riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa för missbruk och beroendevård ... Beslutat av: Socialnämnden

Transkript

1 modell plan policy program riktlinje för missbruk och beroendevård regel rutin strategi taxa Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: Ansvarig: Verksamhetschef myndighet Revideras: Vid behov Följas upp: Årligen

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kunskapsbaserad praktik... 3 Målgrupp... 4 Grupper med särskilda behov... 4 Lagstiftning... 6 Socialtjänstlagen (SoL)... 6 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)... 6 Sekretess och sekretessbrytande bestämmelser... 6 Barnperspektivet... 7 Utredning och handläggning... 7 Ärendets uppkomst... 7 Förhandsbedömning... 7 Utredning... 8 Kartläggning... 8 Bedömning... 9 Beslut... 9 Gynnande beslut:...10 Överklagan:...10 Verkställande av beslut Genomförande av insatser Genomförandeplan Insatser till vuxna personer med missbruk/beroendeproblematik Öppenvård utan behandling: Öppenvård med behandling: Heldygnsvård: Boende utan behandling Kontraktsvård och vårdvistelse (12)

3 Inledning Dessa riktlinjer är fastställda av Socialnämnden i Svenljunga kommun. Syftet med riktlinjerna är rättsäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till de insatser som erbjuds från kommunens socialtjänst. Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med missbruk/beroendeproblematik får den vård, behandling samt det stöd som krävs för att komma från sin problematik. Kommunens ansvar omfattar inte de insatser som är andra huvudmäns ansvarsområden. Utgångspunkten för riktlinjerna är socialtjänstlagen, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruk- och beroendevård, Infosoc rättsdatabas med rättsfall och JO-utlåtande samt kommunens verksamhetsidé och dess etiska värdegrund. Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning till handläggare i arbete med målgruppen. Ytterligare syfte med riktlinjerna är att informera sökande, anhöriga och kommunens invånare om socialtjänstens möjligheter och skyldigheter till att bistå med behandling och stöd till målgruppen. Socialnämndens verksamhetside är att: Förebygga genom att stödja folkhälsoarbetet i vid mening Möjliggöra genom att erbjuda stöd och service på ett sätt där den egna personens resurser stimuleras och tillvaratas Aktivt hjälpa genom att ge vård och omsorg till dem vars behov inte kan tillgodoses på annat sätt Det är i riktlinjerna inte möjligt att beskriva alla situationer eller beslut som kan uppstå. De strävar efter att beskriva vanligt förekommande situationer och behov. Därtill ska den individuella behovsprövningen göras. Finns anledning att göra undantag från den normala handläggningen och undantaget är av principiell betydelse ska socialnämnden besluta i frågan. Kunskapsbaserad praktik Socialnämndens arbete inom missbruksområdet ska ha utgångspunkten i individen, kvalitet och kompetens. Samtliga berörda verksamheter inom området ska använda arbetssätt som så långt det är möjligt är kunskapsbaserad och kostnadseffektiva. Av vikt för att uppnå detta är regelbundna samråds- och metodmöten mellan samordnare och handläggare. För att uppnå kunskapsbaserad praktik krävs att bäst rådande evidens, brukarens egen erfarenhet och önskemål och den professionellas kunskap och erfarenhet integreras och kompletteras med varandra. Personalens kompetens, inom socialnämndens berörda områden, är central för att efterleva och upprätthålla riktlinjerna. 3 (12)

4 Målgrupp Målgruppen för dessa riktlinjer är vuxna med missbruks- och beroendeproblematik. Som vuxna räknas personer som fyllt 18 år. Att beakta är att gällande vuxna i åldrarna 18 till 20 år som har missbruksproblematik kan de efter socialtjänstens utredning bli föremål för insatser enligt såväl socialtjänstlagen som lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och om lagen om vård av missbrukar i vissa fall (LVM). Insatser enligt LVU kan pågå fram till dess att den unge fyller 21 år. Dessa riktlinjer behandlar endast utredningar och insatser enligt socialtjänstlagen. I övrigt hänvisas till riktlinjer för barnoch ungdomsärenden samt riktlinjer för handläggning av ärenden enligt LVM. Grupper med särskilda behov Unga vuxna: Det är ytterst angeläget att fånga upp unga människor i riskzon och att utveckla riktade insatser mot unga vuxna. Särskilt bör unga vuxna med psykisk ohälsa och missbruksproblematik uppmärksammas. Personer under 25 år blir alltid kontaktade om de t.ex. blivit omhändertagna enligt Lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB), eller om de testats positivt vid ringa narkotikabrott. Gällande åtgärder och insatser till unga vuxna är det av stor betydelse att dessa sker skyndsamt. Därför är det av vikt att det finns samordnat arbete mellan missbrukshandläggare och handläggare inom barn och familj. Personer med komplexa vårdbehov - samsjuklighet: Studier, såväl nationella som internationella, visar att gruppen med omfattande missbruksproblematik har en klart ökad risk för psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Insatser och behandlingar måste utgå från och byggas på en helhetssyn, det krävs kontinuitet och långsiktighet för att uppnå resultat. Det är av stor vikt att det finns samverkan såväl inom socialnämnden som mellan olika huvudmän. Kommunen ansvarar för vård för missbruket och sociala insatser och stöd i form av boende, social omvårdnad och sysselsättning till psykiskt funktionshindrade. Den senare målgruppen handläggs inom socialnämnden av omsorgsutredare och omfattas inte av dessa riktlinjer. Landstinget ansvarar för korttidsvård, abstinensbehandling, psykiatrisk, neuropsykiatrisk och somatisk utredning samt motivationsarbete och vård för personer med missbruk/beroende problematik som kräver psykiatrisk behandling. Allmänpsykiatrin har huvud- och samordningsansvar för de psykiatriska insatser till personer med samsjuklighet i form av missbruk/beroende och psykiatrisk sjukdom. Av vikt i denna samverkan är att klient alltid erbjuds att samordnad individuell plan (SIP) upprättas för att tydliggöra och kartlägga olika ansvarsområden och huvudmän till dessa. Kvinnor med missbruk/beroende problematik: Kvinnor med missbruk/beroende problematik lever många gånger under svåra psykosociala omständigheter. De är i hög grad utsatta för våld och/eller andra övergrepp och döljer ofta sitt missbruk. Kvinnor med barn drar sig ofta för att söka hjälp för sitt missbruk på grund av rädslan att förlora sina barn är det av vikt att dessa kvinnor och deras specifika behov uppmärksammas särskilt, oavsett de är ensamförsörjande eller inte. Kvinnor med missbruksproblematik uppvisar oftare än män såväl psykiska som fysiska sjukdomstillstånd vilket gör det extra viktigt att samverkan sker med landstingets beroendevård och psykiatri. Gravida med missbruk/beroende problematik ska uppmuntras och motiveras till att i ett så tidigt skede som möjligt upprätta en kontakt med mödrahälsovården. Utifrån vad som anges i Offentlighets- och sekretesslagens 26 kap 9 kan samråd mellan socialtjänst och myndigheter inom hälso- och sjukvården ske oavsett kvinnans samtycke om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det 4 (12)

5 väntande barnet. Samråd med socialtjänstens barn och familjegrupp bör ske i ett tidigt skede för ställningstagande till om utredning ska inledas vid barnets födelse. Barn och andra anhöriga till personer med missbruk/beroende problematik: Socialtjänsten ska erbjuda hjälp till anhöriga till personer med missbruk/beroende problematik. Särskilt angeläget är att uppmärksamma barn till personer med missbruk/beroende problematik då dessa utgör en särskilt utsatt grupp. Socialtjänsten ska alltid ta reda på om de personer som de kommer i kontakt med som har missbruk/beroende problematik är föräldrar, har egna hemmavarande barn eller bor tillsammans med barn som de inte är vårdnadshavare för. Det är av vikt att anhöriga erbjuds hjälp oavsett om insats kan ges inom den egna förvaltningen eller inte. En ansökan inkommen från anhörig gällande behandling till följd av den anhöriges missbruk ska utredas och behandlas på samma sätt som en ansökan om annan vård och behandling. Umgänge mellan barn och föräldrar: Socialtjänsten ansvarar för att aktivt stödja och stimulera kontakten mellan placerade barn och deras föräldrar. Det är angeläget att barn som är placerade i familjehem ges möjlighet till regelbundet umgänge med sina föräldrar. Utgångspunkten är att umgänget ska ske utifrån barnets behov, detta förutsätter nära samarbete mellan vuxengruppen och barn- och familjegruppen inom enheten. Socialtjänsten ska bistå med lämpliga insatser så att sådant umgänge kan ske under betryggande former för barnet. Föräldrars möjligheter att upprätthålla kontakten med barnet får inte begränsas av ekonomiska överväganden. Brottsoffer: Studier som gjorts i Sverige om våldsutsatta kvinnor med missbruk/beroende problematik visar på att dessa är en utsatt grupp. Utöver att utsättas för våld av nuvarande eller tidigare partner är det även vanligt förekommande att dessa kvinnor utsätts för våld i det offentliga rummet. Det är av vikt att de kvinnor som berörs och som genomgår rehabilitering för sin missbruksproblematik även erbjuds möjlighet att bearbeta det våld de utsatts för. Socialnämnden ska även beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är brottsoffer och kan vara i behov av stöd och hjälp. Rådande i arbetet med nämnda målgrupper skall vara den särskilda handlingsplan och rutiner gällande personen som utsatts för våld i nära relationer vilka ska vara som fastställts i socialnämnden i Svenljunga kommun. Personer med läkemedelsmissbruk: Enligt gällande lagstiftning har hälso- och sjukvården ansvar för medicinsk vård, behandling och rehabilitering av läkemedelsmissbrukare. Ansvaret innefattar nödvändig psykologisk och psykiatrisk behandling som är medicinskt motiverad. De personer med läkemedelsberoende som socialtjänsten kommer i kontakt med har ofta även annat förekommande drogmissbruk där läkemedelsmissbruket uppgift blir att balansera psykologiska och fysiologiska effekter av missbruket av andra droger. Generellt kräver läkemedelsberonde personer på grund av långvariga abstinensbesvär nedtrappning, avgiftning samt stödinsatser under lång tid. Därför är samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård av yttersta vikt där det tydligt framgår ansvarsområde för olika huvudmän. I detta arbete skall samordnad individuell plan (SIP) alltid erbjudas och den enskildes inställning ska dokumenteras. 5 (12)

6 Lagstiftning Kommunens arbete med vuxna med missbruk- och beroendeproblematik regleras i socialtjänstlagen (SoL), kompletterad av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). I vissa fall kan även lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) vara tillämpningsbar för denna målgrupp då de till följd av sitt missbruk har ett stort funktionshinder och omfattande hjälpbehov. Gällande unga vuxna fram till att de fyller 21 år kan insatser enligt lagen om vård av unga (LVU) vara gällande. Socialtjänstlagen (SoL) Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag med en kombination av skyldighets- och rättighetsregler. Kommunen har stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. Övergripande syfte med lagen är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Missbruk enligt socialtjänstlagen avser missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden har inte skyldighet att arbeta förebyggande eller tillhandahålla behandling för spelmissbruk, sexmissbruk, shoppingmissbruk, matmissbruk etc. Detta vilar under landstingets ansvar. Enligt 2 kap 2 SoL har kommunen det yttersta ansvaret för att de som bor och vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunens yttersta ansvar omfattar inte insatser som åligger annan huvudman. Enligt 5 kap. 9 SoL ska socialnämnden aktivt sörja för att enskilda missbrukare får den hjälp och vård denne behöver för att komma ifrån missbruket. Hjälpen och vården ska planeras i samförstånd med den enskilde. Enligt 5 kap 1 SoL ska socialnämnden aktivt arbeta förebyggande och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Vård och behandling inom socialtjänsten skall i främsta fall ges i samförstånd med den enskilde enligt socialtjänstlagens bestämmelser. Under vissa förutsättningar enligt de bestämmelser som framgår i LVM kan dock vård beredas oberoende av den enskildes samtycke. Syftet med tvångsvården skall vara att motivera den enskilde till att frivilligt medverka i fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma från missbruket. Se särskilt framtagna rutiner gällande vård enligt LVM. Sekretess och sekretessbrytande bestämmelser Enligt 26 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen framgår att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretessen gäller såväl gentemot enskild som mellan myndigheter. Enligt 29 kap 9 offentlighets och sekretesslagen kan uppgifter om enskild eller någon närstående till honom/henne lämnas mellan myndigheter inom socialtjänsten och hälso- 6 (12)

7 och sjukvården om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård och behandling eller annat stöd om den enskilde 1) inte har fyllt 18 år, 2) fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller 3) vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) Genom samtycke från den enskilde kan ovannämnda bestämmelser ändras. Viktigt att tänka på är att ett samtycke kan återtas av den enskilde och att det därför krävs att samtycket uppdateras. Barnperspektivet I den så kallade barnkonvention som antogs av Förenta Nationernas generalförsamling 1989 är en grundtanke att barn har fullt och lika människovärde och att jämställhet gäller alla barn har lika värde. En viktig princip i barnkonventionen handlar om barns bästa: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdssituationer, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnet bästa komma i främsta rummet. (Art 3.1) Denna artikels intentioner har förts in i socialtjänstlagen 1 kap 2 : När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn anses varje människa under 18 år. I det praktiska arbetet med handläggning av personer med missbruk/beroende problematik ska barnets situation särskilt uppmärksammas även när barn inte är direkt föremål för åtgärder. Bedömningar som görs ska alltid finnas med i dokumentationen. Utredning och handläggning Ärendets uppkomst Ett ärende kan uppkomma hos socialnämnden genom ansökan eller begäran, genom anmälan eller information på annat sätt. Ett ärende uppkommer alltid då det till nämnden inkommer en ansökan om bistånd enligt 4 kap 1 SoL. Ett ärende uppkommer alltid när annan myndighet, till vilka nämnden har skyldighet att yttra sig, begär nämndens yttrande. Förhandsbedömning Det innebär inte alltid att ett ärende uppkommer hos nämnden i samband med att det inkommer en anmälan eller information på annat sätt kommer till nämndens kännedom, detta avgörs från fall till fall genom en förhandsbedömning. Om det redan från början står klart att nämnden inte kan eller bör vidta några åtgärder ska utredning inte inledas. Utredning kan inte inledas mot en vuxens persons vilja om det inte förligger skäl för tvångsvård enligt LVM eller LVU. Undantaget detta är när det inkommer begäran om yttrande från annan myndighet då måste nämnden lämna detta oavsett personen vill medverka eller inte. En förhandsbedömning är en bedömning om nämnden ska inleda utredning eller inte. Bedömningen innebär att nämnden bildar sig en uppfattning om den enskildes situation och inställning till att ta emot hjälp från nämnden. Bedömningen ska 7 (12)

8 göras utifrån den information som framkommer av anmälan, eventuell tidigare kännedom om personen hos nämnden samt den information som den enskilde ger. Under förhandsbedömning får enbart kontakt tas med den enskilde samt med anmälaren. En förhandsbedömning ska göras skyndsamt. Om förhandsbedömning leder till ett ställningstagande att nämnden inte skall inleda utredning ska detta dokumenteras. I dokumentationen ska det framgå: - Datum (år, månad, dag) för ställningstagandet - Motivering till ställningstagandet - Namn och befattning på den som gjort ställningstagandet Om personen har en existerande personakt tillförs handlingarna dit och om personen saknar personakt sätts handlingarna in i kronopärmen. Utredning All den verksamhet som syftar till att nämnden ska ha möjlighet till att fatta ett beslut i ett uppkommet ärende är en utredning. En utredning enligt 11 kap 1 SoL kan inte inledas mot någon vuxens vilja, om utredningen avser honom eller henne själv. Det finns dock undantag till denna regel då det kan komma att föreligga vårdbehov som behöver tillgodoses med stöd i bestämmelserna i LVM eller LVU. Då kan en utredning inledas mot den enskildes vilja. Detsamma gäller då annan myndighet, till vilka nämnden är skyldiga att yttra sig, inkommer med en begäran om yttrande i sak. Syftet med utredningen är att få fram ett allsidigt underlag för att kunna bevilja eller avslå en ansökan. Enligt SoL framkommer ingen tidsbegränsning när det gäller att utreda vuxna men i enlighet med Förvaltningslagen ska utredningen göras så snabbt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. En utredning ska ha utgångspunkt i att den enskilde ska medverka samt ha inflytande över de planerade vård- och stödinsatserna. Det är viktigt att den enskilde informeras om vad en utredning innebär och hur den planeras att genomföras. En särskild utredningsplan bör alltid upprättas. I denna ska framgå vilka eventuella kontakter som kommer att tas och om det är aktuellt att utredningen görs med hjälp av strukturerade bedömningsinstrument. Den enskilde ska i utredningen ges möjlighet att få ge uttryck för sin egen inställning till sina behov och hur dessa skulle kunna tillgodoses. En utredning består av kartläggning, bedömning och förslag till individuellt anpassade insatser. Kartläggning Den information som ligger till grund för kartläggningen inhämtas direkt från den enskilde samt från ev. tidigare dokumentation. Det är av vikt att det i utredningen framkommer när information inhämtas. Detta ska kunna följas genom upprättade journalanteckningar. En kartläggning skall innehålla: tidigare kännedom, bakgrund, aktuell situation, socialt nätverk (familjesituation, barn, umgänge), barnens situation, boende, arbete/sysselsättning/fritid, ekonomisk situation, fysisk och psykisk hälsa, alkohol och narkotika användning, rättsliga problem, resurser, enskildes egen uppfattning. 8 (12)

9 Som underlag för en allsidig bedömning ingår strukturerade bedömningsinstrument, så som AUDIT och ASI. Dessa utgör en viktig del i utredningsarbetet och ett komplement till personliga samtal med den enskilde. Vid varje enskild utredning ska ställningstagande göras om det föreligger skäl att inte använda dessa instrument. Om oklarhet råder tas frågan upp vid samrådsmöte tillsammans med samordnare och övriga handläggare. AUDIT (Alochol Use Disorder Identification Test) används vid screening för att identifiera personer med riskabla alkoholvanor. Frågeformuläret består av tio frågor som tidigt kan identifiera om en person har alkoholproblem samt även vilken sorts problem, riskfylld alkoholkonsumtion, skadlig alkoholkonsumtion eller ett alkoholberoende. AUDIT används som fördel vid nybesök som stöd vid LOB-samtal. ASI - Addiction serverity index Består av en grundintervju samt en uppföljningsintervju innehållandes frågor som är relevanta för den enskildes missbruksproblem och täcker livsområden utöver alkohol- och narkotikamissbruk så som familjesituation, arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. Intervjun ger en bra grund till bedömning av hjälpbehovet samt planering av insatser. Intervjun ger även den enskilde en bra bild över den påverkan missbruket kan göra över hela livssituationen. Uppföljningsintervjun ger goda möjligheter till bedömning av genomförda insatser. Bedömning I de fall klient har kontakt med andra myndigheter såsom sjukvård, psykiatri, kriminalvård etc. kan det vara av vikt att samverka med dessa för att göra en kvalificerad bedömning. Det krävs att klient samtycker till att denna samverkan sker, samtycket ska preciseras så att det inte kan uppstå oklarhet i vad klient samtyckt till. Samtycke är en färskvara och därför är det av vikt att samtycket uppdateras vid jämna mellanrum. Klient har rätt att häva samtycke när helst denne vill. Bedömningen ska utmynna i tydliga slutsatser om vilka insatser som bäst kan tillgodose de behov som identifierats samt hur den enskildes egna uppfattning har beaktats. En kvalificerad behovsbedömning ska ta fasta på den enskildes sociala situation och sociala resurser, missbrukets svårighetsgrad, eventuell förekomst och grad av psykisk störning, behov av struktur och aktiv vägledning samt grad av motivation och beredskap för förändring. Beslut Varje utredning enligt 11 kap 1 SoL ska leda fram till ett beslut. Beslutet kan innebära att ärendet avslutas utan åtgärd, att ansökan avslås, att beslut om ansökt bistånd beviljas eller att beslut om att lämna yttrande till annan myndighet. Vid beslut om beviljat bistånd ska det beslutas om hur detta praktiskt verkställs. Ett beslut kan vara muntligt eller skriftligt, ett beslut ska alltid dokumenteras. Av beslutet ska framgå vad som beslutats samt en motivering till beslutet. Det som bör framkomma i beslutet är: - vad ansökan eller begäran gäller, - om beslutet innebär bifall, delvis bifall/delvis avslag eller avslag på ansökan eller begäran, - vad som beviljas, - enligt vilket lagrum beslutet fattas, och 9 (12)

10 - ev. förbehåll inklusive tidsbegränsning. Beslutet ska vara så preciserat att den enskilde vet vad han eller hon är beviljad hjälp med och att det är klart om det till någon del är ett avslagsbeslut. Avslag ska alltid tydligt motiveras. Gynnande beslut: Vid ett beslut om beviljande av bistånd ska detta alltid tidsbegränsas. Beslutet kan innehålla förbehåll vilket innebär att det kan återkallas om den enskilde inte längre har behov av insatsen eller att förutsättningarna som gällde för beslutet i övrigt förändrats. Det är av vikt att det i beslutet framkommer vilka förbehåll som finns, det vill säga vilka omständigheter som kan göra att beslutet kan komma att omprövas. Överklagan: Vid ett beslut om avslag på ansökt bistånd ska den enskilde informeras om möjlighet att överklaga. Överklagan ska ske skriftligt. Det ska framkomma vilket beslut som överklagas och vilken ändring den enskilde önskas. Överklagan ska sändas till den nämnd som fattat beslutet och ska ha inkommit senast tre veckor efter det att den enskilde fick beslutet. Den enskilde kan vända sig till handläggare som fattat beslutet för att få hjälp med överklagan. Om nämnden efter inkommen överklagan kvarstår i sitt beslut översändes överklagan vidare till förvaltningsrätten. Verkställande av beslut Genomförande av insatser Oavsett valet av insatser fattas beslut enligt 4 kap 1 SoL. När beslut om insats är fattat kan insats påbörjas av leverantör. Leverantör kan vara såväl en verksamhet inom kommunens socialförvaltning som en privat utförare. De privata utförarna är i första hand de där ramavtal upprättas. Beslut om insats ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Klient ska ges möjlighet att framföra åsikter på innehållet i insatsen, dessa åsikter ska dokumenteras. Insatserna ska vara av god kvalitet och bygga på kunskap och beprövad erfarenhet. För att kunna verkställa beslut om stöd, vård och behandling måste besluten vila på underlag som garanterar den enskildes rättsäkerhet. För varje beslut ska en individuell plan upprättas som tydliggör syftet med insatsen samt ansvarsfördelningen mellan olika enheter och samarbetspartners. Genomförandeplan Hur ett beslut eller en insats ska genomföras i praktiken bör dokumenteras i en individuell genomförandeplan. I planen bör det framgå: - Om det ingår flera delar i insatsen och i så fall vilka - Vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den 10 (12)

11 - När och hur insatsen eller delar av den ska genomföras - På vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen - Vilka personer som deltagit i planeringen - När planen fastställts - När och hur planen ska följas upp De uppgifter som behövs för att insatsen ska kunna genomföras bör lämnas till den som svarar för det praktiska genomförandet av en insats. Genomförandet av ett beslut om insats skall dokumenteras fortlöpande hos den som genomför insatsen. Genomförandeplanen skall regelbundet följas upp och revideras vid behov. I 11 kap 5 SoL framgår att alla beslut om stöd, vård och behandling ska dokumenteras. Detta innebär att såväl den som fattar beslut om insats som den som utför insats är skyldiga att dokumentera. Den enskilde bör hållas informerad om de journalanteckningar som förs och om denne anser att någon uppgift är oriktig ska detta antecknas. Insatser till vuxna personer med missbruk/beroendeproblematik Insatser kan beviljas i öppenvård eller slutenvård. Öppenvård utan behandling: Boendestöd Rådgivande och motiverande samtal Kontaktfamilj Kontaktperson Kontrollerad nykterhet Drogtester Sysselsättning Öppenvård med behandling: Återfallsprevention Familjeterapeutiska samtal 11 (12)

12 Heldygnsvård: Hem för vård eller boende Behandlingshem som ger heldygnsvård efter strukturerade vårdprogram. I första hand ska behandlingshem där ramavtal användas. Familjehem Boende utan behandling Vuxna med beroendeproblematik kan placeras i familjehem för vuxna, för att bygga upp ett nätverk kring den enskilde och normalisera en återgång till ett eget liv och boende. Kontaktperson/-familj. En person eller familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. Insatsen kontaktperson/ kontaktfamilj är en lekmannainsats. Kontraktsvård och vårdvistelse Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse och vårdvistelse innebär att en intagen som har behov av vård och behandling mot missbruk och beroendeframkallande medel kan få behandling i HVB-hem eller familjehem. Kontraktsvård och vårdvistelse kan bli aktuellt om missbruk/beroende eller något annat som kräver behandling väsentligt bidragit till brottsligheten. Kriminalvården har ansvar för utredning och planering av vården men det krävs i de flesta att socialtjänsten i klientens hemkommun ställer upp med en ansvarsförbindelse gällande de kostnaderna som kan uppstå efter det att den tilltänkta dagen för villkorlig frigivning skulle skett. Socialtjänsten lämnar en skriftlig ansvarsförbindelse till kriminalvården där det framgår att kommunen tar ansvarar för vårddygnskostnaderna som uppstår efter det att kriminalvårdens kostnadsansvar upphört. För vägledning i arbetet med personer med missbruk/beroende problematik hänvisas till upprättade rutiner. 12 (12)