RAPPORT Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra

Transkript

1 RAPPORT Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 1

2 FÖRORD Denna rapport innehåller en kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra som Ideella föreningen ResursCentra för kvinnors arbete och utveckling i Västsverige gjort. Rapporten är gjord på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Under arbetets gång har många kvinnor visat sitt stora engagemang i ResursCentra genom att skriva eller ringa, vilket har varit mycket stimulerande och glädjande. Till dem och alla kvinnor, som lagt ner tid på att besvara enkäten och intervjufrågor vill jag framföra mitt stora tack. Tack också till sociolog Gunilla Fürst som varit handledare för kartläggningsarbetet, och som med sin erfarenhet och engagemang varit ovärderlig för att kunna genomföra uppdraget. Göteborg januari 2004 Ann-Sofi Fagerberg, projektledare ResursCentra för kvinnors arbete och utveckling i Västsverige Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 2

3 Innehållsförteckning sid 1 BAKGRUND 4 2 KARTLÄGGNINGEN 2.1 Mål, syfte, målgrupp Metod ResursCentras kontaktregister Bortfallet 10 3 VILKA ÄR KVINNORNA Kommuntillhörighet Ålder Civilstånd försörjningssituation Utbildning Förvärvsstatus Yrke Personuppgifter sammanfattande kommentarer 15 4 DET BÄSTA MED RESURSCENTRA 16 5 VILKA KVINNOR SKALL RESURSCENTRA SATSA PÅ? 17 6 VILKA ÖNSKEMÅL HAR KVINNORNA SJÄLVA? 19 7 BEHÖVS RESURSCENTRA IDAG? 20 8 OLIKA MÅLGRUPPERS BEHOV Kvinnliga småföretagare Kvinnliga småföretagare sammanfattande kommentarer Ensamförsörjare med barn Ensamförsörjare med barn - sammanfattande kommentarer Långtidssjukskrivna kvinnor Långtidssjukskrivna kvinnor sammanfattande kommentarer 27 9 NÄTVERK OCH LOKALA RESURSCENTRA SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER Kommentarer och diskussion 30 Litteraturlista 32 Bilageförteckning 32 Omslagsbild: Britt Pettersson, ResursCentra Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 3

4 1 BAKGRUND Ett regionalt ResursCentra för kvinnors arbete och utveckling i Västsverige startade i mars 1995, och var länets svar på den dåvarande regeringens uppmaning till Länsstyrelserna att inrätta regionala ResursCentra för kvinnor. Verksamheten kan bedrivas i fysikt fristående centra för kvinnor eller i formella nätverk i vilka regionala aktörer såsom Länsarbetsnämnd, Utvecklingsfond, högskola, landsting och kommuner m fl ingår En av de viktigaste uppgifterna för sådana centra eller nätverk är att mobilsera aktörernas samlade resurser och samordna insatserna för kvinnorna i länet så att insatserna blir effektiva ( Prop 1993/94:140 Bygder och regional utveckling) Mobilisering och samverkan Verksamheten bedrevs från början i ett fysiskt fristående centrum med lokal på Södra Hamngatan i Göteborg och finansierades med projektmedel från Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsarbetsnämnden och dåvarande Arbetslivsfonden. Att ResursCentra i Göteborg kunde komma igång med verksamhet i egen lokal så tidigt som i mars 1995 berodde på en förutseende planering och mobilisering. Redan året innan hade nuvarande jämställdhetsexperten Simone Lindsten, Länsstyrelsen Västra Götaland i Västra Götaland, initierat arbetet med ett blivande ResursCentra. Tillsammans med en grupp kvinnor, som alla representerade viktiga aktörer i länet, bildades en styrgrupp, som bl a arbetade fram en verksamhetsplan. Den blev en principiellt genomtänkt grund för ResursCentra. I planen beskrevs bl a övergripande mål, prioriterade målgrupper för verksamheten samt även blivande ResursCentras arbetssätt. Övergripande mål för verksamheten beskrevs vara att skapa nya varaktiga jobb genom att utveckla kvinnors produkt och tjänsteidéer att öka kvinnors inflytande i arbetsliv och samhälle på jämställda villkor att bilda opinion, sprida erfarenheter och kunskap. (Ur Verksamhetsplan för ResursCentra ) Regional utveckling lokala ResursCentra Detta grundläggande och förberedande arbete bar frukt på många sätt, bl. a. genom att verksamheten utvecklades snabbt - även geografiskt. Från ResursCentra i Göteborg initierades den regionala utvecklingen av lokala ResursCentra i Ale, stadsdelen Bergsjön i Göteborg, på öarna Donsö och Styrsö i södra skärgården, Mölndal, Partille, Stenungsund och i Sotenäs. I det internationella EU-projektet E.N.RE.C. (European Network of REsoursce Centres for Women) förankrades kontakten med andra betydelsefulla kvinnliga nätverk i regionen bl a regionalt ResursCentra Skaraborg, Företagsamma kvinnor i Sjuhärad, IUC Mariestad och Företagsamma kvinnor i Dalsland. Resurscentraverksamheten i Västra Götaland har sammanfattats och utvärderats i Gunilla Fürsts rapport, Mötesplatser för utveckling (Länsstyrelsen Västra Götaland i Västra Götaland. Rapport nr 2002:13). Omfattningen av verksamheten 1999 i siffror bifogas i bilaga 1. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 4

5 Utvecklingsprojekt Mål: Att skapa nya, varaktiga jobb genom att utveckla kvinnors produkt- och tjänsteidéer (Ur Verksamhetsplan för ResursCentra 1994) Men det var inte bara geografiskt, som verksamheten blev omfattande. Under perioden implementerades och genomfördes framgångsrikt ett 20-tal utvecklingsprojekt för olika målgrupper av kvinnor i regionen, framför allt för arbetslösa kvinnor med affärs- eller projektidéer och kvinnor med egna företag. Exempel på andra målgrupper för utvecklingsprojekt var unga, arbetslösa kvinnliga akademiker och invandrarkvinnor. Utvecklingsprojekten karakteriserades av att de var skräddarsydda efter kvinnors uttalade behov. Behov som inte hade kunnat tillgodoses av någon annan aktör. Mobilisering av resurser rådgivning, nätverkande och föredragsserier I Verksamhetsplanen angavs som riktlinje: Kvinnors resurser skall mobiliseras och utvecklas utifrån deras egna idéer, villkor och behov. Kvinnors resurser mobiliserades på flera sätt och ett av dessa var genom att erbjuda individuell rådgivning till kvinnor som ville komma vidare i arbetslivet. ResursCentras roll var att som neutral instans förmedla/slussa den rådsökande till rätt instans och att utveckla och tillämpa empowerment ( mobilisering av individens egen kraft) som metod. De flesta som kom på rådgivning funderade på att starta eget men det kunde också vara kvinnor som befann sig i en vägvalssituation i livet. ResursCentra gav tips och råd och slussade samtidigt dessa kvinnor till rätt instans. Med ett brett perspektiv på resurser och möjligheter i samhället innebar denna rådgivning att kvinnor kunde slussas till såväl Nyföretagarcentrums informationskvällar som till hjälp till självhjälpsinstanser som exempelvis Solkatten i Göteborg. ResursCentras rådgivning kompletterade på så sätt den information och rådgivning, som fanns att tillgå på orten för kvinnor som funderade på att byta inriktning i arbetslivet. Kvinnliga nätverk hade en central roll i verksamheten och när de lokala ResursCentra i regionen etablerades, utgjorde nätverken en språngbräda för egen utveckling och för bildandet av nya nätverk. Det regionala ResursCentra på Södra Hamngatan i Göteborg hade en samverkande roll och uppmuntrade nätverkande genom att dels låna ut lokalen till befintliga nätverk och/eller kvinnliga föreningar, dels genom att ordna särskilda träffar för kvinnor som uttryckt behov av att starta nätverk inom olika intresse- och arbetsområden. ResursCentra upprättade också ett regionalt nätverks- och föreningsregister, som i slutet av år 1999 bestod av ett 90-tal kvinnliga nätverk. Mötesplatsen ResursCentra Föredragen utgjorde en grundstomme i verksamheten regionalt och lokalt. Genom att erbjuda inspirerande föredrag kring ämnen med anknytning till kvinnors arbetsliv och jämställdhet fick kvinnor möjligheter till personlig kompetensutveckling och samtidigt en ny arena för nätverkande utanför hem och arbetsplats. Opinionsbildning och informationsspridning Mål: att bilda opinion, sprida erfarenheter och kunskap Ett av ResursCentras uppdrag var att sprida information och bilda opinion. Detta gjordes framför allt genom ResursCentras tidning och ResursCentras hemsida på Internet. Hemsidan utvecklades tillsammans med lokala resurscentra i regionen. Dessa hade i ett särskilt regionalt utvecklingsprojekt genom tillgång till kommunernas bibliotek fått uppgiften att nå ut till kvinnor på orten för att utveckla användningen av Internet. Tidningen, som också producerades av det regionala ResursCentrat i Göteborg innehöll reportage, nyheter och information om regionala och lokala Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 5

6 aktiviteter. Den distribuerades till alla, som uttryckt ett intresse för verksamheten samt till olika lokala och regionala intressenter. Upplagan var som störst Lokalerna på Södra Hamngatan i Göteborg användes till utställningar för nätverk och organisationer, exempelvis Nyföretagarcentrum, QUIS (förening för kvinnliga uppfinnare) och Fifty Fifty (förening för kvinnliga konstnärer) ResursCentra utvecklades snabbt till en dynamisk verksamhet regionalt och lokalt, där kvinnor och resurser mobiliserades på olika sätt. Under 1999 pågick flera utvecklingsprojekt och föredragsserier lokalt och regionalt - TradeIT för kvinnliga småföretagare, Slipen för kvinnor som ville starta eget eller hade projektidéer samt Promotion Unga Kvinnor för arbetslösa unga kvinnliga akademiker för att nämna några. Dessutom deltog ResursCentra i ett internationellt projekt E.N.RE.C. (European Network of REsoursceCentres) med bred regional förankring. Lokala resurscentra, föreningar och andra nätverk i regionen hade täta kontakter samtidigt som information, samverkan och opinionsbildning hade resulterat i att många tjänstemän på Arbetsförmedlingarna, Nyföretagarcentrum, ALMI Företagspartner m fl kände till ResursCentras verksamhet. I utvärderingar för denna period konstateras också att ResursCentra varit framgångsrik i att vara en mötesplats för kvinnor som söker nya utvecklingsvägar i arbetslivet: starta eller utveckla företag, starta projekt, nätverk eller föreningar. Ekonomiska villkor och attityder förändras Hittills hade den huvudsakliga finansieringen av ResursCentras verksamhet bestått av särskilda projektmedel från bl a NUTEK, Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsarbetsnämnden och från EU:s strukturfonder för Mål 3. I början av år 2000 förändrades emellertid snabbt de ekonomiska villkoren för alla resurscentra i hela landet. Detta berodde på flera samverkande faktorer och här kan nämnas några. Möjligheten att söka pengar för basverksamheten hyra, telefonkostnader och viss lönekostnad - som de flesta resurscentra var beroende av försämrades. NUTEK, som ansvarade för dessa medel hade haft en försöksperiod med resurscentra för kvinnor fram till Tanken hade varit att när resurscentra väl etablerats på orten skulle andra aktörer - framför allt kommunerna - gå in och finansiera resurscentras verksamhet. Så skedde för det mesta inte. Samtidigt minskade den relativt höga arbetslöshet, som hade funnits sedan verksamheten startade och därmed också projektmedel och utbildningspengar för denna grupp. Det skedde även en ideologisk vindkantring. Begreppet mainstreaming lanserades och vann politiskt fotfäste. Med mainstreaming avsågs en politisk inriktning att beakta och integrera jämställdhetsaspekten i alla beslut., vilket av många kom att uppfattas att det inte längre behövdes särskilda insatser riktade till ett kön. För många av de då drygt 100-tal resurscentra i landet innebar den finansiella åtstramningen nedläggningar eller nedskärningar. ResursCentra i Västra Götaland drabbades också av dessa förändringar. I början av år 2000 blev all regional och lokal personal uppsagda och verksamheten i Göteborg tvingades flytta från lokalen på Södra Hamngatan. Under sommaren och hösten 2000 drevs det regionala ResursCentrat med ideella krafter tills NUTEK i december 2000 beviljade projektmedel för ett utvecklingsprogram som vände sig till kvinnliga småföretagare. Sedan dess har verksamheten stabiliserats bl a tack vare att NUTEK åter beviljat projektmedel för resurscentras basverksamheter. Nedskärningarna påverkade inte bara ResursCentras verksamhet ekonomiskt. Den fick också stora konsekvenser för det naturliga informationsflödet om kvinnors villkor och behov. Tidigare hade det regionala resurscentrat i Göteborg varit ett nav i informationsflödet i Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 6

7 länet med kontinuerlig information och uppdatering av kunskap om kvinnliga nätverk, lokala ResursCentras verksamheter och om kvinnors villkor och behov i regionen. Detta informationsflöde och framför allt denna kunskap om kvinnors behov har sedan dess varit omöjligt att hålla aktuell. Detta är bakgrunden till att ResursCentra i Göteborg beslutade att ansöka om projektmedel för att kartlägga vilka behov kvinnor har av ResursCentra idag. Under våren 2003 beviljades projektmedel av Västra Götalandsregionen. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 7

8 2 KARTLÄGGNINGEN 2.1 Mål, syfte, målgrupp Projektmålet för kartläggningen är att få kunskap om kvinnors och nätverks behov av Resurs- Centra i Västra Götaland. Syftet med kartläggningen är att få en kunskap som kan ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete i regionen. Målgrupp för kartläggningen är kvinnor och nätverk i ResursCentras kontaktregister, dvs de som på olika sätt haft en relation till ResursCentra under de år som det bedrevs en bred utåtriktad verksamhet. Kartläggningen genomfördes under ett halvår från maj 2003 till november I enlighet med uppdragsbeskrivningen skickades en enkät till alla i ResursCentras kontaktregister. Kontaktregistret omfattade vid utskickningstillfället personer samt ett 70-tal nätverk. För att skapa goda förutsättningar för att få en så hög svarsfrekvens som möjligt, beslutades att enkäten skulle skickas ut, när de flesta kunde förväntas ha börjat arbeta igen efter sommarsemestrarna. Enkät med missiv skickades därför ut den 5 september med svarstid den 15 september. Enkäten har kompletterats med intervjuer för representanter för lokala ResursCentra. 2.2 Metod Enkätmetoden har använts p g a följande fördelar: att snabbt och kostnadseffektivt nå ut till alla, som fanns i undersökningspopulationen möjligheten att samtidigt på ett naturligt sätt förklara syftet med kartläggningen att kunna formulera frågeställningarna i förväg och på så sätt ge förutsättningar för att få svar som kunde kodas på ett objektivt sätt möjligheten att återknyta kontakten med personer som vid något tillfälle haft kontakt med ResursCentra sedan starten Enkäten utformades efter bestämda krav: enkäten skulle kunna besvaras snabbt, lätt och fullständigt på högst 10 minuter och det skulle vara utan kostnad för att intervjupersonen enkätfrågorna skulle kunna besvaras konfidentiellt enkätfrågorna skulle ge var och en möjlighet att lämna personliga synpunkter på alla typer av resurscentraverksamheter lokalt och regional som förekommit sedan 1995 det skulle vara möjligt för var och en att uttrycka sina egna behov enkätsvaren skulle ge möjlighet att kunna identifiera särskilda grupper och deras behov. Frågeställningarna formulerades kring följande variabler: Personuppgifter bakgrundsdata, Försörjningssituation, Kontakten med ResursCentra, Kategorier som ResursCentra bör satsa på, Behovet av ResursCentra. Som nämnts var ett av kraven på enkäten att den skulle vara lätt att besvara och fasta frågor med fasta svarsalternativ användes. Dessa konstruerades för att täcka alla tänkbara svarsalternativ. Det fanns också ett s k öppet svarsalternativ för två av frågorna i enkäten. Enkäten bifogas i bilaga 2. För att göra det möjligt för varje person att kunna besvara enkäten konfidentiellt samtidigt som det var möjligt att identifiera enkäterna för en bortfallsanalys, numrerades alla personerna i Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 8

9 kontaktregistret. När enkäten trycktes upp, fick varje enkät ett nummer, som motsvarade en viss person i registret. Färdigtryckt adress och porto/frisvar fanns på baksidan av enkäten. Enkäten skickades ut tillsammans med ett brev, som förklarade syftet med kartläggningen (bilaga 3). 2.3 ResursCentras kontaktregister När ResursCentras kontaktregister upprättades under våren 1995 fanns det, som nämnts tidigare, en genomarbetad plan för verksamheten med klart uttalade mål och syften. Det var därför naturligt att kontaktregistret skulle användas som ett redskap för att försöka uppnå dessa mål; det skulle kunna användas för att fånga upp kvinnors behov av aktiviteter, som redskap för att mobilisera och sprida information samt för administrativa ändamål. Det skulle alltså finnas möjligheter för kvinnor att uttrycka behov och önskemål av exempelvis nätverk, kontakter, utbildning och utveckling. ResursCentras roll var att förmedla, kanalisera och implementera dessa önskemål och intressen. Så skedde också under perioden med nätverksaktiviteter, seminarier och inte minst i en serie med utvecklingsprogram för olika kategorier av kvinnor, t ex arbetslösa som funderade på att starta eget, unga arbetslösa akademiker och kvinnliga småföretagare för att nämna några. Ytterligare ett syfte med kontaktregistret var att det skulle användas på ett mer traditionellt sätt: Bilda opinion, sprida erfarenheter och kunskaper. Det gällde därför att nå ut till kvinnorna och till andra intressenter med information om verksamheten. Detta skedde framför allt genom utgivning av ResursCentras tidning två gånger per år. Tidningen skickades till alla i kontaktregistret under perioden och innehöll reportage med intervjuer om ResursCentras lokala och regionala aktiviteter, porträtt av inspirerande resurskvinnor samt annonsering om kommande föredrag och aktiviteter. Registret användes också för andra administrativa ändamål. Exempel på sådana är personalens dokumentation om deltagare i ResursCentras olika utvecklingsprogram Trud, Slipen, Unga Quinnor, TradeIT och Nätsam. Registret har också fungerat som en databank med uppgifter om företagare och organisationer medlemmar i föreningen och styrelseledamöter anställda och praktikanter anmälningar till vissa seminarier mentorer till TradeIT-programmet övriga personer som aktivt medverkat i verksamheten. Administrativa rutiner för skötsel av kontaktregistret byggdes upp under första halvåret av verksamheten och registret uppdaterades kontinuerligt under åren När den här aktuella enkäten skickades ut i september 2003 omfattade kontaktregistret personer. Av dessa kunde man urskilja tre större kategorier: allmänt intresserade kvinnor, representanter för viktiga samhällsaktörer och aktivt medverkande kvinnor. I kontaktregistret fanns en stor grupp kvinnor, som vid något tillfälle sedan starten 1995 uttryckt ett allmänt intresse av att få information från ResursCentra. De hade kanske ringt och bett om föredragsprogram eller sett tidningen på sin arbetsplats. Några hade kanske läst om ResursCentra i dagspressen och hört av sig. Andra kan ha varit på studiebesök. När de anmälde sitt intresse, skickades information om ResursCentra samtidigt som deras namn och adress noterades i kontaktregistret. Det fanns också många i registret som varit målgrupp för ResursCentras marknadsföring och opinionsbildande verksamhet. Det var personer, som representerat viktiga intressenter för ResursCentras fortsatta verksamhet. Som exempel kan nämnas Arbetsförmedlingar, kommuner, Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 9

10 Länsstyrelser med jämställdhetsexperterna, andra ResursCentra i landet, NUTEK, ESF-kontoret, Nyföretagarcentrum, ALMI Företagspartner, samt olika fackförbund. Till denna kategori kan också olika ideella föreningar för kvinnor föras. En mindre grupp i registret utgörs av kvinnor som visat ett aktivt intresse för verksamheten. De har gått på föredrag eller själva hållit föredrag, deltagit i utvecklingsprogram, varit styrelseledamöter eller medlemmar i föreningen, nätverkat, varit på rådgivning och handledning, lånat lokal och/eller dator. Flera av dessa har också utnyttjat möjligheten att uttrycka sina behov och/eller informera om sina resurser i kontaktregistret (se bilaga 4). Kontaktregistret - sammanfattande kommentarer ResursCentras kontaktregister upprättades 1995 som ett redskap för att sprida information om verksamheten och för att dokumentera och försöka implementera kvinnors uttryckliga behov av nätverk, kontakter och resurser. De flesta, som fanns i registret var kvinnor som vid något tillfälle sedan 1995 haft ett allmänt intresse av att få information om verksamheten. En annan grupp har utgjorts av organisationer och kontaktpersoner på företag som varit passiva mottagare av informationsspridning. En mindre grupp av de personerna i registret har utgjorts av kvinnor, som har varit aktivt deltagande. 2.4 Bortfallet Enkäten besvarades av 416 personer, vilket är drygt 14 %. Det stora bortfallet var förväntat eftersom kontaktregistret inte var uppdaterat sedan vintern ResursCentra hade inte kunnat informera om verksamheten sedan vintern 1999 och bristen på information under flera år tillsammans med begränsade ResursCentraaktiviteter förväntades utgöra ogynnsamma förutsättningar för en hög svarsfrekvens. Bortfallet kan grovt delas in i två kategorier; enkäter som ej nått adressaten och enkäter som nått adressaten men ej besvarats. Den förstnämnda kategorin omfattar bl a returer; dvs brev, som returneras avsändaren med postens märkning adressaten okänd, avflyttad. Antalet returer utgjorde drygt 18% av hela utskicket. Den andra kategorin benämns verkligt bortfall och består av personer, som teoretiskt sett skulle ha kunnat besvara enkäten, men inte gjort det. Returer Eftersom antalet returer utgjorde så mycket som 18 % har de analyserats för att se efter om detta bortfall kan tänkas snedvrida resultatet på ett visst sätt. En genomgång av alla 530 returer visade att drygt en tredjedel av dessa består av organisationer och företag. Många av dessa har kommit med i kontaktregistret som representanter för olika myndigheter, företag och organisationer. En del av dessa har förmodligen också ingått i ResursCentras målgrupper för informationsspridning; tjänstemän inom kommunen, på arbetsförmedlingar, NUTEK, ESF-kontoret, Nyföretagarcentrum, ALMI Företagspartner, kontaktpersoner på fackförbund m fl. Bland returerna finns också de mer rörliga befolkningskategorierna i samhället. En analys av returer redovisas i bilaga 5 Ej besvarade enkäter Detta det verkliga bortfallet utgjordes av en stor grupp, dvs ca 68 %. Det var viktigt att få reda på mer om vissa grupper var överrepresenterade i detta bortfall. Därför gjordes ett slumpmässigt urval av var tionde, varpå en påminnelse skickades ut. Av dessa drygt 210 enkäter besvarades 37, dvs en i stort sett lika stor andel (drygt 17 %) svar som i första utskicket. En sammanställning av dessa 37 enkätsvar skiljde sig inte från sammanställningen av de tidigare besvarade enkäterna i något avseende. Flera personer hade skickat tillbaka enkäten, och skrivit kommentarer, som gav indikationer om orsakerna till det stora bortfallet. Av dessa kommentarer verkade det finnas två typer av bortfall. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 10

11 En stor del av bortfallet består sannolikt av personer, som haft föga intresse av eller kännedom om ResursCentra, men av skilda skäl funnits med i kontaktregistret. Det har varit personer som utgjort en målgrupp för ResursCentras marknadsföring och informationsspridning och kvinnor som varit en smula intresserade för flera år sedan, men tappat intresset för ResursCentras verksamhet. En annan typ av bortfall berodde på att enkäten ej nått adressaten. I kontaktregistret fanns drygt 40 % dvs ca 1200 personer, som angivit arbetsplatsen som adress. Under kartläggningens gång har ett 40-tal personer skrivit eller ringt och meddelat att personen ifråga inte längre arbetar på arbetsplatsen. Och detta är inte förvånande. Det är åtskilliga som hinner byta arbetsplats på 4 år. Pressinformation från SCB nr 2003:260 ger en fingervisning om storleken. Där anges en årsflödesangivelse på personalomsättningen i Sverige med drygt 20 % nyanställda samt drygt 15 % avgångna av samtliga anställda Men det finns fler orsaker till att arbetsplatsadressen snabbt blir inaktuell; organisationsförändringar och omplaceringar är exempel på att många byter arbetsplats inom samma företag/organisation och dessa förändringar har varit vanliga under senare år. Det är alltså rimligt att anta att drygt hälften av de, som uppgett arbetsplats som adress har bytt jobb eller arbetsadress. En enkel beräkning visar att detta berör ca 600 personer och utgör då en icke obetydlig andel av bortfallet. Bortfallet slutsatser Bortfallet består till stor del av personer som aldrig nåtts av enkäten p g a att de bytt bostadsadress eller bytt arbete och har uppgett arbetsplatsens adress. En beräkning pekar på att detta bortfall uppgår till ca 40 % av målpopulationen. Av de som nåtts av enkäten men ej svarat tyder bortfallsanalysen på att det är personer som har hamnat i registret som representanter för olika organisationer och myndigheter. Även om enkäten nått dem, har de inte svarat eftersom de har varit föga eller passivt intresserade av verksamheten från början. En annan stor andel ca 50 % - av bortfallet utgörs av kvinnor, som vid något tillfälle sedan starten 1995 haft ett allmänt intresse av att få information om verksamheten. Nu har det gått flera år sedan de har hört något från ResursCentra och det intresse för verksamheten som fanns från början har svalnat. Bortfallsanalysen tyder på att i förhållande till kontaktregistret är de personer som besvarat enkäten oftare kvar på samma adress/eller arbetsplats oftare intresserade av ResursCentra och har mer erfarenheter av ResursCentra De som besvarat enkäten är sannolikt de kvinnor som har störst intresse av ResursCentraverksamhet och vars behov och önskemål är mest värdefulla och intressanta att ta del av inför en eventuell återuppbyggnad av ett levande ResursCentra. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 11

12 3 VILKA ÄR KVINNORNA? 3.1 Kommuntillhörighet Det är 20 kommuner i Västra Götaland, som är representerade i kartläggningen genom de individuella svaren. De lokala resurscentra i länet som fanns år 2000 är också representerade. Det är tydligt att den geografiska närheten till Göteborg och aktiviteter på Södra Hamngatan i Göteborg har varit viktig. De flesta, som har svarat på enkäten är bosatta i Göteborg eller i storstadsområdet med Ale, Kungälv, Kungsbacka (Hallands län), Lerum, Mölndal och Partille (se bilaga 6). Geografisk spridning Antal i procent Göteborg Övriga kommuner i VG Övriga län 25 6 Ej svarat 35 8 Summa svar Ålder De flesta är över 40 år Tidigare uppföljningar och utvärderingar har visat att det är kvinnor i medelåldern, som varit aktivt engagerade och intresserade av ResursCentra. I enkätsvaren bekräftas detta genom att det är 80 % som är över 40 år. Av dessa är det dessutom drygt hälften som är över 50 år. Jämfört med kvinnor i Västra Götlandsregionen där 54 % är över 40 år och i yrkesverksam ålder, är kvinnor i medelåldern klart överrepresenterade i kartläggningen (Regionfakta: Folkmängd efter region, ålder och kön). Ålder Antal i procent Ej fyllt i 12 3 Totalt Civilstånd försörjningssituation Sambos/gifta färre än förväntat Drygt hälften 52 % - är gifta eller sambo. Statistiska uppgifter ( AKU, SCB, 2001) för kvinnor generellt i befolkningen visar att % är gifta eller sambo i ålderskategorin år. Eftersom drygt 80 % av kvinnorna, som har svarat på enkäten är över 40 år, verkar det finnas betydligt färre gifta/sambo kvinnor i kartläggningen jämfört med kvinnor i hela befolkningen för just denna ålderskategori. Fler ensamförsörjande med barn Andelen ensamförsörjande kvinnor med barn är i kartläggningen 13 % vilket pekar på en överrepresentation jämfört med samma grupp i Västra Götaland på knappt 5 % Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 12

13 (Statistik Länsstyrelsen Västra Götaland 1999:29). Civilstånd/försörjningssituation Antal i procent Sambo/gift Ensamboende Ensamförsörjare m barn Ej svarat 30 7 Totalt Utbildning Drygt 60 % har minst 2 års högskoleutbildning De flesta, som deltagit i kartläggningen har mer än 2 års högskolestudier. I länet i stort utgör kvinnor i åldersgruppen år med motsvarande utbildning 16 % ( ). Som syns i nedanstående tabell är högutbildade kvinnor således starkt överrepresenterade i kartläggningen jämfört med kvinnor generellt i regionen Utbildning Antal i procent Högskola minst 2 år Yrkesutb minst 2 år Gymnasium 39 9 Ej svarat S.a Förvärvsstatus Fler än var tredje kvinna är företagare Enkätsvaren visar att en stor andel av kvinnorna är företagare. Mer än var tredje kvinna är företagare och det är flera - 18 % - av de löneanställda som har företag på deltid eller som bisyssla. Om man jämför med företagande generellt i länet, som är drygt 6 % (2001) är kvinnliga småföretagare kraftigt överrepresenterade i kartläggningen. Något fler arbetssökande och sjukskrivna Andelen arbetssökande är 8 %, vilket är dubbelt så högt som för kvinnor i Västra Götaland 2002 (3,2 %). Drygt 9 % är sjukskrivna sedan minst 2 månader. Förvärvsstatus Antal i procent Egna företagare Löneanställda * Arbetssökande 34 8 Sjukskrivna 41 9 Pensionärer 9 2 Studerande 3 1 Ej svarat *varav 32 löneanställda 448 med företag som deltid/bisyssla Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 13

14 En jämförelse med andelen sjukskrivna dagar i Västra Götaland 2003 (10,4%) tyder på att andelen sjukskrivna inte är överrepresenterad i kartläggningen. 13 % av kvinnorna har invandrarbakgrund Andelen kvinnor med invandrarbakgrund som besvarat enkäten är 13 %. Andelen av befolkning en i Västra Götaland som är invandrare är 12,1 % och invandrare, som har en eller två föräldrar som invandrat är 21 % (Kartläggning över den invandrade befolkningens socioekonomiska situation i VG) vilket indikerar att kvinnor med invandrarbakgrund är något underrepresenterade i kartläggningen. 3.6 Yrke Traditionellt kvinnodominerade branscher Som syns i nedanstående tabell representerar kvinnorna i kartläggningen ett brett register av yrken mestadels inom traditionellt kvinnodominerade branscher. Yrken uppdelat på branscher * * Kategorisering enligt AMV Antal Teknik/data 18 Naturvetenskap 4 Hälso- och sjukvård 88 Pedagogiskt arbete 57 Kultur, media 74 Ekonomi, administration, personal 134 Kontors-, kundservice och försäljning 19 Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete 8 Annat hantverksarbete 13 Finmekaniskt, grafiskt hantverk m m 11 Transport och maskinförare 1 Studerande 6 Summa yrken 427 Pensionär 9 Ej fyllt i personer representerar 427 yrken Fler än ett yrke Fler än var 5:e, dvs drygt 20 % anger att de arbetar med något annat än det yrke de var utbildade för. Det är också några som har många bollar i luften särskilt löneanställda som också arbetar som företagare. Här är några exempel: egen företagare inom kontorsservicebranschen som har som yrke "journalist, tolk, översättare; egen företagare med skrivbyrå/egen uppfinning och som yrke anger "läkarsekreterare" samt egen företagare inom personalutveckling/psykoterapibranschen som anger som yrke "socionom, handledare, psykoterapeut". Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 14

15 Fler än ett yrke/arbete Antal i procent Yrke och arbete ej samma Anger fler än två yrken 18 5 Summa Ej fyllt i Pensionärer 9 2 Summa Kvalificerade tjänstemän, friskvårdare och kulturarbetare i toppen Det finns en klar överrepresentation av kvinnor inom yrkesområdet ekonomi, administration, personal samt även inom yrkesområdet kultur, media jämfört med de 10 vanligaste yrkesområdena för kvinnor i Stor-Göteborg. I enkätsvaren ligger ekonomi, administration och personal som nummer ett i rangordning, vård och omsorg som tvåa och kultur- media som trea. För Stor-Göteborgs kommer vård och omsorg som nr 1 i rangordning, försäljare, detaljhandeln som nr 2 och övrig kontorspersonal som nr 3. (SCB: 2001) Det är påfallande många som har kvalificerade arbeten som konsulter, ekonomer, handläggare, utredare eller personalutvecklare. Inom vårdsektorn finns konsulter och terapeuter inom friskoch hälsovårdsbranschen och inom kultursektorn dominerar journalister och konstnärer. I bilaga 6 finns en mer utförlig förteckning över vilka yrken som kvinnorna anger att de har. 3.7 Personuppgifter - sammanfattande kommentarer De allra flesta, som har besvarat enkäten är bosatta i Stor-Göteborg inklusive Kungsbacka i Hallands län, men den geografiska spridningen visar att de lokala resurscentra och ResursCentras kontaktnät utanför länet också är representerade. Kännetecknande för kvinnorna är att de är ovanligt välutbildade - över hälften har högskoleutbildning mer än 2 år är i övre medelåldern, gifta eller sambos och har kvalificerade arbeten inom tjänstesektorn. En tredjedel är egna företagare och det är vanligt att de kvinnliga företagarna arbetar som konsulter med inriktning på personlig utveckling eller frisk och hälsovård. Flera kvinnor är löneanställda och har företag som deltids- eller bisyssla Det är också ovanligt många både löneanställda och företagare - som arbetar inom kultursektorn, exempelvis som journalister och konstnärer. Ensamförsörjande kvinnor med barn är överrepresenterade i kartläggningen och det är i förhållande till den åldersgrupp som de tillhör förhållandevis få som är gifta eller sambos. Många en femtedel anger att de arbetar med något annat än de uppger som yrke och en del har fler än två bollar i luften, dvs de arbetar med fler än två olika slag av jobb. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 15

16 5 DET BÄSTA MED RESURSCENTRA Eftersom de flesta i kontaktregistret inte haft kontakt med ResursCentra på flera år är den första frågan i enkäten utformad så att alla ges en möjlighet att knyta an till ResursCentras verksamhet igen. Svarsalternativen representerar de aktiviteter som erbjöds under perioden och kan ge en uppfattning om vilket slag av kontakt kvinnorna har haft med ResursCentra. Svarsalternativen representerar olika grad av engagemang i ResursCentras verksamhet, där exempelvis svarsalternativet deltagande i utvecklingsprogram står för ett aktivt engagemang, medan svarsalternativet fått information om ResursCentra representerar en mer passiv kontakt. Mötesplats och föredrag rankas först Sammanställningen visar att de allra flesta svarar att ResursCentra var en bra mötesplats för kvinnor. Som nummer två rankades svarsalternativet att gå på föredrag. Dessa två första val pekar på att många har gått på något av de 100-tal föredrag, som anordnades lokalt och regionalt under perioden Föredragen var populära inte bara för sina ämnen och föredragshållare utan också som en möjlighet för kvinnor att träffas och bilda nätverk. Nummer tre i rangordning är information om olika aktiviteter för kvinnor i kommunen/regionen. Alla i kontaktregistret fick ResursCentras tidning, som bl a hade artiklar om de lokala ResursCentras aktiviteter i respektive kommun. På fjärde plats kommer möjlighet till personlig utveckling. Nedanstående tabell, visar rangordningen av vad kvinnorna anser har varit det bästa med Resurs- Centra. Vad tycker du var det bästa med ResursCentra? Antal i procent* Det var en bra mötesplats för kvinnor Jag fick gå på intressanta föredrag/seminarier Jag fick information om vilka aktiviteter som fanns för kvinnor i min kommun/region Jag fick möjlighet att utveckla mig själv Jag fick bra individuell rådgivning/handledning för att komma vidare i arbetslivet Jag kunde låna en möteslokal/använda dator/ låna böcker 39 9 Jag fick möjlighet att utveckla min företagsidé/mitt företag 33 8 Jag fick gå på utbildning/utvecklingsprojekt som betydde mycket för mig 23 6 Jag fick möjlighet att utveckla min projektidé 20 5 *Tabellen visar vilka tre svarsalternativ som är vanligast förekommande samt procentandelen av de svarande, som kryssat för respektive alternativ. Svaren visar att kvinnorna uppskattat ResursCentra som en neutral mötesplats, de föredrag som anordnades och de möjligheter till utveckling som erbjöds i utvecklingsprogram. Svaren pekar också på att ca två tredjedelar av de kvinnor, som svarat på enkäten aktivt deltagit i någon av dessa aktiviteter. Resten har uppskattat den information om ResursCentras verksamhet, som de framför allt fick genom ResursCentras tidning. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 16

17 5 VILKA KVINNOR SKALL RESURSCENTRA SATSA PÅ? Frågeställningen har från allra första början varit central i ResursCentras verksamhet. Styrgruppen för blivande ResursCentra enades 1995 om att ResursCentra skall vända sig till alla kvinnor i arbetslivet, men att flera kategorier var prioriterade: Kvinnliga företagare, både nybörjare och befintliga Kvinnor på landsbygden Kvinnor som är eller skall bli ledare/beslutsfattare Kvinnor i utsatta arbeten Arbetslösa kvinnor med idéer, bl a sådana som kan utvecklas till egna företag. ( Ur Verksamhetsplan för ResursCentra ) Arbetsmarknaden förändras nya behov I ett samhälle med en allt snabbare förändringstakt hinner mycket att förändras på 4 år - inte minst arbetsmarknaden. Under perioden var arbetslösheten hög och det fanns möjlighet att söka projektmedel till olika slag av åtgärder mot arbetslöshet. Det var många arbetslösa kvinnor, som vände sig till ResursCentra med olika idéer om hur de skulle kunna komma tillbaka till arbetslivet. Dessa idéer implementerades i projektansökningar där det oftast var flera organisationer däribland Länsarbetsnämnden som bistod med projektmedel. På så sätt finansierade och genomfördes ett 30-tal utvecklingsprogram, som vände sig till olika kategorier av arbetslösa kvinnor. En sådan kategori var kvinnor med funderingar på att starta företag eller starta projekt och som fick möjlighet att pröva sin företagsidé eller projektidé i utvecklingsprogrammet Slipen. En annan var unga kvinnliga akademiker som hade svårt att komma ut på arbetsmarknaden för att de saknade relevant arbetslivserfarenhet/praktik. Dessa erbjöds ett utvecklingsprogram Promotion Unga Kvinnor - med utlandspraktik. I början av 2000 minskade arbetslösheten märkbart och därmed målgruppen arbetslösa. Under 1999 hade en ny grupp kvinnor börjat komma till ResursCentra. Det var kvinnor ur målgruppen kvinnor i utsatta jobb dvs i detta fallet långtidssjukskrivna kvinnor från offentlig sektor, som behövde vägledning och coachning för att kunna komma tillbaka till arbetslivet. Resurs- Centra hade dock inte möjlighet att fullfölja arbetet med att formulera och implementera denna målgrupps behov i utvecklingsprojekt eftersom verksamheten tvingades att reduceras i början av Hur har arbetsmarknaden förändrats under senare år och med den behoven av Resurs- Centra? Vad säger enkätsvaren? Satsa på alla men prioritera starta eget, arbetslösa och företagare Rubriken i detta avsnitt ger ett motsägelsefullt intryck. Och kvinnornas svar är också motsägelsefulla. I nedanstående tabell kan det synas uppenbart att kvinnorna i första hand vill att kvinnor, som vill starta eget skall prioriteras, men det är många som markerar sin frustration över att behöva välja, bl a genom att svara med fler alternativ, skriva kommentarer eller att inte svara alls. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 17

18 Vilka kvinnor skall ResursCentra satsa på? Antal De som vill starta eget Arbetslösa Företagare Invandrare Långtidssjukskrivna Över Unga De som vill bli politiskt aktiva 40 9 Chefer 22 5 Andra (se särskild redovisning) i procent* *Tabellen visar vilka tre svarsalternativ som är vanligast förekommande samt procentandelen av de svarande, som kryssat för respektive alternativ. Tabellen visar således att 217 kvinnor har kryssat för svarsalternativet de som vill starta eget, och dessa utgör 52 % av populationen (som svarat). Svaren som redovisas som förtydligande av alternativet andra visar att många anser att ResursCentra skall vara till för alla (31 av 54). Flera uttrycker sig på följande sätt: Alla åldrar och bakgrund med vilja att utveckla sig Alla kvinnor som vill något, har mål, visioner Alla kvinnor som vill mer i yrkeslivet Dessa tre kommentarer representerar vad många betonar ResursCentra skall finnas för alla som har viljan att utveckla sig i arbetslivet. Det finns också några som anser att det är viktigt att ResursCentra satsar på de, som behöver särkilt stöd: Såna som faller mellan stolarna, t ex de som vill starta eget, kulturarbetare. Alla som är, eller riskerar att bli, marginaliserade och det är oss alla i olika perioder i livet. En tredje grupp av kvinnor anser att det är viktigt att ResursCentra satsar på kreativa kvinnor: Idérika kvinnor, nytänkare Testa nya idéer och uppfinningar. En lista över alla kommentarer bifogas i bilaga 8. Svaren är belysande och ger en bra bild av hur ResursCentras verksamhet profilerats och också uppfattats av dessa kvinnor: ResursCentras verksamhet vänder sig till alla kvinnor med idéer om att komma vidare i arbetslivet, den är politiskt neutral och den har under flera år vänt sig särskilt till arbetslösa kvinnor, som har haft funderingar på att starta eget eller att starta ett projekt. Under de två senaste åren har gruppen kvinnliga småföretagare prioriterats i utvecklingsprogrammet Nätsam, vilket också antagligen speglas i rangordningen av svaren. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 18

19 6 VILKA ÖNSKEMÅL HAR KVINNORNA SJÄLVA? Denna fråga har erbjudit kvinnor ett helt smörgåsbord av alternativ/möjligheter att välja bland, men de ombads att begränsa sig till högst tre val. Varje svarsalternativ representerar aktiviteter, som ResursCentra erbjuder eller har kunnat erbjuda tidigare. I ett öppet svarsalternativ har intervjupersonen kunnat uttrycka särskilda önskemål. Föredrag och att få träffa inspirerande kvinnor populärast I nedanstående tabell kan man se att de allra flesta 44 procent - rangordnar att få gå på utvecklande föredrag först. Detta förvånar inte. Föredragen var mycket populära inte bara för sina ämnen utan också för att de innebar möten med andra kvinnor och en möjlighet att utvecklas i arbetslivet. Det är intressant att konstatera att 40 procent av kvinnorna uttrycker stort behov att få träffa andra kvinnor, som inspirerar. Att båda dessa önskemål rankas först kan ses mot bakgrund av att många står utanför det arbetsliv som innebär en socialt levande arbetsplats med utvecklingsmöjligheter. Att gå på utvecklande föredrag, att träffa andra, som inspirerar är uttryck för de behov, som de flesta av oss har av att utvecklas under hela vårt yrkesverksamma liv. En fjärdedel (25 %) av kvinnorna uttrycker önskemålet att få utbildning/utveckling för att öka kvinnors makt och inflytande i samhället. Vilka önskemål har du själv? Antal Procent * Få gå på utvecklande föredrag Få träffa kvinnor som inspirerar Få utbildning/utveckling för att öka kvinnors makt och inflytande i samhället Få nätverka inom yrkesområdet Få utbildning/utveckling för att komma vidare i arbetslivet Få individuell rådgivning för att komma vidare i arbetslivet Få nya affärskontakter Få en mentor i yrkeslivet 45 Få en mentor för företagandet 40 9 Lära mer om företagandet 29 6 Få stöd att utveckla min projektidé till färdig projektansökan 23 6 Få gå på starta eget utbildning 16 4 Annat ( se separat redovisning) 31 7 *Tabellen visar vilka tre svarsalternativ som är vanligast förekommande samt procentandelen av de svarande, som kryssat för respektive alternativ. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 19

20 7 BEHÖVS RESURSCENTRA IDAG? Nej, vad roligt att ni finns kvar! Kan du skicka mig ResursCentras höstprogram? Jag skall starta företag, kan jag få komma på rådgivning? Ovanstående citat är exempel på några reaktioner på enkäten. Cirka 25 kvinnor har hört av sig per telefon och det är också många som har skrivit ner sina personliga kommentarer på enkäterna. Frågan är: anser kvinnor att ResursCentra behövs idag? Frågan har ställts kvinnorna, med svarsalternativet Ja eller Nej och med möjlighet att kryssa för olika motiveringar för sina svar. Utveckla och stimulera kvinnors kreativitet i arbetslivet Som syns i nedanstående tabell anser alla utom 12 att ResursCentra behövs, vilket kanske inte är så förvånande då bortfallsanalysen visat att det är de som varit mest engagerade i ResursCentra, som besvarat enkäten. Över hälften kryssar för svarsalternativet att ResursCentra behövs för att utveckla kvinnors kreativitet i arbetslivet. Bland respondenterna finns en stor andel av kvinnliga företagare kreativa kvinnor, som vill förverkliga sina idéer i arbetslivet. Behov av information kommer som deras andra val och kan ses som en naturlig konsekvens av det första valet: det behövs information om vilka resurser som finns att tillgå för att kunna utveckla sin kreativitet i arbetslivet. Tycker du att det finns behov av ResursCentra idag? JA Antal i procent * Utveckla och stimulera kvinnors kreativitet i arbetslivet Det finns behov av att få information om regionens resurser - företag/organisationer, pengar och kontakter Det är (fortfarande) inte jämställt i samhället Det behövs en neutral mötesplats för kvinnor i arbetslivet Kvinnors inflytande i kommunen/regionen ökar *Tabellen visar vilka tre svarsalternativ som är vanligast förekommande samt procentandelen av de svarande, som kryssat för respektive alternativ. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 20

21 8 OLIKA MÅLGRUPPERS SPECIFIKA BEHOV Bland respondenterna kan man urskilja tre målgrupper som kan tänkas ha specifika behov: kvinnliga företagare, ensamförsörjare med barn och långtidssjukskrivna kvinnor. I följande avsnitt kommer dessa gruppers enkätsvar särredovisas. 8.1 Kvinnliga småföretagare att skapa nya, varaktiga jobb genom att utveckla kvinnors produkt- och tjänsteidéer (Ur Verksamhetsplanen för ResursCentra ) Kvinnors företagande har varit i fokus för ResursCentras verksamhet ända sedan starten 1995 i form av nätverkande, rådgivning och utvecklingsprogram. De lokala ResursCentra i regionen härstammade oftast från kvinnliga företagarnätverk på orten som befästes och/eller genererade nya nätverk. Sedan ResursCentras start har drygt 3000 kvinnor varit på individuell rådgivning och handledning och ca 70 % av dessa funderade på att starta företag. ResursCentras profil har varit att ge stöd i processen fram till en utvecklad projekt- eller affärsidé. (Fürst, G 1999). I utvecklingsprogrammen Slipen slipade kvinnor sin företags- eller projektidé och i TradeIT och Nätsam har ett 100-tal kvinnliga småföretagare fått möjligheter att utveckla sig själva och sina företag. I kartläggningen bekräftas ResursCentras profilering på kvinnors företagande genom att drygt en tredjedel av kvinnorna som besvarat enkäten är egna företagare. I ett riksperspektiv är kartläggningens andel av kvinnliga företagare stor, eftersom det inte är särskilt vanligt att vara kvinna och företagare i Sverige. Enligt tillgängliga statistiska uppgifter för Västra Götalandsregionen är andelen egna företagare bland totala antalet sysselsatta år ,6 %. I NUTEK:s rapport 2002 om Kvinnors företagande format av samhället - finns uppgiften att ca 10 % av arbetskraften är företagare. Knappt en fjärdedel (22 %) av företagen drivs av kvinnor. Rapporten Statistik- siffror om jämställdhet i Västra Götalands län, Länsstyrelsen Västra Götaland1999:29 visar att ca 28 % av enskilda företagare är kvinnor. Mot bakgrund av detta förhållande har samhället uppmuntrat och stöttat kvinnor att starta och utveckla företag på flera sätt, varav finansiellt stöd till verksamheter som ResursCentra för kvinnor har varit ett. Vad säger då enkätsvaren om denna målgrupps behov av ResursCentra? Och vilka är de kvinnliga företagaren? Skiljer de sig från övriga vad gäller ålder, utbildning och försörjningssituation? Kvinnliga företagare en högskoleutbildad, gift kvinna i medelåldern Som framgår av nedanstående tabell är de kvinnliga företagarna något högre utbildade än övriga som besvarat enkäten. Kvinnliga företagare Utbildning Antal procent Hela populationen Gymnasium Högskola minst 2 år Yrkesutbildning minst 2 år Ej svarat Totalt Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 21

22 De kvinnliga företagarna är också något yngre än övriga, men nästan hälften av dem är över 50 år. Det är också fler som är gifta eller sambos 60 % - jämfört med 53 % för hela populationen. Det är också en större andel som är ensamförsörjande med barn. Företagare Ålder Antal Procent Hela populationen Ej svarat 3 Totalt Invandrare Försörjningssituation Procent Hela populationen Ensamförsörjare m barn Sambo/gift Ensamboende Ej svarat Kvinnliga företagares behov av ResursCentra På frågan rörande vilka kvinnor som ResursCentra skall satsa på ger enkätsvaren från denna grupp, inte oväntat, mycket tydliga besked: starta eget och företagare. Företagare Vilka kvinnor skall RC satsa på? Antal i procent Hela populationen * Starta eget Företagare Arbetslösa Invandrare Över Unga Politiskt aktiva Långtidssjukskrivna Chefer Andra Alla Ej svarat *Tabellen visar vilka tre svarsalternativ som är vanligast förekommande samt procentandelen av de svarande, som kryssat för respektive alternativ. På frågan om vilka egna önskemål de kvinnliga företagarna har, ser man i nedanstående tabell att de rangordnar behovet av att träffa nya inspirerande kvinnor först, därefter att gå på utvecklande föredrag. Här skiljer de sig från populationen i sin helhet, som satte möjligheten att få gå på utvecklande föredrag först på önskelistan. De vill också nätverka inom yrkesområdet, få nya affärskontakter och individuell coachning i betydligt högre utsträckning än hela populationen. Kartläggning av kvinnors behov av ResursCentra 22