Moral ordet härstammar från latinets mos, mores: sedvänja, vana, föreställning Etik ordet härstammar från grekiskans ethos: sed

Transkript

1 Moral ordet härstammar från latinets mos, mores: sedvänja, vana, föreställning Etik ordet härstammar från grekiskans ethos: sed 1

2 Moral - de gängse uppfattningarna i ett samhälle om vad som är rätt och fel, ont och gott Etik - den vetenskapliga reflektionen över moralen (moralfilosofi) 2

3 Hur bör vi leva? Hur bör vi vara som människor? Vad kännetecknar ett gott liv? Vad kännetecknar en rätt handling? Individuellt och socialt mänsklig samlevnad 3

4 Dödshjälp (eutanasi) Abort Prioriteringar i vården Stamcellsforskning Fosterdiagnostik 4

5 Är det tillåtet att använda mänskliga embryon i medicinsk forskning? Är det tillåtet att skapa ett embryo enbart för medicinsk forskning? Är det tillåtet att använda mänskliga embryon för att producera stamceller? Är det tillåtet att klona ett mänskligt embryo för medicinsk forskning (terapeutisk kloning)? Finns det någon lag som förbjuder reproduktiv kloning? 5

6 Forskning som syftar till att ändra ärftliga egenskaper eller drag är förbjuden, om det inte kan leda till att en allvarlig sjukdom kan botas eller förhindras. Stamcellsforskning kontrolleras av de lokala sjukhusdistriktens etiska kommittéer 6

7 7

8 Medicinsk forskning i regleras av Lagen om medicinsk forskning från Enligt lagen kan embryon som blivit över från fertilitetsbehandling användas för forskning under förutsättning att det finns ett skriftligt medgivande från givarna. Embryona får inte implanteras i kroppen och måste förstöras inom 14 dagar efter befruktningen. Ägg och sperma kan förvaras i flytande kväve i 15 år, t.ex. i sådana fall då en sjukdom orsakar sterilitet. Efter 15 år får inte äggen och sperman användas för forskning och måste förstöras. 8

9 Är det tillåtet att använda mänskliga embryon i medicinsk forskning? Det finns ingen specifik lagreglering av detta på EU-nivå. Är det tillåtet att skapa ett embryo enbart för medicinsk forskning? Det finns ingen specifik lagreglering av detta på EU-nivå. På Europarådsnivå har den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin (också kallad Oviedokonventionen, 1997) uttryckligen förbjudit "skapandet av mänskliga embryon för forskningsändamål" (artikel 18). Konventionen får emellertid laga kraft först när den ratificerats av parlamentet i respektive land, vilket inte har skett i alla EU-länder. Är det tillåtet att använda mänskliga embryon för att producera stamceller? Det finns ingen specifik lagreglering av detta på EU-nivå. Är det tillåtet att klona ett mänskligt embryo för medicinsk forskning (terapeutisk kloning)? Det finns ingen specifik lagreglering av detta på EU-nivå. Finns det någon lag som förbjuder reproduktiv kloning? Ja, den första var Europaparlamentets resolution den 16 mars 1989 som fastslog att straffrättslig påföljd var den enda möjliga reaktionen på mänsklig kloning. I en resolution den 11 mars 1997 förbjöds uttryckligen kloning och medlemsstaterna uppmanades att vidta åtgärder för att kriminalisera alla överträdelser av förbudet (en resolution den 28 oktober 1993 hade redan förbjudit kloning av mänskliga embryon). 9

10 Andra världskrigets slut innebar startskottet för etiska överväganden när det gäller forskning på människor. Ofattbara grymheter begångna under andra världskriget förskräckte en hel värld. Som en direkt följd av rättegångar mot läkare, som genomfört experiment med människor i koncentrationsläger, utarbetades Nürnbergkodexen Den blev det första exemplet på att forskare enades om etiska riktlinjer som skulle värna enskilda människor i forskningsprojekt. I Nürnbergkodexen finns flera principer som fortfarande präglar forskning på människor. 10

