Åbolands hantverk rf. Verksamhetsberättelse Balansräkning Revisionsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åbolands hantverk rf. Verksamhetsberättelse Balansräkning Revisionsberättelse"

Transkript

1 Åbolands hantverk rf 2013 Verksamhetsberättelse Balansräkning Revisionsberättelse 1

2 1. INLEDNING Den 75-åriga föreningen inledde sitt jubileumsår med visionen Åbolands hantverk är en betydande kulturaktör i Åboland. En betydande kulturaktör har föreningen alltid varit, men på olika sätt under sin långa existens. Det berättade också föreningens jubileumsutställning TIDSAXELN i början av sommaren i Gamla Kommunalstugan i Pargas. Att bygga utställningen var både intressant och tidskrävande. Tack vare Martha och Albin Löfgrens fond hade föreningen möjlighet att anställa Pia Lindén-Lamoureux till hjälp. Utställningen var en tidsresa från Kimitos manliga hemslöjdsskola via Gullkrona-hemslöjden till Åbolands hantverk och Oy Gullkrona Ab, som fyllde 50 år. Utställningen tog tydligt fram verksamhetens utveckling. Föreningens syfte har alltid utgått från samhällets och skärgårdens behov. Under materialinsamlingsprocessen kom vi över många intressanta historier om föreningen. Det var väldigt rörande att läsa om vissa medlemmars osjälviska engagemang och arbete för Gullkrona. En av de mest givande texterna var Brita Söderlunds berättelse om eldsjälarna bakom Gullkrona och hur turistslöjden fick sin början. Ett genomgående tema i föreningens historia är bristen på pengar. Det känns som om vi kämpat med samma problem år efter år År 2012 minskades föreningens stadsbidrag med 14 %, samtidigt som de kommunala bidragen sjönk. Denna situation väcker stora frågor. I början av året höll styrelsen sitt planeringsmöte med handledning av Nina Kivinen, universitetslärare och forskare vid Åbo Akademi. Detta möte var början till process som styrelsen måste fortsätta med. Jag citerar Brita Söderlund: Man kan dock aldrig veta, när ett tankefrö börjar gro hos någon, ett frö, som senare kan blomma och bära frukt. I slutet av sommar 2012 gjorde personalen en utfärd till Helsingfors. Vi deltog i vernissagen av Design med flyt och besökte stickgraffiti-evenemanget Knit n Tag i Gamla Kyrkoparken. Då började ett tankefrö gro hos oss, och frukten från denna resa ser vi i Åbo Maj

3 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT Strategin för hemslöjd- och konsthantverksorganisationen för perioden heter Kulturen lever i hantverket. Med namnet vill man hänvisa till det mångsidiga kulturarbete som hantverksföreningarna i Finland gör och till att hantverket har en lång tradition och en framtid. Organisationens strategi har bearbetats i samråd med förbundet och de 21 regionala hemslöjds- och konsthantverksföreningarna. KULTUREN LEVER I HANTVERKET Hemslöjds- och konsthantverksorganisationens strategi VERKSAMHETSIDÉ VÄRDERINGAR VISION 2013 Att främja hantverkskulturen som kunnande och näring. KREATIVITET KONST FÖRETAGANDE HÅLLBAR UTVECKLING verksamheten bygger på kreativitet och den nationella kulturen. hantverk utvecklar kunnandet, ökar välmående och gör omgivningen mer estetisk hantverksföretagande sysselsätter och producerar hållbara varor och tjänster Taito Group är en känd och inflytelserik serviceorganisation inom hantverk organisationen är känd för sina tjänster organisationen är en aktiv förespråkare för hantverk OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR befolkningen åldras och bosättningen koncentreras till tillväxtcentra kommun- och servicestrukturen förändras den offentliga finansieringen minskar konkurrensen om kundernas fritid ökar omvärlden globaliseras och bli mångkulturell webbteknik används för lärande och kommunikation DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA FÖRÄNDRINGAR I VÄRDERINGAR OCH KULTUR intresset för att göra själv och uttrycka sig själv ökar miljöansvaret stärks välbefinnande och hälsoeffekter får större betydelse individualitet och gemenskap kring hantverk sociala medier distribuerar och synliggör hantverk hantverk integreras i de kreativa sektorerna UTVECKLINGSLINJER genom verksamheten stärka kulturen att skapa själv med vår verksamhet ta ansvar för hantverkskulturen och det allsidiga hantverkskunnandet arbeta etiskt, ekologiskt och kundorienterat nätverka och skapa operativa partnerskap producera må bra-tjänster inom hantverkssektorn och satsa på kulturturism främja företagande och sysselsättning ge hantverk större synlighet, förbättra tillgången och höja lönsamheten finnas i de sociala medierna och ta fram webbtjänster för hantverk utvidga medlemsunderlaget och kundsegmenten göra vår organisation till ett professionellt och effektivt kunskaps- och samarbetsnätverk 3

4 3. ORGANISATION Taito Group är en riksomfattande tvåspråkig expert- och rådgivningsorganisation inom hantverksbranschen. Organisationens vision och strategi förverkligas av medlemsföreningarna inom respektive förenings verksamhetsområde med hänsyn till områdets särprägel och föreningens ekonomiska förutsättningar. Åbolands hantverk hör till de minsta föreningarna i Taito Group. Schema för Hemslöjds- och konsthantverksorganisationen Åbolands hantverks verksamhetsområde är Åbo, Pargas och Kimitoön. Föreningens fasta verksamhetspunkter ligger i Pargas, Kimito och Åbo. De omfattar föreningens kontor, två hantverkscenter och galleriutrymme i Åbo. Föreningens Oy Gullkrona Ab ansvarar för föreningens affärsverksamhet och har sina butiker i Pargas och Åbo samt säljer material hos båda hantverkscentrena. Gullkronas verksamhetsmål för är att öka individens värdesättning och uppskattning av hantverk och att utveckla nytt, högklassigt och särpräglat hantverk och konsthantverk. Åbolands hantverks rf schema över föreningens organisation/verksamhetsområden 4

5 I schemat syns de olika verksamhetsformer som föreningen har. Hantverkscentren utgör verksamhetens bas, liksom också Gullkrona-butiken som gagnar föreningens ideella verksamhet. Projektverksamheten har ökat sin betydelse under den senaste strategiperioden. År 1962 grundade föreningen en egen butik, Gullkrona Oy Ab. Butikens uppgift är att förmedla finskt hantverk. I sortimentet finns många produkter som är tillverkade i Åboland bl.a. produkter som inte kan hittas någon annanstans och som har en egen särprägel typisk för vår skärgård. Detta har förankrats bakom ett eget varumärke: GULLKRONA, HANDMADE, FINLAND. Gullkronas verksamhetsmål för är att öka individens värdesättning och uppskattning av hantverk och att utveckla nytt, högklassigt och särpräglat hantverk och konsthantverk. 4. RESULTATOMRÅDEN Resultatområden för perioden är 1. Hantverkskultur a) den regionala kulturen - egna projekt (st) - egna utställningar (besökarantal) b) utvecklingstjänster inom hantverkskunnande - utbildning (kad=kundarbetsdagar) - grundundervisning i konst inom handarbete (kad) - verkstäder (kad) c) sakkunskap inom hantverkskunnande - försäljning av sakkunskap (som euro) 2. Hantverksnäring a) att förstärka näringsidkarens verksamhetsmöjligheter - produktinköp (som euro) b) utvecklingstjänster - utbildning (kad) - sakkunskapstjänster (som euro) - försäljningsutställningar/ -evenemang (kad) 4.1 Hantverkskultur Hantverkskultur Rätt till hantverk som kultur, välmående, kunnande och konstuppfostra RIKTLINJER - Att bevara, förnya och synliggöra hantverkets kulturkapital i hantverkscentren och hantverkskolorna. - Att i kursutbudet beaktas hantverkets mångsidighet och inriktade hantverkskunnande samt hantverksnäring - Kurs- och verkstadstjänsterna utvecklas till tjänster som stöder välmående, turism, sysselsättning och aktivt medborgarskap samt behov av grupper med speciella behov. - Utveckla gemensamma riksomfattande hantverkstjänster, kollektioner och marknadsföring samt förstärka regionala skärdrag. - Förbättra hantverksskolornas och hantverkscenterns påverkan och tjänsternas tillgänglighet genom att öka 5

6 regionalt samarbete. - Höja verksamhetens kvalité i hantverksskolorna och hantverkscentren genom utveckling av självutvärdering - Följa hantverkskunnandets bredd och variation samt utredds tillstånd inom branschen och förmedla information till media och beslutfattare TJÄNSTER KUNDER/MÅLGRUPPER - Verkstäder, kurser, studier, klubbverksamhet och förevisningar - Grundläggande konstundervisning inom handarbete, Taito-hantverksskolor - Utbildning och konsultering, läromaterial - Utvecklingsprojekt - Kulturproduktioner, -gärning, -evenemang, - publikationer, projekt, samarbete mellan kulturer, miljöansvar m.m. - Taito.fi, Taito-tidskrift barn, unga, vuxna, åldringar organisationer, föreningar, arbetsgemenskap, klubbar, familjer m.m. företag läroanstalter arrangörer: kultur, turism, mässor m.m. kommuner: kultur-, social-, näringsnämnden Ur strategin för Taito group Inom Hantverkskulturens resultatområde hade Åbolands hantverk följande verksamhet år 2012: Evenemang År 2012 arrangerade eller deltog föreningen i följande evenemang: Datum Evenemang Arrangör Ort Taito-dag Åbolands hantverk Pargas Kimito Skärgårdstorg Åbolands hantverk Pargas Åbolands Fiskarf. Skärgårdens Turistinformation Pargas dagar Pargas stad Pargas Köpmannaf Gamla Malmen Gamla Malmen r.f. Pargas Åbolands hantverk rf Hembyggsmuseum Fredrika Stuga Höstmarknad på Gamla Gamla Malmen r.f. Pargas Malmen Utfärd till Tammerfors hantverksmässa Gamla Malmens julmarknad fyra helger fr.o.m Åbolands hantverk rf Åbolands hantverk rf Gamla Malmen r.f. Åbolands hantverk rf Hembyggsmuseum Fredrika Stuga Åbo Julmarknad Åbo stad Åbo 61 deltagare från Kimito,Pargas och Åbo Pargas 6

7 4.1.2 Utställningar Galleri Campus Samarbetsavtalet med Yrkeshögskolan Novia ger föreningen möjlighet att ordna utställningar i Galleri Campus på Nunnegatan 4 i Åbo. Vår möjliga utställningsperiod sträcker sig från juli till december. Galleriet är avsett för presentation av hantverk, konstverk och formgivning och kan hyras av studerande och professionella inom hantverks- och formgivningsbranschen. Följande utställningar visades i Galleri Campus år 2012: Period Antalet dagar Utställning Antalet besökare Kad/företag are TILLSTÅND Från vardag till fest Formgivning utmanar tiden Åbo-Åland tur-och-retur Totalt Nyländska hantverkares Love stories Utställningen presenterade 10 hantverkare från Nyland. Nylands hantverk startade hösten 2010 ett projekt där tyngdpunkten har legat på presentation och marknadsföring av hantverkaren, att lyfta fram människan bakom hantverket. Projektet bestod av workshopar, seminarier och individuell rådgivning och avslutades med en ambulerande presentationsutställning Nyländska hantverkares love stories av hantverkarna som deltagit i projektet. Kerstin Lindström TILLSTÅND Nordiskt samarbete ligger nära föreningens hjärta. Föreningen bjöd in textilkonstnär Kerstin Lindström från Härnösand i Sverige. Hon ställde ut sina metallskulpturer och alster som var gjorda av filt, återvunnet material. Utställningen var otroligt vacker och uppskattad. Från vardag till fest Textilkonstnär Mervi Vuolas och textilkonstnär Paula Taipale hade skapat festliga alster av material de hittat i vardagen. Taipales stora himlar, som var tillverkade av karamellpapper, väckte uppmärksamhet. Formgivning utmanar tiden Yrkeshögskolan Novia bjöd in 16 yrkesverksamma före detta studerande att delta i en utställning för att fira läroanstaltens 190 års jubileum. Projektet resulterade i en mycket vacker och omtyckt utställning. 7

8 Åbo-Åland tur-och-retur Ilse Berg och Gunilla von Nandelstadh har sina rötter i Åbo med är, sedan ett antal år tillbaka, bosatta på Åland. Där driver de, tillsammans med några andra hantverkare, företaget SALT. I december återvände de till Åbo för att visa sina vackra alster i sin gamla hemstad. Utställning var en försäljningsutställning och hantverkarna lyckades sälja en hel del. Speciellt Gunillas textiltryck var populära hos Åbopubliken. På vårterminen övervakar föreningen utställningar av Novias studerande samt hjälper dem i marknadsföring. Hantverkscentren Kimito Hantverkscenter Pargas Hantverks center 12 Kimito Hantverkscenter Pargas Hantverkscenter Mattor av Monica Järg 60 Mattor av Monica Järg 70 Klacka-matta utställning 80 De vackraste vantarna 145 Hantverkscentren i Kimito och Pargas ordnar små utställningar under året. Inför julen samlar vi alltid in material till en utställning i Pargas hantverkscenter kring ett handarbetstema. I år var temat vackra vantar. Till den utställningen fick vem som helst hämta sina vantar som de ville visa åt allmänheten. Närmare 100 vantar var utställda. Till den vackraste vanten valdes i röstning Kajanalands vante, som var stickad av Rita Urvas. Period Antalet dagar Plats Utställning Antalet besökare Till Kimito biblioteksfönster HURDAN MATTA SKULLE DU VILJA HA? Resultat från Berättande matta projektets mattävling Familje- Huset Ankare I Pargas HURDAN MATTA SKULLE DU VILJA HA? Resultat från Berättande matta projektets mattävling 196 8

9 Kulturhuvudstadsprojektet Berättande matta fortsatte i form av två olika utställningar både i Pargas och i Kimito. Inom Berättande matta projektet hade Monica Järg från Tallin planerrat flera mattor, som studerande från Loimaan ammatti- ja aikuisopisto hade vävt. I den andra utställningen visades de mattor som barn hade planerat i planeringstävlingen som ordnades inom projektet. Mattorna tillverkades hos Varsinais-Suomen käsija taideteollisuus ry av två praktikanter från Turun Ammattikorkeakoulu. Mattorna var utställda i Familjehuset Ankaret i Pargas och i Kimito bibliotek. Period Antalet dagar Plats Utställning Antalet besökare Kimito Hantverksskolans vårutställning 210 biblioteks fönster I en tom butik på Köpmansgatan i Pargas Hantverksskolans vårutställning tillsammans med Pictura 252 I Pargas har föreningen ett gott samarbete med bildkonstskolan Pictura, och som avslutning på hantverksskolans vårtermin ordnades en gemensam vårutställning. I år valdes att ordna utställningen i en tom butikslokal i centrum av Pargas, eftersom staden inte kunde erbjuda en tillräcklig lång period i gamla kommunalstugan för hantverksskolans utställning. Kimito hantverksskola höll sin utställning i biblioteket. Utställningarna är ett bra sätt att lyfta fram den visuella grundläggande konstundervisningen. Konstrundan Konstrundan innefattar professionella yrkesverksamma inom den visuella konsten; bildkonst, hantverk, form och design. År 2012 blev Konstrundan tvådelad. Under konstens fredag ordnades olika små evenemang på flera orter och på lördag och söndag öppnade de deltagande konstnärerna, hantverkarna och formgivarna sina ateljéer för allmänheten i hela Svenskfinland. Besökarna kunde komma in och träffa konstnären, se denne arbeta, diskutera och fråga samt köpa konst direkt från konstnären. Konstrundan följer en egen projektplan och om den skrivs en egen utvärderingsrapport. I projektet samlas feedback av deltagarna och besökarna. År 2012 deltog 153 konstnärer, formgivare och hantverkare i evenemanget och de fick ca besök. Bland deltagarna är 88 företagare. Kraftfullt Hantverksföreningarna Ålands Slöjd & Konsthantverk, Åbolands hantverk, Nylands hantverk samt Österbottens hantverk inbjöd sina medlemmar att delta i hantverksmönstringen Kraftfullt en jurybedömd vandringsutställning med verksamhetsområdenas hantverk. Utställningen, som startade på Åland i juni 2011, visades i slutet av år 2011 på Galleri Campus i Åbo, skickades till Helsingfors i februari och därifrån fortsatte den 9

