Vi värderar kvalitet om självvärdering och lärares utvecklingsarbete. Stela strukturer hinder för utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi värderar kvalitet om självvärdering och lärares utvecklingsarbete. Stela strukturer hinder för utveckling"

Transkript

1 Självvärdering utgår från de frågor lärare och elever vill ha svar på Risk för att kriterier och indikatorer uppfattas som mål Stela strukturer hinder för utveckling Den professionella friheten är avgörande för kvaliteten Lärares självvärdering är en bra utgångspunkt för dialog En skola med hög kvalitet är en skola som ständigt söker förbättra för att nå målen Skolan måste organiseras så att den kan möta utvecklingsbehoven Vi värderar kvalitet om självvärdering och lärares utvecklingsarbete

2 Förord självvärdering syftar ytterst till att förbättra förutsättningarna för måluppfyllelse genom att lärarna ständigt utvecklar och utnyttjar sina unika kunskaper om undervisning och lärande. Vi ser det därför som en angelägen uppgift för våra organisationer att främja läraryrkets utveckling och lärarnas ställning i samhället genom att varje lärare ges möjlighet att utveckla sin specifika kompetens ytterligare. Lärares egen utveckling måste ha stort utrymme i det dagliga arbetet i skolan. Att uppmuntra till former och arbetssätt som ger förutsättningar för detta är ett viktigt syfte med denna skrift. Såväl Lärarförbundet som Lärarnas Riksförbund har i sina strategidokument slagit fast att arbetet med utveckling av yrkesrollsfrågor är ett prioriterat område. En grund för arbetet har lagts i och med att Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet i juni 2001 antog gemensamma yrkesetiska principer för lärare. Frågor som rör skolans kvalitet och hur den kan förbättras är kärnan i de yrkesetiska diskussionerna. Genom att vi utvecklar vårt yrkesetiska förhållningssätt ökar kvaliteten i undervisningen och därmed stärks förtroendet för lärarkåren. Ett yrkesetiskt förhållningssätt innebär bland annat att kritiskt granska förutsättningarna för att en skola för alla också är en skola med hög kvalitet. Utveckling kan inte styras utifrån den måste vara inifrånstyrd och utgå från de behov som elever, lärare och skolledare har. Eftersom behoven är olika vid olika skolor måste självvärdering kunna utformas på många olika sätt. Hur arbetet i skolan ska organiseras för att skapa utrymme för verksamhetsutveckling är en fråga för professionen. Varje skolas egen förmåga att förbättra arbetet avgör hur framgångsrik skolan kan bli. Att systematiskt arbeta för att hitta de bästa lärmiljöerna leder till att den pedagogiska miljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv arbetsplats för såväl elever som lärare. Vi hoppas och tror att denna skrift ska inspirera till och lägga grund för en sådan utveckling. Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Eva-Lis Sirén förbundsordförande Metta Fjelkner förbundsordförande 2

3 förord Del I kvalitet och utvärdering en fråga för lärarna Vad utmärker en skola med hög kvalitet? Tilltro till professionen utvärdering och kvalitet två frågor i tiden Kostnadseffektivitet och valfrihet Decentralisering vad hände? Utbildning viktigast av allt lärarnas kvalitetsarbete Självvärdering Skolforskarna och självvärdering Självvärdering i andra länder utvärdering och kontroll En ny skolinspektion Utredningens förslag Skolinspektionens uppdrag Förhållningssätt till inspektionerna Internationella utvärderingar Redovisa kvalitet Utvärdering påverkar verksamheten Frågor att ställa Till sist Del II praktikorienterad forskning och metoder för utvärdering Aktionsforskning Problembaserad skolutveckling Metoder för dialog, reflektion och kunskapssökande Modeller för kartläggning Kvalitetssäkringsmodeller Innehåll 3

4 Del I Kvalitet och utvärdering en fråga för lärarna det är vi lärare som, vid sidan av föräldrarna, har störst betydelse för barns och ungdomars utveckling. Det är också lärarna som har de största kunskaperna om hur lärande går till och som kan utveckla denna kunskap. Men, hur tar man idag tillvara den utvecklingskraft som ligger i detta? Är skolans 1 organisation anpassad för att möta detta behov? Vilka möjligheter har lärarna att, i det dagliga arbetet och genom egen forskning, fördjupa sin yrkeskunskap och bidra till yrkets kunskapstillväxt? Vi tror att ett villkor för att lärarprofessionen ska utvecklas är att arbetet med att förbättra skolan systematiseras och anpassas till varje skolas särskilda förutsättningar. Det är också nödvändigt att skolledningen har insikt om att utvecklings- och förbättringsarbete tar tid, är komplicerat och kräver en organisation i skolan som kan ta hand om och stödja ett fortlöpande förbättringsarbete. Vi vill med denna skrift uppmuntra till diskussion om dessa frågor som är så avgörande för kvaliteten i skolan. Vi gör det med utgångspunkt i det vi som lärarorganisationer menar med kvalitet och utvärdering och då med fokus på mötet mellan lärare och elev samt lärare emellan. Dessa möten har avgörande betydelse för resultatet och därmed för kvaliteten. Det är här det avgörs hur läroplansmålen förverkligas. Det är också här lärarens upplevelse av, och uppfattning om, sitt yrke kommer till uttryck. Och det är i dessa möten som själva drivkraften för skolans och yrkets utveckling finns. Det betyder inte att vi bortser från kvaliteten på skol, kommun eller nationell nivå. Arbetsmiljön och utbildningskulturen i skolan, resurser, som till exempel utbildade lärare, ändamålsenliga lokaler med mera, är tvärtom helt nödvändiga förutsättningar för goda resultat. På dessa områden har Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund uppfattningar och krav som finns dokumenterade i olika policydokument och handlingsplaner. Lärarna ska vara ledande i diskussionen det går inte en dag utan att skolan debatteras i massmedia oftast med utgångspunkt i att skolan inte är tillräckligt bra. Politiska partier tar ofta skolan som profilfråga och skälet är enkelt skolan är viktigare än någonsin för hela samhället. Det är alltså naturligt att många intresserar sig för skolan och har synpunkter på skolans kvalitet. Just därför är det nödvändigt att vi som är yrkesverksamma inom skolan är aktiva i denna diskussion. Det är viktigt att vi kan formulera vad vi menar med kvalitet och hur den uppnås. Då kan vi ta ställning till och utifrån professionella utgångspunkter värdera de olika omdömen som fälls av olika intressenter. Lärarna bör vara ledande i diskussionen om vad som utmärker kvalitet i utbildningen. Men samtidigt som vi inte kan hävda att skolan och lärarna 1. Med skola avses alla skolformer. På samma sätt definieras lärare och elev. 4

5 ska ha ensamrätt på definitionen av kvalitet i skolan kan vi inte Den professionella låta andra som till exempel journalister, debattörer och politiker ta över diskussionen. Då riskerar vi att professionens ställ- är avgörande friheten ning i samhället försvagas och att det blir svårare att utveckla för kvaliteten skolan och fördjupa vår yrkeskunskap. När det däremot gäller vilka metoder och arbetssätt som behövs för att uppnå optimala resultat är det bara lärarna som kan bedöma detta. Den professionella friheten är också avgörande för kvalitet i vidare bemärkelse att undervisningen ska stå fri från politiska, ekonomiska och religiösa intressen något som också är bärande idéer i lärarnas yrkesetik som ytterst är en garant för kvalitet och elevernas rättssäkerhet. Kvalitet ett mångtydigt begrepp hur man tolkar begreppet kvalitet har att göra med vilka värderingar man har. Det beror också på vilken roll man har om man till exempel är elev, lärare, politiker eller förälder. Vad man menar med utbildningskvalitet varierar även beroende på vilken nivå man beskriver den på nationell nivå, kommunnivå, skolnivå eller lärar- och elevnivå. För att ha kvalitet i utbildningen krävs till exempel lagstiftning om likvärdig skola för alla, kvalificerad lärarutbildning, forskning som motsvarar utbildningens betydelse i samhället och resurser till utbildning. Det måste också finnas en strävan efter kvalitet på alla nivåer i mötet mellan elev och lärare, i elevgruppen, i hela skolenheten, i kommunledningen och på nationell nivå. För att kunna upprätthålla kvaliteten i mötet mellan elev och lärare måste alltså såväl enskilda skolor som systemet som helhet fungera bra man måste sträva efter en rimlig samsyn på vad som krävs för att hålla kvalitet i utbildningen. En sådan samsyn måste resultera i helt andra investeringar än i dag för att lärare och elever ska kunna nå de uppställda målen. Det krävs också långt större satsningar än i dag på forskning om lärande. Vad utmärker en skola med hög kvalitet? en allmän uppfattning är att en skola med hög kvalitet är en skola som svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer en skola där elevernas rätt till en likvärdig utbildning förverkligas. Men hur når en skola dit? Och vad utmärker en skola som är på rätt väg? Dessa frågor vill vi ta som utgångspunkt för att diskutera kvalitetsbegreppet. Vi vågar påstå att ett målmedvetet arbete för att ständigt bli bättre är ett utmärkande drag för kvalitetsmedvetna skolor. Men för att veta hur man ska kunna utvecklas måste man ha kunskap om nuläget. Det kräver en kritisk granskning så att man får syn på det som sker i det som synes ske. Sedan måste man reflektera över resultaten, ta lärdom och dra slutsatser, för att slutligen planera och agera för förbättring. Detta är ett pro- 5

6 fessionellt förhållningssätt, men tradition och organisation är ofta hinder för att skolan som helhet ska präglas av en sådan arbetskultur. Men vi hävdar att det är hela skolans förmåga att ständigt försöka åstadkomma förbättringar för att nå målen som avgör en skolas kvalitet. Att granska och dokumentera hur en skola strävar efter att nå läroplansmålen blir då en intressant mätare på kvalitet som inte kan ersättas av en redovisning av i hur hög grad man uppnår målen. Andelen godkända elever används alltmer som mått på kvalitet, men det säger ingenting om en skolas förmåga att bli ännu bättre. Och med det som mått riskerar man att lägga ribban för lågt. Det är då risk att Det räcker med godkänt! blir vanligare som elevers förklaring till varför man inte satsar på vissa ämnen. En bärande tanke i vår syn på kvalitet är att förbättringar bara kan åstadkommas om de som är verksamma i skolan lärare, elever och skolledare äger sitt kvalitetsarbete. En skola med hög kvalitet är då lika med en bärkraftig skola en skola som förmår bygga ett systematiskt kvalitetsarbete. En sådan skola tål påfrestningar bättre och står och faller inte heller med sin skolledare. Därmed inte sagt att inte skolledningen har stor betydelse för skolutvecklingen. En skola med hög kvalitet är en skola som ständigt söker förbättra för att nå målen Tilltro till professionen kvaliteten i utbildningen är nära förknippad med lärarnas och skolledarnas professionalitet. Ett begrepp som används alltmer i den internationella diskussionen är accountability. Det översätts med ansvarsskyldighet för såväl statlig, kommunal och lokal nivå. Det betyder att de ansvariga kan svara upp mot fattade beslut. På lärarnivå skulle begreppet kunna innebära att lärare kan redovisa hur de klarar sitt uppdrag. På den tiden när läraren var den bäst utbildade i byn ledde det automatiskt till hög tilltro och auktoritet. Idag måste läraren erövra motsvarande ställning. Men hur får lärarna idag samhällets förtroende? Hur skapas tilltro till vår förmåga att hålla vad vi lovat och till att vi är klara över vårt uppdrag och förmår utföra det? Det kan vi bara få om vi kan motivera varför vi gör som vi gör i undervisningen. Och det kan vi först när vi reflekterar över och kritiskt granskar vår undervisning och i pedagogiska samtal med varandra undersöker och reflekterar över vad som är god praxis och hög kvalitet. När vi utvecklar vår förmåga att beskriva, och skapa förståelse för den pedagogiska verksamheten och våra egna insatser, utvecklar vi också vårt yrkesspråk. Och det är ett kraftfullt och nödvändigt redskap i våra professionaliseringssträvanden. 6

7 Utvärdering instrument för utveckling? hur konstruerar system för utvärdering och kvalitetssäkring hänger samman med hur man ser på kvalitet. Att fastställa kvalitet kan vara ganska enkelt när det gäller sådant som går att mäta enligt fastställda skalor, som till exempel temperatur eller storlek. Men när det rör sig om mer sammansatta företeelser, som läroplansmål, blir det mer problematiskt. Ett utvärderingssystem där man kontrollerar resultat och prestation kan vara berättigat när man vill studera och utvärdera mätbara resultat och företeelser, för att se om vissa mål är uppfyllda. Men det är sämre om man vill studera de processer som leder fram till målen. Ska utvärderingen kunna fungera som ett instrument för utveckling måste den vara utformad så att det går att granska och få kunskap om sådana processer. När vi i den här skriften förespråkar självvärdering ser vi den som en väg att utveckla skolan och som ett led i lärares och skolledares kvalitetsarbete. Lärarnas kvalitetsarbete och hur lärarna tolkar sitt uppdrag såsom det är formulerat i läroplanerna och i yrkesetiken har avgörande betydelse för undervisningens kvalitativa resultat. Olika utvärderingsbehov självklart måste skollagens krav på likvärdighet följas upp av staten. För detta har staten ett väl utvecklat informations- och kontrollsystem. Betygssystemet är en del i det. Staten behöver kontrollera att betygssystemet fungerar likvärdigt och att skolor och elever når målen. Att står givetvis också i fokus för professionen, men för lärarna är det frågan om hur man når dit som är det mest intressanta. Det är att som styr statens val av utvärderingsmetoder medan det för professionen är hur som är det viktiga. Skolans självvärdering kan komma att bli den länk som förenar professionens intresse av yrkes- och verksamhetsutveckling med Skolinspektionens uppdrag att granska verksamheten (se vidare sid 17). Ett fungerande samspel mellan att och hur kan ge synergieffekter som gagnar såväl kvaliteten i skolan som lärarnas yrkesutveckling. 7

8 Utvärdering och kvalitet två frågor i tiden intresset för kvalitetsgranskningar vaknade under 1800-talet då man enligt taylorismens idéer delade in produktionsprocesser i olika mer eller mindre kvalificerade handgrepp för att göra produktionen mer rationell och därmed billigare. Som en konsekvens infördes det löpande bandet. Dagens kvalitetsgranskningar i industri- och tjänsteproduktion bygger på idéer som utformades senare och fick namnet Total Quality Management (TQM). De utvecklades i militärindustrin och har fokus på prestationer och resultat. TQM-filosofin slog också igenom hos tongivande behaviouristiska forskare inom det utbildningsvetenskapliga området på 50- och 60- talen och lever kvar i många av dagens kvalitetsgranskningssystem. Kvalitetssäkring och utvärdering har under de senaste decennierna blivit allt vanligare och viktigare också inom den offentliga sektorns tjänsteproduktion och därmed inom skolan. Skälen till detta är flera: det kärva ekonomiska klimatet, framförallt under 90-talet, med ökade krav på kostnadseffektivitet och valfrihet för individen, decentralisering av verksamheten och nya krav på styrning och kontroll, utbildning av hög kvalitet anses avgörande i en alltmer globaliserad ekonomi. Kostnadseffektivitet och valfrihet i spåren av de nyliberala strömningarna under 70- och 80-talen gick en trend över världen som kallas New Public Management. Den går ut på att marknadsanpassa den offentliga sektorn och man inför begrepp som brukare och kund. Man ska fritt kunna värdera och välja tjänster på en marknad utifrån sina individuella behov. Individens intresse betonas före medborgarens. Med denna trend följde också krav på transparens verksamheten ska vara genomskinlig och kunna utvärderas. Olika system för att mäta kvaliteten på de offentliga tjänsterna lånades från näringslivets varuproduktion, till exempel ISO 2000 och Balanserade styrkort. Decentralisering vad hände? enligt officiella dokument var syftena bakom 80- och 90-talens decentralisering dels att öka människors inflytande över sin tillvaro (den demokratiska aspekten) och dels att effektivisera verksamheten genom att låta besluten fattas så nära de berörda som möjligt (effektivitetsaspekten). Det statsfinansiella läget under nittiotalet ledde till stora nedskärningar i den offentliga sektorn särskilt inom skolan. Decentraliseringen motiverades alltså delvis av den ekonomiska situationen. Man hoppades att nedskärningarna skulle göra mindre skada om de berörda själva fick inflytande över hur nedskärningarna genomfördes. Dessutom insåg allt fler politiker att för att få en bättre skola var det nödvändigt att ge lärare och skolledare större inflytande över skolutvecklingen. Detta var alltså ett annat motiv bakom decentraliseringen. Det var 8

9 Stela strukturer hinder för också en av drivkrafterna bakom de två första kommunala skolutvecklingsavtalen där både Lärarförbundets och Lärarnas Riksför- utveckling bunds mål var att öka lärarnas inflytande över arbetsorganisationen och det dagliga arbetet. En decentraliserad organisation med mål- och resultatstyrning i stället för regelstyrning skapade behov av nya styr- och kontrollinstrument. Därför har man satsat på en omfattande resultatuppföljning där skolledare och lärare förutsätts bidra med underlag. Regeringens beslut att inspektera landets alla skolor är ett exempel på detta. Skolverkets uppdrag att utveckla hela systemet för information om skolornas resultat är ett annat. Decentraliseringen och målstyrningen av skolan gav stor frihet åt huvudmännen men syftet att ge lärare och skolledare större inflytande över skolutvecklingen, är långt ifrån uppnått. Decentraliseringen har ofta stannat vid kommungränsen. Den kommunala ekonomin har snarare inneburit en ny centralisering på kommunnivå med en rädsla för att delegera beslut till skolledare och lärare. Det innebär att ekonomin tillsammans med stela beslutsstrukturer ofta har kommit att styra verksamheten i högre grad än måldokumenten. Utbildning viktigast av allt ytterligare ett skäl till att intresset för kvalitet och utvärdering har vuxit är diskussionerna om utbildningens betydelse för utveckling och välfärd i kunskapssamhället. I diskussionen om Europas framtid, där den demografiska strukturen med en åldrande befolkning ställer höga krav på ökad effektivitet och kunskapsintensiv produktion för att kunna upprätthålla och utveckla välfärden, sätts utbildningen i fokus. Kvalitetsfrågorna står högt på EUs dagordning. Ökad kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen är ett av de tre strategiska utbildningsmål som EUs stats- och regeringschefer enats om. De är en del i det övergripande målet att EU år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi (Lissabonprocessen). EU-parlamentet och Rådet antog den 12 februari 2001 en särskild rekommendation där medlemsstaterna uppmanas att skapa tydliga system för kvalitetsbedömning för att främja självvärderingen i skolorna. Detta som ett sätt att skapa bättre skolor och undervisning. Och de europeiska utbildningsministrarna har beslutat att vidta alla nödvändiga åtgärder för att man ska kunna nå målet i Lissabonprocessen. Detta förutsätter att utbildningssystemen i medlemsländerna moderniseras vilket också indirekt får konsekvenser för den svenska regeringens och riksdagens beslut i utbildningsfrågor. EU får inte fatta överstatliga beslut om utbildningens organisation och innehåll, men utbildningsministrarna försöker utveckla olika sätt att jämföra utbildningssystemen och komma överens om vilka reformer som behöver genomföras i varje land. Inom kommissionen arbetar man fram metoder för att följa upp denna utveckling. 9

10 Lärarnas kvalitetsarbete att göra utvärderingar och skriva kvalitetsredovisningar på uppdrag av politikerna betraktas i många kommuner som det viktigaste kvalitetsarbetet i skolan. Ofta utses en kvalitetsansvarig som får särskild utbildning för att bli expert på området. Man ordnar kvalitetsmässor och delar ut utmärkelser till kommuner och skolor som anses ha ett väl utvecklat kvalitetsarbete. Efterfrågan på färdiga modeller för utvärdering är stor och vissa kommuner har satsat stora pengar på att köpa in konsulttjänster för att introducera och genomföra olika kvalitetssäkringssystem. Det finns risk att man förväxlar utvärdering för kontroll och bedömning med lärarnas och elevernas dagliga självvärdering vilken syftar till lärande och förbättring. Kvalitetsarbete i skolan är inget fristående utan ska vara inbäddat i det dagliga arbetet. Om inte det synsättet finns riskerar kvalitetsarbetet i skolan att bli liktydigt med det system som en kommun (eller annan huvudman) har för att handlägga kvalitetsfrågor. Det är bra att kommunen har en strategi för hur skolans kvalitet ska säkras och att det finns strukturer som stödjer detta arbete. Men det är inte tillräckligt. Skolan är den mest kunskapsintensiva organisationen i samhället. Trots detta saknar många skolor en utvecklingsorganisation som kan ta hand om de utvecklingsbehov som lärare och skolledare ser. Idag är det driften av skolan som präglar organisationen. Det är ett skäl till att man ofta tar in kompetens utifrån när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete, som till exempel konsulter inom utvärderingsområdet. Hur lärare och skolledare ser på kvaliteten och förutsättningarna på den enskilda skolan kan bara formuleras av dem själva. Men den utvärdering av den egna undervisningen som lärarna var för sig gör tillsammans med eleverna är inte tillräcklig. En skola kan bli framgångsrik bara om hela skolan strävar efter förbättringar. Granskningen av arbetet måste ske systematiskt och lärarna måste föra en dialog med varandra. Granskningen kan omfatta en viss del av, eller en aspekt på, det egna eller det gemensamma arbetet. Och insamlade data (intervjuer, observationer, enkäter med mera) måste dokumenteras för att kunna tjäna som underlag för utvärdering, lärande och förbättringar. Skolan måste organiseras så att den kan möta utvecklingsbehoven Självvärdering granskningen av den egna verksamheten utifrån kriterier kallas självvärdering. Ibland talar man också om inre utvärdering, professionsbaserad eller skolbaserad utvärdering. Begreppet självvärdering används också om utvärdering där verksamhetens alla olika intressenter medverkar. 10

11 För att vara meningsfull måste granskningen utgå från förhållandena på den egna skolan, den kan alltså variera Självvärdering både till form och innehåll. Och till skillnad från den utgår från de frågor utvärdering som kommer utifrån är det de professionella lärare och elever som då bestämmer vad som ska utvärderas och varför. vill ha svar på Skolan kommer därmed att äga resultatet. Det är också viktigt att alla elever med början i förskolan har redskap och rutiner för att reflektera över hur man bäst lär sig och att föräldrar kan fälla omdömen och ge synpunkter på hur de tycker att skolan fungerar. Självvärderingen måste utgå från frågor som lärarna vill ha svar på för att komma vidare i sitt arbete. Behoven och förutsättningarna i arbetslaget och på skolan avgör hur man går tillväga. Det kan handla om reflekterande samtal, observationer, intervjuer, kollegial handledning eller pedagogisk dokumentation (se vidare Del II). Självvärderingen ger nya lärdomar bättre förståelse av den egna praktiken och större förståelse av helheten. Därmed blir det enklare att skapa ett långsiktigt utvecklingsarbete på skolan. Självvärderingen ökar också möjligheten att utnyttja det professionella frirummet (se vidare Del II). En självkritisk granskning kan synliggöra strukturer som döljer utslag av könsmakt eller främlingsrädsla, och den ger också förutsättningar att rätta till brister på ett långsiktigt och hållbart sätt. Att eleverna deltar i självvärderingen ger dem ökat inflytande. Självgranskningen ger också väl underbyggda och trovärdiga argument för att påverka resurser, ledningsorganisation, lokaler med mera. Samsyn gynnar skolutveckling skolutveckling gynnas om lärare och skolledare har stor samsyn när det gäller uppdraget och värdegrunden. Men det bästa får inte bli det godas fiende. Den som vill starta ett självgranskande arbete bör inte hindras av att det kan vara svårt att få med alla. Det kan till exempel vara så enkelt som att två lärare bestämmer sig för att studera ett visst moment, eller ett problem i en grupp elever, som båda arbetar med. De kan ta del av forskning och pröva nya idéer, observera vad det lett till och dokumentera detta. Ett annat sätt att komma i gång är genom lärande samtal. I denna metod finns regler för hur ett samtal kan föras för att leda till djupare förståelse av ett problem innan man kommer till själva problemlösningen (se vidare Del II). Om självvärdering ska bli ett stöd för att utveckla det dagliga arbetet bör de metoder man använder inte vara alltför sofistikerade och tidskrävande. För med tanke på den arbetssituation som råder på många håll, riskerar självvärderingen annars att bli en engångsaktivitet snarare än ett led i ett systematiskt gransknings- och förbättringsarbete. 11

12 Skolforskarna och självvärdering den syn på kvalitetsarbete och utvärdering som vi förespråkar i denna skrift har starkt stöd i aktuell forskning om skolutveckling. 2 Allt fler utbildningsvetenskapliga forskare anser att den främsta drivkraften i förnyelsearbetet i skolan ligger i samspelet mellan lärare och elever. Förnyelsearbete kan inte lanseras utifrån utan måste skapas av kompetenta och motiverade lärare 3. Detta synsätt präglar också forskarnas syn på utvärdering och utvärderingens roll i utvecklingen av skolan. Att styra professionella system, som skolan, genom krav på omfattande planeringsdokument och målnedbrytning innebär en underskattning av skolans komplexitet. Skolans verksamhet ställer krav på individuell och situationsanpassad problemlösning ingen skola är lik någon annan. Ska utvärderingen ge mening i det vardagliga arbetet måste den därför omfatta frågor som rör den lokala skolans samtal om kunskaper. När utvärderingen utgår från lärarnas egna formulerade frågor blir frågorna den inre drivkraften. Man äger frågan, så att säga. Men frågorna måste också bli möjliga att besvara utan alltför sofistikerade Mikael Alexandersson, metoder. professor i pedagogik, Göteborgs universitet. 2. Fullham, M: The New Meaning of Educationel Change, Teachers College Press, Columbia University, (1991). 3. Alexandersson, Mikael (2003): Utvärderingens innehåll speglar maktförhållanden i Thors Hugosson, Christina (red) Värdera och utvärdera. Lärarförbundets förlag. 12

13 Självvärdering i andra länder samtidigt som man i många länder lägger ut besluten på skolnivå ökar också inblandningen från den nationella och kommunala nivån; å ena sidan mer självständighet, å den andra starkare styrning från den politiska nivån. Samtidigt ändras gradvis synen på utvärdering, från ett uppifrånoch ned-perspektiv till ett nedifrån- och upp-perspektiv som utgår från skolans egen självvärdering. Inom de nordiska länderna använder lärarna självvärdering i varierande grad. En kartläggning gjord på uppdrag av Nordiske Laererorganisationers Samråd (NLS) visar att självvärdering förekommer, men begreppet definieras olika och har i till exempel Danmark och Norge mer karaktären av att värdera resultat. De nordiska lärarorganisationerna har som en följd av kartläggningen enats om en gemensam definition av begreppet i syfte att värna självvärdering som ett redskap för professionsutvecklingen: Självvärdering är när lärare/pedagoger systematiskt och kontinuerligt granskar den egna praktiken i syfte att förbättra yrkesutövningen samt verksamhetens innehåll och resultat. 4 I flera europeiska länder har självvärdering blivit ett allt viktigare instrument för att utveckla skolan. Erfarenheter från olika håll visar på en viktig princip för självvärdering den att vara självstyrande för att inte bli styrd. Skolor måste ta egna initiativ för att inte bli offer för beslut som fattas någon annanstans. Inspektioner av skolan bör utgå från skolornas självvärdering. Det anser man i bland annat England, Skottland och Irland samt i Nederländerna, Portugal och Tjeckien. Erfarenheter från bland annat Australien, Kanada och Skottland visar att det går att förändra i den riktningen att perspektiv utifrån och inifrån kan mötas, något som Michael Fullan kallar sandwichmodellen. 5 John MacBeath, professor, Universitetet i Cambridge, har på uppdrag av skolmyndigheterna i Hong Kong utvärderat ett nytt system för utvärdering. Det innebär att man, i stället för att göra inspektion och begära kvalitetsredovisning, förser skolorna med redskap för att lärare och skolledare själva ska kunna utvärdera sin verksamhet tillsammans med elever och föräldrar. Utifrån skolans dokumentation av utvärderingen försöker sedan inspektionsteamet och skolan hitta en gemensam syn på nuläget. I utvärderingen påtalar John MacBeath att den inspekterande myndigheten har svårt att lämna inspektionsperspektivet och komma fram till hur man bedömer processen i självvärderingen. Han konstaterar dock att man i Hong Kong som enligt hans mening alltid legat långt fram i utvecklingen har hunnit långt på denna väg, liksom Skottland Inför seminariediskussionen om självvärdering, 23 oktober 2007, sid 1, NLS, otryckt. 5. Fullan, M (1991): The New Meaning of Educational Change, Teacher s College Press, Columbia University. 6. MacBeath, John, Boyd, Brian, Rand, Jim & Bell, Steve: (1996) Schools speak for themselves toward a framework for selfevaluation, Routledge Falmer, London and NUT (National Union of Teachers). 13

14 Erfarenheter från Skottland, England och Wales 1994 inledde nut (National Union of Teachers) den största engelska lärarorganisationen tillsammans med universitetet i Strathclyde ett arbete för att uppmuntra självvärdering i alla grundskolor i England och Wales. Detta resulterade först i en rapport Schools Speak for Themselves 7 och senare i en bok Schools Must Speak for Themselves 8. Detta arbete har haft stor betydelse för självvärderingens utveckling i England och Wales och har ökat intresset för självvärdering i flera andra länder. Tio års inspektioner i England och Wales finns dokumenterade och NUT drar slutsatsen att det som externa utvärderare/inspektörer främst bör utvärdera är skolornas egna beskrivningar av problem, deras redovisningar av lyckade processer och goda resultat och utvecklingsplaner det vill säga bedöma hur effektivt skolornas självvärderingsarbete varit. John Macbeath har i boken School Inspections and self-evaluation (2006) beskrivit sitt fortsatta arbete med självvärdering i relation till extern utvärdering. 1997/98 startade ett EU-projekt baserat på erfarenheterna från självvärderingsarbetet i England, Wales och Skottland. Projektet omfattade ett hundratal grundskolor i 18 länder. Skolorna skulle bedöma sin verksamhet utifrån tolv framgångsfaktorer. På basis av denna bedömning fick skolorna sedan välja ut de områden som de ville utvärdera på djupet under det år projektet pågick. I projektet fanns ett inslag av kritiska vänner (se vidare Del II) och nätverk både mellan skolor i varje land och mellan skolor i olika länder. I utvärderingen konstaterades att projektet hade ökat medvetenheten om kvalitetsarbete i skolorna. Projektet har dokumenterats, bland annat i rapporten Self Evaluation in European Schools MacBeath, John Schratz, Michael Meuret, Denis & Jakobsen, Lars: (2000) Self-evaluation in European Schools, Routledge Falmer, London and NUT. 8. MacBeath, med flera (2000). 9. Ibid. 14

15 Utvärdering och kontroll den yttre, eller externa, utvärderingen karakteriseras av att andra än de som arbetar i verksamheten har Skolans bestämt vad som ska utvärderas och varför; hur utvärderingen ska genomföras och på vilket sätt resultatet ska använ- ska användas som självvärdering das. Syftet är ofta att kontrollera att en verksamhet lever grund vid upp till fastställda mål. Men avsikten kan också vara att få inspektionen underlag för förändringar och kunna göra jämförelser mellan kommuner och skolor. Staten har ansvaret för att garantera kvalitet och likvärdighet i alla skolformer. Mikael Alexandersson formulerar det så här i Värdera och utvärdera : Att jag här argumenterat för att utvärdering ska vara en dynamisk kunskapsprocess på den enskilda skolan innebär inte att jag tar avstånd från att stat och kommun genomför systematiska utvärderingar av skolan. Tvärtom. Det vore helt felaktigt att frånhända sig ansvaret att styra och kontrollera skolan. Grundläggande demokratiska intentioner för samhället måste självfallet följas upp på ett systematiskt sätt. 10 De utbildningsinspektioner som Skolverket, på regeringens uppdrag, genomfört sedan 2003, är ett exempel på extern utvärdering. Från och med slutet av 2008 kallas de skolinspektioner och baseras bland annat på skolans självvärdering. Även kvalitetsredovisningarna, som från 2005 ska omfatta alla huvudmän och skolformer, kan räknas till den kategorin eftersom kraven skärpts när det gäller form och tillgänglighet. 11 Andra exempel på yttre utvärdering är när kommunerna låter utvärdera skolan genom system som de själva eller Skolverket utvecklat eller med frågebatterier som tagits fram av forskare och konsulter. Hit hör till exempel ECERS, PQS och BRUK (se vidare Del II). Skolledare, lärare, elever och föräldrar engageras ofta i dessa utvärderingar, och skolorna förväntas kunna dra direkt nytta av dem. Om de har det beror i hög grad på vilka diskussioner som förts på skolan inför utvärderingen och hur den genomförs och följs upp. Erfarenheterna från många länder visar att kokbokskonceptet, där man förser skolor med hela paket med kriterier och processer beskrivna i detalj, leder till ett starkt beroende där skolorna förlitar sig på vad andra har sagt att man ska göra. Det blir ett slags självinspektion där skolorna blir sina egna interna inspektörer. Den är ofta tidskrävande och uppfattas som en störning i verksamheten. En ny skolinspektion regeringen inrättade hösten 2008 en egen myndighet, Skolinspek-tionen, med ansvar för tillsyn och kvalitetsgranskning av utbildningen i landet. Skolinspektionen ersätter de tidigare utbildningsinspektionerna inom 10. Mikael Alexandersson (2003) Dynamisk kunskapsprocess eller förstelnad ritual, sid 75 i Thors Hugoson, Christina (red): Värdera och utvärdera, Lärarförbundets förlag

16 Skolverkets ansvarsområde. Beslutet föregicks av utredningen Tydlig och öppen, Förslag till en stärkt skolinspektion, SOU 2007:101. I den konstaterade utredaren bland annat att tidigare utbildningsinspektioner varit alltför beroende av inspektörernas kompetens. Bedömningskriterierna har varit oklara och återkopplingen till skolor och kommuner har skett alldeles för sent. Utredningens förslag skolinspektionen ska enligt utredningen klargöra om, och hur väl, verksamheten på kommun- och skolnivå fungerar i förhållande till de nationella styrdokumenten. Den ska vara mer flexibel och anpassas efter lokala förutsättningar. Granskning och bedömning gäller både kvaliteten och efterlevnad av regelverket, men med ökad betoning på kvaliteten. Inspektionen ska omfatta kommuners och skolors resultat, verksamhet och förutsättningar i syfte att få ett helhetsperspektiv utifrån gällande författningar. Varje nivå ska granskas utifrån sitt ansvarstagande för skolans kunskapsuppdrag. 12 Utredaren föreslår att den nya skolinspektionen ska använda sig av skolans och lärarnas självvärdering i sina bedömningar. Det innebär att lärarorganisationerna har fått gehör för sina krav om att en extern granskning måste kunna kombineras med den interna utvärdering av verksamheten som sker på den enskilda skolan. Värt att notera är att även Sveriges Kommuner och Landsting, Skolledarförbundet och Friskolornas Riksförbund är positiva till att självvärderingen används som ett inslag i inspektionen. Enligt utredningen ska den nya inspektionsmyndigheten närmare utforma de krav som bör ställas på självvärderingen. Utredaren betonar samtidigt att En självvärdering bör utgå från en enkel process och vara en del av skolans kvalitetsarbete och ett verktyg för skolledningen samt utgöra en integrerad del i det dagliga arbetet. Den ska inte byggas upp enbart för att tillfredsställa inspektionen. Självvärderingarna föreslås bli offentliga och kunna ge svar på följande frågor: Hur följer vi upp verksamheten? Med vilka redskap och med vilken regelbundenhet? Vilka resultat når vi? Hur bedömer vi resultaten? Hur har målen i läroplanen, programmålen och kursplanerna förverkligats enligt redovisade resultat? Vad har vi lyckats med? Vilka bevis (evidens) stöder vår bedömning av resultaten? Vilka åtgärder har vi vidtagit för att förbättra resultaten och vad har de lett till? SOU 2007:101 Tydlig och öppen Förslag till en förstärkt skolinspektion. Betänkande av utbildningsutredningen, s Ibid, sid

17 Skolinspektionens uppdrag 14 skolinspektionen har sitt huvudkontor i Stockholm samt fem regionala, operativa enheter, placerade i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå. Myndigheten har ansvar för tillsyn och kvalitetsgranskning inom hela utbildningsväsendet och agerar både utifrån sitt generella uppdrag och utifrån inkomna anmälningar. Inspektionen inriktas på följande tre huvudområden: Kunskaper/utveckling och lärande, Normer och värden, Styrning, ledning och kvalitetsarbete. Den regelbundna tillsynen ska inriktas mot varje kommuns ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, varje skolhuvudman och dess skolor, samt varje kommuns ansvarstagande för vuxenutbildningen. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt förskoleklass omfattar även ansvaret att ha tillsyn över kommunens tillsyn över enskild verksamhet. I den regelbundna tillsynen kommer skolornas självvärdering att ingå i bedömningsunderlaget. Parallellt med en regelbunden tillsyn fastställer Skolinspektionen för varje år ett antal områden för fördjupad kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen ger möjlighet att bedöma kvaliteten på ett annat sätt än vad som är möjligt inom ramen för den regelbundna tillsynen. Det gäller till exempel möjligheten att granska undervisningens ändamålsenlighet och kvalitet. Ansvar för genomförandet fördelas på de regionala enheterna och kan innebära granskning av undervisningen i matematik eller svenska, avhoppen från gymnasieskolan, lärares utbildning och behörighet, skolors kompensatoriska förmåga. Information om vilka kommuner och skolor som är aktuella för regelbunden tillsyn och vilka områden som är föremål för fördjupad kvalitetsgranskning återfinns på Förhållningssätt till inspektionen skolinspektionen har för avsikt att genomföra ett pilotprojekt där självvärderingens utformning prövas. För Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet handlar det om att förmå Skolinspektionen att låta lärare och skolor få utrymme för att ta upp de frågor och processer i sin självvärdering som de upplever viktiga att analysera och utveckla på just den egna arbetsplatsen. Jämförelser mellan olika arbetsplatser kräver visserligen en gemensam kärna, men det är viktigt att detaljgraden inte blir för hög, eftersom det då snarare handlar om självinspektion och ett innehåll som fastställts uppifrån. Enligt vår uppfattning kan en gemensam kärna med fördel baseras på inspektionsutredningens frågeställningar (se sid 16). Frågor om hur undervisningen bedrivs metoder, arbetsformer, utvecklingsarbete med mera och andra frågor som är centrala för kvaliteten ligger inom professionens ansvar och kommer att granskas via självvärderingen. Om den visar att skolan har ett fungerande kvalitetsarbete menar vi att Lärare måste ta upp de frågor som är viktiga på den egna arbetsplatsen 14. Förordning (2008:613) med instruktion för Statens skolinspektion. Utbildningsdepartementet; Verksamhetsplan Skolinspektionen. 17

18 Lärarens det är ett tillräckligt underlag för Skolinspektionens granskning. självvärdering Först om självvärderingen visar uppenbara brister kan det, som vi är en bra ser det, bli aktuellt med en fördjupad granskning från utgångspunkt Skolinspektionens sida. för dialog En gemensam granskning av den egna praktiken är i sig självt ett viktigt inslag i lärarförbundens professionaliseringssträvanden och leder till ett starkt inflytande över verksamhetens utveckling. Att Skolinspektionen tagit fasta på förslaget om att använda skolans självvärdering i sitt bedömningsunderlag gör det än mer angeläget att varje skola ägnar tid och kraft åt kvalitetsfrågorna. I annat fall riskerar undervisningen och lärarnas arbete att i hög grad styras av Skolinspektionens kvalitetsbedömningar. Ett välfungerande kvalitetsarbete kräver utrymme i arbetsorganisationen för de kollegiala samtal och den dokumentation som måste föras kontinuerligt. Olika metoder för att föra strukturerade samtal och hur man kan sätta igång med det, återfinns i häftet Samtalskonst i praktiken. 15 När den yttre utvärderingen utgår från självvärderingen kan man föra en meningsfull dialog om undervisningens uppläggning och innehåll. Då blir skolan inte offer för yttre värderingar utan kan tvärtom välkomna granskningar utifrån och se dem som komplement till sin egen bild av skolan. Internationella utvärderingar utöver utbildningsinspektionerna görs också mer övergripande studier av den svenska utbildningspolitiken och dess resultat, av såväl Skolverket som av andra. En intressant studie är den så kallade PISAundersökningen som görs av OECDs utbildningavdelning. 16 Den första gjordes under 1999 och publicerades 2001, den andra kom i december 2004 och omfattade 41 länder. En annan undersökning, som jämför olika länders skolsystem och resultat, är TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). TIMSS undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i år 4 och 8 med fyra års mellanrum. Den görs av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). 17 IEA grundades redan på 1950-talet av bland annat svenska utbildningsforskare. IEA gör också PIRLS (Progess in International Reading Literacy Study) som undersöker färdigheter i läsning vart femte år i år 4. Undersökningar som PISA, TIMSS och PIRLS är intressanta men bör studeras kritiskt. De mäter ofta bara vissa aspekter och vissa ämnen. Även om ämnena kan vara desamma i olika länder, varierar ofta metoder och arbetssätt. Det gör att resultaten inte alltid är helt jämförbara. Samtidigt finns det mycket intressanta data i undersökningarna som lärare och skolledare kan diskutera, och eftersom dessa studier återkommer kan man följa ett lands resultat genom åren. När stora internationella utvärdering- 15. Samtalskonst i praktiken (2005). Eva-Lena Embretsen för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund

19 ar publiceras får de ofta stor uppmärksamhet av både media och beslutsfattare. Om utbildningsansvariga myndigheter bara går efter hur undersökningarna presenteras i media och inte analyserar dem innan de vidtar åtgärder kan det finnas en risk för att utvärderingarna bidrar till att likrikta undervisningen. Enskilda skolor kan påverkas i en riktning som inte ligger i linje med deras strävanden eller behov. Detta visar hur viktigt det är att skolor har kontroll över sin egen situation och att de kan förhålla sig till dessa undersökningar på ett professionellt sätt. Redovisa kvalitet sedan 1997 har kommunerna varit skyldiga att genomföra kvalitetsredovisningar. De var tänkta att ligga till grund för kommunens och skolornas eget utvecklingsarbete och det fanns från början ingen skyldighet att redovisa resultat. Med tiden har syftet förskjutits mot kontroll och jämförelse mellan skolor, och kraven på innehåll och utformning har skärpts successivt. Förordningen om skolans kvalitetsredovisning (1997:702) reviderades 2005 och kompletterades därefter med Skolverkets Allmänna Råd (AR). I såväl förordning som Allmänna Råd betonas att kvalitetsredovisningen ska upprättas under medverkan av lärare, föräldrar och elever. I de allmänna råden sägs att lärare och skolledare, som har ansvar för måluppfyllelsen, förutsätts medverka aktivt i kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen och också inkludera elever och föräldrar. Rektor har ett särskilt ansvar för att kommunicera både innehåll, utformning och slutsatser med alla berörda via de samverkansorgan som finns. Kvalitetsredovisningarna bör enligt Skolverket finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Trots dessa starka rekommendationer har ansvaret för att utforma kvalitetsredovisningen ofta legat på någon kvalitetsansvarig på förvaltningsnivå eller på en särskilt utsedd rektor. Naturligtvis är det bra att kunna göra jämförelser mellan skolor, och det kan också vara motiverat att kvalitetsredovisningarna innehåller likartad information för att staten ska kunna styra och kontrollera. Man måste dock vara uppmärksam på vilka effekter ett system med kvalitetsområden och kriterier kan få för skolans eget kvalitets- och utvärderingsarbete. Skolans kvalitetsarbete i form av självvärdering får inte enbart innebära att skolorna värderar sin verksamhet utifrån de kriterier som Skolinspektionen identifierat och formulerat. Självvärderingen ska ägas av skolan och fånga upp de behov av utveckling som lärare och elever kommer fram till. Den får inte bara utgöra en del i en extern kontroll som styrs av andras syn på vad som ska värderas och hur det ska gå till. Kerstin Holmlund beskriver detta problem i antologin Vad har kvalitet med skolan att göra? när hon konstaterar att självvärdering bör vara ett redskap för att utveckla och fördjupa yrkeskunskapen: Lärares professionella intresse för självvärdering behöver därför inte alltid sammanfalla med beslutsfattares behov av information i syfte att styra och kontrollera verksamheten Holmlund, Kerstin (2004): Utvärdering som en del av ett förändrat samhällsuppdrag i Holmlund, Kerstin Vad har kvalitet med skolan att göra? Umeå: Studentlitteratur. 19

20 Risk för att kriterier och indikatorer uppfattas som mål Utvärdering påverkar verksamheten frågan om vad som ska utvärderas är central eftersom utvärdering aldrig bara är en iakttagelse utan också ett sätt att påverka. Själva urvalet av områden för granskning säger något om betydelsen av dessa områden. Det som mäts och granskas utifrån är oftast de områden och värden som går att mäta. Allt som inte är mätbart men kanske än viktigare att studera är svårare att bedöma och framför allt att jämföra. Vi måste alltså mäta det vi värderar och inte bara värdera det vi mäter! Frågor att ställa oberoende av om motiven för en utvärdering är att utveckla, kartlägga, stämma av eller kontrollera, så påverkas verksamheten. Följande frågor är viktiga att ställa i all utvärdering: Varför görs den? För vem görs den? Hur genomförs den? Av vem görs den? Vilka involveras? Vad vill man utvärdera? Mot vad ska resultaten bedömas? Hur ska utvärderingen användas? 19 Till sist ur professionens perspektiv är självvärderingen mest relevant och intressant. Den ger de bästa förutsättningarna för förbättringar eftersom den fokuserar frågor som lärare, skolledare och elever på den berörda skolan själva anser angelägna. Men det är också rimligt och bra att skolan utvärderas utifrån. Det gynnar även lärarna att någon ser på skolan med andra ögon. Det är bra att Skolinspektionen kontrollerar att kommunerna lever efter skollagen och granskar att skolsystemet lever upp till läroplaner och andra lagar och förordningar. När man diskuterar yttre utvärdering vare sig det gäller statens kontroll och informationsbehov eller kommuners önskan att driva på skolutvecklingen måste man vara klar över vad som är möjligt att åstadkomma utifrån. Mot bakgrund av den forskning som finns om skolutveckling och skolförnyelse vågar vi hävda att enbart yttre utvärdering inte leder till långsiktig och hållbar utveckling i skolan. En sådan utveckling måste grundas på en inre drivkraft hos lärare och elever och den uppnås bara om de insatser som görs svarar mot de utmaningar och problem som lärarna och eleverna möter varje dag. Vilka dessa är kan bara formuleras av lärare och elever själva på varje enskild skola. 19. Åsén, Gunnar (2002): Utvärdering i förskolan. Skolverket, sid

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN

HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN 2011-04-26 HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN Bilaga till kvalitetsredovisning 2010 Ockelbo Kommun, 816 80 Ockelbo Södra Åsgatan 30 D 0297-555 00 www.ockelbo.se 1 (3) FÖRORD Kunskapsresultaten

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Junibackens förskola i Arboga kommun

Kvalitetsgranskning av Junibackens förskola i Arboga kommun Junibackens förskola Hällbacksvägen 21 Arboga 732 21 Arboga 1 (9) Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Kvalitetsgranskning av Junibackens förskola i Arboga kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer