Grafisk produktion: Mediahavet AB Tryck: Samordningsförbundet Centrala Östergötland

Transkript

1 Årsredovisning 215

2 Grafisk produktion: Mediahavet AB Tryck: Samordningsförbundet Centrala Östergötland

3 Årsredovisning 215

4 Innehåll 1. Bakgrund och viktiga händelser under Organisation 7 3. Syfte och mål 9 4. Verksamhet under Linkooperativet Hemmalaget/Integrera Intensivteam Linköping Vidare Conexi Våga livet Tillsammans är vi starkare Försäkringsmedicinska funktions bedöm ningar för medarbetare i Åtvidaberg/Kinda START Samordningsförbundet; Tjugofem procents möjlighet Administrativ Resurs Till insats Förarbete och genomförande; Finsamkonferens Mera Koll Komhall En ingång Följeforskning, doktorandtjänst - En ingång Vägen till arbetsgivaren LikaOlika - delfinansiering Statistik Utvärderingar Hemsidan Utvecklingsområden för Förvaltningsberättelse för räkenskapsåret

5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. Samverkansutredningens betänkande SOU 2: Bakgrund och viktiga händelser under 215 Samordningsförbundet Centrala Östergötland utgår från Linköpings Samordningsförbund, som den 1 juli 21 utökades med Kinda och Åtvidabergs kommuner och därmed ändrades namnet till Samordningsförbundet Centrala Östergötland (SCÖ). Samordningsförbundet är en fristående juridisk person som bildades i slutet av 27 av försäkringskassan, Linköpings kommun, Region Östergötland och arbetsförmedlingen. Samordningsförbunden bygger sin verksamhet på Socialdepartementets lag (23:121) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Utfärdad Ändring införd till och med SFS 24:793. Syftet med SCÖ är att individer som står utanför arbetsmarknaden ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Detta kan ske genom insatser som utvecklar människors förmåga och funktioner mot egen försörjning. Inga individer ska hamna i en gråzon mellan olika huvudmän. SCÖ ska medverka till att insatser ges utifrån ett helhetsperspektiv för individen och att huvudmännens organisationer ska få möjlighet att tillsammans pröva nya arbetssätt, gärna ett integrerat arbetssätt som underlättar för individerna och organisationerna. Respektive myndighets ansvar och mål för individen ligger fast, men syftet är att samordna en effektiv resursanvändning och att se till individernas bästa ur ett långsiktigt perspektiv. Insatserna ska erbjuda möjligheter till andra insatser än vad som tidigare kunnat erbjudas. Vårt synsätt är att de olika organisationernas uppdrag flätas in i varandra. De flesta insatser börjar med en gemensam utbildning för handläggare från olika huvudmän, för att få och behålla en respekt för varandras uppdrag, möjligheter och begränsningar. SCÖ vill att rätt insats ska ske till rätt individ och i rätt tid. Förutom att insatserna vänder sig till individer kan insatserna även bestå av metodutveckling, där olika huvudmän kan få pröva att arbeta på ett nytt och mer effektivt arbetssätt och framförallt med ett större samarbete än tidigare. Allt för att individer med behov av samordnade insatser inte ska falla mellan stolarna. Aktuella individer för samordningsförbunden är individer i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade insatser och som uppbär offentlig försörjning. SCÖ arbetar inte med enskilda individer utan genom huvudmännens handläggare. En eller flera av huvudmännen är ägare till insatserna, där vanligtvis högst 9 procent av kostnaderna täckts av SCÖ. Med samverkan vill vi utgå från de olika individernas behov och tillsammans organisera verksamheter för att effektivt utnyttja SCÖ:s resurser. De ingående representanterna från de olika huvudmännen får respekt för och kunskap om varandras yrkesroller. Det till synes självklara förutsätter att huvudmännen bidrar med de resurser som finns inom var och ens ansvarsområde. Då detta ibland kan råka i konflikt med de mål och uppdrag och belöningssystem som finns hos respektive huvudman behövs en struktur som ger legitimitet åt SCÖ:s insatser. Styrelsen ger denna legitimitet och själva finansieringen ger strukturen. Viktiga händelser under 215 SCÖ har under 215 finansierat 19 olika insatser. Under året har fyra nya insatser startats. Steget avslutades vid årsskiftet De tre medarbetarna anställda i SCÖ sades upp på grund av arbetsbrist. Det tog olika lång tid för medarbetarna innan de fick nya arbeten. Välfärdsmässan som genomfördes i februari var välbesökt och hade fler utställare än tidigare år. Både handläggarna och deltagande insatser och verksamheter knyter nya kontakter och blir medvetna om varandras existens. Utvärderingen av Välfärdsmässan var väldigt positiv. Till mässan sammanställdes en insatskatalog av kansliet som i korthet beskrev finansierade insatser av SCÖ, samt ett lösblad med insatser/verksamheter som SCÖ ej finansierar. Insatskatalogen har efter mässan reviderats ett par gånger under 215. Ett arbete har också påbörjats med att skapa en intraktiv insatskatalog på hemsidan, så att den ska vara ständigt aktuell för handläggarna. I april genomfördes Nationella Rådet sin Finsamkonferens i Linköping, Konsert & Kongress, där SCÖ stod för det lokala värdskapet samt att tillsammans med företrädare för Nationella Rådet ta fram ett program för två dagars konferens. Arbetet påbörjades redan 214. Cirka 4 delegater kom från hela landet. SCÖ ansvarade också för en 5

6 lokal mässa, med ett liknande utbud som på Välfärdsmässan i samband med konferensen. Under året har åtta insatser avslutats varav två insatser implementerats i kansliets verksamhet. Det är Steget, som avslutats, Hemmalaget/Integrera som delvis implementerats i Kooptjänst Linköping, det sociala företaget Linkooperativet som klarar sin egen finansiering, Stadsmissionens sociala företag, insatsen Vidare, som upphört, Conexi, som upphört och Våga Livet, läkemedelsmissbrukinsatsen, som kommer att ansöka om mera medel för enbart metodutveckling under 216. START och Tillsammans är vi starkare har implementerats i kansliets verksamhet. Försäkringsmedicinska funktionsbedömningar för medarbetare i Åtvidaberg/Kinda är en uppskattad integrerad samverkan, där alla fyra huvudmännens olika organisationer möts för att tillsammans diskutera hantering av individer med komplexa behov, samt informera om sina verksamheter, uppdrag och organisationer. Lokala Samverkansgruppen i Åtvidaberg är initiativtagare. I Kinda finns just nu ingen lokal samverkansgrupp, men ett arbete för nystart har påbörjats tillsammans med kansliet. Indikatorinsatsen som påbörjades under 214 har pågått även under 215. Det har varit flera sammankomster angående ESF regionalt. Kansliet flyttade in i egna lokaler i januari 215. Den nya hemsidan för de fyra samordningsförbunden i Östergötland, startade i januari 215. SCÖ är numera ägaren till hemsidan och kontaktorganisation gentemot utvecklaren, samt behjälplig för Östergötlands övriga samordningsförbund. Administrativa tjänster har erbjudits externt, bland annat slutarkivering samt åt föreningen Nationella Nätverket för Samordingsförbund (NNS) utskick av utredningar. Styrelsen Samordningsförbundet Centrala Östergötland (SCÖ) fick efter valet 214 en ny styrelse 215. Tre av fyra politiskt valda ledamöter kom nya till styrelsen, däribland ordförande. Våren 215 gick i introduktionens tecken, med en gemensam utbildningsdag för styrelserna i Östergötland. Tre av ledamöterna i SCÖ deltog. I augusti hade styrelsen en verksamhetsdag. Halva dagen var tillsammans med beredningsgruppen och halva dagen var enbart för styrelsen. Ytterligare krav på utredningar inom förbundet samt önskemål om stöd för att ansöka om insatser har lett till en ny organisation, se kapitel 2. Under året har det varit två ägarmöten och styrelsemöten varje månad undantaget juli. Styrelseordföranden och förbundschefen har var för sig träffat revisorerna. Styrelsen har tagit fram en plan; Verksamhetsplan 216 och utvecklingsplan för Under 215 har det varit aktuellt med utvärderingar av olika slag. SCÖ är med och testar indikatorer inom den finansiella samordningen, vilket sker i Nationella Nätverket för Samordningsförbunds (NNS) regi. Socioekonomiskt bokslut har framtagits inom SCÖ och kommer att vara klart vid årsskiftet för insatsen Vidare. Det bakomliggande arbetet kommer att kunna utnyttjas av andra insatser. Den nya stora insatsen En ingång kommer att följas av en doktorand vid Linköpings Universitet, men bekostas av SCÖ. Tillsammans är vi starkare som bland annat arbetat med att öka samarbetet mellan handläggarna hos de olika myndigheterna, har skapat en uppskattad chefsgrupp, bland ägarnas högsta tjänstemän. Ordförande och vice ordförande inbjuds till möten i chefsgruppen. Viktigaste händelser under 215 Tre av de viktigaste händelserna är att; Insatsen En ingång ett metodutvecklingsinsats för unga, fick vid halvårsskiftet ett positivt beslut efter 1,5 års förberedelser. Insatsen startade i mitten av oktober. En ingång har en följeforskare och tillika doktorand som följer insatsen. Ett socioekonomiskt bokslut för en av insatserna är nästan färdigt vid utgången av 215. Årets resultat Samordningsförbundets resultat med ett plus kronor, samt tidigare kapital om kronor innebär att förbundet har ett för stort överskott och staten sänker därmed sitt bidrag till kronor och den totala budgeten för 216 kommer därmed att bli kronor. Att jämföra med tidigare budget på 18 miljoner. Linköping Åsa Swenson Förbundschef 6

7 2. Organisation SCÖ leds av en styrelse bestående av en ordinarie ledamot och en ersättare från varje huvudman, inklusive representation från varje kommun. Styrelsen sammanträder en gång per månad, med uppehåll under sommaren. Till sin hjälp har styrelsen en sekreterare samt ett kansli som leds av förbundschefen. Statens utsedda revisor samt revisorer för kommunerna och regionen granskar SCÖ. För det dagliga arbetat har SCÖ ett kansli, bestående av en förbundschef, 1 procent, en biträdande förbundschef, 1 procent, en kansliansvarig tjänsteman, 75 procent, en statistik- och utvärderingsansvarig tjänsteman som arbetat 5 procent samt en administrativ tjänst, 25 procent, som under 216 kommer att arbetsträna upp till 5 procent. Övriga administrativa tjänster sker genom tjänsteköp från Linköpings kommun, såsom styrelsesekreterare, ekonomiansvarig och löneansvarig. Förbundschefen och biträdande förbundschef svarar för samordning och beredning av ärenden till styrelsen, information och stimulering till samverkan, samt ingår i vissa gruppkonstellationer. Insatsansökningar kommer först till förbundschefen/biträdande förbundschefen som ställer sina frågor och efterfrågar eventuella kompletteringar innan ansökan går till beredningsgruppen. Förbundschefen deltar i den Lokala Samverkansgruppen i Åtvidaberg. Biträdande förbundschefen initierar tillsammans med lokala tjänstemän en Lokal Samverkansgrupp i Kinda. Kansliansvarig tjänsteman ansvarar för diarium, arbetsmiljöhanbok och ingår i utvärdering av indikatorerna tillsammans med statistik- och utvärderingsansvarig tjänsteman och är sekreterare i beredningsgruppen. Statistik och utvärderingsansvarig tjänsteman sammanställer statistik från de olika insatserna, deltar i vissa utvärderingar och i nätverk på lokal och nationell nivå samt är också webbansvarig för hemsidan. Den administrativa tjänsten ansvarar för administrativa uppgifter såsom bokningar av lokaler, anmälningar till möten samt inköp av alla slag. Den ekonomiska funktionen omfattar kundfakturering, leverantörsfakturahantering, övriga in- och utbetalningar, momsredovisning, avstämningar, bokslut, årsredovisning, konsultation och information samt arkivering av bokföringsmaterial. Styrelsesekreteraren förbereder styrelsesammanträdena genom utskick och förslag på beslut, skriver protokoll och anslår. På tjänstemannanivå finns en beredningsgrupp. I den deltar representanter från; arbetsförmedlingen, försäkringskassan, primärvården, psykiatrisk öppenvård, socialkontor, arbetsmarknadsenheter och omsorgskontor. Åtvidaberg och Kinda kommun företräds av två representanter var. Beredningsgruppen är ett strategiskt viktigt forum för dialog om behov och insatser, gemensamma utgångspunkter i det grundläggande samverkansarbetet mellan huvudmännen, information till den egna organisationen med mera. Beredningsgruppen sammanträder en halv dag per månad utom sommartid. Beredningsgruppen utgör även styrgrupper för SCÖ:s olika insatser, med undantag för En ingång som har en egen styrgrupp. Beredningsgruppen bereder insatsansökningar innan dessa går till styrelsen för godkännande eller avslag. Förbundschefen är sammankallande och ordförande i beredningsgruppen. ålsättningen är att människor som är utan arbete och försörjningsförmåga ska komma i arbete eller utbildning som leder till en långsiktig försörjning. Vi försöker uppnå det genom att ge individen verktyg för att öka sitt självförtroende och sin självinsikt och därmed också ta ett större eget ansvar för sitt Mliv och sin hälsa. 7

8 Kinda kommun Åtvidabergs kommun Linköpings kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Region Östergötland Styrelse Samordningsförbundet Statistik- & utvärderingsansvarig Förbundssekreterare Förbundschef Biträdande förbundschef Kansliansvarig Beredningsgruppen Administrativt insatsstöd Insats 1 Insats 2 Insats 3 Insats 4 Insats 5 Insats 6 Insats osv Årscykel - Styrelsen Budget Verksamhetsplan Ägarmöte November December Januari Tertialrapport 3 föregående år Möte med Beredningsgruppen Strategidag Möte med Beredningsgruppen Tertialrapport 2 Oktober September Februari April Mars Välfärdsmässan feb/mars Årsredovisning Augusti Juli Juni Maj Tertialrapport 1 Ägarmöte 8

9 3. Syfte och mål Det är samhällets krav som styr resurstilldelningen. Samordningsförbundets uppgift är att bedöma hur de gemensamma insatserna gör bäst nytta för individen och samhället och att fördela resurserna till de insatser som främjar samarbetet Handbok för finansiell samordning utgiven av Nationella Rådet 213 Syfte Syftet är att individer som står utanför arbetsmarknaden ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Detta kan ske genom insatser som utvecklar människors förmåga och funktioner mot egen försörjning. Individer ska inte hamna i en gråzon mellan olika huvudmän. Mål Istället för målgrupper vill SCÖ ange behovsgrupper. Målet är att, efter behov, komma i arbete eller utbildning genom; Att ge verktyg för individen att öka sitt självförtroende och sin självinsikt och att ta ett större eget ansvar för sitt liv och sin hälsa. Att medverka till att insatser ges utifrån ett helhetsperspektiv. Behovsgrupper 215 Individer som inte är föremål för bilateral samverkan som därmed gör att de inte kan betraktas som väl omhändertagna. 1. Individer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. 2. Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 3. Individer som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. 4. Individer som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5. Individer som är helt sjukskrivna. 6. Individer vars ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen upphör. En individ kan tillhöra mer än en behovsgrupp. Insatser Målgr.1 Målgr. 2 Målgr. 3 Målgr. 4 Målgr. 5 Målgr. 6 Steget x x x x x Linkooperativet x x x x x x Vidare x x x x x x Projekt gemensamt x x x Förs.med.bed. Åtv/Kinda* Intensivteam Linköping x x x x x x Conexi x x x x x Våga livet* x x Tillsammans är vi starkare* Start x x x Hemmalaget/Integrera x x x x x x Finsam-konferensen Indikator-projektet Vägen till arbetsgivarna x x x x x x Mera koll x x x Komhall x x x x x x En ingång x x x x x x Följeforskning av En ingång x x x x x x Lika Olika x x x x Totalt Tabell 1. Prioriterade målgrupper under 215. * Metodutvecklingsinsatser. 9

10 4. Verksamhet under 215 Ålder Antal Procentuell fördelning Könsfördelning (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män år år år år år år år Uppgift saknas Samtliga Tabell 2. Antal deltagare efter ålder och kön 215 År Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män År År År År År År År Tabell 3. Antal deltagare efter kön 21, 211, 212, 213, 214 och 215 1

11 Antal kvinnliga deltagare efter ålder år år år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6- år Uppg. saknas År År År År År År Diagram 1. Antal kvinnliga deltagare efter ålder Antal manliga deltagare efter ålder år år år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6- år Uppg. saknas År År År År År År Diagram 2. Antal manliga deltagare efter ålder 11

12 4.1 LINKOOPERATIVET Styrelsen har godkänt insatsansökan i september 211 Insatsen vänder sig till behovsgrupperna 1, 2, 3, 4, 5, 6 1; Individer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas ohälsa att observeras. 2; Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 3; Individer som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. 4; Individer som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5; Individer som är helt sjukskrivna. 6; Individer vars ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen upphör. Insatsanslaget inkluderar eventuell moms. Styrelsen har för 215 beviljat ett implementeringsstöd på 4 kronor Syfte Att bidra till en ökad grad av egenförsörjning i främst stadsdelen Skäggetorp. Att främja utveckling genom att skapa arbetstillfällen. Att det sociala företaget ska kunna erbjuda anställningar, bedriva utbildning, kompetensutveckling och rådgivning. Att erbjuda platser för rehabilitering och arbetsträning Processmål Att avhjälpa en del av de sociala och ekonomiska problem som ackumulerats och som manifesterar sig i hög arbetslöshet, låga inkomster, dålig hälsa med mera. Att arbeta med att få deltagare som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden att inleda utbildning för att på så sätt göra sig mer attraktiva på arbetsmarknaden. Att initiera och genomföra utvecklings- och utbildningsinsatser inom områden av gemensamt intresse. Att ta kontakt med andra sociala företag i Linköping och Östergötland i syfte att främja ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Att uppmuntra till att nya verksamheter/affärsidéer etableras och ges utrymme att utvecklas. Att tillvarata lokala kompetenser och resurser i syfte att främja lokal utveckling Resultatmål Insatsen har pågått i fyra år. Uppsatt mål har varit att få elva deltagare i egen försörjning. Totalt har 16 deltagare kommit ut i egen försörjning under insatstiden Med egenförsörjning åsyftas i det här fallet att deltagaren antingen får ett arbete inom Linkooperativet eller hos någon annan arbetsgivare på arbetsmarknaden alternativt att individen påbörjar studier eller startar eget företag. Antalet deltagare har varit 68 under Status vid 215 års utgång Insatsen är igång med främst en second hand och outletförsäljning, dock inte i Skäggetorps centrum, främst på grund av att ägaren till centrumet hade omöjliga krav för lokal där. Man har startat med cykelreparationer och även skaffat en lokal i Mjärdevi. I insatsen är man duktig att få fram arbete hos framför allt mindre invandrarföretag, som man sedan hjälper med administrationen gentemot arbetsförmedlingen Kommentar till ekonomiskt utfall Insatsen ekonomi är i balans Utmaningar Insatsen behöver flera stabila verksamheter för att klara sig ekonomiskt som ett socialt företag. 12

13 Linkooperativet 6 Antal deltagare Kvinnor Män Totalt Diagram 3. Månadsstatistik för Linkooperativet Verksamhet Kvinna Man Totalt Linkooperativet Deltagare påbörjade år Tabell 4. Antal deltagare 215, Linkooperativet 13

