Fröken Duktig som Fänrik Karsk

Transkript

1 RAPPORT NR 13 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 13 En uppföljning av Pliktverkets studie Värnpliktiga kvinnor i fokus Fröken Duktig som Fänrik Karsk Vera Bjelanovic

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 INLEDNING. 3 METOD.. DESIGN. UNDERSÖKNINGSGRUPP..5 PROCEDUR.. 7 RESULTAT VARFÖR AVGÅR KVINNOR?...8 Officiella orsaker....8 Inofficiella orsaker VILKA AVGÅR?.13 Kvinnornas psykofysiska egenskaper: allmän begåvning,, plikttjänstförmåga, befälslämplighet, inryckningsålder, fysisk arbetskapacitet och muskelstyrka Kvinnornas uppväxtvillkor: att växa upp med syskon, speciellt bröder och att ha erfarenhet av mansdominerade arbetsplatser eller praktikplatser...15 Kvinnornas hemförhållanden: relationer till föräldrar, syskon, vänner och partner.. 17 Mönstringsförhållanden: mönstringskontor, mönstringsupplevelse, manlig eller kvinnlig psykolog,, tjejmönstring Förhållanden på förbandet: stöd av värnpliktiga kamrater och befäl och hur kvinnan tycker att hon upplevs av sitt närmaste överordnade befäl Kvinnornas personliga egenskaper och deras motiv att söka sig till en militärtjänstgöring....2 VILKA LYCKAS? DISKUSSION...30 SLUTSATSER.33 REFERENSER..3 BILAGOR....3 Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Påminnelsebrev Bilaga 3: Sammanfattning av kvinnornas fria enkätsvar...0 Bilaga : Kvinnornas motiv att göra värnplikt.....

3 2 SAMMANFATTNING Denna undersökning är genomförd inom ramen för ett PTP 1 projekt på Pliktverkets regionkontor i Östersund år Den har gjorts som en uppföljning och utveckling av studien med samma namn gjord på Pliktverkets regionkontor i Stockholm år Syftet är att bidra med ytterligare kunskap om värnpliktiga kvinnor och därmed till vidare utveckling av urvalsmetoden. En bearbetning av PLIS 2 data gjordes på alla kvinnor som under perioden ryckte in till lång grundutbildning. En enkätundersökning omfattade hälften av dem. Den främsta avgångsorsaken var av medicinsk karaktär (skada eller sjukdom). Därefter kommer psykosociala skäl, underkända resultat på kunskapsprov och ansökan om vapenfri tjänst. Två tredjedelar av kvinnorna som avbröt tyckte att de hade kunnat stanna kvar med hjälp av olika åtgärder, främst av stödkaraktär. Grupperna som fullföljde och som avbröt utbildningen föreföll påfallande lika varandra i nästan alla sina mönstringsvärden. Regionala mönstringskontor skiljde sig inte signifikant i frågan om kvinnors avgångsfrekvens och manliga och kvinnliga psykologer bedömde kvinnornas psykiska förutsättningar på samma sätt. Kvinnor som vid inryckningen hade ett fast förhållande avgick i högre grad, liksom de som hade mer erfarenhet av mansdominerande arbetsplatser och som vuxit upp med flera bröder. De kvinnliga befäl som avbröt utbildningen uppgav dessutom att de fått i genomsnitt mindre stöd från föräldrar och partners. En påfallande stor andel av avgångsgruppen hade ambitionen att söka vidare till något uniformsyrke. De som fullföljde utbildningen hade oftare motiv att göra något annorlunda, spännande eller kul eller såg det hela som en utmaning. En korrelationsstudie visade på signifikanta positiva samband mellan kvinnornas mönstringsvärden och deras militära tjänstgöringsbetyg som kriterievariabel. Slutligen redovisas i studien en sammanfattning av kvinnornas åsikter och tankar om tjejer i lumpen. Vera Bjelanovic, Monica Söderström 3 Pliktverket, regionkontor Norrland 1 Praktisk tjänstgöring för psykologlegitimation 2 Pliktverkets informationssystem 3 PTP psykolog Monica Söderström har gjort enkätutskick och sammanfattning av kvinnornas fria enkätsvar

4 3 INLEDNING Under de två senaste decennierna har det svenska försvaret successivt öppnats för kvinnor. Redan år 1979 började kvinnor anställas på försök i svenska FN bataljoner. Befattningar de kunde få var t.ex. växeltelefonist, kanslibiträde, sjukvårdare eller stabsassistent (Lindenbaum, 1980). Året därpå öppnades officersyrket för kvinnor och 1989 utvidgades detta till att gälla alla militära yrkesområden, även stridande befattningar som t.ex. kustjägare eller stridspiloter. Villkoren var lika för kvinnor och män. Efter år 199 kunde kvinnor även tjänstgöra som soldater, utan att behöva uppfylla krav för antagning till officersutbildning. Motiven för en sådan utveckling är flera: - En politisk vilja att av rättviseskäl göra alla yrken tillgängliga för alla medborgare. - Önskan att öka rekryteringsunderlaget och ta vara på hela befolkningens kompetens, kvinnor utgör ett kvantitativt tillskott. - Viljan att ta vara på specifikt kvinnlig kompetens som anses vara berikande en potentiell förändringskraft, kvinnor utgör ett kvalitativt tillskott (Weibull 2001, Carlstedt 2001). Det finns även röster som förespråkar kvotering av kvinnor till officersutbildning. Eriksson (2003) argumenterar för kvotering av kvinnor till officersutbildningen och hävdar att arbetsmiljön är bättre och sexuella trakasserier mindre vanliga på jämställda arbetsplatser. I 2003 års regleringsbrev anges att Pliktverket ska medverka till att fler kvinnor söker sig till försvaret. År 2002 har t.ex. antalet tjejer bland landets 17-åringar uppskattats till ca Just detta år gick Pliktverket ut med et nytt och speciellt utformat informationspaket med CD rom, vilket resulterade i ökat antal ansökningar från kvinnor att få mönstra. Även separata tjejmönstringar ordnades på prov på tre regionala kontor under år med syfte att ge en mer individinriktad information till de mönstrande kvinnorna. En kvalitativ utvärdering av tjejmönstringen (Weibull 2001) bedömer insatsen som kontroversiell, något som förstärker kvinnornas särart på ett negativt sätt, även om den ofta upplevs positivt av de mönstrande själva. Pliktverkets egen bedömning är att nackdelarna överväger varför tjejmönstringar t.v. inte genomförs. Pliktverkets andra mål är att genom kvalitetssäkring av mönstringsrutiner försöka placera rätt man respektive kvinna på rätt plats. Kvalitetssäkringen ska grundas på undersökningar av såväl avgångs- som framgångsfaktorer hos kvinnor respektive män. Metodkrav som ställs är att vid avgångsanalyser använda en kontrollgrupp samt att resultat statistiskt säkerställs (Pliktverkets interna skrivelse 2002). Vikten av att inte bara kartlägga och beskriva mönstren hos dem som misslyckas betonas också av Åkerström (2002). Han anser att det borde vara ännu viktigare att sätta fingret på de faktorer som gör att de flesta ändå lyckas och låta denna kunskap prägla urval och utbildning. En omfattande studie gjordes vid Pliktverket (Atterling m. fl. 2001) där kvinnor som avbröt sin värnplikt jämfördes med dem som fullföljde. Grupperna föreföll lika i de flesta avseenden. Författarna betonar behovet av att förändra mätningsmetoden för muskelstyrka, vara sparsam med kravunderskridanden på variabeln allmän begåvning och att komplettera den psykologiska bedömningsmanualen som nu inte tar hänsyn till att kvinnor söker frivilligt och att motivationen Vi kommer att använda orden kvinna respektive man med undantag för fall där andra källor citeras

5 är en klar framgångsfaktor. I studien uppskattas andelen medicinska skäl till kvinnors avbrott till ca 70 %. En studie med syfte att utvärdera mönstringsvärdens prognoskraft gjordes av Carlstedt (1999) på alla värnpliktiga män och kvinnor som slutförde sin grundutbildning Slutsatsen var att den bästa prognosförmågan mot utbildningsresultat som det avspeglas i de militära vitsorden (tjänstgöringsbetygen) visas av variablerna: plikttjänstförmåga, befälslämplighet, fysisk arbetskapacitet och allmän begåvning. Undersökningen som följer är tänkt som: - en uppföljning och utvidgning av Stockholmsstudien. En bekräftelse av dess slutsatser skulle tyda på att observerade fenomen och samband inte är av tillfällig natur och att de bör vägas in i framtida urvalsarbete. Ett motsatt resultat skulle kunna tyda på att mönster förändras över tiden. Det skulle innebära behov av vidare analys med eventuellt byte av infallsvinklar och metodik. - en validering av mönstringsvärdenas prognoskraft mot de militära vitsorden på en kvinnlig population. - Slutligen kompletteras undersökningen med en redovisning av kvinnornas tankar, åsikter och förslag till förbättringar för tjejer i lumpen. Det övergripande syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om värnpliktiga5 kvinnor vilket kan komma till nytta i framtida urvalsarbete. Undersökningen syftar inte till att jämföra manliga och kvinnliga värnpliktiga och inte heller att jämföra de värnpliktiga kvinnorna med resten av den kvinnliga populationen i motsvarande ålder. METOD För att nå syftet valde vi att retrospektivt studera skillnaderna mellan kvinnor som avbrutit respektive fullföljt värnplikten utifrån en del faktorer som vi bedömt relevanta. Detta gjordes dels på hela populationen som ryckte in för värnplikt eller civilplikt under en tid av två år, dels på ett urval från samma grupp som fick besvara en enkät. DESIGN Vi bestämde oss för att inledningsvis kartlägga orsaker till kvinnornas avgångar. Därefter jämförde vi kvinnor som avbrutit, respektive fullföljt sin tjänstgöring med avseende på ett antal variabler. Fortsättningsvis gjordes en korrelationsstudie mellan ett antal prognosvariabler och de militära vitsorden som kriterievariabel. Slutligen gjordes en kartläggning av kvinnornas tankar, åsikter och förslag till förbättringar för kvinnor i lumpen. 5 Som värnpliktiga definierar vi i den här studien kvinnor som givit sitt medgivande till placering (även civilpliktiga)

6 5 Kvinnornas avgångsorsak kategoriserades både efter Pliktverkets informationssystem (PLIS) och efter kvinnornas egen tolkning av varför de slutade, vad som bidrog till detta och vad som kunde ha förhindrat avgången. Avgångsanalysen gjordes på i stort sett alla kvinnor som ryckte in för lång tjänstgöring år (bara 5 av 593 föll bort p.g.a. inkompletta PLIS uppgifter och ytterligare två för att de var dubbelregistrerade). Den beroende variabeln är i denna del av studien fullföljandet av utbildningen (fullföljt eller avbrutit). En första grupp av oberoende variabler består av mått (mönstringsvärden) på kvinnornas psykiska eller fysiska kapacitet (allmän begåvning, plikttjänstförmåga, befälslämplighet, fysisk arbetskapacitet och muskelstyrka). Skillnaderna i mönstringsvärden på gruppnivå testades med t- testet för oberoende grupper om mönstringsvärden uppvisade stanineliknande spridning. Då variabler som ålder, muskelstyrka och antal kravunderskridanden inte visade en normal fördelning användes Mann-Whitney test. Nästa grupp av oberoende variabler består av: kvinnornas uppväxtvillkor, mönstringsupplevelser, upplevelser på förbandet, samt deras personliga egenskaper. Skillnaderna mellan grupperna testades med Mann-Whitney test i de fall uppgifterna var ordnade i en rangskala samt med chi2- test om uppgifterna var ordnade som distinkta kategorier. Analys av möjliga framgångsfaktorer gjordes som en korrelationsstudie där beroende variabel var det tjänstgöringsbetyg kvinnan erhållit efter fullföljd militärutbildning. Tjänstgöringsbetyget består vanligen av tre komponenter: uppförande, allmän lämplighet i tjänsten samt kunskaper och färdigheter i befattningen. Eftersom de allra flesta kvinnor har högsta betyg i uppförande, kan inte detta vara någon utslagsgivande variabel. Därför valde vi bort uppförande och bestämde oss för att använda de två återstående betygen som enligt vår analys uppvisar en relativt normal spridning på en skala från 1 till 10. Ett visst bortfall på 13 civilpliktiga kvinnor inträffade här p.g.a. att civilpliktiga brukar få skolbetyg som inte direkt går att översätta till sifferskalan. Oberoende variabler i den här delen av studien är återigen kvinnornas psykiska och fysiska kapaciteter (allmän begåvning, plikttjänstförmåga, befälslämplighet, fysisk arbetskapacitet) uttryckta i mönstringsvärden på stanineskalan. Måttet på sambandet mellan mönstringsdata och tjänstgöringsbetyg är Pearsons korrelationskoefficient. Slutligen redovisas en sammanfattning av deltagarnas tankar, åsikter och förslag kring tjejer i lumpen. En fullständig redogörelse finns som bilaga. UNDERSÖKNINGSGRUPP Vår analys omfattade alla kvinnor som i Pliktverkets informationssystem var registrerade som inryckta till lång grundutbildning (civilplikt inräknad) under år Av 593 i PLIS registrerade kvinnor, har 5 fallit bort p.g.a. för lite uppgifter och två p.g.a. att de var dubbelräknade. Antalet personer (N) ingående i våra beräkningar kommer att variera beroende på hur många kvinnor som har fullständiga uppgifter för de variabler som bearbetas. Kvinnorna var vid inryckningen 19 till 28 år gamla. De allra flesta var 19 eller 20 år gamla. De kommer från hela Sverige och har mönstrat på olika regionkontor.

7 6 Kvinnorna som ingår i vår studie är en i högsta grad selekterad grupp som inte behöver vara representativa för kvinnor i allmänhet. Deras mönstringsresultat visar en snedhet förskjutning till högre delen av stanineskalan. Befälsgruppen visar som väntat ett något högre medelvärde på sina mönstringsdata än de meniga. Se figur 1 och tabell 1 för närmare beskrivning. Av tabell 1 framgår att även ett antal kvinnor med låga värden på inskrivningsprovet (mindre än 5) har blivit befälsuttagna. Av sammanlagt 1 kvinnor i den gruppen har en avgått och 13 fullföljt utbildningen. Figur 1: Beskrivning av undersökningsgruppens psykofysiska egenskaper (källa: PLIS) befattning befattning Percent menig befäl Percent menig befäl plikttjänstförmåga 1-9 allmän begåvning Percent befattning menig befäl 9 Percent befattning menig befäl 6 fysisk kapacitet 1-9 muskelstyrka 1-9 Som befäl räknades i den här studien såväl befälsuttagna som avbrutit utbildningen som de som avslutat. 6 För antal kvinnor N se tabell 1.

