HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.
|
|
- Barbro Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.
2
3 Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor och barn är kriminella handlingar som påverkar kvinnors och barns livssituation och är utöver en hälso- och jämställdhetsfråga även en rättslig fråga samt en social fråga. Mörkertalet är stort när det gäller brott i den privata sfären och det är endast 15 % som polisanmäler den senaste våldshändelsen och endast 8 % det senaste sexuella övergreppet enligt Slagen dam - Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning. Endast få anmälningar leder till åtal och fällande dom. Våld i nära relationer Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det lyfter fram den särställning som just detta våld har ifråga om orsaker, konsekvenser och åtgärder för alla drabbade till skillnad från det våld som sker av t.ex. okända förövare på allmän plats. Våld, i olika former, är ett väldigt vanligt mänskligt fenomen, som de allra flesta människor på ett eller annat sätt kommer i kontakt med under sin livstid. Det orsakar oerhört stort lidande för personer som utsätts för och som bevittnar våld, och har även negativa konsekvenser för den som utövar våld. Därutöver leder det till stora samhällsekonomiska efterverkningar, bland annat i form av polis- och sjukvårdskostnader. Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Med våld avses en mängd olika handlingar som sker mellan människor. Per Isdal, som har lång erfarenhet av arbete med våld, framhåller maktutövning som våldets kärna. Betraktad som en makthandling har våldet ett mål; att påverka andra människor. Det är viktigt att ständigt ha ett säkerhetstänkande kring den som är utsatt för våld och omedelbart verka för att våldet upphör. Det är också viktigt med förståelse och medvetenhet kring vad den drabbade varit med om och vilka konsekvenser det fått. Olika former av våld: Fysiskt våld Varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta Psykiskt våld Kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld är också direkt hot om fysiskt våld och våldsamma konsekvenser och indirekt hot om t.ex. självmord eller hot riktat mot an-
4 nan närstående, husdjur eller egendom. Begränsning av den närståendes rörelsefrihet är psykiskt våld. Barn som bevittnat våld har upplevt våld. Sexuellt våld När någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld är de handlingar som uppfattas av den närstående som sexuellt kränkande. Materiellt våld Den aggressivitet som riktas mot och förstör materiella ting både i och utanför hemmet och som skapar oro och rädsla. Latent våld Stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld. KOMMUNENS ANSVAR Socialtjänstlagen Kommunen har enligt 2 kap 2 SoL det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret inkluderar olika former av stöd till kvinnor som utsätts för våld. 3 kap 1 SoL: - Kommunerna ska svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Kommunernas ansvar för våldsutsatta kvinnor förtydligas i 5 kap 11: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten måste därför aktivt erbjuda hjälp av olika slag, t.ex. en tillfällig bostad, rådgivning, kontaktperson, hjälp att kontakta andra myndigheter och dylikt.
5 När det förekommer våld inom familjen är barnen i ett särskilt utsatt läge. Sådana fall måste bli föremål för en noggrann uppmärksamhet från socialtjänstens sida. I socialtjänstens ansvar ligger också att själv ta initiativ till kontakt med kvinnan när det blir känt att någon har utsatts för misshandel. Kvinnofridspolicy inom omsorgsförvaltningen Som anställd inom omsorgsförvaltningen möter vi ibland kvinnor som blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld av någon närstående. Det kan vara en omsorgstagare eller en arbetskamrat. Det är en svår situation att hantera och det är viktigt att vi har kunskap om kvinnofridsfrågor och känner oss trygga att agera utifrån vår yrkeskompetens. Omsorgsnämnden fattade beslut om en vägledande policy i kvinnofridsärenden för personal inom omsorgsförvaltningen. I kvinnofridsärenden skall personal, biståndshandläggare och chefer samverka med omsorgstagarens bästa i fokus. All berörd personal skall få information om innebörden i policyn. Policyn skall finnas tillgänglig på alla arbetsplatser och all personal som nyanställs skall informeras om kvinnofridspolicyn. Inom varje verksamhet skall finnas personal som kan informera om kvinnofrid och veta vilka hjälpinsatser av olika slag som finns för våldsutsatta kvinnor. Många gånger känner inte kvinnan själv till vilka möjligheter hon har till stöd och hjälp. Det stöd vi kan och bör ge skall utgå från den individuella situationen, hur akut läget är och från en bedömning av den utsatta kvinnans skyddsbehov. Att berätta för någon som lyssnar aktivt kan vara en hjälp för kvinnan att komma fram till hur hon skall handla och det kan stärka hennes självförtroende i en svår situation. Det är viktigt att en våldsutsatt kvinna aldrig hänvisas till en annan arbetsgrupp/handläggare. Den person som kvinnan har fått kontakt med skall hjälpa henne att komma rätt. Mötet med en kvinna utsatt för våld eller andra övergrepp från närstående Identifiering Många kvinnor söker av olika skäl inte själva hjälp. Att identifiera att en person är utsatt för fysiskt och/eller psykiskt våld eller andra övergrepp från någon närstående kan vara svårt eftersom det inte heller alltid är uppenbart att någon är utsatt. Fysisk eller psykisk misshandel syns inte alltid vare sig i form av skador eller genom kvinnans uppträdande.