14 4.2 HEMMALAGET/INTEGRERA Styrelsen har godkänt insatsansökan i mars 211 för Hemmalaget, samt ett bidrag på 4 kronor för 215 för att Integrera Hemmalaget i Kooptjänst Insatsen vänder sig till målgrupperna 1, 2, 3, 4, 5, 6 1; Individer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas ohälsa att observeras. 2; Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 3; Individer som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. 4; Individer som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5; Individer som är helt sjukskrivna. 6; Individer vars ersättning från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen upphör. Samordningsförbundet Centrala Östergötland godkänner insatsansökan och budget på 1 92 kronor för år med följande fördelning: År Tkr Syfte Syftet är att erbjuda deltagare som står långt från arbetsmarknaden möjlighet att tillhöra en arbetsgemenskap och få praktik eller anställning. Syftet är också att underlätta för deltagare som står långt från arbetsmarknaden att komma ut på arbetsmarknaden eller söka utbildning Processmål Att ett socialt företag har etablerats i Sturefors som samarbetar med Sturefors IF. Att samtliga deltagare känner sig delaktiga i arbetet. Att ett samarbete har etablerats med ett par externa organisationer verksamma inom exempelvis grönyteskötsel för att de ska kunna hyra semester- och sjukvikarier av Hemmalaget. Att former för intern kompetensutveckling har etablerats som syftar till att både höja Hemmalagets kompetens och stärka deltagarnas anställningsbarhet på den öppna arbetsmarknaden Resultatmål Att 7-8 platser för arbete, praktik eller arbetsträning tillhandahålls för individer som annars saknar arbete. Somliga ska kunna delta under längre tid. Andra ska kunna delta under kortare tid, exempelvis för att pröva sin arbetsförmåga eller för att få praktik. Att 5-1 olika tjänster utvecklas som säljs till organisationer, fastighetsägare och boende i Sturefors Status vid 214 års utgång var; Problemet för Hemmalaget har varit att rekrytera deltagare. Det har varit svårt/omöjligt för arbetsförmedlingen att få fram deltagare. Hemmalaget har under året avslutat samarbetet med Sturefors IF. Hemmalaget har implementerats i Kooptjänsts verksamhet i Linköping och insatsledaren är nu verksamhetschef för Kooptjänst Linköping Status vid 215 års utgång var; Kooptjänst har minskat sina verksamhetsledare i Linköping från två till en. Anställda och deltagare från Hemmalaget är, förutom verksamhetsledaren, fortfarande anställda Utmaningar Det är svårt för sociala företag att överleva. De offentliga förvaltningarna bör ta med sociala kriterier vid upphandlingar för att de social företagen ska få en stabil grund att stå på. 14

15 Hemmalaget/Integrera 4 35 Antal deltagare Kvinnor Män Totalt Diagram 4. Månadsstatistik för Hemmalaget/Integrera Verksamhet Kvinna Man Totalt Hemmalaget/Integrera Deltagare påbörjade år Tabell 5. Antal deltagare 215, Hemmalaget/Integrera 15

16 4.3 INTENSIVTEAM LINKÖPING Styrelsen har godkänt insatsansökan Insatsen vänder sig till; Individer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Individer mellan 18-4 år som har psykiska funktionshinder inklusive neuropsykiatriska funktionshinder. Individen ska vara aktuell för Jobb- & Kunskapstorget, Steget eller annan praktik och/eller utbildning. En förutsättning är att individerna har behov av intensiva och flexibla insatser för att få ökad möjlighet att komma ut i arbetsinriktad sysselsättning eller jobb Bakgrund och syfte Syftet är att genom ett flexibelt och intensivt stöd till den enskilde i vardagen, ge så goda förutsättningar som möjligt, till att kunna pröva önskat arbete/studier/sysselsättning. Det är tänkt att insatsen både ska kunna arbeta i deltagarens hemmiljö och i närmiljön med olika och individuellt utformade insatser. Eftersom det är livslångt funktionshinder behöver många regelbundna, långvariga, men inte alltid så täta kontakter. Teamet behöver arbeta i nära samverkan med gymnasieskolan, övriga arbetsmarknadsinsatser i kommunerna, IFO-verksamhet (stöd från socialtjänst), boendestöd, daglig verksamhet enligt LSS, öppenvårdspsykiatrin, arbetsförmedlingen och försäkringskassan Processmål Insatsen vill skapa ett intensivteam med uppdrag och fokus på att motivera, att planera, att coacha och att möjliggöra för deltagaren att komma iväg till någon form av arbete/ studier/sysselsättning. Deltagarna ska ha funktionsbegränsningar som hindrar dem att ta del av det samhället erbjuder i form av utbildning, praktikplatser och sysselsättning. Funktionsnedsättningarna kan vara av fysisk, psykisk och/eller social karaktär. Ett fullt utvecklat coachstöd i deltagarens närmiljö ger densamma möjlighet att ägna sina resurser till att bli mer fokuserad på att fungera i utbildning, praktik eller sysselsättning. Att fler unga individer med stora funktionsbegränsningar ska kunna komma ut på arbetsmarknaden, i ordinärt arbete, praktikplatser eller studier Resultatmål Insatsen ska arbeta med cirka 3 individer under ett år. Tiden Intensivteamet arbetar med deltagaren kan variera mellan tre och sex månader. Målet är att 8 procent av de som Intensivteamet arbetar med ska få arbete/sysselsättning. Att minska tiden från avslutad utredning till start av stödinsatser. 9 procent ska kunna erbjudas tid inom en vecka från det att de aktualiserats hos Intensivteamet Status vid 215 års utgång Insatsen har arbetat med mindre antal deltagare än målsättningen varit. I många fall är behoven mer komplexa än man förutspått och deltagarna behöver mera stöd än förväntat Kommentar till ekonomiskt utfall Insatsens budget är i balans. Styrelsen har beviljat ytterligare insatsmedel för implementering till och med mars Utmaningar Då behovet överskrider det stöd som insatsen tänkt ge deltagarna, så måste insatsen fundera hur man ska kunna stödja. Orsaken till att målet inte uppfylls är att deltagarna befinner sig mycket längre från arbete än förväntat. Verksamhet Kvinna Man Totalt Intensivteam Linköping - implementering Deltagare påbörjade år Tabell 6. Antalet deltagare 215, Intensivteam Linköping 16

17 Intensivteam Linköping - implementering 25 2 Antal deltagare 15 1 Kvinnor Män Totalt 5 Diagram 5. Månadsstatistik för Intensivteam Linköping Försörjning Sjukpenning/ Rehabpenning Antal deltagare före insats 215 / Andel före 215 / Antal deltagare efter insats 215 / Andel efter 215 / Förändring 215 / Förändring i % 215 / % 4% 2 2 8% 3% -1-33% Aktivitetsersättning % 26% % 33% 2 5 4% 26% Sjukersättning 1 3 4% 4% 1 1% % -67% A-kassa 2 3% 2 - Aktivitetsstöd 2 7 8% 1% 1 6 4% 8% % -14% Försörjningsstöd % 29% % 18% % -38% Studiestöd/Studiemedel % 13% % 15% % 22% Annan offentlig försörjning 1 2 4% 3% Ingen offentlig försörjning % 18% % 21% 1 2 2% 15% Tabell 7. Försörjningsförändring för avslutade deltagare. 24 (23 unika) deltagare för år (66 unika) deltagare mellan för Intensivteam Linköping. 1 Före insats Efter insats Diagram 6. Försörjningsförändring för 24 (23 unika) avslutade deltagare 215 för Intensivteam Linköping 17

18 4.4 VIDARE Styrelsen har godkänt insatsansökan i februari 212 Insatsen vänder sig till alla målgrupperna 1, 2, 3, 4, 5, 6 1; Individer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas psykiska ohälsa att observeras. 2; Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 3; Individer som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. Inom dessa grupper är kvinnor överrepresenterade och kommer att uppmärksammas. 4; Individer som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden. 5; Individer som är helt sjukskrivna och behöver rehabiliteras/få en funktionsbedömning under sjukskrivningstiden. 6; Individer vars ersättningar från försäkringskassa och arbetsförmedling upphör. Målgruppen är i första hand kvinnor som har haft en längre frånvaro eller som av olika skäl aldrig har etablerat sig på arbetsmarknaden Bakgrund och syfte En grupp som ingår i många av de prioriterade målgrupperna är kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kvinnorna kan ha haft en längre frånvaro från, eller aldrig ha etablerat sig på arbetsmarknaden. Utrikesfödda kvinnor som aldrig etablerat sig på arbetsmarknaden i Sverige får ytterligare svårigheter. Många av de kvinnor som migrerat hit de senaste åren har varit föräldrar till minderåriga barn. De börjar då livet i Sverige som hemarbetande, en roll som kan vara svår att förändra. Bundenheten till hemarbetet i kombination med negativa livshändelser i samband med migrationen ger stora svårigheter att även på sikt komma ut på arbetsmarknaden. De som har varit i Sverige i mer än två år kan varken få stöd av arbetsförmedlingens nya etableringsinsatser eller av kommunens gamla introduktionsprogram. Språksvårigheter, annan förståelse av arbetsförmåga och brist på kännedom om samhällsstöd gör att gruppens behov blir svårupptäckta. Några av dem har haft arbete en kortare period, ofta i hemmanära yrken, har kvalificerat sig för a-kassa och betraktas hos arbetsförmedlingen som arbetssökande utan hinder. Detta trots att de saknar mycket av det som krävs på svensk arbetsmarknad. Syftet med insatsen är att deltagarna ska få bättre förutsättningar att etablera eller återetablera sig på arbetsmarknaden Processmål Att deltagarnas egenmakt och frihet att bestämma över sitt liv ökar. Att deltagarna får en stärkt samhällsposition och blir inkluderade i samhället. Att deltagarnas fysiska och psykosociala lidande minskar. Att samhälle och näringsliv tar tillvara deltagarnas arbetskraft och kompetens. Insatsens delmål är: Att deltagarna får ett ökat självförtroende, självkänsla, trygghet och framtidstro. Att deltagarna får rätt hjälp från arbetsförmedlingen, Region Östergötland, försäkringskassan, socialkontoret, barnomsorgen och andra myndigheter. Att deltagarna får verktyg för att påverka och ta makten över sin livssituation. Att deltagarna får nya erfarenheter av arbete, ökad anställningsbarhet och ökad självkännedom om sin arbetsförmåga Resultatmål Att 1 procent av deltagarna går vidare med bättre förutsättningar för att kunna påverka sitt liv i positiv riktning. Att 9 procent av deltagarna efter insatsdeltagandet går vidare till fortsatta arbetslivsinriktade insatser, söker arbete med stöd från arbetsförmedlingen (till exempel SIUS), arbetar eller studerar. Att minst 45 procent av det totala antalet deltagare inom tolv månader efter slutfört insatsdeltagande har anställning med eller utan statligt stöd. Att minst 33 procent av det totala antalet deltagare har anställning som är utanför Stadsmissionen Status vid 215 års utgång Insatsen upphörde i april 215. Ett socioekonomiskt bokslut har genomförts av projektledare och statistik- och utvärderingsansvarig vid SCÖ under handledning av Utvärderingsverkstaden, en del av Linköpings Universitet. Intervjuer har genomförts av utomstående person. Utvärderingen beräknas vara klart under första halvåret

19 4.4.6 Kommentar till ekonomiskt utfall Ekonomin är i balans Utmaningar Stadsmissionen minskar sina åtagande för grupper som ingår i insatsen Vidare och insatsen läggs ner efter mars 215. Vidare - arbetsträning Antal deltagare Kvinnor Män Totalt Diagram 7. Månadsstatistik för Vidare - arbetsträning Verksamhet Kvinna Man Totalt Vidare arbetsträning Deltagare påbörjade år 215 Tabell 8. Antal deltagare 215, Vidare - arbetsträning. Insatsen avslutad i april 215. Kommentar: 25 Vidare - utvecklingsanställningar 2 Antal deltagare 15 1 Kvinnor Män Totalt 5 Diagram 8. Månadsstatistik för Vidare - utvecklingsanställningar 19

20 Verksamhet Kvinna Man Totalt Vidare utvecklingsanställning Deltagare påbörjade år 215 Tabell 9. Antal deltagare 215, Vidare - utvecklingsanställningar. Insatsen avslutad i april 215. Kommentar: Projekt avslutat i april 215 Försörjning Sjukpenning/ Rehabpenning Antal deltagare före insats Andel före Antal deltagare efter insats Andel efter Förändring Förändring i % % 2 9% Aktivitetsersättning Sjukersättning 3 14% 2 9% -1-33% A-kassa 3 14% 1 5% -2-67% Aktivitetsstöd 1 45% 4 18% -6-6% Försörjningsstöd 7 32% 2 9% -5-71% Studiestöd/Studiemedel Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning 2 9% 12 55% 1 5% Tabell 1. Försörjningsförändring för avslutade deltagare. 22 deltagare mellan år för Vidare - arbetsträning. 43 deltagare mellan Försörjning Sjukpenning/ Rehabpenning Antal deltagare före insats 215 / Andel före 215 / Antal deltagare efter insats 215 / Andel efter 215 / Förändring 215 / Förändring i % 215 / Aktivitetsersättning % 9% 1 2% % -75% Sjukersättning 1 2 7% 5% 3 7% % 5% A-kassa 1 2% % 47% % Aktivitetsstöd % 49% % 16% % -67% Försörjningsstöd % 51% 1 2% % -95% Studiestöd/Studiemedel Annan offentlig försörjning % 5% 1 1 7% 2% % -5% Ingen offentlig försörjning 1 1 7% 2% % 28% 11 11% Tabell 11. Försörjningsförändring för avslutade deltagare. 14 deltagare för år deltagare mellan för Vidare - utvecklingsanställningar. 1 9 Före insats Efter insats Diagram 9. Försörjningsförändring för 14 avslutade deltagare år 215 för Vidare - utvecklingsanställningar. 2

21 4.5 CONEXI Insatsens ägare är Linköpings kommun Omsorgskontoret. Conexi är en underleverantör till Omsorgskontoret. Conexi är en arbetsinriktad verksamhet för individer med autism/ Asperger syndrom. Företaget har funnits sedan 1999/2 och har sedan starten samarbetat med IKEA och själva verksamheten bedrivs på IKEA-varuhus. Idén till verksamheten kommer ursprungligen från Division TEACCH i North Carolina, där man tagit fram olika arbetsmodeller. Det förberedande arbete man utformat gällande arbetsprofil och att hitta rätt arbetsplats motsvarande denna profil lägger en bra grund för att lyckas. Följande är intressenter i insatsen; Conexi, kommunen i Linköping, Åtvidaberg och Kinda, aktuella arbetstagare, försäkringskassa, arbetsförmedling och företagare Syfte Insatsen har för avsikt att skapa en långsiktig modell för att individer inom autismspektrat, som idag bedöms stå långt från arbetsmarknaden, ska ges förutsättningar att komma ut i arbete och behålla det. För detta krävs ett holistiskt och långsiktigt perspektiv, med samverkansmodeller mellan olika aktörer. Det är med andra ord frågan om en metodutveckling Processmål Inga särskilda processmål är uppsatta Resultatmål Det huvudsakliga målet är att deltagen ska få en anställning och behålla arbetet på den öppna arbetsmarknaden. Detta är i allra högsta grad mätbart genom att följa antalet arbetstagare som i första steget går ut i praktik och sedan vidare med de som får anställning genom insatsen. Det finns dock faktorer som man inte kan styra över, som till exempel arbetsbrist eller valet att sluta anställning. Det är en rimlig beräkning att 15 individer kommer gå vidare från den arbetslivsförberedande verksamheten under de år insatsen pågår. Under detta finns fler delmål och även dessa är kvalitativt mätbara genom enkäter samt frågeformulär; Får deltagaren och arbetsgivaren det stöd man behöver under introduktion och är det vad som efterfrågas? Får deltagare och arbetsgivare det stöd man behöver under fortsatt praktik och är det vad som efterfrågas? Får deltagare och arbetsgivare det stöd man behöver under fortsatt uppföljning? Status vid 215 års utgång Deltagarna har mer komplicerade problem än förväntat och utmaningen för 215 var att arbeta upp verksamheten med flera deltagare och att sprida kunskapen om insatsen. Det är en förhållandevis mycket dyr verksamhet. En ny insatsansökan har inkommit, men den har trots dialog inte kommit att innehålla något nytt. Därav har den inte gått vidare till beredningsgruppen för bedömning Kommentar till ekonomiskt utfall Ekonomin är i balans Framtid SCÖ avslutar sin finansiering i samband med årsskiftet Verksamhet Kvinna Man Totalt Conexi: arbete 2 2 Deltagare påbörjade år Tabell. 12. Antal deltagare 215, Conexi - arbete Verksamhet Kvinna Man Totalt Conexi: praktik Deltagare påbörjade år Tabell 13. Antal deltagare 215, Conexi - praktik 21

22 Conexi - arbete 5 Antal deltagare Kvinnor Män Totalt Diagram 1. Månadsstatistik för Conexi - arbete 7 6 Conexi - praktik Antal deltagare Kvinnor Män Totalt 1 Diagram 11. Månadsstatistik för Conexi - praktik 2 deltagare mellan Försörjning Sjukpenning/ Rehabpenning Antal deltagare före insats 215 / Andel före 215 / Antal deltagare efter insats 215 / Andel efter 215 / Förändring 215 / Förändring i % 215 / Aktivitetsersättning 2 2 1% 1% 2 2 1% 1% Sjukersättning A-kassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Studiestöd/Studiemedel Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning Tabell 14. Försörjningsförändring för avslutade deltagare. 2 deltagare för år deltagare mellan för Conexi - arbete. 22

23 5 4 Före insats Efter insats Diagram 12. Försörjningsförändring för 2 avslutade deltagare år 215 för Conexi - arbete 7 deltagare mellan Försörjning Sjukpenning/ Rehabpenning Antal deltagare före insats 215 / Andel före 215 / Antal deltagare efter insats 215 / Andel efter 215 / Förändring 215 / Förändring i % 215 / Aktivitetsersättning % 86% % 71% -1-17% Sjukersättning % 29% A-kassa Aktivitetsstöd % 14% % -1% Försörjningsstöd Studiestöd/Studiemedel Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning Tabell 15. Försörjningsförändring för avslutade deltagare. 6 deltagare för år deltagare mellan för Conexi - praktik Före insats Efter insats Diagram 13. Försörjningsförändring för 6 avslutad deltagare år 215 för Conexi - praktik 23

24 4.6 VÅGA LIVET Insatsen ägs av Region Östergötland NSC, Beroendekliniken och Primärvården. Arbetsförmedlingen, försäkringskassan, Linköpings kommun och Närsjukvården i centrala länsdel (Beroendekliniken, Psykiatriska kliniken, Rörelse och Hälsa) är alla intressenter. Läkemedelsberoende är en diagnos som uppmärksammats under senare år och kan idag betraktas som ett folkhälsoproblem. Enligt en skattning baserad på DUDIT uppfyller 1,1 procent av den svenska befolkningen mellan 16 och 64 år eller 65 personer kriterierna för skadligt bruk eller beroende. (Folkhälsoinstitutet 21). I en skattning från 26 beräknades andelen i befolkningen över 16 år som är fysiologiskt tillvanda 11 procent eller 92 och 18 procent eller 153 vara beroende (Folkhälsoinstitutet 26). Utifrån uppgifter från patientregistret har utredningen skattat antalet personer som vårdas inom sjukvården för skadligt bruk eller beroende av sömnmedel, smärtstillande och beroendeframkallande läkemedel till totalt 13 i landet. (SOU 211:35, Bättre insatser vid missbruk och beroende, vol 2, Stockholm 211) Syfte Syftet med insatsen är en minskad förskrivning av beroendeframkallande läkemedel, att undvika att fler patienter utvecklar ett läkemedelsberoende, samt erbjuda patienter som utvecklat läkemedelsberoende adekvat behandling för en snabbare återgång i arbete eller studier som ska leda till arbete. Insatsens syfte är också att utveckla en effektiv arbetsmodell som ska kunna användas av hela Primärvården, av berörda specialistklinikerna samt övriga intressenter. Insatsen vänder sig till: Individer med läkemedelsberoende/missbruk år. Deltagare som inkluderas i insaten är del- och heltidssjukskrivna samt deltagare i rehabilitering via Jobb- och Kunskapstorget Processmål Utveckla en effektiv arbetsmodell för arbete med deltagargruppen. Sprida kunskap inom arbetsområdet till berörda intressenter. Får deltagare och arbetsgivare det stöd man behöver under fortsatt uppföljning? Resultatmål Inga specificerade resultatmål finns uppsatta för insatsen Status vid 215 års utgång Insatsen har kommit igång på Lambohovs vårdcentral och omfattar åtta deltagare. Inom insatsens ram informerar man handläggare om läkemedelsmissbruk. Det har lett till flera aha-upplevelser för handläggare som inser att de måste fråga sina klienter mera kring läkemedel. Ytterligare en vårdcentral, Nygatans, har involverats i insatsen under Kommentar till ekonomiskt utfall Insatsens budget utnyttjade inte fullt ut under 214, då insatsen var kronor. 215 har insatsen överskridit sin budget med kronor. Orsaken är släpande faktura från Utmaningar för 215 var Att ta fram en hållbar kedja för de olika intressenterna. Att komma till på de arbetsplatser med handläggare som behöver information. Att få deltagare till insatsen. Insatsen i sig avslutas vid årsskiftet En ny insatsansökan diskuteras men då enbart i informationssyfte för huvudmännen, ej med deltagare. Informationen har varit värdefull och handläggare har insett värdet av att ta upp frågan om läkemedelsanvändning med sina klienter. Verksamhet Kvinna Man Totalt Våga livet Deltagare påbörjade år Tabell 16. Antal deltagare 215, Våga livet 24

25 Våga livet 8 7 Antal deltagare Kvinnor Män Totalt Diagram 14. Månadsstatistik för Våga livet 1 deltagare mellan Försörjning Sjukpenning/ Rehabpenning Antal deltagare före insats 215 / Andel före 215 / Antal deltagare efter insats 215 / Andel efter 215 / Förändring 215 / Förändring i % 215 / % 3% % 2% % -33% Aktivitetsersättning Sjukersättning % 2% % 2% A-kassa % 1% % -1% Aktivitetsstöd % 1% % -1% Försörjningsstöd % 1% % -1% Studiestöd/Studiemedel % 1% Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning % 2% 4 5 5% 5% 3 3 3% 15% Tabell 17. Försörjningsförändring för avslutade deltagare. 8 deltagare för år deltagare mellan för Våga livet. 5 4 Före insats Efter insats Diagram 15. Försörjningsförändring för 8 avslutad deltagare år 215 för Våga livet 25

26 4.7 TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE Bakgrund Tillsammans är vi starkare är ett insats som ytterligare ska öka samarbetet mellan handläggarna hos de olika myndigheter som ingår i SCÖ. Det är sällan att en individs behov utgör en rak kedja från kommun, Region Östergötland, försäkringskassa till arbetsförmedling. Det är betydligt vanligare att var och en av de olika myndigheterna verkar samtidigt i en komplex väv av resurser, möjligheter och förväntningar på individen Syfte Insatsen är en metodutvecklingsinsats, där SCÖ är ägare till insatsen. Insatsen vill synliggöra och stärka myndigheternas väv kring individen. På så vis blir respektive myndighets uppdrag och ansvar tydligare och samarbetsmöjligheterna fler. Det leder till ökad effektivitet både för de berörda myndigheterna och för individen. Ambitionen är att individen ska få bästa möjliga stöd och hamna rätt redan från första kontakten med en myndighet. Det sparar resurser och kostnader. Samtidigt ökar det möjligheterna att snabbare och bättre uppnå de önskade resultaten. Tesen är att ökad kännedom underlättar samverkan vilket gynnar individen och höjer kvalitén i våra insatser Status vid 215 års utgång Som inledning har insatsen samlat information om hur individen samt handläggarna/personalen hos de fyra huvudmännen upplever samverkan idag. Aktuella frågeställningar har varit: När fungerar flödet och i vilka sammanhang finns utvecklingsbehov? Då arbetsförmedlingen/försäkringskassan och Region Östergötland redan genomfört en rad fokusgruppsintervjuer i samband med arbetet för en enklare sjukskrivningsprocess under våren 213 med liknande frågeställningar, valde insatsen att komplettera detta material istället för att på egen hand göra ännu en serie intervjuer. Studien visar att det finns ett tydligt önskemål om ökad samverkan. Alla tillfrågade vittnar om att då tre- eller fyrpartsamtal genomförs i ett tidigt skede och man väljer att tillsammans upprätta en gemensam handlingsplan, blir arbetet smidigare och önskade resultat nås på kortare tid. Behovet att klargöra varje huvudmans uppdrag och mandat/ ansvarsområde är också återkommande. I de fall då samverkan ej fungerar upplever individen ofta en trötthet i att vara budbärare mellan myndigheterna och att de olika systemen inte alltid är kompatibla. Gång på gång ska individen berätta sin historia. Oberoende av varandra planeras olika insatser som ibland till och med är direkt kontraproduktiva. Ofta läggs utredning på utredning utan att leda till att individen kommer närmare sitt mål. Det blir viktigare att veta vilken form av ersättning som ska ges, än att nå självförsörjning genom ett anpassat arbete. Under våren 215 och hösten genomfördes en serie seminarier där handläggare från huvudmännen gavs en kort introduktion om de fyra huvudmännen och möjligheten att lära genom att intervjua de högsta cheferna inom respektive huvudman. Inom ramen av insatsen har det också skapats en chefsgrupp bland ägarnas högsta tjänstemän. SCÖ-insatsen har bidragit till förarbeten angående En ingång. Under våren beslutade styrelsen att Tillsammans är vi starkare ska ingå i kansliets ordinarie verksamhet Kommentar till ekonomiskt utfall Tillsammans är vi starkare har ett minusresultat på 177 kronor beroende på att förbundet har satsat på fokusgrupperna, Välfärdsmässan, Insatskatalogens utveckling och olika tryckningar av densamma. 26

27 4.8 FÖRSÄKRINGS- MEDICINSKA FUNKTIONS BEDÖM NINGAR FÖR MEDARBETARE I ÅTVIDABERG/KINDA Styrelsen har godkänt insatsansökan i november Syfte Insatsen är ett metodutvecklingsinsats för handläggare inom berörda myndigheter samt bedömar-teamen i Åtvidabergs och Kindas kommuner. En möjlighet för huvudmännens organisationer att två gånger per år delge respektive organisations kunskap kring ett ämne Processmål Bättre handläggning av individer som är fysiskt och/eller psykiskt sjuka. Bättre gemensamma planeringar mellan olika organisationer. Bättre förståelse för andra organisationers möjligheter Status vid 215 års utgång SCÖ stödjer ekonomiskt de möten som sker en gång per termin. Det har varit mycket uppskattat och fyllt ett behov. Samarbete är det arbete som sker gemensamt mellan de olika parternas handläggare som möter medborgaren, till exempel vid kartläggning av individens samlade behov. Samarbete innebär också att planera insatser tillsammans så att de koordineras rätt i tid. Det kan innebära att vissa insatser görs parallellt/samtidigt i stället för i serie, d.v.s. efter varandra. Insatser planeras utifrån behov och inte utifrån de mål som gäller för respektive myndighet. Samarbetet sker på en operativ nivå. Samverkan För att underlätta samarbetet behövs en samverkan mellan myndigheterna som undanröjer hinder för samarbetet. Det kan vara att stimulera de personer som ska samarbeta genom olika incitament. Det kan också vara att ha god kännedom om respektive myndighets uppdrag och förutsättningar för samarbete. Samverkan sker på en organisatorisk nivå. Samordning I den finansiella samordningen är det individens behov och samhällets krav som styr resurstilldelningen. Samordningsförbundets uppgift är att bedöma hur de gemensamma insatserna gör bäst nytta för individen och samhället och att fördela resurserna till de insatser som främjar samarbetet. Från Handbok för finansiell samordning utgiven av Nationella Rådet

28 4.9 START Samordningsförbundet; Tjugofem procents möjlighet Administrativ Resurs Till insats Styrelsen har godkänt insatsansökan i juni 214 Insatsen vänder sig till målgrupperna 1, 3, 4 1; Individer med psykisk ohälsa inklusive neuropsykiatriska funktionshinder och missbruksproblematik. Speciellt kommer ungas psykiska ohälsa att observeras. 3; Individer som har sjuk/aktivitetsersättning eller försörjningsstöd med lång frånvaro från arbetslivet, men som bedöms ha en arbetsförmåga. Inom dessa grupper är kvinnor överrepresenterade och kommer att uppmärksammas. 4; Individer som överhuvudtaget inte kommit ut på arbetsmarknaden Bakgrund och syfte Det är svårt för medarbetare med 25 procent arbetsförmåga att komma ut i arbete. Att starta på SCÖ:s kansli är en bra början, då förståelse och stötning och erfarenhet finns. SCÖ vet att större insatser har nytta av en administrativ resurs och tanken är att hyra ut deltagarna till större insats, men att stödet och anställningen finns kvar hos SCÖ Processmål 1. Få fyra individer med 25 procent arbetsförmåga att gå från långvarig frånvaro på arbetsmarknaden till arbete. 2. Att stötta insats administrativt. 3. Att visa huvudmännens organisationer att deltagarna kan utföra viktiga arbetsuppgifter Resultatmål Att ge fyra deltagare med 25 procent arbetsförmåga möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden samt visa att dessa kan utföra viktiga arbetsuppgifter Status vid 215 års utgång Sex arbetstagare har en anställning. En arbetstagare har en 1-årig utvecklingsanställning, dvs arbetstränar upp till 1 procent inom ett år. Ytterligare en arbetstagare kommer under 216 att få en ettårig utvecklingsanställning. En arbetstagare arbetar 25 procent. För den fjärde arbetstagaren planeras en utökning av tjänsten till 5 procent. I och med nedläggningen av tryckeriverksamheten hos Stadsmissionen flyttades en arbetstagare, 1 procent, över till SCÖ. Inom tryckeriverksamheten finns också en arbetsträningsplats som idag förfogas av arbetsförmedlingen. En arbetstagare på 5 procent anställs för arbete i En ingång. Förutom att vara administrativa resurser i större insatser, så ansvarade man för utställningen vid den Nationella konferensen, samt värdskapet för delegaterna. En arbetstagare är huvudansvarig för förberedelserna för 216 års Välfärdsmässa, där flera arbetstagare hjälper till. För Insatskatalogen ansvarar en av arbetstagarna. Externa uppdrag har varit utskick av rapporter för Nationella Rådets räkning, mottagande av anmälningar till några konferenser, administrativa uppdrag i insats och genomgång av arkiv för slutarkivering. Interna uppdrag förutom ovan nämnda är också att ansvara för bokningar anmälningar och kontakter med konferensanläggningar eller catering vid olika evenemang. Arbetstagarna har nu arbeta två år eller mera och anställningarna övergår därmed i tillsvidareanställningar. En utvärdering är påbörjad med intervjuer. Den kommer att bli klar under Kommentar till ekonomiskt utfall Insatsen har utnyttjat 533 kronor av 66 kronor. I kostnaderna ingår 25 procent insatsledare som framöver bekostas av kansliet. Egna intäkter uppgår till 135 kronor Utmaningar Att arbetstagarna ska kunna vidareutvecklas, bibehålla och helst utöka sin arbetsförmåga. Att någon/några av arbetstagarna ska få arbete utanför SCÖ. Att förmå andra organisationer att våga starta på samma sätt som START. Att på sikt hitta utvecklande arbetsplatser utanför huvudmännens organisationer. Verksamhet Kvinna Man Totalt Start Deltagare påbörjade år Tabell 18. Antal deltagare 215, Start. Två kvinnor arbetstränar, övriga har anställningar varav några Kommentar: arbetstränar Två på att kvinnor gå upp i tid. arbetstränar, övriga har anställningar varav några arb 28

29 Start Antal deltagare Kvinnor Män Totalt Diagram 16. Månadsstatistik för Start 13 (8 unika) deltagare mellan Försörjning Sjukpenning/ Rehabpenning Antal deltagare före insats 215 / Andel före 215 / Antal deltagare efter insats 215 / Andel efter 215 / Förändring 215 / Förändring i % 215 / % 54% % 31% % -43% Aktivitetsersättning % 15% % 15% Sjukersättning 1 2 9% 15% % 23% 1 1 1% 5% A-kassa Aktivitetsstöd % 15% 1 1 9% 8% % -5% Försörjningsstöd Studiestöd/Studiemedel Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning % 15% % 23% 1 1 5% 5% Tabell 19. Försörjningsförändring för avslutade deltagare. 11 deltagare (8 unika) för år (8 unika) deltagare mellan för Start Före insats Efter insats Diagram 17. Försörjningsförändring för 11 (8 unika) avslutade deltagare 215 för Start 29

30 4.1 FÖRARBETE OCH GENOMFÖRANDE; FINSAMKONFERENS Syfte Nationella Rådet inbjuder en gång om året alla samordningsförbunden i Sverige att delta i en Nationell konferens på en ort ute i landet. Samordningsförbunden får ansöka om att få konferensen och SCÖ fick uppdraget på konferensen i Uppsala i april 214. Ett förarbete påbörjades redan våren 214 tillsammans med Nationella Rådet Processmål Att tillsammans med företrädare för Nationella rådet utforma ett intressant och givande program. Få en lokal prägel på programmet. Få logistiken att fungera Status vid 215 års utgång Konferensen genomfördes i april. Processmålen uppfylldes mer än väl. I konferensen deltog mer än 4 delegater från hela landet. Utvärderingen var mycket positiv och SCÖ har fått många berömmande återkopplingar. TILLSAMMANS är vi starkare insatser SAMLADE PÅ ETT STÄLLE uppdaterad OKTOBER 215 Samordningsförbundet Centrala Östergötland arbetar för att människor som står utanför arbetsmarknaden inte ska hamna i en gråzon mellan olika myndigheters ansvarsområden. Därför samordnar försäkringskassan, Region Östergötland, arbetsförmedlingen samt Kinda, Åtvidabergs och Linköpings kommuner insatser och verksamheter för dessa målgrupper inom ramen för Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Kontaktuppgifter: Förbundschef Åsa Swenson Samordningsförbundet Centrala Östergötland Platensgatan 5 A, Linköping. Tel E-post: asa.swenson@linkoping.se Tillsammans är vi starkare syftar till att skapa en permanent och effektiv samverkan som bygger på god kunskap om varandras uppdrag och möjligheter. Detta möjliggörs genom samtal, gemensam kompetensutveckling, nätverkande och verksamhetsutveckling. Den årliga projektmässan är exempel på en sådan mötesplats. Det är viktigt att hitta kontinuitet i denna samverkan och skapa former för den. På så vis ökar medborgarens möjligheter att snabbare och bättre nå de resultat som eftersträvas. Ambitionen är att medborgaren ska få bästa möjliga stöd och hamna rätt redan från första kontakten med en myndighet. Målgrupp: Handläggare, behandlingspersonal och chefer på de myndigheter som ingår i Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Adress: Samordningsförbundet Centrala Östergötland, Platensgatan 5 A, Linköping. Kontaktuppgifter: Projektledare Mattias Bergström. Tel E-post: mattias.bergstrom@linkoping.se START Start erbjuder arbetssökande en väg in i arbetslivet via anställning inom administration. Syftet är att aktivera medborgare som inte har förvärvsarbetat under en längre tid och som har 25 procents arbetsförmåga. Möjlighet finns att utöka arbetstidens omfattning. Ingen utredning behövs före deltagande i start. Teckenförklaring: Insatser under ledning och finansiering av Samordningsförbundet Centrala Östergötland Insatser under ledning och finansiering av övriga organisationer i centrala Östergötland Målgrupp: Medborgare med lång frånvaro från arbetslivet och som har 25 procents arbetsförmåga. Knutet till: Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Kontaktuppgifter: Projektledare Mattias Bergström. Tel: E-post: mattias.bergstrom@linkoping.se 2 3 3

31 4.11 MERA KOLL Styrelsen har godkänt insatsansökan i november kronor för 215 varav 1 kronor till Intensivteam, Linköpings kommun och 4 kronor administrativ resurs START kronor för 216 varav 2 kronor till Intensivteam, Linköpings kommun och 8 kronor administrativ resurs START. 68 kronor för 217 varav 5 kronor till Intensivteam, Linköpings kommun och 2 kronor administrativ resurs START Bakgrund och syfte Mera Koll vill tillvarata de goda erfarenheterna från insats Koll på Läget, gällande lindrigt utvecklingsstörda inom gymnasiesärskolan, men också utveckla mot en ny målgrupp där behoven till viss del är desamma men där det också finns väsentliga skillnader jämfört med Koll på Lägets elevgrupp. Resultatet av Koll på Läget var positivt från alla intressenter och samverkansmodellen implementerades i den ordinarie verksamheten. Behoven som kunde identifieras hos individerna inom särskolan har också identifierats hos eleverna med en AST-diagnos (Autismspekrum tillstånd), inom verksamheten IVAS/Birgittaskolan. De senaste åren har man sett en markant ökning av elever inom målgruppen och elevantalet på IVAS ökar varje år. Man ser också en ökning av kombinationer av diagnoser/problematik som ångest, depressioner, självskadebeteenden och hemmasittarproblematik. 211 kom en ny läroplan för gymnasiet, där kraven höjts inom områden där elever med autismspektrumdiagnoser generellt har svårt. Det gör att färre elever klarar kraven för gymnasieexamen. Detta ställer nya krav på hur skolan behöver utformas och hur eleverna behöver förberedas inför vuxenlivet. Det betyder att det behöver finnas fler vägar för elever med AST-problematik för att kunna gå vidare mot studier, praktik, arbete eller annan sysselsättning. Insatsen kommer att arbeta med ÖS-möten (Övergripande Samverkansmöten) där olika huvudmän samråder Syfte Att pröva och anpassa erfarenheter av samverkansmodellen från insatsen Koll på läget mot ny målgrupp och involvera nya intressenter. Att utveckla nya rutiner för att möta behoven hos målgruppen för att underlätta övergången från gymnasieskola till vuxenliv Processmål Målet är att via samverkan öka förutsättningarna för elever att delta och närvara i skolan, samt att efter gymnasiet ha en plan för framtiden, där eleven, efter sin förmåga, finns i ett socialt sammanhang och blir en del av samhället Status vid 215 års utgång Insatsen har kommit igång under våren och börjat arbeta med elever hösten Kommentar till ekonomiskt utfall Insatsen gör under första året ett plusresultat på 244 kronor Utmaningar 216 Insatsen arbetar med en ny målgrupp och ett nytt arbetslag, vilket i sig alltid utgör utmaningar. En implementering bör startas under

32 Mera koll Antal deltagare Kvinnor Män Totalt Diagram 18. Månadsstatistik för Mera Koll Verksamhet Kvinna Man Totalt Mera koll Deltagare påbörjade år Tabell 2. Antal deltagare 215, Mera Koll 32

33 4.12 KOMHALL Styrelsen har godkänt insatsansökan i september 215 Styrelsen beviljar medfinansiering med totalt kronor fördelat på 892 kronor för år 215, 2 39 kronor för år 216 och kronor för år Bakgrund Kinda kommun har en hög arbetslöshet, särskilt inom gruppen ungdomar och nyanlända där arbetslösheten är högre än i de flesta övriga kommuner i Östergötland och i riket i snitt (arbetsförmedlingens statistik, ). Mot bakgrund av arbetsmarknadsläget har Kinda kommun gjort en nysatsning på arbetsmarknadsåtgärder för människor som står utanför arbetsmarknaden. SCÖ finansierade ett försteg för en arbetsmarknadsenhet i Kinda. Det ledde till en ny insatsansökan; Komhall, som ska vara en verksamhet som genom praktisk sysselsättning får fler individer, som står utanför arbetsmarknaden med behov av aktiviteter och rehabiliterande insatser samt nyanlända med behov av språkträning, att nå egen försörjning genom arbete, utbildning eller företagande Syfte Genom att kommunen tar ett aktivt ansvar för att arbeta upp en kommunal praktisk verksamhet för individer som står långt från arbetsmarknaden, så blir kommunen, som är en av kommunens största arbetsgivare, en stark samverkanspart för andra myndigheter inom samordningsförbundet. Individer anvisas/remitteras till Kinda kommuns arbetsmarknadsenhet från arbetsförmedling, socialförvaltningens försörjningsstöd, försäkringskassan alternativt Region Östergötland. En hållbar kommunal praktisk verksamhet som stimulerar arbetsträning och sysselsättning på väg till egen försörjning, samt kan skapa mer flexibla anställningsformer som stimulerar individer att nå egen försörjning. Skapa en hållbar flexibel metod för validering av reell kompetens tillsammans med Lärcentrum och Nationellt valideringsforum. Insatsen ska ge socioekonomiska vinster för samtliga parter i förbundet. Insatsen syftar även till att stimulera integrationsarbetet i Kinda kommun. Individen ska ha EN VÄG IN Processmål Förstärkt samordning mellan parterna som ger effektivitetsvinster genom att anvisningar inkluderar ett specifikt uppdrag. Uppföljning och kontinuerlig dialog mellan berörda parter gynnar individen Resultatmål Initialt ska minst 2 platser erbjudas, vilket kan ökas när verksamheten blir mer etablerad. Deltagarna kommer att vara inskrivna i verksamheten minst tre månader eller längre utifrån deltagarnas individuella förutsättningar och behov. På årsbasis är målsättningen att erbjuda cirka 7 individer sysselsättning, arbetsträning och arbetsprövning inom den praktiska verksamheten Status vid 215 års utgång Insatsen har nyligen startats och det finns en projektledare Kommentar till ekonomiskt utfall Insatsen har inte förbrukat 592 kronor av sina medel Utmaningar Att förverkliga insatsansökan. 33

34 Komhall 25 2 Antal deltagare 15 1 Kvinnor Män Totalt 5 Diagram 19. Månadsstatistik för Komhall Verksamhet Kvinna Man Totalt Komhall Deltagare påbörjade år Tabell 21. Antal deltagare 215, Komhall 34

35 4.13 EN INGÅNG Styrelsen har godkänt insatsansökan i juni 215 Styrelsen beviljar finansiering för tre år med 6 44 kronor /år. Varje huvudman tilldelas medel för en årsarbetare och förväntas prestera minst en årsarbetares tjänst i insatsen. Styrelsen påpekar vikten av att avsätta medel för de privata aktörerna. Styrelsen påpekar även att det är viktigt att avsätta medel för utveckling Bakgrund och syfte Beredningsgruppen har av styrelsen våren 213 fått ett uppdrag att ta fram ett förslag på insats som vänder sig till unga som står utanför arbetsmarknaden och som har behov av stöd från flera av huvudmännens organisationer. Beredningsgruppen anser att det finns ett behov att utveckla en metodik/arbetssätt som ska främja individens hälsa och utveckling i syfte att bli självständig och nå egen försörjning (arbete eller studier). En ingång är ett metodutvecklingsinsats vars syfte är att arbeta fram en modell för integrerad samverkan genom samlokalisering av huvudmän och att rätt aktörer bjuds in samordnas stödet. Det förenklar individens väg till rätt aktör, myndighet och ger möjligheter för resurssamverkan och lärande aktörer emellan Processmål Beredningsgruppen ser behovet av att utveckla god samverkan organisationerna emellan som bygger på individens behov/resurser samt behovet av att korta ned processerna för individer i åldern Målet är att främja individens hälsa och utveckling mot självständighet och egenförsörjning genom att utgå ifrån den enskilda individens förutsättningar och perspektiv. Individen ska bara behöva gå till ett ställe för att kunna nå olika organisationer och möta en samlad kompetens Status vid 215 års utgång Insatsledare, administratörer och handläggare kom in i insatsen i mitten av oktober. Starten har bestått i studiebesök samt möten för att lära känna varandra och varandras organisationer, samt förbereda sig för uppdraget. En lokal har inretts Kommentar till ekonomiskt utfall Insatsen har använt 1 29 kronor av kronor Utmaningar Att förverkliga insatsansökan. 35

36 4.14 FÖLJEFORSKNING, DOKTORANDTJÄNST - EN INGÅNG Styrelsen har godkänt insatsansökan i oktober 215 Ansökan beviljades med totalt kronor Bakgrund och syfte Insatsen En ingång kommer under hela insatstiden utvärderas kontinuerligt genom lärande utvärdering, som innebär en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder för att fånga och utvärdera effekter och processer på individ-, medarbetar- och organisationsnivå. Syftet med den lärande utvärderingen är att följa hur arbetsprocesser och samverkansrutiner förändras och utvecklas i insatsen samt vilka effekter insatsen har på individ- och organisationsnivå Processmål Målet är att utvärderingen kontinuerligt ska bidra till insatsens utveckling och resultat genom ett nära samarbete med insatsen och täta återkopplingar. För att mäta effekterna av insatsen på individnivå kommer en fall-kontrollstudie genomföras där gruppen som får insatsen som erbjuds via En ingång kommer följas över tid och jämföras med en kontrollgrupp som får sedvanligt bemötande från de deltagande myndigheterna. På organisationsnivå kommer insatsens effekter mätas via deltagande observationer, intervjuer, enkäter och fokusgrupper med personalen. Utvärderingen kommer rapporteras genom: Redovisning i SUS och till årsredovisning. Återkopplingar till styrelsen vid efterfrågan. Delrapporter var 6:e månad med kortare lägesrapporter. Seminarium och informationstillfällen var 6:e månad som baseras på delrapporterna. Slutrapport med sammanställning av resultat från process- och effektutvärderingen, juni 219. Den lärande utvärderingen kommer under insatstiden ge underlag och stöd till vidareutveckling av insatsen med målsättningen att En ingång i samband med insatsavslut 218 kan implementeras på tillfredställande sätt Status vid 215 års utgång Doktoranden började sin följeforskning så fort insatsledaren var på plats, det vill säga i mitten av oktober Kommentar till ekonomiskt utfall Insatsen har använt kronor av 2 kronor beviljade medel för 215. Förutom lönemedel till doktoranden så är universitets handläggare betald för 216, samt den etiska prövade bedömningen av forsningsupplägget är insänd och godkänd. 36

37 4.15 VÄGEN TILL ARBETSGIVAREN Styrelsen har godkänt insatsansökan i mars 215 Ansökan beviljades med totalt 95 kronor mellan 1 april 215 och 31 mars Bakgrund och syfte Arbetslivet har idag ett hårdare arbetsklimat som ställer högre krav på bland annat utbildningsnivå och kunnande. Enklare arbeten har försvunnit på arbetsmarknaden med en ökad individualisering av arbetet samt ökade krav på personliga egenskaper såsom flexibilitet, stresstålighet och social kompetens. Arbetslöshetsnivån i Sverige ligger på ca åtta procent, men uppvisar stor variation mellan olika grupper. De personer som drabbas hårdast av arbetslösheten är lågutbildade personer, äldre år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Sex av tio arbetssökande hör till dessa grupper och det är här som den största ökningen har skett. Sedan 28 har arbetslösheten fördubblats för dessa grupper och ligger idag på cirka 25. ( Dessa utsatta grupper, med stora stödbehov, står långt ifrån arbetsmarknaden och riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och utanförskap. De finns i många fall hos flera av eller hos alla fyra huvudmännen och har ofta ett behov av samordnade insatser. De överensstämmer med samordningsförbundets målgrupp som är personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser, uppbär offentlig försörjning samt har en eller flera medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem och där varje enskild myndighet har svårighet att tillgodose individens behov. ( Syftet är att få fördjupad kunskap om arbetsgivarnas drivkrafter och behov i samarbetet kring arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det görs genom intervjuer med arbetsgivare samt att utifrån inhämtad kunskap arbeta med metodutveckling av arbetssätt och strategier inom huvudmännens verksamheter. Studien syftar till att undersöka under vilka förutsättningar arbetsgivarna kan erbjuda arbetsprövning/arbetsträning/praktik/anställning samt vad de efterfrågar för stöd från huvudmännen och hur deras behov kan tillmötesgås för att få till ett fungerande samarbete Processmål Det kortsiktiga målet med studien är att få fördjupad kunskap om arbetsgivarnas drivkrafter och behov i samarbetet kring arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det långsiktiga målet är metodutveckling av arbetssätt och strategier som bygger på kunskapen om arbetsgivarnas behov och drivkrafter och därigenom få ut fler arbetssökande från utsatta grupper ut i arbetslivet samt få fler arbetsgivare att öppna upp dörren till sina arbetsplatser. Studien är en forskningsbaserad kunskapsinhämtande studie som syftar till intern verksamhetsutveckling. Uppdraget för den vetenskapliga handledningen innehas av Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, Linköpings universitet. Uppföljning sker genom: Redovisning i SUS och till årsredovisning. Delrapporter var 3:e månad med lägesrapport. Rapport med sammanställning av intervjuresultat, våren 216. Seminarium och informationstillfällen, höst/vinter 216. Slutrapport med sammanställning av pågående utvecklingsarbete kring Vägen till arbetsgivaren våren Status vid 215 års utgång Intervjuer har genomförts och genomförs Kommentar till ekonomiskt utfall Insatsen har plusresultat på 65 kronor. 37

38 4.16 LIKAOLIKA - DELFINANSIERING Styrelsen har godkänt insatsansökan i mars 215 Styrelsen beviljar Handikappföreningarna Östergötland 276 kronor som en delfinansiering. Allmänna arvsfonden är huvudfinansiärer. Ordföranden förtydligar att SCÖ:s insats är att göra deltagarna anställningsbara Bakgrund och syfte Att genom utbildningsinsats ge insatsdeltagarna förutsättningar till att starta upp ett arbetskooperativ på Universitetssjukhuset efter utbildningens slut. Handikappföreningarna Östergötland ansökte därefter om medel från Arvsfonden för att genomföra utbildning, starta ett arbetskooperativ på US och en mötesplats/fritidsgård för unga med funktionsnedsättning. Arbetsuppgifter för kooperativet är att ledsaga besökare/patienter till och från vårdinrättningar till taxi, färdtjänst, sjukresa. För att skapa ett tryggt besök och ett bra omhändertagande kommer kooperativet att få grundläggande utbildning under 6-8 månader. Utbildningen kommer att ge kunskap i bemötande, funktionsnedsättning, vad ett kooperativ är, kooperativa processen, värderingar, affärsplan, upphandling och avtal, administration, första hjälpen, personlig utveckling och grupp med mera. Kooperativet kan ha 8-1 anställda med minst 5 procent sysselsättningsgrad. Insatsen Lika Olika beviljades av arvsfonden 2 3 kronor i april 215, dock beviljades inga medel till deltagarna i kooperativet (löner). Arvsfonden beviljade medel till insatspersonal, lokaler till utbildning, mötesplats unga, kansli, studieresor, resor övriga, utbildningskostnader för kooperativet, verksamhetsmedel, datorer och telefoner med mera. Arbetsförmedlingen hjälper till med rekrytering inom gruppen personer med funktionsnedsättning och med en sådan kod att man har rätt till lönebidrag etcetra. Däremot finns inga medel för mellanskillnaden mellan bidrag och avtalsenlig lön. Handikappföreningarna Östergötland ansöker därför om delfinansiering av kooperatörernas löner med 276 kronor Processmål Insatsen har som slutmål att ordna arbete för 8-1 individer med funktionsnedsättning genom att starta ett arbetsintegrerat kooperativ på Universitetssjukhuset, US, i Linköping. Arbetsuppgiften blir efter utbildningen att ledsaga besökare/patienter till och från vårdinrättningar till taxi/ färdtjänst. För att skapa ett tryggt besök och ett bra omhändertagande kommer kooperatörerna att få utbildning i bemötande, funktionsnedsättningar och att driva ett kooperativ under de åtta månaderna samordningsförbundet stöttar insatsen Status vid 215 års utgång Insatsen har startats upp och kommer att pågå även under Kommentar till ekonomiskt utfall Ekonomin är i balans Utmaningar De 276 kronorna har utbetalats som ett engångsbelopp. 38

39 5. Statistik SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) är ett nationellt uppföljningssystem som försäkringskassan, i egenskap som systemägare, ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av. Alla samordningsförbund är skyldiga att rapportera statistik från sin verksamhet i SUS. Inom SCÖ arbetar en Statistik- och Utvärderingsansvarig på 5 procent med främst uppföljning av statistik och även lite med utvärdering. Statistik- och Utvärderingsansvarig är SUS-stödjare och ingår i ett nationellt SUS-nätverk vars främsta syfte är erfarenhetsutbyte. Man ställer också frågor samt ger förbättringsförslag för SUS till försäkringskassan. Nätverket bestod vid årsskiftet 215/216 av 6 personer med stöd/ kontakt ut mot cirka hälften av de samordningsförbund som finns i Sverige. Via SCÖ hålls kontakt mot samordningsförbunden i Östergötland samt Kalmar. Att ge stöd och introduktion till samtliga av förbundets egna insatser ingår också. Likaså handledning till den personal på arbetsförmedlingen, inköpt tjänst, som registrerar deltagare åt insatser som ej själva har behörig personal som får registrera i SUS. SCÖ:s representant har varit en av tre SUS-stödjare som under 214/215 deltagit i ett omfattande utvecklingsarbete att på kort tid arbetat fram standardrapporter till SUS. Det innebär att vissa typer av diagram och tabeller med sammanställd data kommer att kunna tas fram automatisk och med möjlighet att fördela på kön samt göra jämförelser mellan län, förbund och insatser. Standardrapporterna lanserades våren 215. SUS har varit mycket omdiskuterat och inte kunnat visa det som samordningsförbunden själva önskat visa. Det har varit frustrerande då staten efterfrågat statistik för att kunna utvärdera om samordningsförbunden fyller en funktion eller inte. Det krävs ett särskilt samtycke från deltagare för att få registrera personuppgifter i SUS. De deltagare som ej samtycker kan registreras anonymt och registreras då enbart som antal män och kvinnor som varit aktuella att delta i insatsen under året. En deltagare som registrerats anonymt redovisas inte i statistiken efterföljande år. Totalt antal deltagare i en pågående insats kan därför i SUS vara fler än det som redovisas. Deltagare med skyddad identitet registreras också anonymt. För att exakt kunna veta hur många deltagare en insats har sker därför, utöver registrering i SUS, en anonym registrering av kön, ålder samt start- och avslutningsdatum för samtliga deltagare i en insats som riktar sig mot huvudmännens brukare i den så kallade Månadsstatistiken. Samtliga diagram och tabeller i årsredovisningen bygger på Månadsstatistik med undantag för de diagram och tabeller som redovisar försörjningsförändring vilka bygger på uppgifter ur SUS. Tolkning av diagram och tabeller med månadsstatistik Diagrammen visar antalet deltagare inne i verksamheterna månad för månad medan tabellerna visar totalt antal deltagare i insatsen under år 215 respektive antalet deltagare påbörjade under år 215. Tolkning av tabeller och diagram som visar försörjningsförändring Antalet deltagare som redovisas för perioden är de som lämnat samtycke. Om antalet unika deltagare är färre än antalet som redovisas så beror det på att en eller flera deltagare har registrerats i samma insats vid mer än ett tillfälle. I SUS registreras samtliga försörjningskällor deltagaren har, därför är ofta summan av antalet deltagare lägre än antalet försörjningskällor. I tabellen redovisas deltagarnas försörjningskällor före respektive efter insats. I kolumnerna Antal deltagare före insats och Andel före visas fördelningen på respektive försörjningskälla vid inregistreringstillfället. Andel före avser hur stor andel av de inregistrerade som hade en viss försörjningskälla före insatsen. I kolumnen Antal deltagare efter insats samt Andel efter visas fördelningen på respektive försörjningskälla efter insatsen. Andel efter avser hur stor andel av de utregistrerade som har en viss försörjningskälla efter insatsen I kolumnen Förändring anges förändringen i antal mellan inregistrering och utregistrering. Förändring i % visar den procentuella förändringen. Observera att förändringar utgår från antal och inte omfattning av försörjningskällan. 39

40 Indikator-projektet Ett initiativ att försöka ta fram indikatorer över vad som kännetecknar en framgångsrik finansiell samordning hos samordningsförbunden har gjorts av de tre samordningsförbunden; Huddinge/Botkyrka/Salem, Östra Östergötland och Norra Västmanland. Av 137 ursprungliga indikatorer har 15 kärnindikatorer tagits fram. Övriga samordningsförbund i Sverige inbjöds under hösten 214 att delta i arbetet med att operationalisera kärnindikatorerna. SCÖ:s statistik och utvärderingsansvarig har sedan hösten 214 deltagit i det arbetet samt i den fortsättning av projektet som pågått under 215 och vars syfte varit att testa det verktyg/instrument som tidigare tagits fram. SCÖ:s statistik och utvärderingsansvarig har dessutom deltagit pilot- och referensgruppens möten under 215. Under 215 har SCÖ även bidragit till pilotstudien med projektmedel samt 11 enkätsvar: 54 stycken i mätomgång 1 och 47 stycke i mätomgång 2. Resultatet från mätomgång 2 kommer att presenteras i början på 216. Mera information kring Indikator-projektet finns under SCÖ:s insatser på hemsidan. Under 215 har följande möten hållits i Linköping: Workshop (25/5) för Östergötland/Kalmar där bakgrunden till projektet drogs och förberedelser samt frågor inför mätomgång 1 togs upp. Nationellt halvtidsseminarie (29/9) för projektet med 7 deltagare från hela landet. Susanna Larsson Tholén presenterade tillsammans med Berth Danermark (forskare Örebro universitet) resultatet från mätomgång 1 och Jonas Wells (projektledare för pilotstudien) höll i en workshop under eftermiddagen. 4

41 6. Utvärderingar SCÖ har ett uppdrag att verka för en tydlighet i frågor kring uppföljning och utvärdering. Uppföljning och statistik innebär en kontinuerlig och systematisk återföring av resultat medan utvärdering är bredare och kan omfatta både studier av processer och resultat. Utvärderingar kan ske på olika sätt och med olika målsättning. Målsättningen kan vara att få kunskap om hur insatsen har påverkat deltagare och medarbetare men också vilka ekonomiska effekter som insatsen uppnått. SCÖ uppmuntrar till utvärderingar för att få en kunskapsbank om hur utvärderingar kan gå till men också för att få egen kunskap och kunna vägleda insats. 6.1 Utvärdering av Vidare ett socioekonomiskt perspektiv Socioekonomiska resultat innebär att man mäter och beskriver skillnaden mellan hur, och i vilken omfattning personer har och har haft kontakter med sjukvårdssystem, utredningar och behandlingar samt ersättningar från arbetslöshetskassa, försäkringskassa eller försörjningsstöd med mera före, under respektive efter en insats. Detta för att i kalkylform visa de samhällsekonomiska effekterna i jämförelse. I utvärderingen av Vidare har man valt att titta på de 2 första deltagarna med 1-åriga utvecklingsanställningar som lämnat samtycke. Det sker en kartläggning på hur deras liv såg ut ur ett samhällsekonomiskt perspektiv sex månader innan de kom med i insatsen, under insatsens gång och cirka sex månader efter att deltagarna avslutats i insatsen. Kartläggningen har skett genom att deltagarna intervjuats en första gång på Linköpings Stadsmission, där insatsen Vidare finns och under tiden de är med i insatsen. Den andra intervjun har skett per telefon efter att deltagaren slutat i insatsen. Intervjuerna påbörjades hösten 212 och slutfördes i slutet på sommaren 214. För intervjuerna har en medarbetare på Coompanion i Östergötland anlitats. Nitton personer har tillfrågats och tackat ja till att delta i det socioekonomiska bokslutet. För fem deltagare kommer det inte att kunna redogöras för fullständigt. Dels för att fyra av deltagarna inte har gått att nå efter insatsens sluttid och dels för att en av deltagarna inte kunde redogöra för sina inkomster och utgifter initialt. Alla aktiviteter/insatser som kan fås fram är därmed identifierade och en prissättning håller på att ske av dessa med hjälp från de olika myndigheterna. Under 215 har det arbetats för att färdigställa rapporten som beräknas komma under första halvåret Utvärdering av START En kvalitativ utvärdering med intervjuer av de anställda i insatsen, chefer och handläggare har påbörjades i slutet av 215 och beräknas vara färdig under våren

42 7. Hemsidan En mer attraktiv och levande hemsidemiljö där besökaren på ett enkelt sätt kan se samordningsförbundets funktion och pågående verksamhet/insatser lanserades vid årsskiftet 214/215. Med en gemensam portal, org, för Östergötland och undersidor för respektive samordningsförbund har en kostnadseffektiv hemsida skapats åt förbunden. Den nya hemsidan har följande funktionalitet: Responsiv, dvs. anpassad för olika plattformar: dator, platta, smartphone etc. Statistik över hur de olika delarna av hemsidan används (Google Analytics) Redigeringsmöjlighet för de olika förbunden själva, dvs. att lägga upp dokument/filer. Sök-funktion för hemsidetexten (ej dokument på hemsidan) Ny grafisk profil. Nyhetsbrev, kalender, aktuellt, formulär och arkiv. SCÖ:s webbansvarig har övergripande supportansvar mot hemsidans användare internt och mot de övriga förbunden i Östergötland och agerar kontaktperson mot hemsidans utvecklare vid problem. En grafisk manual har under 215 tagits fram vars syfte är att ge hemsidan ett enhetligt utseende. Manualen kommer under 216 att utökas med mer handledning för dem som redigerar hemsidan. Under 215 har även arbete med att ta fram nytt webbaserat formulär för ansökningar till nya insatser hos SCÖ samt arbete med att ta fram en interaktiv insatskatalog på hemsidan påbörjats. I stort sätt årets alla aktuella insatser finns representerade på hemsidan och under 216 kommer även äldre insatser att ses över. Under året har SCÖ varit administrativt behjälpliga med bland annat anmälningar till evenemang via hemsidan åt bland annat föreningen Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS). 42