Öron-, näs- och halssjukdomar
|
|
- Åsa Karin Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Öron-, näs- och halssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården och Akademiska sjukhuset För Akademiska sjukhuset St-läkare Karl Sandström, öron-, näs- och halssjukdomar vx. För Primärvården Husläkare Svante Svensson, Fålhagens läkarmottagning Fastställt i mars Revideras senast i september 2012
2 Innehåll Inledning 3 Tidsaspekter på remiss 7 Knöl på halsen 4 Falsk krupp hos barn 5 Akut media otit hos barn 6 Sekretorisk mediaotit hos barn 8 Akut bakteriell rinosinuit hos vuxna 9 Barn och bakteriell rinosinuit 10 Näsfraktur 11 Yrsel 12 Tonsillbesvär 13 Sväljningsproblem 16 Heshet 17 Akut perifer facialispares 18
3 Inledning Detta vårdprogram har utarbetats i samarbete mellan primärvården och öron-, näs- och halskliniken vid Akademiska sjukhuset med syfte att optimera omhändertagandet av patienter som söker för öron-, näs- och halssjukdomar. Under rubriken anges till vilken sjukhusspecialitet som patienten bör remitteras till, patienter som inte uppfyller kriterierna för remiss handläggs därmed av primärvården. Tidsaspekter på remiss ÖNH akut remiss Kvälls- och nattetid samt helger bör remittenten kontakta ÖNH-jouren innan patienten sänds till sjukhuset. ÖNH inom 12 timmar Kvälls- och nattetid samt helger bör remittenten kontakta ansvarig sjuksköterska på ÖNH-kliniken ( ) för en bokad tid till patienten. ÖNH ej akut remiss Remissen bedöms enligt rutin och patienten kallas utifrån remissbedömarens bedömning.
4 Knöl på halsen Vissa tillstånd dominerar i olika åldersgrupper. Barn Ospecifika lymfadeniter är mycket vanliga och kan lämna kvarstående palpabla adeniter. Laterala och mediala halscystor är anläggningsanomalier som kan härbärgera upprepade infektioner. Atypiska mykobakterier drabbar ett fåtal barn år Lymfom, tyreoideatumörer, spottkörteltumörer. Även anläggningsanomalier. Äldre Maligna tumör dominerar, vanligen metastas. Expektans utredningsmässigt är försvarbar hos framför allt yngre individer om en sannolik infektiös orsak påvisats, om körteln ej ökar i storlek vid kontroll efter 14 dagar och vid ytterligare kontroll efter fyra till sex veckor minskat i storlek. Utredningen bör drivas aktivt om körteln sitter på nedre delen av halsen, om den är fixerad till omgivningen eller större än två cm. Allmänsymtom med viktnedgång, feber över 38,5 o C i mer än 10 dagar liksom hilusförstoring på lungröntgen indikerar också snar utredning. ÖNH ej akut remiss Ospecifika lymfadeniter som inte svarat på behandling. Övriga resistenser.
5 Falsk krupp hos barn Falsk krupp, eller pseudokrupp, är den vanligaste orsaken till högt luftvägshinder hos barn under 6 år. Pojkar är mer utsatta än flickor. Insjuknandet föregås ofta av en virusorsakad övre luftvägsinfektion, vanligen orsakad av parainfluenzae-virus. Vid falsk krupp uppstår ett ödem i vävnaden under stämbanden. Detta leder till en förträngning av luftvägen i barnets redan tidigare relativt trånga larynx. Barnet insjuknar vanligen kvälls- eller nattetid (sängläge bidrar till den subglottiska svullnaden) med skällhosta, ev heshet och andningshinder med inspiratorisk stridor. Inga direkta sväljningssvårigheter. Om bilden är uttalad ses indragningar i jugulum och av bröstkorgen. Om andningshindret är kraftigt - uttalad subglottisk svullnad - kan den typiska skällhostan och i grava fall även den inspiratoriska stridorn minska i intensitet! Vid indirekt laryngoskopi finner man en normal epiglottis. ÖNH akut remiss Påtaglig stridor och andningspåverkan, cyanos. Vid tveksam eller utebliven effekt av given behandling. Om barnet fortfarande är påtagligt andningspåverkat ska läkare medfölja i ambulansen. Vid misstanke om främmande kropp, laryngotrakeit, epiglottit eller annan infektion med påverkan på luftvägen.
6 Akut mediaotit hos barn Akut mediaotit (AOM, öroninflammation) definieras allmänt som en akut, kortvarig, kliniskt styrkt inflammation i mellanörat. Bakterier påvisas i cirka 70%. AOM yttrar sig i regel som plötslig öronvärk, ofta i samband med en övre luftvägsinfektion. Öronflytning kan förekomma som tecken på att det gått hål på trumhinnan. Diagnosen akut mediaotit baseras på det otoskopiska fyndet. Anamnes och symtom enbart ger ett osäkert underlag för diagnos. Det finns sällan medicinska skäl att undersöka ett icke allmänpåverkat barn med misstänkt akut öroninflammation under kvälls- eller nattetid. Om ett barn över 2 år blir besvärsfritt under väntetiden behöver undersökning inte göras. På barn över 2 år utan allmänpåverkan/hög feber eller perforerad trumhinna kan man avvakta med antibiotikabehandling. ÖNH akut remiss Vid misstänkt komplikation som akut mastoidit, meningit, facialispares, tromboflebit i sinus sigmoideus. Yrsel vid otit, labyrintit. ÖNH inom 12 timmar Barn yngre än 6 månader, framför allt vid terapisvikt. Svår smärta som kvarstår mer än 24 timmar efter insatt terapi. Ensidig dövhet med otit på hörande örat.
7 ÖNH ej akut remiss Upprepade recidivotiter. Tidigare känd hörselskada. Patient som tidigare genomgått öronkirurgi eller har plaströr genom trumhinnan. Trumhinnepatologi (exempelvis kvarstående trumhinneperforation, kraftig retraktion eller atticuspolyp) eller oklara otoskopifynd. Vid misstanke om kvarstående hörselnedsättning.
8 Sekretorisk mediaotit hos barn Bakgrund Sekretorisk otitis media (SOM) eller otosalpingit är ett vanligt tillstånd hos barn i samband med övre luftvägsinfektion och/eller efter en akut mediaotit. Vanligast mellan 2 och 5 års ålder. Hörseln är vanligen nedsatt i varierande grad. Spontanläkning ses i mycket hög frekvens. Anamnes på övre luftvägsinfektion och/eller akut mediaotit. Tecken på luftvägsallergi penetreras liksom förekomst av sniffningsbeteende. Otoskopi visar synligt sekret i mellanörat eller förtjockad, ej buktande, eventuellt kärlinjicerad trumhinna med rosa, grå, eller gulskimrande färg. Rörligheten av trumhinnan är nedsatt eller helt upphävd. En bedömning av hörseln görs (anamnes, samtal med barnet, observation av dess beteende) och den språkliga utvecklingen. Tympanometri är en värdefull diagnostisk undersökning. ÖNH ej akut remiss Social hörselpåverkan. Kvarstående SOM med anamnestisk bilateral hörselnedsättning vid tremånaderskontroll. Kvarstående SOM utan hörselpåverkan vid 6 månaders kontroll. Utveckling mot permanent retraktionspatologi av trumhinnan (retraktionsfickor pexi till mellanörats medialvägg).
9 Akut bakteriell rinosinuit hos vuxna Rinosinuit definieras traditionellt som ett inflammationstillstånd i näsa och bihålesystem som kan ha flera orsaker. Symtom och kliniska undersökningsfynd kan inte säkert förutsäga eller utesluta att det föreligger en bakteriell rinosinuit. Spontanläkning vid sporadisk bakteriell rinosinuit är vanlig. Bakteriell rinosinuit diagnostiseras säkrast med punktion/aspiration och odling från aspiratet. Fynd av bakterier vid nasofarynxodling har lågt prediktivt värde. Symtom och kliniska undersökningsfynd kan inte säkert förutsäga om det föreligger en bakteriell rinosinuit eller utesluta diagnosen. I tveksamma fall eller om patienten har haft upprepade episoder kan i 1:a hand lågdos CT-sinus genomföras. Fynd av vätska i maxillar- och eventuellt i frontalsinus talar för rinosinuit, men säger inget om etiologin. Enbart fynd av slemhinnesvullnad vid röntgen ger inget belägg för diagnosen akut bakteriell rinosinuit. Frånvaro av patologiska röntgenologiska fynd utesluter bakteriell rinosinuit. ÖNH akut remiss Vid tecken på komplikation såsom spridning utanför sinus med svullnad eller ödem i ansikte, hög feber samt allmänpåverkan. ÖNH inom 12 timmar (dagtid) Vid fortsatta besvär trots byte av antibiotika. Vid persisterande rinosinuit. Vid misstanke om dental sinuit. Diagnosen bör ha stärkts med lågdos CT sinus.
10 Barn och bakteriell rinosinuit Hos barn i förskoleåldern är symtomen ospecifika; feber, snuva, hosta, gnällighet och nedsatt aptit. I normalfallet kan varken anamnes eller status bidra till diagnostiken av okomplicerad bakteriell rinosinuit. Det finns inget övertygande vetenskapligt stöd för att antibiotikabehandla okomplicerad bakteriell rinosinuit hos barn i förskoleåldern. Från skolåldern börjar symtom, diagnostik och behandling mer och mer att likna den vuxnes. ÖNH akut remiss Vid misstanke om etmoidit. ÖNH ej akut remiss Långvarig konstant nästäppa med eller utan snuva där allergi har uteslutits. Vid ensidiga symtom där främmande kropp misstänkas. Persisterande rinosinuit. 10
11 Näsfraktur Bakgrund Frakturer på näsans ben är mycket vanligt. Lågenergivåld ger i allmänhet en näsbensfraktur med inpressning och deviation medan högenergivåld kan ge komminuta frakturer och dislokation av septum och/eller septumfrakturer. Diagnosen näsfraktur är i huvudsakligen klinisk. Felställning, krepitationer/ruckbara fragment, ömhet vid palp är typiska fynd. Svullnad är vanligt och försvårar i allmänhet bedömningen i akutskedet. Vid bedömning av en nässkada skall inspektion och palpation göras av nässeptum för att utesluta septumhematom. Obehandlat kan det leda till abscessbildning och efterföljande nedsmältning av brosket. Efter några dagar kan man bättre bedöma om det verkligen föreligger en sned näsa eller om det endast varit fråga om en svullnad vid det akuta skedet. Bilddiagnostik i form av slätröntgen eller CT tillför i normalfallet inget till den kliniska bedömningen och bör ej rutinmässigt utföras. Vid tveksamhet görs en ny bedömning av patienten när svullnaden lagt sig något. Om det finns misstanke om andra ansiktskelettskador bör CT utföras med denna frågeställning. ÖNH akut remiss Omfattande sårskador eller öppen isolerad näsfraktur. ÖNH inom 12 h Vid septumhematom. Vid misstanke om septumfraktur. Vid misstänkt näsfraktur med felställning 3-4 dagar efter traumat. Kirurgakut - akut remiss Vid trauma med misstanke om andra ansiktsskelettskador. 11
12 Yrsel Bakgrund Yrsel är en illusion av rörelse, ofta ledsagad av nystagmus. Det är för patienten ett oroande, men oftast ofarligt symtom. Besvären kan yttra sig på flera sätt alltifrån en diskret känsla av ostadighet, vinglighet eller gungning till en intensiv känsla av rotation med illamående och kräkningar. Yrsel klassificeras som antingen labyrintär/perifer eller icke labyrintär/ central. Labyrintär (otogen) yrsel beror på rubbningar i innerörats balansdel eller vestibularisnerven (första neuronet). Karakteristiskt för denna yrselform är den intensiva karusellkänslan, där föremålen tycks rotera runt kroppen, så kallad äkta yrsel. Samtidig nystagmus föreligger alltid, mer eller mindre tydlig. Den vanligaste orsaken till icke labyrintär yrsel är muskelspänningar i till exempel nacken och/eller stress som leder till spänningsyrsel. Andra orsaker är cirkulationsrubbningar eller andra störningar i hjärnstam och lillhjärna. Förutom anamnes och allmänstatus bör ett neurologstatus, inklusive prövning av kranialnervsfunktioner, och öronundersökning ingå i den primära utredningen. Om möjligt utförs ett hörselprov. Medicin akut remiss Vid samtidiga andra neurologiska funktionsstörningar. Vertikal nystagmus eller nystagmus som ökar vid fixation talande för icke-labyrintär yrselgenes. 12
13 ÖNH akut remiss Patienter med nystagmus och svår yrsel (upprepade kräkningar) utan andra neurologiska bortfallsymtom där symtomen inte är typiska för godartad lägesyrsel. Akut eller kronisk otit med nytillkommen yrsel. ÖNH ej akut remiss Svår godartad lägesyrsel, eller yrselsymtom som inte viker på 3 4 veckor. Yrsel tillsammans med asymmetrisk hörselnedsättning. Misstänkt Mènieres sjukdom. Tonsillbesvär Faryngotonsillit Cirka 40% faryngotonsilliter av orsakas av Streptococcus pyogenes (S.p) (Betahemolytiska streptokocker grupp A, GAS). I hälften av fallen är orsaken virus och i en mindre del andra bakterier. Den akuta faryngotonsilliten debuterar plötsligt med sväljningssmärtor och halsont, ofta med utstrålning mot öronen. I svalget noteras rodnade tonsiller. Vid uttalad smärta och sväljningssvårigheter bör inspektion omfatta även epiglottis. Många patienter som söker för halsont har symtom som är virusorsakade, till exempel hosta, snuva, heshet, generell lymfadenopati eller blåsor i gommen. Om samtliga så kallade Centorkriterier enligt nedan är uppfyllda blir sensitivitet och specificitet för S.p-infektion upp till 75%: Feber 38,5 grader Ömmande käkvinkeladeniter Beläggningar på tonsillerna Frånvaro av hosta Etiologisk diagnostik bör utföras vid tveksamhet. 13
14 Små barn Hos barn under två år är faryngotonsillit ej ett framträdande fynd vid S.pinfektion vilket försvårar den kliniska diagnostiken. För S.p-genes talar samtidig förekomst av impetigo och varig snuva med såriga näsborrar. ÖNH akut remiss Uttalad smärta och/eller sväljningssvårigheter som omöjliggör adekvat vätskeintag. Samtidiga andningsbesvär. ÖNH inom 12 timmar Upprepade recidiv, tveksamheter vid terapisvikt eller atypiskt förlopp. Peritonsillit. ÖNH ej akut 3 4 akuta faryngotonsilliter per år under 2 3 års tid. Indikation för tonsillektomi. Proppbildning i tonsillerna, kronisk tonsillit Skavkänsla i halsen, dålig andedräkt och illasmakande proppar. Besvären är oftast av övergående natur (några år) och bör behandlas konservativt. Antibiotika hjälper ej. Exprimering av propparna med munspatel kan göras på mottagningen i ytanestesi. Patienten kan läras att själv exprimera med skaftet av en tandborste eller pekfingret. Recidiverande halsont Upprepade virala halsinfektioner, där tonsillengagemang är en del av en faryngit. Rökning och/eller alkohol kan vara utlösande faktorer. Även kraftig snarkning kan ge halssmärtor och ilsket rodnade slemhinnor. Antibiotika hjälper ej. 14
15 Obstruktionsproblematik hos barn Obstruktionsbesvär på grund av tonsillhypertrofi förekommer relativt ofta hos barn mellan två och sju års ålder. Besvär i form av snarkning, hypopné (drar till stopp), nattlig oro, svettning eller enures kan variera, men är mest uttalade vid förkylningar. Dagtrötthet, irritabilitet, dålig aptit, grötigt tal samt dålig viktsutveckling är ytterligare symtom. ÖNH ej akut remiss Ensidiga tonsillbesvär som inte svarar på antibiotikabehandling. Malignitetsmisstanke! Mångårig kronisk tonsillit eller recidiverande halsont. Icke övergående obstruktionsbesvär med sekundära symtom hos barn. 15
16 Sväljningsproblem Bakgrund Orofaryngeal dysfagi: Esofagal dysfagi: Extraesofagala: Försämrad motorik i tunga och svalg beroende på neuromuskulära sjukdom till excempel efter stroke, ALS, Parkinsson. Främmande kroppar, strikturer, divertiklar, motorikstörningar. Exostoser på cervikala kotkroppar, thyroideaförstoring, aortaaneurysm. Symptom/diagnos Röntgen hypofarynx-esofagus med peroralt kontrastmedel är förstahandsundersökning och ger tillsammans med anamnes diagnosen i de flesta fall. ÖNH akut remiss Vid misstanke om främmande kropp. Vid misstanke om främmande kropp i form av batteri, särskilt knappcellbatterier, ska patienten remitteras urakut. Kontaka jourhavande önh-läkare! ÖNH ej akut Övriga sväljningsbesvär där reflux och funktionella besvär inte är sannolikt. Röntgen hypofarynx-esofagus med peroralt kontrastmedel bör utföras före eller vara beställd så att resultatet finns tillgängligt när patienten kommer för bedömning vid kroniska besvär. 16
17 Heshet Bakgrund Heshet används här som ett samlingsnamn för en grupp vanliga röstrubbningar, där den gemensamma grunden är att störningen uppstår på stämbandsnivå. Orsaken kan vara sjukliga förändringar i stämbandets slemhinna eller dess underlag, neuromuskulära störningar eller felaktig röstanvändning. Tillfällig heshet som delsymtom i övre luftvägsinfektion eller efter en överansträngning av rösten behöver inte utredas. Vid omotiverad heshet eller heshet som kvarstår längre än tre veckor hos vuxna patienter ska stämbanden undersökas med spegel eller fiberskop. Om hesheten är kombinerad med andningshinder ska andningshindret prioriteras främst. ÖNH akut Hes patient med högt andningshinder. ÖNH inom 12 h (dagtid) Hes patient med friska stämband med misstanke på psykogen afoni/dysfoni. ÖNH ej akut Heshet mer än tre veckor och där en malign genes inte kan uteslutas. Heshet pga stämbandspares. Socialt hindrande kronisk eller återkommande heshet. Barn med kronisk heshet. I remissen bör anges; om möjligt larynxstatus, om patienten har andningsbesvär, sväljningsbesvär, ett röstkrävande yrke, tobak- och alkoholkonsumtion. 17
18 Akut perifer facialispares Bakgrund I de flesta fall finner man ingen orsak till paresen, så kallad idiopatisk eller Bell s pares. Bell s pares kännetecknas av en hastigt påkommen förlamning av den mimiska muskulaturen i ansiktet. Insjuknandeförloppet till maximal muskelsvaghet överstiger normalt inte två till tre dagar. Paresen ska ha visat tecken på regress inom fyra till sex månader. Övergående värk kring öra-nacke, stelhets- och domningskänsla i ansiktet, smakbortfall, ljudöverkänslighet samt ökat eller minskat tårflöde förekommer ibland samtidigt. Vid det akuta besöket utesluts kliniskt organisk bakgrund till paresen, främst otit, zoster oticus, parotistumör, borrelios och trauma. Vid tidigare känd malign sjukdom bör man alltid ha metastas (skallbas/ parotis) i åtanke. Viktigt att bedöma kornea samt att skydda ögat från uttorkning! Akutserum för Borrelia tas. Behandling Behandling med kortison påskyndar utläkningen av Bells pares, minskar risken för bestående pares samt synkinesier och bör ges till alla patienter utan kontraindikationer. T. Prednisolon, ca 60 mg per dygn under fem dagar och sedan nedtrappning 10 mg per dag i fem dagar. Total behandlingstid 10 dagar. Tårsubsitut. Kontroller 1. En vecka Då kontrolleras att patienten skyddat ögat på rätt sätt. Bedömning av paresgrad och förekomst av smärta. 18
19 2. Två månader Bedömning av paresgrad och förekomst av smärta. Vid utebliven regress eller kvarstående smärta, remiss till ÖNH. Konvalescentserum för Borrelia. 3. Fyra till sex månader Om patienten har en Bell s pares ska den muskulära funktionen delvis ha återkommit inom fyra till sex månaer efter paresdebut. Okomplicerad Bell s pares hos vuxna kan skötas via primärvården. ÖNH inom 12 timmar Vid misstanke på organisk genes till paresen. Vid misstanke om Zoster oticus eller andra bakomliggande syndrom som Ramsay-Hunt, Melkersson-Rosenthal, Sarkoidos eller Heerfordt s syndrom. ÖNH ej akut Utebliven regress vid kontroll efter två månader. Remiss - övriga Vid misstanke om neuroborrelios remitteras pat till infektionskliniken. Barn bör remitteras till specialist på barnklinik. Vid påverkan på flera kranialnerver remitteras patienten till neurolog. Vid tecken på kornealskada eller irit ska ögonläkare konsulteras. 19
20 Vårdprogrammet finns på och på Akademiska sjukhusets intranät Sjukvård/Vårdprogram. Häften beställs från Blå rummet, , Tryck: Landstingstryckeriet, april 2010
Öroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen
Läs merPatientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merSTÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH
Länsverksamheten Öron- Näs- och Hals Gäller för: Öron- Näs- och Hals Ursprungsutgåva: 20011-03-28 Godkänd av: Per-Inge Carlsson Utarbetad av: Karin Ehinger Giltighetstid: Tre år från senaste revisiondatum
Läs merHalsont - faryngotonsillit
Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna
Läs merAkut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net
Akut mediaotit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under
Läs merCore curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg
010227 Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 1. Örats sjukdomar. Örats anatomi och fysiologi Undersöka örat och bedöma trumhinnestatus i otomikroskop Differentialdiagnostik vid otalgi Handläggning
Läs merHandläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av
Läs merVårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer
Läs merHandläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,
Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ
Läs merBehandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)
Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner
Läs mervid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007
Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007 Bengt, Babak, Anna, Nanna och alla andra vid kliniken tackar
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.
Läs merALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!
ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.
Läs merDefinitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer
Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Lund Definitioner Sporadisk Inflammation i mellanörat med fynd av AOM: trumhinneinflammation och pus i mellanörat
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin
Läs merNeuroborrelios och sinuit
Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merIII SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem
III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma
Läs merPowerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
Läs mervid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 12 januari 2007
Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 12 januari 2007 Bengt, Alexandra, Anna och alla andra vid kliniken tackar
Läs mer614 - Öron-näsa-hals I 1
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse. halssjukdomar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Öron-, näsa- och halssjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord:
Läs merLedningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?
Läs merVII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG
VII 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. PVakut: lindriga symtom (kan svälja saliv etc/inga andningsbesvär)/kvarstående
Läs merDet rinner ur mitt öra vad ska jag göra?
Det rinner ur mitt öra vad ska jag göra? Marie Gisselsson-Solén, ÖNH-specialist Mikael Karlsson, distriktsläkare mars 2019 1 Bakgrund Rinnande öron vanligt! Lokalbehandling oftast aktuell Ibland leveransproblem
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merÖron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?
Läs merLuftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Läs merAcusticusneurinom. Sid 2/10
Sid 1/10 Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden RÖK Remissöverenskommelse mellan primärvården Luleå-Boden och öronmottagningen, Sunderby sjukhus Titel: Audiologi Giltig from: 020101 Giltig tom: 031231 Ansvarig
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merBehandling av infektioner i öppenvård - barn
Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merHur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merStandardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merHur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merCore curriculum, ÖNH sjukdomar
080515 Core curriculum, ÖNH sjukdomar Detta core curriculum är framarbetat av landets lärarkollegium inom öron, näs och halssjukdomar år 2008. Den utgör basen för vad som bör inhämtas under läkarutbildningen
Läs merOM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merAkut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10
Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merVIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon
VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merInnehållsförteckning, Rinosinuit
Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merVII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG. Öron Näsa Mun Svalg
VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG Öron Näsa Mun Svalg 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112: vid misstanke om främmande kropp i luftvägarna Akut: vid misstanke om främmande kropp i matstrupen om
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merPatient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder
Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14
Läs merEpiglottit hos vuxen anestesikliniken
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Luftväg Giltig fr.o.m: 2017-05-29 Faktaägare: Pär Lindgren, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 2 Gäller för: Anestesikliniken
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont
Läs merRåd och fakta om antibiotika och infektioner
Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet
Läs merKan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Läs merSJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen
Läs merLångdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra
Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merÖron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård
Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och MEDICINSK INSTRUKTION 2 (43) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 EXTERN OTIT... 3 3 UTSTÅENDE ÖRON... 4 4 AKUT MEDIA OTIT... 4 5 SEKRETORISK OTITIS
Läs merAntibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner
Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merOtiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018
Otiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018 Extern otit hörselgångsinflammation AOMT? Olika genes Excsem Kontaktallergi? Irritation? Exostoser?
Läs merAgenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens
Läs merSifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:
Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar
Läs merFörkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Läs merYRSEL. Utbildningsdag ST-allmänmedicin 11 april 2019 Akademiska Sjukhuset. Gå till första sidan
YRSEL Utbildningsdag ST-allmänmedicin 11 april 2019 Akademiska Sjukhuset Yrsel 11 / 4-19 Inledning - Marie Thurfjell Central yrsel - Sven Jackmann Perifer yrsel - Marta Kisiel Fysioterapi vid yrsel - Marie
Läs merBarn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merDyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM
Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merHosta förslag på utredning Gudrun Hemeren ÖL, lungmedicin SkaS Skövde
Hosta förslag på utredning Gudrun Hemeren ÖL, lungmedicin SkaS Skövde Referenser Medscape Chronic Cough ; Updated: Jan 27, 2016 Author: Henry Haipei Chen, MD, MBA ERS guidelines on the assessment of cough
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Läs merÖron-, näsa- och halssjukdomar. Oskar Aspegren Pat/Cyt KS Solna
Öron-, näsa- och halssjukdomar Oskar Aspegren Pat/Cyt KS Solna Örats anatomi Funktion Ytterörat: Samlar in ljud (mekaniska vågrörelser) Mellanörat: Mekanisk överföring av ljud från trumhinna till inneröra
Läs merBarn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC
1 Barn, infektioner och antibiotika ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 2 Vanliga infektioner hos barn Mitt barn är jämt sjukt! Foto: Peopleimages 3 Förkylningar är normalt
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merregiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917
Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015
Läs merPrimör Primärvård - Öron-Näsa-Hals
INSTRUKTION 3 (45) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 9 2 EXTERN OTIT... 9 2.1 Behandling...9 2.2 Remiss till ÖNH-mottagning...9 2.3 Bakgrund... 10 3 UTSTÅENDE ÖRON... 10 3.1 Behandling... 10 3.2 Bakgrund... 10 4
Läs merIrritable Bowel Syndrome (IBS)
Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merNationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,
Nationella behandlingsrekommendationer Christer Norman, Allmänläkarmöte, 2010-09-28 Akut otit Effekt av PcV vs placebo vid purulent otit på öronvärk och sekretion Thalin A, Densert 0, Larsson A, Lyden
Läs merAvrop av jourläkarbilar
Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton
Läs merÖron-, Näsa-, Halssjukdomar. Denis Nas6c
Öron-, Näsa-, Halssjukdomar Denis Nas6c 2015-05- 25 Örats anatomi Örats funk6on Y?erörat: Samlar in ljud. Mellanörat: Fortleder ljud vidare 6ll innerörat. Örats funk6on Innerörat: Omvandlar vibra6oner
Läs mer/(\ inspektionen för vård och omsorg
/(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,
Läs mer