Bakom kulisserna med en SÅ STARTAR DU OM KARRIÄREN EFTER VARSLET ÖKADE KLYFTOR I FOLKHÄLSAN DÄRFÖR FRODAS ANTROPOSOFIN I TYSKLAND

Transkript

1 MAJ 2015 FULLT FOKUS PÅ DIN BRANSCH SÅ STARTAR DU OM KARRIÄREN EFTER VARSLET ÖKADE KLYFTOR I FOLKHÄLSAN DÄRFÖR FRODAS ANTROPOSOFIN I TYSKLAND Bakom kulisserna med en FÖLJ LÄKEMEDELSKONSULENTEN LINDA MELÉN BLAND NYA REGLER OCH MORALISKA GRÅZONER UNIONEN_FARMACI_1_OMSLAG_DD_UL.indd :04

2 221 Fogra39 TAC300 Coated Glad...ELLER INTE? Glädje. Få saker är så befriande men också svårt. Och alla har sina egna skäl till varför humöret och känslan inte känns rätt. Det viktigaste är att kunna byta spår att ta tag i och ändra. Något som är lättare sagt än gjort. Men skillnaden mellan att le och känna oro är ofta hårfin även om det inte känns så just nu. I många länder, framförallt i Tyskland och Schweiz, används ofta Johannesört för att ta sig ur jobbiga perioder. Det är så väl accepterat att det ofta är det första som rekommenderas både av läkare och apotek. Här, i Sverige, har vi nästan glömt bort Johannesörten men den är på väg tillbaka. HYPERMIN - DIN VÄG TILLBAKA Ett av Schweiz ledande företag inom växtbaserade läkemedel är Bioforce AG, startat av den legendariske forskaren och naturterapeuten Alfred Vogel. En av hans favoritörter var just Johannesört ekologiskt odlad och färskt extraherad. Alfred Vogels Johannesört fi nns nu i Sverige under namnet Hypermin. Ett växtbaserat läkemedel, med lång traditionell användning kvalitetssäkrat av Läkemedelsverket. Naturligt, prisvärt och enkelt att använda. Du hittar Hypermin på de fl esta apotek och i alla hälsobutiker. quality GLÄDJE FRÅN NATUREN Hypermin är liksom de andra välkända växtbaserad läkemedlen från A. Vogel ekologisk odlad och färskt extraherad. Och det av ett enda skäl Alfred Vogel ville ha det så. En kunskap baserat på lång patienterfarenhet i kombination med ett stort intresse för naturfolken och deras medicin. Idag vet vi, genom analyser och studier, att A. Vogel hade rätt. Ekologiskt odling och färsk extraktion har stor betydelse för slutproduktens egenskaper. Kanske är det därför som Bioforce AG idag är en av världens ledande tillverkare av växtbaserade läkemedel - verksamt i över 30 länder. Pionjär inom naturlig hälsa - sedan 1923 EKOLOGISKT ODLAD FÄRSKT EXTRAHERAD VÄL BEPRÖVAD Hypermin är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt vid lätt nedstämdhet och lindrig oro. Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Rekommenderas ej till barn och ungdomar under 18 år. Kontakt med läkare bör ske om symtomen förvärras eller kvarstår efter 2 veckors användning av produkten. Läs bipacksedeln innan användning.hypermin marknadsförs av Svenska Bioforce AB, tel: , UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06 Bioforce_Hypermin_Farmaci&Halsa_nr3.indd :09

3 0 Coated This is a low resolution PDF-file that is intended for proofreading. Do NOT use for printing purpose. nda gel Och e ha ientstort icin. dier, ling för det ens äke- FOTO Camilla Lindqvist INBLICK Välkommen till din branschexpert Inblick bevakar aktualiteter och trender i farmaci- och hälsobranschen och de utmaningar du som jobbar inom området möter. Här kan du läsa om kollegor, besöka arbets platser och få svar på frågorna som hjälper dig att växa. Har vi tagit fel på vilken bransch du arbetar i? Då byter du enkelt genom att logga in på unionen.se. MAJ 2015 FULLT FOKUS PÅ DIN BRANSCH Bakom kulisserna med en FÖLJ LÄKEMEDELSKONSULENTEN LINDA MELÉN BLAND NYA REGLER OCH MORALISKA GRÅZONER SÅ STARTAR DU OM KARRIÄREN EFTER VARSLET ÖKADE KLYFTOR I FOLKHÄLSAN DÄRFÖR FRODAS ANTROPOSOFIN I TYSKLAND Ansvarig utgivare Fredrik Nilsson, Unionen Projektansvarig Mikael Sundström mikael.sundstrom@unionen.se Redaktör Jonatan Leman jonatan.leman@makeyourmark.se Art Director Linda Göransson Layout Douglas Dittmer Ayman Osman Account Director Magnus Lindvall magnus.lindvall@makeyourmark.se Editorial Director Kjell Häglund kjell.haglund@makeyourmark.se Tryck och repro Stibo Graphic AS Annonsbokning Svenska Huvudmedia svenska.huvudmedia@telia.com För frågor om innehållet Mikael Sundström inblick@unionen.se »Djurägare har högre krav på vården av sina djur än sin egen vård.«anna von Bültzingslöwen, djursjuksköterska på Blå Stjärnan. FARMACI & HÄLSA INNEHÅLL 4 NYHETER Chefer varslas från Apoteket AB, generisk förskrivning väcker debatt, kedjor startar egen utbildning och nytt medel mot blodförtunnare. 10 AKTUELL FORSKNING Ett gentest kan avslöja läkemedlets nytta. 12 TYSKLANDS ANTROPOSOFER Den alternativa medicinen frodas i Tyskland. Här är den antroposofiska läran ett självklart inslag i vården. Men alla är inte lika positiva. 15 I HUVUDET PÅ EN KONSULENT Hur tänker en läkemedelskonsulent? Vi följer Linda Melén på jobbet. Det blir en skildring av etiska balansakter och ett yrke i förvandling. 20 DEN OJÄMLIKA FOLKHÄLSAN Sverige är friskare än någonsin. Samtidigt ökar hälsoklyftorna mellan olika grupper. Varför? 22 DIN BRANSCH Djursjuksköterskan Anna von Bültzingslöwen tampas med personalbrist och parasiter. 25 KOMPETENSUTVECKLING Hur startar man om efter ett varsel? Forskaren Charlotta Fred klättrade vidare i karriären när Astra Zeneca skar ner i Södertälje. 28 FÖRDEL UNIONEN Ta hjälp av Unionens digitala karriärcoach och få rabatt på semesterhus i Funäsfjällen. 30 KRÖNIKA Nu tar robotarna klivet in på apoteken. Men dagens automatiseringsvåg kan skapa nya jobb, skriver Mirja Benkovic Cedercrantz. INBLICK :09 UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