6 Diffusa signaler Det sammanhang där kvinnan söker hjälp kan ha ett annat fokus än våld och leda till att tecken på misshandel inte uppmärksammas. Långvarig kontakt med socialtjänsten där olika typer av bistånd beviljats utan någon märkbar effekt till förbättring. Långvarig ohälsa - frekventa läkarbesök med diffusa symptom. Depression är en vanlig reaktion på misshandel. Posttraumatiskt stressyndrom kan vara en annan följd av långvarig misshandel. Kommer mannen och kvinnan gemensamt på besök ska man vara uppmärksam på om mannen intar en ledande roll och för båda parters talan samtidigt som kvinnan agerar undfallande och det är svårt att skapa kontakt med henne. Vissa grupper kan ha speciella svårigheter att söka stöd och är särskilt svåra att uppmärksamma, såsom kvinnor med invandrarbakgrund, med funktionshinder och de som lever i hbt-relationer. Extra behov av socialbidrag utan att det finns tydlig grund för det kan vara ett tecken på att mannen har kontroll över ekonomin. Frekventa besök, ovanliga eller oklara behov/ansökningar kan var indikationer på att allt inte står rätt till i förhållandet och att misshandel förekommer. Tidiga tecken på relationsbetingat våld Kvinnans partner bestämmer alltmer i frågor som rör kvinnan personligen. Kvinnan blir alltmer isolerad. Mannen kontrollerar kvinnans vardagsliv. Kvinnan bestraffas på olika sätt för förseelser som han bestämt. Mannen talar nedlåtande om andra kvinnor. Relationen leder till att man flyttar ihop väldigt tidigt i förhållandet. Att vara dubbel utsatt Det finns många kvinnor som på grund av funktionsnedsättningar och andra svårigheter är dubbelt utsatta när det gäller relationsbetingat våld. Kvinnor med funktionsnedsättningar Är ofta mer beroende av den som utövar våld (man, familj eller personal). Kan ha svårigheter med att förmedla det hon utsatts för. Kan ha svårigheter med att bli trodd. Våldet riktas ofta mot funktionshindret.
7 Äldre kvinnor Är ofta mer beroende av den som utövar våld (man, familj eller personal). Våldet kan ha pågått mycket länge, svårt att ta sig ur beroendet. Våldet kan ha uppkommit på äldre dar, ny man. Våldet kan uppstå när mannen eller kvinnan blir dement. Våldet kan uppstå om kvinnan blir sjuk/funktionshindrad. Kvinnor med invandrarbakgrund Kan vara rädda för polis. Vet inte att det är olagligt att bli slagen och våldtagen av sin man. Kan ha svårt för att prata om våld och sexualitet (tabun). Kan riskera att frysas ut av familjen om hon anmäler mannen. Kan riskera att förlora sina barn om hon lämnar mannen. Kan ha svårt för att förmedla sig på grund av språket. Vet inte att hjälp finns att få. Kan vara orolig för att bli utvisad (tvåårsregeln). Missbrukande kvinnor Kan ha svårt för att bli trodda. Fördomar om att missbrukare alltid slåss, att det ingår i missbruket. Kan ha svårt för att finna hjälp och skydd. Kan vara beroende av sin partner för överlevnad och skydd, annars ett lätt villebråd för andra män. Är ofta misstrogen mot polis och myndigheter. Kvinnor med funktionsnedsättningar Kvinnor med funktionsnedsättningar är utsatta för hot, våld och sexuelle trakasserier i lika hög grad eller i högre grad jämfört med kvinnor totalt. När kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld är det ofta en närstående person eller en person som man är beroende av som utövar våldet. Det är inte ovanligt att kvinnan utsätts för flera olika typer av våld och att våldet är upprepat. Det är inte heller ovanligt att händelser som om det drabbar en icke funktionsnedsatt person skulle beskrivas som rena övergrepp, beskrivs som vardagsföreteelser när det gäller en funktionsnedsatt person. Våldet riktas ofta mot själva funktionsnedsättningen. Om kvinnan har balansproblem så slår mannen undan hennes ben. Synskadade kvinnor kan utsättas för krokben och intellektuellt funktionsnedsatta kvinnor kan nedvärderas och kallas idioter. Våldet riktas mot det som gör ont eller är försvagat. En vanlig allmän uppfattning kan vara att en psykiskt funktionsnedsatt kvinna inbillar sig övergreppen. Kanske vårdas de för vanföreställningar och kan därmed upplevas som mindre trovärdiga.
8 Äldre kvinnor Ålder har en avgörande betydelse när det gäller sjukdomar och funktionsnedsättningar. Detta medför en ökad såbarhet och ett ökat beroende av andra personer i vardagen. Vanliga övergrepp när det gäller äldre kvinnor är att man utsätts för slag, hårdhänt behandling, ekonomiskt våld, begränsningar av frihet, förvägran om hjälp eller hjälpmedel samt olika former av psykiska och sexuella övergrepp. BEMÖTANDE Respekt och förståelse Att möta kvinnan med respekt och förståelse är grundläggande. Det är viktigt att vara lyhörd när det gäller kvinnans behov och vilja. Samtidigt måste vi ha förståelse för de mekanismer som kan hindra kvinnan från att lämna mannen, ta emot hjälp och berätta om svåra upplevelser. Hon är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad. Hon kan vara orolig för att inte bli trodd och förstådd. Ge henne därför tid och gör henne uppmärksam på hennes rättigheter. Kvinnan kan i ett akut läge vara upprörd och har kanske svårt att redogöra kronologiskt för vad som hänt. Det viktiga initialt är inte att veta allt, det viktigaste är att få information för en bedömning av hennes säkerhet och vilka insatser som kan vara aktuella. Ha tålamod, eftersom hon upprepade gånger kan flytta hem till mannen igen. VÅGA FRÅGA Våga fråga! Var konkret! Misstänker du att hon lever i en relation där hon blir utsatt för någon form av våld, fråga rakt på sak. Undvik ordet misshandel. Använd ord som slag, knuffar, sparkar etc. Ställ frågor om kontroll, svartsjuka och begränsning. Det är viktigt att fånga upp kvinnan omgående. Går det några dagar hinner kvinnan rationalisera bort det hela. Exempel på frågor man kan fråga vid misstanke om våld Inledande frågor Jag har märkt bland mina brukare att det är vanligt med våld i familjen. Därför har jag börjat fråga alla om de blivit utsatta för våld av någon de känner. Jag frågar alla mina brukare om deras relationer och familj så jag kan förstå dem bättre och diskutera de problem de har.
9 Eftersom många kvinnor lever med någon som skadar eller hotar dem och vi vet att det påverkar hälsan och det psykiska måendet, frågar jag numera alla brukare om våld och övergrepp. Indirekta frågor Jag träffar ibland brukare som skadats eller hotats av någon de älskar. Har det någonsin hänt dig? Alla par bråkar ibland. Vad händer när du och din partner bråkar? Leder bråken någonsin till fysiskt våld? Direkta frågor Har din partner någonsin slagit eller skadat dig på något sätt? Har din partner någonsin gjort dig illa? Har din partner hotat att göra dig illa? Är du rädd för din partner? Är det säkert för dig att gå hem? Har din partner gjort något sexuellt mot dig som du inte har velat? Blir din partner svartsjuk, vad händer då? Tipsa om hjälp Framhåll möjligheterna till att få hjälp. Informera om vad det finns för alternativ, Kriscentrum för kvinnor, advokathjälp, polisanmälan, prata rättigheter, erbjud om möjligt att följa med till läkare för att dokumentera skador. Om kvinnan förnekar relationsbetingat våld Förmedla att du hör vad hon säger men att det är ditt uppdrag att informera om alternativ till stöd och hjälp..informera om att det finns andra att prata med Kriscentrum för kvinnor respektive män etc. Tala om att du är orolig och att ingen skall behöva utsättas för våld. Gör alltid en bedömning av den utsatta kvinnans skyddsbehov! Om det händer igen Uppmuntra till att prata, upprepa informationen och visa på olika alternativ igen. Kvinnan skall erbjudas stöd i kontakt med Kriscentrum för kvinnor respektive män, anhörig, vän, annat alternativ. Erbjud stöd genom med att följa med kvinnan till läkare. Be kvinnan skriva dagbok.
10 Erbjud hjälp Om det finns behov av läkarundersökning skall personal erbjuda stöd genom att följa med kvinnan till undersökningen. För kvinnor som är inskrivna i hemsjukvården och inte kan ta sig till vårdcentralen skall distriktssköterskan i hemvården erbjuda dokumentation av skadorna skriftligen eller via fotografering. I de flesta hemvårdgrupper finns i nuläget dock endast möjlighet till skriftlig dokumentation. Vill kvinnan polisanmäla är det viktigt att ge stöd genom att följa med kvinnan till polisen eller be polisen komma hem. Behöver du hjälp och stöd kontakta din chef, någon kvinnofridsinstruktör eller Kriscentrum för kvinnor. Lyssna Ifrågasätt ingenting, utan ge kvinnan ordentligt med tid att berätta det som hänt. Lyssna mycket uppmärksamt på vad hon säger. Understryk att det är förbjudet i lag att slå och hota. Tänk på att kvinnan ofta är osäker. Det tar tid för henne att se sin situation, våga lita på sin omgivning samt ta sig ur en relation där våld förekommer. Hon behöver få tid att prata om det som varit bra och det som varit dåligt i relationen. Klandra henne inte! Det ökar bara de känslor av skuld och skam som kvinnan sannolikt har. Bindningen till mannen är ofta mycket stark. Tala om för henne att misshandeln inte är hennes fel. Ingen har rätt att misshandla och eller hota henne. Det är viktigt att fånga upp en kvinna som är utsatt för våld omgående. Går det några dagar hinner kvinnan rationalisera bort det hela och man får vänta tills nästa gång hon blir slagen. Att en misshandel slutar med våldtäkt är tyvärr inget ovanligt. Kvinnan känner mycket skam inför detta och det kan ta tid för henne att berätta om vad som skett. Det är viktigt att kvinnan känner att vi tror på henne. Tala om för henne att du förstår att det kan vara svårt att berätta allt på en gång. Försök vinna kvinnans förtroende. Gör klart för henne att det hon berättar stannar hos dig. Det kan vara farligt för kvinnan om mannen får vetskap om hennes kontakt med dig. Kritisera inte Var försiktig med kommentarer som kan uppfattas som kritik av mannen, kvinnan eller deras relation. Ta inte över. Det ökar de känslor av skuld och skam som kvinnan
11 sannolikt redan har. Bindningen till mannen är också ofta mycket stark. Lägg ansvaret hos kvinnan genom att till exempel fråga: Vad vill du ha hjälp med? Fixaren Var gärna en fixare i början. Det kan innebära att du säger till kvinnan: Nu bestämmer jag att du behöver skydd för att inte bli slagen mer. Och ordna sedan de praktiska sakerna. Regelbunden kontakt Håll regelbunden kontakt med kvinnan och erbjud stöd. Tänk på att kvinnan ofta är osäker. Det tar tid för henne att se sin situation, våga lita på sin omgivning samt ta sig ur en relation där våld förekommer Hon behöver få tid att prata både om det som varit eller är bra och det som är dåligt i relationen. Litet nätverk Tänk på att kvinnan ofta är isolerad som resultat av den misshandelsrelation hon levt i. Hon har många gånger ett litet nätverk eller inget alls. Prata med kvinnan angående mannen Prata med kvinnan om ansvaret hon känner för mannen. Då kvinnan många gånger är upptagen med tankar och oro kring mannen kan man informera om att även han kan få hjälp. Informera om Kriscentrum för män. Paret - huvudregel - medla inte Ha aldrig några samtal för att försöka reparera förhållandet mellan kvinnan och mannen i detta läge. Hon har lyckats ta sig ifrån en våldsverkare. Stötta henne i det. Försök inte att medla mellan paret. De är i behov av stöd och hjälp var för sig.
12 Flickor under 18 år Glöm inte anmälningsplikten. Vid åtgärder som rör barn skall alltid barnets bästa beaktas. Med barn avses varje människa under 18 år. I 14 kap 1 SOL står det att alla som får kännedom om att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. För personal inom nedanstående verksamheter gäller följande. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Kontakta socialtjänsten och kriscentrum för barn. Anmäla eller inte anmäla Om kvinnan inte vill men du anser att du måste anmäla: Kontakta din chef för hjälp och stöd. Var uppriktig mot omsorgstagaren och säg att du inte kan ta ansvar för vad som kan hända och att du, beroende på brottets art, kanske måste anmäla. Rådgör med din chef, kvinnofridsinstruktör, kriscentrum för kvinnor eller polis. Sekretesslagen hindrar inte att en uppgift som gäller misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet eller polis om straffet för brottet är minst fängelse i ett år. Om du är osäker på straffpåföljden kan du alltid kontakta polisen för en diskussion kring detta. Rådgör alltid med polis för en riskbedömning av våldssituationen om kvinnan väljer att inte flytta hemifrån omgående. Du kan alltid rådfråga polisen och behöver inte uppge vem det gäller. Om du som personal behöver stöd och hjälp i kvinnofridsfrågor skall du alltid vända dig till din närmaste chef! Jag tycker att folk borde fråga mer. Bara för att man inte tar upp det själv betyder det inte att man inte vill prata om det. Det kanske inte räcker att man frågar en gång. Man kanske måste fråga fem gånger, men egentligen vill man inget hellre än att prata om det. Man vill ju inte vara jobbig och så, men frågar någon många gånger så vet man ju att det verkligen menar det. Och säg inte - Du får säga till om du vill prata om det För man säger inte till. Jag har aldrig gjort det, även om jag velat. Carro
13 Källa: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, SKL
14 Några användbara telefonnummer: Kriscentrum för kvinnor: Skyddat boende: Kriscentrum för barn: Kriscentrum för män: Kvinnofridsinstruktör: (vxl) Familjerådgivningen: Socialjouren: Polisen: Sjukvårdsrådgivningen: Sjukvård: (vxl)
Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merVÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE
VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merVarningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Läs merHandlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019
1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2018/2019 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som upplevt
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merGemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Läs merHandlingsplan. Våld i nära relationer 2016/2017
1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2016/2017 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som bevittnat
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merDet som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Läs merDu har rätt till ett liv fritt från våld!
Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merVåld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Läs merom mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merwww.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning
Läs merHot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merVÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merDefinition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merLever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?
Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merKK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
Läs merNI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER
NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER DET KANSKE ÄR LITE HEDER Lagar Nationella strategin 2017 Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merPolicy: mot sexuella trakasserier
Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer 21 mars 2018 Karolin Olstam och Caroline Sjödell 2 3 4 https://vimeo.com/211625191 Definition av våld: Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merVåld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow
Våld i nära relationer Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Den arge Bild ur boken Sinna Mann av Gro Dahle & Svein Nyhus Vad är våld? Fysiskt Sexualiserat
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merDenise Cresso Furuboda 27 okt 2015
Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Nya glasögon En känsla av obehag inför ämnet Kan känna skuld/maktlöshet? Kan bli provocerad Utmanar dina egna föreställningar om vem som är våldsam och vem som blir våldsutsatt
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merotrygg, kränkt eller hotad
Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att
Läs merAnmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5)
14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5) Anmälare Efternamn Förnamn E-postadress Befattning och Arbetsplats Barnet anmälan avser Efternamn Förnamn Personnummer Barnets vårdnadshavare Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merVåld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad
Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merrelationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:
Läs merJennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad
Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att
Läs merHandlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Läs merPolicy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum
Läs merTävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merStockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer
Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merUndersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Den här undersökningen handlar om hur män är våldsamma mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna har svarat på frågor om och hur mycket
Läs merVälkomna till tredje tillfället om våld i nära relation
Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Vid första tillfället O O O O O Inledde med teatern Våga
Läs merSocialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM
Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
Läs merVåld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE
Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat
Läs mer4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR
4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt
Läs merOrosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Orosanmälan Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 135/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2015-06-22 Senast reviderad
Läs merBakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Läs merPARTNERVÅLD PARTNERVÅLD
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer
Läs merRutiner för våld i nära relationer
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (7) 2010-12-20 Rutiner för våld i nära relationer Bilaga 3 1. Nya ärenden. När information inkommer till förvaltningen om att en vuxen person blivit utsatt för våld
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier
Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merKommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?
Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3 1 Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla
Läs merMäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad
Läs merVåld i nära relationer
SIDAN 1 Våld i nära relationer Projekt i Skarpnäck och Farsta stadsdelsförvaltningar 2010-12-01-2012-11-30 Ett stort folkhälsoproblem I 73 % av antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har kvinnan känt
Läs merBemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merHandlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram
Läs merVad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Läs merVad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,
Läs merVåld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merVåld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Läs mer