 2004 och 2005 bedrevs projektet Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen med målsättningen att utifrån en regional plattform utveckla, testa och sprida verktyg för att skapa förutsättningar för ett mer entreprenöriellt arbetssätt i utbildningssystemet. Erfarenheterna visade att regionen var i behov av en storstadsmodell. En kritisk faktor för att lyckas var att engagera och intressera kommunledningar att ta ett ansvar för entreprenörskap i skolan och integrera detta i den lokala verksamheten. Under fortsättningen 2006 och 2007 tog projektet sin utgångspunkt i att regionen var i behov av en storstadsmodell. En central projektledning skulle processutbilda representanter från de medverkande kommunerna i hur de ska integrera entreprenörskap i kommunens skolor. Vid projektets slut skulle de medverkande kommunerna, som resultat, presentera lokala handlingsplaner. I projektet deltog 17 av Stockholms läns 26 kommuner. Genomförande Till processutbildningen erbjöds de 17 kommunerna att delta med tre personer vardera, vilka skulle representera olika delar av utbildningsväsendet i kommunen. Förslag på sammansättning av representater från en kommun: en person från skolförvaltningen en studie- och yrkesvägledare med engagemang för framtidens arbetsmarknad en pedagog 14 Entreprenörskap i stort och smått

16 Processutbildningen omfattade två utbildningsdagar per termin och sammanlagt åtta utbildningsdagar. De två första utbildningsdagarna var detaljplanerade, medan innehållet vid övriga tillfällen till stor del styrdes av deltagarna. Det första utbildningstillfället fokuserade på frågan om varför man ska arbeta med entreprenörskap i skolan. Gången därpå träffade deltagarna inspiratörer och fick inspiration om olika koncept och verktyg som man kan använda i undervisningen. Vid varje utbildningstillfälle har erfarenhetsutbyten genomförts i olika konstellationer; kommunvis, mellan kommuner, uppdelat på grund- och gymnasienivå samt mellan olika yrkesgrupper såsom lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare. För att stödja kommunerna i deras arbete med att ta fram lokala handlingsplaner har workshops runt strategiskt visionsarbete och målformulering genomförts. För att stödja processen ytterligare har deltagarna mellan varje utbildningstillfälle fått uppgifter att arbeta med på hemmaplan. Näringslivschefer och huvudkontakter i kommunerna har vid två tillfällen vardera deltagit i processutbildningen, dels för uppdatering om projektet och dels för att kunna stödja deltagarna i arbetet med handlingsplanerna. Processutbildningen har kompletterats med lokala inspirationsdagar i samtliga 17 kommuner. Ett internat med 27 skolledare från länet genomfördes för att förankra entreprenörskap som en del av den ordinarie verksamheten i skolan. Projektets omvärldsbevakning har fortlöpande stöttat de deltagande kommunerna genom att ta fram utbildningsmaterial i tryckt och digital form. Projektets hemsida har erbjudit dokumentation och presentationer från alla processutbildningstillfällen samt länkar till olika koncept och aktörer som arbetar med entreprenörskap. Ett nyhetsbrev har vid sex tillfällen distribuerats till främst deltagarna i processutbildningen för fortsatt spridning i kommunerna. Projektet har uppnått goda resultat i förhållande till de satta målen. Alla kommuner, förutom en, har tagit fram handlingsplaner för hur man ska fortsätta arbeta med entreprenörskap. Nio av planerna är kommunövergripande, medan sju planer är på skolnivå. Planerna är förankrade hos förvaltningschefer, skolledning och/eller berörd nämnd. kapitel 3 Delprogram 1 15

17 Lärdomar och framgångar Projektet har haft tydliga mål och väl avgränsade målgrupper, vilket underlättat förankringsprocessen. Redan från projektstart visste deltagare och huvudkontakt i respektive kommun att det förväntades en handlingsplan vid projektslut. Processutbildningen blev en effektiv metod för att uppnå resultatet. Deltagarna behöver stort stöd, inte minst i slutskedet av processutbildningen i samband med skrivandet av handlingsplanen. Flera deltagare upplevde det problematiskt att finna en struktur för handlingsplanen och att formulera en vision och ett mål. Projektledningen fick därför utarbeta en struk tur och driva på processen. Konceptet för processutbildningen tre deltagare från varje kommun med olika kompetenser och roller i kommunen skulle bidra till god förankring och ett gemensamt ansvar för handlingsplanen. Urvalet av personer fungerade dock mindre väl i vissa kommuner, vilket medförde att deltagarna i utbildningen till viss del deltog under olika förutsättningar och mandat. Därför utvecklade vissa kommuner handlingsplaner för en skola och inte för hela kommunen. FAKTA Tre viktiga lärdomar för genomförandet av en processutbildning: 1. Gör klart från början att målet för processutbildningen är att utarbeta handlingsplaner för entreprenörskap i skolan och att dessa ska finnas när utbildningen har avslutats. 2. Våga välja bort parter som inte visar tillräckligt intresse och engagemang för att delta i utbildningen. 3. Försök få en balanserad representation av deltagare från en kommun. Regional samordning av basfinansiering mer pengar över till konkreta projekt i Örebro län I Örebro läns Regionala Tillväxtprogram betonas betydelsen av entreprenörskap i tidig ålder. Denna utgångspunkt ligger till grund för ett handlingsprogram för entreprenörskap och företagande. Skolor, lärare, elever, 16 Entreprenörskap i stort och smått

18 personal och lärarutbildare ska stimuleras att arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt. I handlingsprogrammet ges exempel på inriktningen av verksamheten för olika grupper. För barn och ungdomar bör inriktningen ge en möjlighet att vara företagare för en dag. De ska också möta entreprenöriella förebilder, delta i Ung Företagsamhet, få kontakt med omvärlden genom ett utvecklat samarbete mellan skola och arbetsliv och diskutera entreprenörskap utifrån hållbar tillväxt. För personal och skolledning bör arbetet inriktas mot att varje skola utformar en konkret skolplan samt att göra attitydmätningar om entreprenörskap. På lärarutbildningen bör man arbeta med att tydliggöra entreprenörskap i lärarprogrammets utbildningsmål. Istället för ett splittrat och projektifierat utvecklingsarbete har handlingsprogrammet samlat insatserna under ett och samma paraply. Ett program är dock inte tillräckligt lika viktig är organisationen som genomför programmet. För att hitta den röda tråden startade Regionförbundet Örebro projektet Entreprenörskap och företagande i skolan med syfte att samla in en basfinansiering från regionala och nationella aktörer till projektet, kompletterat med medfinansiering från länets 12 kommuner. Basfinansieringen möjliggjorde ett finansiellt instrument. Varje kommun utarbetade en egen handlingsplan som tog sin utgångspunkt i målen i det Regionala Tillväxtprogrammet och i regionens handlingsprogram. Av handlingsplanen framgick också vilka aktörer som kommunen ville samarbeta med. Kostnaden för genomförda aktiviteterna betalades sedan av Regionförbundet, som i sin tur rekvirerade medel från projektets finansiärer. En styrgrupp med representanter från Regionförbundet, finansiärerna och nätverket för de kommunala skolcheferna hade som uppgift att granska de aktiviteter som kommunerna genomförde. Det fanns också en huvudprojektledare på Regionförbundet och delprojektledare i varje kommun. De sistnämnda ägnade en femtedel av sin arbetstid åt projektet. Det var dock inte Regionförbundet eller styrgruppen som tog initiativ till eller drev olika delprojekt utan kommunerna fick relativt fria tyglar att själva välja aktiviteter. Styrgruppen hade snarare en central kontrollfunktion genom att bedöma och kvalitetsgranska om aktiviteterna kunde bidra till att nå målen i RTP. kapitel 3 Delprogram 1 17

19 Den löpande styrningen av projektet och informationsutbytet mellan kommunerna skedde genom nätverket av delprojektledare. En gång per månad samlades nätverket samt huvudprojektledaren. För att hålla samman projektet och ge ny kunskap till deltagarna har det anordnats flera inspirationsdagar. Dessutom har ett seminarium för de förtroendevalda i regionen ägt rum. Framgångar och lärdomar Kommunerna har haft relativt fria händer att utföra de aktiviteter de har velat, något som inte passerat helt smärtfritt. Förmodligen hade styrningen av projektet underlättats om färdiga aktiviteter definierats på förhand. Samtidigt anses det sistnämnda som något kreativitetshämmande som inte främjar det nya synsättet på entreprenörskap i skolan. Entreprenörskap och företagande i skolan har varit ett ramprojekt för hela regionen. Modellen med en regional samordning av basfinansiering har förenklat drift och finansiering och skapat en överblick över skolorna och hela regionen. Administrationen har varit mindre resurskrävande, vilket har medfört att mer pengar blivit över till själva verksamheten. Kommunerna kan lägga mindre tid på ansökningar om bidrag och utförarna kan ägna mindre tid åt att ordna finansiering. Organisationen bör utformas så att det finns en central enhet i form av en styrgrupp och en huvudprojektledare och en decentraliserad struktur med delprojektledare i kommunerna. Inspirationsdagar håller liv i processen och skapar en gemenskap bland dem som deltar i projektet. Deltagarna får också möjlighet att se sin aktivitet i ett större sammanhang och inom ramen för ett samlat synsätt. Företagsamt lärande i Skaraborg Bland Skaraborgs 15 kommuner har det funnits en medvetenhet om behovet av åtgärder för att stärka det entreprenöriella lärandet. Kommunerna kan utifrån sina egna projektidéer arbeta i gemensam riktning i enlighet 18 Entreprenörskap i stort och smått

20 med regionens utvecklingsarbete och bidra till att uppnå minst två av projektets tre huvudmål: Att skapa en röd tråd av entreprenöriellt lärande inom förskola, grundskola och gymnasiet och vidare i utbildningssystemet. Att finna nya former för studie- och yrkesvägledning riktad till barn, unga och unga vuxna som bättre överensstämmer med framtida arbetsmarknadskrav och möjligheter till egen företagsamhet. Utveckla och vidareutveckla samverkan mellan skola och näringsliv. Representanter i form av projektledare och resurspersoner från samtliga 15 kommuner i Skaraborg har ingått i en central styrgrupp FLIS-gruppen. Sammanlagt har det funnits nästan nio heltidstjänster för resurspersoner, varv två har arbetat på regional nivå. I styrgruppen pågick en löpande diskussion om aktiviteternas varför, vad och när. De gemensamma och kommunövergripande aktiviteterna har bestått av informations- och kunskapsspridning genom webbtidningen ENTREPRE NÖREN, gemensamma utbildningsinsatser för skolpersonalen, erfarenhetsutbyten om olika koncept, möten med studie- och yrkesvägledarna i grundskolan samt uppföljning och utvärdering. Enligt en utvärdering har projektet medfört flera förbättringar i skolan: Entreprenörskap i vid mening ses i dag som en viktig del, som bör ingå i skolornas kärnverksamhet. Kunskapen om och tillgången till olika koncept har ökat och dessa används också i ökad utsträckning. Entreprenöriella aktiviteter är på flera håll ett naturligt inslag i undervisningen och förskolan har här nått längst. Samverkan mellan skola och arbetsliv har utvecklats. Studie- och yrkesvägledningen har utvecklats. Allt fler elever på mellanstadiet och i högstadiet ser företagande som en möjlighet till egenförsörjning, flickorna i högre utsträckning pojkar. Framgångar och lärdomar FLIS-gruppen har givit bärkraft till delprojekten i kommunerna. En krets av kommunala delprojektledare har haft ett strukturerat och regelbundet samarbete, som medfört verksamhetsutveckling i kommunerna. Krav på kapitel 3 Delprogram 1 19

21 deltidsrapporter och gemensamma övergripande målformuleringar har varit ett stöd för de enskilda kommunerna. En legitimitet har skapats av styrgruppens sammansättning och det gemensamma styrdokumentet. Samspelet mellan gemensamma mål och projektspecifika mål i kommunerna har medfört en flexibilitet, samtidigt som aktiviteter måste bidra till projektets övergripande mål. Detta ger en anpassning till både regionala och lokala förutsättningar. En röd tråd mot framtiden De sammanhållna programmen som beskrivits ger en struktur för hur arbetet med entreprenörskap ska bedrivas i en kommun eller i en region. Strukturen bör kompletteras med hur entreprenörskap ska införlivas i undervisningen. Det blir en större effekt om det entreprenöriella förhållningssättet präglar undervisningen på alla utbildningsnivåer. Det finns olika verktyg och koncept anpassade till samtliga utbildningsnivåer. De vanligaste av dessa verktyg är Snilleblixtarna och Finn upp för förskolan och grundskolan och Ungt Företagsamhet för gymnasiet. Utöver detta finns lokalt utvecklade koncept. Verktygen skiljer sig åt men tillsammans ger de en röd tråd för främjande av entreprenörskap i utbildningsväsendet Framtidsfrön sår framtidens förmågor Föreningen Framtidsfrön bildades 2004 och arbetar för en företagsam skola genom att inspirera elever, pedagoger och annan skolpersonal att utveckla och bejaka sina entreprenöriella förmågor. Föreningen fungerar som en paraplyorganisation där det operativa arbetet skall utföras av kommunerna och skolorna. Framtidsfrön har: skapat nya koncept eller verktyg som kan användas tillsammans med redan etablerade verktyg såsom Snilleblixtar och Finn upp. fokuserat på marknadsföring och spridning av verktyg genom utbildningar för lärare och rektorer, inspirationsdagar, deltagande i kommunala utställningar och regionala mässor. 20 Entreprenörskap i stort och smått

22 implementerat verktygen i kommunerna genom att först förankra arbetet hos politiker, kommunchefer, skolchefer och näringslivschefer. Därefter har Framtidsfrön träffat lärare och studie- och yrkesvägledare. Lärarna har sedan utbildats i det koncept som de valt att arbeta med. Framgångsfaktorer entreprenörskap är mer än bara inspiration Det är viktigt att inspirera lärare och annan skolpersonal om företagsamhet för att sätta igång processen. Inspiration måste dock följas upp av andra aktiviteter för att omsätta inspirationen i undervisningen. Genom att tillhandahålla en verktygslåda med olika koncept som är skräddarsydda för olika utbildningsnivåer blir lärarna rustade för att kunna praktisera entreprenörskap i skolan. En förankring av arbetet i kommunledningen och i utbildningsförvaltningen skapar legitimitet. Det underlättar att få den acceptans för de ändringar i tidsplanering och schemaläggning som behövs för att genomföra utbildningar av lärarna och införliva entreprenörskap i undervisningen. Det underlättar också att i kontakten med lärarna peka på entreprenörskap i skolan är ett sätt att bidra till att uppnå målen i läroplanen. NORDVÄXT sprider lyckosamma koncept NORDVÄXT Intressenter är en ideell förening i Stockholms län som har till uppgift att främja regionens arbete med att stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap, teknik och uppfinnande samt att utveckla deras kreativitet. Entreprenörskap ska bli en naturlig del av skolans verksamhet från förskola till högskola. Tre färdiga koncept NORDVÄXT har sedan år 2001 arbetat med att sprida konceptet Snilleblixtarna i Stockholmsregionen. År 2005 breddades verksamheten med projektet Kreativa barn och ungdomar i Stockholmsregionen som syftar till att även sprida koncepten Finn upp och First Lego League. Projektet har således inte haft några egna verktyg utan har snarare fungerat som en regional säljorganisation av redan etablerade verktyg. kapitel 3 Delprogram 1 21

23 Information om koncepten Snilleblixtar Målgrupp: Barn i förskolan och i årskurserna F-5 i grundskolan. Finn upp Elever i årskurs 6 9 i grundskolan. First Lego League Elever i årskurs 4 9 i grundskolan. Mål: Stimulera barnens medfödda nyfikenhet, kreativitet, initiativförmåga och självtillit. Barnen ska få förverkliga sina drömmar eller lösa problem i sin vardag genom egna idéer eller uppfinningar. Att vara ett verktyg genom bland annat regionala och nationella uppfinnartävlingar som kan användas för att stimulera ungas problemlösningsförmåga och kreativitet, öka intresset för naturvetenskap och teknik samt inspirera en ny generation uppfinnare, innovatörer och entreprenörer. Kreativitet, samarbete, design, teamanda, entusiasm, lek och lärande är centrala element. Läs mer: NORDVÄXT har: använt sig av uppsökande verksamhet, där projektledaren har besökt ett stort antal skolor och där träffat lärare för att informera om exempelvis Snilleblixtar och Finn Upp. arrangerat inspirationsträffar där erfarna Finn upp-lärare har diskuterat kring hur arbetet med Finn upp kan gå till. Designers, uppfinnare och entreprenörer har vid ett stort antal tillfällen haft inspirationslektioner för elever och deras lärare. samarbetat med flera aktörer i regionen såsom Tekniska museet, Företagarna i Stockholms län, KTH i Kista och Södertörns högskola. Projektets samarbetsparters har tillfört både kompetenser och resurser som NORDVÄXT inte har tillgång till. utvidgat verksamheten med två koncept riktade till gymnasiet: Unga forskare regional utställning och World Robot Olympiad robotprogrammeringstävling. 22 Entreprenörskap i stort och smått

24 Tävlingar och utställningar främjar spridningen av koncepten Mellan och barn har deltagit vid Snilleblixtutställningar som arrangerats på Tekniska museet en gång per år. Inom ramarna för Finn upp:s verksamhet har två regionala uppfinnartävlingar arrangerats, i vilka elever har deltagit. Tävlingarna har genomförts i samarbete med Företagarna både i kvalificeringstävlingarna i respektive kommun och i den regionala finalen. I den första tävlingen i First Lego League deltog 17 lag, det vill säga cirka 250 elever. I den andra tävlingen deltog 46 lag. Totalt var cirka 700 elever engagerade i First Lego League. Framgångsfaktorer Kombinationen av de olika aktiviteterna det vill säga den uppsökande verksamheten, inspirationslektionerna, föreläsningarna och tävlingarna har medfört att marknadsföringen har effektiviserats. Direktkontakten med lärare har inneburit att man snabbt har kunnat svara mot de behov som lärarna har haft av utbildningsmaterial och inspirationslektioner. Den kanske viktigaste faktorn som utgjort själva navet i marknadsföringen har varit kontakter via mejl. Under projektets gång har ett omfattande register av intresserade lärare i regionen byggts upp. Detta register har successivt fått en allt högre täckning genom att man samlat in mejladresser vid olika träffar. Avsaknaden av en regional organisation för spridning av befintliga koncept samt ett regionalt organ med uppgift att främja entreprenörskap i utbildningsväsendet har skapat en lucka för främjande av entreprenörskap i regionen, vilket har varit grunden för NORDVÄXT:s affärsidé. Genom den obundna ställning som NORDVÄXT har haft har man kunnat göra snabbfotade utryckningar till skolor för att informera och inspirera samtidigt som man har funnit innovativa former för samarbeten med andra aktörer. På minuskontot finns dock att det kan vara svårt att upprätthålla en långsiktig verksamhet, eftersom man inte har en stabil finansiering och en fast organisatorisk förankring i regionen. Det blir ett starkt beroende av enskilda eldsjälars uthållighet. kapitel 3 Delprogram 1 23

25 Entré får regionen att ta flera steg uppåt Entré Företagsamhetens trappa startade år 2000 som ett länsomfattande projekt i Gävleborg för att öka företagsamhet, entreprenörskap och kreativitet hos barn och ungdomar. En helhetssyn ska skapas genom alla åldrar från förskolan till högskolan. Detta ska bidra till en positiv syn inte bara på företagande utan också på entreprenörskap som ett uttryck för kreativitet, initiativkraft och självförtroende. För att nå detta krävs företagsamma lärare. En väsentlig uppgift har därför varit att utbilda och stödja lärarna och skolornas arbete med att utveckla ett företagsamt lärande. Entré har: erbjudit ett metodstöd till den skolpersonal som aktivt vill utveckla sin egen och andras företagsamhet. Metodstödet syftar även till att öka förståelsen för samband mellan entreprenörskap, självkänsla och läroprocesser. Man arbetar med gruppernas egen vardag där de själva får vidare utveckla sina verksamheter. Metodstödet kan omfatta mycket från idéutbyte mellan skolorna till att skapa bättre nätverk inom speciella verksamhetsområden. Omkring lärare på cirka 100 förskolor/skolor har vid projektets slut genomgått metodstödsutbildning. Alla skolledare i fyra kommuner har också fullföljt denna utbildning. fungerat som ett paraply för projekt som har riktat sig till bestämda åldersgrupper. Det är detta som skapar helheten och beskrivs som en företagsamhetens trappa. Trappan består av fem steg vart och ett anpassat med metoder och verktyg för varje bestämd åldergrupp. Trappan steg för steg 1 Önsketanken, som är ett eget utvecklat verktyg, vänder sig till förskolebarn i åldern 4 6 år. Önsketanken utvecklar lusten och förmågan att förverkliga egna och gemensamma drömmar och idéer samt tränar barnens visualiseringsförmåga. 2 Snilleblixtarna verkar för att träna och stimulera upptäckarglädje, nyfikenhet och kreativitet för skolungdomar i åldern 7 12 år. Genom att konstruera, lösa problem och uppfinna hittar barnen vägen genom upptäckarglädjen till ett djupare intresse för teknik. Genom problemlösning tränar de kreativitet och företagsamhet. 24 Entreprenörskap i stort och smått

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Delhandlingsprogram. till. Handlingsprogram för entreprenörskap. Regionalt Tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007 2005-05-16

Delhandlingsprogram. till. Handlingsprogram för entreprenörskap. Regionalt Tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007 2005-05-16 Entreprenörskap och företagande i skolan Delhandlingsprogram till Handlingsprogram för entreprenörskap Regionalt Tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007 2005-05-16 REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN www.regionorebro.se

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Samverkan Skola - Arbetsliv

Samverkan Skola - Arbetsliv En plan för hur Falkenbergs grundskolor, gymnasium och arbetslivet kan samverka så att alla kan lyckas! Samverkan Skola - Arbetsliv Arbetsplan för grundskolan och gymnasiet i Falkenbergs kommun, 2015/2016

Läs mer

Var med och forma länets framtid

Var med och forma länets framtid Var med och forma länets framtid Stimulera ungdomars företagsamhet. Då bidrar du till ett levande Västerbotten. Åh, det är så vi får luft under vingarna. Skolans utmaning är att uppmuntra ungdomars skaparlust

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Opinionsbildare Representanter för näringslivsorganisationer Ideella organisationer, näringslivskontor

Opinionsbildare Representanter för näringslivsorganisationer Ideella organisationer, näringslivskontor Opinionsbildare Representanter för näringslivsorganisationer Ideella organisationer, näringslivskontor Vilken typ av organisation arbetar du för? På vilken/vilka nivåer är din organisation verksam i? Antal

Läs mer

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det Entreprenöriella lärandet är drivkraften för utveckling

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

FramtidsFrö i Halland 2013-2015

FramtidsFrö i Halland 2013-2015 01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015

Läs mer

Ungdomars företagsamhet

Ungdomars företagsamhet 1 Ungdomars företagsamhet en nyckel till Västerbottens framtid Strategi och handlingsprogram för 2008-2013 Detta handlingsprogram har tagits fram inom ramen för Nuteks entreprenörskapsprogram inom vilket

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta Plan för entreprenörskap i skolan i Kristinehamn.

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta Plan för entreprenörskap i skolan i Kristinehamn. Kommunledningsförvaltningen Kerstin Gustafsson,0550-88452 kerstin.gustafsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2016-11-21 Ks/2015:112 1(3) Plan för entreprenörskap i skolan i Kristinehamn Förslag till beslut

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

Lärare och skolledare

Lärare och skolledare Lärare och skolledare Grundskola och gymnasium Jag är Jag är verksam på Jag är verksam i Tycker du att entreprenörskap i skolan handlar om ett förhållningssätt till kreativitet, ansvar, risktagande, problemlösning,

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR VETENSKAPENS HUS, 2013-2016 Bakgrund Vetenskapens Hus startades år 2002 som ett samarbetsprojekt mellan KTH och Stockholms universitet. En av de främsta drivkrafterna

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer