Maltesen GÖTEBORG. Extra stort temanummer ZBF OCH GULDPIN 2010 LAGERÖLETS HISTORIA FALSKA HANDPUMPAR. Årsmöte Korsord Pubpris

Transkript

1 Maltesen ÅRGÅNG 24 VOL 81 NR SVENSKA ÖLFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING ZBF OCH GULDPIN 2010 LAGERÖLETS HISTORIA FALSKA HANDPUMPAR Årsmöte Korsord Pubpris Extra stort temanummer GÖTEBORG MED SÖ:S NYA PUBGUIDE GÖTEBORG

2 Hej ölvänner! Vi hade nyligen årsmöte i Stockholm, där vi summerade verksamhetsåret, vilket jag skulle vilja sammanfatta lite kort nu. Vi syns alltjämt på ölfestivaler, och de blir allt fler vilket kräver mer av oss som förening. Föreningen yttrade sig också över alkoholutredningens förslag till ny alkohollag. Guld-pinnar delades ut. I Göteborg lanserades en ny belöningsmodell, Pubpris Göteborg. Våra månadsträffar blir allt populärare med fler deltagare. Vi har organiserade påsk- och julölsprovningar på flera orter i landet. Flera bryggerier besöktes. Pubguide Stockholm blev en succé. Vi hoppas också att Pubguide Göteborg får lika stor uppmärksamhet. Svenska Ölfrämjandet höll under året i ett EBCU-möte. Medlemsantalet ökar sakta. Vår vision är att föreningen ska ha ett mycket större medlemsantal, samt ha träffar på fler orter i landet. Vi ska på sikt också fungera som en paraplyorganisation för ölföreningarna i landet. Hur gör vi då detta? I anslutning till detta ställdes två viktiga frågor på årsmötet: Varför ska man vara med i Ölfrämjandet? och Hur marknadsför vi föreningen? De här frågorna måste vi avgjort ta tag i! Vi har i styrelsen preliminärt planerat in ett grovplaneringsmöte i augusti, då vi ska försöka ta tag i ovan frågor, för sådana frågor kräver tid. Vi vill också utarbeta en ansvarsfördelning bland styrelsemedlemmarna, som liknar den modell man har hos Danske Ölentusiaster. Där framgår det glasklart vem som ska göra vad, och rätt person kontaktas direkt och massor av frågor behöver inte bollas fram och tillbaka. Det här numret av Maltesen är späckat med göteborgsrelaterad ölinformation. Låt mig då slå ett slag för en ölhändelse som ju berör oss alla och som äger rum i Göteborg 24 april, nämligen Svenska Mästerskapen i hembryggning som arrangeras av Svenska hembryggareföreningen (se även annons på sidan bidrag deltog i domartävlingen förra året, men du som besökare kan smaka av de runt hundratalet öl som tävlar i folkets val. Lyckligt, eller olyckligt nog, beroende på hur man ser det, är det också ölfestival i stan, på City Pub. Festivalen arrangeras av Gothenburg Beer Trading och Bengt Sundqvist. Evenemanget som riktar sig till hembryggare, ölfrämjare, öl- & portersällskap äger rum för tredje året i rad och är en riktigt trevlig tillställning. Vi kanske ses i Göteborg i april? Ledare Innehåll Nr 1/2010 NYHETER & NOTERAT 4 ZYTHOS-FESTIVAL 6 EBCU-MEDLEMMAR: ZYTHOS 10 DEBATT: FALSKA HANDPUMPAR 11 NYHETSPROVNINGAR 12 NYHETER & NOTERAT 14 BRYGGERIBESÖK: SIGTUNA 15 LOKALA SÖ-AVDELNINGAR/PÅSKÖLSPROVNINGAR 16 TEMA: GÖTEBORG TALS GÖTEBORG 20 ÖLHISTORIA: CARNEGIE 22 PUBGUIDE GÖTEBORG 27 PUBRUNDA 31 GATOR MED ÖLANKNYTNING 33 FÖRENINGSHISTORIA 36 AHLAFORS BRYGGERI 40 KORSORD/MED ÖL I MATEN 42 MÅNADENS KÅSERI 43 MALTESENS ÖLSKOLA, DEL 12: LAGERÖL 44 ÅRSMÖTE NYHETER & NOTERAT 53 FÖRENINGSINFO Rick Gordon Lindqvist info@svenskaolframjandet.se 15 Maltesen Svenska ölfrämjandets medlemstidning Ansvarig utgivare: Rick Gordon Lindqvist Redaktion & Layout: Lars Bergvall, Cecilia Hansson, Mats Waldenström och Christer Leivo Kontakt: maltesen@svenskaolframjandet.se Box , Stockholm Manusstopp Nr 2, 2010: 14 maj Utgivning Nr 2, 2010: Ca 18 juni ISSN: Upplaga Nr 1, 2010: 1800 ex Tryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög Omslagsbild: Jonas Ahnfelt vid Masthugget, Göteborg. Foto: Thomas Nilsson 2

3 arrangerar GÅRDSÖLFESTIVAL 13 & 14 maj Invigning med Jesper Aspegren Den 13 & 14 maj 2010 går Sveriges första Gårdsölsfestival av stapeln på Stockeboda Gård & gårdsbryggeri på Österlen i Skåne. Den blir invigd den 13:e kl 13 av Jesper Aspegren, känd från många olika TV-produktioner, bl.a. Aspegren mitt i maten och Antikrundan. Specialölprovningar varannan timme Vi erbjuder varannan timme två parallella specialölprovningar. Den ena leds av Stefan Hellström, Wicked Wine och den andra Lasse brum brum Karlsson, ledamot i Svenska ölfrämjandet. Vi kan garantera att båda provningarna blir superintressanta och spännande. Marknad Mellan provningarna kan du också besöka vår marknad, med fler intressanta utställare. Vi visar upp sortimentet från vår webbutik för hemmabryggare, och du kan lägga order på plats. Hembryggningsmästerskap Öppna Skånska mästerskapen i hembryggd öl fredag eftermiddag. Hembryggare inbjudes att tävla i öppna Skånska mästerskapen i hembryggd öl. Är Du intresserad så maila oss på bryggeriet@stockeboda.se så skickar vi mer information. Underhållning Nyblivne linedance världsmästaren Jonas Dahlgren kommer för att lära ut en enkel specialskriven linedance till känd ölmusik. Pedalens pågar kommer båda kvällarna att garantera bra tryck och hög stämning i öltältet. Våra barer kommer att servera öl till festivalpris mellan båda dagarna. Självklart är bryggningen igång i bryggeriet. Vi har serveringen öppen hela eftermiddagen. Båda kvällarna serveras kl 19:30 grillat med många läckra tillbehör i festtälten. Se hela programmet och förköp av biljetter på För att garantera plats på provningar och i öltälten på kvällarna, har ni möjlighet att förboka och förskottsbetala. Du slipper köa vid kassan, då allt ligger packat och klart vid entrén när ni kommer. Hjärtligt välkomna till Stockeboda och Österlen! Else-Marie & Anders Johnsson med personal Tel Handla i vår nya webshop för hembryggare Hög kvalité, bra priser och fraktfritt över hela landet: Bryggkurser, provningar och visningar året runt i vårt gårdsbryggeri Vi brygger gärna din profilöl och hjälper dig med etikett: ANNONS

4 Nyheter & noterat ØLENTUSIASTER I STOCKHOLM I SENASTE NUMRET AV TIDNINGEN ØLentusiasteN (nr. 54) ägnas ett helt artikelblock åt Stockholms ölvärld. Den yttersta anledningen till detta goda initiativ var att vår Pubguide Stockholm hamnade i danska händer. Pubguiden inspirerade redaktör Ole Madsen med följe till ett besök i Stockholm vars resultat nu alltså redovisas. På sammanlagt 12 sidor får man sig till livs en pubcrawl till många av stadens bättre ölställen med många lovprisningar av det bra och skiftande utbudet - plus separata artiklar om Akkurat, Bishops-kedjan och Systembolaget. Stockholm utnämns entusiastiskt till Nordens ölhuvudstad - och det tackar vi ju för! EN SAK SOM DANSKARNA SÄRSKILT uppskattade var det exemplariska sättet att skänka i en fatöl med tålmodighet, respekt och kärlek, vilket tydligen inte alltid är fallet i Danmark. Även Systembolaget får sig en släng av det myckna berömmet. Det stora antalet försäljningsställen i hela landet når de flesta svenskar och vi har därför ett större urval att välja bland än många danskar. Å andra sidan är det svårt för små mikrobryggerier att få in sina öl i det ordinarie sortimentet (eller beställningssortimentet). SÖDERMALM UTPEKAS SOM Stockholms ölcentrum med Oliver Twist, Akkurat, Bishops Arms South, Black & Brown och Loch Ness Tavern på krypavstånd från varandra. På andra plats placerar man Gamla Stan. Som grädde på moset avslutas ØLentusiasteNs Sverigeblock av en rapport från Porterfestivalen i Göteborg, och en artikel om Carnegie. Lite Göteborgstema även i Danmark denna vår alltså! Cecilia Hansson PUBPRIS GÖTEBORG 2010 DET HAR TIDIGARE FUNNITS två utmärkelser som tilldelats krogar/krögare som främjat ölkulturen i Sverige. Ett av dessa priser gavs ut av Sveriges Ölskribenter och kallades årets ölkrog, detta pris finns inte längre. Ett annat pris hette årets ölkrögare och utgavs av Svenska Vi har nu provat detta i Göteborg. Under 2008 gjorde 5 personer en gallring av pubar, testkörde en poängmall med totalt 100 päng i och med att vi anonymt besökte ett antal pubar vid återkommande tillfällen. Var och en på egen hand. Bryggareföreningen och tidningen Restauratören. Denna utmärkelse ersattes av guldkapsylen, även detta är nedlagt, sista priset gavs ut Med andra ord finns det idag inga pris eller certifiering av ölkrogar i Sverige. Svenska Ölfrämjandet delar ut pris i form av guldpin men det är inte specifikt till krögare utan kan ges till vem eller vad som helst som främjar vårt syfte. Eftersom det idag inte finns någon utmärkelse som tilldelas krogar som främjar detta mål finns en chans att som Kriterierna här: Miljö 0-15 p Pris 0-5 p Toaletter 0-5 p Ölsortiment 0-25 p Glas 0-5 p Tappning 0-5 p Öltemperatur 0-5 p Ölkondition 0-10 p Prisvärd mat 0-10 p Personalens ölkunskap och lyhördhet 0-15 p Maxpoäng 100 ideell och oberoende konsumentförening instifta en utmärkelse eller certifikat som ska tilldelas krogar som bidrar till att uppfylla vårt huvudmål: att främja ölkulturen i Sverige. DET ÖVERGRIPANDE SYFTET med priset ska vara att uppmuntra krogar som främjar god ölkultur i Sverige och att få andra krogar att jobba mot detta syfte. Andra syften är att exponera Svenska Ölfrämjandet, visa att vi är en aktiv förening och därigenom värva fler medlemmar. Under hösten 2009 genomförde vi denna pubbedömning på allvar och de fyra bedömda pubarnas poäng ser du här nedan: The Rover: 91 poäng, Guld Pubpris Göteborg Små Rum: 76 poäng, Silver Pubpris Göteborg 2010 Bishops Arms Järntorget: 70 poäng Haket Pub: 67 poäng Diplom delas ut till Rover och 3 Små Rum måndagen 22 mars. Rick Gordon Lindqvist GFWH NO: 68 BYTER SKEPNAD NÅGRA AV STOCKHOLMS STÖRSTA ölhjältar lämnade i februari över puben Glenfiddich Warehouse No: 68 till nya ägare. Guldpinvinnarna och bröderna Cagliesi, Fredrik m fl hade sedan en tid tillbaka bestämt sig för att släppa lokalen och skötebarnet ur sina händer. GW, som det kallas i ölnördmun, har sedan starten 2003 (då Ardbeg Room), verkat för svenskt mikrobryggt öl som ingen annan pub i Sverige. I alla fall sett till utbudet. Under sju års tid har man alltid serverat 16 omväxlande sorter på fat med Nynäshamn som basleverantör. Vi är fler här i huvudstaden som tog emot överlämningsbeskedet med sorg. Men, de nya ägarna verkar i alla fallbibehålla en del av den tidigare profilen. Nynäshamnsölen finns kvar och någon enstaka ytterligare mikrobryggd sort. Den övriga bredden ersätts nu med Gotlandsbryggeriets Wisbyserie. Inte dåligt, men heller inte lika ambitiöst mångfaldigt som varit GW::s signum. Ölfrämjare och vänner tackar Andrea & Co för allt ni gett oss. Christer Leivo 4

5 Nyheter & noterat GULDPINS TILL WICKED WINE OCH REZA GANON PÅ SVENSKA ÖLFRÄMJANDETS årsmöte i Stockholm 20 mars delade vi ut 2010 års Guld-Pins. Motiveringarna nedan. Importören Wicked Wine Wicked Wine med Ola Eklund och Mikael Mårdstam i spetsen har en högklassig och varierande produktportfölj med öl som utökas år för år. Därutöver har man även börjat producera egna öl i Sverige som håller toppkvalitet - allt detta till gagn för oss svenska ölkonsumenter Krogägaren Reza Ganon på 3 Små Rum i Göteborg Med avslappnad jazzmusik i bakgrunden uppmuntrar Reza på 3 Små Rum besökaren att beställa ett öl från något av de svenska mikrobryggerierna. Reza stöttar våra småbryggerier, väljer noga ut vilka öl som ska serveras och skänker pengar till hjälporganisationer. Hög mysfaktor, bästa kvalitet på öl och service Både Pubpris- och Guldpinvinnare, Reza Ganon! Foto: Rick Lindqvist. samt ett socialt engagemang gör Reza till en viktig person i ölsammanhang. Svenska Ölfrämjandet och Maltesen gratulerar alla guldpinnemottagarna! SÖ-Styrelsen 5

6 Festival ZBF 2010 Zythos Beer Festival MED FOKUS PÅ VAD DET EGENTLIGEN HANDLAR OM ZBF Boon Mariage Parfait. 6 Ren, ung lambic från Boon. Festivaltilltugg.

7 Festival ZBF 2010 Zythos Bierfestival är en årlig företeelse som i regel äger rum den första helgen i Mars varje år i Sint-Niklaas i Belgien. Ursprunget ägde rum i Antwerpen och hette då precis vad det gick ut på, 24 hours. Det belgiska ölfrämjandet, Zythos, som driver festivalen har dock tagit sitt förnuft till fånga och delat upp händelsen på två dagar. Festivalen har en egen hemsida, Öppettiderna i år var lördagen den 6:e Mars 12:00 till 00:00 samt söndagen den 7:e Mars 11:00 till 21:00. Eftersom det är landets ölfrämjande som ligger bakom arrangemanget blir det också därefter. Glöm allt vad påkostade montrar med lättklädda men oinformerade damer heter. Glöm stora internationella bryggerier helt, förresten. Varje år trängs här fyrtio till femtio belgiska småbryggerier i en tämligen liten lokal, där de tappar upp en sisådär tvåhundra till tvåhundrafemtio olika öl. Oftast är det bryggarna själva som serverar dig sina skapelser, vilket gör det hela så mycket trevligare. Och vem kan svara på frågor beträffande öl bättre än bryggmästaren själv? Sint-Niklaas Sint-Niklaas är en stad med ca invånare som ligger söder om Antwerpen och det tar tjugo minuter att ta sig mellan städerna med tåg. Det tar över huvud taget sällan mer än femton till fyrtio minuter med tåg till festivalen oavsett var man bor, så länge man inte kamperar i södra Ardennerna. De flesta besökarna tenderar att boka hotellrum i Antwerpen, dock har jag bott i såväl Gent som Antwerpen i samband med festivalen. Ett gott råd är att passa på och besöka en stad du velat hälsa på, istället för att bo i Bryssel, Antwerpen eller Sint- Niklaas enkom för festivalens skull. Resorna till och från festivalen är en parentes i sammanhanget. Bonusupplevelser Det erbjuds inte särskilt mycket utöver festivalen i Sint-Niklaas, vilket är orsaken till att man hellre bor annorstädes. I Antwerpen tenderar det dyka upp suspekt många svenskar på världens bästa ölpub, Kulminator, i samband med festivalen. Ett stenkast från festivalen finns en liten restaurang som heter Merlot (Regentiestraat 4), priserna är humana men den gastronomiska nivån är värd Guide Michelin/Rouge-stjärnor. Ett helhjärtat tips är att ta sig dit för en trerätterslunch istället för att äta pommes frites, ost eller kebab på festivalområdet. Ett mycket lyckat avslut på sista festivaldagen förra året bestod i att fjorton ölintresserade och namnkunniga svenskar spenderade flera timmar på denna restaurang. Man bör dock helst boka bord om man är ett större sällskap till middagen. Personligen äter jag där minst två gånger varje festival, då man dels mår bättre av en paus mitt i öldrickandet samt att upplevelsen berikar resan bortom så mycket mer än enkom ölnörderi. En första festivalrundvandring Festivallokalen ligger hundrafemtio meter från tågstationen. Det kostar ingenting i inträde, däremot kan man köpa eller hyra ett provglas samt köpa ett omfattande festivalprogram. Man köper polletter för 1.20 Euro styck och kvitterar in dessa mot smakprov på 15 centiliter. En i allra högsta och bokstavliga grad nödvändighet är att ta med sig Euromynt då varje toalettbesök kostar ett tiotals par cent. Det finns en garderob där man kan hänga in jacka, väska och annat för femtio cent stycket. Det erbjuds dessutom en avdelning för barn där de kan aktiveras istället för att bli uttråkade. Det finns alltså ingen åldersgräns, dessutom är det sextonårsgräns för att förtära alkohol i Belgien. I entrén möts man först av två köer till pollett- respektive glasförsäljning. Det bjuds även på ett lotteri där man kan vinna olika sorters öl, böcker samt glas. Har man tur vinner man magnumflaskor, annars får man nöja sig med ett flerpack 33clflaskor eller en 75cl butelj. Utställarna tar i viss mån även med sig sina öl och t-shirts och dessa saker erbjuds till försäljning i ett separat stånd i entrén. Efter att ha tagit sig igenom entrérummet befinner man sig i en öppen hall i storleksordningen större gymnastiksal. På bägge kortsidorna finns det bord och stolar, det finns även en liten alkov halvvägs i lokalen med fler sittplatser. Montrarna är arrangerade i en fyrkantig slags åtta så att man kan ta sig över till andra sidan mitt i lokalen. Där finns även höga avlastningsbord om man inte vill hålla i sitt glas hela tiden eller kanske behöver en yta för sitt anteckningsblock. 64 bryggerier öl I år var det runt sextiofyra bryggerier på plats. Det bjöds på uppemot tvåhundraåttio olika öl. Det är mer regel än undantag att vissa bryggerier ställer in i sista sekund, men att fler tillkommer. Därför är det en bra idé att titta efter om det finns en sen uppdatering på festivalens hemsida samt ta en runda och kika på namnskyltarna ovanför montrarna. En annan egenhet med denna festival är att bryggarna måste skicka in en lista över vilka öl de planerar servera, och detta efterfrågas flera månader före festivalen. Ofta vet man inte vad man har i lager tills dess. Dessutom kanske en ny brygd har hunnit bli klar i tid. På grund av detta brukar tio till tjugo öl från listan inte finnas tillgängliga i praktiken, men istället tenderar det erbjudas långt många fler oannonserade i slutändan. Dessutom tar många bryggmästare med sig lite småhemliga saker som de plockar fram hastigt och lustigt när de stöter på vänner, bekanta och kollegor. Om man saknar någonting är det ofta lönt att fråga bryggmästaren, då det händer att brygden finns men inte syns. Bland de bästa öl jag smakat under ZBF har dykt upp från under bardisken i montern antingen som en överraskning eller efter en vänlig förfrågan från mig själv. Nyheter I år dök det upp sju helt nya bryggerier. Förra året dök det också upp en handfull nya, vilket torde indikera att klimatet för mikrobryggare i Belgien är bättre än på länge. I vissa fall rör det sig om riktiga fysiska bryggerier, men det är tämligen vanligt att det bryggs på Proefbrouwerij i Lochristi utanför Gent. Det behöver dock inte betyda att det rör sig om en blaskig pro- 7

8 Festival ZBF 2010 dukt, som exempel kan nämnas att 90% av produkterna från den eminente fantombryggaren Mikkeller från Danmark bryggs på Proef. (Flertalet av dessa återfinnes för övrigt på Systembolaget i år.) De nya bryggerierna för i år är Brasserie de Bastogne, De Malonne, Den Triest, Huisbrouwerij Den Tseut, Montaigu, 't Brouwkot och Zonderik. Vad gäller helt nya öl för i år torde en kvaliciferad uppskattning landa på en sisådär sextio. Detta baserat och beräknat på en grund av alla de belgiska öl jag provat genom åren fram till före festivalen och hur många nya som hade tillkommit i min högst personliga öllista efter festivalen. Det totala antalet var strax under fjortonhundra belgiska öl före festivalen. Jag prickade dessutom in runt tjugofem nya på en förfestival dagen före ZBF (Pre-Zythos), och plockade på mig lite udda flaskor i en av de många och välfyllda ölbutikerna i Belgien. Detta ledde till att jag tog mig över femtonhundrastrecket på festivalen, vilket kändes som en festival i sig. (I skrivande stund är siffran dock 1527 belgiska öl. Någon sorts hobby måste man välan ändå få ha) Vill man hitta nya öl att smaka på är en helg i Belgien icke att förakta, med andra ord! Intryck av maltdryck Om man skall få någon slags ordning på intrycken under Zythosfestivalen så får man nog ta och dela in dessa i etablerade respektive nya bryggare och deras öl. BOON Frank Boon är orsaken till att vi fortfarande kan dricka spontanjäst öl från Belgien. I montern kan man prova på ren, oblandad ung lambik. BRASSERIE JANDRAIN-JANDRENOUILLE Detta bryggeri som är två år gammalt gör kanske Belgiens bästa saison, Saison IV. Belgisk ljus, fräsch och extremt utjäst öl (95% attenuering) med amerikansk humle, är konceptet. Deras andra öl heter Cense V. Ja, de gillar Star Wars. De börjar med fyran, femman och sexan. Sedan kommer de göra ettan, tvåan och trean! CONTRERAS Frederic är en ung bryggmästare som gör väldigt rena, subtila och fräscha öl så till den grad, att de inte står ut och därmed ej heller nämns särskilt ofta i branschen. Valeir Extra måste vara en av festivalens, och Belgiens, bästa ljusa mellanstarka öl. Den har dykt upp vid flera tillfällen på Akkurat i Stockholm, så håll ögonen öppna för denna otroligt fräscha och lättdruckna öl med mer smak än man kan tro. DE DOLLE BROUWERS Om man enkom pallrade sig över till Zythosfestivalen för att ta sig en eller tre öl i montern hos de Dolle Brouwers för att sedan sätta sig på planet hem direkt efterpå, ja då har resan ändå varit mödan värd. Förutom att man blir serverad av bryggmästare extraordinaire Kris Herteleer själv, blir man bortskämd med Oerbier, Boskeun, Stille Nacht och Dolle Extra Special Export Stout på fat (!). Kris hade dessutom gjort en experimentbrygd enbart för festivalen. Om man lägger sin öl på vinfat som använts till Pinot Noir, tillsätter korianderfrön och curacao för att sedan använda sig av brettanomyces (vildjäst) samt champagnejäst. Vad får man då? Just det, Dolle EXPRMTL BREW AD2010. Med ett ph på 3.35 (äppelcidervinäger ligger på 3.5 jämförelsevis) var detta inte alls en så sur öl som man kanske skulle kunna tro. Det tog halva glaset innan man begrep vad det var för smaker man utsattes för. Efter andra glaset var man nog på sin höjd en smula klokare på det hela taget, men bara en smula. DE GLAZEN TOREN En öljournalist som sadlar om till bryggare, kan det vara något? Definitivt! Detta bryggeri har skapat en ny ölstil, super saison, som på kort tid har gått och blivit den populäraste ölstilen när det skall tävlas i belgisk öl bland svenska hembryggare. Åtminstone om man har planer på att vinna. DE GRAAL Här finnes stabila öl med gott om långa eftersmaker, oavsett stil. De Graal Gember med rikliga mängder ingefära rekommenderas. DE RANKE En av Belgiens bästa bryggerier. Nino Bacelle har skapat moderna klassiker såsom Guldenberg och XX Bitter. Men höjdpunkterna är svåra att hitta i Sverige, så passa på att prova dessa i deras monter. Cuvée de Ranke är en blandning av Vlaams oud bruin (tänk Rodenbach) och ung lambik från Girardin. När den är bra är den gudomlig. Hop Flower Power är en saison med så kallad grön humle, där humlen hamnat i vörtkoket inom tjugofyra timmar efter skörd. Här finner vi rikliga mängder aromhumle, i stil med moderna fresh hop varianter från USA. HET ANKER Bryggeriet i Mechelen som gör Gouden Carolusserien (om vi säger att jag döpt en av mina katter efter deras öl Cuvée Van De Keizer så vet ni huruvida jag tycker de är bra) har tagit över det gamla ölet Lucifer vilket bara gjort det bättre. HET SAS/LEROY Detta bryggeri, som även äger Van Eecke (Kapittelölen samt Poperings Hommelbier), gör någonting så ovanligt i dessa dagar som tafel bier. Här kan man smaka på en handfull öl, ljusa såväl som mörka, på runt 2-3% ABV. Leroy stout, bock, pils, julöl, det erbjuds ovanligt många stilar med tanke på den låga alkoholhalten. MALHEUR Om du någonsin undrat hur en mörk champagneöl skulle te sig så kan du få din nyfikenhet stillad i denna monter. LA RULLES Ett av Belgiens i särklass bästa bryggerier ställer i regel ut varje år på Zythosfestivalen. Rena och fina öl med amerikansk humle tillsammans med en perfektionistiskt driven bryggmästare. Rulles Tripel är ett givet provsmak, då den redan anses vara en modern klassiker i genren vilket sällan sker. 'T HOFBROUWERIJKE En av mina personliga favoritbryggare, Jef Goetelen, har laborerat med märkligheter den här gången. Hoftrol är ett öl som är jäst med 8

9 Festival ZBF 2010 lactobacillus och andra lurigheter, nu har Jef lagt detta öl på tre olika sorters ekfat. Vinfat från Frankrike, sherryfat och bourbonfat. Intressanta saker har uppenbarligen hänt här, även om en av festivalens bästa öl i år var 't Hofbrouwerijke Bosprotter (en traditionell tripel, namnet betyder skogspruttare) på 75cl flaska från Intressant är inte alltid världsklass jämfört med stabila traditioner, även om den sherryfatslagrade varianten var väldigt god. Jef Goetelen från t Hofbrouwerijke. Kris Herteleer från Dolle Brouwers. Bryggare Andersson med Liefmans Goudenband THE MUSKETEERS Dessa herrar brygger på Proef och deras öl Troubadour Obscura (en stark och mörk klostertyp) är väldigt bra. Årets nyhet heter Troubadour Magma och var helt klart en av festivalens höjdpunkter! En belgisk ljus tripel inspirerad av amerikansk IPA, med rikliga mängder amerikansk simcoe humle. Definitivt den bästa tolkningen av simcoe som passerat undertecknads smaklökar. Har vi tur kan det bli tal om ett Magmabesök i Sverige genom An Delanghe på Belgodeli och hennes försorg. Den som lever får se. Nya bryggerier BRASSERIE DE BASTOGNE Efter att ha bryggt mindre mängder på La Rulles har bryggmästaren nu köpt eget bryggverk. Rena och fina öl utan konstigheter, mjuka och lättdruckna men med mycket smak. De ljusa ölen skiner särskilt och gör Brasserie de Bastogne till årets bästa nykomling! DEN TRIEST Här har vi någonting så ovanligt som ett nytt bryggeri som inte hänger sig åt alkoholstarka och bäcksvarta stuntöl utan istället gör den vanliga trion belgiska öl, Blond, Dubbel och Tripel. Det var mäkta svårt att hitta några som helst fel på dessa brygder, för det fanns inga. De ljusa varianterna står högst i kurs. Den Triest kommer eventuellt dyka upp på Belgobaren framöver tack vare ägaren Jack Pano och kanske framför allt barchef Alejandro Lozano som vet när han dricker ordentligt bra öl. Sammanfattning Fler nya bryggerier än tidigare år. Med fokus på vanlig, hederlig belgisk öl utan krusiduller. Fler ljusa än mörka öl, och nyligen erhållen förståelse och balans vad gäller den populära högre beskan jämfört med de första stegen i Belgien mot IPA-träsket för ett par år sedan. På det hela taget har årets Zythosfestival varit lika bra som den har varit de senaste åren, med andra ord en av världens mest givande och intressanta ölfestivaler eller mässor. Att kunna koppla öl till bryggmästaransikte är härligt, och att kunna ställa frågor direkt till personen bakom brygden gör hela skillnaden. Lägg till detta en lokal full av glada likasinnade. Opretentiöst med fokus på vad det egentligen handlar om, helt enkelt. För egen del är en av de största behållningarna att kunna tacka mina favoritbryggmästare i egen person för att de gör ölpoesi och därmed en skillnad till det bättre i mitt liv. Text: Tomas Danko Foto: Ole Svenningsen/Tomas Danko 9

10 Artikelserie EBCU-Medlemmar KLOSTERÖLENS OCH SURÖLENS FÖRLOVADE LAND EBCU grundades 1990 av tre olika ölorganisationer: CAMRA i Storbritannien, PINT i Nederländerna och OBP (Objectieve Bierproevers) i Belgien. Om Storbritannien kunde man läsa i Maltesen nr. 3/2009 och nu har turen kommit till Belgien. PÅ 1980-TALET HADE ÖLDRICKARNA till och med i Belgien börjat gå över till att bara dricka vanlig dussinlager. De gamla öltyperna riskerade att försvinna på grund av brist på efterfrågan och intresse från konsumenterna. Bland annat för att hindra detta startades Objectieve Bierproevers (Objektiva ölprovare) Förutom att rädda gamla öltyper - lambik och geuze t.ex. hjälptes fram till bevarande och en ny popularitet - stödde OBP även bryggare och ölförsäljningsställen och inspirerade till starten av många nya lokala ölföreningar. Man ordnade också ölfestivaler med specialöl som den årliga 24- Uurs (24-timmars) i Antwerpen. En gång i kvartalet gav man ut öltidningen Den Bierproever till alla medlemmar. OBP hade dock en märklig uppbyggnad, vilket i slutändan resulterade i att föreningen endast hade 3 effektiva medlemmar som utgjorde hela årsstämman och var de enda med rösträtt. Föreningen bestod till tre fjärdedelar av lokala ölklubbar utan någon som helst representant med beslutsrätt. Inte ens OBP:s styrelse var bemyndigad, förutom ordföranden och vice ordföranden. Ett sådant system kan ju inte hålla i längden. Och i december 2002 upplöstes föreningen plötsligt och akut. DE ÖLFÖRENINGAR SOM VARIT MED i OBP hickade till. Vad skulle man göra nu? Så, redan i januari 2003 träffades representanter för ett 25-tal av de lokala forna medlemsklubbarna med syftet att upprätta en ny samlande organisation. Man beslutade att starta en konfederation, ett förbund, med dessa ölklubbar. Efter endast en paus på två månader lyckades man i februari 2003 grunda det nya förbundet som fick namnet Zythos - av den klassiska grekiskans ord för (egyptisk) öl. Zythos fick snabbt överta OBP:s plats som belgisk representant i EBCU. Det första numret av medlemstidningen De Zytholoog från Det sista numret av Den Bierproever kom ut i början av 2003 och därefter fortsatte tidningen smidigt och galant att ges ut under det nya namnet De Zytholoog, med samma redaktion och samma antal nummer per år som tidigare. Det nya förbundet Zythos är sammansatt av olika ölföreningar i Belgien - i stort sett samma som tidigare varit med i OBP. Men till skillnad mot OBP utgör nu varje förening i Zythos en effektiv medlem med varsin röst på årsmötena. För att bli medlem av Zythos måste man alltså först gå med i någon av de lokala ölföreningarna som är knutna till förbundet. I ÖVRIGT STRÄVAR MAN MOT samma mål som OBP gjorde. Man vill fortsätta med arbetet att bevara och främja utrotningshotade belgiska öltyper och att stödja den inhemska ölkulturen på alla sätt genom olika projekt och aktiviteter. Varje år sedan 2004 organiserar man - som en efterföljare till 24-timmarsfestivalen - Belgiens största ölfestival, Zythos Bier Festival (ZBF) i Sint-Niklaas strax utanför Antwerpen. För närvarande ingår 27 stycken ölföreningar i Zythos med sammanlagt nästan 2000 medlemmar - dock är ännu inga med från den franskspråkiga delen av landet. För dessa senare finns istället webbsidan som kan ses som en franskspråkig pendang till Zythos. Bierebel.com är dock ingen förening utan en mycket uttömmande och bra infosida om belgisk öl, där man kan läsa om öl, bryggerier och olika ölaktiviteter runtom i landet. Sidan skapades i september 2001 av brödraparet Pierre Lebrun och Pol-Henri Lebrun. Både Zythos och Bierebel.com har livaktiga diskussionssidor. Cecilia Hansson Källor:

11 Debatt Kritik Debatt FALSKA HANDPUMPAR? I SAMBAND MED JULBESÖK hos min bror i Domsten norr om Helsingborg åkte jag några gånger till Malmö för att prova lite öl. Detta var första gången som jag hoppade över Köpenhamn, vilket inte var något jag ångrade. Jag besökte nya Green Lion och Bishops Arms i Malmö. I bägge fallen fick jag fråga vad det var för öl i handpumparna. Hos Green Lion fanns åtta handpumpar men bara hälften med handpumpad casköl. Bishops hade, om jag minns rätt, 12 handpumpar, men bara fyra innehöll casköl. Eftersom jag normalt dricker brittisk real ale från cask på Akkurat och Oliver Twist i Stockholm, var detta första gången i modern tid som jag besökte krogar med så många handpumpar fast med så olika innehåll. Vad jag vet kan moderna handpumpar ställas om att servera både gasdriven och handpumpad öl. Jag har besökt England ett flertal gånger och även varit på landsbygden. Där har jag aldrig sett någon pub som serverar gasdriven öl med handpumpar. Dessa kranar kallar jag för falska handpumpar. BISHOPS ARMS OCH GREEN LION finns inte bara i Malmö och jag vill inte klandra just dessa pubar i Malmö. Förmodligen är Bishops i Malmö en av de bättre Bishopspubarna i Sverige vad gäller kvalité på ölen. Fenomenet med falska handpumpar finns på alla andra Bishops och Green Lionpubar i Sverige. Varför har man handpumpar för att servera vanlig gasdriven öl? Finns det ett behov av att puben skall se mera brittisk ut än vad den är? Är detta inte att lura konsumenten? Jag reagerar rätt negativt på falska handpumpa,r speciellt när de blandas med riktiga handpumpar. Det känns lättare att hålla reda på vad som är vad om man vet, att alla handpumpar används för att servera öl med drivgas. DET ÄR EN KLAR SMAKSKILLNAD mellan handpumpad brittisk real ale och sådan ale som serveras med kolsyra eller drivgas, eftersom kolsyran påverkar smaken. Många har förmodligen aldrig provat riktig brittisk handpumpad real ale utan är vanare vid kolsyrade ale. Dessutom är normalt den brittiska real alen varmare än kolsyrad ale. Normalt bör handpumpad real ale öl ligga mellan 11 och 13 grader. Många i Sverige är inte så vana vid handpumpad brittisk real ale och därför tycker jag att det är olyckligt att falska handpumpar används. Bo Kullmar Green Lion, Malmö: Vilka av dessa är falska? Svar: De fyra till höger? Foto: Bo Kullmar GRODOR I ÖLSKOLA SYSTEMBOLAGETS TIDNING BOLAGET har numera liksom Maltesen en ölskola. Första delen handlade om brittisk öl, den andra om belgisk. Det finns några tveksamheter och åtminstone ett par direkta felaktigheter. I den första delen återkommer vandringssägnen om att humle var förbjudet under Henrik VIII. Missförståndet kommer sig av att det fanns två sorters öl: ale och beer. Ale innehöll inte humle till skillnad från beer. Det fanns mycket riktigt förordningar som förbjöd humle i ale, men det var fullt tillåtet att ha humle i beer. Citatet i artikeln skulle enligt taslsförfattaren Thomas Fuller ha förekommit i en petition från några parlamentsledamöter till Henrik VI. Petitionen går inte att hitta. Temat togs upp av nykterister på 1800-talet. Dessa har spritt myten vidare. Henrik VIs Privy Council bekostade en resa för några humleodlare från Flandern till England. Tror någon på allvar att detta skulle ha skett om humle varit förbjudet? I NÄSTA DEL AV MALTESENS ÖLSKOLA ska jag förklara detta om bitter och bundna pubar. Jag ska också förklara detta med pale ale och bitter. De är faktiskt samma öl. I del två påstås att dubbel och trippel kommer av att de jästes två resp. tre gånger. I nummer 4 om trappister kommer jag att förklara det närmare. Nu kan jag säga att förklaringen är mycket enklare. Den kommer från en tid när man hade dåligt utbyte av malten. Till en dubbel hade man i dubbelt så mycket malt, till en trippel tre gånger. Även i Sverige fanns dubblar. Till enkelt öl hade man två tunnor malt till en tunna öl, till en dubbel tre tunnor malt till en tunna öl. Lars Bergvall 11

12 Provningar ÖLNYHETER APRIL Tycker man att månadens nyheter på Systembolaget är spännande så är man mycket lättroad. Inte ett enda öl nådde upp till fyra i betyg. Däremot var det gott om riktiga bottennapp. Rekordet är 1,5. Vi vet inte om det var felaktigt, men det var vårt sätt att markera att det inte var en acceptabel produkt. Den här gången var vår kåsör Malte af Ölkagge inbjuden gästtyckare. Redaktör Christer Leivo missade fem av ölen på grund av pressläggning. Poängen är som vanligt satt enligt: 1 poäng Felaktig/Odrickbar 2 poäng Inte särskilt bra 3 poäng Godkänd 4 poäng Mycket bra 5 poäng Fulländad. Ett måste! ORDINARIE NYHETER: Ljus lager BJØRNEBRYG (Harboe) Det nya med den här är alkoholhalten. Innan var den 5,2 %. Totalt intetsägande. Mycket diacetyl och mycket lite beska. Gräsklipparöl. Alkoholhalt: 4,5 % Nr: 1202 (Den med gamla alkoholhalten har nummer 1262) Poäng: 2 JENLAIN BLONDE (Duyck) Innehåller omältat vete. Också en hel del diacetyl. Tunn och obalanserad. Alkoholhalt: 5,9 % Nr.1387 Poäng: 2,5 LAGER NO. 1 (Dugges) Intressant är att den här innehåller vetemalt, vilket väl inte är riktigt ortodoxt. Bra beska och fräsch. En hel del citrus och grape. Bra sommaröl. Ta den här i stället. Alkoholhalt: 4,7 % Nr: 1413 Poäng: 3,5 S:T ERIKS PILSNER (Three Towns Independent Brewers) Felet med den här är väl att den kallas pilsner. Den är vad hembryggarna kallar modern svensk lager. Mycket humle och bra eftersmak. Fruktig. Blomsteräng. Den felaktiga beteckningen drar ner betyget lite. Alkoholhalt: 5,3 % Nr: 1453 Poäng: 3,3 SAILOR (Three Towns Independent Brewers) Karibien möter den svenska skärgården Jo, jag tackar. Mer diacetyl. Smakar syntetiskt. Mycket lite beska. Alkoholhalt: 5 % Nr: 1431 Poäng: 1,9 TT GREEN LAGER (Three Towns Independent Brewers) Mycket lite doft. Lite fyllighet och beska. Gräsklipparöl. Alkoholhalt: 4,5 % Nr: 1495 Poäng: 2 Ale BELHAVEN WEE HEAVY (Belhaven) Mycket maltig. Trevlig och njutbar. Bra exempel på starkare scotch ale. Kvällens favorit. Alkoholhalt: 6,5 % Nr: 1562 Poäng: 3,6 TRASHY BLONDE (BrewDog) Malten är pale ale, karamelloch münchner. Humlen är Motoeka, en ny sort från Nya Zeeland. Med 35 IBU lite för besk för kroppen. Alkoholhalt: 4,1 % Nr: Poäng: 3,1 JACKIE BROWN (Mikkeller) Lång lista på ingredienser: pilsner-, münchner-, kristall-, brown, pale choklad- och chokladmalt, havreflingor samt humle av typerna Nugget, Centennial och Amarillo. Bryggd hos belgiska Proef som har legobryggning som specialitet. Vid en blindtest skulle man aldrig identifiera denna som en brown ale, snarare som en IPA. Mycket beska. Mera Läkerol än brown ale. Alkoholhalt: 5,9 % Nr: 1312 Poäng: 3 MOHAWK EXTRA INDIA PALE ALE (Sigtuna Brygghus) Här handlar det om humle: Amarillo, Cascade, Centennial, Chinook, Columbus, Magnum och Simcoe. Malten är pilsner, pale ale, münchner och kristall. För humlehuvuden. Kanske lite för mycket. Alkoholhalt: 7,5 % Nr: 1419 Poäng: 3,3 12

13 Veteöl FRÜLI STRAWBERRY BEER (Huyghe) Mycket söt. Malte kom ihåg sin barndoms Ekströms jordgubbskräm. Att det är jordgubbsjuice och inte essens i ska tydligen vara en förmildrande omständighet. Vi tycker bara att den är vidrig. Absolut bottennapp. Alkoholhalt: 4,1 % Nr: 1586 Poäng: 1,5 TILLFÄLLIGA NYHETER: Ale HOP OTTIN' INDIA PALE ALE (Anderson Valley) 80 IBU. Humleälskare, era drömmar har besannats! tjoar etiketten. Lång efterbeska och väl balanserad. Alkoholhalt: 7 % Nr: 1590 Poäng: 3,4 Tillfälligt sortiment i vår. Många flaskor i många butiker. Porter och stout 1/2 IDJIT! (Dugges) Inslag av vörtbröd, mörk sirap, choklad, kaffe och pomerans enligt Systembolaget. Snarare utslag. Salmiak och syrlig. Mår antagligen väl av lagring. Alkoholhalt: 7 % Nr: Poäng: 3,2 Tillfälligt sortiment i vår flaskor levererade den 1 februari. I skrivande stund finns ganska många flaskor kvar. Veteöl 312 URBAN WHEAT (Goose Island) För den som undrar så kommer namnet av riktnumret till Chicago. Humlen, Liberty och Cascade, ger 20 IBU. Som veteöl lite tam. Man saknar skumbananen. Amerikansk gräsklipparöl. Alkoholhalt: 4,2% Nr: Poäng: 2,5 Idag verkar det finnas ganska många flaskor kvar. AVENTINUS WEIZEN-EISBOCK (Schneider) Enligt etiketten kom detta öl till av en olyckshändelse. Några flaskor frös vid transport en kall vinterdag. Någon smakade ölen och tipsade bryggmästare Hans- Peter Drexler om det. Han beslöt att brygga det på riktigt. Panelen hade svårt att bedöma den här, eftersom det inte finns mycket att jämföra med. Sötare och mera karamell än vanlig Aventinus. Mår säkert bra av lagring. Alkoholhalt: 12 % Nr: Poäng: 3,2 Enligt Systembolagets webb ska det idag finnas ganska många flaskor i 46 butiker. ÖL SOM UTGÅR: MONKEY WRENCH (Daleside) Nötighet av kristallmalt. Bra malttoner. En lagomale. Alkoholhalt: 5,3 % Nr: 1583 Poäng: 3,2 Övergår till beställningssortimentet med nr Kollikrav. Idag finns det enligt Systembolagets webb ca. 450 flaskor i 15 butiker. Observera att den ska sökas på gamla numret. Maltesens provarpanel NYA ÖL DEN 3 MAJ Summer Sun Hoppy Golden Ale Storbritannien (Williams Bros Brewery) Williams Brothers brukar aldrig vara ointressant. Annars vet jag inte så mycket om den här. Sigtuna Sommar Wit Veteöl av belgisk typ med citronskal och citrongräs. S:t Eriks Sommarlager (Three Towns Ind Brewers) Estrella Damm Inedit Spanien (Damm) Det här är alltså en blandning av lager och veteöl framtagen av gänget på El Bulli, världens bästa restaurang. Fantastiskt matöl. Halmstad Sommar Lager (Krönleins) Oppigårds Slåtteröl Gammal bekant. Oppigårds Summer Twist Summer Solstice Summer Wheat USA (Anderson Valley Brewing) Pistonhead Summer Brew (Spendrups Bryggeri) Sleepy Bulldog Summer Pale Ale (Gotlands Bryggeri) Mohawk Summer India Pale Ale (Sigtuna Brygghus) Grebbestad Majbock Einbecker Mai-Ur-Bock Tyskland AleSmith IPA USA Ytterligare ett intressant mikrobryggeri i USA Bière Nouvelle Sur Lie Frankrike (Brasserie de St-Sylvestre) Dugan A India Pale Ale USA (Avery Brewing Co.) Avery släpper sällan något halvdant. Ett måste! Spezial Rauchbier Märzen Tyskland Äntligen kommer Spezials rauchbier, mycket snällare är Schlenkerlas. Ytterligare ett måste. Lars Bergvall 13

14 Nyheter & Noterat SUNDSVALL B&WF HELGEN MARS gick den första Sundsvall Beer & Whisky Festival av stapeln. Det är framgångsrika Stockholm Öl & Vin AB med Marianne Wallberg i spetsen som nu utvidgat ölfestivalverksamheten utanför Stockholm. Nästa år ska även Göteborg Beer & Whisky Festival återupptas. Maltesen hinner inte ge någon bredare rapport från Sundsvallsmässan denna gång men kan glatt konstatera att hela 1900 besökare kom i konkurrens med ishockeyslutspel och Let's Dance. Publikintresset lär ha varit påtagligt hos de ca 18 montrarna som serverade öl, i en bra blandning med några av landets bästa mikrobryggerier och importörer. Priset för festivalens bästa öl kneps kanske retsamt för ölmontrarna av whiskyimportören Berntson Brands med Innis & Gunn Oak Aged Beer. Det tävlades även i påsköl där Sigtuna tog hem både silver och guld med Sigtuna Röd Påsk och Sigtuna Easter före bronsmedaljören Wisby Påsköl. OM SVENSKA ÖLFRÄMJANDETS närvaro skriver Lars Ringdén på vår webb: Till vår monter kom det många intresserade besökare och några med stor kunskap om öl. Därmed finns det en potential för utveckling av ölkulturen i Sundsvall. I Sundsvallsområdet hade SÖ före festivalen endast fyra medlemmar. Besökarna tog vår värvningsfolder. Nu väntar jag bara på att alla som visade intresse hör av sig och blir medlemmar. Därmed blir det ett bra underlag för att i Sundsvall starta träffar för att smaka, diskutera och inte minst lära sig mer om öl. SÖ centralt ställer gärna upp med starthjälp. Två pubar i Sundsvall är presenterade i SÖ:s publista på hemsidan. En av dem har ett mikrobryggeri. Det finns således resurser i Sundsvall för att hålla medlemsmöten och få en inblick i ölets mysterier alltså inget hinder. Kör igång! Christer Leivo SYSTEMBOLAGET ÄNDRAR SYSTEM SYSTEMBOLAGET HAR ÄNDRAT DELAR av sitt system för tillfälliga nyheter. Som tidigare kommer de permanenta nyheterna den 1 april och 1 oktober och blir kvar minst ett år framåt (nästan alltid). I år kom nyheterna redan den 24 mars, vilket naturligtvis beror på påskhelgen. Tidigare har tillfälliga nyheter kommit den första varje månad utom januari och juli och i begränsad mängd upp till flaskor. Nu kommer tillfälliga nyheter den 1 februari, 3 maj, 1 september och 15 november. Dessutom kom påskölen den 15 mars och julölen kommer den 1 november. Det är meningen att dessa nyheter i motsats till tidigare kommer att finnas upp till fyra månader. Observera orden upp till. I praktiken är antalet fortfarande begränsat. En del sorter är också begränsade. Av Double Bastard Ale levererades bara 2160 flaskor. Vad som händer om det skulle finnas någon flaska kvar efter fyra månader är osäkert. Eventuellt får den vara kvar tills den säljs eller bäst-före-datumet går ut. FORTFARANDE KOMMER SMÅ PARTIER att levereras till 35 butiker den första varje månad utom januari och juli. Om den första är söndag eller helgdag blir det vardagen närmast efter. Vilka dessa butiker är ska gå att se på: Dessutom kommer vinkällarbutikerna, Regeringsgatan i Stockholm, Östra Nordstan i Göteborg och Hansacompagniet i Malmö att få tillfälliga nyheter, för det mesta två gånger i månaden. Det kommer med andra ord fortfarande att löna sig att hålla koll på Systembolaget två gånger i månaden. De tillfälliga nyheterna i februari, maj, september och 15 november kan beställas till vilken butik som helst om den egna inte har dem. Beställningen kan inte göras innan varan börjar säljas och måste göras i butik. Första dagen kan man bara beställa en flaska. Sedan kan man beställa hur många som helst. DETTA ÄR ETT FRAMSTEG mot innan. Då kunde man inte beställa under hela den första veckan. Nyheterna i de 35 butikerna kan också beställas dock inte förrän efter en vecka (om de finns kvar då). Observera att möjligheten att beställa inte gäller varorna i de särskilda vinkällarbutikerna. Enligt uppgift kommer möjligheten till e-beställning snart i gång i hela landet. Det blir väl lite bekvämare men annars ser jag ingen större fördel. Det är bara varorna i beställningssortimentet man kan beställa, inte privatimport eller tillfälliga nyheter. Där det innan har varit kollikrav kommer det att vara det även i fortsättningen. Lars Bergvall 14

15 Föreningsaktivitet Bryggeribesök Fullbokat bryggeribesök i Sigtuna. Foto: Thomas Nilsson FRITIDSPROJEKTET SOM VÄXT besök hos Sigtuna brygghus ÅTERBESÖKET DEN 6 FEBRUARI PÅ SIGTUNA BRYGGHUS var ganska jämnt tre år efter det förra. Under dessa tre år har det hänt mycket. Brygghuset har nu en bryggmästare anställd på heltid och en timanställd. Det har byggts ut ganska ordentligt. De gamla ölen är borta eller på väg ut och nya finns eller är på väg in. De gamla etiketterna är historia. Bryggmästare är Mattias Hammenlind och kommer ursprungligen från Kil. Han är gammal hembryggare. Han tjatade sig till en plats på Dugges, till att börja med oavlönad, följd av 2 1/2 års anställning. Efter det läste han bryggeriteknik på YTH med praktik på Spendrups. Den senare beskriver han som det längsta halvåret i sitt liv. Bryggningen nu för tiden är fem dagar i veckan. Produktionen är därmed uppe i en kvarts miljon liter om året % är på flaska, resten på fat. Man vill höja andelen fat. I dagsläget är det väl bara Flying Scotsman Inn i Stockholm som regelbundet har Sigtunas öl på fat. En del Bishops Arms har dem sporadiskt. INMÄSKNINGEN GÖRS I EN MASH MIXER där man blandar vatten på 75º så att det blir 67,5º. Det finns en tryckluftsinjektor. Vörtpannan är på två kubikmeter. Varje brygd är på en 1700 liter. Uppvärmningen är med elpatroner. Det finns två jäskar. Sedan finns det fyra jästankar, två på 3,2 m 3 och två på 3,4 m 3. Jästankarna går också att använda som lagertankar. Annars finns det tolv lagertankar och en brightleytank på 3,2 m 3. Tappningen kallas Hulda. Den har fyra tapphuvuden och en kapacitet på 800 flaskor i timmen (Storleksordningen är en tjugondedel av tappningen på ett större bryggeri). Medan halva sällskapet såg bryggeriet var det ölprovning för andra halvan under ledning av Håkan Lundgren. Sammanlagt provades åtta öl, både nya och gamla. Först ut var Sigtuna Vårweizen. Vid det här laget är den välkänd, men fanns då ännu inte på Systembolaget. Det är alltså en veteöl av tysk typ. Den är orange och aromen är en del skumbanan.. Den har en diskret veteölskaraktär med lite kryddnejlika. Det var väl den som var minst populär. DET ANDRA VAR EN GAMMAL BEKANT på väg ut, Jäst-Hasses Export Lager. Det är en dortmunder och betonar alltså maltigheten. Både arom och smak har en hel del diacetyl (smörkola). Som en dortmunder ska vara, är den maltig och fyllig med lite beska. Som dortmunder tycker jag den är bra. Den hamnade strax under mitten i omröstningen. Tredje ölet är nytt och det nya standardölet, East River Lager. På SHBF-språk är det en modern svensk lager. Färgen är orange och humlen är Vanguard. Den har mycket beska men är också maltig. Mönstret är närmast Brooklyn Lager. Den skulle ha hetat New York Lager, men det finns åtminstone ett annat öl som heter så. Namnet Manhattan Lager ratades så det fick bli East River Lager efter den ena floden som rinner förbi New York. Det passar dessutom bra med Sigtuna som ligger i öst. Fjärde ölet var alldeles nytt då, men bör vara välbekant nu. Det var Easter Ale. Humlen där är Riwaka och Pacific Gem. Den är torr med smak av tropiska frukter. Den har bra balans mellan den myckna beskan och maltigheten. Den blev kvällens favorit. 15

16 Föreningsaktivitet Bryggeribesök Det blev däremot inte fjärde ölet, ESB, som här står för Extra Sigtuna Bitter för att inte få problem med Fuller's. Det är dock långt ifrån något dåligt öl. Den har en markerad beska med ton av svarta vinbär från humlen Bramling Cross. SEDAN KOM DET NÅGRA RIKTIGA ÖVERRASKNINGAR. Först ut var Black October, ett av höstens Oktoberfestöl. Vad har schwarzbier med Oktoberfest att göra, undrar vän av ordning? Egentligen ingenting. Det var så att Sigtuna Brygghus lämnade in tre förslag till Oktoberfestöl. Sigtuna Oktoberfest och en mörkare lager var mera seriöst menade. Black October kom med mera på skoj. Till allmän överraskning placerade den sig före den mörka lagern och Systembolaget sa ifrån att samma bryggeri inte kunde få med tre öl. Den här var alltså sedan i höstas, men har inte förlorat något. Tvärtom. Näst sista ölet var Starkporter. Den var mycket chokladig. Sista ölet var så nytt att det kom från trycktank. Nu finns det på Systembolaget. Det var Mohawk Extra IPA. Som sig bör har den en rejäl beska. Flera bad att få den till maten och fick det också. Vi fick veta att i maj kommer det ett nytt öl på Systembolaget. Det är en wit med citronskal och citrongräs. Som helhet ett mycket lyckat besök med god mat som avslutning. Det är bara att konstatera att mycket har hänt med fritidsprojektet under de senaste tre åren. Det dröjer väl inte tre år till nästa gång? Annars finns det i dessa trakter möjlighet att gå med i Brygghusets Vänner och vara med på medlemspub första fredagen varje månad. Lars Bergvall Lokala SÖ-avdelningar SVENSKA ÖLFRÄMJANDETS MÅNADSMÖTEN...hålls andra lördagen varje månad kl. 15:00 i Göteborg och Stockholm. Ölprovningar hålls vid de flesta av träffarna. Normalt behövs ingen föranmälan. Skulle det behövas står det speciellt. Våra möten i Lund/Malmö följer ett lite annorlunda schema. I Lund/Malmö hålls mötena mestadels på puben Gloria's Bar & Restaurang i Lund. Men det kan även vara på Bishops Arms i Malmö. Kontaktperson: Johan Perup Tel I Göteborg varierar det var mötena hålls. För info, se dessa sidor, eller titta på hemsidan inför varje möte. Kontaktperson: Fredrik Berggren Tel , I Norrköping har vi ingen fast mötesplats. För information om vad som händer se dessa sidor eller webben. Kontaktperson: Peter Ragnar, via webben I Stockholm hålls månadsmöten ofta på puben Akkurat, Hornsgatan 18. Kontaktperson: Gunnar H Eriksson, via webben LUND ILund ordnades i januari en barley wine-provning på Glorias. Och i februari gjorde man en analys av dom svarta öltyperna Black lager, Porter/Stout och Schwartzbier m.m. även det på Glorias. RESULTAT AV PÅSKÖLSPROVNING I LUND Brewclub.se och Svenska ölfrämjandets påskölsprovning i Lund hölls den 27/3. Vi provade alla påsköl i Systembolagets ordinarie sortiment, alltså 10 svenska och 2 danska. 3 poäng till bästa öl, 2 poäng näst bäst och 1 till tredje bäst. 45 personer röstade och resultatet blev.: Black var färgen på flera av överraskningarna. Foto: Thomas Nilsson Hälften av påskölen i Lund. 16

17 Lokala SÖ-avdelningar Oppigårds Easter Ale med Nils Oscar Kalaspåsköl med Dugges Påsköl med Sigtuna Easter Ale med Pumpvikens Påsköl med Sigtuna Röd Påsk med Hoppy Easter med Eriksberg Påsköl med Jämtlands Påsköl med Mariestads Påsköl med Easter Bird med Blåkulla Påsköl med ÖSTERGÖTLAND 62 poäng 33 poäng 30 poäng 29 poäng 23 Poäng 21 Poäng 19 poäng 12 poäng 12 poäng 11 poäng 8 poäng 3 poäng Bästa etikett blev Hoppy Easter, hälsar Lars Karlsson Ijanuari var det dags för årets första aktivitet med Svenska Ölfrämjandets Östgötasektion: Öl-, ost- och chokladprovning på chokladstället Jolla i Norrköping. Redan förra året hölls det en sådan provning och den blev en sådan succé att nu var det dags för en andra omgång. Ölen, visade det sig, kom huvudsakligen från Great Brands förutom den svenska som Hr Ragnar hade fixat. På plats från ölföretaget var säljaren Niklas. 38 förväntansfulla personer hade samlats för att prova 4 öl samt 8 stycken utvalda och hemgjorda praliner eller chokladbitar samt en bit Saint Agur ädelost. Men vi fick inte röra något varken i glas eller provningspapper. Först höll Jolla en introduktion till kakaons värld, inbegripande tuggande på en orostad kakaoböna (smakade lätt bittert med en aning kakao i bakgrunden) och titt på en film från en leverantör som visade processen att göra... ehhh... "craft chocolate" skulle jag kalla det. INTRODUKTIONEN TOG SINA MODIGA 40 MINUTER och verkar vara den som hålls på de chokladprovningar som de håller med jämna mellanrum. Vi fick prova bitar ren choklad från huvudtyperna av chokladbönor: Criollo, Forastero och Trinitario. Sedan provades öl och choklad tillsammans enligt följande kompositioner: 1. Wisby Julbrygd med apelsinmarsipan med kanderad nöt och kaneltryffel på vit choklad 2. Brother Thelonious med carnegietryffel och chokladdoppad syltad ingefära 3. Shakespeare Stout med lakrits- och limonettopralin och Saint Agur ädelost 4. La Granja Stout med ren choklad 70% Criollo eller det som fanns kvar! ÅRETS ANDRA PROVNING HÖLLS I FEBRUARI på De Klomp i Linköping - den första träffen i Linköping för Östgötasektionen. De Klomp är en Hollandsinspirerad krog med ett utmärkt urval av öl både på pump och i kylen, samt lite smaskiga holländska tilltugg och utmärkt val av råvaror - bl.a. köttprodukter från Britta och Lennarts i Norsholm. TOPP! Mat och öl i kombination var provningens tema den här gången. Maten som serverades var en klassisk musselsoppa (med skallösa musslor) med ostgratinerat bröd som man på traditionellt vis lägger i den mycket gräddiga soppan. Till detta tilltugg matchades fyra belgiska öl för att pröva hur smakerna passade tillsammans: Blanche de Bruxelles (Brasserie Lefèbvre), Gouden Carolus Dubbel (Brouwerij Het Anker), Kapittel Abt (Brouwerij Van Eecke) och Lindemans Cassis (Brouwerij Lindemans). Ölen i kombination med mat på De Klomp. Riggat för provning på Jolla i Norrköping. GÄSTERNA BLEV MÄTTA OCH BELÅTNA, även om åsikterna om vad som parade sig bäst med soppan varierade. Några höll på wit, andra på tripel, men det verkade som om dubbeln var ölen som gick segrande ur kampen hos de flesta. Kommande träffar blir: PILSNERprovning på MITROPA den 17 april samt, den sista provningen någon gång i maj, TYSKprovning med Jerry Lindahl. Amstel och Magnus Bark (För en utförligare beskrivning av provningarna rekommenderas att läsa på Magnus Barks ölblogg: 17

18 Lokala SÖ-avdelningar STOCKHOLM IStockholm ägnades årets första tre månadsträffar åt att utforska ölställen i Gamla Stan, på Kungsholmen och Södermalm. I januari brydde vi oss inte om någon vandring utan stannade hela tiden på Glenfiddich Warehouse 68 för ett sista besök, innan puben gick över till ny ägare. Här hade vi provning av fyra svenska mikrobrygder från Oppigårds (2 st), Hälsinge och Nynäshamn. Jessica Heidrich på Mackinlay s Inn i februari. PÅ FEBRUARIMÖTET SERVERADES VI både promenad och provning. Vi började med sittning på Löwenbräu vid Fridhemsplan - i kulturrummet - och vandrade sedan vidare till MacKinley's Inn, där Jessica Heidrich väntade på oss för att få berätta om och vägleda oss genom en provning av fyra öl - bland annat hennes egen nya Angel's Share. Årets tredje träff ägnades åt ett par ställen på östra Södermalm. Mötesplatsen var Bishops Arms på Folkungagatan, där vi satt uppe på bokhyllan och provade öl från olika kontinenter. Därefter leddes vi på en slingrande omvägsfylld promenad bort till restauranten Fräcka Halvpannan på Bondegatan för avspänt mat- och ölintag i källarvåningen. Där fanns det både god öl och god mat! PÅSKÖLSPROVNING I HÖKARÄNGEN I YRANDE SNÖGLOPP FIRADES den traditionella påskölsprovningen i Stockholmsförorten Hökarängen. Per Eklöf och Hanneli Törrönen ordnade fint gästabud med hemlagade delikatesser, t. ex.: sillinläggningar, gravad lax, köttbullar, rödbetssallad, grillade kycklinsnacks och Hannelis goda påskbröd. Nära 70 personer kom för att prova de 14 påsköl som Systembolaget saluför (Wisby Påsköl och Ysta Påskbrygd finns bara i beställningssortimentet). Därutöver kom Berith och Håge från Närke Kulturbryggeri med en tunna av deras Åsköl. Det blev alltså sammanlagt 15 sorter att prova. Några svenska sorter har försvunnit, Sigtuna har två nya och Dugges har tillkommit liksom två danska påsköl. Genomsnittskvaliteten har därigenom, glädjande nog, höjts betydligt. I omröstningen om bästa påsköl kom liksom förra året Oppigårds Easter Ale på första plats. Topplistan blev som följer: 1. Oppigårds Easter Ale 68 poäng 2. Sigtuna Röd Påsk 57 poäng 3. Pumpviken Påsköl 52 poäng 4. Närke Kulturbryggeri Åsköl 41 poäng 5. Sigtuna Easter Ale 39 poäng 6. Dugges Påsköl 36 poäng 7. Jämtlands Påsköl 31 poäng 8. Mikkeller Hoppy Easter 18 poäng 9. Fuglsang Easter Bird 13 poäng 10.Wisby Påsköl 12 poäng 11. Nils Oscar Kalaspåsköl 9 poäng Under dessa hamnade (i bokstavsordning): Eriksberg Påsköl, Mariestad Påskbrygd, Slottskällans Blåkulla och Ysta Påskbrygd. I tävlingen bästa etikett vann danska Mikkellers Hoppy Easter med Oppigårds Easter Ale på andra plats och Wisby Påsköl på tredje. Efter ölprovningen blev det efterrätt: chokladpraliner serverade i jättestora påskägg att sköljas ner med Smörpundet porter och Fat Cat (BeerHere). Mycket gott och mycket trevligt! Något man kunde fundera över på hemvägen genom den slaskiga nysnön var vilket som varit godast - de goda ölen eller Pers delikata mat och Hannelis goda bröd. Cecilia Hansson Gunnar H håller i mötet på Bishops Arms SoFo. Påskölsprovningen blev en succé, igen! Foto: Thomas Nilsson 18

19 TEMA Ostindiefararen Foto: Thomas Nilsson När Svenska Ölfrämjandet kom igång med de nya pubguiderna 2009 kom idén upp att även publicera dem i Maltesen för att ge medlemmarna en bonus. Det ledde också till idén att fokusera på den staden i tidningen. I höstas hade vi mycket om Stockholm och nu, i samband med att Pubguide Göteborg blivit klar, valde vi att lägga tyngdpunkten på staden i väst. Och vilket gensvar det blev sen! Medredaktörer i denna avdelning av Maltesen är göteborgarna Jonas Ahnfelt (se förstasidan), Sven Nilsson och Annika Lindow som samlat in och bidragit till hela 22 sidor Göteborgspecial. Varje ölälskare som bor i eller ska resa till Göteborg, detta måste vara den bästa introduktionen och guiden till öl i staden som idag finns på pränt. Det här visar också på potentialen med att samarbeta på flera orter genom Maltesen. Nästa pubguide som planeras är för Skåne. Förhoppningsvis kan vi även då göra ett intressant temanummer! Håll till godo Maltesenredaktionen 19

20 TEMA GÖTEBORG Ölhistoria 1600-TALSGÖTEBORG När detta skrives, den 13 februari, är det exakt 350 år sedan Sveriges konung Karl X Gustav avled i svår lunginflammation på residenset vid hamnen i Göteborg. Just 1660 var det bryggeriboom, om man tolkar antalet av alla tunnor malt som skattades. Kungen hade då kallat till sin andra riksdag i staden som han hade stora förhoppningar om skulle bli som ett nav i den nya stormakt han varit med att skapa. Här var alltså fullt med folk. Direkt efter detta, 1661, inrättades bryggarskrået i Göteborg. I städer där det fanns minst tre mästare inom samma yrke skulle ett skrå inrättas. Hur smakade då ölen och var drack man? GÖTEBORGSPRODUCERAT ÖL Öl bryggt i staden hade man i fallande kvalitet och styrka: Gott och klart öl till heder: eller som det hette i accisräkenskaperna dubbelt öl som alltid betydde det bästa ölet. Framåt 1700-talets senare del var styrkeförhållandena mellan de olika ölen något förändrade, då kostade gott och klart öl mellan % mer än krögareölet. Krögareöl eller Kajutöl: Officerarna på handels- och örlogsflottorna fick det goda krögareölet, som därför också fick heta kajutöl. På 1600-talet skrev man i accisräkenskaperna öl när man menade krögareölet. Ifråga om stamvörtstyrka kan man uppskattningsvis ungefärligt säga att krögareölet motsvarade vår tids starköl, men eftersom det är rimligt att anta att förjäsningsgraden var lägre än nu borde kanske alkoholstyrkan också varit något lägre. Krögareölet var svagare än gott och klart öl till heder, men starkare än måltidsölet. Ur en tunna malt utvanns 25 % mer krögareöl än gott och klart öl. Framåt 1700-talets senare del var krögareölet mellan % dyrare än måltidsölet samtidigt som det som nyss nämnts var hälften så dyrt som gott och klart öl. Måltidsöl: var ungefär dubbelt så starkt som svagölet. Men svagare än krögareöl och dubbelt öl. Man fick ut 50 % mer måltidsöl ur en tunna malt än när man gjorde dubbelt öl. Framåt 1700-talets senare del hade måltidsölet sämre status än innan och var nu obetydligt dyrare än svagölet. Skeppsöl: Manskapet fick hålla tillgodo med skeppsöl, som med ett annat ord kallades svagöl eller gement öl eftersom manskapet också kallades de gemena. En ytterligare synonym till dessa är nästöl. Detta öl motsvarade ungefärligen vår tids lättöl beträffande stamvörtsstyrka. Det var ca tre gånger svagare än det dubbla ölet; åtminstone fick man ut tre gånger så mycket svagöl från samma tunna malt. Spisöl: var en produkt som utvanns vid urlakning av den mäsk som använts vid den ordinarie bryggningen. Man mjölkade kon en gång till alltså. För att kolla att bryggarnas öl hade den rätta styrkan hade man särskilda ölprovare. KROGARNA På de vanliga krogarna var bord och bänkar väggfasta och fastspikade i golvet. Man bryggde för husbehov. Ölbryggarna sålde främst till krigsmakten men efter hand även till skeppsredarna som behövde en del för sina seglatser var Adam Hertzwig ende gästgivare i Göteborg. Hans ställe hette Gothia Leijon och låg bakom kyrkan i kvarteret Traktören. I början av 1600-talet fanns inom en radie på 100 m från Christinae kyrka 10 värdshus och krogar, bl a Tre Prinsarna, 20