Brottsofferjourernas Riksförbund Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2014 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto,

Transkript

1 Årsberättelse och Årsredovisning 2013

2 Brottsofferjourernas Riksförbund Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2014 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Shutterstock, Brottsofferjouren och Jessica Larsson

3 Innehåll Värdegrund för Brottsofferjouren... 2 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet... 4 Brottsofferstöd genom ideellt engagemang... 6 Stöd till brottsutsatta, anhöriga och vittnen... 8 Vittnesstöden finns på landets tings- och hovrätter Telefoncentralen ger brottsutsatta första hjälpen Kraftig ökning för Stöd på eget språk Brottsofferjourens kvinnofridsarbete Brottsutsatt och funktionsnedsättning Våldet går inte i pension Våga minnas våga prata Utbildning och kompetensutveckling Stärkt stöd till trafikbrottsdrabbade Riksstämma Nytt namn och grafisk profil Organisationsutveckling Marknadsföring och sponsring Brottsofferjouren påverkar opinionen Sprider kunskap om brottsoffers situation Kommunbidragsundersökning Tidningen Brottsoffer Referens- och samverkansgrupper Riksförbundets organisation Brottsofferjourer i Sverige Underskrifter Årsberättelse Årsredovisning Revisionsberättelse Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

4 Värdegrund för Brottsofferjouren Brottsofferjourens ändamål är att erbjuda och ge medmänskligt stöd, information och praktisk vägledning till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Brottsofferjourens insatser är ett komplement och ett alternativ till myndigheternas stöd. Brottsofferjouren betonar aktiv samverkan med andra organisationer och myndigheter för att kontinuerligt utveckla stödet till brottsutsatta och stärka deras rättigheter. Brottsofferjourens vision för samhällets brottsofferstöd är att alla som utsätts för brott ska få ett likvärdigt stöd när det gäller att hantera: Rättsprocessens alla delar, inklusive polisutredning, skydds- och skadeståndsfrågor samt försäkringsfrågor. Psykiska, fysiska, sociala och existentiella konsekvenser av brottet. Stödinsatserna ska erbjudas skyndsamt och pågå tills den brottsutsatta personens behov är tillgodosett. Med brottsutsatt menas en person som upplever sig eller närstående utsatt för brott, oavsett om polisanmälan gjorts eller inte. I visionen ingår också rätten till stöd, information och vid behov skydd till människor som bevittnar brott, från inledningen av rättsprocessen till uppföljningen efter. Vittnen ska känna full trygghet att lämna sin berättelse. Brottsofferjouren vägleds utöver stadgarna med minimikrav av denna värdegrund som beskriver organisationens utgångspunkter och det grundläggande förhållningssätt varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i arbetet gentemot brottsutsatta, vittnen och anhöriga (stödsökanden) och varandra i organisationen. Dessa grundläggande dokument kompletteras med policys i olika sakfrågor. Värdegrunden gäller för all verksamhet i Brottsofferjouren såväl i en lokal brottsofferjour som i riksförbundet. Utgångspunkter Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är grunden för vårt arbete. Dessa gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, politisk uppfattning eller social ställning och fastslår alla människors lika värde och lika rättigheter. Ledord för personligt förhållingssätt Följande fyra ord med sina beskrivningar anger de förhållningssätt som varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i sitt arbete gentemot stöd sökande. Motsvarande förhållningssätt känne 2 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

5 tecknar också hur vi är mot varandra i Brottsofferjouren och i de externa kontakter som uppdrag inom Brottsofferjouren innebär. Empatisk Vi bekräftar den stödsökandes upplevelse utan att ta ställning i sakfrågor genom att respektera olikheter lyssna aktivt vara inkännande Engagerad Vi drivs av en vilja att hjälpa stödsökande att hantera sin situation utan att överta ansvar från den utsatta personen genom att ge information, praktiska råd och stöd erbjuda lugn och trygg samtalsmiljö vara intresserad av utvecklingen i det lokala samhället och omvärlden i övrigt Trovärdig Vi förmedlar stöd och information utifrån den stödsökandes situation utan att låta våra egna behov och intressen styra genom att använda vår erfarenhet och kunskap så långt som möjligt sätta oss in i den stödsökandes upplevelse respektera den stödsökandes integritet Ansvarskännande Vi tar ansvar för att göra det vi lovat och att det ligger inom vårt uppdrag och den egna förmågan genom att ha god självkännedom vid behov hänvisa stödsökande till andra inom den egna organisationen eller till någon annan ideell organisation vid behov hänvisa stödsökande, exempelvis till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller juridisk expertis Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

6 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet År 2013 har varit ett händelserikt år inom Brottsofferjouren. Stora frågor, som är av omfattande betydelse för Brottsofferjourens fortsatta arbete, har behandlats och blivit beslutade. Framförallt genomförandet av organisationsutvecklingen med ett förstärkt och likvärdigt brottsofferstöd över hela landet, implementering av ny värdegrund, ny logotyp och grafisk profil samt beviljandet av 90-konto. Detta är en viktig plattform för ett nytt avstamp för organisationen. Många särskilt utsatta brottsoffer får alltför lite stöd från samhället och det är därför viktigt att Brottsofferjouren uppmärksammar dessa grupper. Genom ökad kunskap kan vi få till stånd ett bättre bemötande samt ge adekvata stödinsatser. Under året har förbundet ägnat särskild uppmärksamhet åt utsatta inom nära relationer, brotts utsatta med funktionsnedsättning, äldre brottsoffer, utsatta för hatbrott samt hbtq-personer utsatta för våld i nära relation. Samhällsutvecklingen har stor betydelse för hur Brottsofferjouren måste anpassa och utveckla sin verksamhet. Vi har ägnat uppmärksamhet åt det viktiga EU-direktivet med fastställande av miniminormer för brotts offers rättigheter och för stöd och skydd. Under året har vi fortsatt vår dialog med Socialstyrelsen angående ansvarsfördelning mellan socialnämnder och ideella organisationer för att klargöra vilka regler som gäller. Förändringen kommer att påverka alla lokala brottsofferjourers verksamhet. Villkoren för denna verksamhet måste förberedas noggrant. Förbundet har varit representerat i ett tiotal av Socialstyrelsens 4 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

7 referensgrupper inom våld i nära relation. Detta har varit viktigt för att föra fram Brottsofferjourens samlade erfarenheter och att vår verksamhet beaktas i olika förslag. Beslutet om en enda polismyndighet för hela landet kommer att påverka samverkan med polisen. Förbundet har haft möjligheter att föra en dialog med utredningen för att brottsofferfrågorna ska få en tydligare roll i den nya organisationen. Tyvärr har inte den tidigare positiva utvecklingen med ökad förmedling från polisen till brottsofferjourerna fortsatt. Polisens förmedling är av central betydelse för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få möjlighet till råd och stöd. Vi kommer att fortsätta dialogen med Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet i syfte att förmedlingen ska öka på nytt. En annan extremt viktig fråga som vi drivit är vikten av att evidensbaserade hot- och riskbedömningar genomförs mer konsekvent inom polis, socialtjänst och inom kriminalvården. Inom Brottsofferjouren har vi ägnat stor uppmärksamhet åt att bistå målsägande och anhöriga att få sin rätt tillgodosedd inom rättsväsendet. Vi har framhållit vikten av att också efter det en anmälan är gjord aktivt bevaka vad som sker med den. Detta bör ske genom regelbunden muntlig och skriftlig förfrågan eller påminnelse om ärendet. Vidare har vi bistått med råd om hur överprövningsinstitutet fungerar och via de lokala jourerna lämnat praktiska tips om skrivningar. Inte minst när det gäller vardagsbrottsligheten har det ofta visat sig nödvändigt att ligga på hos de brottsbekämpande myndigheterna för att ge eftertryck åt angelägenheten av att en inlämnad anmälan om möjligt leder till resultat. När det gäller ärekränkningsbrotten har inte lagstiftningen hängt med i utvecklingen. Genom datorernas och webbens intåg på arenan har allt dramatisk förändrats. Det krävs en lagändring så att nätkränkningar övergår från förtalsbrott till allmänna åtalsbrott. Vittnen är en utsatt grupp som även de behöver stöd i tidigt skede. Brottsofferjouren arbetar för att Förundersökningskungörelsen (FuK) ska ändras så att underrättelseskyldigheten även ska gälla dessa. Under år 2013 har förbundet gjort en stor satsning på opinionsarbete gentemot politiker. Flera skrivelser har sänts till berörda ministrar, statssekreterare och Alliansens rättspolitiska talespersoner angående behovet av ökat generellt ekonomiskt bidrag till Brottsofferjouren nationellt, regionalt och lokalt. Berörda inom oppositionen fick även del av skrivelserna. Dessutom har vi bedrivit lobbyarbete för att Brottsofferjourens omfattande stödinsatser för utsatta inom våld i nära relation ska bättre uppmärksammas. En viktig och nödvändig fråga var även att brottsofferjourerna måste vara med i fördelning av de extra avsatta medel. Vi vill tacka alla medarbetare, förtroendevalda, stödpersoner, vittnesstöd, anställda och andra inom jourerna för ert engagerade och betydelsefulla arbete som görs för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett gott stöd. Vi vill också tacka alla anställda och volontärer på förbundskansliet för det omfattande arbete som har lagts ned. Vi uppskattar också allt arbete som genomförts för att göra Brottsofferjouren mer allmänt känd samt det opinions arbete som bedrivits för att brottsoffer, vittnen och an höriga ska få ett bättre bemötande och stöd från samhällets olika funktioner. Ett tack framförs också till myndigheter och andra ideella organisationer som samarbetat med oss under året samt självfallet till alla givare av bidrag och till sponsorer som tillsammans har gjort det möjligt för oss att verka i vårt viktiga stödarbete. Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Eva Larsson, generalsekreterare Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

8 Brottsofferstöd genom ideellt engagemang Vem som helst kan utsättas för brott. Den som råkar vara på fel ställe vid fel tidpunkt kan bli ett brottsoffer. Att bli utsatt för brott är ofta omskakande och skrämmande. Brottsoffer befinner sig i en utsatt situation samtidigt som de måste orka ta itu med saker som att göra polisanmälan och kräva skadestånd. Att dessutom orka genomföra en rättegång och möta gärningspersonen igen upplever många som tungt. Få människor orkar detta utan stöd. Därför finns Brottsofferjouren. När som helst. Vem som helst. Var som helst. Ofta upplever den som utsatts för brott att han eller hon förlorat kontrollen över sitt liv då behövs någon som lyssnar och bekräftar det man varit med om. Det kan bli ett samtal eller många. Stödpersonerna, som har tystnadslöfte, kan ge den utsatte medmänskligt stöd och många praktiska råd. Det kan också vara skönt att få hjälp med myndighets kontakter och information om rätten till skadestånd och brottsskadeersättning. Stödpersonerna ger stöd genom hela rättsprocessen och utbildade Brottsofferjouren erbjuder Medmänskligt stöd av någon som lyssnar och förstår. Information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor. Stöd vid eventuell rättegång. Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag. vittnesstöd ger information och stöd i samband med rättegången. Brottet behöver inte vara polisanmält, stödet är gratis och den brottsutsatte kan vara anonym. 93 lokala jourer Brottsofferjouren är en riksorganisation som samlar landets lokala brottsofferjourer. De lokala brottsofferjourerna är självständiga och beslutar om sin egen verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och stadgar för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är de lokala brottsofferjourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsatserna till brottsoffer, vittnen samt anhöriga. Insatserna utförs till största delen av ideella krafter. Vid årets början fanns 96 lokala brottsofferjourer anslutna till Riksförbundet. Vid årets slut hade antalet minskat till 93 brottsofferjourer, se sidan 36. Jourerna hade medlemmar. Av dem var aktiva som stödpersoner och vittnesstöd under Till det kan även tillläggas antalet aktiva i varje jours föreningsstyrelse. Fler kvinnor än män var engagerade som stödjare inom Brottsofferjouren under året av stödjarna var kvinnor och 328 var män ideella timmar Varje jour redogör för sin nedlagda tid i en tidrapport som skickas in till Riksförbundet. Verksamhetsåret 2013 lämnade 90 av 93 jourer in tid rapport. Jourernas totala nedlagda tid 6 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

9 sammanräknat för ideellt arbetande stödpersoner, styrelseledamöter och anställd personal uppgick till timmar. Statistiken skiljer på direkt brottsofferstöd, det vill säga samtal med hjälpsökande, samt annan tid för Brottsofferjourens räkning (till exempel informationsarbete, administration eller utbildning). Vissa jourer har också omfattande beredskap, det vill säga tid som någon varit beredd att ta emot samtal eller ärenden. Det direkta brottsofferstödet uppgick år 2013 för de 93 jourerna till sammanlagt timmar för både anställd personal och ideellt verksamma med arbetare. Stöd värt miljoner Vi har räknat med att en heltidstjänst är lika med timmar per år (8 timmar per dag, 21,5 dagar per månad och 12 månader). Om vi ser till de ideella stödpersonernas insatser kan vi då göra följande uträkning: Det direkta ideella brottsofferstödet uppgick till timmar vilket motsvarar 23,8 heltidstjänster Annan ideell tid för Brottsofferjourens räkning uppgick till timmar vilket motsvarar 21 heltidstjänster All nedlagd ideell tid motsvarade sammanlagt 44,8 heltidstjänster. Omräknat på en månadslön på kronor med 42 procent i sociala avgifter motsvarar det ekonomiska värdet av dessa insatser kronor per månad, vilket blir kronor per år. Stöd till vittnen Vittnesstödsverksamheterna rapporterar varje år in nedlagd tid till Brottsoffermyndigheten som sammanställer statistiken. Under året arbetade vittnesstöden timmar i domstol. Övrig arbetad tid uppgick till timmar. Dessutom rapporterades timmar in för resor och spilltid. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

10 Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga Sammanlagt fick brottsoffer, anhöriga och vittnen stöd inom Brottsofferjourens brottsoffer stödjande och vittnesstödjande verksamheter under Av dem fick personer kontakt med någon av Sveriges 93 brottsofferjourer inom den brottsofferstödjande delen av verksamheten. Omfattande statistik Brottsofferjourens förbundskansli samlar varje år in och sammanställer statistik inrapporterad av de lokala jourerna. Statistiksystemet bygger på att jourerna antecknar åtta grunduppgifter om varje stödsökande de haft kontakt med: kön, åldersgrupp, brottstyp, om polisanmälan är gjord eller inte, vilken typ av stödsökande det handlar om (brottsoffer, anhörig eller vittne), vem som först tog kontakt med Brottsofferjouren (polisen, stödsökanden själv eller annan) och som en obligatorisk del från och med detta verksamhets år också särskilda omständigheter och hjälpsökandens kommun. För verksamhetsåret 2013 lämnade 93 av 93 jourer in statistik till Riksförbundet. Den kraftiga ökningen i ärendemängd under 2012, som var en följd av ett direktiv från Rikspolisstyrelsen Under 2013 fick brottsoffer, anhöriga och vittnen stöd av Brottsofferjouren. samt förändringar i polisens anmälningssystem, blev inte bestående under Ärendemängden har minskat med 7,3 procent sedan föregående verksamhetsår. Ärendeminskningen har drabbat alla län i hela landet och även ärendeflödet på den nationella Telefoncentralen. Ärendemängden är dock fortfarande över tidigare verksamhetsårs nivåer. Stor andel brottsutsatta Precis som för föregående verksamhetsår är i princip alla stödsökande, 97 procent direkt brottsutsatta. 2 procent är anhöriga medan endast 1 procent söker hjälp av jourerna i egenskap av vittnen. Vittnen får i huvudsak stöd av vittnesstödsverksam heten vid landets tingsrätter, läs mer på sidan 11. Polisen förmedlar I de allra flesta fall kontaktar polisen den lokala brottsofferjouren efter att målsäganden i samband med en polisanmälan tackat ja till en kontakt. 84 procent av kontakterna har initierats på detta sätt. 8 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

11 Kvinnor utgör 61 procent av de stödsökande. De flesta kvinnor söker hjälp för misshandel, ofredande, olaga hot och stölder. Grov kvinnofridskränkning, sexualbrott och överträdelse av kontaktförbud drabbar i stor utsträckning kvinnor. Män utgör 39 procent av de stödsökande. De flesta män söker hjälp för misshandel, olaga hot och stöld. Rån och mordförsök är de enda brottstyperna inom Brottsofferjourens statistik där majoriteten av de som drabbats är manliga brottsoffer. Barn under 12 år söker bland annat hjälp för misshandel, ofredande och olaga hot. Könsfördelningen är jämn med en liten övervikt av flickor (52 procent). Barnen kommer till Brottsofferjouren genom förmedling av polisen (90 procent), genom egen eller anhörigs kontakt (7 procent) eller förmedlade av annan (3 procent). En del av barnen (16 procent) får hjälp som anhöriga till brottsoffer. De flesta jourer statistikför barn som bevittnat våld i hemmet inte som anhöriga utan som brottsoffer. Vissa jourer väljer aktivt att överlåta stöd åt barn till socialtjänst, BUP eller andra ideella organisationer. 27 jourer har inte haft någon kontakt i denna åldersgrupp under Nio jourer står för merparten av barnkontakterna och har gett stöd till mellan 15 och 45 barn vardera. Unga brottsoffer i åldrarna år söker hjälp för framför allt misshandel, olaga hot och ofredande. Unga förmedlas till Brottsoffer jouren av polisen i de flesta fall (85 procent). 13 procent söker själva upp oss. 41 procent av de unga stödsökande är män, en något större andel än för övriga åldersgrupper. Unga män har främst varit utsatta för misshandel, olaga hot och rån. Även för unga kvinnor är det vanligaste brottet misshandel följt av olaga hot, ofredande och våldtäkt. Unga kvinnor är klart överrepresenterade vad gäller utsatthet för sexualbrott, 48 procent av sexualbrotten återfinns i den här åldersgruppen. Vuxna personer i åldersgruppen år, söker hjälp i första hand för misshandel, olaga hot, ofredande och stöld. 39 procent av de hjälpsökande vuxna är män, 61 procent är kvinnor. Gruppen förmedlas främst till oss av polisen (83 procent). Grov (kvinno-)fridskränkning är vanligare bland vuxna än inom de andra åldersgrupperna; 73 procent av de utsatta för den brottstypen återfinns i denna åldersgrupp. Äldre personer över 65 år söker sig till Brottsofferjouren för brott som stöld, ofredande, inbrott och misshandel. Ingen av de andra åldersgrupperna har stöld och väskryckning bland de tre vanligaste brotten, men för äldregruppen är det mer än dubbelt så vanligt som någon annan brottstyp. 37 procent av de hjälpsökande är män, 63 procent är kvinnor. De är nästan uteslutande brottsoffer (98 procent) och förmedlas till Brottsofferjouren av polisen (84 procent). Brottsofferjourernas Brottsofferjourens Riksförbund Årsberättelse

