Naturvetenskap, individ och samhälle
|
|
- Ingvar Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Naturvetenskap, individ och samhälle centralt innehåll Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen: Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. syfte Med hjälp av kapitlet utvecklar du: Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor. kunskapsmål Efter arbetet med kapitlet kan du: Beskriva på vilket sätt naturvetenskapen kan vara till hjälp för att kritiskt granska fenomen och påståenden i naturen och samhället. Börja använda naturvetenskapliga argument för att kritiskt granska olika argument i samhällsdebatten. 4
2 I livsmedelsaffären handlar vi mjölk, grönsaker, kött, fisk och en mängd andra saker. I en större butik kan man hitta bortåt olika varor från alla delar av världen. Men vet vi hur de kom dit? Den moderna människan lever sina liv i det som ibland kallas för genom-väggen-samhället. Vi plockar på oss varor vid väggen i affären, utan några djupare funderingar över hur de hamnade där. Väl hemma trycker vi på strömbrytaren, lamporna tänds av elen som kommer genom väggen. Värmen i elementen hämtas också någonstans från den andra sidan väggen. När vi öppnar vattenkranen får vi både varmt och kallt vatten genom väggen och när vi gjort våra behov spolar vi. Som genom ett trollslag far det hela ut genom väggen utan att vi behöver ägna närmare eftertanke på vart det tar vägen. 5
3 Naturvetenskap i användning Tekniken bakom våra vardagliga bestyr har gjort livet bekvämt. Jorden vi lever på ger oss resurser och tar hand om vårt avfall. I förlängningen kan det ändå finnas ett värde i att fundera över på vilka sätt vi faktiskt är beroende av den natur som omger oss, våra samhällen och på vilka sätt tillstånden i naturen är beroende av oss. Naturvetenskapen kan hjälpa till med en större förståelse för hur det vi hämtar och lämnar genom väggen tillhör ett större sammanhang. Hur de saker vi konsumerar och omger oss med i samhället hänger samman med kretslopp och system bortom vardagsliv och samhälle. Naturvetenskapen har byggt upp ett kunnande om världen som inte bara är användbart för blivande naturvetare utan också är viktigt för alla samhällsmedborgare. Många yrken omfattar kunskaper som befinner sig i gränslandet mellan Är alla vetenskapliga undersökningar lika trovärdiga? Kunskaper i naturvetenskap hjälper oss att vara kritiska. naturvetenskapen och andra vetenskaper, som exempelvis, psykologi, historia och samhällsvetenskap. Den som är t.ex. sjuksköterska, dietist eller arbetsterapeut behöver förstås ha kunskaper om människokroppen. För dem är skolämnet naturkunskap ett första steg. Tänker man arbeta som arkitekt eller landskapsarkitekt behöver man ha kunskaper om t.ex. materiallära och planering av grönområden. Ska man utbilda sig inom lantbruk, skogsbruk eller som trädgårdsmästare är kunskaper i växtodling och ekologi en förutsättning. Men först och främst är kunskaper om naturen en rättighet för oss alla. Om vi inte vill lita blint på att experter talar om för oss hur vårt samhälle ska se ut, vilka beslut vi ska ta kring t.ex. vår hälsa och miljö, behöver vi alla veta en del om vad naturvetenskapen har att säga. Självklart behöver vi veta något om vad naturvetenskapen kommit fram till, men framförallt behöver vi veta hur naturvetaren arbetar, vad som kan besvaras och inte besvaras med hjälp av naturvetenskap och hur den här speciella vetenskapen kan användas för att kritiskt granska saker i vår vardag och det experterna säger sig veta. Forskare eniga i larmrapport: Medicinerna som allvarligt kan skada din hälsa Ny rapport avslöjar: Light-maten gör dig fetare! Forskare: Så farlig är den nya LCHF-dieten Internationell expert om den nya krämen som gör dina bröst fastare 6 naturvetenskap, individ och samhälle
4 Samhällsplanerare, arkitekt och trädgårdsmästare är några yrken där man behöver kunskaper i naturvetenskap, för att kunna skapa en hälsosam och trivsam livsmiljö. naturvetenskap i användning 7
5 Naturvetenskap, etik och kritik Bara det att vi lever våra liv ihop med varandra gör att vi vet många saker om oss själva och vår omvärld. Tillsammans har vi utvecklat erfarenheter om tillvaron och det allra mesta behöver vi inte ifrågasätta för att vardagen ska fungera eller för att vi ska vara lyckliga. Men ibland kan vi bli tveksamma. Då behöver vi pröva vissa saker i tillvaron vetenskapligt för att utveckla nya kunskaper om den. Vetenskapligt framtagen kunskap är ofta något annat än de kunskaper vi hålls med till vardags. Tro på spöken är bara ett av många exempel på sådant som inte faller inom ramen för vad som betraktas som vetenskap. naturvetenskapen är empirisk Att en kunskap är framtagen på ett vetenskapligt sätt betyder till exempel att den genomgått systematiska prövningar. Ett kriterium som man brukar ta som garanti för att kunskaper ska kunna sägas vara vetenskapligt grundade är att de ska finnas möjligheter att motbevisa (falsifiera) dem. Påståenden tagna ur luften, som t.ex. att det finns spöken går inte att motbevisa. Hur länge man med vetenskapliga metoder än försöker visa att det inte finns några spöken, kan man ändå inte vara säker på att det till slut inte dyker upp ett (litet). Därmed är det ju inte sagt att det finns spöken. I stället är det i det närmaste tvärtom. Eftersom påståendet inte går att motbevisa bygger det inte på vetenskap. För att något ska kunna sägas vara vetenskapligt måste bakgrunden till det vetenskapliga påståendet och metoden som kunskapen tagits fram på vara genomskinlig, transparent. Helst ska undersökningen också kunna återupprepas och då visa på samma sak som tidigare. Systematisk prövning, falsifierbarhet, transparens och repeterbarhet brukar vara några kriterier man anger när man talar om något som (natur)vetenskapligt. Till skillnad från en del andra vetenskaper, som uteslutande ägnar sig åt att komma fram till slutsatser på logisk väg, eller till att undersöka vad och hur människor tänker, tänkt, gör, gjort, lever och levt, sysslar naturvetenskapen med att undersöka den naturliga, fysiska omvärlden och att ta hänsyn till vad den har att berätta för oss. Naturvetenskapen är vad man kallar empirisk. Ibland kan man höra att naturvetenskapen vilar på ett speciellt undersökande arbetssätt. Men den naturvetenskapliga verksamheten kan inte beskrivas med enkla ord som en process som varje naturvetenskaplig undersökning genomgår. Det är inte så att alla naturvetare först observerar, sedan ställer hypo teser och så vidare... En forskare i fysik använder andra metoder än en forskare i biologi eller kemi. Vid studier av ekosystem krävs förstås andra redskap och metoder än de som behövs för att beskriva funktioner i kosmos eller i cellen. Däremot finns det ett antal centrala steg, som observation, tolkning, klassificering, sortering, mätning, hypotes och förutsägelse, som återkommer i beskrivningen av hur en systematisk naturvetenskaplig undersökning bedrivs. Naturvetenskapen har alltså utvecklat systematiska metoder som kan vara användbara i flera olika sammanhang. Att vara en kritisk naturvetare innebär att kunna använda sig av naturvetenskapens systematiska arbetssätt för att undersöka före teelser i naturen, men även för att granska trovärdigheten i information på andra områden, som t.ex. i vardagslivet och i media. 8 naturvetenskap, individ och samhälle
6 naturvetenskapen innehåller lagar och teorier Det är viktigt att förstå skillnaden mellan det man kallar en naturvetenskaplig lag och en teori. Ibland tänker man sig att lagar skulle var något som står över teorierna hierarkiskt: först kommer lagen sedan teorin. Men egentligen beskriver de två skilda saker. En naturvetenskaplig lag beskriver relationer, hur saker hänger ihop eller hur förlopp utvecklas. Ett exempel är tröghetslagen inom fysiken (att alla rörelser förblir konstanta om de inte påverkas av någon yttre kraft), ett annat är energiprincipen (lagen om att energi inte kan förbrukas bara omvandlas). En teori däremot, kan ses som en förenklad, generaliserad berättelse av ett förlopp som inte bara beskriver detta förlopp utan också vägleder oss i att tänka om hur saker ska komma att utspela sig framöver. Två exempel på teorier som uppfyller det här är evolutionsteorin och den moderna atomteorin. Teorin används för att göra nya studier och undersöka vad som behöver justeras eller förkastas om den ska vara hållbar. Big bang-teorin som förklaring till universums uppkomst har hittills överlevt alla försök till förkastande, men den justeras ständigt i och med att det görs nya beräkningar och att det utförs nya empiriska undersökningar av världsrymden. Den gamla teorin om att vårt jordklot skulle vara ihåligt har man däremot kunnat förkasta genom geologiska experiment. Att vara en kritisk naturvetare innebär att kunna skilja på vad som är en naturvetenskaplig lag och vad som kan vara en mer eller mindre hållbar teori. I dag har vi utvecklat avancerade metoder för att göra systematisk undersökningar från det allra minsta till det allra största i universum. Den övre bilden visar en del av laboratoriet i CERN. Där söker man svaren på frågorna om materiens minsta byggstenar. Den undre bilden visar ISS, den internationella rymdforskningsstationen. naturvetenskap i användning 9
7 naturvetenskapen är skapad av människor Naturvetenskaplig kunskap är aldrig en sann spegling av världen, utan resultaten presenteras alltid som en bild eller en berättelse. För att göra den berättelsen tar forskarna hjälp av språk, metaforer och bilder. Det kan vara allt från en matematisk formel över sambandet mellan massan och accelerationen hos fysikaliska kroppar (planeter och rymdfarkoster) till en graf som beskriver hur temperaturen på jorden stiger till följd av den ökade koldioxidhalten i atmosfären eller en bildlik framställning över hur olika djurarter beter sig för att överleva kampen för tillvaron. Naturvetenskapen presenterar sina resultat med hjälp av språk, metaforer och bilder. Bilden till höger visar arvsanlag av DNA. Ibland säger man att vårt DNA är en konstruktionsritning för en människa. På vilka sätt är det en haltande liknelse? Det sätt som vetenskapsmännen/kvinnorna använder för att presentera sina resultat får förstås betydelse för hur de uppfattas av oss som tar del av dem. Formen på en graf kan se olika ut beroende på vilka värden de som skapar den valt att sätta på axlarna. De liknelser vi använder för att beskriva funktioner i människokroppen (att t.ex. hjärnan liknas vid en hårddisk) leder oss osvikligen till vissa tankar och associationer (t.ex. om människan som en robot). Klimatförändringen går inte att uppfatta om vi iakttar alltför små tidsintervall. Ett svart hål är inget hål. Funktionen av en gen kan inte oproblematiskt beskrivas som att den sitter som pärlor på ett snöre och därifrån styr utvecklandet av egenskaper. Ett djurs eller en växts överlevnadsstrategi är ingen viljestyrd strategi. Vi behöver alltså liknelserna och metaforerna för att kunna ta del av och diskutera fenomenen. Men ibland är det viktigt att vi påminner oss om att de är skapade av oss människor för att bringa ordning i och dra nytta av en mängd mätresultat som annars bara skulle vara ett sammelsurium av intryck. Att vara en kritisk naturvetare innebär att se vilken betydelse sättet att presentera ett forskningsresultat har för hur saker kommer att uppfattas. 10 naturvetenskap, individ och samhälle
8 all vetenskap bedrivs i ett syfte Naturvetenskapen bedrivs liksom allt annat som människor företar sig med ett syfte. Vi vill något med det vi gör, och på det sättet skiljer sig inte vetenskapen från det vi sysslar med i vardagen. Det finns ofta en eller annan nyttoaspekt bakom den forskning som bedrivs. Vetenskapliga undersökningar görs för att någon vill åstadkomma något, för att någon bryr sig om något eller vill värna om något. Ibland är det vetenskapliga syftet helt enkelt att försöka förstå mer om världen. Men även om det inte alltid är uttalat, är alla de naturvetenskapliga framsteg som görs i dag också inbäddade i större sammanhang. De befinner sig i en viss forskningskultur, som sätter gränser för hur man kan tänka och vad man kan göra, eller så styrs de av en viss forskningspolitik, som bara ger pengar till vissa vetenskapliga projekt. För de som befunnit sig mitt inne i forskningen har det ibland varit svårt att inse att de påverkats av detta, men forskning bedrivs alltid inom ramen för ett samhälle med vissa uttalade eller outtalade prioriteringar och behöver därför granskas etiskt och politiskt. Vad vi t.ex. vill åstadkomma med genforskning ska ställas i relation till en etisk diskussion om hur vi anser att man får använda och påverka utvecklingen av ett foster och hur långt vi vill manipulera den biologiska människan. Forskningsresultat kring kärnenergi kan utnyttjas både i krig och i fred. Forskning med djurförsök måste avvägas mot vad vi tycker människan är värd i förhållande till andra djurarter. Vilken forskning som bedrivs kring vår livsstil, hälsa och sexualitet tar avstamp i samhällets syn på vad som är ett sunt och etiskt liv. Det får förstås följdverkningar för vilka rekommendationer som kommer ut till oss kring hur vi t.ex. ska äta, träna och leva tillsammans. Att vara en kritisk naturvetare betyder bl.a. att man alltid är på vakt över vilka normer och värderingar forskningen tar sin utgångspunkt i, vilka saker som tas för givet i den vetenskapliga kulturen och vilka konsekvenser forskningsresultaten kan få för t.ex. miljö och människor. Vilka energikällor det satsas forskningsmedel på avgör vilken energi som kommer att utnyttjas i framtiden och det får förstås betydelse för miljön. Jag vill inte bli forskad på! naturvetenskap i användning 11
9 all vetenskap är tillfällig, så även naturvetenskapen Vetenskapen om världen förändras genom historien och gör det än. Det gäller även för naturvetenskapen. Naturvetenskapen ger ingen absolut sanning om varför saker är som de är. De kunskaper som tas fram genom naturvetenskapliga undersökningar är mer eller mindre tillfälliga. Vissa grundläggande teorier brukar visserligen betraktas som mer fasta, medan andra växer som nyutsprungna grenar ur dessa. En forskare eller forskargrupp startar aldrig med objektiva observationer utan bidrar genom sin forskning med nya pusselbitar till vad andra redan tagit reda på. Eftersom det är omöjligt att pröva varje tänkbar situation kan naturvetenskapens hypoteser och teorier, aldrig bli fullständigt bevisade. Någonstans är naturvetaren tvungen att göra en generalisering på basis av de resultat han eller hon har fått. Naturvetenskapens styrka är just att den inte gör anspråk på att tala om hur naturen verkligen är utan att den i stället visar hur vi bäst kan förstå den utifrån de redskap, resultat och teorier som för tillfället finns till hands. Vad naturvetenskapen kan göra är att berätta om hur förlopp i naturen har utvecklats och bidra med förutsägelser om vad som kommer att hända framöver. Och där är den oslagbar. Nothing in life is to be feared, it is only to be understood. Now is the time to understand more, so that we may fear less Marie Curie 12 naturvetenskap, individ och samhälle
10 ta reda på, diskutera & ta ställning 1. I texten står det om det så kallade genom-väggensamhället. Vad finns det för fara med att moderna människor lever våra liv genom-väggen-samhället? Hur skulle man kunna göra för att vidga människors förståelse av sitt beroende av naturen? 2. Vi möts dagligen av annonser om produkter som påstås vara bra för vårt välmående och vår hälsa. Leta i tidningar och i media och välj någon produkt eller behandling kring t.ex. träning, kost eller skönhet. Försök ta reda på vad de som står bakom annonsen har för vetenskapliga argument för sin produkt. Diskutera hur man skulle gå tillväga för att pröva trovärdigheten kring produkten systematiskt och kritiskt. 3. Försök hitta fler exempel på naturvetenskapliga teorier än dem som boken anger. Diskutera vilka empiriska undersökningar som ligger till grund för dem? torrt livlöst hår stroke hjärninfarkt rynkor dålig andedräkt struma astma kronisk bronkit lungcancer emfysem hjärt- och kärlsjukdomar magsår risk för missfall tidigt klimakterium svårt bli med barn menstruationsbesvär livmoderhalscancer dålig kondition benskörhet kalla fötter dålig blodcirkulation 4. Forskare använder ofta liknelser eller metaforer för att förklara saker och skeenden i naturen och i människokroppen. Försök att hitta fler exempel på sådana metaforer än dem som boken anger. Diskutera: På vilket sätt kan metaforerna hjälper oss att förstå sammanhangen och när kan de bli ett hinder för oss att uppfatta sakerna rätt? 5. Gå ut på nätet och ta reda på vilka ståndpunkter som finns kring djurförsök i forskning. Diskutera: När tycker du/ni det kan vara berättigat med djurförsök i forskning och när är det inte det? 6. Gå ut på nätet och ta reda på vilka ståndpunkter som finns kring forskning på aborterade foster. Diskutera: När tycker du/ni det är rätt att bedriva den typen av forskning? 7. Varför påverkas vi inte av forskningsresultaten? Bilden högst upp till höger, visar på några saker som man vet drabbar kvinnor som röker. Vad tror du det beror på att unga tjejer börjar röka i alla fall? Vad skulle man kunna göra för att förhindra det? 8. Våra rökvanor har förändrats rökte 50 % av alla Sveriges män och 9 % av kvinnorna. Idag ser förhållandet annorlunda ut (se diagram). Varför tror du förhållandena har förändrats så mycket? Finns det några andra skillnader än kön som påverkar våra rökvanor och som skulle vara intressanta att jämföra? Vad tror du de skulle visa? Diskutera: Varför leder inte forskningsresultaten till att vi förändrar vår livsstil? Hitta fler exempel där forskningen säger en sak men vi gör en annan. procent Män Kvinnor naturvetenskap, individ och samhälle 13
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merKursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll
Kursen NAK1a2 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 2015-12-26 C Kursens syfte och centrala innehåll Skolverket (2015) beskriver ämnets syfte att ge eleverna möjlighet att utvecklas i följande sex punkter (fetstil
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merFysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
Läs merNationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merPRÖVNING I NATURKUNSKAP
PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merNaturkunskap 1a1 4-13
Naturkunskap 1a1 4-13 I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras i 5 minuters intervall
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merKursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merModell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
Läs merBilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:
Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen Aktiviteterna under respektive moment möjliggör för eleverna att få uppleva och utföra sådant som kan relateras till teknikens och fysikens kursplaner, både vad gäller
Läs merGrön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merÄmnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merVem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux
Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs mer"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Läs merA-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap behandlar sambanden mellan individen, samhället och naturen. I ämnet ingår fältstudier och undersökningar av naturen och funktioner i människokroppen. Ämnet omfattar också
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merLÄRVUX kurser 2015/2016
Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merGODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI
BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter
Läs merMedborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merLokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Läs merSärskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686
Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade
Läs merNATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009
Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov
Läs merBiologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merKoppling till kursplaner
Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merOdelsbergsskolan. Tema Vår
Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merKan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare
Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Gemensamma mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs mer