Vår verksamhet Verksamhetsplaner för åren Enligt Budget med flerårsplan, KF Trelleborgs kommun

Transkript

1 Vår verksamhet Verksamhetsplaner för åren Enligt Budget med flerårsplan, KF Trelleborgs kommun

2 Innehållsförteckning Läsanvisningar 2 Kommunalrådet kommenterar verksamhetsplanen 3 Verksamhetsidé och vision 4 Strategiska inriktningar 5 Personalekonomi 6 Resultatplan 9 Kommunstyrelsen 10 Överförmyndarnämnden 20 Valnämnden 22 Revisorerna 24 Vård- och omsorgsnämnden 26 Individ- och familjeomsorgsnämnden 38 Skolnämnden 49 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 64 Kulturnämnden 76 Fritidsnämnden 86 Miljönämnden 94 Räddningsnämnden 103 Byggnadsnämnden 109 Fastighetsnämnden 115 Tekniska nämnden 124 Specifikation över investeringarna 139 1

3 Läsanvisningar Kommunfullmäktige beslöt att införa ny resursfördelningsmodell med nya styrprinciper att gälla från och med budget Beslutet grundar sig på ett utvecklingsarbete som kommunledningen bedrivit sedan våren 2007 kring mål- och resultatstyrning. Ett arbete som utgår ifrån begreppet god ekonomisk hushållning. Som ett första steg i detta arbete faställde kommunfullmäktige i november 2007 ett antal finansiella mål. Vidare faställdes i samband med budget 2009 en verksamhetsidé och vision för kommunen. Ett andra steg i processen är den framtagna nya modellen för resursfördelning vilken ersätter tidigare års rambudgetmodell. Kopplat till den nya resursfördelningsmodellen har också beslutats om en ny budgetprocess vilket bla innebär att tyngdpunkten i budgetarbetet förläggs till våren innan det aktuella budgetåret då kommunfullmäktige faställer budget med flerårsplan i juni månad istället för såsom tidigare år i november månad. Budgetbeslutet i juni innehåller då också ett faställande av skattesats för det kommande verksamhetsåret. Det allra viktigaste syftet med den nya modellen är att integrera ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed ge kommunen ett verktyg för arbetet med vision och mål. Rent praktiskt innebär detta att fokus flyttas från övergripande ekonomiska ramar för nämnderna med dålig eller otydlig koppling till uppdraget, till det motsatta dvs faställda mål för verksamheten som i sin tur anger hur mycket ekonomiska resurser som nämnderna skall disponera. Detta syfte har i den nya resursfördelningsmodellen uppnåtts för merparten av verksamheten då skola, vård och omsorg kommer att styras via fördelningsnyckeltal. För resterande delar av verksamheten (ca 19 procent av verksamheternas nettokostnader i budget 2011) har det ekonomiska utrymmet att såsom tidigare fördelats genom anslag utifrån särskilda prioriteringar och beslut. Detta för att lämpliga fördelningsnyckeltal för dessa verksamheter ännu ej har kunnat presenteras. Dessutom sker temporärt i avvaktan på att en särskild fastighetsutredning skall slutföras, en fördelning av de ekonomiska resurserna för fastighetskostnaderna enligt anslag och detta gäller samtliga verksamheter. I den nya processen skall vårens budgetarbete fokusera på mål- och inriktningsarbete med koppling till de ekonomiska fördelningsnyckeltal/ekonomiska ramar som kommunfullmäktige presenterar i mars månad (tekniska ramar). Arbetet blir därigenom mer verksamhetsorienterat, bygger på en dialog med kommunstyrelsen och nämnderna skall inte presentera några ekonomiska detaljbudgetar. Dialogen med kommunstyrelsen sker på särskilda möten under april månad och nämnderna skall då lämna in konsekvensbeskrivningar på hur man bedömer att den under mars månad presenterade ekonomiska ramen stämmer överens med uppdraget (effektmålen). Viktigt är då också att nämnderna presenterar sina effektmål och tydliggör kopplingen till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Samtidigt skall nämnderna då också presentera en fullständig investeringsplan för hela perioden. Nämnderna kan i vissa fall träffa kommunstyrelsen ytterligare en gång under vårens budgetarbete. Detta sker då under budgetberedningen i maj månad. När kommunfullmäktige sedan faställer budgeten i juni månad är såväl nämndernas effektmål som yttre ekonomiska handlingsutrymme (ramarna) faställt för kommande budgetår, och det sker inget ytterligare budgetarbete på central nivå. Höstens budgetarbete för nämnderna har därefter fokus på att omsätta de ekonomiska ramarna i verksamhetsplaner. Kopplat till dessa verksamhetsplaner tas också fram en detaljerad nämndsbudget och en personalbudget. När dessa verksamhetsplaner är klara så presenteras de för kommunstyrelsen och slutligen för kommunfullmäktige i november, men detta innebär ingen ny budgetberedning utan verksamhetsplanerna utgör istället en redovisning och avrapportering kring hur nämnden avser att uppfylla de faställda effektmålen samt hur de ekonomiska resurserna har fördelats. Det är dessa verksamhetsplaner som nu föreligger och presenteras i detta dokument. 2