10 till Vasa på hösten Utställningen fortsätter till Hantverksmuséet i Jyväskylä i mars Den visas där Projektet administreras av Ålands Konsthantverk rf. Föreningarna vill med mönstringen uppmuntra hantverkarna till nyskapande och produktutveckling. Föreningarna efterlyser tekniskt välgjorda föremål med gott materialval och med välanpassad form och funktion. Experimentlusta och djärvhet, i kombination med det tekniska kunnandet och skaparkraften, som vi vet att finns i våra regioner, ger möjligheter till nytänkande och högklassiga produkter. Jubileumsutställning och festligheter År 2012 innebar ett jubileumsår för föreningen och för Gullkrona. Under föreningens 75 år har mycket hänt, som de yngre medlemmarna i föreningen kanske inte vet om, och som de äldre redan hunnit glömma. Därför kändes det naturligt att ordna en jubileumsutställning. En utställning som berättade om föreningens historia med bilder, text och produkter och som berättade vad som hänt under åren. Med utställningen synliggjordes föreningens breda verksamhet. Föreningens och Oy Gullkrona Ab:s historia berättar också om Åboland och om de personer som har medverkat i föreningen. Utställningen var en hedersbetygelse åt dem. Martha och Albin Löfgrens fond bidrog utställningen med Utställningen ordnades i gamla kommunalstugan i Pargas och besöktes av 170 personer. Design med flyt Projektet initierades och finansierades i sin helhet av Svenska kulturfonden. Genomförare av projektet var de svenskspråkiga hantverkarföreningarna: Nylands hantverk r.f., Åbolands hantverk rf, Ålands Slöjd & Konsthantverk r.f. och Österbottens hantverk r.f. Den officiella arrangören var Nylands hantverk r.f. och Produktförsäljningen sköttes via Åbolands hantverks företag Gullkrona Ab och verksamhetsledaren handledde producenten i de praktiska arrangemangen rörande försäljningen. 10

11 Målet med projektet var att ge synlighet till hantverkare och designers från kusttrakterna och skapa ett tillfälligt forum för försäljning av deras produkter. Syftet var att lyfta fram det traditionella som finns bakom det populära pop-up fenomenet d.v.s. traditionen med strömmingsmarknader, där hantverkare och andra producenter från skärgården kommer in till staden och säljer sina produkter under en kort tid. Samma dynamik mellan nytt och traditionellt skapade vi genom att ha med både etablerade och unga hantverkare och designers och produkter som kombinerar det traditionella med moderna element. Medverkande designers och hantverkare: Anna Nyreen, Camilla Moberg, Eivor Nybäck, Gullkrona, Highway design (Johanna Högväg), Johanna Gullichsen, La Puella (Laura Ihamuotila och Katarina Ylikorkala), Lina Loikas, Nina Rimmi, Save the C (Hannu Hoviniemi), Sebastian Jansson, Syko Design (Kajsa Wikman), Tyra Therman Kurator: Lisa Sounio Visuell identitet: Leroy Creative (Christa Björkstam) Producent: Riikka Wallin. Design med flyt hade uppskattningsvis ca 1000 besökare under hela evenemangsveckan. Invigningsfestligheterna lockade ca 200 personer. Produktförsäljningen uppgick i närmare De produkter som såldes mest låg i prisklassen 1-40 och bestod närmast av postkort och smycken av olika slag. Projektet var en del av Designhuvudstadsårets program. Riikka Wallin har skrivit en omfattande skild rapport om projektet. Kvantitativa mål och resultat för hantverkskulturen 2012: Hantverkskultur mål 2012 Besökarantal på egna utställningar Utvärdering Utställningsverksamheten har varit livligt och föreningen kan vara nöjd med antalet utställningsbesökare även om vi inte nådde det uppsatta målet och trots att besökarantalet var lite lägre än året innan. Detta kan förklaras med ändringar i Konstrundan. I år var bara två dagar för ateljébesök. På Fredagen ordnades olika små evenemang på offentliga ställen runt om Svenskfinland. Konstrundan hade ca 1500 besök mindre än år Calleri Campus ställning som utställningslokal förstärkts. Även detta år var samtliga utställningsmånader bokade. Utställningsverksamheten utgör ett viktigt sätt att ta upp hantverkskulturen och näringen och ger dessutom föreningen synlighet i medierna Hantverkskunnande Grundundervisningen i konst och andra hantverkskurser för barn Hantverksskolan är en viktig del av verksamheten. Vi erbjuder grundundervisning i konst inom handarbete, i enlighet med den allmänna läroplanen. Skolan har utrymmen vid hantverkscentret i Pargas respektive Kimito. Vävstolarna i Pargas har gett verksamheten ett eget särdrag. I en liten skola kan undervisningen inte ordnas enligt årskurser, utan gruppernas sammansättning varierar år efter år. Grupperna blir heterogena, vilket ställer stora krav på läraren. På vårterminen ordnades i Pargas två svenskspråkiga grupper och en finkspråkig grupp. På hösten ansåg vi att elevunderlaget räcker till endast en svenskspråkig och en finskspråkig grupp med inriktning i textil och beklädnad. Därmed beslöt vi att starta börja en grupp med inriktning i planering och tillverkning av 11

12 föremål d.v.s. hårda material. Föreningen anställde en ny timlärare, formgivare Stella Tiisala. I Kimito ordnas en tvåspråkig grupp. Föreningen samarbetar med andra kulturaktörer som erbjuder grundläggande konstundervisning i Åboland. Stella Tiisalas grupp deltog i en kojtävling och pojkarna fick ett pris. Undervisningen finansieras med bidrag av Pargas stad, NTM-centralen i Egentliga Finland, Kimitoöns kommun och finlandssvenska fonder, samt med deltagaravgifter. År 2012 gav Pargas stad 4300, Kimito 1400, NTMcentralen Rådgivning, kursverksamhet och materialförsäljning Föreningen har två hantverkscenter: i Pargas på Klockarståget och i Kimito vid Vretavägen. För hantverkscentret i Pargas ansvarar rådgivare Erna Elo och för Kimito rådgivare och timlärare Liisa Wallenius, som anställs för en termin i gången Föreningens uppgift är att främja hantverkskunnandet. Målet nås via verkstäder för vävning och kurser i olika handarbetstekniker. På hösten påbörjades ett hantverkscafé i Pargas hantverkscenter. Var annan vecka ordnas caféet på svenska och var annan på finska. Målet med språkgrupperna är sänka tröskeln till de finskspråkiga, som inte vågar delta p.g.a. språket. Möjligheten att sälja personalens kunnande till utomstående organisationer ses som en viktig utvecklingsriktning i föreningens verksamhet. År 2012 har denna verksamhet ökat. I Kimito har medborgarinstitutet köpt Skaparglädje-kurser till sitt kursprogram. Kurserna har hållits av timläraren Liisa Wallenius. I början av juli arrangerades en sommarkurs för barn i Kimito. Sommarkursen finansieras med Svenska Kulturfondens och Föreningen Konstsamfundets allmänna verksamhetsbidrag samt med deltagaravgifterna. I Pargas hade vi två olika alternativ, men de lockade inte tillräckligt många deltagare. Alternativen var följande: För att nå ett bra resultat bör man utgå från råmaterial av hög kvalitet. Detta är viktigt i vår verksamhet och dessutom något som vi vill vidareförmedla till våra kunder. Materialförsäljningen vid hantverkscentren sker via Gullkrona. Via Gullkrona förmedlas även handarbetspaket och olika arbetsbeskrivningar. Det här är ett sätt att sänka tröskeln till att börja handarbeta och på så sätt få kunskaperna och kunnandet att leva vidare. 12

13 Kvantitativa mål och resultat för hantverkskunnandet år 2012: Hantverkskunnande mål 2012 (kad= kundarbetsdagar) Grundundervisning i konst Kursverksamhet Verkstäder/vävstuga Sålda tjänster (eur) Utvärdering Verksamheten vid hantverkscentren har en längre tid varit koncentrerad till vävning, vars efterfrågan minskat betydligt de senaste åren. Föreningen har, trots det, en viktig uppgift i bevarandet och i att föra vidare vävkunskapen, eftersom vävtekniken har fått en mindre roll än tidigare inom yrkesutbildningen. Ett lägre intresse för vävning syns i vävstugans användningsgrad. Kundarbetsdagarna har minskat från 1660 till Antalet elever i Hantverkskolan har minskat. Kimitos grupp blev för liten både på våren och på hösten. Den finska gruppen i Pargas är full, men de två andra hade ännu på hösten 2012 några lediga platser. Den ena svenskspråkiga gruppen inom textil och beklädnad förlorade alla sina elever, eftersom de slutfört sina studier. Vi såg att hantverkskolan inte lockade nya elever till inriktningen textil och vi reagerade snabbt. Vi anställde formgivare Stella Tiisala och ändrade gruppens inriktning till planering och tillverkning av föremål d.v.s. vi lade tyngdpunkten på hårda material. Vi började med en liten grupp, men tror starkt att den kommer att locka flera elever i början av nästa läsår. Upprepning från föregående sida? Föreningen har ökat sitt kursutbud. Både i Pargas och i Kimito har arbetarinstitutet en stark roll som arrangör av handarbetskurser. Åbolands hantverk vill inte konkurrera med likadana kurser. I stället koncentrerar vi oss på att ordna kortkurser och på att skräddarsy kurser för olika målgrupper. I planeringen av kursernas innehåll får föreningen en oersättlig hjälp av nätverket och kontakterna inom Taito group. De senaste Taito-kurserna har inte lockat kunder lika bra som de borde göra. I Kimitoön har föreningen gjort samarbete med medborgarinstitutet. Sålda tjänsternas andel har ökat en aning tack vare de olika projekten i Åboland. Produforums nätverk och marknadsföringssamarbeten har varit betydelsefull i marknadsföringen av föreningens kunskap. 4.2 Hantverksnäring Förbundet och de föreningarna inom Taito group som har en Taito-företagsrådgivare tar det största ansvaret för utvecklingen av näringstjänster till hantverksföretagare. Åbolands hantverk marknadsför Taitoföretagsrådgivningens tjänster till hantverkare. Föreningen koncentrerar sitt eget arbete inom hantverksnäringen på att främja försäljningen av hantverksprodukter i Gullkrona, i olika evenemang samt på att 13

14 göra hantverksprodukterna mera attraktiva och uppskattade genom utställningsverksamheten. Verksamhetsledaren säljer sitt kunnande inom hantverksnäringen till olika organisationer. Tillverkning och försäljning av hantverk Föreningens Gullkrona-butik är ett aktiebolag som ägs till 100 % av Åbolands hantverk rf. Gullkrona ger bisyssla till några hantverkare som tillverkar Gullkronas egna produkter. År 2012 planerades några egna nya produkter som tillverkades av olika företag. Butikens huvudsakliga uppgift är att förmedla finländskt hantverk. Till butiken köps in produkter från över 100 olika företag. Vi vill gärna sälja produkter av hantverkare från vårt eget verksamhetsområde, men produktionen hos Åbolands hantverkare kan inte täcka hela efterfrågan av olika bruks- och gåvoföremål, och därför finns även produkter av hantverkare utanför vårt verksamhetsområde till salu i butiken. Gullkrona har två butiker: en i Pargas och en liten Gullkrona-butik i Åbo i anslutning till Galleri Campus. Åbobutiken öppnades i oktober Vi strävar till att nå nya kundgrupper och önskar att galleriverksamheten och olika evenemang i Åbo lockar även sådana personer som inte tidigare har besökt oss. I Kimito hade Luckan ett litet urval produkter från Gullkronas produktsortiment till salu. Försäljningsevenemang Skärgårdshantverkarna Föreningen hantverkare bildar en grupp som heter Skärgårdshantverkarna. Föreningen ordnar olika försäljningsevenemang åt dessa hantverkare. Föreningen sköter de praktiska arrangemangen och marknadsföringen. Deltagandet i försäljnings- evenemanget förutsätter medlemskap i Åbolands hantverk. Julförsäljningen ordnades i år i köpcenter Skanssi i Åbo Åtta hantverksföretag deltog i försäljningsevenemanget. Till vår stora besvikelse ville Iso omena i Esbo ha ersättning för försäljningsplatserna enligt deras riktpriser i år det hade hantverkarna dessvärre inte råd med. Under julmarknaden i Pargas erbjöd föreningen hantverkarna möjlighet att komma till Pargas och sälja sina varor inne i Gula huset. Helge Mattsson, Annika Baarman-Sundblom och Lisbeth Karlsson bokade försäljningsplatsoch var riktigt nöjda med försäljningen och ville gärna komma på nytt. Skärgårdstorget Skärgårdstorget ordnas i samarbete med Åbolands hantverk, Skärgårdens turistinformation och Åbolands Fiskarförbund. Målsättningen är att utveckla och tillvarata landsbygdens basnäringar. Skärgårdstorget erbjuder alla intresserade en plats att sälja sina produkter. År 2012 ägde evenemanget rum i Pargas lördagen innan morsdagen. I år deltog 14 olika företag och föreningar i evenemanget, av dessa sålde fem hantverk. 14

15 Sakkunskap inom hantverksnäring Företagstjänster - hantverkare Region Åboland r.f. och Egentliga Finlands TE-central ingick i juni 2005 ett avtal om regionala företagstjänster i Åboland. Inom ramen för detta samarbete står föreningen till tjänst med sakkunskap åt regionens hantverkare, t.ex. i form av handledning i prissättning av varor, produktutveckling och marknadsföring. Efterfrågan på denna service har varit minimal, närmast p.g.a. av att dessa frågor ofta kommer upp i den vardagliga interaktionen med hantverkarna och således är svår att prissätta som en separat tjänst. I Gullkrona-butikens intresse ligger att hitta nya produkter, vilket är ett resultat av samarbetet mellan hantverkaren, butiken och kunden. Det är en form av företagstjänst som föreningen inte kan fakturera för. Samarbete med läroanstalter och övriga organisationer Föreningen kan erbjuda en mångsidig praktikplats eller möjlighet till inlärning i arbetet för studerande vid andra stadiets yrkesutbildningar. Innehållet i den studerandes studier på en arbetsplats kan planeras individuellt för att anpassas efter den studerandes studiehelheter. I föreningen finns tre utbildade arbetsplatshandledare. Utvecklandet av både andra stadiets yrkesprov och fristående yrkesexamina kommer att vara beroende av arbetsplatsernas insats och i detta arbete deltar föreningen gärna. Genom att påverka yrkesutbildningen kan föreningen främja både hantverkskunnande och - företagande. Föreningen har goda kontakter med Yrkesinstitutet Axxell, Yrkeshögskolan Novia och Loimaan Ammatti- ja aikuisopisto. Vi vill erbjuda de studerande inlärningsmöjligheter även i form av olika projekt och slutarbeten. Lärarna är också välkomna att utföra sin arbetsplatsperiod hos oss. Verksamledaren är medlem i Axxells direktion och undervisade i prissättning vid Yrkeshögskolan Novia våren Åt Konstrundans deltagare ordnades i samarbete OK-opintokeskus en kurs i socialmedia på Åland och i Vasa. I Åbo och Nyland väckte kursen inte tillräckligt intresse. År 2012 gav föreningen praoplats åt två pojkar för en vecka och hade två andra stadiets studerande på inlärning i arbete i Pargas hantverkscenter. Kvantitativa mål för hantverksnäringen 2012 Hantverksnäring / mål 2012 Inköp, hantverksprodukter (eur) Utbildning Sålda tjänster (eur) Utvärdering Gullkronas bransch är svår. Att tillverka varor i små serier är dyrt i Finland, och detta orsakar höga butikspriser som gallrar bort en stor kundgrupp. För att butiken skall nå verklig framgång krävs en livlig kundström i butikens närhet. Gullkrona öppnade en nätbutik i slutet av sommaren Gullkronas omsättning år 2012 var ,30. Tillväxt till föregående år var 29 %. I år lyckades vi sälja mera företagsgåvor än tidigare och beslutet att låta tillverka egna Åbo-kalsonger visade sig vara mycket lönsamt. 15

16 Sålda tjänster inom detta resultatområde överskred förväntningarna. Verksamhetsledarens kunskap kunde säljas ytterligare om det vore möjligt att dela olika arbetsuppgifter mellan personalen eller på något annat sätt minska hennes arbetsbörda. 5. ÖVRIG VERKSAMHET 5.1 Utbildning Styrelsen och verksamhetsledaren ser gärna att arbetstagarna följer med sin tid och går kurser och utbildningar inom sitt ansvarsområde. Med hjälp av utbildningen kan vi förbättra vår verksamhet, få nya idéer och ge våra kunder bättre service. Vi ser fortutbildningen som en möjlighet att förbättra arbetstagarnas motivation. Personalen har deltagit i följande utbildningar: Eliisa Riikonen VD-utbildning, NTM-central/ Konsulttitoimisto Seppo Hoffrén Oy Consultancy, Eliisa Riikonen, Taitopäivät Joensuu Dan Bäckman, Sonja Eriksson, Kul och ful marknadsföring MBI, Pargas 5.2 Information Föreningen har informerat både lokala och riksomfattande tidningar och andra medier om olika händelser under året. Föreningens hemsida är en viktig kanal i spridning av information. Pargas stads infoblad och många olika händelsekalendrar är i aktivt bruk i marknadsföringen av verksamheten. Den sociala median, Facebook, har använts i marknadsföringen. Åbolands hantverk, Konstrundan, Knit n Tag och Gullkrona har egna Facebook-sidor. I skrivande stund har ÅH 237, Gullkrona 168, Konstrudan 588 och Knit n Tag Turku 86 gillare på Facebook. Föreningens hemsidor är en viktig informationskanal. De är lätta att uppdatera. Gullkrona har tagit hemsidans nyhetsbrevmöjlighet i bruk år Föreningens broschyr och små kursflyers delas ut på föreningens verksamhetsställen och bl.a. i bibliotek. Under året har två medlemsbrev skickats ut till medlemmarna, samt inbjudan till medlemskväll i Gullkrona i Pargas. Aktuell information till hantverkarna har förmedlats vidare via e-post. 5.3 Sakkunskap Föreningen har sakkunskap inom hantverk, hantverksföretagsamhet och utbildning. Vi vill gärna dela med oss av vår kunskap så att den kommer andra instanser och aktörer till godo. År 2012 köptes våra tjänster av Know Sheep-projektet, Pargas stad, Yrkeshögskolan Novia och olika projekt, samt privata personer. Som yrkeslärare har verksamhetsledaren goda kontakter till många läroanstalter inom kulturutbildningen. Verksamhetsledaren är bl.a. medlem i Yrkesinstitutet Axxells direktion. 16

17 5.4 Övrigt samarbete och samarbetsprojekt Fast aktörskap i Produforum har gett ett nytt nätverk. Produforum Åboland erbjuder ett forum för samarbete och nätverk där man kan lära sig av varandra. Inom ramen för projektet kan deltagarna även få hjälp med praktiska frågor inom t.ex. administration, ekonomihantering, it-kunnande och marknadsföring. Föreningen har fått synlighet i Produforums annorser i Åbo Underrättelser. Föreningen verksamhetsledare är medlem i följande styrgrupper: Skärgårdens Skördefest, Konstrundan och Produforum Åboland. 6 ADMINISTRATION OCH EKONOMI 6.1 Möten Föreningens beslutande organ är föreningsmötet. Ordinarie föreningsmöten hålls två gånger i året. Vår- och höstmötena är öppna för alla medlemmar. Vårmötet var den 28 mars 2012 i Kimito och höstmötet den 10 december i Pargas. Styrelsen består av fyra ordinarie medlemmar och en suppleant. Styrelsen utses för två år, så att hälften av ordinariemedlemmar avgår årligen. Ordförandes period är inte avgränsad utan hon/han kan fortsätta så länge som hon bli vald till uppgiften. Suppleanten väljs varje år. År 2012 samlades föreningens styrelse fyra gånger. Styrelsemöten hölls 29.2, 20.9 och I april ordnades en planeringsdag. I den deltog Pia Nybom, Pia Lindén-Lamoureux, Susann Inberg, Stephen Hook, Nina Taxell- Ahlbäck, Eliisa Riikonen samt forskaren Nina Kivinen vid Åbo Akademi som öppnade dagen. 6.2 Medlemmar Föreningens medlemmar består av både privatpersoner, företagare och föreningar. Antalet medlemmar i föreningen är 284 men de aktiva medlemmarna är få. Medlemmarnas medelålder är hög och medlemsantalet sjunker varje år. Medlemsavgiften är 15 för privata personer, 150 för ständigt medlemskap och 27 för organisationer. 6.3 Personal och ledning Föreningens personal består av en heltidsanställd verksamhetsledare och två deltidsanställda rådgivare vid hantverkscentren samt en projektanställd. Gullkrona Ab har två deltidsanställda och säsongarbetare enligt behov. Åbolands hantverk rf, personal och verksamhetsplatser 2012 Kontor Köpmansgatan 12, PARGAS Eliisa Riikonen, verksamhetsledare , (föreningens anställd fr.o.m ) Nina Taxell-Ahlbäck, ekonomiansvarig Pargas hantverkscenter Klockarståget 5 och 8, PARGAS Erna Elo, ansvarig rådgivare, , sjukskriven fr.o.m Ann-Mari Kurtti, timlärare för ett läsår/ ansvarar för den finska gruppen i hantverkskolan

18 Stella Tiisala, timlärare fr.o.m. september 2012 för en grupp i hantversskolan Susan Hannusas, rådgivarens vikarie Kimito hantverkscenter Vretavägen 40, KIMITO Liisa Wallenius, ansvarig rådgivare, Fr.o.m har hon varit anstäld som timlärare/-rådgivare årligen för varje termin. Galleri Campus Nunnegatan 4, ÅBO Anna Nöjd, projektkoordinator Dan Bäckman, moderskapsvikarie projektkoordinator Timanställda i olika projekt: Konstrundan 2011: Leena Stolzman, regionansvarig Östra Nyland Ann-Maj Granstubb, regionansvarig Österbotten Saara Karrenpalo, regionansvarig Åland Kjell Ekström, styrgrupsmedlem/åland Annika Bergvik-Forsander styrgrupsmedlem/österbotten Varpu Andersson Pia Lindén-Lamoureux, timanställd/tidsaxeln-utställningen Gullkrona Ab Oy, personal Pargas Gullkrona Köpmansgatan 12, PARGAS Nina Taxell-Ahlbäck, butiksföreståndare, Sonja Eriksson, expedit/ansvarig för nätbutiken Martina Lindqvist, semestervikarie/timanställd Sara Nyman, timanställd Åbo Gullkrona Nunnegatan 4, ÅBO Anna Nöjd expedit, Dan Bäckman moderskapsvikarie Varpu Andersson, timanställd vid behov Sara Nöjd, timanställd vid behov Sofie Gammals, timanställd vid behov Eliisa Riikonen, timanställd vid behov Vävare: Lisbet Åkerman Sara Lindholm Maria Sundman Inlärning i arbete-studerande En studerande, Livia Pargas

19 En studerande, Axxell Ekenäs och Två praoelever, Storgårds skola, en vecka i november. Styrelsen bestod av ordförande och fyra ordinarie medlemmar och en suppleant. Medlemmar: Ordförande Viceordförande Ord. medlem Suppleant Pia Nybom, Åbo Pia Lindén-Lamoureux, Åbo Susann Inberg, Pargas Gunilla Törnroos, Kimito Stephen Hook Jonatan Reuter, Pargas År 2012 började Jonatan Reuter som ordinariemedlem och Susann Inberg som suppleant. På grund av Jonatan Reuters ändringar i arbetet bytte han och Susann Inberg sinsemellan vakans i styrelsen. 6.4 Ekonomi Föreningens egna intäkter består av medlemsavgifter och verksamhetsintäkter. Avgörande för föreningens existens och fortsatta utveckling är ekonomiska bidrag från stat, kommun och bidrag från Svenska kulturfonden och Föreningen Konstsamfundet samt andra fonder och organisationer. År 2012 statsbidrag som delas ut via Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito ry sjönk med ca 14 % och kommunala bidrag med 3 % samt NTM-centralens bidrag för hantverksskolan med 47 %. Föreningens intäkter består av medlemsavgifter, kurs- och verkstadsintäkter, sålda tjänster samt lotteriintäkter. I augusti sade ekonomiansvarige Nina Taxell-Ahlbäck upp sin anställning som ekonomiansvarig. Ingen anställdes i Ninas ställe, utan uppgifterna fördelades mellan verksamhetsledare Eliisa Riikonen och Anna Nöjd och en bokförningsbyrå anlitades. Sedan augusti 2012 sköts bokföringen av Arol Finance Oy. Förändringen möjliggjorde ändringar i bokföringen. Varje större delområde i bokföringen har nu ett eget kostnadsställe vilket kommer att underlättar planering av verksamheten och budgetering samt övervakning av resultatet. Projektverksamheten betydelse för ekonomin har varit positiv. Den har gynnat verksamheten och gett synergieffekter. Även om bokslutet för år 2012 uppvisar ett överskott på 2 179,69 blir de ekonomiska svårigheterna för föreningens ordinarie verksamhet större för varje år som går. 19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

1. INLEDNING... 1 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT... 1 3. ORGANISATION... 3 4. RESULTATOMRÅDEN... 4

1. INLEDNING... 1 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT... 1 3. ORGANISATION... 3 4. RESULTATOMRÅDEN... 4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT... 1 3. ORGANISATION... 3 4. RESULTATOMRÅDEN... 4 4.1 Hantverkskultur... 4 4.1.1 Evenemang... 5 4.1.2 Utställningar... 6 4.1.3 Hantverkskunnande...

Läs mer

1. INLEDNING... 1 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT... 2 3. ORGANISATION... 3 4. RESULTATOMRÅDEN... 4

1. INLEDNING... 1 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT... 2 3. ORGANISATION... 3 4. RESULTATOMRÅDEN... 4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT... 2 3. ORGANISATION... 3 4. RESULTATOMRÅDEN... 4 4.1 Hantverkskultur... 4 4.1.1 Evenemang... 5 4.1.2 Utställningar... 6 4.1.3 Hantverkskunnande...

Läs mer

Hemslöjds- och konsthantverksorganisationens målprogram KULTUREN LEVER I HANTVERKET

Hemslöjds- och konsthantverksorganisationens målprogram KULTUREN LEVER I HANTVERKET 1. INLEDNING Samhälllets ekonomiska läge är oroväckande. Hur skall en liten förening klara sig och kunna hålla ordinarieverksamheten vid liv, då den offentliga finansieringen hela tiden minskar? Ur Hemslöjds-

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2015

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2015 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2015 KREATIVITET KUNNANDE FÖRETAGANDE - KULTUR INNEHÅLL: 1. Inledning 2. Åtgärder 3. Övrigt 4. Budget 1. INLEDNING Ålands Slöjd och Konsthantverk r.f. grundades 1928. Föreningen

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT/FÖR/KONSTRUNDAN/2013//

UTVÄRDERINGSRAPPORT/FÖR/KONSTRUNDAN/2013// UTVÄRDERINGSRAPPORT/FÖR/KONSTRUNDAN/2013// Sammanställdav: Konstrundansarrangör ProjektkoordinatorAnnaNöjd/Åbolandshantverkrf 0405042188 konstrundan.aboland@gmail.com Konstrundan/2013/ Konstrundan arrangerades

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

1. INLEDNING. Verksamhetsledare Eliisa Riikonen

1. INLEDNING. Verksamhetsledare Eliisa Riikonen 1. INLEDNING I början av 2016 kunde man tro att det nya verksamhetsåret blir på något sätt lungnare och lättare för personalen. Efter verksamhetsledarens alterneringsledighet hade föreningen inget nytt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2018

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2018 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2018 KREATIVITET KUNNANDE FÖRETAGANDE - KULTUR INNEHÅLL: 1. Inledning 2. Åtgärder 3. Övrigt 4. Budget Torggatan 15, vån 2, 22100 Mariehamn www.konsthantverk.ax FO-nummer:

Läs mer

KUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland

KUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland KUSTENS MAT 2016-2019 Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland (2016-2017), Åland och Nyland HANTVERKSMÄSSIG LIVSMEDELSFÖRÄDLING FINSKA MÄSTERSKAPEN I MATHANTVERK Ann-Louise

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

Bokslut och verksamhetsberättelse 2013

Bokslut och verksamhetsberättelse 2013 Bokslut och verksamhetsberättelse 2013 2 Bokslut och verksamhetsberättelse 2013 NNEHÅLL Verksamhetsberättelse sid 2-6 1. Inledning 2. Kreativitet och kunnande 3. Företagande 4. Kultur 5. Övrig verksamhet

Läs mer

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

En del av sommarutställningen 2,8 km form, temat PRYDA. Bokslut och verksamhetsberättelse

En del av sommarutställningen 2,8 km form, temat PRYDA. Bokslut och verksamhetsberättelse En del av sommarutställningen 2,8 km form, temat PRYDA Bokslut och verksamhetsberättelse 2014 2 Bokslut och verksamhetsberättelse 2014 NNEHÅLL Verksamhetsberättelse sid 2-6 1. Inledning 2. Kreativitet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015 Steg för Steg rf Steg för Steg rf ADRESS: Nordenskiöldsgatan 18 A 00250 HELSINGFORS TELEFON: (09) 43 42 36 18 E-POST: WEBBPLATS: stegforsteg@fduv.fi www.stegforsteg.fi 2

Läs mer

förslag till åtgärder

förslag till åtgärder Föreningsprogram Föreningsprogrammets förslag till åtgärder VERKSAMHETEN 1. Föreningarnas grundläggande verksamhet och program byggs modigt upp på nytt Föreningens verksamhet utgår från medlemmarna och

Läs mer

Slöjd/Handkonst. Innehållsförteckning. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Helsingfors stads svenska arbetarinstitut

Slöjd/Handkonst. Innehållsförteckning. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Helsingfors stads svenska arbetarinstitut Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen Slöjd/Handkonst Helsingfors stads svenska arbetarinstitut 2010 Den grundläggande konstundervisningen i slöjd/handkonst vid Helsingfors stads svenska

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN OCH BUDGET FÖR 2017

ÅTGÄRDSPLAN OCH BUDGET FÖR 2017 ÅTGÄRDSPLAN OCH BUDGET FÖR 2017 KREATIVITET KUNNANDE FÖRETAGANDE - KULTUR INNEHÅLL: 1. Inledning 2. Åtgärder 3. Övrigt 4. Budget Torggatan 15, vån 2, 22100 Mariehamn www.konsthantverk.ax FO-nummer: 0205099-2

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2014

VERKSAMHETSPLAN för 2014 Byggnadsvårdsförening i Åboland rf Turunmaan korjausrakentamisyhdistys ry. VERKSAMHETSPLAN för 2014 1. RESUMÉ Föreningen verkar för att värna om byggnadsarvet och -traditionen i Åboland med närområden

Läs mer

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande ÅRSMÖTET 1/8 Till medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund K A L L E L S E Medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund rf kallas till ordinarie årsmöte, som hålls måndagen 7 april 2014 kl. 16.30 på

Läs mer

Borgås samarbetsbok för turism

Borgås samarbetsbok för turism Borgås samarbetsbok för turism Om det var jag som valde Borgå eller Borgå som valde mig har egentligen ingen betydelse. Här lever jag min dröm, för jag känner igen mig i stadens gamla gränder. Jag förälskar

Läs mer

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella

Läs mer

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F Verksamhetsplan för år 2013 Inledning Åbolands Ungdomsförbund är en partipolitiskt obunden ungdomsorganisation som består av 32 medlemsföreningar och ca 12 000 personmedlemmar.

Läs mer

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf MÅLPROGRAM 2018 2020 Förslag Steg för Steg rf Vad är Steg för Steg? Steg för Steg är en förening för och med personer med utvecklingsstörning. Vi arbetar för att personer med utvecklingsstörning ska höras

Läs mer

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig

Läs mer

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare

Läs mer

TURISMFÖRETAGARTRÄFF 28.11.2012 i VILLA LANDE. Närvarande: Linda Bergholm-Montenegro. Koti- ja maatila-apu M & J. Monica Sandberg

TURISMFÖRETAGARTRÄFF 28.11.2012 i VILLA LANDE. Närvarande: Linda Bergholm-Montenegro. Koti- ja maatila-apu M & J. Monica Sandberg TURISMFÖRETAGARTRÄFF 28.11.2012 i VILLA LANDE Närvarande: Daniel Wilson Maria Pick Ann Nyström Michael Nurmi Martin Ericsson Benjamin Donner Bodil Rehn Linda Bergholm-Montenegro Fredrik Bergholm Magnus

Läs mer

VårKultur 2011 - Rapport

VårKultur 2011 - Rapport VårKultur 2011 - Rapport Kultur för och med seniorer Kultursamarbetet VårKultur ordnades våren 2011 för femte gången av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med kultursektorerna i Åbo, Kimitoön och

Läs mer

Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019

Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019 9.5.2018 Ålands Landsbygdscentrum Verksamhetsplan 2019 Verksamhetsidé Utveckla och bredda näringsverksamheten på landsbygden. Mission Att utveckla en livskraftig landsbygd på Åland. Affärsidé Att koordinera

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,

Läs mer

Västra Åbolands Diabetesförening rf. Hemort Väståboland FO-nummer 1866925-5 BOKSLUT 31.12.2010. Verksamhetsberättelse Bokslut med specifikationer

Västra Åbolands Diabetesförening rf. Hemort Väståboland FO-nummer 1866925-5 BOKSLUT 31.12.2010. Verksamhetsberättelse Bokslut med specifikationer Hemort Väståboland FO-nummer 1866925-5 BOKSLUT 31.12.2010 Verksamhetsberättelse Bokslut med specifikationer VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 sidan 1 (2) Verksamhetsåret 2010 var diabetesföreningens 23 verksamhetsår.

Läs mer

Kulturplan

Kulturplan Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag

Läs mer

Läroplan för grundundervisning i bildkonst

Läroplan för grundundervisning i bildkonst Läroplan för grundundervisning i bildkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom kultur

Vägen till yrkeskunskap inom kultur Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom kultur Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i audiovisuell kommunikation Grundexamen i visuell framställning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2016 KREATIVITET KUNNANDE FÖRETAGANDE - KULTUR

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2016 KREATIVITET KUNNANDE FÖRETAGANDE - KULTUR VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2016 KREATIVITET KUNNANDE FÖRETAGANDE - KULTUR INNEHÅLL: 1. Inledning 2. Åtgärder 3. Övrigt 4. Budget 1. INLEDNING Ålands Slöjd och Konsthantverk r.f. grundades 1928. Föreningen

Läs mer

Stiftelsen Pro Artibus Strategi

Stiftelsen Pro Artibus Strategi STRATEGI 2018 2025 MISSION Stiftelsen Pro Artibus Strategi 2018 2025 VÄRDEN Sakkunskap, öppenhet, mångfald och hållbarhet genomsyrar vårt dagliga arbete med och för bildkonsten. Stiftelsen Pro Artibus

Läs mer

HITTEGODS Om man tappat eller förlorat någonting är det bäst att kontakta lärarna vid respektive undervisningslokal.

HITTEGODS Om man tappat eller förlorat någonting är det bäst att kontakta lärarna vid respektive undervisningslokal. Föräldra Guide VÄLKOMMEN TILL ESBO BILDKONSTSKOLA! Esbo bildkonstskola grundades år 1979. Skolan ger grundundervisning i bildkonst enligt den den fördjupande lärokursen åt barn och unga i åldern 5 20 år.

Läs mer

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Möjligheter med prao och praktik! Att ta emot elever på prao och praktik är ett bra tillfälle att ge dem en positiv bild av din arbetsplats och av arbetslivet.

Läs mer

Pengar, pengar, pengar hur får r jag tag i dem?? Harriet Sundholm 24.3.2010

Pengar, pengar, pengar hur får r jag tag i dem?? Harriet Sundholm 24.3.2010 Pengar, pengar, pengar hur får r jag tag i dem?? Harriet Sundholm 24.3.2010 Svenska Österbottens 4H distrikt r.f. INLEDNING Ekonomi är A och O, utan pengar ingen verksamhet Vem kan 4H samarbeta med? m.a.o.

Läs mer

FRIS-Info Nr 2 2012. Informationen i Fris-Info denna gång handlar om: VU och verksamhetsledare Julia Sjöholm presenterar sig

FRIS-Info Nr 2 2012. Informationen i Fris-Info denna gång handlar om: VU och verksamhetsledare Julia Sjöholm presenterar sig Informationen i Fris-Info denna gång handlar om: VU och verksamhetsledare Julia Sjöholm presenterar sig Pidromästerskpen i Västerås Information om framtidsmötet i Eskilstuna Svenska Dagen firas i år i

Läs mer

Korsholms pensionärsförening rf Mustasaaren eläkeläisyhdistys ry. Styrelsen. Verksamhetsplan 2018

Korsholms pensionärsförening rf Mustasaaren eläkeläisyhdistys ry. Styrelsen. Verksamhetsplan 2018 1 Korsholms pensionärsförening rf Mustasaaren eläkeläisyhdistys ry Styrelsen Verksamhetsplan för år 2018 2 Allmänt. Föreningens syfte enligt stadgarna: Föreningens syfte är att arbeta för sina medlemmars

Läs mer

Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen.

Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. VERKSAMHETSPLAN 2016 Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. Finlands svenska Marthaförbund r.f. grundades år 1899 för att sprida gagnelig kunskap

Läs mer

Bilder: Tuula Palaste-Eerola

Bilder: Tuula Palaste-Eerola Bilder: Tuula Palaste-Eerola Synlighet åt regionala aktörer! Nylandsveckan är en evenemangsvecka som Nylands förbund koordinerar och där syftet är att ge synlighet åt nyländska aktörer och arbete som gjorts

Läs mer

1) fungera som en centralorganisation för sina medlemsorganisationer och stödja deras verksamhet

1) fungera som en centralorganisation för sina medlemsorganisationer och stödja deras verksamhet STADGAR 1 (5) 1 Namn och hemort Föreningens namn är Vanhustyön keskusliitto Centralförbundet för de gamlas väl ry. Föreningens hemort är Helsingfors. I dessa stadgar omtalas föreningen som förbundet. 2

Läs mer

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017 1(6) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007. Slutrapport

Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007. Slutrapport Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007 Slutrapport INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PROJEKTET VÄRDEVÅRDANDE INKOMSTER... 3 PROJEKTPLANEN... 3 SAKKUNIG STYRGRUPP... 3 NORDISKT SAMARBETE...

Läs mer

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA ELEVENS GUIDE PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA Vår bildkonstskola grundades år 1982 för att erbjuda bildkonstundervisning för barn och unga. Vi följer en fördjupad läroplan för

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Se mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA

Se mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA Steg för Steg rf:s styrelse från vänster till höger: John Pelkonen, Anja Dennstedt, Niclas Jansson, Jonas Jansson, Tero Määttä, Rex Hartman, Jon Tallberg Målprogram 2018-2020 Steg för Steg rf Adress: Nordenskiöldsgatan

Läs mer

Läroplansinspiration. Tammerfors

Läroplansinspiration. Tammerfors Läroplansinspiration Tammerfors 25.5.2015 Program 9:00 Kaffeservering 9.30 Välkommen Ulrica Taylor 9.40 Läroplansarbete Camilla Forsberg Kicki Häggblom 10:00 Läroplanen som diskussionsunderlag Helena Rajakaltio

Läs mer

Årsmöte Stadgeenligt årsmöte Årsmöte genomförs 800 SAMS 800. Producera handledning - stöd personal + styrelse fördela arb information

Årsmöte Stadgeenligt årsmöte Årsmöte genomförs 800 SAMS 800. Producera handledning - stöd personal + styrelse fördela arb information Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. ÅR 2018 VERKSAMHETSPLAN BUDGET MÅL DELMÅL Aktivitet = Vad görs Uppföljning = Mäta resultat Utveckla förening Styrelsearbete Styrelsemöten, styrelseutbildning 2x styrelseutbildning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2018

VERKSAMHETSPLAN 2018 VERKSAMHETSPLAN 2018 Syfte Svenska Uppfinnareföreningens syfte är att främja innovationsklimatet och i synnerhet den enskilde individens möjlighet att bidra till den framtida förnyelsen och välståndsutvecklingen

Läs mer

Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f. VISION, MISSION & STRATEGI

Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f. VISION, MISSION & STRATEGI Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f. VISION, MISSION & STRATEGI VISION FSO:s verksamhet skapar goda förutsättningar för sina medlemsföreningars orienterare att på idrottarens väg från barn till elit

Läs mer

Synlighet åt regionala aktörer!

Synlighet åt regionala aktörer! Synlighet åt regionala aktörer! Nylandsveckan är en evenemangsvecka som Nylands förbund koordinerar och där syftet är att ge synlighet åt nyländska aktörer och arbete som gjorts till fördel för landskapet.

Läs mer

Föreningens syfte är att bevaka och främja biblioteksverksamhet på svenska i Finland.

Föreningens syfte är att bevaka och främja biblioteksverksamhet på svenska i Finland. Bilaga 1 till höstmötet Styrelsens förslag till ändringar av föreningens stadgar: Stadgar för Finlands svenska biblioteksförening r.f. 1. Namn, hemort och språk Föreningens namn är Finlands svenska biblioteksförening

Läs mer

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020 Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

ÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Projektplan

ÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Projektplan ÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Projektplan för ÅbBF 2017-2019 Innehåll Bakgrund och behov... 2 Nuläge inom Åbolands brandkårsförbund rf.... 3 Utmaningar... 3 Syftet med projektet... 3 Målgrupp och förmånstagare...

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Korsholms pensionärsförening rf Mustasaaren eläkeläisyhdistys ry. Styrelsen. Verksamhetsplan 2017

Korsholms pensionärsförening rf Mustasaaren eläkeläisyhdistys ry. Styrelsen. Verksamhetsplan 2017 1 Korsholms pensionärsförening rf Mustasaaren eläkeläisyhdistys ry Styrelsen Verksamhetsplan för år 2017 2 Allmänt. Föreningens syfte Föreningens syfte är att arbeta för sina medlemmars trivsel och tillvarata

Läs mer

Sammanfattande rapport: Utvärdering av jubileumsårets effekter. HUI Research på uppdrag av Hemslöjden Februari 2013 Karin Olsson

Sammanfattande rapport: Utvärdering av jubileumsårets effekter. HUI Research på uppdrag av Hemslöjden Februari 2013 Karin Olsson Sammanfattande rapport: Utvärdering av jubileumsårets effekter HUI Research på uppdrag av Hemslöjden Februari Karin Olsson Bakgrund och syfte Under 2012 firades Hemslöjdens 100 års jubileum. Detta gjordes

Läs mer

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 26.8.2014

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 26.8.2014 Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde tisdagen den 26 augusti 2014 kl.

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19 PM Sida 1 (5) 2018-08-23 Skapande skola för läsåret 18/19 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Verksamhets- och ekonomiplan 2016 INNEHÅLL Verksamhetsidé... 3 FSB: verksamhetsformer... 3 Värden... 3 Verksamhetsplan för 2016... 3 1. Utvecklandet av brandkårsverksamheten...

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

För att understryka den publika formen av kommunikation, men också för att dra till sig uppmärksamhet, kommer utställningen bestå av affischer.

För att understryka den publika formen av kommunikation, men också för att dra till sig uppmärksamhet, kommer utställningen bestå av affischer. VI VISAR KULTURHUSET. Del 1 Konstfack GDI3. V39-v40. 20120924-20121004 Lärare: Josefine Engström och Tyra von Zweibergk (OBS! Uppgiften kan också lösas med grafisk design) Som illustratör måste man ofta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2018

VERKSAMHETSPLAN 2018 1. OM VERKSAMHETEN MÅLSÄTTNING, INNEHÅLL, OMFATTNING OCH UTVECKLING Konstnärernas Kollektivverkstad Textiltryck Malmö (Textiltryck Malmö) är en ideell förening vars främsta uppgift är att skapa möjlighet

Läs mer

Öppna i webbläsaren /8

Öppna i webbläsaren /8 Öppna i webbläsaren 17.8.2017 1/8 Välkommen till FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 EN LÄRANDE GEMENSKAP 25-26.9.2017 på Hanaholmens kulturcentrum, Esbo Utbildningskonferensen riktar sig både till

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Nytt från Steg för Steg

Nytt från Steg för Steg Nytt från Steg för Steg HÖSTEN 2016 Hänt sedan senast Erfarenhetstalarna deltog i Världen i Byn och Jakobs dagar under sommaren. Videofilmer från evenemangen kan ses på vår hemsida och på Facebook. Steg

Läs mer

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2018

VERKSAMHETSPLAN 2018 VERKSAMHETSPLAN 2018 Friluftsfrämjandets lokalavdelning i Märsta- Sigtuna Friluftsfrämjandet region Mälardalen 1 Verksamhetsplanen och budget Verksamhetsplanen är en beskrivning av planen för 2018 för

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Konferencier Håkan Näsman, informatör, Svenska kulturfonden. Torsdag 11.3

Konferencier Håkan Näsman, informatör, Svenska kulturfonden. Torsdag 11.3 Torsdag 11.3 Konferencier Håkan Näsman, informatör, Svenska kulturfonden Torsdag 11.3 12.00 Lunch på hotell Scandic Rosendahl 13.00 Hälsningsord Krister Ståhlberg, direktör, Svenska kulturfonden Christoffer

Läs mer

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Nedan följer en sammanställning av möjligt material till stöd för utvärdering enligt Virvatuli-modellen. I tabellerna ges också exempel på

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Tyresö Förenings Råd för året 2009

Verksamhetsberättelse för Tyresö Förenings Råd för året 2009 Verksamhetsberättelse för Tyresö Förenings Råd för året 2009 Tyresö Förenings Råd till gagn för Tyresös kultur- och idrottsliv Så här har föreningsrådet tagit form Under en föreningskonferens till Åland

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

VISION, MISSION OCH STRATEGI 2019 FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND R.F.

VISION, MISSION OCH STRATEGI 2019 FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND R.F. VISION, MISSION OCH STRATEGI 2019 FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND R.F. VISION Orientering i Svenskfinland på alla nivåer 2 MISSION Erbjuda möjligheten att idka orienteringssporten genom hela livet

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

MIDVINTERFEST i SKOGEN

MIDVINTERFEST i SKOGEN UTSTÄLLNINGAR Midvinterfest i Skogen 2011 Midvinterfest är den årliga försäljningsutställningen för slöjd och konsthantverk på Bohusläns museum i Uddevalla. Midvinterfest 2011 har Skogen som spännande

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18 PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Lidköpings Konstförenings verksamhetsberättelse för 2014. Föreningens 79:e verksamhetsår

Lidköpings Konstförenings verksamhetsberättelse för 2014. Föreningens 79:e verksamhetsår Lidköpings Konstförenings verksamhetsberättelse för 2014 Föreningens 79:e verksamhetsår Lidköpings Konstförening Styrelsen för Lidköpings Konstförening avger följande verksamhetsberättelse för 2014 föreningens

Läs mer

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet.

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. Finansiering & FYRK.FI Karl Norrbom, Föreningen Luckan, 2015 LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. I december 2000 blev LUCKAN en självständig

Läs mer

Kommunikationsplan för SRFL

Kommunikationsplan för SRFL Kommunikationsplan för SRFL Verksamhetsår 2017-2018 Syfte och mål med planen Syftet med kommunikationsplanen är att beskriva de olika kanalernas roller och funktioner, utse ansvariga för resp. kanal och

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Affärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter

Affärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter Affärsplan En affärsplan är en strategisk plan för hur ett företag ska förverkliga sin affärsidé. Detta är ett bra verktyg för att planera framåt. Den hjälper dig också att tänka långsiktigt när du stöter

Läs mer

I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.

I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014. Inledning DENNA ENKÄT GENOMFÖRS för att kartlägga mängden invandrarutbildning, invandrar och också invandrarpersonal vid läroinrättningar inom det fria bildningsarbetet 2014. Kartläggningen har beställts

Läs mer