11 Informerat samtycke, som innebär (1) att människor informeras om forskningen och (2) att de fritt kan välja om de vill medverka eller inte. att forskningen skall ha goda konsekvenser för samhället att riskerna för försökspersoner skall minimeras. att varje deltagare har rätt att när som helst avbryta sitt deltagande i ett experiment och den som leder ett sådant skall avbryta det om det verkar troligt att någon deltagare skadas. 11

12 Värden - Vad är gott? Normer - Vad är rätt? Ett etiskt dilemma uppstår när värden och/eller normer kommer i konflikt och det finns goda skäl för flera 12

13 Kom ihåg! En etisk lösning är sällan entydigt rätt Det finns bättre och sämre sätt att hantera etiska dilemman på 13

14 Juridik: en form av moral som har sin grund i lagar o institutioner Etiken har ingen högre instans, inga sanktioner eller möjlighet till överprövning Etiska normer kan utgöra grund för kritik av både rättsliga och sociala normer 14

15 Vilka fakta har vi att röra oss med? Vilka värden står på spel? Hur ska vi prioritera mellan dessa värden? Vilken strategi skall vi välja för att realisera dessa värden? 15

16 Konsekvensetik - en handling är rätt om det inte finns några handlingsalternativ som ger bättre eller mindre dåliga konsekvenser Pliktetik (deontologisk etik) - en handling är rätt, baserad på regler, även om det finns alternativ som ger bättre konsekvenser, beroende på egenskaper hos själva handlingen 16

17 Rätta handlingar är de som ger största möjliga lycka åt största möjliga antal människor Det goda ges företräde framför det rätta Det goda, i form av t.ex. välfärd och välbefinnande, skall maximeras 17

18 Den ger ett otillräckligt skydd för individen Fokuserar på konsekvenser, men vilka? Långsiktiga, direkta, avsedda, verkliga? För vem ska konsekvenserna vara goda? Vem avgör vad som är välfärd/nytta? 18

19 En handling är rätt om den respekterar vissa grundläggande rättigheter, t.ex. mänskliga rättigheter Rättigheterna blir ramar inom vilka de bästa konsekvenserna bör eftersträvas 19

20 Kan bli o flexibelt Kan medföra orimliga konsekvenser Vilka rättigheter har vi och varför? Vilka plikter motsvarar rättigheterna? Hur gör vi om två plikter kommer i konflikt med varandra? Vilken ska väga tyngst? 20

21 Ökad biomedicinsk kompetens Fler äldre En mer utbildad och krävande patientgrupp Minskade resurser - krav på prioriteringar Ett mångkulturellt samhälle 21

22 22

23 Vårdetik - mötet vårdare - patient Medicinsk etik - konkreta medicinska problem, t.ex. abort, eutanasi Biomedicinsk etik - medicinsk forskning och teknik, t.ex. fosterdiagnostik, transplantationer, genteknik 23

24 Vad kan man som professionell biomedicinsk analytiker göra för patienten, utan att kränka patientens integritet och med bibehållen respekt för hans/hennes värde? Hur kan ett respektfullt möte ske, trots den maktobalans som föreligger mellan professionella och patienter? 24

25 Principen att respektera personer (autonomi och integritet) Principen att inte skada Principen att göra gott Rättviseprincipen 25

26 Individen väljer att handla som hon gör därför att hon vill det och har realistiska möjligheter till det Informerat samtycke - en patient förstår innebörden i och konsekvenserna av sitt samtycke och ger det utan yttre påverkan eller tvång 26

27 Paternalism: förmynderi; man anser sig veta vad som är bäst för den andra och bestämmer och handlar å dennas vägnar. Rättfärdiganden Principen att göra gott Autonomiprincipen. Hur skulle patienten velat ha det? Ge möjlighet 27

28 Presumerat samtycke: förutsatt, antaget samtycke, vid t.ex. medvetslöshet Vikarierat samtycke: ges av anhörig (t.ex. föräldrar till små barn), sjuksköterska eller läkare, såsom man tror att patienten skulle ha valt 28

29 Published: Thursday November 25, 2010 MYT 7:32:00 AM Obama orders review of 'human subjects' safety WASHINGTON (AP) - President Barack Obama ordered on Wednesday a vast review to ensure that those who take part in U.S.-backed research are treated ethically, a response to the revelation that American scientists intentionally infected people at a Guatemalan mental hospital with syphilis in the 1940s. 29

30 Att minimera skadan och maximera nyttan I värdekonflikter vägs aktuell skada mot framtida nytta Ett proportionalitetsresonemang: väga nytta mot skada, kostnader, risker 30

31 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. (HSL 2 ) Rättvis fördelning efter behov. Patienten behandlas utifrån sina egna förutsättningar, och etiska överväganden. 31

32 Respekt- och rättviseprincipen bygger på pliktetiska resonemang Göra gott- och icke skada principen bygger på konsekvensetiska resonemang 32

33 Kodifiering av olika yrkeskårers tradition att möta etiska dilemman relaterade till yrkesutövningen Riktlinjer som ska vara till hjälp vid värde- och intressekonflikter som kan uppstå i yrkesutövningen 33

34 Skydda patienten Professionalism Skydda kårens anseende 34

35 Varje situation är unik Varseblivningen av etiska dilemman är central Dialog och diskussion viktigt En tyst och praktisk kunskap 35

36 WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects 1964 Lag (2003:460) om etikprövning av forskning SFS 2003:615 - Förordning om etikprövning av forskning som avser människor VRFS 2009:1 - Vetenskapsrådets föreskrifter och allmänna råd för etikprövning av forskning som avser människor Operational Guidelines for Ethics Committees That Review Biomedical Research och Surveying and evaluating ethical review practices - A complementary guideline to the operational guidelines for ethics committees that review biomedical research 36

37 * Biomedicinska analytikern skall i sitt arbete följa gällande lagar angående tystnadsplikt och sekretess. Detta gäller även undersöknings- och analysresultat. * Biomedicinska analytikern är skyldig att visa stor omsorg vid hantering av dokument om undersöknings- och analysresultat och vara observant på de risker för brott mot sekretesslagen som användning av kommunikations- och informationsteknologi kan innebära. * Biomedicinska analytikern skall känna till och följa gällande säkerhetsbestämmelser för laboratorieverksamheten så att omgivningen skyddas, säkerheten för patienter, analysmaterial och medarbetare samt den personliga säkerheten garanteras.. 37

38 * Biomedicinska analytikern bör visa respekt för det organiska materialet samt respektera patientens integritet och rätt till självbestämmande angående undersökningar. * Patientens ras, religion, etniska tillhörighet, sociala status, kön, ålder och hälsotillstånd får inte påverka den biomedicinska analytikerns förhållningssätt till och ansvar för patienten eller det organiska materialet. * I forsknings- och utvecklingsarbete bör den biomedicinska analytikern ta ansvar för och medverka till att de forskningsetiska riktlinjerna följs. * Biomedicinska analytikern skall i sitt arbete följa gällande lagar och bestämmelser vid hantering av djur i laboratorieverksamheten 38

39 * Biomedicinska analytikern har ansvar för hela analysprocessens/patientundersökningens utförande och kvalitet, dvs från beställning, genomförande till avgivande av korrekt svar. * Biomedicinska analytikern bör sträva efter att upprätthålla, utveckla och förbättra sin yrkesskicklighet och kompetens samt följa metodutvecklingen inom området. * Biomedicinska analytikern bör medverka till att vetenskapliga framsteg kommer till nytta för patienten genom utveckling och förbättring av analysmetoder. 39

40 * Biomedicinska analytikern bör sprida sina yrkeskunskaper till övrig hälso- och sjukvårdspersonal samt aktivt sträva efter ett nära samarbete med andra yrken inom hälso- och sjukvården. * Biomedicinska analytikern bör upprätthålla och bibehålla stolthet och respekt för yrket samt utöva professionellt omdöme, kunskap och omtanke. Riktlinjerna antogs på IBLs årsmöte den 7 maj