slutrapport för projektet ett starkt MDH

Transkript

1 slutrapport för projektet ett starkt MDH

2 November 2014 Anna Andersson Ax, Sektionen för kommunikation och externa relationer, Mälardalens högskola Tryck: Arkitektkopia

3 Innehållsförteckning 2 (19) 1. Bakgrund Delprocess: Ökad forskningsfinansiering Debattartikeln Utan högskolan dör regionen Tidningen MDH Inside delades ut till alla medarbetare Debatt i riksdagen och En vitbok i färg Almedalen med ett allt större fokus på samverkan Näringslivsmiddag en ny kontaktyta Varumärkesundersökning med fler målgrupper Hedersdoktorernas dag främjar relationen med omvärlden Science@mdh visar upp MDH:s forskning Fundraising som en del av MDH:s finansieringsstrategi Magasinet Samspel Sammanfattning Ökad forskningsfinansiering Delprocess: Open Innovation Arbetet med strategiska samverkansavtal Open Innovation med fokus på offentlig sektor Resultat Open Innovation med fokus på näringslivet Avtal med ABB Preferred Research Partner till Volvo Avtal med Bombardier Transportation Avtal med Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö samt VAFAB Sammanfattning Open Innovation Delprocess: Kraftsamling Kraftsamling, delprocess Möten om MDH:s framtid Kommunikation med medarbetarna Sammanfattning delprocess Kraftsamling, delprocess MDH:s 18 punkter Arbetet med de 18 punkterna Avslutande kraftsamlingsarbete våren Kommunikation med medarbetarna MDH-fest och MDH-magasin som avslutning på projektet Sammanfattning kraftsamling Sammanfattning Ett starkt MDH... 19

4 3 (19) 1. Bakgrund När projektet Ett starkt MDH startade 2010, stod högskolesektorn som helhet inför ett antal utmaningar, varav en del påverkade MDH särskilt. Behovet av en tydligare profilering för att utmärka sig i det akademiska landskapet ökade. Detta var dels ett önskemål från statsmakterna, dels en självklar del i högskolans eget utvecklingsarbete då högskoleledningen förutspådde att såväl finansiering och studenttillströmning ytterligare skulle komma att konkurrensutsättas lade regeringen fram propositionen, Ett lyft för forskning och innovation (bilaga 1), vilket förstärkte kraven på forskningsbas kopplad till utbildning. MDH:s statliga anslag var vid tidpunkten för införandet inte i paritet med studentvolymerna, vilket i sig riskerade och fortfarande riskerar att leda till dålig forskningsanknytning av högskolans utbildningar. De starka forskningsmiljöer som utvecklats vid MDH behövde ytterligare basresurser för att kunna matcha och attrahera externa medel. Bakgrunden till det är att många finansiärer inte kompenserar för alla kostnader och därmed krävs samfinansiering med anslagsmedel. Detta sammantaget utgjorde bakgrunden till att högskoleledningen den 6 september 2010 tog beslut om att genomföra en strategisk och långsiktig satsning för att skapa en starkare och mer enad högskola med målet att skapa en stark forskningsfinansiering. Strategin var att bredda och fördjupa samarbetet med andra starka aktörer inom regionens näringsliv och offentlig sektor. En annan viktig del av strategin var att sätta ljus på svensk forskningspolitik och väcka debatt kring det statliga resurstilldelningssystemet till högskolor och universitet. Karin Axelsson, vicerektor, utsågs att leda arbetet i dess helhet. Projektet delades in i tre delprocesser: 1. En ökad forskningsfinansiering (vid projektstart benämndes det Stark forskningsfinansiering ) 2. Open Innovation (fördjupad och breddad samverkan med externa aktörer genom strategiska samverkansavtal) 3. Kraftsamling (internt utvecklingsarbete) I september 2014 avslutades Ett starkt MDH som projekt, men fortsätter att vara högskolans vision och målbild att 2016 vara det ledande lärosätet i Sverige för samproduktion.

5 2. Delprocess: Ökad forskningsfinansiering Det övergripande målet för delprocessen Ökad forskningsfinansiering var att öka MDH:s forskningsresurser. Inom delprocessen har arbete pågått i insatser på flera nivåer och med olika delmål. Karin Axelsson, vicerektor, utsågs att leda delprocessen för en ökad forskningsfinansiering. 4 (19) Initialt låg fokus på att för högskolans del utöka sin omvärldskunskap kring bland annat utveckling och trender nationellt och internationellt. Särskilt angeläget var att följa, och där så var möjligt påverka, aktuella processer kring den statliga forskningsfinansieringen. Under de fyra år som projektet har pågått har MDH fört ett intensivt påverkansarbete gentemot politiker, beslutsfattare och intressegrupper för att lokalt, regionalt och nationellt flytta fram sina positioner. MDH har initierat ett flertal möten med riksdagspolitiker, kommunalråd, landstingspolitiker och tjänstemän. MDH har sedan projektets start initierat PR-insatser, debattartiklar, möten och utåtriktade arrangemang, med syftet att driva och bevaka högskolepolitiska frågor och att flytta fram MDH:s samverkansposition. MDH:s strategi, i syfte att vara kostnadseffektiv och taktisk, har varit att delta i andra arrangörers seminarier och workshops, istället för att anordna egna. Ett annat genomgående grepp har varit att bjuda in gäster med strategisk relevans till en mindre middag. Gästlistan har sammansatts utifrån de frågor man haft för avsikt att diskutera. Rektor Karin Röding har medverkat som talare och paneldeltagare i betydande nationella och internationella möten, nätverk och konferenser och idogt fört diskussionen om tilldelningssystemets brister och framhållit att lärosäten som framgångsrikt samverkar med det omgivande samhället också bör tilldelas medel för det. Här följer ett urval av de aktiviteter som genomförts inom delprocessen Ökad forskningsfinansiering. 2.1 Debattartikeln Utan högskolan dör regionen var startskottet I april 2010 publicerades debattartikeln Utan högskolan dör regionen (bilaga 2), skriven av dåvarande rektor Ingegerd Palmér. I debattartikeln beskrivs den situation som MDH befann sig i med anmärkningsvärt låg forskningsfinansiering mot samtliga jämförbara lärosäten. Genom konkreta fakta, skarpa argument och en tydlig uppmaning till politikerna, blev debattartikeln startskottet för delprocessen Ökad forskningsfinansiering. Debattartikeln genererade möten med politiker från samtliga partier, där en dialog fördes kring högskolans framtid. Politikernas intresse för och behov av kunskap om högskolan och dess förutsättningar var stort. 2.2 Tidningen MDH Inside delades ut till alla medarbetare I april 2011 tillträdde Karin Röding som ny rektor för MDH. I samband med det arbetade kommunikationssektionen (idag sektionen för kommunikation och externa relationer) fram tidningen MDH Inside (bilaga 3) som delades ut till alla medarbetare. I tidningen fanns bland annat artiklar om hur den

6 statliga och externa forskningsfinansieringen fungerar, intervjuer med MDH-forskare och med den nya rektorn Karin Röding. 5 (19) 2.3 Debatt i riksdagen och En vitbok i färg I maj 2011 genomförde MDH Hjärnbrist, en debatt i riksdagen, kring forskning och regional utveckling. Under debatten lyftes frågor som: Vilka faktorer påverkar Sveriges forskningspolitik, nationellt och internationellt? Hur påverkar forskning vår vardag? Näringslivets syn på, och behov av, FoU? Hur ser forskningens och högskolornas roll ut i framtiden? Kompetensförsörjning, hur klarar vi den? Paneldeltagare var: Åke Svensson, VD Teknikföretagen (huvudtalare) Maria Wetterstrand, vice ordförande Näringsutskottet Peter Honeth, statssekreterare Utbildningsdepartementet Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen Helena Malmqvist, Head External Research, ABB Corporate Research Karin Röding, rektor Mälardalens högskola Debatten samlade över 120 personer från näringsliv, offentlig sektor, forskningsfinansiärer, politiken och andra lärosäten. Det blev en levande och livlig diskussion kring konsekvenserna av dagens forskningspolitik. I samband med debatten presenterades en Vitbok i färg tio inlägg om svensk forskningspolitik (bilaga 4), ett initiativ från MDH. Några av vitbokens skribenter var Charlotte Brogren, GS för Vinnova, Jan-Eric Sundgren, direktör AB Volvo, Håkan Sörman, VD Sveriges Kommuner och Landsting och Angeles Bermudez Svankvist, GD för Arbetsförmedlingen. Målet med vitboken var att ge läsaren svar på forsknings- och innovationsfrågor, men också att innehållet skulle leda till en debatt om nödvändiga politiska beslut kring de utmaningar som ännu inte hade adresserats i forskningspolitiken. 2.4 Almedalen med ett allt större fokus på samverkan 2011 deltog MDH i politikerveckan i Almedalen för första gången. Under det första året representerades MDH av rektor Karin Röding, vice rektor/projektledare Karin Axelsson och kommunikatör Anna-Maria Jonuks. Totalt bevakades 15 seminarier och Karin Röding deltog i två paneldebatter, samt gjorde inspel vid andra seminarier. MDH anordnade en middag med bland annat gäster från KK-stiftelsen, ABB och RISE. De kommande åren ökade MDH:s medverkan i Almedalen, både med antal deltagande representanter från högskolan och deltagandet i antal seminarier, debatter och workshops stod det klart att MDH med Karin

7 Röding i spetsen lyckats får fart på samverkansfrågan. I så gott som samtliga sammanhang där MDH deltog diskuterades samverkan och betydelsen av detta. En reflektion från 2012 var att i jämförelse med året dessförinnan, var begreppet samverkan nu på allas läppar. De kommande åren, 2013 och 2014, var samverkan en självklarhet i många av debatterna under Almedalsveckan. 6 (19) 2.5 Näringslivsmiddag en ny kontaktyta 2012 tog rektor Karin Röding initiativet till en årlig näringslivsmiddag på MDH. Inbjudna gäster är företagsledare och näringslivschefer från Södermanland och Västmanland. Syftet med middagen är att etablera kontakter på ledningsnivå och att skapa nya kontaktytor mellan högskola och företag. Konceptet för näringslivsmiddagen utvecklades 2014 till att inkludera en fundraisingaktivitet genom att två av de forskningsområden som ska ingå i MDH:s kommande fundraisingkampanj presenterades. Läs mer om fundraising vid MDH under rubrik Varumärkesundersökning med fler målgrupper MDH har tidigare genomfört varumärkesundersökningar riktade specifikt mot presumtiva studenter, men tog under hösten 2012 med hjälp av undersökningsföretaget Novus ett större grepp och kartlade fler målgrupper, denna gång inklusive opinionsbildare och påverkare. Syftet var bland annat att kartlägga målgruppernas kännedom/kunskap om MDH, preferens, associationer och styrkor och svagheter jämfört med konkurrerande högskolor/universitet. Resultatet från varumärkesundersökningen (bilaga 5) användes i MDH:s fortsatta strategiska kommunikation, bland annat om en ökad forskningsfinansiering. 2.8 Hedersdoktorernas dag främjar relationen med omvärlden En annan viktig satsning i syfte att främja MDH:s relationer med omgivningen, såväl nationellt och internationellt, är att utse för högskolan viktiga personer till hedersdoktorer. Hittills har 20 personer tilldelats utmärkelsen och sedan 2012 uppmärksammas dessa med en särskild dag Hedersdoktorernas dag. I samband med dagen har medverkande hedersdoktorer fört rundabordssamtal med valda delar av kollegiet. Hedersdoktorerna har också hållit öppna föreläsningar där studenter, medarbetare och allmänhet välkomnats som åhörare. 2.9 Science@mdh visar upp MDH:s forskning Arrangemanget Science@mdh vänder sig till gymnasieelever i årskurs 2 och 3. Syftet är dels att synliggöra aktuell forskning och ge eleverna en inblick i hur det är att arbeta som forskare, dels att öka medvetenheten om att MDH är ett forskande lärosäte. Under de två år som arrangemanget har genomförts har totalt gymnasieelever besökt MDH i Eskilstuna och Västerås. Eleverna får ta del av populärvetenskapliga föreläsningar indelade i två pass, ett med inriktning ekonomi, samhälle, kultur och ett med inriktningen energi, teknik och innovation.

8 2.10 Fundraising som en del av MDH:s finansieringsstrategi Som ytterligare ett steg i att bredda MDH:s forskningsfinansiering tog rektor Karin Röding 2011, initiativet till att utreda förutsättningen för fundraising och beslutade att tilldela NoviPar AB och utredare Charlotte Rydh uppdraget. En förstudie som bygger på intervjuer med interna och externa personer samt informationsmaterial och underlag från MDH genomfördes 2012 och ett förslag på en lämplig strategi togs fram (bilaga 6). Utifrån förstudien gjordes bedömningen att MDH har goda förutsättningar att lyckas bredda sin finansiering för särskilda områden genom ett systematiskt fundrasingarbete. Baserat på Charlotte Rydhs rapport, beslutade högskolestyrelsen i december 2012 att ge rektor i uppdrag att under perioden genomföra en strategisk satsning för att öka den externa finansieringen till högskolans verksamhet genom fundraising. Högskolestyrelsen avsatte även medel för detta. 7 (19) I februari 2014 rekryterades Lotti Svebéus som fundraiser och enhetschef för enheten för externa relationer och fundraising, organisatoriskt placerad under sektionen för kommunikation och externa relationer. I styrgruppen för fundraising ingår rektor Karin Röding, prorektor Paul Pettersson och förvaltningschef Marie Eriksson. Under 2014 har fyra ledamöter för kampanjkommittén rekryterats, ordförande Johan Söderström, vd ABB, Jan-Eric Sundgren, Volvo, Liselott Hagberg, landshövding i Södermanland, samt Per Westerberg, riksdagsledamot. Kampanjkommitténs ansvar är att företräda MDH i sina egna nätverk och agera dörröppnare för fundraisingaktiviteter. Kampanjkommittén kommer att sammanträda tre-fyra gånger årligen. Initialt har fundraisingarbetet fokuserat på att identifiera forskningsområden, som inom fundraising benämns som case. Dessa case är de som bedöms som mest angelägna att utveckla och som har störst potential att attrahera externa givare. I oktober 2014 presenterades följande fyra första case: 1. Framtidens energi 2. Framtidens hälso- och välfärdteknik 3. Diversity Management (mångfaldsdrivet ledarskap) ekonomisk nytta och innovationskraft på mångkulturella arbetsplatser. 4. Forskning för att stärka svenska elevers kunskaper i matematik höll hedersdoktor Salvatore Grimaldi en gästföreläsning och i samband med det initierade han en så kallad Möjlighetsmiddag för särskilt utvalda gäster. Middagen hölls i hans bostad den 16 oktober 2014 och i samband med middagen överräcktes ett fundraisingmaterial till gästerna. MDH representerades av rektor Karin Röding, prorektor Paul Pettersson, fundraiser/enhetschef Lotti Svebéus, ABB:s vd Johan Söderström, ABB:s personaldirektör Åsa Jackson och landshövding i Södermanland Liselott Hagberg.

9 2. 11 Magasinet Samspel Som en avrundning i syfte att summera och lyfta fram de värden som projektet Ett starkt MDH har gett, producerade sektionen för kommunikation och externa relationer magasinet (bilaga 7). I magasinet beskrivs projektet, exempel på insatser som genomförts och resultat som åstadkommits inom organisationen och tillsammans med externa parter. Magasinet innehåller artiklar om aktuell forskning, externa röster om strategisk samverkan, hur processen kring kvalitetsarbete bedrivs inom MDH, alumnporträtt med mera. Målgrupperna för magasinet är medarbetare och samarbetspartners. 8 (19) 3. Sammanfattning Ökad forskningsfinansiering Arbetet med delprocessen Ökad forskningsfinansiering har gett stärkt finansiering till forskning inom flertalet av de sex forskningsprofiler som högskolan hade vid delprocessens start. Ytterligare ett konkret resultat är att MDH har flyttat fram sin position och förstärkt sin profil ytterligare som ett samverkande och modernt lärosäte. MDH är den högskola i Sverige som starkast drivit debatten om betydelsen av samverkan mellan akademi och det omgivande samhället. Under projektets gång har detta ställningstagande ytterligare formaliserats genom att det även lyfts i MDH:s Forsknings- och utbildningsstrategi där målet är att 2016 vara Sveriges främsta lärosäte inom samproduktion. Delprocessen Ökad forskningsfinansiering har sammanfattats i en separat slutrapport under hösten 2014 (bilaga 8).

10 3. Delprocess: Open Innovation Syftet med delprocessen Open Innovation inom Ett starkt MDH beskrevs inledningsvis på följande sätt: 9 (19) MDH behöver på strategisk ledningsnivå driva en aktiv och levande dialog med företag, kommuner, landsting och organisationer med flera. En dialog som har fokus på gemensam nytta i form av innovationer, forskning, tillväxt och utveckling för regionens bästa. MDH behöver i detta arbete inventera och skapa en gemensam bild av vilka som är högskolans viktigaste samarbetspartners och var på högskolan våra samarbeten sker. Målet är att på ett nytt och innovativt sätt mötas och pröva nya arbetsformer för samverkan. Syftet är att upparbeta och skapa långsiktigt hållbara partnerskap och relationer med våra samarbetspartners. Arbetet med Open Innovation delades upp i de två delarna offentlig sektor och näringsliv. Följande mål sattes upp: MDH ska hitta gemensamma strategiska utvecklingsområden utifrån parternas behov. MDH ska upprätta strategiska samverkansavtal med utgångspunkt i långsiktig kompetensuppbyggnad och forskningssamverkan. 3.1 Arbetet med strategiska samverkansavtal Ett av målen med Open innovation har varit att upprätta strategiska samverkansavtal med utgångspunkt i långsiktig kompetensuppbyggnad och forskningssamverkan. MDH och ABB har gemensamt arbetat fram en modell där avtalet kom att bestå av två delar: ett huvudavtal, cooperation agreement, samt en handlingsplan, activity plan. Ytterligare ett dokument tillkom där en förteckning över pågående samarbeten presenterades, ongoing activities. För arbetet med strategiska samarbetsavtal togs en avtalsprocess i nio steg fram. Genom att dela upp processen tydliggörs ansvarsfördelningen mellan MDH:s ledning och de personer som står för det konkreta arbetet med avtalet som till exempel avdelningschef, berörd forskare, processledare eller kommunikatör. Se bild:

11 1. Inledande möte på ledningsnivå 2. Samordnare utses 3. Konkretisering av samarbetsområden 10 (19) 6.Avtal ingås, möte på ledningsnivå 5. Avstämning avtalsförslag 4. Arbetsgrupper formas 7. Genomförande 8. Årlig uppföljning och planering framåt 9. Spridning och marknadsföring 3.2 Open Innovation med fokus på offentlig sektor Tola Jonsson, tidigare prorektor, var åren delprocessledare för Open Innovation offentlig sektor. Under denna period inleddes arbetet med att systematisera och professionalisera MDH:s kontaktytor med offentlig sektor. Genom en behovsfångst, identifierades ett antal områden som var av stort intresse för både MDH och många övriga aktörer. Några exempel var högskolans roll och närvaro i regionen, skolutveckling och lärarfortbildning, en höjd utbildningsnivå hos regionens invånare samt kompetensförsörjning och matchning. Utifrån tagna kontakter gjordes en första prioriteringsordning bland flera aktörer enligt följande: 1. Etablerade kontakter med omfattande avtal och finansiering. 2. Etablerade kontakter med avtal och finansiering. 3. Påbörjade diskussioner. 4. Kontaktas i senare skede. Cecilia Vestman tog över uppdraget som delprocessledare hösten De aktörer som prioriterades under var länsstyrelser, regionförbund och landsting i högskolans region samt högskolans campuskommuner Resultat Arbetet med Open Innovation med fokus på offentlig sektor gav resultat i form av följande avtal, avsiktsförklaringar och extern finansiering: 1. Samhällskontraktet med Eskilstuna kommun, Västerås stad och Landstingen i Sörmland och Västmanland ( kr för perioden ) 2. Eskilstuna kommun 2013 ( kr) 3. Eskilstuna kommun 2014 ( kr) 4. Strängnäs kommun 2013 ( kr) 5. Strängnäs kommun 2014 ( kr)

12 6. Regionförbundet Sörmland ( kr) 7. Regionförbundet Sörmland 2014 ( kr) 11 (19) Utanför avtalen ovan beviljade Regionförbundet Sörmland även kr år 2012 för att säkerställa att MDH skulle få behålla examinationsrätten för utbildningar inom hälsa, vård och välfärd. Länsstyrelsen i Västmanland beviljade 2012 ett bidrag om kr och 2013 ett bidrag om kr som stöd till MDH:s ansökan om examensrättigheter inom lärarutbildningen. Sammantaget ger dessa avtal inom den offentliga sektorn, en extern finansiering om kr inom ramen för ovan nämnda avtal och bidrag. Två avsiktsförklaringar om samverkan har tecknats. 1. Länsstyrelsen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) 2014 En dialog om avsiktsförklaring med Länsstyrelsen i Södermanland har inletts. 3.3 Open Innovation med fokus på näringslivet Under den första tiden var Åsa Lundqvist, dåvarande akademichef vid akademin för innovation, design och teknik, ansvarig för Open Innovation med fokus på näringsliv. När Annika Tjernström, dåvarande chef för enheten för externa relationer, tillträdde sin tjänst hösten 2011, övertog hon så småningom ansvaret. Från hösten 2013 tog Karolina Winbo över delprocessledarskapet. I det initiala skedet i arbetet med Open Innovation med fokus på näringslivet, besökte representanter från MDH tillsammans med representant från Automation Region, ett antal större företag i regionen för att diskutera samarbeten. En grundstomme till en prioriteringslista togs fram med hjälp av högskolans ledningsgrupp. Dessa första möten resulterade i möten på ledningsnivå med de prioriterade företagen, vilka i flera fall resulterade i konkreta avtal och avsiktsförklaringar Avtal med ABB Den 14 januari 2013 undertecknades avtalet mellan ABB och MDH. Avtalet bestod bland annat av en så kallad activity plan med konkreta skrivelser om samarbeten kring studenter och forskning. Activity plan uppdateras årligen och är ett levande dokument. ABB har valt att använda MDH-modellen i sitt arbete med att sluta strategiska avtal med andra lärosäten. Exempel på resultat från avtalet: Under 2013 tog ABB emot drygt 100 sommarpraktikanter från MDH. Forskningssamarbetet med MDH har ökat med 25 procent. Nya kontakter har skapats mellan MDH och ABB, särskilt avseende styrsystemet 800XA.

13 3.3.2 Preferred Research Partner till Volvo Den 31 januari 2013 blev MDH utvald till att vara Preferred Research Partner till Volvo. Under 2012 tog Volvo kontakt med MDH för att göra en utvärdering om MDH:s möjligheter att bli Preferred Research Partner. MDH:s goda samarbete med näringslivet, den kvalitativt höga nivån på forskningen och MDH:s långa erfarenhet av samverkan, ledde fram till att MDH blev utvald. Avtalet innebär ett långsiktigt samarbete med ömsesidiga fördelar för båda parter. Exempel på resultat: MDH har bland annat fått ett bidrag från Volvo för att undersöka möjligheten att inrätta ett labb som liknar Ericssonlabbet som idag finns vid högskolan. En gemensam ansökan om en professur är beviljad från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. 12 (19) Avtal med Bombardier Transportation Den 15 april 2014 slöt MDH avtal med Bombardier Transportation. Bombardier har aldrig tidigare arbetat på detta sätt med universitet och högskolor och har uttryckt en ambition att sprida denna modell vidare in i den internationella organisationen. Avsikter med avtalet: Att underlätta fördjupad samverkan mellan Bombardier Transportation och MDH, speciellt när det gäller att tydliggöra kontaktvägar och processer för hur projekt kan stödjas och skapas. Synkronisera initiativ och prioritera och fokusera på det som är strategiskt viktigt Avtal med Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö samt VAFAB Den 26 juni 2014 slöt MDH ett förnyat avtal med Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö samt VAFAB. Avtalet handlar om en forskningsfinansiering på totalt 15 miljoner kronor fram till Det är främst forskningsmiljön Framtidens energi som är mottagare av dessa medel. 4. Sammanfattning Open Innovation Sammanfattningsvis kan nyttan med de avtal som Open Innovation har lett till, beskrivas i form av: extern finansiering, gemensamt ansvarstagande för forskning och forskarutbildning, utvecklingsarbete kring angelägna frågor och utmaningar, ökade möjligheter för MDH:s studenter att skapa nätverk med framtida arbetsliv samt ökade kontaktytor mellan MDH, offentliga aktörer och näringsliv. Avtalen fungerar också som dörröppnare, skapar nyfikenhet och ett intresse bland de parter som ännu inte har formaliserat sin samverkan med MDH. Det

14 ger anledning till regelbundna möten på strategisk nivå och till att inventera pågående samarbeten. Avtalen fungerar som en plattform för gemensamma satsningar och blir ett verktyg som underlättar uppföljning. För MDH internt tydliggörs kontaktvägar från ledningen till externa partners genom Open Innovation-processen. 13 (19) Med Open Innovation har sammantaget en bra grund lagts för arbetet i riktning mot MDH:s vision om det excellenta samproducerande lärosätet och mot målen i områdesstrategin för samverkan och samproduktion. Det stärker relationerna med omgivande samhälle och underlättar för kommande fundraisingarbete samt ökat externt forskningssamarbete. Delprocessen Open Innovation har sammanfattats i en separat slutrapport under hösten 2014 (bilaga 9).

15 4. Delprocess: Kraftsamling Inom projektet Ett starkt MDH inleddes delprojektet kraftsamling under våren Idén bakom delprojektet var att Ett starkt MDH handlar om högskolans framtid och därmed berör alla medarbetare på MDH. Det ansågs därför viktigt att den interna kunskapen, det vill säga medarbetarnas tankar, idéer och synpunkter, togs tillvara för att projektet Ett starkt MDH skulle bli framgångsrikt. 14 (19) 4.1 Kraftsamling, delprocess 1 I den första delen av kraftsamling, , utsågs Thomas Wahl och Jan Gustafsson till projektledare. Deras uppdrag var att möta alla medarbetare på MDH för att informera, skapa dialog och fånga upp idéer kring frågor som gäller MDH:s aktuella situation och framtid, med utgångspunkt i aktuella frågor och arbetet inom Ett starkt MDH Möten om MDH:s framtid Thomas Wahl och Jan Gustafsson deltog vid arbetsplatsträffar eller liknande möteskonstellationer på samtliga organisatoriska enheter på MDH. Vid mötena visade de en presentation som innehöll information om den kommande forsknings- och utbildningsstrategin, MDH:s vision och mål, en SWOT-analys, information om forskningsfinansiering och projektet Ett starkt MDH (bilaga 10). Utifrån presentationen diskuterades såväl stora och övergripande högskolepolitiska som interna frågor. Det var en öppen och tillåtande stämning vilket ledde till att även kritiska synpunkter framfördes. Mötena präglades av ett positivt engagemang och ett aktivt deltagande. Eftersom kraftsamling var ett projekt initierat av högskoleledningen deltog en representant från ledningen vid mötena. Detta för att kunna svara på frågor och bidra med ledningens syn på diskussionsområdena. Att en ledningsrepresentant deltog vid mötena uppskattades av många medarbetare. Mötesserien inom kraftsamling genomfördes under hösten 2011 och i början av möten hölls med totalt 514 deltagare, vilket är cirka 52 procent av högskolans då 962 anställda. Tidigare, under våren 2011, genomfördes elva inledande möten med 80 personer från ledningarna för högskolan, akademierna och de prioriterade forskningsinriktningarna. Detta innebär att totalt 594 personer deltog på 54 möten, vilket är närmare 61 procent av högskolans anställda Kommunikation med medarbetarna För att snabbt kunna återkoppla till medarbetarna om vad som diskuterades på mötena, startades en blogg på intranätet: Efter respektive möte sammanfattade projektledarna mötets innehåll och 1 / Detta är lite högt räknat eftersom några personer har deltagit i mer än ett möte.

16 gav en personlig reflektion kring hur mötet hade varit. På bloggen publicerades även en bild från varje möte. 15 (19) På intranätet skapades en sida för kraftsamling där bland annat det bildspel som visades vid mötena och minnesanteckningar från varje möte publicerades Sammanfattning delprocess 1 Det som diskuterades på kraftsamlingsmötena kan sammanfattas i följande punkter: Fördelningen av statliga fakultetsmedel bland landets lärosäten. Organisationsfrågor MDH:s roll Viktiga begrepp för MDH Samverkan/samproduktion Kompetensfrågor Forskning kontra undervisning Flercampusproblematiken Varumärkesstrategin Övriga frågor De 54 mötena blev också en arena för att informera om högskolans forsknings- och utbildningsstrategi, något som ledde till att uppkomna synpunkter från medarbetarna kunde inkluderas i arbetet med framtagandet av strategin. Bland annat justerades flera begrepp i strategitexten efter medarbetarnas kommentarer. Som avslutning på den första delprocessen i kraftsamlingsarbetet tog projektledarna fram en slutrapport (bilaga 11), där de bland annat presenterade förslag på åtgärder utifrån medarbetarnas tankar och idéer som framkommit under kraftsamlingsmötena. 4.2 Kraftsamling, delprocess 2 Vid halvårsskiftet 2012 inleddes andra delprocessen av kraftsamling. Agneta Brav och Anders Hellström tillsattes som projektledare MDH:s 18 punkter Utifrån de diskussionsområden som framkommit från kraftsamling delprocess 1 fastslogs MDH:s 18 punkter. Punkterna utgör de områden som högskolans medarbetare har identifierat som utvecklingsområden för att göra MDH till en stark arbetsplats. Listan över punkter består både av konkreta åtgärder och mer diffusa problem som inte är så enkla att bocka av. 1. Engagemang och delaktighet 2. Internt samarbete och intern kommunikation 3. Beslutsprocesser när nya stödsystem införs 4. MDH:s roll regionalt, nationellt, internationellt 5. MDH:s internationella roll

17 6. Relationen till yrkeshögskoleutbildningar 7. Förutsättningar för breddad rekrytering 8. MDH:s begrepp 9. Begreppen samverkan och samproduktion 10. Arbetet med samverkan och samproduktion 11. Kommunikation om samverkan och samproduktion 12. Förtydligande av personalpolitiken 13. Vilken typ av personalpolitik ska föras? 14. Adjunkternas roll 15. Vad innebär kravet på forskningsbas? 16. Campusbalansen Eskilstuna och Västerås 17. Forskning och samverkan/samproduktion på Intern resursfördelning och MDH:s mål 16 (19) Arbetet med de 18 punkterna Det första steget i arbetet med de 18 punkterna var att rektor, ledningsgrupp och projektledare för Ett starkt MDH utsåg ansvariga för respektive punkt. De så kallade punktansvariga fick i uppdrag att arbeta med att åtgärda det som medarbetarna lyft fram som utvecklingsområde eller problematik i respektive punkt. Arbetet med de 18 punkterna inbegrep ett komplext åtgärdsarbete och uppföljning på flera nivåer i parallella processer. För att medarbetarna fortsättningsvis skulle kunna påverka utvecklingen inom kraftsamling, har diskussioner med fokus på de 18 punkterna funnits med på agendan under de senaste årens arbetsplatsträffar som genomförts av alla avdelningar/sektioner. Sedan 2012 samlas alla högskolans chefer några gånger per år vid chefsdialoger, chefsutbildningar och chefsinternat, där även rektor medverkar. Kraftsamling och de 18 punkterna har varit ett återkommande tema under rektors chefsdialoger. Cheferna har varit viktiga kanaler för information till och från sina medarbetare. Under hösten 2012 fick de i uppdrag av rektor att lyfta frågan om de 18 punkterna för sina medarbetare på arbetsplatsträffar (bilaga 12) Avslutande kraftsamlingsarbete våren 2014 Under våren 2014 uppmanades alla chefer att på sina arbetsplatsträffar diskutera temat Hur kan vi tillsammans säkerställa att kraftsamlingsandan - med delaktighet, engagemang, kommunikation och samverkan i fokus kan leva kvar hos oss på MDH för de punkter vi nu valt som mest relevanta för oss att diskutera?. Ett följebrev från rektor (bilaga 13) skickades ut till alla chefer, tillsammans med en powerpointpresentation som cheferna uppmanades att använda som underlag (bilaga 14). Totalt deltog 617 medarbetare vid dessa diskussioner. Eftersom kraftsamling är ett projekt initierat av högskoleledningen, erbjöds ett deltagande från rektors ledningsgrupp vid arbetsplatsträffarna, för att kunna svara på frågor och diskutera de 18 punkterna, något som några avdelningar och sektioner tog fasta på.

18 Återkopplingarna från medarbetarna om de 18 punkterna togs med till en avslutande workshop för chefer i juni Under workshopen diskuterades upplevelsen av åtgärder och resultat. De frågor som var i fokus på chefsdialogens workshop var: 17 (19) Vad är viktigast som kommit fram under kraftsamlingsarbetet? Hur kan MDH ta tillvara och utveckla åtgärder och resultat? Vad behöver vi arbeta vidare med efter projektets avslut? Projektledarna sammanställde medarbetarnas synpunkter i en rapport (bilaga 15). Ett utdrag av dessa synpunkter har publicerats på kraftsamlings webbsida på intranätet Kommunikation med medarbetarna Eftersom de 18 punkterna är framtagna av medarbetarna och i allra högsta grad rör dem och deras arbetsmiljö, lades mycket fokus på den interna kommunikationen även i den andra och avslutande delen av kraftsamling. Den befintliga webbsidan på intranätet utvecklades med information där de 18 punkterna presenterades tillsammans med namn på punktansvarig och aktuella åtgärder (bilaga 16). För att tydliggöra för medarbetarna, tilldelades varje punkt en färg- och nivåskala där lägesavstämningar kunde avläsas. Webbsidan med lägesavstämningar uppdaterades kontinuerligt utifrån: röd färg nivå 1-2: definierat problem/ansvarig utsedd, gul färg nivå 3-6: handlingsplan, förankrat/tränat/tillämpat, grön färg nivå 7-9: uppföljt, hållbart, klart. Exempel: Medarbetarna har under arbetet med kraftsamling haft möjlighet att vända sig direkt till kraftsamlings projektledare via en specifik e-postadress, kraftsamling@mdh.se. Intervjuer med rektor, flera av de punktansvariga och projektledare samt artiklar om de 18 punkterna har regelbundet publicerats på intranätet samt i det interna nyhetsbrevet Devisen. All information om kraftsamling mot medarbetarna har även funnits tillgängligt på engelska.

19 18 (19) 5. MDH-fest och MDH-magasin som avslutning på projektet Som en avslutning på kraftsamling, arrangerade MDH en fest i september 2014 där all personal bjöds in. 401 medarbetare firade tillsammans på Aros Congress Center där det bjöds på middag, underhållning, överraskningar och dans. Magasinet Samspel lanserades i samband med festen. Vid festen berättade också rektor om projektet, de insatser som gjorts och vad det resulterat i. Hon tackade delprojektledare och de personer som varit särskilt involverade i arbetet samt alla medarbetare. 6. Sammanfattning kraftsamling Flera synpunkter har framkommit från medarbetarna att upplägget med 18 punkter är positivt, och att det är önskvärt att MDH fortsätter att koncentrera sig på utvecklingsområden på det här sättet. Dock borde fokus läggas på ett färre antal områden. Styrkor i arbetet har varit att behovet av förbättringar i den första delen av kraftsamling samlades upp direkt från medarbetarna. Vid de möten som hölls i den första delen gavs utrymme för diskussion om vad som avsågs med förslag och synpunkter genom att grupperna som möttes per definition hade lämplig storlek. Ytterligare en avgörande aspekt var rektors och övriga ledningens engagemang, drivkraft och deltagande vid mötena. En annan framgångsfaktor var att professionella kommunikatörer ansvarade för kommunikationsarbetet och att information om kraftsamling spreds kontinuerligt via intranätet, det interna nyhetsbrevet Devisen samt de specifika webbsidorna. Något som också bidragit starkt är medarbetarnas generellt sett stora engagemang och vilja till medverkan i projektet genom förslag och synpunkter, liksom att resurser avsattes till projektledare för att arbeta med kraftsamling. Kraftsamlings röda tråd av delaktighet, engagemang, kommunikation och samverkan, de viktigaste ingredienserna för att skapa en stark organisation med nöjda medarbetare, kommer förhoppningsvis fortsätta att vara grunden för det gemensamma arbetet för Ett starkt MDH. Därför är det av yttersta vikt att det tydliggörs hur varje medarbetare även fortsättningsvis kan delta i förbättringsarbete i linjeorganisationen via sin chef eller genom förslag till ansvariga. Arbetet med kraftsamling har också tydliggjort vikten av att förslag och synpunkter från medarbetarna synliggörs och beaktas. Delprocessen kraftsamling har sammanfattats i en separat slutrapport under hösten 2014 (bilaga 17).

20 5. Sammanfattning Ett starkt MDH Genom ett aktivt påverkansarbete och ett intensivt fotarbete under hela projektets gång, har bilden av MDH som den samverkande högskolan spridits, både på regional och nationell nivå. Ett aktivt PR-arbete kommer att fortgå för att ge MDH uppmärksamhet som det modiga lärosäte det är. PR-mässiga värden är av största vikt både för ett framgångsrikt fundraisingarbete och för att skapa stolthet inom organisationen. 19 (19) MDH ska fortsätta att vara en aktiv part i debatten gällande forsknings- och utbildningsfrågor bland annat genom en fortsatt aktiv medverkan i Almedalen och med event i egen regi och tillsammans med strategiska samverkansparter. Samverkansavtalen som Open Innovation har resulterat i, ska fördjupas och nya ska ingås. Arbetet med flera av de 18 punkterna kommer att fortgå och den röda tråd av samverkan, kommunikation, delaktighet och engagemang som delprocessen kraftsamling har baserats på, ska fortsätta ett genomsyra MDH som arbetsplats. Projektet Ett starkt MDH avslutades i september 2014 men innehållet i projektet och de strategiska överväganden som gjorts kommer att leva kvar då MDH även fortsättningsvis driver arbetet mot målbilden att 2016 vara Sveriges ledande lärosäte vad gäller excellent samproduktion. De värden som skapats inom projektet utgör grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.

21 Box 883, Västerås Tfn: Box 325, Eskilstuna Tfn: E-post: Webb: