EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION INTERNT ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN
|
|
- Nils Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den SEK(2006) 1723 INTERNT ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN Kommissionens meddelande om hållbar elproduktion från fossila bränslen: med sikte på nära-nollutsläpp från kol till 2020 SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN {KOM(2006) 843 slutlig} {SEK(2006) 1722} {SEK(2007) 12} SV SV
2 SAMMANFATTNING 1. PROBLEMFORMULERING Fossila bränslen används i stor omfattning, men ger koldioxidutsläpp, den främsta mänskliga orsaken till den globala klimatförändringen. EU har godkänt målet att begränsa den globala temperaturökningen till högst 2 C över förindustriella nivåer, vilket innebär en minskning av de globala växthusgaserna med % till 2050 jämfört med Kol är det fossila bränsle som har störst negativ miljöpåverkan. Medan betydande förbättringar har gjorts för de traditionella föroreningarna (NO x, SO x, partikelämnen) ger den höga andelen kol i sten- och brunkol höga halter av koldioxid vid förbränning. I EU27 släpptes det ut runt 950 miljoner ton koldioxid från koleldad elproduktion under Detta motsvarar 70 % av Europas totala utsläpp av koldioxid från elproduktion och 24 % av EU:s utsläpp av koldioxid i alla sektorer. De senaste globala siffrorna är ännu mer alarmerande: utsläpp av nära 8 miljarder ton koldioxid från koleldad elproduktion, vilket utgör 76 % av utsläppen från elproduktion och runt 30 % av de totala utsläppen av koldioxid. Däremot är koltillgångarna mer jämnt spridda över världen än andra fossila bränslen. Kol kan fås från många olika länder i praktiskt taget alla världsdelar på en livlig och lönsam global marknad. Stenkolstillgångarna är sådana att de räcker till 200 års utvinning med nuvarande takt och brunkolstillgångarna bör räcka i cirka 130 år med nuvarande produktionstakt. Detta är bättre än de uppskattade olje- och gastillgångarna som beräknas räcka i runt 40 respektive 60 år (med nuvarande produktionstakt). 2. MÅL En kort analys har visat att den önskade minskningen av koldioxidutsläpp från koleldad elproduktion inte kan uppnås (på konkurrensvillkor) genom att antingen enbart förbättra effekten vid omvandlingen eller enbart samla och förvara koldioxid (CO 2 capture and storage, CCS). Att enbart fokusera på effektivitet kan leda till betydande minskning av vissa koldioxidutsläpp i inledningsskedet, däremot kan det inte innebära att nollutsläppsmålet uppfylls och på längre sikt kan till och med de totala koldioxidutsläppen från kolbaserad elproduktion öka, om andelen koleldad elproduktion i den totala energiblandningen av någon anledning ökar betydligt över nuvarande nivåer. Att enbart fokusera på CCS kan medföra att nollutsläppsmålet nås, men utan förbättringar av effekten inverkar det menligt på konkurrenskraften för koleldad elproduktion. Även om detta saknar betydelse kräver metoden med enbart CCS mycket större mängder kol för samma elproduktionsnivå och kan leda till snabbare tömning av de begränsade koltillgångarna och följaktligen till ökade kostnader och osäker försörjning. SV 2 SV
3 En integrerad teknisk lösning (hädanefter kallad hållbar kolteknik ) som är en kombination av förbättrad effekt vid omvandlingen (genom tillämpning och utveckling av befintlig ren kolteknik) och CCS-moduler är därför det enda långsiktiga tekniska alternativet för att få den önskade minskningen av koldioxiden, samtidigt som kolets konkurrenskraft bevaras. Målet för politiken på EU-nivå skall vara att förbättra villkoren för utveckling och spridd användning av hållbar kolteknik så fort som möjligt. Detta allmänna mål kan beskrivas genom följande konkreta delmål: (1) Tillämpning av den bästa tillgängliga tekniken på alla nybyggda koleldade kraftverk i ett tidigt skede och därefter. (2) Före 2010 skall alla nybyggda kraftverk vara byggda som uppsamlingsberedda, dvs. i stånd att senare byggas om till CCS. (3) Förevisning av nollutsläppsteknik för koleldad elproduktion i kommersiell skala före 2020 (i linje med målen i teknikplattformen för nollutsläpp från kraftverk, The Zero-Emission Power Plant Technology Platform). (4) Efter 2020 skall hållbar kolteknik bli förstahandsval för kolbaserad elproduktion, vilket ger möjlighet att gradvis avveckla åtgärder som inte ger nollutsläpp inom sektorn för koleldad elproduktion. (5) EU skall gå i spetsen för utvecklingen och spridningen av hållbar kolteknik som den globala ledaren för tekniköverföringsprojekt på detta område. 3. NULÄGET FÖR HÅLLBAR KOLTEKNIK OCH ÅTERSTÅENDE UTMANINGAR Hållbar kolteknik kommer att uppstå ur kombinationen av avancerade metoder för rent kol med högeffektiv kolförbränning och CCS-metoder. Förbränning av pulvriserat kol (PC) är i dag den mest använda omvandlingstekniken. Ny teknik omfattar, förutom förbättrade varianter av pulvriserat kol (så kallad ultra superkritisk förbränning, USC), den integrerade, kombinerade förgasningscykeln ((IGCC) och syrerik förbränning (OC), och erbjuder möjligheter att ytterligare förbättra omvandlingseffektiviteten samtidigt som det underlättar uppsamlingen av koldioxid från förbränningen. Forskning, utveckling och förevisning av USC-teknik krävs för att arbetet skall gå framåt med materialutveckling, komponenttillverkning, utprovning och förevisning under verkliga förhållanden. Teknikerna IGCC och OC måste förbättras avsevärt innan sådana kraftverk kan användas för standardinvesteringar i elproduktion. I synnerhet när det gäller IGCC krävs det en robustare, effektivare och pålitligare teknik för gasifiering av kolet. SV 3 SV
4 För uppsamling av koldioxid har tekniska lösningar tagits fram och används av industrier i andra branscher. De befintliga processernas storlek är dock i allmänhet liten jämfört med de mängder koldioxid som produceras i ett stort kraftverk. Framtida FoU samt optimering och ombyggnad förväntas öka kostnaderna kraftigt för uppsamling av koldioxid. När det gäller förvaring av koldioxid på lång sikt, planerar man i de tekniska lösningarna att använda geologiska formationer som djupa saltvattenformationer, tömda olje- eller gasfält, olje- och gasfält som lämpar sig för ökad olje- eller gasåtervinning, och djupa kolskikt, lämpliga för ökad återvinning av metan från kollager. Ytterligare FoU på detta område kommer att handla om integritet och säkerhet vid geologisk koldioxidförvaring och ansvarsfrågor. Detta arbete förväntas öka förtroendet för geologisk koldioxidförvaring. Användningen av hållbar kolteknik kommer att kräva förvaring av oerhörda mängder koldioxid. Att enbart i Europa behålla kolet på aktuella nivåer i energiblandningen och ett genombrott på 30 % för hållbar kolteknik före 2030 kommer att leda till att miljoner ton koldioxid skall lagras årligen. Ett genombrott på 100 % för hållbar kolteknik före 2050 kommer att leda till ett årligt tillskott på runt 900 miljoner ton koldioxid till underjorden. Den geologiska förvaringskapacitet i Europa som redan utprovats är tillräckligt stor för att förvara tillräckligt med koldioxid enbart vattenformationerna i Nordsjön räcker för att förvara koldioxidmängder som motsvarar flera hundra års kolanvändning i Europa, förvisso avsevärt längre än koltillgångarnas förväntade varaktighet. Den kommersiella livskraften hos hållbar kolteknik måste förevisas genom flera olika förevisningsprojekt i industriell skala som kommer att bygga på tekniska lösningar som omfattar högeffektiva omvandlingscykler för rent kol med koldioxiduppsamling vid den förberedande förbränningen eller efter förbränningen och påföljande geologisk förvaring. För att dessa projekt skall ge meningsfulla resultat kommer de att behöva pågå i ungefär fem år för att insamla uppgifter under en längre tid. Storleken på varje förevisningsprojekt kan variera, men kravet att de skall vara i industriell skala innebär att deras installerade kapacitet bör vara i storleksordningen MW e. Enligt aktuell uppskattning kan sådana projekt byggas i Europa under de kommande åren och vara i bruk före Det ger möjlighet att uppskatta den kommersiella genomförbarheten av konceptet hållbart kol före Kostnaden för en installation som använder aktuell ren kolteknik (bästa tillgängliga teknik) med CCS vid efterförbränningen (under förutsättning att koldioxiden inte förvaras längre än 350 km från produktionsplatsen) bedöms ligga runt 1,7 miljoner euro/mw e. Om IGCC-teknik med CCS vid den föreberedande förbränningen används kan kostnaden vara strax under 1,5 miljoner euro/mw e. Dessa kostnader förväntas sjunka gradvis när tekniken utvecklas. SV 4 SV
5 4. REGELMÄSSIGA-RÄTTSLIGA OCH POLITISKA-SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HÅLLBART KOL Den aktuella regelmässiga miljön ger inte tillräckliga incitament för investeringar i radikal koldioxidminskande teknik. Den aktuella miljölagstiftningen utarbetades innan CCS-tekniken fanns och kan leda till oavsiktliga och obefogade hinder. Det kan behövas klarlägganden i fråga om planeringssystem, system för hantering av gasformigt avfall och geologiska undersökningar för att avlägsna hindren för CCS. Dessa frågor är nu föremål för en undersökning av Europeiska kommissionen som en del av det europeiska klimatförändringsprogrammet. Bristen på en värdekedja för koldioxid och stödjande infrastruktur utgör också för närvarande hinder för hållbart kol. ETS-systemet skulle kunna erbjuda villkor för att en sådan värdekedja bildas, men för närvarande utesluter det koldioxid, som undviks genom uppsamling och förvaring, från dess handelssystem med utsläppsrätter. En lagstiftning som ger garantier för en värdekedja på lång sikt för koldioxid skulle bidra till att bygga upp infrastruktur för koldioxid (pipelines, osv.). 5. TROLIGA KONSEKVENSER AV ÖVERGÅNGEN TILL HÅLLBART KOL 5.1. Kostnader för producerad el I den särskilda rapporten från FN:s Internationella projekt om klimatförändringar (IPCC) anges ett brett spektrum av kostnadsberäkningar för uppsamling av koldioxid från elproduktion, US-dollar (dvs euro) per ton koldioxid. Kostnaderna för transport och insprutning av koldioxid varierar också från strax över 1 euro per ton koldioxid för både transport och insprutning, till 13 euro. Enligt vissa bedömningar innebär dessa siffror, om de speglas i elproduktionens ekonomi utifrån aktuell teknik, en merkostnad för kolenergi med CCS på % jämfört med kostnaden för kolenergi producerad utan CCS. Eftersom de beräknade kostnadsökningarna har tagits fram utifrån modeller för nya kraftverk som bygger på aktuell teknik, omfattar de emellertid inte de tekniska förbättringar som väntas under de närmaste åren. Ökad energieffektivitet i framtida kraftverk och lägre kostnader för koldioxiduppsamling i framtiden är i högsta grad sannolikt vilket därmed säkert drar ned kostnaderna för CCS avsevärt. Det kan också bli positiva bieffekter från CCS (t.ex. användning av koldioxidflöden för ökad oljeåtervinning), vilket ytterligare kan minska nettokostnaderna för CCS-verksamhet. Enligt tillgängliga modeller och bedömningar på lång sikt av elproduktion med CCS kan vi förvänta oss att kostnaderna för producerad el 2020 eller strax därefter kan vara endast 10 % högre eller till och med på samma nivåer som nu. Man beräknar att med ytterligare framtida teknisk utveckling inom kolomvandling och uppsamling av koldioxid och med ökad transport och lagring kan totalkostnaden för uppsamling och lagring av koldioxid sänkas till 20 euro per ton koldioxid på medellång sikt. SV 5 SV
6 Simulationer utförda av kommissionen i samarbete med det nationella tekniska universitetet i Aten och som bygger på Primesmodellen redovisar elkostnader så låga som 6 eurocent per kwh för några realistiskt möjliga kombinationer av variabler. Kostnaden, till exempel, för el producerad i IGCC-kraftverk med CCS med priser för koldioxidrätter på 40 euro/tco 2 och relativa kol- och gaspriser som för närvarande beräknas till 6,22 eurocent per kwh år 2025 och 6,144 eurocent per kwh år 2030 (till 2006 års priser). Detta kan jämföras med aktuella kostnader för elproduktion från kol utan CCS (3,5-6 eurocent/kwh) samt med aktuella elpriser från grossist Miljökonsekvenser Den största positiva miljöeffekten från CCS är en avsevärd minskning (runt 90 %) av koldioxidutsläppen från koleldade kraftverk. Att enbart i Europa behålla kolet i energiblandningen på aktuella nivåer och en penetration av CCS på 30 % 2030 minskar utsläppen med miljoner ton koldioxid årligen. Vissa befintliga konsekvenser från kolanvändning kan förvärras om CCS skulle medföra ökad kolanvändning. Dessa miljökonsekvenser är kända och omfattas av befintlig miljölagstiftning. Den största nya, negativa konsekvensen av koluppsamling och lagring avser eventuella koldioxidutsläpp på lagringsplatsen, vilket kan få både lokala och globala konsekvenser. I den särskilda rapporten från IPCC görs dock bedömningen att den andel koldioxid som stannar kvar i korrekt utvalda och skötta geologiska lagringsrum med största sannolikhet överskrider 99 % under 100 år, och sannolikt överskrider 99 % under år. Dessutom kan CCS ha positiva nettokonsekvenser för luftförorening, särskilt på utsläppen av svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOx). Dessa förorenande ämnen är viktiga bidragare till försurning, övergödning, marknära ozon och partikelämnen. Tillämpning av CCS i kombination med pulvriserat kol skulle kunna innebära en ökning av kväveoxidutsläppen (men inom gränserna för direktivet för stora förbränningsanläggningar) och en minskning av svaveldioxidutsläppen med runt 95 %. Annan teknik som anses ingå i konceptet hållbart kol, som IGCC med CCS, skulle kunna minska kväveoxiderna med runt 80 %. Inverkan på svaveldioxidutsläppen kunde vara mer eller mindre obetydlig. Sammanfattningsvis skulle dessa minskningar kunna förbättra luftkvaliteten avsevärt och medföra påtagliga nettovinster i form av förbättrad folkhälsa och därmed minskade hälsovårdskostnader samt innebära positiva konsekvenser för ekosystemen. Den förbättrade luftkvaliteten vid användning av pulvriserat kol med CCS skulle motsvara 6-18 % av kostnaderna för koldioxiduppsamling i hela EU. Vinsterna med IGCC med CCS skulle utgöra % av kostnaderna. SV 6 SV
7 6. POLITISKA ALTERNATIV TILL ÖVERGÅNG TILL HÅLLBART KOL Tre politiska alternativ till stöd för förevisning och spridning av hållbar kolteknik har undersökts och kvantifierats i konsekvensbedömningen: Alternativ 0: Ingen politisk förändring. Hållbar kolteknik får inte ökat stöd till FoU. CCS har fortfarande ingen egen rättslig ram, utanför handelssystemet för utsläppsrätter (ETS). Alternativ 1: Avskaffande av hinder för hållbar kolteknik. Både tekniska och regelmässiga hinder har avskaffats. Ökat stöd till FoU och en egen lagstiftning för CCS har införts. När väl hållbar kolteknik har tekniskt förevisats och kostnaderna för den minskat, lämnas spridningen av tekniken inom kraftproduktionen till marknaden (med stimulansåtgärder i form av pris på koldioxidutsläpp på marknaden för utsläppsrätter). Alternativ 2: Stimulansåtgärder för förevisning och spridning av hållbar kolteknik. Förutom de åtgärder som redan planeras i alternativ 1, ingår i alternativ 2 ytterligare stimulansåtgärder för att, i första hand, uppnå kommersiell förevisning och, i andra hand, en bred spridning av hållbar kolteknik (när den väl är kommersiellt genomförbar). Sådana stimulansåtgärder kan vidtas vid lämpligt tillfälle, i synnerhet om signalerna från marknaden eller operatörernas åtaganden inte anses vara tillräckliga eller om de överenskomna målen om koldioxidminskning riskerar att inte uppfyllas. Analyserna gav följande resultat/slutsatser: Alternativ 0 är inte ett lämpligt alternativ om de båda fördelarna med trygg energiförsörjning och miljömässig hållbarhet skall uppnås med synergieffekter på Lissabonmålen. Alternativ 1 skulle kunna leda till de önskade målen. Genom detta alternativ får dock den befintliga marknadsstrukturen sköta spridningen av hållbar kolteknik. Spridningen av hållbar kolteknik kommer att vara beroende av relativa priser på konkurrerande bränslekällor och priset på utsläppsrätter för koldioxid inom handelssystemet för utsläppsrätter ETS. Om energiproducenterna inte litar på att EU ETS konsekvent kommer att sätta tillräckligt höga priser på utsläppsrätter för koldioxid (20-40 euro/tco 2 ), kommer kanske inte investeringar i hållbar kolteknik att göras i särskilt stor skala. Genom alternativ 2 minskar den inneboende risken i alternativ 1 genom att det tillhandahåller mekanismer som främjar investeringar i hållbar kolteknik, även i de fall EU ETS koldioxidpriser inte uppväger kostnaden av CCS. SV 7 SV
8 Företrädare för kol- och elbranscherna angav vid samråden att spridningsgraden skulle avgöras av marknaderna för el, bränslen och koldioxid. Icke-statliga miljöorganisationer angav under samråden att regleringsåtgärder skulle vara önskvärda. Slutsatsen bör därför bli att tillämpningen av sådana åtgärder skall vara beroende av en lyhörd motivering av deras nödvändighet. 7. SLUTSATSER AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Tillhandahållandet av hållbar, trygg och konkurrenskraftig teknik för elproduktion från kol är både beroende av energieffektivitetsvinsterna inom den koleldade elproduktionen och den lägliga utvecklingen av uppsamling och förvaring av koldioxid. Vid ändring av politik måste hänsyn tas till båda dessa tekniska utmaningar. Avskaffande av befintliga hinder för utnyttjande av hållbar kolteknik är en begränsad, och politiskt lämplig, politikförändring som har potential att tillhandahålla målen för politiken. Om spridningsgraden av CCS skall kunna uppfylla dessa mål är emellertid avhängigt av att priset på utsläppsrätter för koldioxid inom EU ETS är stabilt och högt (jämfört med aktuella nivåer). Om regelmässiga förbättringar och marknadsbaserade stimulansåtgärder visar sig otillräckliga för att främja nödvändiga åtaganden för antingen förevisning eller påföljande bred spridning av hållbar kolteknik, krävs det fler proaktiva åtgärder för att garantera att EU:s mål uppfylls. Enskilda åtgärder som väljs ut för ett sådant proaktivt alternativ måste genomgå ytterligare konsekvensbedömning för att säkerställa det effektivaste urvalet, och kombinationen, av sådana åtgärder. SV 8 SV
Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merFrågor och svar om förslaget till ett direktiv om geologisk lagring av koldioxid
MEMO/08/36 Bryssel den 23 januari 2008 Frågor och svar om förslaget till ett direktiv om geologisk lagring av koldioxid 1) Vad innebär avskiljning och lagring av koldioxid? Avskiljning och lagring av koldioxid
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.12.2008 SEK(2008) 2938 C6-0470/08 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Följedokument till FÖRSLAG FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 917 final 2013/0448 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga och marknära
Läs merGlobal och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Läs merFärdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS
Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.10.2007 SEK(2007) 907 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR dokument som åtföljer kommissionens meddelande om ett program för att hjälpa små och
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2012 COM(2012) 416 final 2012/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller att förtydliga bestämmelserna
Läs merPM om paketet förnybar energi och klimatförändring
MEMO/08/33 Bryssel den 23 januari 2008 PM om paketet förnybar energi och klimatförändring 1. INLEDNING Under de senaste decennierna har vår livsstil och stigande förmögenheter påverkat energisektorn på
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets
Läs merEnergisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius
Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0382 (COD) 15120/16 ADD 9 FÖLJENOT från: inkom den: 1 december 2016 till: ENER 417 CLIMA 168 CONSOM 298 TRANS
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merFör delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Läs merSpelinstruktioner och material
Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merUwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Läs merKoldioxidinfångning och lagring (CCS)
N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.10.2006 SEK(2006) 1225 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN AV MEDDELANDET MOBILISERING AV OFFENTLIG
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 20.10.2014 2014/0011(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till
Läs merTa bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS
Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.7.2011 SEK(2011) 919 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslaget till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merEU ETS och kommande förändringar. Bodecker Partners
EU ETS och kommande förändringar EU:s energi- och klimatramverk 2030 är grunden för EU:s gemensamma fullgörande Att uppfylla Parisavtalets åtagande, begränsa uppvärmning till 2 grader och sikta mot 1,5
Läs merKent Nyström Lars Dahlgren
Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet
Läs merSveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030
2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merD Executive Summary
SV D5 95728 Executive Summary SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.1.211 SEK(211) 44 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS
Läs merVolontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
Läs merSSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef
SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.6.2019 C(2019) 4427 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 18.6.2019 om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden 2021 2030
Läs merInnovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid
Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2018 SWD(2018) 188 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merEU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel
EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merGöteborg Energi på Gasdagarna 2019
Göteborg Energi på Gasdagarna 2019 Gasnätet i Göteborg 5 inmatningar från Swedegas 1 inmatning från Arendal 21 st reglerstationer 2 mätstationer 4 bar 100 mbar 30 mbar Kunder Företagskunder: 575 st. Privatkunder:
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2012 SWD(2012) 65 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2010 KOM(2010)280 slutlig 2010/0168 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om obligatorisk tillämpning av föreskrifter nr 100 från Förenta nationernas ekonomiska kommission
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2016 SWD(2016) 406 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merSäker användning av teknik för avskiljning. och. lagring av koldioxid. i Europa. Klimatåtgärder
Säker användning av teknik för avskiljning lagring av koldioxid i Europa och Klimatåtgärder Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) är en ny teknik som kan få stor betydelse i kampen mot klimatförändringarna.
Läs merSvensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020
SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket
Läs merB-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället
B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 1 juni 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 1 juni 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0113 (COD) 9669/17 ADD 1 TRANS 213 CODEC 924 IA 99 FÖLJENOT från: inkom den: 1 juni 2017 till: Komm. dok. nr:
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merEn gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merKorroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.
Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS
Läs merUtsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)
Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merSammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2012 SWD(2012) 40 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merEPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.
EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) 14221/18 COMPET 765 IND 339 MI 826 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13837/18 COMPET 731
Läs merÖstersjöprojektet. Slutsatser och förslag om CCS i Östersjöregionen. Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet
Östersjöprojektet Slutsatser och förslag om CCS i Östersjöregionen Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet CCS viktig pusselbit även i Sverige Viktigt för att behålla industrin i Sverige. En av få åtgärder
Läs merEnergi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 3 februari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 februari 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0016 (NLE) 5918/17 FÖRSLAG från: inkom den: 2 februari 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: CLIMA 24 ENV 100
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merJorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se
Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2013 COM(2013) 621 final 2013/0303 (COD) C7-0265/13 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 718/1999 om en
Läs merEUROPAPARLAMENTET ***I BETÄNKANDE. Plenarhandling SLUTLIG VERSION A5-0154/ mars 2004
EUROPAPARLAMENTET 1999 Plenarhandling 2004 SLUTLIG VERSION A5-0154/2004 17 mars 2004 ***I BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktivet om ett system för
Läs merEuropa Anne Graf
Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merLuftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Läs merFörsämrad miljö efter stängning av Barsebäck
Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.1.2011 SEK(2011) 68 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL
Läs mer2030 och EU ETS. Olle Björk
2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband
Läs merHandel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.
Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs mer