8 Procent fall ,00 20,00 21,00 22,00 23,00 2,00 25,00 26,00 27,00 28,00 befattning menig befäl Ålder Tabell 1: Undersökningsgruppens mönstringsvärden (källa: PLIS) befattning menig befäl ålder allmän begåvning plikttjänstförmåga befälslämplighet fysisk kapacitet muskelstyrka ålder allmän begåvning plikttjänstförmåga befälslämplighet fysisk kapacitet muskelstyrka Antal med värde Minimum Maximum Medelvärde Std. avvikelse ,00 28,00 20,305 1, ,93 1, ,5 1, ,53 1, ,39, ,70, ,00 26,00 20,251 1, ,30 1, ,8 1, , 1, ,73, ,78,9 PROCEDUR Första steget i undersökningen var att definiera undersökningsgruppen. Därefter hämtades PLIS data och en databas ordnades där kvinnorna sorterades efter personnummer. I nästa steg skickades en enkät till varje kvinna som avbrutit och till varannan (de med jämna nummer i filen) som fullföljt utbildningen (för mer detaljer se enkäten i bilagan). En påminnelse skickades efter 1 månad till dem som inte svarade. Av sammanlagt 328 kvinnor som fick enkäten svarade 21 stycken. Svarsfrekvensen blev 62,50% i gruppen som avbröt och 77,3 i gruppen som fullföljt. Som vanligt ställs frågan om de kvinnor som svarade är representativa för populationen eller är det en speciell grupp kvinnor som valde att inte svara på enkäten? Vissa kvinnor har vi inte kunnat nå p.g.a. adressändring eller för att de var bortresta utomlands, andra svarade inte.

9 8 En statistisk bortfalsanalys har inte gjorts vilket kan vara en av undersökningens svagheter. Vi har dock valt att betrakta dem som svarat som representativa. Vissa delar av enkäten är identiska med Stockholmsstudien. Några frågor har dock uteslutits för att begränsa mängden bearbetningsmaterial och göra den hanterlig under den tid vi haft till vårt förfogande. Ett fåtal frågor har också förändrats. Frågan om kvinnornas motiv att söka sig till en militärtjänstgöring ställdes t.ex. i öppen form. Anledningen var att undvika all slags suggestion och få en lista med så spontana svar som möjligt. Motiven grupperades därefter utifrån deras likhet med varandra. Fullständig lista över kvinnornas motiv finns i bilagan. Bearbetningen gjordes efter principer beskrivna i avsnittet om design. RESULTAT VARFÖR AVGÅR KVINNOR? Vår undersökning har ej haft ambitionen att bedöma storleken på kvinnors avgångar generellt, utan endast att analysera vilka som avgått från eller fullföljt sin grundutbildning av de som ryckte in under åren OFFICIELLA ORSAKER I Pliktverkets informationssystem, PLIS registreras officiella skäl för samtliga tjänstgöringsavbrott. I vår grupp avbröt 70 av 586 kvinnor utbildningen i förväg vilket ger en avgångsfrekvens på 11,9 %. Det fåtal som avbröt men fullföljde tjänstgöring på annan befattning är borträknade från avgångsgruppen men inkluderas i gruppen som fullföljt. Enligt PLIS är det i nästan 9 av 10 fall hälsoskäl som leder till avbrott i kvinnornas plikttjänstgöring. I enstaka fall söker kvinnor vapenfri tjänst eller avbryter p.g.a. annan utredning av tjänstgöringsförhållanden" (Se tabell 2) Tabell 2: Officiella skäl till att 70 kvinnor som ryckte in avbröt sin plikttjänstgöring (källa PLIS) Orsak till avbrott Antal fall Procent Hälsoskäl Annan utredning av tjänstgöringsförhållanden Vapenfri ,1 7,1 5,7 Total ,0

10 9 INOFFICIELLA ORSAKER När kvinnorna i enkätundersökningen tillfrågades om det fanns några inofficiella skäl till avbrottet uppgav 27 av kvinnor något slags medicinsk skada eller sjukdom. I 3 fall var skada/sjukdom kombinerad med att kvinnan mådde psykiskt dåligt eller tappat motivationen. I 9 fall ligger psykiska/psykosociala skäl bakom avgången (depressiva reaktioner, fobier, psykosomatiska reaktioner på påfrestningar, sexuellt ofredande, utfrysning och en känsla av utanförskap som kvinna). I 6 fall avgick kvinnorna av andra skäl (klarade inte kunskapsprov, blev gravida eller sökte vapenfri tjänst). Två kvinnor avgick enbart på grund av motivationsbrist. På frågan om avbrottet hade kunnat förhindras ansåg ca två tredjedelar av de tillfrågade att det hade varit möjligt. Nyckelordet heter oftast stöd och det mesta hade kunnat åtgärdas vid förbandet (se tabell 3). I Stockholmsstudien uppgav kvinnorna medicinsk skada som officiell avgångsorsak i 70 % av fallen och psykosociala omständigheter i 16 % av fallen. En mer nyanserad analys visade att upp till 8 % kunde ha avgått av psykiska/psykologiska orsaker. Det är svårt att jämföra våra resultat då sättet att komma fram till dem inte överensstämmer exakt. Psykosociala omständigheter som enda orsak eller i kombination med sjukdom/skada står i vår undersökning för 25 % av avgångarna och medicinsk skada/sjukdom står för 5,5 % avgångarna. Resten handlar om andra skäl (se tabell 3a). Tabell 3: Skälen till att kvinnor som ryckte in åren avbröt sin utbildning (Källa: enkät, PLIS) Den officiella anledningen till avbrott enligt PLIS Fanns det någon inofficiell anledning till att du avbröt? Vad tror du skulle kunna förhindrat avbrottet? Hälsoskäl Med. skäl (ont i ryggen p.g.a. sned Man kunde ha fördelat belastningen belastning) bättre Annan utredning Psykosociala skäl (trivdes dåligt) Bättre stöd av befäl Hälsoskäl Med. skäl (knäskada) Tränat mer innan Hälsoskäl Andra skäl (graviditet) Inget Hälsoskäl Med. Skäl (fotskada) Befäl som är vana vid tjejer, bättre jargong Hälsoskäl Med. skäl (knäskada) Bättre befäl som tyckte bättre om tjejer i lumpen Hälsoskäl Med. Skäl (huvudvärk, blackout, Utan svar svimningar) Hälsoskäl Med. Skäl (ont i ryggen) Bättre tränad rygg, anpassad ryggsäck Hälsoskäl Med. Skäl (svampinfektion) och Försvaret som är bättre anpassad till bristande motivation kvinnor Hälsoskäl Med. Skäl (knäskada) inget Hälsoskäl Psykosociala skäl (magproblem) Bättre disciplin och ordning Hälsoskäl Med. skäl (trasigt knä) Inget, men bättre stöd från befäl och kamr skulle underlätta Hälsoskäl Psykosociala skäl (depression) Att inte behöva byta befattning och hamna långt hemifrån Hälsoskäl Med. skäl (trasigt knä) Utan svar

11 10 Den officiella anledningen till avbrott enligt PLIS Fanns det någon inofficiell anledning till att du avbröt? Vad tror du skulle kunna förhindrat avbrottet? Hälsoskäl Med. skäl (magsår) Utan svar Hälsoskäl Psykosociala skäl (rädsla för vapen) Bättre stöd från sambon Hälsoskäl Med. skäl (benhinneinflammation) Bättre skor, skoinlägg Hälsoskäl Andra skäl (gravid) Utan svar Annan utredning Andra skäl (klarade inte kunskapsprov) Mindre hårda kunskapskrav, bättre stöd från lärare Hälsoskäl Motivationsbrist Kortare tid mellan mönstring och inryckning Hälsoskäl Med. skäl (skada) Utan svar Hälsoskäl Psykosociala skäl (mådde psykiskt Bättre stöd från befäl och förbandsläkare dåligt) Hälsoskäl Med. skäl (dåligt knä) Bättre tränade muskler Hälsoskäl Med. skäl (ofta sjuk) Bättre stöd från befäl, någon kvinna att prata med Hälsoskäl Psykosociala skäl (depression) Tillgång till hjälp i samband med mordhot i familjen Hälsoskäl Med. och psykosociala skäl (ansträngningsastma och mådde psykiskt dåligt) Hälsoskäl Med. skäl (benhinneinflammation) Inget Bättre stöd från pojkvännen, mamman och kamrater Hälsoskäl Psykosociala skäl (skräck för hästar) Att informeras hur mkt man har med hästar att göra Hälsoskäl Med. skäl (hörselskada) Utan svar Hälsoskäl Med. skäl (muskelinflammation) Mer stöd från sambon och befäl Hälsoskäl Med. skäl (fotinflammation) Längre sjukskrivning, fotinlägg Annan utredning Andra skäl (klarade inte Pluggat mera kunskapsprov) Hälsoskäl Med. skäl (sjukdom) Utan svar Hälsoskäl Motivationsbrist (fick inte befattning Få rätt befattning jag ryckt in för) Hälsoskäl Med. skäl (benhinneinflammation) Passande skor Hälsoskäl Psykosociala skäl (sexuellt ofredande, Att ha en kvinna att prata med utfrysning) Vapenfri Andra skäl (vapenvägrare) Utan svar Hälsoskäl Psykosociala skäl (känsla av Bättre stöd från andra värnpliktiga utanförskap som kvinna) Hälsoskäl Med. skäl (ej klart diagnostiserat Utan svar problem med magen) Hälsoskäl Med. skäl (ryggskada) Utan svar Hälsoskäl Med. skäl (luftrörsinflammation) Bättre medicinering Annan utredning Andra skäl (klarade inte Utan svar kunskapsprov) Vapenfri Med. och psykosociala skäl (klarade Bättre stöd från befäl inte sömnbrist, toalettbesök och mat) Hälsoskäl Med. skäl (hjärtoperation) Utan svar

12 11 Tabell 3a: Sammanfattning av de inofficiella skälen till att kvinnor som ryckte in åren avbröt sin utbildning (Källa: enkät) Avgångsskäl enligt kvinnan N % Medicinsk skada eller sjukdom 2 5,5 Psykosociala skäl 9 20,5 Blandade skäl (medicinska, psykosociala, brist på motivation) 3 6,82 Brist på motivation 2,5 Andra skäl (graviditet, vapenfritt, ej klarat kunskapsprov) 6 13,6 Total 99,99 För att bättre förstå avgångsorsaker bad vi kvinnorna att skatta betydelsen av vissa omständigheter i sin egen avgång. Kvinnorna fick skatta betydelsen av varje omständighet från 0=ingen alls till =mycket stor. Den omständighet som mest bidrar till avgångar är medicinsk skada. Andra skäl skattas genomgående som att de hade antingen ingen eller liten betydelse. Mann-Whitney test visar inga signifikanta skillnader mellan meniga och befäl på frågan om hur de skattar bidragande orsaker till sina avgångar (se tabell ). Här måste vi dock påpeka att en orsak som sällan förekommer på gruppnivå kan ha haft avgörande betydelse för den enskilda kvinnan. Sexuella trakasserier kan vara exempel på detta.

13 12 Tabell : Vilken del hade det följande i att du avbröt (1=ingen 2=liten 3=stor = mkt stor Bidragande orsak till avgångar i gruppen meniga och befäl (Källa: PLIS) Befattning Avgångsorsak N Minimum Maximum Medelvärde Medicinsk skada ,65 St. avvikelse 1,387 Mann-Whitney signifikans 7 0,686 Bristande motivation ,35 0,587 0,781 Dålig trivsel ,50 1,000 0,669 Familjeskäl ,35 0,933 0,55 Menig Sexuella trakasserier ,30 0,801 0,502 Dålig behandling från befälen ,35 0,75 0,66 Dålig behandling från gruppen ,30 0,801 0,399 Psykisk påfrestning ,58 0,769 0,936 Bristande fysik ,60 0,75 0,70 Utanförskap/utfrysning ,30 0,923 0,535 Annat ,53 1,020 0,701 Medicinsk skada ,83 1,302 Bristande motivation ,5 0,963 Dålig trivsel ,59 0,959 Familjeskäl ,18 0,66 Befäl Sexuella trakasserier ,09 0,29 Dålig behandling från befälen ,68 1,129 Dålig behandling från gruppen ,1 0,796 Psykisk påfrestning ,71 1,007 Bristande fysik ,5 0,739 Utanförskap/utfrysning ,32 0,780 Annat ,52 1,327 7 Signifikansen gäller skillnaden mellan grupperna meniga och befäl

14 13 VILKA AVGÅR? (Skillnader mellan grupperna som avbrutit resp. fullföljt utbildningen) Eftersom vår undersökningsdesign inte tillåter några orsak - verkan slutsatser, talar vi om relationer (samband) mellan avgångar och vissa omständigheter som vi erfarenhetsmässigt eller från tidigare rapporter anser relevanta. Kvinnornas psykofysiska egenskaper: allmän begåvning, plikttjänstförmåga, befälslämplighet, inryckningsålder, fysisk arbetskapacitet och muskelstyrka En jämförelse av mönstringsresultat visar att det inte går att hitta någon signifikant skillnad i medelvärden för B, PF eller G-kapacitet 8 i gruppen som fullföljt resp. avbrutit sin utbildning (se tabell 5). Detta oavsett om vi granskar hela gruppen kvinnor eller om meniga och befäl analyseras separat. T-test ligger genomgående långt under en godkänd signifikansnivå på 0,05. Även i frågan om den fysiska arbetskapaciteten förefaller grupperna påfallande lika varandra. En skillnad kunde dock konstateras i gruppen meniga där den fysiska arbetskapaciteten är något högre hos dem som fullföljer. T-test visar att skillnaden närmar sig signifikansen på 0,05 nivå. Det handlar dock om en i praktiken liten skillnad (ca en tredjedel av ett stanine-steg). När det handlar om åldern, muskelstyrkan och antalet kravunderskridanden, som i vår undersökningsgrupp inte visar en normalfördelad spridning, har vi kompletterat bearbetningen med att använda Mann-Whitney test för bearbetning av skillnader i just de här egenskaperna. Här framkom inte heller några signifikanta skillnader mellan grupperna. Mann Whitney visar en signifikans som inte når 0,05 nivå (se tabellerna 6 och 7). 8 B: befälslämplighet PF: plikttjänstförmåga G: allmän begåvning

15 1 Tabell 5: Mönstringsvärden för kvinnor som fullföljt resp. avbrutit utbildningen uppdelade i meniga och befäl Befattning Mönstringsvariabel Grupp N Medelvärde Standard avvikelse t-test för oberoende grupper (signifikans) Menig Befäl Ålder Allmän begåvning Plikttjänstförmåga Befälslämplighet Fysisk kapacitet Ålder Allmän begåvning Plikttjänstförmåga Befälslämplighet Fysisk kapacitet Avgått Fullföljt Avgått Fullföljt Avgått Fullföljt Avgått Fullföljt Avgått Fullföljt Avgått Fullföljt Avgått Fullföljt Avgått Fullföljt Avgått Fullföljt Avgått Fullföljt ,00 20,39,90,93 5,28 5,58 5,20 5,58 5,10 5, 20,19 20,25 6,28 6,30 6,50 6,8 6,5 6,3 5,68 5,7 1,362 1,523 1,520 1,567 1,251 1,3 1,207 1,32 0,900 0,886 1,005 1,7 1,281 1,302 1,155 1,107 0,92 1,063 0,917 0,79 0,158 0,901 0,228 0,276 0,058 0,720 0,909 0,926 0,99 0,676 Tabell 6: Muskelstyrkan i gruppen som fullföljt resp. avbrutit utbildningen (källa: PLIS) Grupp Medelvärde N Standardavvikelse Mann-Whitney signifikans Avgått 1, ,867 Fullföljt 1,7 50 0,936 0,37

16 15 Tabell 7: Antal kravunderskridanden i gruppen som fullföljt resp. avbrutit utbildningen (Källa: PLIS) Grupp Medelvärde N Standardavvikelse Mann-Whitney signifikans Avgått 1, ,766 0,1 Fullföljt 1, ,7 Kvinnornas uppväxtvillkor: att växa upp med syskon, speciellt bröder och att ha erfarenhet av mansdominerade arbetsplatser eller praktikplatser I vår undersökning utgick vi från samma hypotes som Atterling m.fl. (2001), det vill säga att uppväxtförhållanden kan vara av betydelse för kvinnor som söker sig till militärtjänstgöring. Att växa upp med syskon, speciellt med bröder och att ha erfarenhet av mansdominerade miljöer kan ha en socialiserande effekt som gör att kvinnan är bättre förberedd för en militär, mansdominerad miljö. Vi utgick ifrån antagandena att i gruppen som fullföljt utbildningen fanns fler kvinnor som haft syskon, speciellt bröder, samt att de vuxit upp med i snitt fler syskon (speciellt bröder) än gruppen som avbrutit. Våra resultat stödjer dock inte dessa hypoteser. Ingen signifikant skillnad återfinns mellan grupperna i frågan om huruvida man har vuxit upp med bröder eller överhuvudtaget haft syskon. Ett svårtolkat undantag är att gruppen som avbrutit har vuxit upp med i snitt fler bröder än gruppen som fullföljt. Inte heller erfarenhet av mansdominerade arbetsplatser eller praktikplatser har visat något samband med kvinnornas avgångar. Mann-Whitney test är signifikant på 0,352 nivå vilket är betydligt under den godkända 0,05 nivån (se tabellerna 8-12) Tabell 8: Antal kvinnor som har bröder i gruppen som avbrutit resp. fullföljt utbildningen (Källa: enkät) Har du bröder? Avgått fullföljt Total Chi 2 signifikans mellan grupperna Ja Nej ,09 Total

17 16 Tabell 9: Antal bröder i gruppen som avbrutit resp. fullföljt utbildningen (Källa: enkät) Grupp Antal bröder (Medelvärde) Standardavvikelse N Mann-Whitney signifikans Avgått 1,25 1,01 Fullföljt Total 0,93 0, ,99 0, ,01 Tabell 10: Antal kvinnor som haft syskon i gruppen som avbrutit resp. fullföljt utbildningen (Källa: enkät) Har du syskon? Avgått Fullföljt Total Chi 2 signifikans Ja Nej ,52 Total Tabell 11: Antal syskon i gruppen som avbrutit resp. fullföljt utbildningen (Källa: enkät) Grupp N Antal syskon (medelvärde) Standard avvikelse Mann-Whitney signifikans Avgått 1,95 0,21 fullföljt 198 1,92 0,26 0,878

18 17 Tabell 12: Erfarenhet av mansdominerade arbetsplatser i gruppen som avbrutit resp. fullföljt utbildningen (Källa: enkät) 1=ingen 2=viss 3=stor =mkt stor Grupp N Medelvärde St. avvikelse Avgått 2,11 0,92 Mann-Whitney signifikans fullföljt 197 1,95 0,80 0,352 Kvinnornas hemförhållanden: relationer till föräldrar, syskon, vänner och partner Att det spelar roll hur hemmasituationen är under tjänstgöringstiden har vi inom Pliktverket både erfarenhetsmässig kännedom om samt en del forskningsresultat som bekräftar. Man ska ha ett fungerande hem att åka till för vila och återhämtning. Ju tryggare och mer stödjande relationerna är i hemmet desto större är chanserna att lyckas med sin värnplikttjänstgöring. Faktorerna vi har valt att titta på är: fast sällskap vid inryckningstiden samt socialt och känslomässigt stöd från betydelsefulla personer hemma. Att ha fast sällskap kan i det här sammanhanget både hjälpa och stjälpa. Det kan fungera stödjande och trygghetsskapande eller bli en källa till oro om kvinnan inte anser sig få det stöd hon behöver eller rent av oroar sig över om relationen kommer att hålla. I vår grupp är det troligen oftare ett orosmoment än en trygghetskälla att ha en partner hemma. De som har fast sällskap avgår nämligen oftare. Chi 2 test är signifikant på 0,012 nivå (se tabell 13). Detta bekräftar resultat av Stockholmstudien där fast sällskap vid inryckningen var vanligare hos befälen som avbröt än hos dem som fullföljde. Vi har däremot inte delat gruppen i befäl och meniga, utan resultaten gäller alla kvinnor som svarade på vår enkät. Det finns dock indikationer på att kvinnliga befäl är mer beroende av stöd från sina partners för att klara av plikttjänstgöringen (se tabell 1c) vilket man även fann i Stockholmsstudien. Tabell 13: Antal kvinnor som haft fast sällskap i gruppen som avbrutit resp. fullföljt utbildningen (Källa: enkät) Avgått Fullföljt Totalt Chi 2 signifikans Hade fast sällskap vid inryckningen Ej fast sällskap vid inryckningen ,012 Totalt

19 18 Stödet hemifrån ser likadant ut för dem som avgår och dem som fullföljer utbildningen i gruppen meniga. I befälsgruppen kunde följande skillnader konstateras: De som fullföljer utbildningen får oftare lagom (varken för lite för mycket eller) stöd från pappa, mamma och partnern (se tabellerna 1a-1e). I vår enkät fick kvinnorna själva bedöma om stöd som de fick hemifrån var lagom eller inte. Tabell 1: Hur mycket stöd fick du under värnplikten av? (Källa: enkät) a: mamma Befattning Menig Befäl Hur mycket stöd fick du under värnplikten av mamma? Avgått Fullföljt Total Chi 2 signifikans För lite eller för mycket 9 13 Lagom Total För lite eller för mycket Lagom Total ,22 0,052 b: pappa Befattning Menig Befäl Hur mycket stöd fick du under värnplikten av pappa? Avgått Fullföljt Total Chi 2 signifikans För lite eller för mycket Lagom Total För lite eller för mycket Lagom Total ,593 0,007

20 19 c: partner Befattning Menig Befäl Hur mycket stöd fick du under värnplikten av din partner? Avgått Fullföljt Total Chi 2 signifikans För lite eller för mycket Lagom 10 5 Total För lite eller för mycket Lagom Total ,592 0,02 d: vänner Befattning Menig Befäl Hur mycket stöd fick du under värnplikten av dina vänner? Avgått Fullföljt Total Chi 2 signifikans För lite eller för mycket Lagom Total För lite eller för mycket Lagom Total ,308 0,107 e: syskon Befattning Menig Befäl Hur mycket stöd fick du under värnplikten av dina syskon? Avgått Fullföljt Total Chi 2 signifikans För lite eller för mycket Lagom Total För lite eller för mycket Lagom Total ,57 0,588

21 20 Mönstringsförhållanden: mönstringskontor, mönstringsupplevelse, manlig eller kvinnlig psykolog, tjejmönstring Mönstring eller i kvinnornas fall antagningsprövning är ofta kvinnans första strukturerade möte med försvaret. Vi var intresserade av att se om det finns några skillnader i mönstringsförhållanden mellan kvinnor som avbryter respektive fullföljer sin värnplikt. Eftersom avgångarna varierar mellan de olika regionkontoren jämförde vi deras avgångsfrekvens och fann ingen signifikant skillnad i dessa variationer. De skillnader som går att se har med stor sannolikhet uppstått av slump. Chi2 test är inte signifikant (se tabell 15). Tabell 15: Avgångsfrekvensen på olika mönstringskontor (Källa: PLIS) Mönstringskontor Avgått Fullföljt Total % avgångar 9 Chi 2 signifikans Kristianstad ,53 Göteborg ,19 Stockholm 0, ,85 Karlstad ,36 Östersund ,71 Total ,0810 Det verkar inte heller spela någon roll om den sökande kvinnans plikttjänstförmåga och befälslämplighet bedöms av en manlig eller kvinnlig psykolog. Spridning av resultat ser likvärdiga ut (se figur 3). Detta säger givetvis ingenting om psykologernas bedömningar av PF och B är bra eller dåliga i enstaka fall, bara att de följer den förväntade teoretiska spridningen på gruppnivå. Det borde påpekas att flesta bedömningarna eller 69,1% är gjorda av kvinnliga psykologer. 9 Procenten gäller kvinnor med känt mönstringskontor

22 21 Figur 2: Hur manliga och kvinnliga psykologer bedömer kvinnornas plikttjänstförmåga och befälslämplighet (Källa: PLIS) procent fall PSYKOLOG man kvinna Plikttjänstförmåga Procent fall PSYKOLOG man kvinna Befälslämplighet 1-9 Däremot visar mönstringsupplevelser ett klart samband med avgångsfrekvensen, fast på ett för oss oväntat och svårtolkat sätt: kvinnor som avgick beskrev sina mönstringsupplevelser som mer positiva än de som fullföljde utbildningen. En möjlig förklaring kan vara att en del kvinnor fick vid mönstringen en alltför skön bild av hur det är att göra lumpen som fick ge vika för verkligheten på förbandet. I gruppen meniga är avgångar störst bland dem som hade antingen mycket negativa eller mycket positiva upplevelser. Mann-Whitney test är signifikant på 0,0 nivå för meniga och 0,03 nivå för befäl (se tabellen nedan). Tabell 16: Mönstringsupplevelser i gruppen som avgått resp. fullföljt utbildningen (Källa: enkät) Hur upplevde du mönstringen? 1= mkt. negativt 2=negativt 3=positivt = mkt positivt medelvärde Mann-Whitney signifikans menig avgått fullföljt 3,0 3,11 0,038 befäl avgått fullföljt 3,58 3,21 0,027

23 22 Vi har tyvärr inte kunnat analysera effekterna av tjejmönstringen eftersom bland dem som svarade på vår enkät fans bara 1 st. som tjejmönstrade. Förhållanden på förbandet: stöd av värnpliktiga kamrater och befäl och hur kvinnan tycker att hon upplevs av sitt närmaste överordnade befäl Det hade varit fel att endast studera kvinnornas psykofysiska egenskaper, hemförhållanden och mönstringen och utesluta förbandsförhållanden som avgångsfaktor det är på förbandet verkligheten börjar! Därför bestämde vi oss att fråga kvinnor om deras relationer till befäl och värnpliktiga kamrater. Hypotesen som vi utgick ifrån var att gruppen som fullföljde utbildningen upplevde sina relationer på förbandet som bättre och tvärtom. Inget signifikant samband återfinns mellan hur kvinnorna tror att de upplevs av sina närmaste överordnade befäl och avgångsfrekvensen (se tabell 17).

24 23 Tabell 17: Hur upplevdes du av ditt närmaste överordnade befäl? (Källa: enkät) befattning Hur upplevdes du av din närmaste överordnade befäl? Avgått Fullföljt Total Mann-Whitney signifikans ganska negativt 1 3 ganska positivt menig mkt negativt ,16 mkt positivt Total Utan svar ganska negativt 5 9 befäl ganska positivt ,158 mkt negativt mkt positivt Total Båda grupperna har även fått ungefär lika mycket stöd från sina värnpliktiga kamrater och från befäl (se tabellerna 18 och 19).

25 2 Tabell 18: Hur mycket stöd fick du under värnplikten av dina värnpliktiga kamrater? (Källa: enkät) Befattning Menig Befäl Hur mycket stöd fick du under värnplikten av dina värnpliktiga kamrater? Avgått Fullföljt Total Chi 2 signifikans För lite eller för mycket Lagom Total För lite eller för mycket Lagom Total ,277 0,95 Tabell 19: Hur mycket stöd fick du under värnplikten av dina befäl? (Källa: enkät) Befattning Menig Befäl Hur mycket stöd fick du under värnplikten av dina befäl? Avgått Fullföljt Total Chi 2 signifikans För lite eller för mycket Lagom Total För lite eller för mycket Lagom Total ,332 0,138 Kvinnornas personliga egenskaper och deras motiv att söka sig till en militärtjänstgöring Det hävdas att motivation spelar roll i hur man lyckas med såväl mönstringen som tjänstgöringen - med stark vilja kan man även kompensera för en del svagheter. Här har vi inte valt att mäta viljans (motivationens) kraft utan att titta på själva motiven (skälet till att göra värnplikt). Vi frågade kvinnor i enkäten varför de sökte. Därefter grupperade vi deras motiv efter deras inbördes likhet och analyserade avgångsfrekvensen för kvinnor med de mest förekommande motiv. Enligt vår analys är avgångsfrekvensen lägst bland de kvinnor som ser sin plikttjänstgöring som en chans att göra något annorlunda, kul eller spännande. Högst andel avgångar hittar vi bland dem som har ambition att söka sig vidare till något uniformsyrke såsom officer, polis, pilot, eller brandman. Chi2 test är signifikant på 0,002 nivå (se följande tabell).

26 25 Tabell 20: förstahandsmotiv i gruppen som fullföljt resp. avbrutit utbildningen Motiv avgått fullföljt Total % avgångar Chi2 signifikans Förberedelse till något uniformyrke officer, polis m.m.) ,07 Utmaning, testa sig själv, testa sina gränser ,75 0,005 Göra något annat som är annorlunda, intressant, spännande ,1 Andra motiv ,50 Total ,67 Grupperna skiljer sig inte i personliga egenskaper som tydlighet, förmåga att sätta gränser och bli tagen på allvar, ta itu med konflikter och ha lätt att umgås med killar (tabell 21). En enda signifikant skillnad återfinns i befälsgruppen där fullföljande befäl i större omfattning tycker att de är missförstådda av killar. Här måste påpekas att för varje fråga har det mest socialt negativa alternativet fått värde 1 och det mest socialt positiva värdet. Den kvinna som angett värdet på påståendet Killar missförstår mig ofta har i så fall svarat det stämmer inte alls. Se även en fullständig lista över kvinnornas motiv att fullgöra värnplikt i Bilaga sida.

27 26 Tabell 21: Kvinnornas personliga egenskaper i gruppen som avbrutit resp. fullföljt utbildningen (Källa: enkät) I vilken grad stämmer dessa påståenden på dig? 1=inte alls 2=något 3=mycket =helt (i vissa fall tvärtom) 1=mest negativt =mest positivt Medelvärde Mann- Whitney signifikans Det händer ofta att jag säger ifrån till andra människor avgått fullföljt 2,85 2,67 0,83 Killar missförstår mig ofta avgått fullföljt 3,68 3,58 0,235 Meniga Tydlighet gentemot andra människor är viktigt för mig Jag framför mina åsikter även fast de är obekväma avgått fullföljt avgått fullföljt 3,5 3,27 3,10 2,82 0,319 0,19 Jag blir alltid tagen på allvar avgått fullföljt 2,90 2,80 0,33 Jag har svårt att sätta gränser gentemot killar avgått fullföljt 3,85 3,75 0,20 Jag tycker att det är lättare att umgås med killar än med tjejer avgått fullföljt 3,10 3,72 0,100 Jag håller ofta tyst för att undvika konflikter avgått fullföljt 3,75 3,53 0,151 Det händer ofta att jag säger ifrån till andra människor avgått fullföljt 2,83 2,79 0,833 Killar missförstår mig ofta avgått fullföljt 3,83 3,5 0,002 Tydlighet gentemot andra människor är viktigt för mig avgått fullföljt 3,37 3,1 0,803 Befäl Jag framför mina åsikter även fast de är obekväma avgått fullföljt 2,87 2,76 0,572 Jag blir alltid tagen på allvar avgått fullföljt 3,00 2,83 0,233 Jag har svårt att sätta gränser gentemot killar avgått fullföljt 3,92 3,81 0,221 Jag tycker att det är lättare att umgås med killar än med tjejer avgått fullföljt 2,71 2,89 0,376 Jag håller ofta tyst för att undvika konflikter avgått fullföljt 3,62 3,0 0,133

28 27 VILKA LYCKAS? (FRAMGÅNGSFAKTORER) Vilka som lyckas är nästa fråga som den här analysen försöker besvara. För att kunna göra detta behövdes först ett kvantifierbart mått på kvinnornas framgång i lumpen. I sin undersökning på värnpliktiga som ryckte ut året 1997 använder Carlstedt (1999) det militära vitsordet (tjänstgöringsbetyget) som kriterievariabel och finner ett positivt samband mellan tjänstgöringsbetyget och de värnpliktigas mönstringsvärden. Vi valde att använda två slags tjänstgöringsbetyg: allmän lämplighet som soldat och kunskaper och färdigheter i befattningen. Båda betygen visar en ganska normal spridning på en skala från 1 till 10 (se figur 3). I vår analys visar följande mönstringsvärden ett positivt samband med tjänstgöringsbetyget för allmän lämplighet: plikttjänstförmåga (r=0,259), befälslämplighet (r=0,239), allmän begåvning (r=0,190) fysisk arbetskapacitet ( r=0,205). Alla korrelationer är signifikanta på 0,01 nivå. På liknande sätt hittar vi ett positivt samband mellan tjänstgöringsbetyget för kunskaper och färdigheter och följande mönstringsvärden: plikttjänstförmåga (r=0,23), befälslämplighet (r=0,217), allmän begåvning (r=0,21), fysisk arbetskapacitet (r=0,211). Även här är alla korrelationer signifikanta på 0,01 nivå. Ett mönstringsresultat som inte visar något samband med tjänstgöringsbetygen är muskelstyrkan.

29 28 Figur 3: Tjänstgöringsbetyg för allmän lämplighet och kunskaper och färdigheter för kvinnor som fullföljt sin militära tjänstgöring (procent kvinnor med värden 1-10) Procent 0 1,00 3,00,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 Procent 0 1,00 2,00,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 Kunskaper och färdigheter Allmän lämplighet N:6 N:6

30 29 Tabell 22: korrelationsmatris mellan prognosvariablerna (mönstringsdata) och kriterievariablerna (tjänstgöringsbetyg) Källa: PLIS Variabel Allmän lämplighet Kunskaper och färdigheter Befälslämplighet Plikttjänst - förmåga Fysisk kapacitet Muskelstyrka Allmän begåvning Allmän lämplighet Pearson korrelation 11 0,797 0,239 0,259 0,205 0,031 0,190 N Kunskaper och färdigheter Pearson korrelation N 0, , , , , ,21 37 Befälslämplighet Pearson korrelation N 0, , , , , , Plikttjänstförmåga Pearson korrelation N 0, , , , , , Fysisk kapacitet Pearson korrelation N 0, , , , , , Muskelstyrka Pearson korrelation N 0, , , , , , Allmän begåvning Pearson korrelation N 0, , , , , , Statistiskt signifikanta korrelationer är tryckta med fet stil

31 30 DISKUSSION Syftet med vårt arbete är att följa upp studien Värnpliktiga kvinnor i fokus (Atterling m.fl. 2001), eventuellt bekräfta dess resultat och utvidga studien på några punkter. En bred statistisk bild av kvinnor som gör värnplikt kommer att kunna användas som underlag för urvalsarbetet och som en startpunkt för en fördjupning inom vissa områden där nya frågeställningar har väckts. Vi har inte haft syftet att jämföra kvinnor med män. Vår undersökningsgrupp består av 99 % av de kvinnor som under åren ryckte in för värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring. Detta är en i hög grad selekterad grupp. Eftersom kvinnor söker frivilligt är de självselekterade och välmotiverade. De selekteras ytterligare vid mönstringen - av dem som söker brukar endast 0-50 % skrivas in. Detta förklarar att spridningen av deras mönstringsvärden inte riktigt följer den teoretiska stanine skalan utan visar en förskjutning mot högre resultat i såväl allmän begåvning som plikttjänstförmåga, befälslämplighet och fysisk arbetskapacitet. De flesta är 19 eller 20 år gamla när de rycker in. Äldsta kvinnan i gruppen var 28 år gammal. Hälsan var avgångsorsak i 9 av 10 fall enligt Pliktverkets informationssystem. Resten handlar om antingen vapenfri tjänstgöring eller annan utredning av tjänstgöringsförhållanden. Eftersom hälsobegreppet innefattar såväl frånvaro av skada/sjukdom som psykiskt och socialt välbefinnande, bad vi kvinnorna att ytterligare specificera sina avgångsskäl. Det som framkom var att medicinsk skada eller sjukdom var orsaken till ca % av avgångarna medan psykosociala skäl låg bakom ca 20 %. Siffrorna skiljer sig något från Stockholmsstudien vilket kan bero på att proportionerna mellan olika avgångsorsaker helt enkelt varierar från år till år. Dessutom har vi inte använt exakt samma teknik för gruppering av avgångsorsaker. I verkligheten är det oftast en rad samverkande omständigheter som leder till avgång. Vad har bidragit mest till att du avbröt utbildningen, var en av frågorna i vår enkät. I gruppen meniga har medicinsk skada bidragit mest. Därefter kommer bristande fysik och psykisk påfrestning. För befäl ser rangordningen lite annorlunda ut. Medicinsk skada kommer först, därefter psykisk påfrestning och på tredje plats dålig behandling från befälens sida. Sexuella trakasserier hade antigen ingen eller en väldigt liten del i kvinnornas avgångar och hamnar på sista plats för befälsgruppen och delad sista plats bland meniga. Analys på individnivån visar att i ett fall var sexuellt ofredande, kombinerat med utfrysning, direkt orsak till avgång och i ytterligare ett fall var det känsla av utanförskap som kvinna som ledde till avbrottet. Båda kvinnorna avgick officiellt av hälsoskäl. En av kvinnorna tyckte att det skulle räcka med att ha någon kvinna att prata med för att kunna hantera situationen och stanna kvar medan den andra kvinnan eftersträvade bättre stöd från andra värnpliktiga. Sammanfattningsvis bekräftar detta något som många förbandsläkare känner till: soldaten söker inte alltid för det han egentligen söker (Lind 1998). Han (vi tillägger: även hon) väljer att framhäva somatiska besvär när det i själva verket handlar om stress, dåliga relationer eller liknande. Detta framgår av kvinnornas svar på frågan om deras avgångar hade kunnat förhindras. I de flesta fall upplever kvinnan att detta kunde ha gjorts. Ett av exemplen är att kvinnan slutar sin tjänstgöring p.g.a. magproblem som hon själv anser vara orsakade av bristande ordning och disciplin på förbandet. En del kvinnor anser att förbandet hade kunnat stödja dem bättre och ge dem bättre anpassad utrustning. I vissa fall tyckte kvinnorna att mer fysisk träning före

32 31 inryckningen hade hjälpt. Även stöd hemifrån eftersträvades och i vissa fall ett kvinnligt samtalsstöd på förbandet. Pliktverkets avgångsförebyggande insatser kommer att diskuteras lite längre fram i samband med mönstringsförhållanden. Det står klart att sjukdom/skada inte behöver leda till avgång. Däremot tycks det som att sjukdom/skada plus brist på stöd av viktiga personer därhemma minskar kvinnans möjlighet att stanna kvar. Kvinnliga befäl som antingen blir sjuka, skadade eller trivs dåligt verkar vara ännu mer beroende av det sociala stödet hemma och på förbandet, för att lyckas fullfölja utbildningen, än sina meniga kamrater. Nästa steg i vårt arbete var att jämföra kvinnor som avbryter utbildning med dem som fullföljer. I Stockholmsstudien hade meniga som avgick lägre medelvärde på inskrivningsprovet och fler kravunderskridanden jämfört med dem som fullföljde. I befälsgruppen hade de som avgick något sämre fysisk arbetskapacitet jämfört med dem som fullföljt. Dessutom var avgångsgruppen något äldre än de som fullföljde. I vår studie är likheterna mer påfallande. Den enda skillnaden som fanns var att meniga som fullföljde utbildningen hade något bättre fysisk arbetskapacitet jämfört med dem som avgick. I befälsgruppen kunde inte den skillnaden konstateras. Att vi inte fann någon skillnad mellan grupperna i frågan om allmänbegåvning och antal kravunderskridanden kan förklaras med faktumet att vår grupp hade både högre medelvärde på inskrivningsprovet och färre kravunderskridanden än kvinnor som tjänstgjorde åren Rätt kvinna hade den här gången i större utsträckning kommit på rätt plats dvs. fått en befattning som hon uppfyllde kraven för. Låg muskelstyrka har återigen inte visat någon prognoskraft för avgångar och, som vi kommer att diskutera senare, inte heller för kvinnornas tjänstgöringsbetyg. Lågt värde på muskelstyrkan är idag ett hinder för många kvinnor att få den befattning de önskar och i övrigt uppfyller kraven för. Ibland är detta ett hinder att få göra värnplikt överhuvudtaget. Frågan är om inte mätmetoden för muskelstyrkan gör att vi att går miste om duktiga och motiverade kvinnor som annars skulle ha haft chans att fullgöra sin värnplikt på ett bra sätt. Vi utgick ifrån hypotesen att vissa uppväxtförhållanden gynnar kvinnornas anpassning till det militära livet. I dessa ingår att växa upp med syskon och gärna bröder, samt att ha erfarenhet av mansdominerade arbetsplatser eller praktikplatser. Detta anses gynna socialiseringen genom att kvinnan har möjlighet att lära sig manliga tanke- och beteendemönster. Resultatet blev inte som vi förväntat oss. Grupperna växte upp med i snitt lika många syskon och lika många växte upp med bröder. De som avgick hade dock i snitt fler bröder och större erfarenhet av mansdominerade arbetsplatser. Slutsatsen som man kan dra är att det inte räcker att ha erfarenheter av manliga miljöer för att anpassningsförmåga till just en militär miljö skall öka. Vi har tyvärr inte frågat om huruvida erfarenheterna var positiva, respektive negativa. En hypotes kan vara att positiva erfarenheter av manligt dominerade arbetsplatser och praktikplatser ökar kvinnans chans att lyckas med GU, medan negativa erfarenheter minskar den. Analys av kvinnornas aktuella hemförhållanden visar att meniga kvinnor som avgår får lika mycket stöd av föräldrar, syskon, vänner och partner som meniga som fullföljer. Bland de befälsuttagna ser vi dock ett samband mellan fullföljandet av värnplikten och stödet från i första hand pappa, därefter mamma och partner. De avgår oftare om de får för lite stöd av dessa betydelsefulla personer. Att ha ett fast förhållande när man rycker in kan både hjälpa och stjälpa. Antingen fungerar relationen som en stödjande och trygghetsgivande faktor eller tvärtom, som orosmoment. I alla fall sätter den militära tjänstgöringen relationen på prov. Vår analys visar att kvinnor som har fast förhållande avgår oftare.