4 NYHETER FARMACI & HÄLSA SUBVENTION AV HEPATIT C- LÄKEMEDEL Staten ska stå för 70 procent av kostnaderna för behandling av hepatit C under Staten och SKL är nu överens om att det finns särskilda skäl för tillskottet, som motsvarar ungefär 840 miljoner kronor. Nya, dyra och effektiva läkemedel har kommit ut på marknaden de senaste åren. De svårast sjuka har prioriterats för behandling, medan övriga har fått vänta. Läkemedel mot hepatit C har tidigare förskrivits inom läkemedelsförmånen, men ingår nu i den grupp som förskrivs enligt smittskyddslagen. Eva Fernvall menar att den nya modellen gynnar medarbetarna. APOTEKET AB VARSLAR ÖVER 100 CHEFER Bild: TT Ungas attityd till narkotikaklassade läkemedel oroar Var femte kan tänka sig att köpa receptbelagda värktabletter via internet utan recept. Det framkommer i Läkemedelsverkets undersökning av allmänhetens attityd till läkemedelsköp på internet. 13 procent av de tillfrågade har samma inställning till sömntabletter. De som främst kan tänka sig att köpa läkemedel utan konsultation hos läkare är storstadsbor i åldern år. LMV ser med oro på resultatet från undersökningen. Siffrorna tyder på att många är villiga att köpa läkemedel från mindre noggranna källor. Bild: getty Images Fler än hundra apotekschefer ska under våren bort från Apoteket AB. Det innebär att små apotek kan bli helt utan egen chef. TEXT Petra Westlin Som en konsekvens av omorganisationen inom Apoteket AB minskas antalet chefer ute på apoteken. 370 apotekschefer ska bli 249 och varje chef ska ansvara för tio medarbetare. Eva Fernvall, kommunikationsdirektör på Apoteket AB, tror att den nya modellen med områdeschefer kommer att gynna medarbetarna. Vi vill ge medarbetare och chefer möjligheten att lyfta sina apotek. Cheferna får mer fokus på att se över till exempel personal och semestrar. På väldigt små apotek med 2 3 anställda har det varit svårt att upprätthålla en chefsrelation, man blir väldigt nära varandra, säger hon. Nuvarande chefer får söka om till tjänsterna, och de som inte får dem erbjuds jobb som receptarier, apotekare och apotekstekniker inom företaget. Reaktionerna hos de berörda har varit skiftande. Det är inte fråga om några uppsägningar. Tvärtom, vi behöver våra medarbetare. Många känner oro inför att söka om till tjänsterna, men vi tror att det här ger bättre förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas, säger Eva Fernvall. Den 1 maj träder den nya organisationen i kraft. Unionen är överens med Apoteket AB om att åtgärden att krympa chefsleden är nödvändig. Det är en del av omorganisationen som nu kommit till marknivå, det är inte så konstigt, tycker vi. Det är alltid positivt att se över en organisation och förbättra den, säger riksklubbordförande Gunilla Larsson. 4 INBLICK UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

5 FARMACI & HÄLSA NYHETER Kritik mot nej till generiskt utbyte Läkemedelsverket säger nej till generisk förskrivning. Ökad förvirring och stora kostnader är några av argumenten. TEXT Petra Westlin Läkemedelsverket (LMV) får kritik av Läkarförbundet för den rapport som talar mot generisk förskrivning. Läkarförbundet menar att de flesta intressenter som LMV mötte i ett seminarium var positiva till generisk förskrivning. Utredningen är skickad på remiss och Unionen är nu mitt uppe i arbetet med att lämna ett remissvar. Våra medlemmar har en positiv grundsyn till generisk förskrivning. Farmaceuterna skulle få använda sin kunskap som experter på läkemedel. Vi tror dock att det kräver ordentliga satsningar på IT-system och utbildning, säger Åsa Norrman Grenninger, seniorkonsult på Unionen. Sortimentet i Apoteksgruppens nätbutiker ska anpassas till vad som finns hos de lokala butikerna. Kunderna ska från och med i sommar själva kunna välja om varorna som har beställts på webben ska hämtas ut i den lokala butiken, hos paketombud eller levereras hem. Ett av argumenten som LMV framför mot generisk förskrivning är att parallella system, med både produktnamn och namnet på substansen, skulle skapa förvirring och därmed inte öka patientsäkerheten. Åsa Norrman Grenninger anser att det redan i dag råder stor förvirring bland patienter och sjukvårdspersonal kring det generiska utbytet. Ett krav som vi driver är att förskrivningssystemen bör kunna ha ett översta preparat i listan på läkemedel, där det bara står till exempel Enalapril, tablett och styrka. Det vore ett sätt att underlätta för apoteken, samtidigt som generisk förskrivning inte införs fullt ut. APOTEKSGRUPPEN SATSAR PÅ LOKAL E-HANDEL Generisk förskrivning väcker heta känslor. Apoteken kommer att bli certifierade e-handelsapotek och intäkterna från en nätleverans går till det enskilda apotek där kunden hämtar ut sin vara. Den här ovanliga modellen med decentralisering är tänkt att ge apoteken fördelar av sin närhet till kunderna. Bild: getty Images Resistens förenar över blockgränsen Den tio år gamla strategin mot antibiotikaresistens behöver förnyas. Därför har regeringen bjudit in riksdagspartierna (frånsett SD) till ett samtal om Sveriges framtida strategi. Att bekämpa antibiotikaresistens är en prioriterad fråga och arbetet ska kunna bedrivas långsiktigt och inte påverkas av regeringsskiften. Strategin omfattar användning av antibiotika både inom veterinärmedicin och hälsooch sjukvård. Dosändring för Atarax Den gamla allergitabletten Atarax och andra medel som innehåller substansen hydroxicin bör inte ges i högre dos än 100 mg dagligen till vuxna. För äldre patienter gäller högst 50 mg. Detta fastslår nu den europeiska läkemedelsmyndighetens biverkningskommitté, PRAC. I dag är högsta rekommenderade dos 150 mg. Orsaken till skärpningen är att man sett en risk för hjärtrytmrubbningar med preparatet. Medlet används numera knappast vid allergi, snarare som lugnande medel, sömnmedel och vid klåda. Det tillhör den äldre typen av antihistaminer som har sedation som biverkan. ANTIBIOTIKUM I SINGELDOS Orbactiv heter ett nytt antibiotikum för hudinfektioner som bara ska ges som en enda dos, intravenöst. Det har nu fått en positiv rekommendation av den europeiska läkemedelskommittén, CHMP. Medlet är bland annat verksamt mot bakterier av typen stafylokocker, streptokocker och enterokocker. Att preparatet ges som singeldos gör att patienten kan få behandlingen som en enda spruta och slipper de annars vanliga magbiverkningarna av antibiotika. INBLICK 5 UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

6 NYHETER FARMACI & HÄLSA SATSNING PÅ PRAKTIK FÖR NYANLÄNDA Praktik för nyanlända farmaceuter ska göra vägen till jobb både kortare och smidigare. TEXT Olle Agebro Under de senaste åren har hundratals farmaceuter flytt till Sverige från bland annat konflikterna i Syrien. De har en hög kompetens som är efterfrågad i Sverige, men behöver vänta i minst två år på att få sin utbildning validerad av Socialstyrelsen innan de kan få anställning. Om detta problem handlade vårt reportage i förra numret av Inblick Farmaci & Hälsa. Nu gör Kronans Apotek en satsning tillsammans med Arbetsförmedlingen för att snabba upp processen och göra vägen till jobb enklare och kortare. I projektet erbjuds de nyanlända farmaceuterna praktik medan de ansöker om prövning och väntar in provtillfällen. Genom att ge nyanlända möjlighet till praktik under tiden de ansöker om validering får de en bättre förståelse för både fackspråket och hur det fungerar på apotek i just Sverige. Det ger bättre förutsättningar att klara både språktest och farmaceutiska prov, säger Liza Andersin, HR-specialist på Kronans Apotek. Kodein till barn under 12 stoppas Kodein rekommenderas inte längre vid förkylning och hosta till personer under 18 år medan barn under 12 år inte alls ska behandlas med kodeinhaltiga medel. Detta fastslår den europeiska kommittén för läkemedelsbiverkningar, PRAC. Orsaken är framför allt risken för andningsdepression. Flytande mediciner som innehåller kodein bör endast säljas i barnsäkra behållare, fastslår kommittén. Sedan tidigare finns även restriktioner för kodein som smärtbehandling hos barn. Bild: getty Images Nya vägar mot ett livslångt lärande. Kedjor startar egen receptarieutbildning Nu kan egenvårdspersonalen hos de tre största kedjorna gå en receptarieutbildning. Samtidigt som de har jobbet kvar. TEXT Petra Westlin I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar startar Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans Apotek en särskild receptarieutbildning för redan anställd personal. Alla egenvårdsrådgivare inom företagen kan söka till distansutbildningen. Sökande från orter där det saknas eller är för få farmaceuter kommer att prioriteras. De antagna behåller sin anställning och förväntas kunna jobba deltid samtidigt som de studerar. Tanja Greter, utvecklare på Unionen, välkomnar initiativet men önskar att alla aktörer på apoteksmarknaden erbjöd sin personal samma kompetensutveckling. Standardbehandlingen för Parkinsons sjukdom är sedan länge L-dopa. Tyvärr orsakar denna medicin hos många patienter bieffekter i form av ofrivilliga rörelser, så kallade dyskinesier. Men nu har forskare vid Karolinska Det är väldigt positivt med livslångt lärande. Men det är synd att inte kedjorna har gått samman allihop. Det hade minskat risken för lojalitetskonflikter. Effekten kan bli minskad fri rörlighet och att man känner sig livegen i det företag man fått utbildning av. Apotek Hjärtat har störst andel utbildningsplatser, tjugo stycken, medan Apoteket AB och Kronans apotek har tio platser vardera. För Unionens medlemmar finns förbundets studiestöd att söka. Studiestödet kan plockas ut kontinuerligt och täcka en del av kostnaderna för kurslitteratur och labbrock, förklarar Tanja Greter. Ny substans mot ofrivilliga rörelser Institutet och Lunds universitet funnit en substans som heter eltoprazine som stimulerar serotoninreceptorer i hjärnan. Detta har visat sig ge en avsevärd förbättring av de ofrivilliga rörelserna hos patienterna. Bild: getty Images 6 INBLICK UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

7 221 Fogra39 TAC300 Coated actavis.se Fri från konserveringsmedel! Rosacea kan orsaka starka känslor. Rosacea är en hudsjukdom som drabbar upp till var tionde svensk och vanligen bryter ut i 30 års åldern. Rosazol är ett receptfritt läkemedel för dig som fått diagnosen rosacea fastställd av läkare. Hud krämen hjälper till att dämpa utslagen och rodnaden i huden och finns att köpa på ditt apotek. ROS178_jan2015 / ROS rosazol.se metronidazol 1% Rosazol 1% kräm 25 g (metronidazol 1%) är ett receptfritt läkemedel för behandling av rodnad och hudutslag vid rosacea. En läkare bör ha fastställt diagnosen rosacea före använding. Krämen påstryks 2 gånger dagligen i ett tunt lager på de hudpartier i ansiktet som ska behandlas. Normal behandlingstid är 3-4 månader. Kontakta din läkare om du upplever kraftig hudirritation eller att behandlingen inte hjälper. Undvik UV-exponering (solning, solarium och UV-lampa) och kontakt med ögon och slemhinnor under behandlingstiden. Bör ej användas till barn. Läs bipacksedeln före användning. För mer information se UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

8 NYHETER FARMACI & HÄLSA STORMÖTE FÖR APOTEKSTEKNIKER TEXT Jonatan Leman Sedan 1991 har föreningen EAPT (European Association of Pharmacy Technicians) en gång om året kallat till möte för att diskutera situationen för Europas apotekstekniker. Syftet är att utbyta erfarenheter och verka för ökat samarbete. Årets möte ägde rum i Hamburg den mars. Vi gick igenom hur utbildningen för apotekstekniker ser ut i de olika länderna, och vilka arbetsuppgifter de har på öppenvårdsapotek och sjukhusapotek. Skillnaderna är väldigt stora i båda fallen, säger Carina Jansson, seniorkonsult på Unionen, som deltog tillsammans med Gunilla Andersson från branschrådet och Magnus Kjellsson, internationell chef på Unionen. Varje land får skriva en rapport om vad som har skett det senaste året vad gäller antal medlemmar, landets apoteksstrategi, villkor, löner etc. I mötet ingick också ett studiebesök på Eucerin, som tillverkar många av de hudprodukter som endast säljs på apotek. Det finns många lärdomar att fundera över och eventuellt använda oss av i Sverige. Vi diskuterade även den registrering av EAPT i Bryssel som vi vill göra för att ha större chans att påverka inom EU, säger Carina Jansson. Diabetesmedel mot lågt socker Vissa diabetesmediciner skyddar inte bara mot högt utan även mot lågt blodsocker. Det visar en överraskande studie vid Lunds universitet. Det gäller medel av typen DPP4-hämmare, såsom Januvia och Galvus, som på djur ger stöd åt blodsockernivån när den hotar att bli för låg. Lågt blodsocker är ett vanligt problem hos diabetiker, exempelvis när de fått i sig för lite mat efter träning eller tagit för mycket insulin. Pradaxa har nu äntligen fått ett bra motmedel. NYTT MEDEL MOT BLODFÖRTUNNARE Pradaxa blir den första av de nya blodförtunnande medicinerna som får ett effektivt motmedel. TEXT Mats Nilsson-Lehback Att förebygga blodproppar med antikoagulerande läkemedel är vanligt, särskilt hos äldre. Sådan behandling ges bland annat vid tidigare blodpropp, stroke, fel på en hjärtklaff eller om man drabbats av så kallat förmaksflimmer i hjärtat. Det ledande läkemedlet på området har länge varit Warfarin, som i Sverige är känt under produktnamnet Waran. Men detta gamla preparat kräver täta kontroller. Patienten måste regelbundet, ofta en eller flera gånger i månaden, gå och lämna prov på blodets levringsförmåga. Sedan bestämmer läkaren dosen med ledning av det aktuella värdet. För några år sedan kom en helt ny typ av antikoagulerande medel. De ger stora fördelar eftersom de har fast dosering och inte kräver fortlöpande kontroller av levringsförmågan. Inte heller är de känsliga för patientens kost, till skillnad från Waran där mat rik på K-vitamin kan minska effekten. Dessutom förmodades risken för blödningar vara mindre med de nya läkemedlen. Men de nya preparaten har inte blivit den succé som många hoppats på. Förklaringen är bland annat biverkningar och behovet av ett verksamt motmedel mot den blodförtunnande behandlingen. Ett sådant motmedel behövs exempelvis om patienten får en för hög medicindos och börjar blöda eller om det behövs en akut operation. Waran har ett verksamt motmedel i form av K-vitamin, som alltså återställer blodets levringsförmåga. För de nya preparaten har motsvarande medel hittills saknats. Men nu har det första av de nya antikoagulerande preparaten, Pradaxa, fått ett verksamt motmedel. Substansen i fråga heter Idarucizumab och är en human antikropp mot den aktiva substansen i Pradaxa. Data från kliniska studier visar att det ger ett omedelbart, fullständigt och bestående upphävande av Pradaxas blodförtunnande effekt. Ansökan om godkännande av motmedlet behandlas just nu med förtur av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Även i USA och Kanada finns ansökningar. Patientgruppens storlek och problemen med blödningar gör det till en viktig nyhet på läkemedelsområdet. Bild: getty Images 8 INBLICK UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

9 FARMACI & HÄLSA NYHETER Tyck till om din bransch Nu finns det nya branschrådet inom Farmaci & Hälsa på plats. Ta chansen att påverka! På den årliga konferensen för Farmaci & Hälsa i mars valdes det nya branschrådet. I deras uppdrag ingår bland annat att bygga nätverk, svara på remisser och lyfta fram viktiga frågor för branschen i stort. Den april höll rådet sitt första möte i Stockholm. Några av de frågor man vill fokusera på står klara redan nu. Det handlar till exempel om att skapa opinion både internt och externt, öka bevakningen av life science, starta ett nyhetsbrev och att hitta bättre verktyg för att företagen ska agera på de fackliga inspelen. Men man tar gärna emot fler förslag på frågor eller andra tankar. Det nya branschrådet består av Mikael Hansson, AstraZeneca, Lena Talbäck, Apotek Hjärtat, Gunilla Andersson, Kronans Apotek, Jenny Carlsson, Apoteket Svanen, Kristina Hallberg, Kronans Apotek, Eva Lagerholm, Octapharma, Margareta Helsing, Apoteket AB, Peter Wang, AstraZeneca, Susanne Danielsson Lindberg, Apotek Produktion & Laboratorier, Thomas Jönsson, Unique Dental, Sara Rydberg, Unique Dental och Carina Jansson, Unionen. Frågor och synpunkter skickas till: branschrad.farmaci-halsa@unionen.se Bild: getty Images Verkar medan du sover Det enda fluorsköljet som ingår i högkostnadsskyddet! Dentan (innehåller natriumfluorid) förbygger karies. Finns som receptfritt och receptbelagt läkemedel, läs bipacksedeln noga före användning. Marknadsförs av Meda OTC, INBLICK 9 UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

10 NY FORSKNING FARMACI & HÄLSA Gentest avslöjar läkemedelsnytta Forskningen kring genetiskt styrd läkemedelsbehandling gör nu stora framryckningar. Ett gentest kan säga vem som har mest nytta av vanliga kolesterolsänkande mediciner. TEXT Mats Nilsson-Lehback Med hjälp av ett enklare prov på arvsmassan kan man se vilka personer som har störst glädje av behandling med kolesterolsänkande medel av typen statiner. Detta visar en ny studie, där svenska forskare och patienter ingår. Forskarna har analyserat data från fem olika studier med totalt deltagare. Däribland en undersökning av sambandet mellan mat och cancer i Malmö samt fyra kliniska prövningar med förebyggande behandling med statiner hos personer med normala kolesterolvärden. Exempel på sådana mediciner är Lipitor och Pravastatin, med synonymer. Denna typ av läkemedel tillhör de allra mest sålda och studien har därför stort intresse. Det anses i dag att de skyddar hjärtat även hos personer som inte lider av högt kolesterol. I kartläggningen användes ett test av 27 genetiska varianter som man vet har samband med ökad risk för hjärtinfarkt och annan kranskärlssjukdom. Man fann att personer med den högsta genetiska risken enligt testet hade 72 procent högre risk för hjärtsjukdom än de med den lägsta. Detta efter att man neutraliserat för effekter av andra kända riskfaktorer. Dessutom hade gentestet ett starkt samband med effekten av den förebyggande medicineringen på hjärtrisken. Personer med den mest riskabla genetiska profilen fick en 48-procentig ned- gång i sin risk att insjukna i hjärtinfarkt och annan kranskärlssjukdom. Motsvarande siffra i gruppen med den mest gynnsamma genetiska profilen var 13 och i mellangruppen 29 procent. Den allra största relativa nyttan av statinbehandling fick de som hade den sämsta genprofilen, men ännu inte drabbats av någon sjukdom i hjärta och kärl, alltså vad som kallas primärprevention. För dessa gav medicineringen en 50-procentig riskminskning. Den lägsta relativa nyttan fick de patienter som redan drabbats av sådan sjukdom, men som tillhörde gruppen med den lägsta genetiska risken. För den gav den förebyggande medicineringen endast 3 procents minskad risk. Studien visar alltså att det med hjälp av gentestet går att upptäcka personer som löper hög risk att drabbas av hjärtsjukdom och som har mycket att vinna på statinbehandling. Mycket talar därmed för att man bör komplettera med ett gentest vid bedömningen av patienters risk. Professor Olle Melander vid Skånes universitetssjukhus är en av forskarna bakom den nya studien. Genom att låta patienter med högt blodtryck eller andra redan etablerade riskfaktorer genomgå gentestet kan man hitta fler som har nytta av förebyggande mediciner, menar han. SÅ FUNKAR ETT GENTEST Farmakogenetik är den forskningsgren som bland annat letar efter genetiska dispositioner som fungerar som riskfaktorer och där risken påverkas av läkemedel. Man använder sig av det som kallas»single nucleotide polymorphism«(snp), vilket är ställen på arvsmassan där någon av dess byggstenar, nukleotiderna, skiljer sig åt mellan människor. Med statistiska metoder påvisas samband mellan enstaka eller kluster av sådana SNP:er och sjukdomar respektive behandlingseffekter. Man kan sedan med ett vanligt blodprov testa om en person har den genetiska dispositionen i fråga. Ett gentest visar vem som löper hög risk att drabbas av hjärtsjukdom. Bild: getty Images Actavis AB, Stockholm. FLU200_feb INBLICK UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

11 NYHET! Actavis AB, Stockholm. FLU200_feb Xero får nytt namn och nya kläder. Välkommen Flux Dry Mouth! I Flux-familjen ingår nu även produkter mot torr mun. Det är produkterna som nu heter Flux Dry Mouth. Först ut är Flux Dry Mouth Xero- Rinse och Gel. Båda har samma innehåll som tidigare. Produkterna har en salivstimulerande effekt, de återfuktar och smörjer. Båda produkterna innehåller dessutom fluor, 0,2% NaF (Rinse) och 1000 ppm F (Gel). Besök gärna för mer information. Har du fluxat idag? UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

12 UTBLICK FARMACI & HÄLSA ALTERNATIV MEDICIN FRODAS I TYSKLAND Alternativa mediciner debatteras flitigt i Sverige. I antroposofins vagga Tyskland är de kritiska rösterna däremot få. Här samverkar olika läror i en lönsam industri. Men till vilket pris? TEXT Andreas Hermansson ILLUSTRATION Annika Carlsson Det finns en stor acceptans för alternativ medicin i Tyskland, både inom sjukvården och bland allmänheten. Enligt Bundesinstitut für Arzneimittel und Medizinprodukte, enkelt uttryckt den tyska motsvarigheten till Läkemedelsverket, är cirka 70 procent av landets befolkning positivt inställd till alternativ medicin. Teorierna kring antroposofisk medicin tog fart här under 1920-talet. Tillsammans med övrig alternativmedicin är det i dag en mångmiljardindustri som omsätter cirka 90 miljarder kronor per år i Tyskland. Drygt hälften betalas av patienter, andra hälften bekostas via sjukförsäkringar. Jämfört med debatten i Sverige är det ändå förvånansvärt få som känner sig manade att kritisera antroposofisk medicin. Det är helt enkelt inte tysk tradition att kritisera andra läkare. Sedan verkar det vara viktigt för många av mina landsmän att antroposofin är en gammal tysk lära, även inom läkarkåren, förklarar professor Edzard Ernst. Han är specialiserad på studier av kompletterande och alternativ medicin och har publicerat flera kritiska böcker kring ämnet.»trick or Treatment?«från 2009 blev framröstad till årets vetenskapsbok i hemlandet Tyskland. Evidensbaserad medicin har inte slagit ut andra principer hos den tyske läkaren. Tysk medicin är en mix av bevis-, eminens- och erfarenhetsbaserad medicin, där enklaver av medicin som inte är evidensbaserad tillåts samexistera, säger Edzard Ernst och fortsätter: Tyskland har länge varit det förlovade landet för alla sorters alternativ medicin. Antagandet att»naturligt är samma sak som ofarligt«exploateras hänsynslöst i marknadsföringen av den här typen av produkter. Peter Zimmerman är legitimerad psykolog. Han sitter även i styrelsen för det antroposofiska universitetssjukhuset i Herdecke, Gemeinschaftskrankenhaus Herdecke. Zimmerman har följt vår svenska debatt med viss förvåning. Han menar att polariseringen mellan alternativa behandlingsmetoder och reguljär medicin inte alls är lika påfallande i Tyskland. 80 procent av de läkare som skickar patienter vidare till oss är vanliga läkare som inte själva praktiserar antroposofisk medicin. Den tyska allmänvården vet att våra läkare känner till båda sidor och respekterar det, konstaterar Peter Zimmerman. Universitetssjukhuset i Herdecke behandlar årligen över patienter och skulle, enligt Zimmerman, aldrig kunna fungera om de enbart behandlade antroposofer. Han likställer läget i Sverige nu med Tyskland 1976, då en stor genomgång av alla alternativa mediciner genomfördes. Det tog tio år för utredningen att bli färdig. I de fall där man kunde fastlägga att de aktiva ingredienserna inte var skadliga för patienten godkändes preparaten. En bra sak var att tyska staten startade Dialogforum år 2000, där läkare från olika läror samlades och utbytte information med varandra. Forumet finns kvar och jag tror att det har bidragit till att minska skepsisen. Peter Zimmerman menar vidare att många kritiker är felinformerade om hur den antroposofiska medicinen praktiseras och poängterar att information om kompletterande behandlingar och alternativmedicin i dag inkluderas i de tyska läkarutbildningarna. Jag tycker det är lite märkligt att Sverige känner ett sådant behov av att skapa egna lagar mot sådant som prövats och länge använts i andra europeiska länder. Behöver verkligen en svensk patient mer beskydd än en tysk patient? frågar Peter Zimmerman. Edzard Ernst, aktuell med boken»scientist in Wonderland«, håller med om att det vore fel att lagstifta bort antroposofisk medicin. Men han är starkt kritisk till dagens system. Jag är emot generella förbud. Däremot borde all patientinformation bli mycket bättre. Sedan ska inte ickeevidensbaserade mediciner kunna subventioneras med statliga medel. Vill man få ovetenskaplig behandling ska man få det, så länge man bekostar det själv. Allt annat vore ett hån mot vetenskapen, avslutar professor Ernst. ANTROPOSOFISK MEDICIN I TYSKLAND Antroposofisk medicin regleras i Tyskland enligt EU:s direktiv för homeopatiska metoder 2001/83/EU. Produkterna genomgår en rigorös kontroll vad gäller säkerhet och kvalitet, men det ställs inte samma krav på medicinens effektivitet som när det gäller konventionell medicin. I dagsläget finns inga planer på att se över eller ändra praxis i Tyskland. Detta trots känsliga frågor som mistelpreparats påstådda inverkan på cancer eller antroposofins skepsis mot vaccination i samband med de mässlingsutbrott som drabbat landet. 12 INBLICK UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

13 Tablett eller mistelpreparat? De medicinska skolorna står sida vid sida i Tyskland. INBLICK 13 UNIONEN_FARMACI_2-13_INLAGA-nyheter-rep_ JB_UL.indd :06

14 Hur länge kan en fästing leva? Testa dina kunskaper på som nu är mobilanpassad. Droppar som stoppar fästingar, loppor och löss. Frontline vet. spot-on och kutan spray (fipronil) för hund och katt. Behandling och förebyggande behandling mot fästingar och loppor. Behandling mot löss. Frontline Comp spot-on (fipronil/s-metopren). Behandling och förebyggande behandling mot fästingar och loppor på hund, katt och iller. Behandling mot pälsätande löss på hund och katt. Förebygger loppsmitta i miljön genom hämning av utvecklingen av alla immatura stadier. Viktiga kontraindikationer: använd inte på kaniner. Försiktighet: behandla inte hundar/katter yngre än 8 veckor eller illrar yngre än 6 månader. Följ viktintervallet/doseringsanvisningen på förpackningen. Behandlade djur bör inte hanteras förrän applikationsstället har torkat. Datum för senaste produktresumé: Frontline spot-on 100 mg/ml: 01/2010, Frontline spray 2,5 mg/ml: 03/2011, Frontline Comp: 11/2012. Receptfritt djurläkemedel. För mer information: se Läs bipacksedeln före användning. Merial Norden A/S, Box 169, Malmö. Tel: FL/SE/101/02.14 RELEVANS.NET MERI-1291_annons_E-learning_195x265_SE.indd 1 30/03/15 10:47 UNIONEN_FARMACI_14-19_INLAGA-reportage_ JB_UL.indd :07

15 FARMACI & HÄLSA REPORTAGE Linda Melén är konsulent inom läkemedel ett omstritt yrke i förvandling. ATT HANDLA MED HALSA Myterna om läkemedelskonsulenter är många. Somliga ser dem som skrupelfria säljare, andra som en oumbärlig källa till ny kunskap. Vi tar rygg på konsulenten Linda Melén en dag på jobbet. Hur tänker hon? TEXT Henrik Sahl Johansson FOTO Camilla Lindqvist INBLICK :47 UNIONEN_FARMACI_14-19_INLAGA-reportage_ JB_UL.indd :07

16 REPORTAGE FARMACI & HÄLSA SÅ BLIR MAN LÄKE- MEDELSKONSULENT För att arbeta som auktoriserad läkemedelskonsulent krävs en LIF-certifiering, som fås efter att man tenterat kursen Medicinsk grundutbildning (MGU). I en MGU ingår studier i anatomi, farmakologi och sjukdomslära. Har man sedan tidigare en läkarexamen, tandläkarexamen eller apotekarexamen är man undantagen denna kurs. Det finns ingen exakt siffra på hur många som arbetar som läkemedelskonsulenter i Sverige, men enligt LIF har antalet minskat under 2000-talet. Detta beror delvis på att rollen som informatör har förändrats och att branschens storlek har krympt. Från Akademiska sjukhusets tredje våning ser man ut över Studenternas idrottsplats. Det är en gråmulen måndag, men i det ljusa rummet på den geriatriska avdelningen är atmosfären allt annat än dunkel. Linda Melén är på besök för att hälsa på ett par av de dietister som hon lärde känna när hon inledde sin karriär som läkemedelskonsulent, just här på Akademiska i Uppsala. Hon är anställd av läkemedelsföretaget Fresenius Kabi, ett internationellt företag specialiserat inom infusionsterapi, medicinteknik och klinisk nutrition. Om säljarsituationer emellanåt kan vara tuffa eller stela så märks det inte nu: Linda och dietisterna Sofia Forsberg och Susanne Eriksson framstår snarare som gamla vänner än som säljare och kund. Vissa människor sitter med armarna korsade när jag träffar dem, men de allra flesta är väldigt neutrala och trevliga. Och så plötsligt möter man personer med det här stora leendet. Då blir man så glad, säger Linda Melén. Hon tycker om sitt jobb. Särskilt i sådana här situationer när hon får möta kunder som med tiden har kommit att bli som hennes kollegor. Som säljare inom läkemedelsbranschen är Linda ständigt ute och besöker läkare, sjuksköterskor och sjukvårdspersonal. Det är ett varierande arbete som kräver såväl djupkunskap om medicinska frågor som en förmåga att läsa av dem hon träffar. Arbetet handlar om ett samarbete mellan mig och sjukvårdspersonalen. De har ett problem, jag vill hjälpa dem att lösa det. Hur kan vi göra för att hitta det bästa för patienten? säger Linda. De allra flesta läkemedelskonsulenter, eller produktspecialister som de också kallas, har en bakgrund inom sjukvården. Många är farmaceuter eller sjuksköterskor i grunden, men det förekommer också att personer kommer från andra branscher. Linda Melén är utbildad nutritionist, och att hon hamnade i konsulentyrket berodde mest på en lycklig slump. Jag började på ett annat spår som inte 16 INBLICK UNIONEN_FARMACI_14-19_INLAGA-reportage_ JB_UL.indd :07

17 FARMACI & HÄLSA REPORTAGE Linda i ett säljmöte med dietisterna Sofia Forsberg och Susanne Eriksson.»De har ett problem, jag vill hjälpa dem att lösa det. Hur kan vi göra för att hitta det bästa för patienten?«passade mig. Men så fick jag se en annons som handlade om nutrition. Då visste jag ingenting om branschen det var som att en ny värld öppnade sig. Mötet mellan läkemedelskonsulenten och vårdpersonalen har flera funktioner. Framför allt är det förstås ett tillfälle för konsulenten att marknadsföra och informera om sina produkter. Men för läkare och sjuksköterskor innebär mötet också en chans till fortbildning om vad som sker inom läkemedelsbranschen. De två dietister som Linda träffar just den här dagen tycker att konsulenten fyller en viktig funktion i en allt mer komplex läkemedelsvärld. Vi behöver den här informationen, så varför då inte få den direkt från källan? Vi behöver ju ligga i framkant, det händer så mycket inom vårt område, säger dietisten Sofia Forsberg. Tanja Greter, utvecklare på Unionen, säger att det är viktigt att det finns möjlighet för de anställda att utveckla sin kompetens. Men hon tycker att det är problematiskt om konsulenten blir den enda vägen till ny information. Hon jämför med apoteksbranschen, som präglas av en liknande utveckling. Många anställda på apotek får inte den kompetensutveckling som de behöver. Då är det är vanligt att konsulenterna blir en viktig, ibland enda, kunskapskälla till nya läkemedel och produkter, säger Tanja Greter. För att läkare och vårdpersonal inte ska kunna påverkas på ett otillbörligt sätt följer läkemedelskonsulenterna strikta etiska regler, framtagna av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Läkemedelsindustriföreningen (LIF). Under årens lopp har reglerna blivit snävare. Efter att en granskning i början av 2000-talet avslöjat att läkare tagit emot gåvor av konsulenter förbjöd exempelvis vissa landsting individuella möten mellan läkemedelskonsulenter och läkare. Samtidigt som Linda Melén tycker att det är bra att branschen präglas av transparens och öppna redovisningar av utgifter är hon kritisk till hur vissa regler gjort det allt svårare att samverka med vårdbolagen och landstingen. Som exempel lyfter hon fram en förändring som infördes vid årsskiftet, vilken innebär att läkemedelsföretagen inte längre får betala kostnader i samband med så kallade kongressresor. Tidigare kunde vi som läkemedelsföretag dela på kostnaden med sjukvårdspersonal vid kongresser. Jag tycker att det är negativt att den möjligheten har försvunnit, eftersom både läkemedelsföretagen och sjukvårdarna tjänade på det här samarbetet. Personligen kan jag undra om det blir färre personer från sjukvården som har möjlighet att åka i väg och fortbilda sig i framtiden, säger Linda. Tanja Greter betonar vikten av att utbildning sker helt opartiskt, samtidigt som hon menar att Unionen inte ser något generellt problem i att läkemedelsbranschen är med och medfinansierar kongresser, så länge obundenheten kan bevaras. Problemet är bara att det är så svårt att säkerställa just en sådan obundenhet. Ser man att personalen får mindre kompetensutveckling än de har behov av så måste det problemet självklart lösas. Om det då innebär att man omförhandlar och gör ett nytt avtal mellan arbetsgivare och bransch där man säkerställer obundenhet, det lägger vi oss egentligen inte i, säger Tanja Greter och fortsätter: Men det är klart att det är ett gissel att se till att det här blir helt opartiskt. En lösning skulle kunna vara att flera branschaktörer går samman. INBLICK 17 UNIONEN_FARMACI_14-19_INLAGA-reportage_ JB_UL.indd :07

18 REPORTAGE FARMACI & HÄLSA DEN SVENSKA LÄKE- MEDELSBRANSCHEN Den totala svenska läkemedelsförsäljningen hade 2014 ett värde av 32,8 miljarder kronor. Det är en ökning på 4,3 procent från föregående år. Läkemedelsbranschen utgör också den näst största nettoexporterande branschen i Sverige exporterades läkemedel till ett värde av 56 miljarder kronor, med ett positivt handelsnetto på 26 miljarder kronor. Sveriges läkemedelskostnader ligger i nivå med, eller strax under, det internationella genomsnittet var den svenska hälsooch sjukvårdens kostnader 9,5 procent av BNP, jämfört med OECD-genomsnittet på 9,3 procent. Samma år uppgick våra läkemedelskostnader per capita till 474 amerikanska dollar. OECD-genomsnittet var 495,5 dollar per capita. Linda styr själv sina dagar och vilka kunder hon träffar. Det exakta utfallet vad som hänt med fortbildningen, om den har minskat, hur mycket den har minskat får vi säkert se efter årets slut. Men naturligtvis hoppas vi att arbetsgivaren tar sitt ansvar, säger Rikard Pellas. Linda Meléns arbetsdag fortsätter på infektionskliniken och ett möte med en ny kund. Vi tar vägen genom kulverten för att spara tid. Att vara läkemedelskonsulent betyder att man har flera arbetsplatser som man rör sig mellan, med kontoret ständigt på fickan. Jag ansvarar själv för att boka in möten och träffa alla kunder, vilket innebär en del resor och att jag måste hålla uppe min egen energinivå, säger Linda, som förutom Uppsala även arbetar i Stockholm och Dalarna. Sedan sommaren 2014 har även reglerna kring vad läkemedelskonsulenter får dela ut under kundbesöken skärpts. Tidigare fick man dela ut material med yrkesmässig relevans vars värde understeg 100 kronor, exempelvis block och pennor. I det avtal som började gälla i fjol anges det att endast informationsmaterial, såsom blanketter, får delas ut. Ibland när vi har skrivit på olika dokument hos kunder kan det slå mig:»tänk om pennan blev kvar nu!«. Det skulle vara förbjudet, säger Linda.»Ibland kan det slå mig: Tänk om pennan blev kvar nu! Det skulle vara förbjudet. «Det avtal som reglerar hur läkemedelsbranschen får sponsra exempelvis kongressresor slöts i fjol mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech, och började gälla från den första januari i år. Rikard Pellas är compliance officer på LIF och sakkunnig inom branschens etiska regelverk. På frågan om möjligheten för läkemedelsbranschen att bekosta vissa delar av exempelvis utbildningskongresser hänvisar han till att det i första hand är en fråga för arbetsgivaren. Alla parter är överens om att vid kongressresor ska arbetsgivaren ta kostnaderna. Det här är en arbetsgivarfråga, säger Rikard Pellas. Men det kan uppstå situationer där arbetsgivaren inte har råd med resor? Ja precis, så kan det vara. Reglerna började gälla nu från januari Hennes formella titel är key customer manager, vilket innebär att hon ansvarar för ett antal större kundportföljer. Vid sidan om möten består jobbet också av föreläsningar och utbildningar inför större grupper. För att hålla sig ajour ägnar Linda en del av sin tid åt att förkovra sig genom studier och rapporter från branschen. Det är en stor fördel att ha kommit från en forskningsförberedande utbildning. Det gör att jag har lättare att läsa studier med kritisk blick, säger hon. När jag undrar vad som är bäst med konsultyrket ber Linda om en stunds betänketid. Till slut svarar hon att det, för henne som för många andra, är det mänskliga mötet som betyder mest. Jag gillar att diskutera saker, att sitta ner med folk och höra hur de resonerar. Vad tänker de, vilka situationer ställs de inför, hur kan mina preparat göra nytta? Jag upplever att jag är en del av läkemedelsutvecklingen fast jag är med ett steg bakom. Jag känner att jag gör skillnad, på mitt sätt, säger Linda Melén. 18 INBLICK UNIONEN_FARMACI_14-19_INLAGA-reportage_ JB_UL.indd :07

19 UNIONEN_FARMACI_14-19_INLAGA-reportage_ JB_UL.indd :07

20 AKTUELLT FARMACI & HÄLSA FETMA ÖKAR Fetman ökar i socialt utsatta grupper. Kvinnor har lägst BMI i Stockholm och högst i Sörmland. Män har lägst BMI i Halland och högst i Örebro. KORT UTBILDNING = SÄMRE HÄLSA För kvinnor utan gymnasieutbildning är hälsoutvecklingen generellt sett sämre än snittet. Gapet mellan grupperna ökar. BMI 13 BMI BÄTTRE LEVNADSVANOR Dödligheten i hjärtinfarkter och lungcancer minskar. 84,5 82,6 80,6 78,5 KVINNOR HALLAND VÄSTERNORRLAND MÄN HALLAND NORRBOTTEN 1990 DOG PERSONER I AKUTA HJÄRTINFARKTER DOG MEDELLIVSLÄNGDEN ÖKAR Vi lever allt längre. Den återstående förväntade livslängden från födseln är längst i Halland och kortast i norra Sverige. 44% 24% 80, Bättre folkhälsa för vem då? Svenskar är friskare än någonsin. Samtidigt ökar ojämlikheten mellan olika sociala grupper. Vi låter experterna reda ut vem som egentligen mår bättre, och sämre, i dagens Sverige. TEXT Jakob Svärd Svenskarnas medellivslängd ökar och för varje år som går blir vi allt bättre på att hålla oss informerade kring olika hälsorisker. Men långt ifrån alla har samma förutsättningar att må bra i välfärdslandet Sverige. Detta visar en riksomfattande undersökning som Socialstyrelsen gjort. Marianne Aggestam, projektledare på Socialstyrelsen, är en av dem som jobbat med att få fram den nyligen utkomna rapporten»öppna jämförelser folkhälsa 2014«: Våra öppna jämförelser baseras på att vi gör jämförelser på regional nivå och just nu är det mycket i utfallet där som visar på att det går åt rätt håll gällande medellivslängd, hjärt-kärlsjukdomar och dödlighet i största allmänhet, säger hon och fortsätter: Men sedan, när vi bryter ner den här datan på lite andra nivåer exempelvis huruvida du är kvinna eller man, eller vilken utbildningsnivå du har då ser vi plötsligt ganska stora variationer och skillnader, förklarar Marianne. Alla samhällsgrupper åtnjuter nämligen inte alls samma positiva utveckling. Det vi kan se är att personer som endast har en förgymnasial utbildning är en av de grupper som lider mest av de här ökande klyftorna. De har inte en lika gynnsam utveckling som övriga grupper. Om du sedan dessutom råkar vara kvinna ser det ännu sämre ut. Marianne Aggestam menar att åtgärder måste vidtas på regional nivå, av huvudmän som har specifika kunskaper om de olika regionernas särskilda förutsättningar. Det kan handla om allt från ökad trafiksäkerhetsinformation till att sprida kunskaper om olika sjukdomar. 20 INBLICK UNIONEN_FARMACI_20-32_INLAGA-rep-kronika_ JB_UL.indd :07

21 FARMACI & HÄLSA AKTUELLT FLER ÄR LÅNGTIDS- ARBETSLÖSA Ökning sker i nästan alla landsting. Uppsala har få procent långtidsarbetslösa. Gävleborg har flest. 5,4 2,5 21% FG 12% G 7% EG FG G EG RÖKNINGEN MINSKAR Rökningen är starkt kopplad till utbildning. Det är stor skillnad i antal rökare för kvinnor år med förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning % 24% ALKOHOLMISSBRUKET MINSKAR Vi ser en tydlig nedåtgående trend för riskkonsumtion av alkohol bland unga män. FLER UNGA LIDER AV PSYKISK OHÄLSA Den psykiska ohälsan når höga nivåer i vissa grupper. Särskilt drabbade är unga kvinnor. FORTSATT HÖG FYSISK AKTIVITET Hela 66 procent av Sveriges befolkning uppnår 3,5 timmars måttligt ansträngande aktivitet i veckan. 66% Källa: Socialstyrelsen Folkhälsoforskaren Margareta Kristenson, som agerat vetenskapligt råd åt Socialstyrelsen under jämförelserna, framhåller även vikten av att ta ett större helhetsgrepp på nationell nivå. Folkhälsa är politik, menar hon, och de slutsatser man kommit fram till i rapporten visar egentligen inte på några nya trender. Även om tillvägagångssättet varit lite annorlunda. Folkhälsorapporter har överlag alltid handlat om att visa på skillnader mellan ålder och kön, eller möjligtvis mellan olika regioner. Men man har inte studerat sociala skillnader mellan olika grupper i detalj lika tydligt tidigare. Samtidigt upptäcker man inga nya fenomen går man tillbaka i tiden kan man se att sociala skillnader i folkhälsan har funnits länge. Men Margerata menar ändå att det finns anledning att höja på ett ögonbryn eller två när man tittar på resultatet av Socialstyrelsens senaste undersökning. I utlandet har man länge pratat om något som kallas för den nordiska välfärdsparadoxen. Sverige är ett bra exempel på det fenomenet: vi har ett unikt välfärdssystem med kostnadsfri skola och subventionerad hälso- och sjukvård. Så det borde inte behöva vara så här stora skillnader i folkhälsan mellan olika grupper. Men det är det. Skillnader som nu dessutom ökar. För att råda bot på den här trenden tror hon att de sociala livsvillkoren måste ändras. Det man framför allt ser när man tittar på det ökande gapet är att välbeställda får det bättre och bättre, medan de som har en grundutbildning som högsta utbildningsnivå har en oförändrad hälsonivå. Den upplevda hopplösheten är också mycket större hos gruppen med lägst inkomstnivåer, jämfört med den som har högst, säger Margareta Kristenson. En av de åtgärder som tagits på senare år i Sverige är Kommissionen för jämlik vård, som startades av LIF för snart tre år sedan. De har likt Socialstyrelsen 24% publicerat en egen rapport om de 2014 ökade ojämlikheterna inom folkhälsan. Vi ser den nu publicerade slutrapporten som ett viktigt inlägg i frågan om hur vården i Sverige kan bli mer jämlik. Det är viktiga förslag för att kunna gå från ord till handling. Det kommer att krävas kraftfulla åtgärder, sa Anders Blanck, vd i LIF, nyligen i ett uttalande. Margareta Kristenson hävdar vidare att några av de viktigaste åtgärder man kan göra för att minska klyftorna i folkhälsan är att försöka få till en politisk förändring. Och där upplever hon just nu att det ändå ser ganska positivt ut. I den arbetsgrupp jag jobbar i har vi haft en vänsterpartist och en moderat som samarbetat med varandra. Ingen ifrågasätter att vi måste råda bot på de ökande skillnaderna i hälsonivåer mellan olika sociala grupper. Vi måste jobba tillsammans. INBLICK 21 UNIONEN_FARMACI_20-32_INLAGA-rep-kronika_ JB_UL.indd :07

22 DIN BRANSCH FARMACI & HÄLSA Med hjärtat hos djuren Lär känna din bransch Stressade djurägare, personalbrist och nya parasiter. Det är tre utmaningar i vardagen för en djursjukskötare. Men Anna älskar sitt jobb och sina fyrbenta patienter. TEXT Jonatan Leman FOTO Carina Gran Anna von Bültzingslöwen Djursjuksköterska på Blå Stjärnan i Göteborg Vad gör du på jobbet? Jag är oftast på akuten. Första uppgiften är att göra en triagering, då man bedömer vilka av patienterna som är i störst behov av vård. Sedan assisterar jag veterinären vid åtgärder, ger sprutor, sätter dropp, skriver in djuren och startar deras fortsatta behandling. Hur hamnade du här? Jag har alltid älskat djur. Först jobbade jag på Island som hovslagare och hästtränare, men blev tvungen att sluta när jag blev avkastad in i en vägg och fick ett skalltrauma. Då sökte jag till en utbildning för djursjukskötare i England och pluggade där i tre år. Därefter arbetade jag som volontär med vita lejon i Sydafrika, innan jag flyttade till Göteborg och fick jobb på Blå Stjärnan Vilka är dina kollegor? Här på Blå Stjärnan har vi veterinärer, djursjukskötare, djurvårdare och administrativ personal. Djurvårdare har vissa begränsningar, bland annat i vilka preparat de får ge. De har inte samma utbildning som en djursjukskötare, det fungerar lite som undersköterskor och sjuksköterskor. Men vi jobbar extremt tätt och är helt beroende av varandra. Viktigaste frågan på ditt jobb nu? Djursjukvård är en stressig miljö. Djurägare har ofta högre krav på vården av sina djur än på sin egen vård, och de har inte alltid förståelse för att det är väntetid. Vi har heller inga vikarier som i humanvården, så det blir mycket övertid och schemaändringar med kort varsel. Nyligen blev djursjukskötare ett legitimerat yrke, vilket är jättebra, men det har också skapat en del förvirring kring vem som får göra vad. Kan man utveckla sin kompetens? Ja, till viss grad. Det finns ett amerikanskt program om man vill bli specialist inom till exempel kirurgi, anestesi eller intensivvård. Men då får man läsa på sin fritid. Och det skiljer sig mycket mellan olika arbetsplatser. Här hos oss har vi kurser där veterinärer från hela landet berättar om nya preparat och tekniker. Det är väldigt bra. Vilka utmaningar ser du framöver? Nu när vi öppnat upp gränserna kommer det in många nya parasiter. Särskilt från illegal smuggling där djur säljs i bakluckor på parkeringar. Vi har ett bra vaccinationsprogram för rabies, men det finns mycket annat läskigt, som den franska hjärtmasken hos hundar eller dvärgbandmasken hos rävar. När är ditt jobb som roligast? I skarpa lägen. När vi får in en riktigt dålig patient, som till exempel en förgiftad hund med kramper. Då känner jag att jag verkligen gör skillnad. Värst är att möta djurägare som inte tar sitt ansvar och låter djuren ligga sjuka alldeles för länge. Det är hjärtskärande att se. DJURSJUKSKÖTARE Anna jobbar bäst i skarpa lägen med akut sjuka djur. En legitimerad djursjukskötare arbetar med sjukvård och omvårdnad av alla typer av djur. I arbetet ingår bland annat att assistera veterinären vid undersökningar och operationer. Lönestatistik: kronor. Lediga jobb: God chans att få jobb. Utbildningstryck: Hård konkurrens. 22 INBLICK UNIONEN_FARMACI_20-32_INLAGA-rep-kronika_ JB_UL.indd :07 C_Salve