4 Trelleborgs kommun tar sikte på framtiden Vårt uppdrag, i både goda och dåliga tider, är att verka efter visionen: Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Vi står ständigt inför nya utmaningar, stora som små. Trelleborg är navet i två av Europas tillväxtregioner Öresunds- och Södra östersjöregionerna. Vårt geografiska läge vid Östersjön och med en kvarts resväg till bron över Öresund gör kommunen attraktiv för såväl boende som näringsliv. Detta märks på den starka inflyttning som Trelleborg haft under de senare åren. Kommunen är attraktiv att få som sin nya hemort, oberoende av om det handlar om boende eller företagsetablering. Utbyggnaden av den kommunala servicen måste hålla jämna steg med kommunens tillväxt. Verksamheterna ska utvecklas och kvaliteten ska hållas hög, oberoende av om verksamhetsutföraren är en kommunal förvaltning eller ett företag som åtagit sig uppdraget på entreprenad. Nu är det av vikt att kloka och rätt beslut fattas så att vi inom Trelleborgs kommun inte för egen del förvärrar konsekvenserna. I tider som de vi står inför är det extra viktigt att fundera över nya vägar och lösningar för att fullgöra våra gemensamma välfärdsuppdrag. Dessa tider är bra tider att ifrågasätta och utveckla den verksamhet och de ansvarsområden kommunen har. Kloka beslut i bistra tider ger belöning i godare tider. Det är därför av vikt att beslut vågas tas. Trelleborgs kommun tar sikte på framtiden. Vi kommer att satsa på att bli Årets ungdomskommun 2011, då vi aktivt och strukturerat arbetat med ungdomsfrågor under ett antal år. Vi är en framgångskommun som ska visa upp våra framgångar ännu bättre i framtiden. Trelleborg i november 2010 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Verksamhetsidé och vision Alla organisationer, oavsett om det är offentliga eller privata, måste ha en idé om hur verksamheten ska bedrivas. Det ska framgå vem som är målgrupp och vad man ska tillhandahålla för service eller tjänster. Ett annat sätt att formulera detta är att definiera sitt uppdrag, eller svara på varför finns vi till, vad ska vår verksamhet syfta till? Trelleborgs kommuns verksamhetsidé är: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeden i ett hållbart samhälle. Visionen är en bild av ett framtida önskat läge och hur vi tillsammans ska utveckla Trelleborgs kommun. Visionen är vår ledstjärna i allt vad vi gör oavsett nämnd, organisation, förvaltning eller bolag. Vi är alla en del av helheten i Trelleborgs kommun. Det är summan av alla verksamheters insatser som avgör och leder till att vi går i riktning mot visionen. Trelleborgs kommuns vision är: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. 4

6 Strategiska inriktningar Utifrån verksamhetsidé och vision samt med beaktande av de strategiska inriktningarna som beskriver vad skall nämnderna utveckla verksamhetens effektmål som är nämndens interna produktionsmål och som beskriver hur nämnden rent faktiskt avser att uppnå vision och verksamhetsidé. Dessa mål skall utryckas så tydligt att ett fullt genomförbart kontrakt därmed har upprättats mellan kommunfullmäktige och respektive nämnd på vad som skall utföras under kommande budgetår. De skall dessutom vara så konkreta och förankrade i verksamheten att de tydligt speglar - God Ekonomisk Hushållning i Trelleborgs kommun. Strategiska inriktningar: Livskvalitet hälsa trygghet boende Arbete näringsliv utbildning självförsörjning Långsiktigt hållbar tillväxt miljö ekonomi infrastruktur Upplevelser besöksmål kultur fritidsaktiviteter 5

7 Personalekonomi I nämndernas verksamhetsplaner anges fem personalekonomiska nyckeltal, antal tillsvidareanställda, antal visstidsanställda, antal årsarbetare, sjukfrånvaro och utbildningskostnader per anställd. Anställda och årsarbetare I jämförelsen över åren bör hänsyn tas till organisationsförändringar som skett under 2009 och 2010 samt till verksamheter som lagts ut på entreprenad. Organisationsförändringar : Ungdomsenheten övergick från kommunstyrelsen till fritidsnämnden och skolnämnden. Totalt berördes 15 tillsvidareanställda varav 13 anställda övergick till fritidsnämnden och två till skolnämnden : Mät-, kart- och GISavdelningen överfördes från Tekniska nämnden till Byggnadsnämnden med nio tillsvidareanställda : En samlad måltidsorganisation bildades under fastighetsnämnden. Totalt 126 tillsvidareanställda berördes varav majoriteten, 104 anställda, överfördes från Skolnämnden och resterande, 22 tillsvidareanställda, överfördes från vård- och omsorgsnämnden : En centralisering genomfördes av vissa personalfunktioner genom att löneassistenter och ett par personalsekreterare placerades på kommunstyrelsen. Det berörde tre anställda från vårdoch omsorgsnämnden, tre från skolnämnden, två från tekniska nämnden och en anställd från vardera gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och räddningsnämnden. Entreprenader : Två äldreboenden, Täppan och Högalid, drivs från årsskiftet på entreprenad. Högalid är ett nyöppnat boende medan Täppan tidigare drivits av kommunen. Cirka 30 anställda på vardera boendet beräknas vara berörda. Tillsvidareanställda och årsarbetare Bokslut 2009 Budget 2010 Delår 31/ Budget 2011 tillsv årsarb tillsv årsarb tillsv tillsv årsarb Kommunstyrelse 69 92, , ,2 Överförmyndarn 1 1,8 1 1, ,0 Fritidsnämnd 52 41, , ,0 Kulturnämnd 65 50, , ,0 Miljönämnd 14 14, , ,3 Räddn n heltid 37 39, , ,5 deltid Byggnadsnämnd 7 8, , ,35 Fastighetsnämnd 99 94, , ,55 Teknisk nämnd , , ,0 Skolnämnd , ,0 Gymn- o vuxenutbn , , ,2 6

8 Bokslut 2009 Budget 2010 Delår 31/ Budget 2011 tillsv årsarb tillsv årsarb tillsv tillsv årsarb Vård- o omsorgsn , , ,0 Ind- o fam oms n , , ,0 Totalt , , ,1 På räddningsnämnden anges tjänster även om det i vissa fall finns anställda med både heltids- och deltidstjänst Fritidsnämnden har under 2010 minskat personalen på badhuset. Räddningsnämnden ökar antalet anställda 2011 genom att sotning och brandskyddskontroll återgår i kommunal regi. Byggnadsnämnden har för tillfället tre vakanta tjänster och ökar med ytterligare två tjänster Skolnämnden räknar med en ökning av förskolebarn och elever i grundskolan vilket innebär ett behov av cirka 20 fler tjänster. Totalt innebär nämndernas personalnyckeltal en minskning med närmare 100 tillsvidareanställda och 73 årsarbetare jämfört med budget Jämfört med utfallet för 2009 är det ungefär lika många tillsvidareanställda och 30 fler årsarbetare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron bland kommunens anställda är nu nära målsättningen om fem procent. De enskilda nämndernas nyckeltal för sjukfrånvaron det kommande året ligger för de stora nämnderna runt fem procent medan de mindre ligger runt två till tre procent. Totalt ger dessa ett nyckeltal på 5,1 procent för hela kommunen Sjukfrånvaro i procent Bokslut 2009 Budget 2010 Delår 31/ Budget 2011 Kommunstyrelse 2,1 2,0 2,2 2,0 Fritidsnämnd 4,6 4,0 1,7 4,0 Kulturnämnd 4,4 3,5 3,1 3,0 Miljönämnd 4,3 1,0 1,9 1,0 Räddn n heltid 0,7 2,0 0,5 2,0 Byggnadsnämnd 3,3 2,0 2,8 2,0 Fastighetsnämnd 5,7 5,7 5,5 5,7 Teknisk nämnd 5,3 4,0 5,2 4,0 Skolnämnd 5,3 5,0 5,1 5,0 Gymn- o vuxenutbn 5,9 6,0 5,7 5,5 Vård- o omsorgsn 6,2 6,5 5,8 5,0 Ind- o fam oms n 4,7 5,5 3,5 5,0 Totalt 5,4 5,4 5,0 5,1 Utbildningskostnader per anställd I utbildningskostnader ingår, förutom kurskostnader, även kostnader för arbetstid, resor, kost och logi samt administration. I detta nyckeltal syns tydligt skillnader mellan nämnder som har stor andel specialister och nämnder med stora yrkesgrupper. För de nämnder som har stora yrkesgrupper kan man anordna utbildningar i egen regi på hemorten medan nämnder med stor andel specialister ofta får åka iväg på utbildningar 7

9 anordnade av externa utbildare. Dessa skillnader får också utslag i detta nyckeltal. Stora skillnader behöver alltså inte betyda att man satsar olika mycket på att utbilda sin personal. Fastighetsnämnden minskar utbildningskostnaden kraftigt vilket beror på att man menar att resurser för utbildning inom måltidsservice inte överfördes vid organisationsförändringen. Tekniska nämnden brukar betona vikten av kompetensutveckling och kunskapsöverföring. Deras angivna nivå för utbildningskostnader avser troligen därför endast kurskostnader. Totalt ger nämndernas angivna nyckeltal en ökning jämfört med budget 2010 och en oförändrad nivå jämfört med bokslut Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Kommunstyrelse 22,3 20,0 20,0 Fritidsnämnd 3,5 4,0 4,0 Kulturnämnd 11,5 5,0 11,0 Miljönämnd 20,1 20,0 20,0 Räddn n heltid 7,4 10,0 10,0 Byggnadsnämnd 13,6 15,0 20,0 Fastighetsnämnd 8,4 1,0 1,0 Teknisk nämnd 12,7 5,0 5,0 Skolnämnd 9,1 10,0 9,8 Gymn- o vuxenutbn 10,8 20,0 16,0 Vård- o omsorgsn 3,0 3,5 4,0 Ind- o fam oms n 12,1 8,6 8,6 Totalt 8,0 7,8 8,0 8

10 Resultatplan Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Prel Budget Plan Plan : Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnd Valnämnd Revision Vård- och omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorg. nämnd Skolnämnd Gymnasie- o vuxenutbildn. nämnd Kulturnämnd Fritidsnämnd Miljönämnd Räddningsnämnd Byggnadsnämnd Fastighetsnämnd Teknisk nämnd skatte fin verksamhet Teknisk nmd - nätverksamhet Teknisk nmd - vatten avlopps verksamhet Teknisk nmd - renhållningsverksamhet Finansiering VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag/utj bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRA ORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Prognos 2010:04 är den helårsprognos som utarbetades i samband med delårsrapport april Budget 2011 är den av kommunfullmäktige prel faställda budgeten för

11 Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Sammanfattning Infrastruktursatsningarna med ringväg, motorväg, järnväg och hamn är väsentliga utvecklingsområden i samarbete med regionen och statliga myndigheter. Befolkningen ökar stadigt och ny företagsetablering gör att kommunens plan- och samhällsbyggnadsplanering måste ha god samordning och framförhållning. Insatser bör ske även för att öka företagsetableringen och minska andelen försörjningsstöd. Den öppna kommunen för inre och yttre effektivitet bör utvecklas. Inom kommunen bör en ökad strategisk styrning och samordning ske utifrån ett koncernperspektiv. Bemötande och dialog för demokratiutveckling och service ska öka under perioden. Effektivitetsökande insatser bör ske till följd av ny organisation, målstyrning, ärendehantering och kvalitetssäkringssystem. I detta arbete utgör även varumärkesplattformen ett verktyg att förverkliga kommunens vision och verksamhetsidé. Fr o m januari 2010 har arbetsmarknadsenheten ansvar för introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar m fl. Antalet personer som söker introduktionsersättning och därmed erhåller en planering mot arbete och självförsörjning ökar. I enlighet med Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare övergår ansvaret för samordning av nyanländas etablering till Arbetsförmedlingen. Då en absolut majoritet av de nyanlända som bosätter sig i Trelleborg är anhöriga till invandrare utan flyktingstatus berörs de inte av den nya lagstiftningen. Dock kommer förändringen innebära att nivån på statsbidraget för denna verksamhet minskar väsentligt. Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /11 Verksamhetens intäkter % varav bidrag % taxor och avgifter % övrigt % Verksamhetens kostnader % varav personal % lokaler (ej städ o fast skötsel) % kapitalkostnad % övrigt % Summa nettokostnader % Budget 2010 avser den av kommunfullmäktige i november 2009 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 och inkl övriga tilläggsanslag tom När det gäller avtalsrörelsen 2010 och 2011 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 10

12 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /11 Verksamhetens nettokostnader 100 Nämnds- Och Styrelseverksamhet 110 Stöd Till Politiska Partier 130 Övrig Verksamhet 200 Fysisk Och Teknisk Planering 220 Näringslivsfrämjande Åtgärder 221 Samhällsutveckling 252 Parker 260 Miljö- Och Hälsoskydd 263 Agenda Total Försvar O Samhällsskydd 300 Fritidsverksamhet 310 Stöd Till Studieorganisationer 312 Allmän Kulturverksamhet 317 Stöd Till Kulturverksamhet 350 Fritidsanläggningar 511 Råd Och Stöd 554 Förebyggande 600 Flyktingmottagning 610 Arbetsmarknadsåtgärder 832 Buss-, Bil O Spårbunden T 901 Gemensam Service Verksamhet 902 Övrig Gem Verksamhet - Förd 980 Reserverade Medel % -22 % +2 % -21 % + 7 % -9 % 0 % -96 % +30 % -49 % 0 % 0 % -100 % 0 % 0 % -30 % 0 % -11 % -22 % 0 % -2 % -100 % -100 % Summa nettokostnader % 11

13 Verksamhetens effektmål Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har som sådant ett övergripande ansvar för utveckling av hela den kommunala verksamheten inklusive de kommunala bolagen och kommunens ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och ansvarar för samordningen mellan kommunens företag och mellan företagen och kommunen. I beslut om Budget 2011 med flerårsplan har kommunfullmäktige fastställt strategiska inriktningsområden och effektmål för kommunstyrelsens verksamhet. Inom den egna förvaltningen prioriteras följande mål för För fokusområdet livskvalitet med hälsa, trygghet och boende som delkomponenter: 1.1. Att genom den översiktliga planeringen för mark och vatten eller på annat sätt främja ett allsidigt bostadsbyggande inom kommunen Säkerställa en effektiv exploatering så att detaljplaner kan tillgodose byggnation av 200 bostäder per år med olika upplåtelseform och bostadstyper. Uppföljning Antal bostäder som kan uppföras enligt färdigställda detaljplaner 1.2. Att aktivt och förebyggande i samarbete med andra myndigheter arbeta för att Trelleborg skall vara en kommun där invånarna kan känna sig säkra och trygga Upplevelsen av trygghet ska öka. Uppföljning Trygghetsmätning 1.3. Att öka det medborgerliga inflytandet och främja ett demokratiskt samhälle. Stimulans av nya former för att öka demokratin utgör ett komplement till den representativa demokratin, där syftet är att mellan de allmänna valen öka det medborgerliga deltagandet i den politiska processen och samhällslivet i stort Medborgarnas inflytande på kommunens verksamhet och beslut ska öka. Uppföljning Medborgarundersökning 12

14 2. För fokusområdet arbete med näringsliv, utbildning, och självförsörjning som delkomponenter Att aktivt arbeta för att erforderliga statliga eller regionala infrastruktursatsningar kommer Trelleborg till del. Uppföljning Pendlingstiden till Malmö/Lund resp Köpenhamn 2.2. Att stimulera det befintliga näringslivet, arbeta för nya företagsetableringar samt på sikt öka differentieringen inom kommunens näringsliv. Trelleborg skall på ett effektivt, rationellt och miljöanpassat sätt ta emot och förmedla transporter på väg, järnväg och till sjöss Företagares upplevelser kring kommunen som samarbets- och utvecklingsaktör för näringslivsutveckling ska öka. Uppföljning Företagsklimat, Svenskt näringsliv Antal nya företag 2.3. Att främja tillskapandet av nya jobb och vidta aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att minska arbetslösheten och därmed öka välfärden Genom tidiga aktiva insatser skall vi, i samverkan med Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet, arbeta för ett minskat bidragsberoende och därmed öka välfärden. Särskilt fokus skall ligga på utsatta grupper såsom; unga, utlandsfödda och långvarigt bidragsberoende. Uppföljning Antal trelleborgare som går från försörjningsstöd till självförsörjning genom arbete eller studier. Antal försörjningsstödstagare år Öppen arbetslöshet samt antal arbetslösa i program totalt resp år 13

15 3. För fokusområdet långsiktig hållbar tillväxt med miljö, ekonomi och infrastruktur som delkomponenter: 3.1. Att ge trelleborgarna god service, trygghet och omvårdnad i livets alla skeenden är det övergripande målet för den totala kommunala verksamheten. För att kunna utföra den uppgiften långsiktigt och på bästa sätt krävs en god ekonomisk hushållning 3.2. Att arbeta för en långsiktig hållbar utveckling av miljön i Trelleborg samt för en ökad miljömedvetenhet hos kommunens verksamheter. Nuvarande och tillkommande generationer i Trelleborg skall tillförsäkras en god miljö Kommunen ska ha en miljöledande roll utifrån minst 4 lokala miljömål senast Uppföljning Antal av fullmäktige beslutade lokala miljömål 3.3. Att med beaktande av över tiden tillgängliga resurser för den kommunala servicen främja en positiv befolkningstillväxt i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsmål. Trelleborg skall vara en kommun som folk vill söka till för att bosätta sig där. Uppföljning Medborgarundersökning 4. För fokusområdet upplevelser med besöksmål, kultur och fritidsaktiviter som delkomponenter. 4.1 Att marknadsföra och sprida kunskap om Trelleborg i regionalt och nationellt perspektiv Trelleborgs varumärke ska vara känt av medborgare och besökare Uppföljning Enkäter 14

16 Verksamheten 2011 Trelleborgs kommun står inför en expansiv fas. Den starka utvecklingen i Öresundsområdet påverkar vår kommun med god inflyttning och mer företagsetableringar. Sammantaget ger detta behov av en sammanhållen strategi för att på ett klokt och effektivt sätt gestalta vårt framtida Trelleborg. I kommunstyrelsens regi slutfördes arbetet med att färdigställa en ny översiktsplan för Trelleborgs kommun, som sedan fastställdes av kommunfullmäktige i juni Under 2011 kommer förverkligandet av intensionerna i översiktsplanen att påbörjas, bl.a. med fördjupade översiktsplaner, plan- och exploateringsarbete för boende, företag och handel mm. Flera infrastrukturfrågor är av avgörande betydelse för Trelleborgs kommuns framtid. Under 2011 kommer motorvägen färdigställas och arbetet inför järnvägsförbindelsen och Pågatågen mellan Trelleborg och Malmö att intensifieras för start Beslut är fattat kring hamnens fortsatta utveckling och en utredning är genomförd kring hamnens tillfarter vilket innebär åtgärder kommande år. Vidare är planering och påverkansarbetet inför ringvägen prioriterat. Detta blir ett arbete såväl för Trelleborgs kommun som i ett samarbete med regionen och statliga myndigheter. Befolkningen i Trelleborg har hittills under året (31/7) ökat med 256 personer och därmed redan uppnått årets prognos per 31 december. Ökningen består till huvuddelen av ett inrikesflyttningsnetto, där kommunens nya småhusområden spelat en central roll i utvecklingen. Inflyttningen i de nya områdena spänner sig nästan över en treårsperiod, varför den inflyttning som sker just nu till kommunen stor del bygger på en planering och ett igångsättande från tidigare år. Den svacka, som råder inom byggindustrin, bör under 2011 vara passerad. För att säkerställa en fortsatt inflyttning är det viktigt att kommunen inför perioden har en fullgod planberedskap och framförhållning. Samhällsbyggandet förutsätter en inre samordning av kommunens organisation, bl.a. genom betonande av koncernperspektivet, för att på bästa sätt möta medborgarnas behov och krav I augusti månad var arbetslösheten i Trelleborg 4,0 procent att jämföras med 4,6 procent samma månad föregående år. Trelleborg ligger på samma nivå som rikssnittet, men lägre än Skåne på 4,4 procent. Arbetslösheten är stor i samtliga åldersgrupper, men ligger klart högst i åldersgrupperna 18 till 24 år. Av denna anledning genomförs i kommunstyrelsens regi en rad olika åtgärder och projekt under 2011 med syfte att begränsa ungdomsarbetslösheten. Den öppna kommunen är prioriterad för inre och yttre effektivitet av kommunens totala verksamhet, så att förutsättningar ges till högre måluppfyllelse i förhållande till vårt kommunala uppdrag och medborgares behov. Kommunledningsförvaltningen (KLF) kommer under att fortsätta det påbörjade arbetet med att utveckla förutsättningarna för att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet. Den nya kommunledningsorganisationen från augusti 2010 kommer under perioden att finna formerna i syfte att stärka kommunstyrelsens strategiska roll och skapa förutsättningar för att öka den politiska ledningens strategiska styrning samt att öka öppenheten mot medborgare och företagare och ge en inre tydlighet kring ansvar mellan funktioner. En del i förankringen är att utveckla det kommunala målstyrningssystemet för att säkerställa styrning och god ekonomisk hushållning. Samordningen mellan de kommunala förvaltningarna är prioriterat för att bygga fler hängrännor istället för stuprör i betonandet av koncernnyttan. KLF bör i detta bli mer drivande, stödjande och uppföljande och finna former för vår gemensamma inre utveckling inom förvaltningschefsgruppen, samordning av strategiska exploaterings- och samhällsbyggnadsfrågor samt styrnings- och 15

17 kvalitetsfrågor genom ett flödestänk kring kommunala ärenden och uppgifter i kommunens organisation som helhet. Inom kommunen ska ett nytt ärendehanterings- och diariesystem, W3D3, även vara igång Under hösten kommer nya rutiner och policy för upphandling att tas fram för beslut. Bemötande och dialog med medborgare och företag ska öka. Vi ska vara en enhetlig och tydlig organisation som är lätt att få kontakt med. Mötesplatser skapas för detta, såväl fysiskt genom t.ex. företagarforum och ombyggnation av Rådhuset som virtuellt genom samordning av info-it-sociala medier och utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten. Kompetensen i organisationen ska öka för att möjliggöra detta genom professionellt bemötande gentemot dem vi är till för, utifrån vårt varumärke och våra kärnvärden (Öppenhet-Respekt-Ansvar). På det organisatoriska planet kommer åtgärder genomföras för god styrning och måluppfyllelse, bl.a. arbetet med de nya ägardirektiven av de kommunala bolagen och effektueringen av beslutet om överflyttning av ansvaret för hamnarna till Utvecklingsbolaget kommer att ske. Den organisatoriska placeringen av säkerhet och beredskap samt miljöstrategiska arbetet fullföljs utifrån beslut under hösten Kommunens engagemang i LagOm och fullföljandet av kommunens åtagande gentemot målgruppen bör finna hållbara former under året. En verksamhet kring Inkubator/entreprenörscentrum, för att stimulera nyföretagande kommer att utvecklas och ESF-medel för projektet har sökts. Verksamheten inom Arbete och försörjning lyder under två nämnder, där arbetsmarknadsenheten styrs av kommunstyrelsen och försörjningsenheten av Individ- o familjeomsorgsnämnden. Inom arbetsmarknadsenheten drivs flera projekt, flera med syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Fr o m januari 2010 har arbetsmarknadsenheten ansvar för introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar m fl. Samtidigt infördes introduktionsersättning. Antalet personer som söker introduktionsersättning och därmed erhåller en planering mot arbete och självförsörjning ökar. Från och med 1/ ändras förutsättningarna för denna verksamhet. I enlighet med Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare övergår ansvaret för samordning av nyanländas etablering till Arbetsförmedlingen. En ny ersättning, etableringsersättning, införs. Då en absolut majoritet av de nyanlända som bosätter sig i Trelleborg är anhöriga till invandrare utan flyktingstatus berörs de inte av den nya lagstiftningen. Dock kommer förändringen innebära att nivån på statsbidraget för denna verksamhet minskar väsentligt. Särskilda satsningar 2011 En särskild satsning görs under året kring att erbjuda sommarjobb för ungdomar som hanteras av Navigatorcentrum (800 tkr). I syfte att utveckla evenemangsverksamheten i kommunen kan det under året bli aktuellt att genomföra olika typer av arrangemang där Trelleborgs kommun står som arrangör (500 tkr). Satsningen på försöksverksamhet med Äldreombudsman från 2010 förlängs till 2011 (250 tkr). För att inspirera arbetet kopplat till Hälso- och Trygghetsrådet, bl.a. för hälsoveckan, tillsätts medel för olika typer av hälso- och trygghetsskapande aktiviteter (50 tkr). Verksamheten 2012 och framåt Arbetet med infrastruktur och samordnad samhällsbyggnadsutveckling fortsätter. Under kommande år blir Trelleborgs identitets- och näringslivsskapande aktiviteter avgörande för vår profilering som kommun och vilken roll Trelleborg därmed har i regionen. Medborgares krav och behov förändras ständigt. Vi bör under kommande åren finna ett system för 16

18 att på ett flexibelt sätt analysera vårt uppdrag, utifrån dagsläget, samt möjliggöra medborgares ökade demokratiska delaktighet i kommunens styrning och medelsanvändning. Arbetet med utvecklandet av inre- och yttre effektivitet fortsätter, bl.a. e-handelssystem, öppna kommunen/24-timmars myndighet och fullföljandet av kvalitetssäkringssystem. Detta kräver att den kommunala organisationens olika delar har en god systematisk omvärldsorientering, är samordnad och bygger på en strategiskt långsiktig planering. Samtidigt på att vi stimulerar vår viktigaste resurs, medarbetarna, till professionalism, kreativitet och nyfikenhet i arbetssätt för att lösa kommande utmaningar. Investeringsplan Investeringarna under perioden avser investeringsramar och utbyten av fordon med tkr per år samt projekt med anknytning till IT verksamhet och kontorsutrustning med totalt tkr samt kameraövervakning tkr. Utvecklingen inom upphandlingsområdet, med t ex e-handelssystem, kan komma att innebära behov av ytterligare investeringsmedel. Tkr i löpande priser Spec Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Utgifter Inkomster Nettoutgifter Den fullständiga investeringsplanen med anslag 2011 finns specificerad i en särskild bilaga. Personalekonomi Spec Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare 92,4 84,4 92,2 Sjukfrånvaro i % 2,1 2,0 2,0 Utbildningskostnader /anställd tkr Antal tillsvidareanställda ökar med 15 personer under 2011 i jämförelse med budget Den reella ökningen handlar dock bara om en tjänst, Strategisk utvecklingschef. Under 2010 har en centralisering av vissa personalfunktioner skett vilket berörde tio anställda. Vidare har två tidigare visstidsanställda på IT-enheten övergått i tillsvidareanställningar. Nyanställningar har skett på upphandlingsenheten, ekonomikontoret och arbete och försörjning. Antal årsarbetare beräknas öka med 7,8 jämfört med budget Även här handlar det i realiteten om en ökning med en årsarbetare då den slutliga personalbudgeten för kommunstyrelsen gällande 2010 anger 91,2 årsarbetare. Sjukfrånvaron är låg nivå på Kommunstyrelsen och ambitionen är att bibehålla denna låga nivå. Utbildningskostnader per anställd inkluderar kursavgift, arbetstid, resor, kost och logi. Utbildningskostnaderna beräknas ligga på cirka kronor per anställd. Kompetensutveckling är viktigt för kommunstyrelsens arbete för att kunna tillhandahålla kunskaper som övriga förvaltningar efterfrågar. 17

19 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnadsutvecklingen, procentuell förändring sedan 2007, index. Verksamh KPI års snitt Kommentarer: Revision, Överförmyndarnämnd och Valnämnd ingick tidigare i Kommunstyrelsen, men dessa är exkluderade här Verksamhetens finansiering tkr 115 Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2007, index Driftram Egna intäkter Årsarbetare Kommentarer: Revision, Överförmyndarnämnd och Valnämnd ingick tidigare i Kommunstyrelsen, men dessa är exkluderade här. Kommentarer: 18

20 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmålen: Främja allsidigt bostadsbyggande Antal bostäder som kan byggas med stöd av gällande detaljplaner Trygg kommun Trygghetsmätning 1,61 1,55 1,50 1,45 1,40 Inflytande och demokrati Medborgarundersökning NII Infrastruktur Pendlingstid - Malmö 46 min 46 min 45 min 45 min 45 min - Lund 65 min 60 min 55 min 55 min 55 min - Köpenhamn 69 min 60 min 58 min 58 min 58 min Företagsklimat Företagsklimat, plats Antal nya företag Arbetsmarknad Antal invånare fr försörjningsstöd till självförsörjning Antal försörjningsstödstagare år Långsiktigt hållbar tillväxt Antal lokala miljömål Marknadsföring Andel som känner till varumärket Antal tillfällen Trelleborg syns i media 19

21 Verksamhetsplan Överförmyndarnämnd Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /11 Verksamhetens intäkter varav bidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader % varav personal % lokaler (ej städ o fast skötsel) kapitalkostnad övrigt % Summa nettokostnader % Budget 2010 avser den av kommunfullmäktige i november 2009 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 och inkl övriga tilläggsanslag tom När det gäller avtalsrörelsen 2010 och 2011 skall dessa täckas inom ovanstående ram. Verksamhetens effektmål Det är viktigt att ha en professionell tillsynsverksamhet för att garantera rättssäkerheten för de huvudmän som är beroende av stödinsatser. För att behålla uppdragstagarna är det angeläget att arvodena och ersättningarna till dem kan hållas på den nivå de gör i nu läget. Alla årsräkningar som inkommit i rätt tid och är kompletta ska vara granskade och arvodet utbetalas senast den 30 juni samma år. Målet följs upp i augusti. Förbättra servicen till ställföreträdare genom att erbjuda målgruppsanpassad utbildning och utveckla och effektivisera verksamheten på överförmyndarnämndens kansli. Utöka samarbetet med tingsrätten och socialtjänsten. På sikt bör det medföra kortare handläggningstider och i flera ärenden även mindre ingripande åtgärder än anordnande av ställföreträdarskap. Resultat och effekter Om målen uppnås leder det till mer nöjda medborgare vilket i sin tur minskar antalet klagomål på överförmyndarnämnden. 20

22 Verksamheten 2011 Den stora volymökningen avseende ärenden hos överförmyndarnämnden förväntas fortgå både i allmänhet och genom de ärenden som gäller god man för ensamkommande flyktingbarn. Utvecklingen av antalet ärenden är svår att förutsäga då orsaken till att någon behöver stöd av en ställföreträdare påverkas av många olika faktorer. Komplexiteten i ärendena kommer troligtvis att medföra ett ökat behov av förvaltarskap där det tidigare varit tillräckligt med god man. För år 2011 har resurser tillförts motsvarande en halv tjänst, vilket motsvarar den arbetsinsats som krävs för ärendena med ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten bedöms trots detta även fortsättningsvis ha behov av viss förstärkning för att hantera årsräkningarna i enlighet med effektmålet ovan. Arbetet med att hantera ärenden om god man för ensamkommande flyktingbarn bedöms som nämns ovan motsvara en halvtidstjänst. I budgeten för år 2011 bedömer nämnden att kostnaden för denna del av verksamheten uppgår till kr och att hela denna kostnad kommer att ersättas av staten. Särskilda satsningar 2011 Handläggarna i överförmyndarverksamheten är sedan den 1 augusti 2010 anställda på kommunledningsförvaltningen i den nya avdelningen kommunledningskontoret. Under 2011 kommer rutinerna för bl.a. granskning av arvoden att ses över med syfte att förenkla hanteringen utan att säkerheten i granskningen eftersätts. Om Trelleborgs kommun under år 2011 även blir mottagningskommun för ensamkommande flyktingbarn kommer detta att ställa ytterligare krav på verksamheten. Verksamheten 2012 och framåt Den utveckling som förutspås för år 2011 bedöms fortsätta år 2012 och framåt. Personalekonomi Spec Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Antal tillsvidareanställda 1 1,5 2 Antal visstidsanställda 2 1,5 1 Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % Utbildningskostnader /anställd tkr 21

23 Verksamhetsplan Valnämnd Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /11 Verksamhetens intäkter varav bidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader % varav personal % lokaler kapitalkostnad övrigt % Summa nettokostnader % Budget 2010 avser den av kommunfullmäktige i november 2009 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 och inkl övriga tilläggsanslag tom När det gäller avtalsrörelsen 2010 och 2011 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 22

24 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /11 Verksamhetens nettokostnader 130 Övrig verksamhet % Summa nettokostnader % Verksamheten 2011 Valnämnden i varje kommun är en lokal myndighet. Valnämnden svarar för att planera och samordna genomförandet av valet och folkomröstningar. Valnämnden i Trelleborg består av åtta ledamöter och sex ersättare. Trelleborgs kommun är indelad i två valkretsar med 14 respektive 13 valdistrikt i respektive valkrets. Valnämnden utser röstmottagare, ser till att det finns vallokaler och röstningslokaler i kommunen och har också ansvaret för förtidsröstningen. Valnämnden svarar också för den preliminära räkningen av rösterna dels på valkvällen och dels på onsdagen i veckan efter valdagen. I samband med valet är cirka 220 röstmottagare engagerade genomfördes valet till Europaparlamentet var det val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Något val är inte planerat under

25 Verksamhetsplan Revisorerna Sammanfattning Inför verksamhetsåret 2011 finns det mycket ny lagstiftning som påverkar de områden som kommunens revisorer granskar. Bland annat finns ny lagstiftning avseende offentlig upphandling, ny plan- och bygglag. Inom skolan område finns också stora förändringar. Det är till vissa delar utifrån dessa omständigheter som kommunens revisorer kommer att planera sina granskningsinsatser för Beräknade granskningsinsatser inklusive års- och delårsbokslut uppgår till mellan st. Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /11 Verksamhetens intäkter varav bidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader % varav personal % lokaler (ej städ o fast skötsel) % kapitalkostnad övrigt % Summa nettokostnader % Budget 2010 avser den av kommunfullmäktige i november 2009 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 och inkl övriga tilläggsanslag tom När det gäller avtalsrörelsen 2010 och 2011 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 24

26 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /11 Verksamhetens nettokostnader 120 Revision % Summa nettokostnader % Verksamhetens effektmål Revisorerna iakttar saklighet och opartiskhet och beaktar alla likhet inför lagen och verkar för att kommunstyrelsen och nämnder har: en ändamålsenlig och ekonomisk tillfredsställande verksamhet rättvisande egenskaper god ekonomisk hushållning en god intern kontroll Verksamheten 2011 Revisorernas skall i enlighet med kommunallagen och fastställt reglemente granska all verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsens, nämndernas och bolagens verksamhetsområden i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna är fullmäktiges demokratiska kontrollinstrument med uppdrag att granska och att ytterst ge fullmäktige underlag till prövning och beslut i ansvarsfrihetsfrågan. I planen för 2011 ingår att bevaka hur kommunstyrelsen och nämnderna hanterar de nya lagstiftningar som gäller från och med hösten 2010 och Bland annat har det kommit en ny lag kring offentlig upphandling. En ny plan- och bygglag kommer att träda ikraft i början på Hur dessa båda lagar kommer att tillämpas är sannolikt några områden som Trelleborgs kommuns revisorer kommer att granska under Förändringarna inom skolans område kommer också att påverka inriktningen på revisorernas granskningar under De främsta förändringarna är att bara behöriga lärare ska få fast anställning. Reglerna blir lika för kommunala skolor och friskolor. Profilklasser för elever med särskilda färdigheter införs i årskurs 7. Det individuella programmet på gymnasiet avskaffas. Alla elever ska ha tillgång till elevhälsa och skolbibliotek. Förskolan blir en egen skolform. Med årsbokslut och delårsbokslut inräknat bedömer revisorerna att det kommer att bli utrymme för fördjupade granskningar under Verksamheten 2012 och framåt Årliga risk- och väsentlighetsanalyser baserat på omvärldsanalyser avgör i första hand inriktningen på revisorernas granskningsinsatser för 2012 och framåt. 25

27 Verksamhetsplan Vård- och omsorgsnämnden Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser enligt Socialtjänstlagen (SOL), Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om Färdtjänst och Lagen om Bostadsanpassningsbidrag. Vi ska på uppdrag av kommunfullmäktige lösa behovet av vård och omsorg genom individuellt utformade insatser som bygger på delaktighet, flexibel organisation och tillgängliga resurser vilket ska leda till nöjda invånare med fungerande dagligt liv och goda levnadsvillkor. Vård och omsorgsnämndens ansvarsområde omfattar: äldreomsorg (hemtjänst, äldreboende, dagverksamheter, anhörigcenter mm) omsorg till personer med funktionshinder och personer som har rätt till insatser enligt LSS kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel) färdtjänst bostadsanpassning För 2011 har kommunfullmäktige beslutat att tillföra medel för utbyggnad av boende enligt LSS med totalt 20 platser. Platserna fördelas på 3 enheter genom ombyggnad av Delfinen, ett nytt gruppboende med 6 platser för personer med autism och ett trapphusboende med 8-10 platser. Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /11 Verksamhetens intäkter varav Statsbidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader varav personal fastigheter kapitalkostnad övrigt Summa nettokostnader Budget 2010 avser den av kommunfullmäktige i november 2009 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 och inkl övriga tilläggsanslag tom När det gäller avtalsrörelsen 2010 och 2011 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 26

28 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /11 Verksamhetens nettokostnader 1012 Vård-och Omsorgsnämnd % 5100 Gemensam administration % 511 Gemensamt VOMS % 5122 Korttidsboende SOL % 5123 Äldreboende % 5124 Gruppboende LSS % 5125 Korttidsboende LSS % 5131 Hemvård % 5133 Personlig assistans % 5141 Extern placering LSS % 5143 Betalningsansvar med färdigbeh % 5144 Extern placering SOL % 5145 Familjehem LSS % 5146 Övriga LSS-insatser % 515 HSL-insatser % 5162 Öppen verksamhet % 5163 Daglig verksamhet LSS % 5166 Dagverksamhet dementa % 517 Färdtjänst % 5211 Bostadsanpassningsbidrag % Summa nettokostnader % Driftram 2011 Vård- och omsorgsnämnden Tkr i löpande priser Basbudget 2010 enligt KF Avtal Verksamhetsöverföringar Förändring enligt KF Förändring enligt KS Förändring enligt KS Ram Inkl avtal 2010 och

29 Ramen för 2011 utgår ifrån den budget som kommunfullmäktige fastställde för 2010 under november månad Till denna har, i enlighet med ett kommunstyrelsebeslut, nämnderna (exkl revision och valnämnd) kompenserats för avtalsrörelsen När det gäller avtal 2010 ingår detta i ramen utan särskild kompensation men för löneavtal 2011 har kommunfullmäktige i den tekniska ramen beslutat om en kompensation för nämnderna. Redan i den tekniska ramen kompenserades nämnderna för en ökad internränta med 0,3 %. Dessutom reducerades nämndernas ramar pga minskande kostnader för avtalsförsäkringar (FORA). Vård- och omsorgsnämnden är en av de nämnder som från och med budget 2010 tilldelas resurser utifrån demografiska förändringar. I den tekniska ramen har en sådan justering gjorts av ram 2011 med ett tillskott på tkr i jämförelse med driftram Den beloppsmässiga största förändringen beror framförallt på ett ökat befolkningsunderlag för åldersgruppen år, vilket påverkar fördelningsnyckeltalet enligt den sk äldreomsorgsnivån 1. För LSS-verksamheten som baseras på folkmängden i åldersgruppen 0-64 år, så sker en ökning med 127 individer i jämförelsen mellan de två befolkningsprognoserna. Detta får endast ett mindre genomslag i ramen pga det låga fördelningsnyckeltalet. I ramen har också alla tilläggsbeslut och omdisponeringar tom beaktats. Detta påverkar ramen i form av verksamhetsförändringar såsom överföring av kostverksamheten till Fastighetsnämnden samt centralisering av löneadministrationen till kommunstyrelsen. Vidare har anslag för externa boendeplaceringar inom psykiatriverksamheten återförts från Individ- och familjeomsorgsnämnden till Vård- och omsorgsnämnden med motsvarande tkr enligt beslut i kommunfullmäktige. Under kommunstyrelsens slutliga behandling av budgetförslaget har tkr tillförts ramen för år 2011 för de ökade kostnaderna för driften av nya LSS-boenden. Verksamhetens effektmål 2011 Vård- och omsorgsnämnden har sina effektmål inom fokusområdet livskvalitet enligt följande: Minst 80 % är nöjda med socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens samt rehabiliteringens förmåga att möta behov avseende: - vänligt och respektfullt bemötande - trygghet - tillgänglighet - inflytande - tydlig och bra information Minst 80 % med bistånd enligt Socialtjänstlagen uppger att insatsen har bidragit till skälig levnadsnivå. Minst 80 % med insats enligt Lag om Stöd och Service uppger att de har goda levnadsvillkor. Minst 80 % med insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen uppger att de får ett gott omhändertagande och en god vård Minst 80 % i särskilt boende anser att måltiderna bidrar till hälsa och livskvalitet Alla som vårdas i livets slut skall få stöd utifrån individuella behov Stödet till anhöriga som vårdar närstående har ökat 28

30 Den som beviljats plats på boende med särskild service och/eller daglig verksamhet enligt LSS behöver aldrig vänta längre än 6 respektive 3 månader. Barn och ungdomar med Aspergers syndrom och/eller autism som har rätt till korttidsvistelse enligt LSS, i form av lägervistelse, erbjuds en verksamhet med god kvalitet Minst 80 % av de anställda inom vård och omsorg känner delaktighet och engagemang i sitt arbete och är stolta över sin arbetsprestation Verksamheten 2011 Äldreomsorg Befolkningen blir allt äldre. Sedan 1999 har andelen personer i Trelleborg, 80 år w, konstant ökat. Åldersgruppen år förväntas 2011 öka med 92 personer och uppgå till personer och åldersgruppen 85 år och äldre beräknas öka med 5 personer och uppgå till personer. Från januari 2011 förtydligas socialtjänstlagen med socialtjänstens ansvar för att verksamhet som rör omsorger om äldre, ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Utbildningssatsningar för att åstadkomma avsedd effekt kommer att genomföras. Äldreomsorgen i Trelleborgs kommun hamnar relativt lågt i Öppna Jämförelser och det pågående arbetet med att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet fortsätter Det gäller till exempel att säkra personalens kompetens genom kompetensutvecklingsplaner utifrån gällande lagkrav så att kundernas behov kan tillgodoses på bästa sätt. Kontaktmannaskapet behöver utvecklas liksom arbetet med individuella genomförandeplaner utifrån biståndsbeslut. Alla biståndsbeslut kommer att följas upp och informationen om verksamheten ska förbättras och göras mer lättillgänglig. Måltidsituationen i särskilt boende ska förbättras så att den i högre grad bidrar till de äldres livskvalitet och hälsa. I och med utbyggnaden av särskilt boende 2009 och 2010 från 367 platser till 415 förväntas antalet platser i särskilt boende täcka behoven 2011 till 2013 och dessutom ge utrymme för en utökning av antalet växelvårdsplatser från 7 till 9 och korttidsplatser från platser. Dessutom planeras 2 sk trygghetsplatser att inrättas som äldre kan få utan biståndsbeslut främst i syfte att ge anhöriga möjlighet till avlösning vid behov och därmed möjliggöra för äldre att bo kvar hemma infördes kundval inom hemtjänstens serviceinsatser vilket innebär att kunden väljer vilken leverantör som ska utföra städ, tvätt och inköp. Under 2011 kommer egenregin och myndighetsenheten att behöva anpassas utifrån de nya förutsättningars som kundval innebär. Kommunen kommer att finnas som alternativ avseende städning men tvätt och inköp kommer enbart att utföras av externa leverantörer. Statliga stimulansmedel utgår sedan 2007 för att utveckla kvaliteten inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre inom områdena demens, rehabilitering, kost och nutrition, sociala innehållet och förebyggande och uppsökande verksamhet till äldre är det sista året i denna satsning. Det innebär att arbetet kommer att inriktas på att de uppnådda resultaten förankras så att de består och ingår som en naturlig del i verksamheten. Socialstyrelsen har utfärdat nya riktlinjer kring tvångs- och skyddsåtgärder vilka avser hur till exempel låsanordningar inom särskilda boenden får vara utformade. Låsanordningar, kodlås, på boenden för demenshandikappade personer måste ses över så att ingen kan uppfatta sig som inlåst. Detta kan innebära att det blir nödvändigt att öka bemanningen på vissa enheter. Införandet av 29