12 Genomsnittlig förmedlingsprocent länsvis* ,76% 8,41% 7,48% 7,63% 6,71% 4,21% 3,67% 4,46% 4,20% 3,38% 4,09% 4,08% 3,35%3,35% 2,82% 5,23% 2,98% 5,19% 4,68% 4,00% 3,26% *Malmö kommun är ej medräknad i länssnitten. Inte heller den mindre än 1 % av vår ärendemängd som saknade anteckning om kommun och därmed inte heller anteckning om län. Polisens förmedling För att få en bild av hur polisens förmedling ser ut över landet jämför Brottsofferjouren varje år jourernas ärendemängd med Brottsförebyggande rådets statistik över polisanmälda brott. I beräkningsgrunden ingår alla kapitel under Brottsbalken, eftersom de innehåller brott där det kan finnas en enskild drabbad person. Av de specialrättsliga författningarna ingår endast lagen om överträdelse av kontaktförbud. Jämförelsen har gjorts sedan 2008 inom Brottsofferjouren och kallas för förmedlingsprocent. Den ger en bild av hur stor andel av alla anmälda brott som förmedlats till en jour och blivit ett ärende där. Även de som kontaktat jouren på egen hand har oftast fått information om Brottsofferjouren och kontaktuppgifter från polisen vid anmälan. Polisen har därför en avgörande roll för hur många ärenden som når varje brottsofferjour. Under 2013 blev 4,10 procent av alla anmälda brott under Brottsbalken samt lagen om kontakt förbud ett ärende hos Brottsofferjouren. Det är en minskning från föregående verksamhetsår då förmedlingsprocenten var 4,94 procent som en direkt följd av de riktlinjer Rikspolisstyrelsen utfärdade och som innebar en kraftig ärendemängdsökning mellan 2011 och Om förmedlingen av ärenden vore konsekvent och jämn över hela landet skulle lika stor andel nå alla jourer. Istället har det visat sig att förmedlingsprocenten skiljer sig kraftigt åt inte bara mellan länen utan även mellan enskilda jourer. Sedan 2013 kan vi också räkna förmedlingsprocent på kommunnivå och det visar sig att ärendeförmedlingen inom samma brottsofferjours gränser också skiljer sig åt mellan kommunerna. Mer statistik från Brottsofferjouren för år 2013 hittar du på 10 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

13 Vittnesstöden finns på landets tings- och hovrätter Den första vittnesstödsverksamheten i Sverige startades av Brottsofferjouren i Växjö Syftet var att ge målsäganden och vittnen information och hjälp så att de skulle känna sig mer trygga under rättegången. Idag finns vittnesstödsverksamhet vid landets alla tingsrätter och hovrätter. Under 2013 svarade Brottsofferjouren för vittnesstödsverksamheten vid 45 av landets 48 tingsrätter. Det fanns också också vittnesstödjare tillgängliga vid ytterligare åtta kansliorter och vid behov på hovrätterna. Vid tre tingsrätter organiseras verksamheten på annat sätt. Utbildning Under 2013 har information om vittnesstödsverksamheten, Brottsofferjouren samt Brottsoffermyndigheten funnits med som en del i Domstolsverkets grundkurs i brottmål för domstolssekreterare. Brottsofferjouren och Brottsoffer myndigheten har turats om att föreläsa i ämnet. Detta kommer att fortsätta även under 2014 då sex utbildningar är inplanerade personer fick stöd Vittnesstödsverksamheterna rapporterar varje år in statistik till Brottsoffermyndigheten som gör en sammanställning. Under 2013 fick sammanlagt personer stöd av brottsofferjourernas vittnesstöd. Majoriteten, personer, gavs stöd på tingsrätterna. Totalt 107 personer fick stöd på någon av landets hovrätter. Vittnesstöden ger stöd till både målsägande och vittnen. 55 procent av dem som får stöd är vittnen, 20 procent är måls ägande och 5 procent tilltalade. Även anhöriga och vänner som följt med till domstolen får stöd av vittnesstödsverksamheten. Gruppen anhöriga utgör ungefär 20 procent av dem vittnesstöden möter. Könsfördelningen bland dem som får stöd inom vittnesstödsverksamheten är relativt jämn. I gruppen vittnen är 48 procent kvinnor och 52 procent män. Fördelningen bland målsägande ser liknande ut med 47 procent kvinnor och 53 procent män. Uppföljande kontakt Förutom kontakten inför domstolsförhandlingarna i tings- och hovrätter hade vittnesstöden också uppföljande kontakter med dem som så önskade efter förhandlingarna. Vittnesstöden närvarade också vid förhandlingar som stöd på begäran från målsägande och vittnen. Vittnesstöden höll även under året i informationstillfällen, exempelvis för skolklasser och för andra grupper som besökte tingsrätter. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

14 Telefoncentralen ger brottsutsatta första hjälpen Genom Brottsofferjourernas Telefoncentral får brottsoffer, vittnen och anhöriga snabbt och enkelt kontakt med Brottsofferjouren. Stödsökande når Telefoncentralen via direktnumret eller via en lokal jours telefon som vidarekopplats till Telefoncentralen. Medarbetarna på Telefoncentralen ger de inringande första hjälpen genom att svara på frågor och ge information, till exempel om rättsprocessen och vägar till ersättning. Om samtalsbehovet är akut lyssnar medarbetaren till den inringandes berättelse och erbjuder fortsatt stöd från en stödperson i en lokal brottsofferjour. Över kontakter Under året hade Telefoncentralen totalt kontakter via telefon och e post. En minskning med 16 procent jämfört med 2012 då Telefoncentralen totalt hade kontakter. Den största orsaken till ärende minskningen hos Telefoncentralen är troligtvis en försämring i polisens information till brottsutsatta. Men eftersom minskningen är större på Telefoncentralen än generellt inom Brottsofferjouren så måste det även finnas andra orsaker. Några lokala jourer som tidigare varit kontinuerligt vidarekopplade till Telefoncentralen har under 2013 gått samman med närliggande jourer som har anställd medarbetare och därför kommer inte deras samtal till Telefoncentralen längre. En annan förklaring kan vara att en del jourer fick en kraftigt ökad arbetsbörda under 2012 på grung av ärendeökningen från polisen och därför mer frekvent använde Telefoncentralens tjänst än de gjort under Misshandel vanligast Närmare 80 procent av de inringande var direkt stödsökande, det vill säga brottsoffer, vittnen, anhöriga eller ombud. Av dem var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Misshandel var det vanligaste brottet som de inringande hade drabbats av (33 procent). Därefter följde olaga hot, ofredande, ekonomiska brott, rån och inbrott. Under 2013 har Telefoncentralen haft 2,5 heltidstjänster för att driva verksamheten. Personalstyrkan har bestått av en samordnare på heltid, en assistent på 50 procent, en assistent på 75 procent samt vikarier med sammanlagd tjänstgöringsgrad på cirka 30 procent. Volontärer rekryterades Under året har två volontärutbildningar hållits, en under våren och en under hösten. 18 personer har fullbordat kursen. Målet har varit att utöka gruppen fler s pråkiga volontärer och för att förlänga Telefoncentralen öppet tider under kvällstid. Vid årets slut hade Telefoncentralen 58 aktiva volontärer, varav 37 kunde ge stöd på fler språk än svenska och engelska. Vidareutbildning Den utbildning i frågor angående hatbrott som inleddes hösten 2012 fortsatte i januari Två fortbildningar hölls, en för anställd personal den 15 januari och en för volontärer den 24 januari. Jonathan Möller från Stiftelsen Expo föreläste angående intoleranta attityder hos olika grupper, hatbrott med rasistiska motiv samt hatet på nätet och de organisationer som sprider detta. 12 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

15 Brottsutsatta får svar på nätet Brottsofferjourernas Telefoncentral erbjuder också Brotts offersvar på nätet. Under 2013 fick 281 personer svar på de frågor de sänt via kontaktformuläret på www. brottsofferjouren.se. Antalet stödsökande har minskat något jämfört med förra året. 76 procent av dem som tog kontakt var själva brottsutsatta och 32 procent av de stödsökande var under 25 år. Den vanligaste brotts typen de stödsökande utsatts för var misshandel, vilket ungefär en tredjedel drabbats av. Därefter följde olaga hot och ofredande. 13 procent av de stödsökande hade drabbats av sexualbrott. Kraftig ökning för Stöd på eget språk Att samtala om svåra upplevelser och få möjlighet att beskriva sina känslor och reaktioner på sitt moders mål är viktigt för många brottsoffer. Till Brottsofferjourens verksamhet Stöd på eget språk vänder sig allt fler brottsutsatta. Ökning med 70 procent Stöd på eget språk samordnas inom Brottsofferjourernas Telefoncentral som har utbildade volontärer med särskild språkkompetens. Under 2013 hade Stöd på eget språk kontakt med 875 personer. En ökning med 70 procent jämfört med 2012 då 514 personer tog kontakt. Det kan finnas flera olika orsaker till ökningen. Merparten av ärendena kommer från lokala brottsofferjourer som hänvisar till Stöd på eget språk när de möter personer som de märker behöver stöd på annat språk. Även polisen och andra samarbets partners har upptäckt den språkservice som Brottsoffer jouren erbjuder. Under året har också en del kontakter tagits med andra verksamheter som arbetar mot människohandel främst för att introducera möjligheten till stöd på andra språk än svenska för utsatta. Stöd på 27 språk Vid årets slut kunde stödkontakt på 27 olika språk erbjudas jämfört med 24 språk vid slutet av Det mest efterfrågade språk et var liksom tidigare år arabiska som utgör en knapp fjärdedel av alla stödkontakter inom Stöd på eget språk. Därefter kommer persiska och somali, följt av spanska, ryska och polska. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

16 Brottsofferjourens kvinnofridsarbete Riksförbundet har under 2013 drivit Kvinnofrid inom Brottsofferjouren med medel från Socialstyrelsen. Syftet med verksamheten är att stärka och utveckla brottsofferjourernas stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. Samverkanskonferenser Under året har arbetet med att anordna samverkanskonferenser mellan polis, socialtjänst och lokala brottsofferjourer fortsatt. Ytterligare två områden i Sverige fick under hösten ta del av föreläsningar relaterade till kvinnofrid samt diskutera hur samverkan kan förbättras mellan våra organisationer. Den första samverkanskonferensen hölls under en heldag i Hässleholm den 13 september 2013 där 78 deltagare från Blekinge, Skåne och Kronobergs län lyssnade på en presentation av Brottsofferjouren av generalsekreterare Eva Larsson, Hedersrelaterat våld och förtryck ur männens perspektiv av socionomen och författaren Emre Güngör, Barn som blivit utsatta för/upplevt våld av Camilla Küster från Rädda Barnen samt Hot och riskbedömningar av Henrik Belfrage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet. Eftermiddagen ägnades åt att arbeta fram handlingsplaner för samverkan mellan polis, socialtjänst och Brottsofferjouren i mindre arbetsgrupper utifrån en geografisk indelning. Den andra samverkanskonferensen arrangerades i Borlänge den 8 november 2013 för 69 deltagare från Dalarnas och Västmanlands län. Samma föreläsare medverkade som i Stockholm, förutom att Susanne Namaani från Stadsmissionen ersatte Emre Güngör och föreläste om hedersrelaterat våld och förtryck. Varje deltagare fick ett gratisexemplar av Brottsofferjourens bok Närhet som gör ont. Om våld mot närstående samt prov på det nya kvinno fridsmaterial som tagits fram med medel från Socialstyrelsen under förra året. Långsiktigt arbete Brottsofferjourens långsiktiga arbete med samverkanskonferenser för att bygga upp ett hållbart permanent samarbete för att stötta brottsoffren inom kvinnofridsområdet planeras fortgå under flera år. Förutsättningen är att fortsatta ansökningar om medel till detta beviljas från Socialstyrelsen. Vår vision är att kunna bygga på samverkansgrupperna med ytterligare aktörer såsom rättsväsende, hälso- och sjukvård, Migrationsverket, Skatteverkets handläggare för skyddade personuppgifter och andra ideella organisationer. Det skulle bli ett Steg 2 med nya samverkanskonferenser. Vi anser att det behövs stöd på riksnivå för att upprätthålla uppnådd samverkan. Risken är annars att samverkan rinner ut i sanden efter en tid eller är knutet till att vissa personer arbetar kvar inom respektive organisation. Dessutom behöver kompetens hela tiden förnyas och uppdateras, vilket samverkanskonferenserna också bidrar till förutom samverkan. Dessvärre beviljades inte de sökta medlen från Socialstyrelsen för ökad kompetens och fortbildning inom kvinnofrid med en tvådagars temakonferens för stödpersoner och vittnesstöd som förbundet ansökt om. Inte heller beviljades medel för nytt informationsmaterial eller utskick av redan befintligt informations- och Under 2013 sökte sig i genomsnitt tolv personer tio kvinnor och två män om dagen till Brottsofferjouren efter att de utsatts för brott i en nära relation. 14 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

17 Tomas Wetterberg från Män för Jämställdhet på Moderaternas Sverigemöte i Karlstad 15 mars Ämnet var våld i nära relationer. Brottsofferjouren Värmland deltog med bokbord och informationsmaterial. utbildningsmaterial till relevanta aktörer. Dessutom bidrog de minskade medlen från Socialstyrelsen till att det endast var ekonomiskt möjligt att genomföra två samverkanskonferenser under året, istället för tre som förbundskansliet ansökt om medel för. Kunskapsutbyte Ett nationellt kunskaps- och erfarenhetsmässigt kompetensutbyte inom våld i nära relationer har skett genom att kvinnofridsansvarig har deltagit i ett tiotal av Socialstyrelsens referensgrupper samt Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK:s) referensgrupp. Rapporten Brottsofferjourernas Riksförbunds synpunkter på Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA har sammanställts och distribuerats ut via pressmeddelande samt till relevanta aktörer. Rapporten finns också på Brottsofferjourens hemsida Andra aktiviteter som Kvinnofrid inom Brottsofferjouren har genomfört under 2013 är följande: Brottsofferjouren deltog med bokbord i UN Women Sveriges 8-marsaktivitet på Fryshuset i Stockholm tillsammans med flera andra ideella organisationer på Internationella Kvinnodagen. Kvinnofridsansvarig var inbjuden att delta i en debattpanel tillsammans med justitieminister Beatrice Ask, professor Gun Heimer från NCK och ordförande Samverkansprojekt Följande samverkansprojekt har ingått i Kvinnofrid inom Brottsofferjouren under 2013: Samarbete med Rädda Barnen, Länsstyrelsen i Östergötlands län och Folkteatern i Gävleborgs län som huvudaktörer samt ett flertal andra ideella organisationer i projektet Det handlar om kärlek Kärleken är fri i ett gemensamt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Projektet Operation Kvinnofrid med Länsstyrelsen i Stockholms län, Polismyndigheten i Stockholms län, Kommunförbundet i Stockholms län och Stockholms läns landsting som huvudaktörer samt kvinno- och brottsofferjourer i Stockholms län. Syftet är att arbeta mot våld i nära relationer genom att först genomföra en kartläggning om vilka behov som finns inom området. Stöd till lokala jourer Dessutom har stöd getts via telefon och e-post till flera lokala brottsofferjourer i frågor och problematik kring våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Stöd har också getts till flera brottsofferjourer vid ansökningar till Socialstyrelsen om lokala medel inom kvinnofridsområdet. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

18 Brottsutsatt och funktionsnedsättning Våld mot personer med funktionsnedsättning är ett dolt samhällsproblem, trots att en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning innebär en ökad risk att utsättas för övergrepp. Därför ansökte Brottsofferjouren om medel från Arvsfonden för det fyraåriga projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning under åren Handikappförbunden är en viktig samarbetspart i projektet genom sin kunskap om funktionsnedsättningar. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är en resurs i framtagandet av ett studiematerial och i lokala utbildningsinsatser. Projektet är nu i slutet av projektår tre. Syftet med projektet är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning. Det fanns inom Brottsofferjouren ett behov av att kunna erbjuda ett bra stöd och bemötande till brottsutsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning. Stödpersoner och vittnesstöd behöver förstå den utsatthet som kvinnor och män med funktionsnedsättning kan uppleva i brottssammanhang samt få mer kunskap om olika funktions nedsättningar. Inom Handikappförbunden, även kallat HSO i län och kommuner, har brott mot kvinnor och män med funktionsnedsättning länge varit en icke fråga. Det är ett område som många inom funktionshinderrörelsen saknar kunskap om, och behöver veta mer om, för att våga se och fråga om brottsutsatthet. Det övergripande målet för projektet är ett bättre stöd till och bemötande av brottsutsatta personer med funktionsnedsättning. Metoden för att nå målet är utbildning och lokal samverkan. Flera olika målgrupper Projektet har flera olika målgrupper. Direkta målgrupper är: Stödpersoner, vittnesstöd och anställda inom lokala brottsofferjourer Lokala HSO, funktionshinderföreningar och andra organsationer Yrkesverksamma inom exempelvis socialtjänst, LSS, habilitering, polis och övriga inom rättsväsendet Indirekta målgrupper är brottsutsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning. Fokus är på grupper som enligt forskning och studier anses mest utsatta, personer med nedanstående funktionsnedsättningar: Neuropsykiatriska Psykiska Utvecklingsstörning Inför projektår tre ansökte och beviljades Brottsofferjouren mer medel från Arvsfonden för att förbättra tillgängligheten inom organisationen utifrån ett funktionshinderperspektiv. Ett av målen var att se över våra informations- och kommunikationskanaler och att utveckla och bygga en användarvänligare webbplats. Ett annat mål var att påbörja utformandet av riktlinjer och policy för tillgänglighet inom Brottsofferjourens alla verksamheter. Det arbetet har processats ute i jourerna och ett första utkast har tagits fram. Stärkt samverkan Utveckling av den lokala samverkan mellan brottsofferjouren, HSO och SV har fördjupats. Fyra projektorter, Karlskoga, Varberg, Nordöstra Skåne-Kristianstad och Mellersta Skåne-Lund är inne på sitt tredje år av samverkan. Under våren lades projektorten i Umeå ned. Projektorterna utgör en modell för hur kunskaperna om våld och övergrepp mot människor med funktionsnedsättning kan förankras, utvecklas och spridas. I projektorterna utbyter organisationerna värdefulla erfarenheter och utvecklar den lokala samverkan. Ett led i arbetet med att öka kunskapen var de gemensamma studiecirklar som genomfördes 16 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

19 under våren. Erfarenheter av representanter från olika organsationer var lyckad och stärkte samverkan mellan organisationerna. I Kristianstad och Lund genomförde projektorterna var sitt seminarium. Syftet var att fördjupa förankringen av projektet inom respektive organsation och på orten. Ökad kunskap Alla projektorter genomförde i samarbete med projektledaren lokala konferenser. Syftet med konferenserna var att öka kunskapen om brott mot personer med funktionsnedsättning och att stärka samverkan. Målgrupp för konferenserna var yrkesverksamma inom exempelvis polis, socialtjänst, LSS-verksamheter, rättsväsendet och andra organsationer. Intresset för konferenserna var betydligt större än antalet platser och alla kunde tyvärr inte få plats. I november lanserades boken Våldsamt osynligt. En bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning. Boken är tänkt att användas för att sprida kunskap om brott mot personer med funktionsnedsättning. Boken trycktes i exemplar och hela upplagan var nästan slut vid årets slut. Förbättrad tillgänglighet För att förbättra tillgänglig heten inom Brottsofferjouren har projektet anordnat två utbildningar. I juni genomfördes en utbildning på riksförbundets kansli i Tillgänglighetsdatabasen (TD), som är ett inventeringsverktyg. Projektledare Karin Andersson gav justitie minister Beatrice Ask ett exemplar av Våldsamt osynligt på Internationella handikappdagen. Deltagare var de anställda i projektet och medarbetare på fem utvalda lokala jourer. Alla fick en grundlig och praktisk genomgång av hur TD fungerar. Därefter har tillgängligheten på riksförbundets kansli och de lokala jourerna inventerats och dokumenterats i TD. Den andra utbildningen genomfördes för riksförbundets personal och hölls också i tre av projektorterna och två nya orter, Västerort och Värmland. Ett av utbildningens mål var att öka förståelsen för vikten av att verksamheter är tillgängliga samt att ge en överblick över hur man kan förbättra tillgängligheten. Statistikinsamling Under en sexmånaders period, med start i mars, deltog fem brottsofferjourer i försöket att samla in statistik om funktionsnedsättning. De medverkande jourerna var Luleå, Uppsala- Knivsta, Vänersborg-Dalsland, Nordöstra Skåne och Mellersta Skåne. Försöket föll väl ut. De farhågor som fanns över att ställa frågan om funktionsnedsättning infriades inte. Upplevelsen blev mer positiv än förväntat. Av de personer som tillfrågades under försöket svarade 218 (15 procent) att de hade en funktionsnedsättning. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

20 Våldet går inte i pension Ungefär 10 procent av dem som landets brottsoffer jourer möter varje år är brottsutsatta över 65 år. Brottsofferjouren har en bred erfarenhets baserad kunskap av att möta våldsutsatta äldre. Vi vet att våld och övergrepp mot äldre är ett dolt samhällsproblem och att brottsutsatthet hos äldre kan få särskilt allvarliga konsekvenser. Brottsofferjouren har länge varit engagerad i frågan, bland annat publicerades utbildningsboken Trygghet som saknas om våld och övergrepp mot äldre redan När FN proklamerade den 15 juni som en världsdag för att uppmärksamma våld och övergrepp mot äldre tog Brottsofferjouren tillsammans med Sveriges Pensionärsförbund (SPF) initiativ till att samla andra organisationer och myndigheter med intresse gemenskap. Det ledde fram till nätverket och kampanjen Våldet går inte i pension. Gemensam kampanj Målet med kampanjen var att uppmärksamma allmänheten, de äldre själva och opinions bildare på våldet mot äldre. Vi ville också uppmana beslutsfattare till handlingsberedskap inom kommun och landsting och till mer forskning inom området. Den nya FNdagen Världsdagen om våld och övergrepp mot äldre blev en milstolpe och ett startskott för ett offensivt arbete för äldres mänskliga rättigheter. Catharina Bråkenhjelm, riksdagsledamot (S), och Ulla Graneli, utbildningsansvarig på Brottsofferjouren delade ut information om kampanjen Våldet går inte i pension utanför riksdagen. Lagom till den 15 juni 2013 fanns ett kampanjmaterial, bestående av en informationsfolder och en budskapsknapp färdigt. Varje organisation i nätverket uppmanade sina lokala representanter att samverka i den egna kommunen för att rikta fokus på äldres utsatthet för våld och övergrepp. Inom kampanjen anordnades ett riksdagsseminarium där Brottsofferjouren och de andra organisationerna i nätverket medverkade. Inbjudna gäster från Region Gotland berättade om sina erfarenheter när det gäller handlingsberedskap och samverkan kring våld mot äldre. Riksdagsledamöterna Catharina Bråkenhjelm (S), Eva Olofsson (V) och Barbro Westerholm (FP) arran gerade seminariet i samarbete med SPF. Den 9 juni publicerades också en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet av förbundsordförande Sven-Erik Alhem och företrädare för de andra organisationerna bakom kampanjen. Nätverket anordnade även ett seminarium under Almedalsveckan där Sven-Erik Alhem deltog. Givande samarbete Förutom de gemensamma aktiviteterna i nätverket har samarbetet varit en rik källa till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, vilket för varje organisation lett fram till en fördjupad förståelse för problematiken. Riksförbundets utbildningsansvariga har också genomfört flera föreläsningar under året om våld mot äldre. 18 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

21 Våga minnas våga prata Under oktober 2013 genomfördes utbildningsdagen Våga Prata för ökad kunskap om sexuellt våld på flera platser i Sverige. Målet med utbildningsturnén var att nå ut med och sprida ny kunskap om sexuellt våld till de många yrkesgrupper som berörs. Våga Prata var ett samarbete mellan filmaren Ewa Cederstam, Brottsofferjourernas Riksförbund, Mobila Dokumentärredaktionen och Sveriges Kvinno och Tjejjourers Riksförbund (SKR). Våga Prata finansierades med stöd av Ungdomsstyrelsen. Utbildningsdagen arrangerades i Falun, Stockholm, Malmö och Helsingborg. Represen tanter för lokala brottsofferjourer medverkade också och berättade om sin verksamhet. Cirka 500 deltagare Ett resultatmål för projektet var att få deltagare per ort, totalt cirka 200 personer. Målet nådde vi med råge då det kom totalt cirka 500 deltagare. Vi nådde ut till yrkesverksamma inom socialtjänst, rättsväsendet, ideell sektor, polis och skola. Tanken har varit att skapa en plattform där ideella och professionella aktörer kan mötas lokalt för att hjälpa drabbade. Föreläsare var Suzann Larsdotter, auktoriserad socionom och sexolog, Mats Gehlin, polisutredare av sexual brott, och dokumentärfilm aren Ewa Cederstam, som gjort filmen Våga minnas om den våldtäkt hon utsattes Mats Gehlin, polisutredare av sexualbrott, Suzann Larsdotter, auktoriserad socionom och sexolog, och dokumentärfilmaren Ewa Cederstam, som gjort filmen Våga minnas, föreläste under utbildningsdagen. för som 18-åring. Filmen visades som en del av programmet under utbildningsdagen. Ökad kunskap Sammanställningen av utvärderingarna från samtliga tillfällen visade att en styrka med utbildningsdagen var att problematisera kring bemötande vid sexuellt våld från tre olika perspektiv den drabbades, rättsväsendets och socialarbetares. På så sätt fick deltagarna större förståelse för den andra sidan och fick även en chans att problematisera sig själva och sina egna förutfattade meningar och normer. Deltagarnas fria svar i utvärderingen bekräftade också behovet av ökad kunskap om stöd till sexualbrottsoffer. Detta exemplifieras med några citat från deltagare nedan: Jag har med mig nya kunskaper om vad mycket mina förutfattade meningar kan ha på ett samtal med ett brottsoffer. Jag kommer ta med mig ett nytt beaktande av detta. Jätteintressant och givande! Mycket värdefullt för rollen som professionell i mötet med utsatta människor, men även generellt i livet. Bra information och viktiga tankar att bära med sig. Superviktigt att sprida kunskap om detta! Väldigt bra initiativ! Fortsätt sprida, dela med er och föreläs! Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse

22 Utbildning och kompetensutveckling Nationellt, regionalt och lokalt strävar Brottsofferjouren efter att vara en lärande organisation där ideella och anställda upplever att deras engagemang, kunskaper och erfarenheter tas tillvara och att möjlighet ges till utveckling. Riksförbundets utbildningsverksamhet är en del av det stöd som är förbundets uppdrag i förhållande till de lokala föreningarna. Under 2013 har Riksförbundet anordnat följande konferenser och utbildningar: Utbildningsdag om sexuellt våld mot hbtq-personer, 9 februari Under året har det fleråriga samarbetet mellan RFSL:s brottsofferjour, Brottsofferjouren, HOPP Stockholm och Sveriges Kvinno och Tjejjourers Riksförbund (SKR) fortsatt. De insatser vi gör tillsammans syftar till att utveckla brottsofferverksamhet för homo- bi och transpersoner som är utsatta för våld i nära relation och möjliggörs genom projektmedel från Socialstyrelsen. Den 9 februari arrangerades en utbildningsdag om sexuellt våld mot hbtq-personer med fokus på bemötande och att våga fråga. Utbildningen vände sig till stödjare med grundkunskaper i hbtq-frågor. Hans Knutagård, universitetslektor i socialt arbete, föreläste om sexuellt våld mot hbtq-män. Suzann Larsdotter, auktoriserad socionom och sexolog, gav både teori och praktiska samtalsredskap för att arbeta med kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Mina Gäredal, sakkunnig i sex- och hälsofrågor på RFSL Ungdom, föreläste om sexuella övergrepp och sexuell gränssättning bland unga hbtq-personer. Ett diskussionspass genomfördes också där deltagarna fick möjlighet att i mindre grupper samtala om reflektioner efter föreläsningarna. Av 50 deltagare från de fyra samverkande organisationerna kom 14 från Brottsofferjouren. Samordnarkonferens, februari Konferens för stödpersonsamordnare, vittnesstödsamordnare, brottsofferassistenter, verksamhetsledare etc. hölls på Scandic Star i Sollentuna. I fokus var dialog kring den pågående organisationsutvecklingen och föreläsningar om brottsofferstöd till personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har ökat betydligt sedan 1980 talet och många jourer bedömer att det finns ett stort vidare utbildningsbehov för att ge stöd till personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Föreläsare var Talin Davidian och Mariet Ghadimi från TRIS, Tjejers rätt i samhället Hamed Salama, socialarbetare och utbildare, som berättade om respektfullt bemötande ur ett mångfaldsperspektiv. Med som en programpunkt fanns också information från länsstyrelserna om uppdraget kring våld i nära relation där Katarina Edlund och Birgitta Vigil från Länsstyrelsen i Stockholm var föreläsare. Internationella Brottsofferdagen, 22 februari Internationella Brottsofferdagen etablerades på initiativ av Brottsofferjourernas Riksförbund i slutet av 1980-talet. Sedan fjorton år tillbaka högtidlig håller Brottsoffermyndigheten tillsammans med flera ideella organisationer, bland annat Brottsofferjouren, Internationella Brottsofferdagen genom en kunskapsspridningsdag på Norra Latin i Stockholm. Fredag 22 februari 2013 var rubriken för temadagen Nätet som brottsplats och livlina. Forskare, praktiker och ideellt aktiva delade med sig av kunskaper och erfarenheter, metoder och strategier som belyser båda aspekterna ur brottsofferperspektiv. Bland annat föreläste Ulrika Rogland, åklagare, Mårten Schultz, professor i civilrätt, och Laurie Pearlman, traumaforskare och kliniskt 20 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013

23 Patrik Cederlöf, nationell samordnare mot prostitution och människohandel, föreläste under seminariedagen den 10 april. Talin Davidian och Mariet Ghadimi från TRIS, Tjejers rätt i samhället, föreläste på konferensen för samordnare den 9 februari. verksam psykolog från USA. Justitie minister Beatrice Ask höll ett öppningsanförande och Mark Levengood avslutningstalade. Internationella Kvinnodagen, 8 mars På Internationella Kvinnodagen fanns Brottsofferjouren på plats på Fryshuset i Stockholm tillsammans med Åttondemarsnätverket. Årets tema var våld och Brottsofferjouren anordnade ett seminarium kring projekt Skyddsnät som Brottsofferjouren drivit tillsammans med Rädda Barnen. Föreläste gjorde Tove Treschow, ordförande, och Christina Ling ström, assistent, från Brottsoffer jouren i Nordöstra Skåne. Seminariedag om trafficking och människohandel, 10 april Brottsofferjouren fick 2011 ett bidrag från Soroptimisterna för arbete med stöd åt brottsoffer utsatta för människohandel. Under våren 2013 arrangerades en seminariedag för stödpersoner i detta ämne. 84 personer från lokala brottsofferjourer och Telefoncentralen deltog i utbildningen som hölls på Park Inn, Arlanda stad. Medverkande föreläsare var Kajsa Wahlberg från Rikskriminalpolisen, Patrik Cederlöf, nationell samordnare mot prostitution och människohandel, Elisabeth Stenberg från Unga Kvinnors Värn, Eva Göransson, Skogsbo kvinnoboende samt Heléne Carlsson och Göran Thornadtsson från Brottsofferjourernas Riksförbund. Seminariedagen blev mycket uppskattad av deltagarna och en uppföljning planeras under hösten Seminarier på Pridefestivalen Under Pridefestivalen i Stock holm 30 juli 3 augusti anordnade Brottsofferjouren tre seminarier i samarbete med RFSL:s brottsofferjour. Seminariet Vem tar ansvar för de våldtagna männen? handlade om de osynliga sexualbrottsoffren och hur svårt det är för män att få vård och professionell hjälp efter att de har utsatts för våldtäkt. Un der seminariet Svartsjuka i hbtq-relationer undersöktes svartsjukans olika dimensioner i form av forum teater tillsammans med skådespelare och samtalsledare. Seminariet Hatbrott i rättsväsendet bjöd på ett panelsamtal med jurister, representanter från RFSL, rikspolischefen Bengt Svenson och representanter för Stockholmspolisens hatbrottsgrupp. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse