De upplevda fördelarna med grupper och sidor på Facebook. K a n d i d a t u p p s a t s i F ö r e t a g s e k o n o m i, C n i v å

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De upplevda fördelarna med grupper och sidor på Facebook. K a n d i d a t u p p s a t s i F ö r e t a g s e k o n o m i, C n i v å"

Transkript

1 HT 10 dec Lärosäte:UppsalaUniversitet Företagsekonomiskainstitutionen Handledare:BertilMarkgren em ber DeupplevdafördelarnamedgrupperochsidorpåFacebook 12 Enkvalitativstudieurfacebookanvändarnasperspektiv K a n d i d a t u p p s a t s i F ö r e t a g s e k o n o m i, C n i v å AnnaNilsson&RobertSandgren

2 Sammandrag Titel: De upplevda fördelarna med gruppper och sidor på Facebook - En kvalitativ studie ur facebookanvändarnas perspektiv Lärosäte: Uppsala Universitet Författare: Sandgren, Robert & Nilsson, Anna Handledare: Bertil Markgren Kurs: Kandidatuppsats, 15hp, Företagsekonomiska institutionen, HT 2010 Bakgrund: Syfte: Genomförande: Resultat: Nyckelord: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 åren blivit ett populärt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras även flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper på Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor på Facebook måste de förstå facebookanvändarnas preferenser. Syftet med denna studie är att utifrån ett användarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvändare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor på Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nätverk. Studien syftar även till att identifiera vilka övriga fördelar medlemmar i en grupp eller sida på Facebook kan uppleva med sitt medlemskap. Vi kommer därmed att förklara, ge förslag på och konstruera en modell för vilka huvudsakliga fördelar medlemmarna finner är viktiga med olika grupper och sidor på Facebook. Vi har genomfört tre fokusgrupper med facebookanvändare, samt en intervju med chefen för sociala medier på Junkyard, som är en onlinebutik som har varit mycket framgångsrika på Facebook. Vi har i vår studie kommit fram till att det finns ett antal viktiga fördelar med att vara medlem i grupper och sidor på Facebook ur ett användarperspektiv. En gruppering av de funna fördelarna har gjorts i definitiva fördelar och potentiella fördelar och konstruerats i en modell. De definitiva fördelarna förekommer i de flesta grupper eller sidor och består av specialbehandling, underhållning samt sense of community. De potentiella fördelarna är inte lika vanligt förekommande men ger potentiellt starka fördelar för facebookanvändare när de hanteras på rätt sätt. De består av förtroendefördelar samt lärande i nätverk. Fördelarna som resulterat utifrån studien kan ge företag en fingervisning om hur de bör utforma grupper eller sidor på Facebook, för att tillfredsställa användarnas behov. Facebook, Sociala medier, Community, Relationsmarknadföring, Community of practice, Sense of community, Relationsfördelar 2

3 Abstract Title: The perceived benefits of groups and pages on Facebook - A quality study from a members perspective Authors: Sandgren, Robert & Nilsson, Anna Tutor: Bertil Markgren Course: Bachelor thesis, 15hp, Department of Business Studies, HT 2010 Background: Objective: Method: Results: Keywords: Relationship marketing has in the past 20 years become a popular concept in marketing. Facebook's role is also discussed widely among marketers as a tool for relationship marketing. An increase has occurred in the number of pages and groups on Facebook. For companies to succees in creating attractive groups and pages on Facebook, they must understand the Facebook users' preferences. The purpose of this study is that from a user perspective describe and investigate the benefits of Facebook groups and pages from a user s perspective. Firstly, these benefits will be described and examined from a relational perspective, and as different benefits in belonging to a network. The study also aims to identify what other benefits members of a group or page on Facebook can experience with their membership. We will therefore suggest and construct a model of the main benefits that members od Facebook finds important. This study was conducted with data collected through qualitative methods. We conducted three focus groups with users of Facebook, and an interview with the head of social media at Junkyard, which is an online store that has been very successful on Facebook. The study shows that there are a number of important benefits of being a member of groups and pages on Facebook from a user s perspective. A grouping of the benefits have been found in definite benefits and potential benefits and are explained in a model. The definite benefits exist in most groups and pages and is: special treatment, entertainment and sense of community. The potential benefits are not as common, but potentially provide strong benefits for Facebook users when they are handled properly. They consist of the benefits confidence benefits, and community of practice. The benefits that resulted from the study can give companies an idea of how they should design groups or pages on Facebook, to satisfy users' needs. Facebook, Social media, Community, Relationship marketing, Community of practice, Sense of community, Relational benefits 3

4 Förord Ett stort tack till vår handledare Bertil Markgren som har varit en otroligt bra vägvisare under studiens gång. Vi vill även tillägna ett stort tack till vår kontaktperson på företaget Junkyard, de respondenter som deltagit i fokusgrupperna samt de som korrekturläst materialet. Utan Er hjälpande hand hade inte studien varit möjlig. Uppsala den 5 januari 2011 Anna Nilsson Robert Sandgren 4

5 Begreppslista Facebook Facebookanvändare Användareperspektiv Personliga profiler Facebooksida Gilla Medlem av sida Medlem av grupp Facebookgrupper Community Applikationer Wikis Logg Webb 2.0 Är en social nätverkstjänst, webbsida och community. Är enskilda individer som använder Facebook genom att skapa en personlig profil. Är synen och upplevelsen utifrån facebookanvändarna. Personliga profiler på Facebook representerar enskilda individer och skapas med personens namn och födelsedatum. Sidor eller fan-pages skapas av officiella representanter för organisationer, företag, kändisar eller band så att de kan publicera information offentligt till de facebookanvändare som väljer att länka till dem. Betyder att en facebookanvändare väljer att länka till en sida på Facebook. Den engelska termen är like och används allt oftare i det svenska språket. En medlem av en sida eller tidigare kallat ett fan är en facebookanvändare som aktivt valt att gilla och länkat till en sida. En medlem av en grupp är en facbookanvändare som aktivt gått med i en grupp. Grupper kan skapas av alla användare och om vilket ämne som helst. De fungerar som ett forum där användare kan dela med sig av sina åsikter och intresse i ämnet. Är en samling eller grupp människor som i denne studie översatts till nätverk. Ett programtillägg som skapas för att kunna skräddarsy sidor på Facebok. En sida innehåller alltid ett antal standardapplikationer. Onlinebaserade kunskapsbaser som möjliggör kollektiv redigering av dokument. (Exempel Wikipedia) Är det utrymme på sidan eller i gruppen där kommentarer och diskussionsinlägg skrivs. Utveckling från Web 1.0, syftar till att Internet idag består av användargenererat innehåll. 5

6 Innehållsförteckning Sammandrag...2 Abstract...3 Förord...4 Begreppslista Introduktion Bakgrundbeskrivning Relationsmarknadsföring och sociala medier Problemdiskussion För att lyckas måste vi förstå vad kunderna vill ha Problemformulering Syfte med studien Problemavgränsning Teoretisk referensram Modellkonstruktion och modellanvändning Block 1 - Relationsfördelar mellan kund och företag Vad är en relationsfördel? Förtroendefördelar Sociala fördelar Specialbehandling Block 2 - Nätverksfördelar Vad är en nätverksfördel? Lärande i nätverk Delat intresseområde Interaktion mellan medlemmarna Användande av lärandet Sense of community Medlemskap Inflytande Uppfyllandet av behov Delad känslomässig anknytning Metod Metodöversikt Respondenter och urval Intervju med Junkyards chef för sociala medier Fokusgrupper med användare av Facebook Undersökningens genomförande Genomförande av intervju med Junkyards chef för sociala medier Genomförande av fokusgrupperna Kritik av datainsamlingen Utformning av intervjuguide Intervju med Junkyard Fokusgruppernas diskussion Från teoretisk referensram till empiriska resultat Mätning av begreppen relationsfördel och nätverksfördel Bearbetning av datainsamlingen Transkribering Resultaten av datainsamlingen Fokusgruppernas och Junkyards upplevda fördelar Block 1: Vilka relationsfördelar upplevs med grupper och sidor på Facebook? Förtroendefördelar Sociala fördelar Specialbehandling

7 4.2 Block 2: Vilka nätverksfördelar upplevs med grupper och sidor på Facebook? Lärande i nätverk Sense of community Block 3: Vilka övriga fördelar upplevs med grupper och sidor på Facebook? Underhållning Diskussion och analys av Junkyards och fokusgruppernas resultat Block 1 Relationsfördelar med grupper och sidor på Facebook Förtroendefördelar Sociala fördelar Specialbehandling Block 2 - Nätverksfördelar med grupper och sidor på Facebook Lärande i nätverk Sense of community Block 3 - Övriga fördelar med grupper och sidor på Facebook Underhållning Slutsatser - Vilka fördelar upplever facebookanvändare som viktiga med grupper och sidor på Facebook? Definitiva och potentiella fördelar Presentation av modell Svagheter i studien Avslutning Förslag på framtida forskning Källförteckning...31 Bilagor...33 Bilaga 1: Intervjuguide med Junkyard Bilaga 2: Intervjuguide med fokusgrupperna Bilaga 3: Statistik från Junkyard Bilaga 4: Statistik Facebook Bilaga 5: Tabell över fokusgrupperna Bilaga 6: Sammanfattning av datainsamlingen

8 1. Introduktion Studiens första kapitel behandlar bakgrundsbeskrivning, problemdiskussion, samt hur det harresulteratiproblemformulering,syfteochavgränsningmedstudien. 1.1 Bakgrundbeskrivning Relationsmarknadsföring och sociala medier Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 åren blivit ett populärt begrepp inom marknadsföring. Begreppet myntades från början i Leonard Berrys (1983) bok Emerging perspectives on services marketing. Boken ifrågasatte den då rådande synen inom marknadsföring som gick ut på att skaffa nya kunder till varje pris. Berry hävdade istället att det är minst lika viktigt att fördjupa relationen till befintliga kunder som att locka till sig nya. (Blomqvist et al., 2004 s 18-23). Ett återkommande argument som talar för relationsmarknadsföring är att det är dyrare att skaffa nya kunder än att behålla gamla. Blomqvist et al. (2004 s 122) diskuterar bland annat detta och hävdar att det kostar upp till fem gånger så mycket att skaffa en ny kund som att behålla en befintlig. De hävdar dessutom att relationsmarknadsföring är ännu viktigare idag än tidigare eftersom allt färre konkurrensfördelar står sig över tiden, och att satsa på en lojal kundbas är därför en klok strategi. (Blomqvist et al., 2004 s 120) I början av 2004 lanserades internetcommunityn Facebook av dåvarande Harvardstudenten Mark Zuckerberg. Facebook har sedan dess vuxit till ett globalt fenomen och har idag nästan 550 miljoner användare runt om i världen och nästan fyra miljoner svenskar. (Checkfacebook, 2010). Betydelsen av Facebook är svår att få en klar bild av, men det är uppenbart att det är en tjänst som dagligen påverkar och engagerar väldigt många. Att den genomsnittlige facebookanvändaren spenderar mer än 55 minuter per dag talar sitt tydliga språk (Facebook, 2010). Antalet företagssidor på Facebook har förändrats drastiskt de senast åren. Under september 2009 var det 10 miljoner användare som blev medlem av en sida varje dag och det är idag mer än 1,6 miljoner aktiva sidor på Facebook, varav är sidor skapade av företag. (insidefacebook.com, ). Idag blir den genomsnittliga användaren medlem av två sidor och tolv grupper varje månad (Facebook, 2010). Sociala medier för med sig fantastiska nya möjligheter när det gäller relationsmarknadsföring. Blomqvist et al. (2004 s 96) skriver att den största nyttan med marknadsföring i sociala medier är att utveckla och fördjupa relationer till befintliga kunder. Även Carlsson (2009, s 86) betonar nyttan med relationsmarknadsföring i sociala medier. Hon menar att nyttan bland annat kan märkas i ökade försäljningssiffror och bättre kontakt med kunderna. En stor fördel med en facebooksida enligt Carlson är att det ofta går att få en större publik på kortare tid, eftersom nyheter sprider sig snabbt vänner emellan. 1.2 Problemdiskussion För att lyckas måste vi förstå vad kunderna vill ha Det finns en mängd exempel på relationsmarknadsföring på Facebook och i andra sociala medier som varit enormt framgångsrika. Ett svenskt exempel är onlinebutiken Junkyard 1 som vi intervjuar i denna uppsats. De har över medlemmar i sin facebooksida, varav över 40 1 Onlinebutik som säljer skate-, street- och snowboardkläder 8

9 000 är aktiva 2 varje månad (Bilaga 3). Men otroligt många företag misslyckas också i sina försök på Facebook (Shih, 2009 s 104). Liknande många andra marknadsföringskoncept tror vi att en stor del av nyckeln till framgång på Facebook ligger i att förstå kundernas preferenser. I detta fall betyder det att företagen måste förstå vad facebookanvändarna vill ha ut av en relation till företag, och sedan anpassa sig därefter. Vi anser att om man förstår fördelarna med sidor och grupper på Facebook utifrån ett kund- eller användarperspektiv kan vi också utveckla dessa bättre ur ett företagsperspektiv. Det finns mycket forskning kring kundfördelar i relationsmarknadsföring och även kring fördelar med att vara delaktig i nätverk. Vi kommer i denna studie diskutera Gwinners et al. (1998) forskning kring kundfördelar i en fördjupad relation och Wenger (1998) samt McMillans et al. (1986) forskning kring fördelar i varför man vill tillhöra ett nätverk. Är dessa teorier applicerbara på en relation genom en grupp eller sida på Facebook? Kan de tillsammans beskriva fördelarna med deltagande i grupper eller sidor på Facebook, eller behövs det något mer som förklaring? 1.3 Problemformulering Studiens huvudfrågeställning: Vilka fördelar upplever facebookanvändare som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor på Facebook? Huvudfrågeställningen delas upp i följande underliggande frågeställningar: Vilka relationsfördelar facebookanvändare upplever med att ha en relation till grupper och sidor? Vilka nätverksfördelar facebookanvändare upplever med att vara medlem i grupper och sidor? Vilka övriga fördelar upplever facebookanvändare med att vara medlem i grupper och sidor? 1.4 Syfte med studien Syftet med denna studie är att utifrån ett användarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvändare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor på Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nätverk. Studien syftar även till att identifiera vilka övriga fördelar medlemmar i en grupp eller sida på Facebook kan uppleva med sitt medlemskap. Vi ämnar förklara, ge förslag på och konstruera en modell för vilka huvudsakliga fördelar medlemmarna finner är viktiga med medlemskap i grupper och sidor på Facebook. 1.5 Problemavgränsning I denna studie kommer vi inte beskriva vilka fördelar företag upplever med grupper och sidor på Facebook ur ett företagsperspektiv. Vi avgränsar oss även från att beskrivas de nackdelar eller uppoffringar som kan upplevas i grupper och sidor på Facebook. Detta gör att vi inte kommer att undersöka vad som kan avskräcka medlemmarna i grupper och sidor på Facebook eller varför de skulle avsluta sitt medlemskap. 2 Aktiv medlem i detta sammanhang betyder att en facebookanvändare skriver kommentarer eller "gillar" något i gruppen eller sidan 9

10 2. Teoretisk referensram Studiens andra kapitel består av en litteraturgenomgång och en redogörelse över perspektiv, begrepp och modeller. Kapitlet är således en teoretisk diskussion om litteratur och forskning som berör ämnena relationsfördelar och nätverksfördelar. 2.1 Modellkonstruktion och modellanvändning I studien diskuteras två olika block, relations- respektive nätverksfördelar, som bägge ligger till grund för undersökningen. I det inledande blocket behandlas relationsfördelar mellan kund och leverantör. Till hjälp för att beskriva och diskutera relationsfördelar används det konceptuella ramverk som Gwinner et al. (1998) utvecklat på tjänstemarknaden. I kapitlets andra huvudblock beskrivs nätverksfördelarna med hjälp av det konceptuella ramverk som Wenger (1998) skapat. Detta ramverk syftar till att beskriva fördelar i form av lärande med att medverka i olika nätverk. Även McMillans et al. (1986) sense of community 3 diskuteras i detta andra block. Vi har utvecklat en modell för att på ett överskådligt sätt klargöra hur de teoretiska blocken syftar till att förklara vår problemställning (Figur 1). Figurnr.1Enöversiktöverdeteoretiskablockenssyfte Block 1 Block 2 Källa:Egenbearbetning Förklaring till användarfördelar med i grupper eller sidor på Facebook 2.2 Block 1 - Relationsfördelar mellan kund och företag Vad är en relationsfördel? Gwinner et al. (1998) definierar relationsfördel 4 som de fördelar kunderna erhåller från långsiktiga relationer utöver kärnan i framförd tjänst 5. Relationsfördelar har även diskuterats av bland annat Berry (1995) som menar att både företag och kunder tjänar på att ha en djup relation sinsemellan. Gwinner et al. fokuserade i sina studier på fördelarna ur kundens perspektiv. De prövade dessa fördelar empiriskt och grupperade dem sedan i tre olika kategorier. Dessa kategorier var; förtroendefördelar 6, sociala fördelar 7 och specialbehandling 8. De fann också att dessa fördelar fanns i nästan alla typer av tjänsterelationer. Vi kommer i följande del presentera och diskutera dessa tre fördelar var och en för sig. Förtroendefördelar Förtroende uppstår enligt Gwinner et al. (1998) när kunden känner sig trygg med företaget. Kunden upplever då minskad oro över vilka konsekvenser olika misstag eller fel kan generera, eftersom kunden är övertygad om att han eller hon blir behandlad väl om någon komplikation skulle uppstå. Den minskade oron kan även vara en följd av att kunden vet om att han eller hon får vad han eller hon förväntar sig. Även Berry betonar att riskminskning är en nyckelfaktor i en 3 Då termen inte har en tydlig svensk översättning kommer den engelska att användas 4 Ursprungliga begreppet: Relational benefits (Gwinner et al., 1998). 5 Ursprungliga definitionen: Those benefits customers receive from longterm relationships above and beyond the core service performance (Gwinner et al., 1998). 6 Ursprungliga begreppet: Confidence benefits (Gwinner et al., 1998). 7 Ursprungliga begreppet: Social benefits (Gwinner et al., 1998). 8 Ursprungliga begreppet: Special treatment (Gwinner et al., 1998). 10

11 servicerelation. När Gwinner et al. i en kvantitativ empirisk undersökning testade vilken av de tre relationsfördelarna som kunder upplevde som viktigast, visade det sig att förtroendefördelar var den i särklass viktigaste faktorn. Det bör dock nämnas att studien genomfördes på företag och kunder på tjänstemarknaden, där relationerna bestod av kontinuerliga fysiska möten ansikte mot ansikte. Colgate (2005) har utfört liknande studier på relationer över Internet och har då funnit att förtroendeaspekten är betydligt mindre framträdande där. Colgate menar att detta kan ha att göra med avsaknaden av det fysiska mötet. Gummesson (1998, s 35-36) listar flera generella egenskaper hos relationer. Han diskuterar bland annat förtroende, risktagande och osäkerhet. Gummesson menar att den främsta styrkan i ett nära samarbete mellan leverantör och kund ofta anses vara just förtroende, att man kan lita på varandra. Konsumenter kan ha förtroende för en särskild restaurang, hantverkare eller läkare, men också för ett visst varumärke eller företag. Ofta vet vi bara delvis vad vi köper, och därför baserar vi köpet på det förtroendet vi har för leverantören. Shih (2009, s 74-77) menar att förtroendet för ett företag på Facebook kan öka genom att en vän gillar företaget. Hon menar att det fungerar som en rekommendation och att denna rekommendation väger tyngre än en anonym rekommendation eftersom den kommer från en vän. I sin bok diskuterar hon också möjligheterna till kundsupport genom Facebook. Det kan ske på ett flertal sätt, ett av de mest intressanta är vad hon kallar för crowdsourcing 9. Det innebär att man skapar möjligheter för kunder att hjälpa varandra genom att använda till exempel diskussionsforum så att kunderna kan besvara varandras frågor och lösa varandras problem. Sociala fördelar Sociala fördelar är till stor del av känslomässig karaktär (Colgate, 2005) och uppstår genom igenkänning och personliga relationer mellan kund och företag (Gwinner et al., 1998). Berry (1995) diskuterar sociala fördelar som en viktig kundfördel med en djup relation till ett företag. Han refererar bland annat till Jackson (1993), som hävdar att relationsmarknadsföring till stor del handlar om att uppfylla det grundläggande mänskliga behovet av att känna sig betydelsefull. (Jackson, 1993 se Berry 1995) Gwinner et al. hävdar att sociala fördelar oftare uppstår i relationer mellan kund och företag där det finns en hög grad av personlig kontakt mellan kunden och någon anställd på företaget. De menar att den sociala fördelen då exempelvis kan yttra sig som en vänskapsrelation mellan kunden och dennes kontaktperson på företaget. I deras studie visade sig sociala fördelar vara den näst viktigaste relationsfördelen för kunder på tjänstemarknaden. De betonar dock att det inte är fastställt i vilken utsträckning sociala fördelar finns i Internetbaserade relationer. Shih (2009, s 44-47) diskuterar till viss del sociala fördelar i Internetbaserade relationer, men hon diskuterar inte specifikt relationen mellan kund och företag. Hon skriver bland annat att Facebook är ett särskilt bra verktyg när det gäller att underhålla sociala relationer till vänner och kontakter som man annars hade tappat bort. Specialbehandling Specialbehandling är en annan form av fördel som en fördjupad relation till ett företag kan innebära. Ekonomiska fördelar är ett exempel på specialbehandling. Ekonomiska fördelar kan förekomma i både monetära och icke monetära former. De monetära fördelarna gäller erbjudanden om lägre priser medan de icke monetära fördelarna främst gäller tidsbesparing. Tidsbesparing kan exempelvis innebära att kunden erbjuds snabbare service eller genom att 9 En sammanslagning av de engelska orden crowd och outsourcing 11

12 kunden sparar tid eftersom han eller hon inte behöver söka efter andra alternativ. Ett annat exempel på specialbehandling är genom skräddarsydda lösningar som är specifikt anpassade för kundens behov. (Gwinner et al., 1998) I Gwinners et al. studie framkommer att specialbehandling är den minst viktiga kundfördelen. Gwinner et al. påpekar dock att detta bör ställas i relation till bland annat Petersons (1995) studier som visat att ekonomiska fördelar är det viktigaste skälet för kunder att tillhöra lojalitetsprogram (till exempel frequent flyer-program hos flygbolag). Gwinner et al. menar att skillnaderna i resultat från de olika studierna kan bero på att den egna studien främst tar hänsyn till spontana och ostrukturerade rabatter och specialerbjudanden medan Petersons (1995) studie behandlar formaliserade program (Peterson 1995 se Gwinner et al., 1998). 2.3 Block 2 - Nätverksfördelar Vad är en nätverksfördel? Begreppet nätverksfördel är vår egen konstruktion. Vi använder begreppet som ett samlingsnamn för att beteckna de fördelar som Wenger (1998) beskriver med utgångspunkt i lärande i nätverk och även de fördelar som McMillan et al. (1986) diskuterar som sense of community. Wengers (1998) och McMillans et al. (1986) studier har ingen inbördes koppling, utan är två olika teoretiska modeller. Vi har valt att presentera dessa modeller under kategorin nätverksfördel, då vi anser att de kan ge en förklaring till varför människor vill tillhöra olika nätverk, exempelvis Facebook Lärande i nätverk I samband med framväxten av Web 2.0 har människans sätt att söka och ta till sig information och kunskap förändrats. Våra möjligheter att lära har förändrats i grunden tack vare förekomsten av webbaserade wikis 10 och möjligheten att gå samman i sociala nätverk (Gunawardena et al., 2009). Wenger (1998) diskuterar lärande i nätverk 11 som en orsak till varför vi vill vara med i nätverk. Wenger et al. (2002, s 4) beskriver lärande i nätverk som en grupp människor som delar olika problem, en passion om ett ämne och som fördjupar sin kunskap och expertis i området genom integration med varandra 12. Wenger et al. (2002, s 29) använder tre olika aspekter för att definiera lärande i nätverk. Dessa tre är intresseområdet ( the domain ), interaktionen ( the community ) och användandet ( the practice ). När de tre olika elementen fungerar väl tillsammans skapar de ett lärande i nätverk och kan ses som en idealisk kunskapsstruktur, som utvecklar och delar kunskap. (Wenger et al., 2002, s 29; Gunawardena et al., 2009) Delat intresseområde Den första aspekten av lärande i nätverk är domänen; enligt Wenger et al. (2002) måste medlemmarna i nätverket dela ett särskilt intresseområde för att det ska definieras som lärande i nätverk. När medlemmarna engagerar sig i det delade intresseområdet (domänen) kan en delad förståelse utvecklas. En domän skapar personlig betydelse och strategiska relevans, menar Wenger. Sociala nätverk presenterar ett diskussionsforum där det kan ske interaktion mellan deltagarna. Domänen representerar en gemensam grund där medlemmarna delar idéer, kunskap och historier (Gunawardena et al., 2009). Interaktion mellan medlemmarna Interaktion mellan gruppmedlemmarna är den andra förutsättningen för ett lärande i nätverk (Wenger et al., 2002, s 28). En hemsida kan exempelvis samla människor med ett specifikt 10 Wikis är onlinebaserade kunskapsbaser som möjliggör kollektiv redigering av dokument 11 Ursprungliga begreppet: Communities of practice, CoP (Wenger, 1998) 12 Ursprungliga definitionen: groups of people who share a concern, a set of problems, or a passion about a topic, and who deepen their knowledge and expertise in this area by interacting on an ongoing basis. (Wenger 2002, s 4) 12

13 intresse, men om interaktion saknas är det ändå inget lärande i nätverk. Samma sak gäller för en grupp människor med liknande jobbtitel, eller en grupp studenter som läser liknande kurser. De må ha ett gemensamt intresseområde, men det är först när de interagerar och lär tillsammans som de kan bli ett lärande i nätverk. Gruppen av människor som lär och interagerar tillsammans skapar relationer som resulterar i en känsla av tillhörighet och gemensamma åtaganden. (Wenger 1998 s 6). Nätverket skapar en social struktur för lärandet (Wenger et al., 2002, s 28). Tillsammans kan vi skapa sociala strukturer och genom sociala nätverksverktyg som exempelvis wikis och bloggar kan vi utveckla lärande i nätverk genom dialoger och konversationer (Gunawardena et al., 2009). Användande av lärandet Det tredje och sista elementet behandlar användandet och är skillnaden mellan intresse och aktivitet. För att det ska vara ett lärande i nätverk måste man använda det förvärvade lärandet till något. Medlemskap i en filmklubb där man träffas och diskuterar filmer är inget lärande i nätverk om man inte använder det man lär sig i diskussionerna till något, till exempel till att göra en egen film eller skriva en filmrecension. (Wenger et al., 2002 s 30) Sense of community Inom socialpsykologin talar man ofta om en känsla av gemenskap som en bidragande orsak till att människor vill vara delaktiga i nätverk och grupper. Det brukar gemensamt diskuteras under begreppet sense of community. När man diskuterar sense of community brukar ofta McMillan et al. (1986) nämnas. De har föreslagit att sense of community består av fyra delar. Dessa delar är medlemskap, inflytande, uppfyllande av behov samt delad känslomässig anknytning. Som definition föreslår de att sense of community är: en känsla av att medlemmarna har en samhörighet, en känsla av att medlemmarna betyder något för varandra och till gruppen, och en delad tro att medlemmarnas behov kommer att tillgodoses genom sitt åtagande att vara tillsammans (McMillan et al., 1976 se McMillan et al., 1986). Medlemskap Den första delen av sense of community rör medlemskapet och inkluderar fem olika aspekter: gränser, känslomässig säkerhet, känsla av samhörighet och identifikation, personlig investering samt gemensamma symbolsystem (McMillan et al., 1986). Medlemskapets gränser innebär att det finns människor som tillhör och de som inte gör det. Dessa gränser gör att medlemmarna upplever en känslomässig säkerhet. Denna känslomässiga säkerhet är nödvändig för att medlemmarnas behov, känslor och intimitet ska uppfyllas och utvecklas (Bean, 1971; Ehrlich et al., 1971; Wood, 1971 se McMillan et al., 1986). Grupper använder ofta språk, klädsel och ritualer för att skapa gränser. Gränserna kan ses som ett skapande av social distans, vilket innebär ett skydd mot hot i omgivningen.(park, 1924; Perucci, 1963 se McMillan et al., 1986). Sådana gränser separerar oss från dem och kan dämpa ångest genom att avgränsa vem man kan lita på (Berger et al., 1977 se McMillan et al., 1986). Känsla av samhörighet och identifikation inkluderar tro och förväntningar, om en person passar in i gruppen eller inte. Det inkluderar även en känsla av acceptans från gruppen och en vilja att offra något för gruppens räkning. Identifikation kan vara representerad i ömsesidiga uttalanden som exempelvis "det är min grupp och "jag är en del av gruppen" (McMillan et al., 1986). Personlig investering är en annan aspekt av medlemskapet och ett viktigt bidrag till en persons känsla av gruppmedlemskap och gemenskap. Personlig investering ger en känsla av att ha arbetat och förtjänat en plats i gruppen och gör att medlemskapet upplevs vara mer menings- och värdefullt (McMillan et al., 1976 se McMillan et al., 1986). Gemensamma symbolsystem innebär flera viktiga funktioner för att skapa och underhålla sense of community, bland annat genom att sätta gränser för gruppen. (McMillan et al., 1986). 13

14 Inflytande Inflytande är något som fungerar åt båda håll, då medlemmar måste känna att de har ett visst inflytande i gruppen samt att gruppen måste känna att det finns något inflytande på dess medlemmar. (Peterson et al., 1972; Solomon, 1960; Zander et al., 1955 se McMillan et al., 1986). Det har framkommit att medlemmar är mer attraherade av ett nätverk där de känner att de är inflytelserika (McMillan et al., 1986). Resultat har visat att det finns ett betydande positivt samband mellan sammanhållning och det inflytande gruppen har över sina medlemmar. (Festinger et al., 1950; Kelley et al., 1956 se McMillan et al., 1986). En orsak till att man väljer att vara medlem i en gemenskap är att man får sin världsbild och syn på saker och ting bekräftad av andra (McMillan et al., 1986). Uppfyllandet av behov Den tredje delen i definitionen av sense of community är genom integration och uppfyllelse av behov. Det är en känsla av att medlemmarnas behov kommer att tillgodoses genom medlemskapet och gruppens resurser. Integration och uppfyllande av behov anses viktigt och innebär att medlemmarna känner att de belönas på något sätt för deras deltagande i gruppen eller nätverket. (McMillan et al., 1986). Människor tycks dras till de grupper som erbjuder mest belöningar och de som uppfyller deras behov i högst grad (Rappaport, 1977 se McMillan et al., 1986). Delad känslomässig anknytning Den sista och fjärde faktorn är delad känslomässig anknytning och beskriver det engagemang och de målsättningar som medlemmarna delar. Denna del omfattar den delade gemensamma historien och att medlemmen måste kunna identifiera sig med den. Medlemmen i gruppen behöver inte nödvändigtvis ha varit med om historien för att känna en delad känslomässig anknytning, men han eller hon måste känna en identifikation med historien. (McMillan et al., 1986). Ju mer människor integrerar desto mer sannolikt är det att de kommer varandra närmare (Allan et al., 1971; Festinger, 1950; White et al., 1955; Wilson et al., 1961 se McMillan et al., 1986). Ju mer positiv upplevelsen och relationen är desto starkare är banden (Cook 1970 se McMillan et al., 1986). 14

15 3. Metod Studiens tredje kapitel syftar till att redogöra för de olika vetenskapliga metoder vi valt för att besvara vår frågeställning. En redovisning av hur vi har diskuterat datainsamling, begrepp, definitioner och tänkbara slutsatser följer. 3.1 Metodöversikt För att sammanfatta och förtydliga vårt metodval har vi bearbetat en modell (Figur nr. 2). Denna modell beskriver och sammanfattar hur vår problematik utmynnat i frågeställningar, teoretisk referensram och hur den genom den empiriska datainsamlingen blivit mätbar i praktiken. Genom de teoretiska blocken 1 och 2 får vi fram ett antal relationsfördelar och nätverksfördelar. Dessa variabler är vad tidigare forskning har visat. De olika fördelar som framkommer från den tidigare forskningen gör vi mätbara genom att konstruera frågorna i intervjuguiderna efter dessa (Bilaga 1 & 2). Förutom fördelar från den teoretiska referensrammen avser vi att undersöka om det finns några övriga fördelar som är intressanta under datainsamlingen i fokusgrupperna och i intervju med företaget Junkyard. Vi kommer att titta på övriga variabler eftersom den tidigare forskningen inte är anpassad till Facebook. Modellen visar även på hur vi genom en jämförelse av de empiriska resultaten och de teoretiska blocken kan komma fram till vår tänkbara slutsats genom tolkning och analys av dem. Figur nr. 2 En översikt av de olika metodvalen Källa: Egen bearbetning 3.2 Respondenter och urval Intervju med Junkyards chef för sociala medier Första delen av vår datainsamling består av en kvalitativ intervju med Junkyards chef för sociala medier. Hon är ansvarig för Junkyards marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Hennes främsta uppgift är att kontrollera och uppdatera företagets sida på Facebook. Vi genomförde Intervjun med Junkyard främst i informationssyfte, för att kunna få kunskap och bakgrund till diskussionerna i fokusgrupperna. 15

16 Valet av intervjun med Junkyards chef för sociala medier kan ses som ett målmedvetet urval ( purposive/judgemental sampling ). Vi valde henne därför att hon är särskilt informationsrik. Junkyard är en onlinebutik som säljer kläder och varor främst relaterade till snowboard och skateboard. De är Sveriges största onlinebutik inom sitt segment (Alla bolag, 2010). De har varit mycket framgångsrika i sin marknadsföring på Facebook. De har till exempel över medlemmar på sin sida, varav över är aktiva varje månad (Bilaga 3). Vår intervjuperson har varit ansvarig för hela denna satsning, och vi ansåg därför att hon har mycket kunskap inom ämnet. Ett sådant urval är inte statistiskt representativt för den totala populationen, men då denna intervju främst gjordes i informationssyfte inför fokusgrupperna och det fortsatta arbetet är det inte något som vi anser är ett problem (Saunders et al., 2009, s ) Fokusgrupper med användare av Facebook För att kunna undersöka vilka olika fördelar som upplevs ur ett användarperspektiv i grupper och sidor på Facebook ansåg vi att en kvalitativ undersökning skulle vara bäst lämpad. Vi valde att använda oss av fokusgrupper. Fokusgruppmetoden innebär att man intervjuar flera personer samtidigt om en viss frågeställning eller ett visst tema (Bryman et al., 2005, s 388). Den här intervjuformen har flera fördelar. Vi kan exempelvis se hur människor reagerar på varandras åsikter och på så sätt skaffa oss en bild av det samspel som äger rum i gruppen. Fokusgrupper stimulerar interaktionen inom gruppen och ger mer nyanserade och djupgående svar än vid traditionella intervjuer (Andersen 1998, s 163). I fokusgrupper finns en möjlighet för deltagarna att utforska varandras skäl till att vara av en viss åsikt i interaktion med varandra. Personen i fråga kan också hålla med om något som han eller hon inte skulle ha tänkt på utan att få höra de andras uppfattningar (Bryman et al., 2005, s 390). Val av fokusgruppernas deltagare De respondenter som deltog i fokusgrupperna valdes ut genom snöbollsurval. Snöbollsurval innebär att vi först fick kontakt med ett mindre antal människor som var relevanta för undersökningens tema och därefter använde vi dessa personer för att få kontakt med ytterligare respondenter (Bryman et al., 2005, s ; Saunders et al., 2009, s 240). Vi ställde som krav att samtliga respondenter skulle vara medlemmar i Facebook. Hälften av respondenterna var män och hälften kvinnor, vilket stämmer väl överens med fördelningen av facebookanvändare i Sverige där 48,6 % av användarna är män och 51,4 % är kvinnor. Åldrarna i fokusgrupperna varierade mellan 15 och 38 år (Bilaga 4). I Sverige är 77 % av facebookanvändarna mellan 14 och 44 år (Checkfacebook, 2010). Antal deltagare i fokusgrupperna Bryman et al. (2005, s 388) hävdar att man bör ha minst fyra deltagare i varje fokusgrupp och högst åtta. Ett högre antal personer anses inte lämpligt då engagemanget från deltagarna kan vara lågt eftersom det kan vara svårt att få i gång en diskussion. Det kan även bli så att tillbakadragna personer inte talar alls under diskussionen (Bryman et al., 2005, s 397). I vår studie har vi haft mellan fem och sju deltagare i varje fokusgrupp. Totalt inbegrep fokusgrupperna arton personer (Bilaga 5). Samtliga deltagare behandlas anonymt och kommer därmed inte att namnges i denna studie. Antal fokusgrupper I denna studie har vi valt att undersöka tre fokusgrupper (Bilaga 5). Detta styrdes till viss del av det omfattande arbetet med att transkribera materialet efter varje fokusgrupp. Tre fokusgrupper kan anses vara i minsta laget. Ämnet diskuterades dock på ett liknande sätt under samtliga fokusgrupper och under den sista intervjun var det nästan inget nytt som framkom, vilket tyder på att ämnet var relativt uttömt i relation till vårt syfte (Bryman et al., 2005, s ). 16

17 3.3 Undersökningens genomförande Genomförande av intervju med Junkyards chef för sociala medier Innan mötet skickade vi vår intervjuguide till intervjupersonen, då hon skulle känna sig förberedd. Vi genomförde intervjun på ett café i Stockholm. Inledningsvis berättade vi lite kort om oss själva och syftet med studien och varför hon hade valts ut. Vi informerade även respondenten om att hon i gengäld kommer att få den slutliga studien. Vi valde en semistrukturerad form för denna intervju. Anledningen till att vi valde en semistrukturerad intervju istället för en helt ostrukturerad intervju är för att vi redan innan hade en del kännedom om området i fråga. Vi var därmed trots en del teoretisk och empirisk kunskap sedan innan, öppna för nya synvinklar som den intervjuade kunde komma med (Andersen 1998, s 162). Då vi valde att spela in hela intervjun på band förde vi inga anteckningar under tiden, då det skulle kunna få oss att tappa fokus under samtalet (Bryman et al., 2005, s 392) Genomförande av fokusgrupperna Enligt Bryman (2005, s 392) kommer fokusgruppsintervjuer att fungera bäst om de spelas in och därefter transkriberas. Då det är svårt att anteckna vad de olika deltagarna säger under diskussionen i fokusgruppen är det en fördel att videofilma. I likhet med andra kvalitativa metoder är vi intresserade av både av vad människor säger och av hur de säger det. Det finns en stor risk för att språkliga nyanser går förlorade om vi måste förlita oss på anteckningar. Den som leder fokusgruppen kallas ofta för moderator. En av oss hade rollen som moderator och den andra var assistent. Assistentens uppgift var att övervaka videoinspelningen, samt att bistå moderatorn med anteckningar under intervjun där assistenten skrev ned ämnen som kan ha blivit förbisedda, eller inte tillräckligt djupt undersökta. Vi hade samma roller i samtliga fokusgrupper. Om vi hade haft olika roller hade det eventuellt kunnat påverka diskussionerna i fokusgrupperna och på så sätt resultaten (Bryman et al., 2005, s 389). Vi ville att deltagarna i fokusgrupperna skulle få diskutera ostört med varandra och inte bara rikta svaren till moderatorn. Vi valde därför en semistrukturerad form, som är en blandning mellan ostrukturerad och strukturerad form. Vi gjorde det för att vi ville att diskussionerna skulle vara fria men djupgående. En semistrukturerad intervjuform gör att man kan be respondenten att vidareutveckla sina svar och därigenom tränga djupare in i svaret (Saunders et al., 2009, s 324). 3.4 Kritik av datainsamlingen Ett problem som ofta nämns vid användning av fokusgrupper är bristen på generaliserbarhet. Det innebär att resultatet inte alltid är en pålitlig indikator på hur hela populationen skulle ha svarat. Detta är till viss del en svaghet i vår studie. Vi ansåg dock att fokusgrupper ändå var vårt bästa alternativ i relation till vårt syfte. Om vi istället hade velat rangordna dessa fördelar, så hade möjligen en större kvantitativ undersökning vara mer lämplig. Reliabiliteten kan även bli ifrågasatt vid genomförande av fokusgrupper. Det rör då främst moderatorns roll, då det finns en risk att denne är allt för styrande i diskussionen (Bryman et al., 2005, s 391). Det har vi försökt motverka genom särskild noggrannhet när vi ställer frågorna i fokusgruppen. Även de frågor där vi förväntat oss ett visst svar har vi ställt på ett öppet sätt som givit respondenten möjlighet att svara på ett sätt som är tvärtemot vad vi förväntat oss. En annan problematik med fokusgrupper är att det kan uppstå en falsk känsla av konsensus då vissa av respondenterna kan hålla med i det som sägs trots att de egentligen är av en annan åsikt (Saunders et al., 2009, s 345). Det är svårt att motverka det problemet, vilket medför att vi inte kan använda resultaten från fokusgrupperna till att till exempel rangordna vilka fördelar som respondenterna ansåg var viktigast. 3.5 Utformning av intervjuguide Intervju med Junkyard I semistrukturerad intervju har intervjuarna en uppsättning frågor som kan beskrivas som en intervjuguide, men där frågornas ordningsföljd varierar (Bryman et al., 2005, s 138). Vi 17

18 utarbetade en sådan intervjuguide (Bilaga 1), inför intervjun, som vi utgick ifrån och stämde av under intervjuns gång. Ämnena berördes dock inte helt enligt den ordningsföljd som var upptagen i intervjuguiden Fokusgruppernas diskussion Även i fokusgrupperna använde vi en intervjuguide (Bilaga 2), för att ha som hjälpmedel för att delvis styra diskussionen kring relevanta ämnen. Det gjorde också att vi kunde utföra samtliga fokusgrupper på ett liknande sätt (Bryman et al., 2005, s 369). Intervjuguiden följde en klar struktur i form av en tematisk ordning, men användes inte hela tiden då moderatorn inte ville vara allt för styrande. Vi började med att förklara undersökningen syfte och bakgrund i en introduktion, så att samtliga var införstådda med det. Därefter hade vi ett antal diskussionsteman med nyckelfrågor. Slutligen avslutade vi diskussionen med en sammanfattning och tackade för deltagandet (Bryman et al., 2005, s ). 3.6 Från teoretisk referensram till empiriska resultat Redan i början av problemformuleringen insåg vi att de teoretiska begreppen måste definieras, översättas och göras mätbara. När en variabel ska göras mätbar hamnar man ofta i svårigheter. Ett av skälen är att de teoretiska begreppen ofta innehåller flera dimensioner som inte kan mätas med samma mätinstrument (Andersen 1998, s 79-80). Vi började därför med att bryta ner de teoretiska begreppen i dess olika dimensioner och utifrån detta ta ställning till vilka av dem som var relevanta i förhållande till problemställningen. Vi insåg exempelvis att begreppen relationsfördel och nätverksfördel behövde definieras och göras mätbara. Mätning av begreppen relationsfördel och nätverksfördel För att mäta förekomsten av relationsfördelar började vi med att bryta ned begreppen i mindre delar. Gwinner (1998) gör det genom att diskutera risk, tillit, förväntningar och nivå på service. Begreppet sociala fördelar bryter han ner i igenkänning och vänskapsrelation med kontaktpersonen. Specialbehandling bryter Gwinner ned till monetära och icke monetära fördelar. För att mäta nätverksfördelar utgick vi från de definitioner som dels Wenger (1998; 2002) beskriver med utgångspunkt i lärande i nätverk, och som dels McMillan et al. (1986) diskuterar som sense of community. Wenger delar in lärande i nätverk i tre delar; genom delat intresseområde, genom interaktionen och genom användandet. För att mäta sense of community, som diskuteras av McMillan et al. (1986) använde vi de fyra variabler som McMillan behandlade i sitt ramverk. De fyra delarna är medlemskap, inflytande, uppfyllandet av behov och känslomässig anknytning. Vi utformade sedan frågorna med utgångspunkt i dessa definitioner. 3.7 Bearbetning av datainsamlingen Transkribering Vi har valt att inte transformera våra data till siffror, utan i text, då allt för mycket information går förlorad samt att vi vill bevara dem i kvalitativ form (Andersen 1998, s ). Efter intervjun med Junkyards chef för sociala medier lyssnade vi igenom den inspelade intervjun och antecknade de delar som vi ansåg var relevanta för vårt syfte. Därefter grupperade och strukturerade vi dessa anteckningar utefter de olika möjliga fördelar som diskuterades. Detta låg sedan till grund för de kommande intervjuerna i fokusgrupperna. Fokusgrupperna transkriberade vi på ett liknande sätt. Vi tittade igenom varje intervju efter att den genomförts och antecknade de mest relevanta delarna i relation till vår frågeställning och vårt syfte. 18

19 4. Resultaten av datainsamlingen I studiens fjärde kapitel följer en presentation av de empiriska resultat som framkom under de genomförda fokusgrupperna och intervjun med företaget Junkyard. Fokusgruppernas och Junkyards upplevda fördelar Utifrån resultaten från diskussionerna i fokusgrupperna och intervjun med Junkyard identifierade vi olika variabler som facebookanvändare kan uppleva som fördelar med grupper och sidor. De variabler som identifierades som relationsfördelar presenterar i block 1 i detta kapitel och kategoriseras enligt Gwinners et al. (1998) tidigare forskning. De variabler som våra respondenter upplevt som en nätverksfördel kommer att kategoriseras efter den tidigare forskning Wenger (2007) och McMillan et al. (1986) gjort och kommer att sammanställas i block 2. De övriga fördelar som resulterat från datainsamlingen kommer att presenteras i block Block 1: Vilka relationsfördelar upplevs med grupper och sidor på Facebook? Förtroendefördelar Endast några få av respondenterna (4 av 18) hade upplevt att deras förtroende för ett företag har ökat genom deras relation till olika grupper och sidor på Facebook. Ungefär hälften av respondenterna har dock upplevt att deras förtroende för ett företag minskat på grund av deras relation på Facebook. Utifrån diskussionerna i fokusgrupperna fann vi ett antal olika aspekter som kan förändra medlemmarnas förtroende för gruppen eller sidan. Utformning och design En viktig aspekt som framkom under diskussionerna i fokusgrupperna var att samtliga respondenter hyste större förtroende för företag som hade en del negativa kommentarer i sin grupp eller på sin sida, jämfört med dem som enbart hade positiva. Respondent C sa "jag får mycket större förtroende för en sida som har en del negativa kommentarer också, det känns ärligare, annars förstår man att de försöker dölja något". Det framkom även att sidan eller gruppen bör vara strukturerad och utformad på ett enkelt och tydligt sätt. Om en sida är rörig så känns det som att företaget är det också, beskrev en av respondenterna. Företaget Junkyard tar inte bort några kommentarer alls på sin sida, utom i extrema fall när kommentaren exempelvis har varit rasistisk. De negativa kommentarer som skrivs på företagets sida som rör företaget svarar de på genom att försöka hjälpa den som skrivit kommentaren med det problem som han eller hon har upplevt (Junkyard, 2010). De flesta negativa kommentarer på Junkyards sida handlar om problem som kunder upplevt i samband med köp. Exempelvis att leveransen tagit för lång tid eller att de fått fel produkt. Junkyards chef för sociala medier menar att i de flesta fall blir kunden nöjd när deras problem blivit uppmärksamamt och när de fått hjälp. Ofta upplevs kunden till och med som mer nöjd än innan problemet uppstod. När det diskuteras på sidan huruvida en konkurrent är bättre än dem, brukar diskussioner oftast mynna ut i något positivt till slut, då en negativ kommentar möts av flera positiva. Det är trots allt hemmaplan för Junkyard och de flesta som vistas där tycker verkligen om företaget. (Junkyard, 2010) Forum för kundsupport Nästan alla respondenter i fokusgrupperna tyckte att det var en bra idé att ha kundsupport via en sida eller grupp på Facebook som ett alternativ till telefonsupport. Det var väldigt få av respondenterna som faktiskt hade upplevt det, men nästan alla menade att de skulle kunna tänka sig att utnyttja det om det fanns. De menade även att det skulle vara en stark fördel med en grupp 19

20 eller sida om det erbjöds. Det som lockade med den lösningen var framförallt att slippa stå i telefonkö, men flera tyckte även att det var praktiskt att kunna se vilka frågor som ställts innan, så att man kanske hittade sitt svar där. Antalet medlemmar och vänner som är medlemmar Under fokusgrupp 2 diskuterades även att förtroendet för ett företag kan öka om man ser att en vän har klickat "gilla" på företaget. De flesta respondenter höll med om att deras förtroende för företaget skulle öka vid en sådan situation, men det var dock nästan ingen som faktiskt hade upplevt det. Vår intervjuperson på Junkyard menade även att förtroendet för deras sida säkerligen ökar hos medlemmarna genom att det har ett så stort antal personer som gillar deras sida (Junkyard, 2010). Skepticism mot företag på Facebook Några av orsakerna till att förtroenden för företagen hade minskat var att de skickade ut allt för mycket information som störde och att de inte svarade på kommentarer som man skrivit på deras sida. I våra studier av fokusgrupperna framkom det även en tydlig allmän skepticism mot företag på Facebook. Skepticismen grundade sig både i företag som annonserar på Facebook och företag som man själv har en koppling till i den egna karriären. Nästan alla respondenter instämde åtminstone till viss del i detta. Respondent G beskriv det på följande vis: "man vet ju att man blir utnyttjad på något vis, jag menar, någon måste ju tjäna stora pengar på det". När vi diskuterade detta vidare för att ta reda på de underliggande orsakerna till denna skepticism så verkade det som att den främsta faktorn gällde osäkerheten i hur man blir utnyttjad i företagets marknadsföring. "Jag tycker det är lite läskigt att inte veta vad de använder all information om mig till", som respondent J beskrev. Sociala fördelar De flesta respondenterna från fokusgrupperna ansåg inte att de upplevt några särskilda sociala fördelar till företag som en följd av att de är medlemmar i grupper och sidor på Facebook. De företag de har sociala band till skulle de haft även utan relationen på Facebook. Respondent M beskrev: "för mig är Facebook en social grej mellan mig och mina vänner och jag har svårt att se att jag skulle kunna ha en social relation med ett företag där, jag vet ju att det är marknadsföringsproffs som sitter där på andra sidan och försöker påverka mig". Det framkom dock en viss skillnad i respondenternas svar i denna diskussion. Vissa av de äldre respondenterna som befann sig i arbetslivet kunde tänka sig att de hade det till kontaktpersoner som jobbar på företaget, men inte till företaget i sig. Nästan alla respondenter höll med om att Facebook var bra för att underhålla sociala band till kontakter som man annars skulle ha tappat bort, och detta sågs som en social fördel. Det visade sig dock att det nästan uteslutande sker genom meddelanden och kommentarer på varandras loggar, inte genom sidor eller grupper. Vi diskuterade även hur kommunikationen mellan medlemmarna och sidornas och gruppernas administratörer brukar se ut. Det visade sig att det förekom en väldigt låg grad av personlig kontakt. De flesta administratörer använder till exempel inte sina egna namn utan företagets, och det var relativt ovanligt att medlemmar tilltalades personligen. Specialbehandling Det visade sig tydligt under intervjuerna i våra fokusgrupper att olika typer av specialbehandling upplevdes som viktiga fördelar med medlemskap i sidor och grupper på Facebook. Vi har valt att kategorisera dessa fördelar under rubrikerna informationsfördelar och ekonomiska fördelar. Informationsfördelar Många av respondenterna är medlemmar i sidor eller grupper för att få särskild information skickad till sig. Det kan exempelvis vara information om olika evenemang, eller nyheter inom ett särskilt intresseområde. Vissa respondenter uttryckte att detta sparar tid; "Jag är med i Gimme 20

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn

MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET Anläggningens namn INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INTRODUKTION Bakgrund Syfte och mål Urval och insamling Frågestruktur

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Linköpings universitet KSM, HT09 P4 Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Henrietta Thönnersten Madeleine Liedberg Inledning Kommer sen Syfte/ Frågeställning

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o Sponsring Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas och ett budskap kommuniceras (Behrer & Larsson,

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Lägg in basinformationen. Starta här om du inte redan har fyllt i basinformationen på ditt företags sida. Klicka Redigera uppe till höger i verktyget.

Lägg in basinformationen. Starta här om du inte redan har fyllt i basinformationen på ditt företags sida. Klicka Redigera uppe till höger i verktyget. 7 steg för att skapa en företagssida på LinkedIn LinkedIn lanserar ständigt nya förbättringar i applikationen för företagssidor på LinkedIn. Nu senast bl. a s.k showcase- sidor. Detta e- blad fungerar

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Vill du bli medlem? En studie av kundklubbar som konkurrensverktyg inom konfektionsbranschen

Vill du bli medlem? En studie av kundklubbar som konkurrensverktyg inom konfektionsbranschen Högskoleexamen med inriktning företagsekonomi textil detaljhandel Institutionen Textilhögskolan Handledare: Vigo Peterzon 2011-05-25 Rapportnr: 2011.11.13 Vill du bli medlem? Matilda Danielsson och Linda

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Först några frågor...

Först några frågor... Kvällen program Internet och sociala media hur har det förändrat vårat beteende? Släktforskning på nätet Facebook som hjälpmedel i föreningen Först några frågor... Hur många av er släktforskar via internet?

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Wikipolitik. Jan Nolin

Wikipolitik. Jan Nolin Wikipolitik Jan Nolin Hur blir medborgare en del av politiken med hjälp av sociala medier? Vanliga lösningar: 1) Envägsinformation via sociala medier, som alla andra kommunikationsvägar 2) Här är vi! Prata

Läs mer

Twittrande marknadsföring

Twittrande marknadsföring Twittrande marknadsföring En essä i digitala distrubtionsformer Ulf Stäke VT 2010 Högskolan Väst Innehållsförteckning Inledning... 3 Twitter... 4 Varför Twitter används till marknadsföring och hur... 4

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Cai Strand, Silverhanden AB [Agenda] 1. Bakgrund och Ericssons krav 2. Lösning 3. Resultat 4. Framgångsfaktorer 5. Nästa steg 6. Betydelsen av

Läs mer

Företagens och förmedlarnas syn på tjänstepensionen

Företagens och förmedlarnas syn på tjänstepensionen Företagens och förmedlarnas syn på tjänstepensionen En kvantitativ undersökning bland stora och medelstora företag samt försäkringsförmedlare Juni och september 2014 Innehållsförteckning 1. Företagens

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Kundens förväntningar på dig

Kundens förväntningar på dig Kundens förväntningar på dig I slutändan handlar skillnaden på att vinna eller förlora om kunderna. Kunderna har en rad förväntningar på dig som effektiv partner. De företag som kan motsvara kundens förväntningar

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring?

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? Uppsala Universitet 2 januari 2009 Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D Magisteruppsats Handledare: Konstantin Lampou Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? - en fallstudie om Google

Läs mer

2 DAGARS KURS I CONTENT MARKETING FÖR FÖRETAG SOM VILL SATSA RÄTT FRÅN BÖRJAN. Starta denna fantastiska resa tillsammans med oss på Befound

2 DAGARS KURS I CONTENT MARKETING FÖR FÖRETAG SOM VILL SATSA RÄTT FRÅN BÖRJAN. Starta denna fantastiska resa tillsammans med oss på Befound 2 DAGARS KURS I CONTENT MARKETING FÖR FÖRETAG SOM VILL SATSA RÄTT FRÅN BÖRJAN Starta denna fantastiska resa tillsammans med oss på Befound DIGITALA STRAT EGIER FÖRORD CONTENT MARKETING Folk vill göra affärer

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera Kandidatexamen i Grafisk design & kommunikation Inför ditt examensarbete...! Information om examensarbete, 16 hp! Inför ditt examensarbete...! Gamla exjobb på liu.div-portal.org!! Redan nu: 135 poäng inom

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Sociala medier strategier och affärsnytta för företag. Sv.Ing/Jusek/civ.ek Malmö 24/5 Peter Tilling 2011

Sociala medier strategier och affärsnytta för företag. Sv.Ing/Jusek/civ.ek Malmö 24/5 Peter Tilling 2011 Sociala medier strategier och affärsnytta för företag Sv.Ing/Jusek/civ.ek Malmö 24/5 Peter Tilling 2011 Peter Tilling Konsult/affärsutvecklare i SEMSEO - SEMSEO hjälper små/medelstora företag med IMF Utbildar

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Applikation för att skapa, underhålla, lagra och publicera litteraturlistor Lärare skapar och underhåller litteraturlistor Ämnesansvariga eller andra

Applikation för att skapa, underhålla, lagra och publicera litteraturlistor Lärare skapar och underhåller litteraturlistor Ämnesansvariga eller andra Applikation för att skapa, underhålla, lagra och publicera litteraturlistor Lärare skapar och underhåller litteraturlistor Ämnesansvariga eller andra granskar och godkänner publicering Studenter kan söka

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Grunderna i inboundmarknadsföring

Grunderna i inboundmarknadsföring Grunderna i inboundmarknadsföring Attrahera Konvertera Avsluta Tillfredsställ Webb- användare Besökare Leads Kunder Förespråkare Blogg Sökord Webbsidor Calls-to-Action Landningssidor Formulär Kontaktdata

Läs mer

Hur når du fram med ditt varumärke i en digitaliserad värld?

Hur når du fram med ditt varumärke i en digitaliserad värld? Hur når du fram med ditt varumärke i en digitaliserad värld? Björn Alberts http:// http://twitter.com/bjornalberts http://linkedin.com/in/bjornalberts Det enkla svaret Genom att göra skillnad Genom att

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER MER ELLER MINDRE? EN JÄMFÖRELSE MELLAN ÅR 2009 OCH 2011 2011 Simon Brouwers SAMMANFATTNING År 2009 genomförde Volante en undersökning med syftet att kartlägga scenkonstens

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer