Meddelanden. Meddelas och läggs till handlingarna.

Transkript

1 Meddelanden Meddelas och läggs till handlingarna. Länsstyrelsen i Stockholms län Överklagande av länsstyrelsens beslut avseende detaljplan för Wäckare äng. Länsstyrelsens beslut den 16 mars 2010 har överklagats i rätt tid. Skrivelser med överklaganden samt prövade handlingar överlämnas till Miljödepartementet. För information om den fortsatta handläggningen hänvisas till Miljödepartementet. Kommunala handikapprådet sammanträdesprotokoll Kommunala handikapprådet meddelar kommunstyrelsen sitt var med anledning av SRFs skrivelse till kommunstyrelsen om kommunal taltidning. Kommunala handikapprådet meddelar kommunstyrelsen sitt svar med anledning av SRFs skrivelse till kommunstyrelsen om heminstruktör för synskadade. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Stockholms län och Epelepsiföreningen i Stor- Stockholm med begäran om att kommunen sluter direktavtal med BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter fr.o.m. den 1 juli 2010 t.o.m. 31 december Alternativt att ett avtal skrivs via Kommunförbundet Stockholms län för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning från er kommun fortsatt tillgång till verksmaheten vid BOSSE.

2 Anmälan av beslut i delegationsärenden Meddelas och läggs till handlingarna. Kommundirektören Tillstånd för studieresa till Shanghai under tiden maj 2010 Mark- och exploateringschefen Fastighetsreglering och marköverlåtelse fastigheterna Brunnby 1:269 och Odenslunda 1:1 Exploateringsingenjören Underrättelse enligt förköpslagen, Vällsta 1:29, Söderbyvägen Underrättelse enligt förköpslagen och lagen om förvärv av hyreshusfastighet, Vilunda 6:62, Kavallerigatan Underrättelse enligt förköpslagen, Sanda 1:138, Stubbgränd Underrättelse enligt förköpslagen Grimsta 102:2, Gamla vägen 13 Personalärenden Rektor Vilunda gymnasium 1 tillsvidare anställning 2 visstidsanställningar 1 timanställning

3 Tjänsteutlåtande Stadsbyggndskontoret Per Olov Nilsson / Dnr: Sms: BN/2009:616 /Kommunstyrelsen Förslag till gatukostnadsutredning omfattande detaljplan för område Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken i Upplands Väsby kommun Ärendebeskrivning Byggnadsnämnden har för avsikt att föreslå kommunstyrelsen att detaljplanen för område Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken i Upplands Väsby kommun skall godkännas för antagande. Bilagd gatukostnadsutredning har varit utskickad för samråd (utställning) till berörda fastighetsägare under tiden 8-28 april Samtliga kostnader för utbyggnaden av allmänna gator ingår inte i gatukostnadsunderlaget med anledning av att en fördelning bör ske mellan allmän kommunnytta och kommande byggrätter för vissa gatudelar. Fördelning av gatukostnader redovisas i bilagd gatukosnadsutredning, bilaga A. I enlighet med plan- och bygglagens regler skall utredningen om gatukostnader och eventuella skriftliga erinringar efter samrådet sammanställas. Inkomna yttranden skall därefter beredas och kommenteras för att ge kommunstyrelsen och kommunfullmäktige underlag inför antagande. Under utställningstiden har inkommit ett flertal yttranden som berör gatukostnadsutredningen. Synpunkter /yttranden är sammanställda och kommenterade under samrådsredogörelsen bilaga B. Synpunkterna berör bland annat att flera fastighetsägare som redan bor i området tycker att det fungerar bra som det gör och inte vill bekosta nya / upprustning av gator särskilt vad gäller Runsavägen. Dessa yttranden föreslås inte föranleda någon förändring av den bilagda gatukostnadsutredningen. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna upprättad gatukostnadsutredning inkl bilagd samrådsredogörelse 1

4 Bakgrund Enligt beslut i kommunfullmäktige skall inom område för detaljplan där inte exploateringsavtal upprättas tillämpas regler om gatukostnader enligt dåvarande byggnadslagen. Det innebär att kostnader för gata och annan allmän plats inom detaljplanelagt område, vars anläggning påbörjats efter , skall uttagas av fastighetsägarna. Fördelning av gatukostnader mellan olika fastigheter skall enligt lagreglerna i Plan- och Bygglagen (PBL) ske efter skälig och rättvis grund. Kostnadsunderlaget Enligt lagstiftningens huvudprincip får i kostnadsunderlaget endast ingå sådana anläggningar som erfordras för områdets egen funktion (områdesanknutna anläggningar). Större trafikleder, primär- och sekundärleder skall således inte medräknas. Kostnadsunderlaget till denna gatukostnadsutredning utgör inte den totala kostnaden för att iordningställa allmänna platsmarken inom områdesavgränsningen. Följande begränsning är gjord: Runsavägen och Mor Olas Backe är gator som delvis är lokalgator men även till stor del utgör en gata av allmänt intresse. Busstrafik, väg till naturområden mm. Med anledning av detta bör en fördelning av anläggningskostnaden ske mellan allmän kommunnytta och nytta för fastighetsägarna. Kostnaden för Runsavägen föreslås fördelas så att kommunen tar 90 % av anläggningskostnaden. Resterande 10 % fördelas mellan antal byggrätter / tomter inom fördelningsområdet. Kostnaden för Mor Olas Backe fördelas så att kommunen tar 80 % av anläggningskostnaden. Resterande 20 % fördelas mellan antal byggrätter / tomter inom fördelningsområdet. En ny lokalgata för avstyckningar inom kommunens mark ingår inte i kostnadsunderlaget. Kostnadsfördelning Fördelning av gatukostnader mellan olika fastigheter skall enligt lagreglerna i PBL ske efter skälig och rättvis grund. Den fördelningsprincip som tillämpas för fastigheterna inom fördelningsområdet utgörs helt av grundavgifter. Grundavgiften viktas så att en fastighet som fanns inom planområdet redan innan detaljplanen fastställdes dsv en befintlig fastighet belastas med lägre avgift (50%) jämfört med en nytillkommen fastighet. Konferensanläggningen belastas av 5 andelar jämfört med en nytillkommen fastighet. Fortsatt handläggning I enlighet med plan- och bygglagens regler skall utredningen om gatukostnader och eventuella skriftliga erinringar efter samrådet sammanställas. Inkomna yttranden skall därefter beredas och kommenteras för att ge kommunstyrelsen och kommunfullmäktige underlag till slutligt ställningstagande. 2

5 Under utställningstiden har inkommit ett flertal yttranden som berör gatukostnadsutredningen. Synpunkter /yttranden är sammanställda och kommenterade under samrådsredogörelsen bilaga B. Synpunkterna berör bland annat att flera fastighetsägare som redan bor i området tycker att det fungerar bra som det gör och inte vill bekosta nya / upprustning av gator särskilt vad gäller Runsavägen. Dessa yttranden föreslås inte föranleda någon förändring av den bilagda gatukostnadsutredningen. Generella regler för anstånd med eller avbetalning av gatukostnader antagna av kommunfullmäktige bifogas gatukostnadsutredningen Bilaga: 1. Förslag till gatukostnadsutredning, Samrådsredogörelse gatukostnader, Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Stadsarkitekt Per Olov Nilsson Exploateringschef 3

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 Tjänsteutlåtande Planarkitekt Mats Jakobsson Dnr: Fax BN/2009:616 Kommunstyrelsen Detaljplan för Kairo, Båtbyggartorp, Skarvängskroken - godkännande Ärendebeskrivning Bakgrund Detaljplanen för Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken syftar till att fastlägga befintlig bebyggelse men att också medge byggrätter för att bilda permanent boende. Detaljplanen ska möjliggöra en förbättrad VA-situation genom en vatten- och avloppsförsörjning i kommunal regi. Inom planområdet medges 8 avstyckningar, samt en nytillkommen bostadsgrupp motsvarande ca 18 fastigheter öster om Skarvängskroken. Totalt inrymmer planförslaget ca 65 fastigheter för bostadsändamål. Runsavägen rustas upp och förses med trottoar. Båtbyggarvägen föreslås bli kommunal gata och binds samman med den tillkommande bostadsgruppen. Inom planområdet föreslås att strandskyddet upphävs inom kvartersmark för bostäder och den befintliga konferensanläggningen. Planprocessen Vid byggnadsnämndens sammanträde den 15 december 2009 redovisade stadsbyggnadskontoret ett samrådsförslag. Nämnden beslutade då att sända förslaget till sakägare, hyresgäster, myndigheter och organisationer som är berörda för samråd. Samrådet varade under perioden 11 januari 8 februari Ett samrådsmöte i form av ett öppet hus hölls den 25 januari 2010 i Kairo konferensanläggning och besöktes av ca 35 personer. Under samrådet inkom synpunkter bland annat på den föreslagna förtätningen i området, bebyggelsens omfattning och att aktuell detaljplan bara är en början på en större exploatering av Runsahalvön. De naturvärden som finns bör istället skyddas och möjligheter för det rörliga friluftslivet bör utvecklas. Synpunkter har framförts både för och emot den föreslagna förändringen av Runsavägen där trafiksäkerheten anses förbättras men att ett bredare gaturum ökar risken för höga farter och att vägens karaktär som kulturhistorisk landsväg riskerar att försvinna. Vidare har frågor och synpunkter angående vatten- och avlopp, tillgängligheten i området, kollektivtrafiken samt om strandskydd inkommit. De förändringar som 1

16 föranletts av samrådet finns redovisade i samrådsredogörelsen, daterad Efter samrådet har en bullerutredning, en dagvattenutredning samt en gatukostnadsutredning tagits fram som bilagor till detaljplanen. Byggnadsnämnden beslutade den 25 mars 2010 att ställa ut det bearbetade förslaget till detaljplan. Förslaget var utställt mellan den 8 28 april De synpunkter som inkommit under utställningstiden kommer att föranleda vissa förtydliganden och justeringar i planhandlingarna. Ett planutlåtande kommer att upprättas med en utförligare redovisning av inkomna synpunkter och hur stadsbyggnadskontoret ställer sig till dessa. Planärendet har mycket hög politisk prioritet varför färdigställda planhandlingar kommer att presenteras vid beredningsmötet. Vid beredningsmötet kommer även en redovisning av de förändringar som föranletts av utställningen att redovisas. Stadsbyggnadskontoret anser att planförslaget för Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken kan överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till detaljplan för Kairo, Båtbyggartorp, Skarvängskroken och översänder ärendet till kommunfullmäktige för antagande. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Enhetschef/stadsarkitekt Bilaga: Samrådsredogörelse,

17 Samrådsredogörelse Stadsbyggnadskontoret Mats Jakobsson Dnr Fax BN/2009:616 Detaljplan för Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken Uppdrag Efter genomfört programsamråd beslutade kommunstyrelsen den 2 november 2009 att uppdra åt byggnadsnämnden och dess förvaltning att upprätta och hantera förslag till detaljplan för Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken, utifrån inriktningen i planprogrammet och programsamrådsredogörelsen. Planen syftar till att befästa befintlig bebyggelse samt att medge byggrätter för permanent boende. En försiktig komplettering av bebyggelsen tillåts. Planen ska möjliggöra vatten- och avloppsförsörjning i kommunal regi. Samråd Vid byggnadsnämndens sammanträde den 15 december 2009 redovisade stadsbyggnadskontoret ett samrådsförslag. Nämnden beslutade då att sända förslaget till sakägare, hyresgäster, myndigheter och organisationer som är berörda för samråd. Samrådet varade den 11 januari 8 februari 2010 och inkomna synpunkter är redovisade och bemötta i denna samrådsredogörelse. Samrådshandlingarna fanns i kommunens informationscentrum, på stadsbyggnadskontoret, på huvudbiblioteket samt på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte i form av ett öppet hus hölls den 25 januari 2010 i Kairo konferensanläggning och besöktes av ca 35 personer. Fullständiga planhandlingar sändes till samtliga sakägare. Följande myndigheter, förvaltningar och intresseföreningar har också fått samrådsmaterialet och beretts tillfälle att yttra sig.

18 2 (37) Obligatoriska Länsstyrelsen i Stockholm län, planavdelningen Lantmäteriet, Stockholm län Kommunala instanser Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Social- och äldrenämnden Barn- och utbildningsnämnden Tekniska nämnden Övriga Brandkåren Attunda Cykelfrämjandet Eds församling E.ON Elnät Stockholm AB AB Fortum Värme Friluftsfrämjandet Förpacknings- och tidningsinsamlingen Försvarsmakten, Livgardet Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Luftfartsverket Stockholm- Arlanda Naturskyddsföreningen, Väsby Norrortspolisen Norrvatten Posten Sverige AB PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby PRO Upplands Väsby Finska SITA Sjöfartsverket, Stockholm- Mälardalens sjötrafikområde SPF Väsbyveteranerna, Väsby Storstockholms Lokaltrafik, SL Svenska Cykelsällskapet Svenska Kraftnät Telia Sonera Skanova access AB Vattenfall Eldistribution AB Vägverket, Region Stockholm Yttranden har inkommit från följande: Obligatorisk 1. Länsstyrelsens planavdelning 2. Lantmäteriet Sakägare 3. Båtbyggartorp 1:6, Konsumentföreningen Norrort 4. Gemensam skrivelse från Båtbyggartorp 1:5, Ann-Mari Rönnings och Båtbyggartorp 1:11, Örjan och Anna Jönsson 5. Båtbyggartorp 1:1, Eva Forsberg och Carl-Gustaf Forsman 6. Edby 3:2, Jan-Eric Gustafsson och Andrea Sandkvist 7. Nedra Runby 2:14, Birgitta och Lorentz Creutz 8. Båtbyggartorp 1:9, Bengt Ramström 9. Övra Runby 1:15, Carl de Geer 10. Nedra Runby 2:3, Helene och Gunnar Engström 11. Nedra Runby 1:4, Bengt Brandeker och Birgitta Amato 12. Båtbyggartorp 2:1, Ulrika Alfredsson 13. Nedra Runby 1:5, Wenche och Kent Tankred 14. Harva 1:15, Marie Lewné och Lars Lindgren 15. Båtbyggartorp S:1, Båtbyggartorps samfällighetsförening Närboende 16. Harva 1:16, Annika och Stig Söderström 17. Eva Samuelsson, fastighetsägare i Sättra

19 3 (37) Lokala föreningar 18. VägGruppen Kairo+, genom Lasse Bobrant, Gunnel Bobrant, Eva Forsberg och Carl-Gustaf Forsman Kommunala instanser 19. Miljö och Hälsoskyddsnämnden 20. Tekniska nämnden 21. Kultur- och Fritidsnämnden Övriga 22. Brandkåren Attunda 23. Vägverket 24. Vattenfall 25. Sjöfartsverket 26. Upplands Väsby hembygdsförening 27. E.ON elnät 28. SL, Storstockholms Lokaltrafik 29. Cykelfrämjandet Stockholm Norrort 30. Friluftsfrämjandet 31. HSO 32. TeliaSonera Skanova Access AB 33. Försvaret Högkvarteret 34. Vattenfall 35. Stockholm Arlanda Airport - LFV Följande har svarat att de inte har några erinringar: Vattenfall Stockholm-Arlanda Airport Luftfartsverket Sammanställning av inkomna synpunkter och kontorets kommentarer Inkomna yttranden under samrådet sammanfattas nedan. Kontorets kommentarer redovisas med indragen text i anslutning till synpunkterna. Flera av de yttranden som inkommit berör liknande frågeställningar. Till dessa finns en hänvisning till ett antal Sammanfattande kommentarer som redovisas längst ned i dokumentet. För den fullständiga lydelsen av respektive yttrande och synpunkt hänvisas direkt till skrivelserna som finns tillgängliga på planavdelningen, Upplands Väsby kommun. Obligatoriska Yttrande 1 - Länsstyrelsen Kulturmiljö Länsstyrelsen har inget att invända mot planförslaget utifrån ett kulturmiljöperspektiv. Det är dock viktigt att understryka, som även påpekades i programyttrandet, att de trafiksäkerhetsåtgärder som är nödvändiga på Runsavägen

20 4 (37) utförs med hänsyn till vägens kulturhistoriska betydelse så att dess karaktär av äldre landsväg inte förvanskas. Om området vid eller i närheten av fornlämningen exploateras bör Länsstyrelsen kontaktas. Fornlämningen behöver tydligt redovisas i plankartan. Planhandlingarna har inför utställning fördjupats angående Runsavägens kulturhistoriska betydelse. Plankartan förtydligas gällande fornlämningens utbredning. Trafikbuller Enligt planhandlingarna har en schablon använts för att avgöra ekvivalenta bullernivåer inom planområdet. Några av de nya byggrätterna föreslås på ett avstånd om cirka 10 meter från Runsavägen. I andra delar föreslås de nya byggrätterna på ett avstånd om runt 20 meter. Länsstyrelsen anser att om kommunen inte avser att ta fram en bullerutredning för planområdet så bör nya byggrätter justeras i avståndet till Runsavägen. Eftersom det finns en osäkerhet med schablonvärden så ger ett avstånd om cirka 20 meter mellan Runsavägen och nytillkommande hus en större marginal för att innehålla riksdagens riktvärden för ekvivalenta trafikbullernivåer idag och i framtiden. Plankartan skulle kunna justeras genom utökad prickmark i berörda delar. En sådan ändring skulle även ge alla nytillkommande byggrätter ett likartat avstånd till Runsavägen. För befintliga bostadsfastigheter på norra sidan om Runsavägen bör, där så är möjligt, prickmarken kunna utökas för att ge ett avstånd om meter mellan byggrätter och Runsavägen. På samma sätt bör prickmarken kunna justeras för södra kvarteret med Edsby 3:2 och 3:9. En bullerutredning är framtagen inför det att detaljplanen ställs ut för granskning. Bullerutredningen visar att all tillkommande bebyggelse uppfyller målet om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför samtliga bostadsrum. Vid samtliga bostäder kan en uteplats anordnas med högst 55 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå. Plankartan har dock justerats genom att mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark, utökats längsmed Runsavägen enligt länsstyrelsens yttrande. Detta för att ge ett sammanhållet gaturum, ge nytillkomna byggrätter likartat avstånd till Runsavägen samt att förbättra möjligheten att spara natur längsmed vägen. Naturvård I allt väsentligt kvarstår de synpunkter som framförts tidigare avseende naturvård, d.v.s. att det finns en risk att detaljplanen kan medföra en försämrad funktion av Järvakilen i stockholmsregionens grönstruktur. Detta eftersom omkring hälften av det ca 600 meter breda skogsområdet i kilens västra del kommer att tas i anspråk av bebyggelse. Tillsammans med andra bebyggelseplaner i denna del av Järvakilen, dvs mellan Mälaren och Väsby tätortsbebyggelse, kan den kumulativa effekten bli negativ för grönkilens funktion. Dessa effekter behöver på ett tydligare sätt redovisas i planhandlingarna.

21 5 (37) För kommentar om påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. Strandskydd Länsstyrelsen bedömer preliminärt att strandskyddet kan hanteras som föreslaget, i de av planhandlingarna berörda delarna. Länsstyrelsen förordar dock att strandskyddet inte upphävs inom WB 1 -områden. Bryggor är inte bygglovpliktiga och om strandskyddet upphävs så har kommunen ingen formell möjlighet att påverka utformningen av eventuella nya bryggor. Av planhandlingarna framgår inte varför strandskyddet inom N 2 -området föreslås att upphävas. En båtuppläggningsplats behöver nödvändigtvis inte kräva ett upphävande av strandskyddet, beroende på nuvarande och framtida funktion och omfattning av verksamheten. Det bör också framgå om området kommer att inhägnas. Beskrivning av befintliga förhållanden och planens innehåll och konsekvenser i dessa delar behöver utvecklas till utställningen och ansökan om upphävande. Inom gällande byggnadsplanen för Nedra Runby 1:5 mfl finns inget strandskydd. De ändringar som införts och som trätt i kraft sedan 1 januari 2010 i miljöbalken gällande strandskydd (i samband med detaljplaner) innebär att strandskydd återinträder när en fastställd byggnadsplan ersätts av en detaljplan. Övergångsbestämmelserna till lag (2009:532) om ändringar i miljöbalken, där själva förfarandet regleras, ska tillämpas på ärenden som inletts innan den 1 juli Detta medför att det fortfarande är Länsstyrelsen som tar ställning till om strandskyddet kan upphävas i det nu aktuella ärendet, både där strandskyddet återinträder och där det gäller sen tidigare. För den gällande byggnadsplanen är det en mindre del kvartersmark som kommer att omfattas av återinträtt strandskydd. Planarbetet bör därför behandla upphävande av strandskydd intill hundra meter från stranden på kvartersmark även inom byggnadsplanedelen. Länsstyrelsen vill i sammanhanget påminna om att en särskild begäran om strandskyddsupphävande ska lämnas in till Länsstyrelsen, lämpligen i samband med utställning av detaljplanen. Efter samrådet har hanteringen av strandskyddet bearbetats i detaljplanen. Inom planområdet föreslås att strandskyddet upphävs inom kvartersmark för bostäder (B), konferensanläggningen (C 1 ) samt tekniska anläggningar (E-områden) inom 100 meter från strandlinjen. Strandskyddet föreslås vara kvar inom allmän platsmark (HUVUDGATA, LOKALGATA, NATUR och PARK), inom område för friluftsbadet (N 1 ) och parkeringsplats (P) samt öppet vatten (W) och inom områden markerade för bryggor (WB 1, WB 2 och WB 3 ). Kommunen kommer i samband med utställningen att ansöka hos Länsstyrelsen att upphäva de delar av strandskyddet som beskrivs ovan. Planförslaget har efter samrådet ändrats angående markanvändningen så att det tydligare framgår vilka delar av Mälarstranden som är kvartersmark samt allmän platsmark. Området utlagt som mark för båtuppläggningsplats (N 2 ) har efter samrådet tagits bort och ersatts med kvartersmark för bostäder tillhörande Båtbyggartorps samfällighetsförening. Denna del kan komma att inhägnas. Allmänhetens tillträde till strandområdet säkras dels genom området vid Kairobadet, dels genom ytterligare två grönområden

22 6 (37) som i planen markeras som parkmark för att möjliggöra vistelseytor vid vattnet för boende i området som saknar egen strandtomt. Försvarsmakten Försvarsmakten har tagit fram nya bullerberäkningar och utifrån avgränsat område som är av riksintresse för totalförsvarets verksamhet vid Kungsängen. Planområdet påverkas av visst buller från övningar vid Kungsängen, men inte i sådan omfattning att ny bostadsbebyggelse inom planområdet kan anses olämpligt. Försvarsmakten har meddelat Länsstyrelsen att de inte kommer lämna synpunkter avseende bullerpåverkan från Livgardets verksamhet på planområdet. Synpunkterna noteras. Försvarsmakten har efter samrådet inkommit med ett yttrande, se vidare Yttrande 33. Yttrande 2 - Lantmäteriet Plankartan bör kompletteras med koordinatkryss. Lantmäteriet har även synpunkter på planbestämmelsen under administrativa bestämmelser att fastighetsbildning i huvudsak ska ske enligt vad som illustrerats på plankartan. Lantmäteriet menar att en sådan skrivning försvårar tydligheten i planen och att texten bör tas bort. Övriga bestämmelser om tomtstorlek och högsta antal inom kvarteren är ett bättre och tydligare sätt att styra fastighetsindelningen. Skall fastighetsindelningen regleras i detalj måste en fastighetsplan upprättas. I övrigt har lantmäteriet synpunkter på ordval om högsta antal tomter i genomförandebeskrivningen och att avsnittet berörande gemensamhetsanläggningar bör finnas under rubriken fastighetsbildning. Under rubriken markägarförhållanden på sida 4 och i genomförandebeskrivningen bör Nedre Runby 2:107 och Nedre Runby 2:109 ändras till Övre Runby 2:107 och Övre Runby 2:109. Plankartan har kompletterats och genomförandebeskrivningen har ändrats efter lantmäteriets yttranden. Sakägare Yttrande 3 - Fastighetsägare till Båtbyggartorp 1:6 Under programsamrådet framförde fastighetsägaren till Båtbyggartorp 1:6, Konsumentföreningen Norrort, önskemål om att behålla fastigheten ostyckad och planera för ett större bostadshus som kan utformas som flerfamiljsvilla eller ett mindre flerbostadshus. Fördelen är att området då kan tillföras mindre lägenheter som bättre passar för äldre som vill bo kvar men inte klarar av ett villaboende och för ungdomar som önskar få den första egna bostaden. Föreningen menar att samrådsförslaget till viss del tillgodosett önskemålet, dock inte i den utsträckning föreningen önskar. För att ge området ett verkligt alternativ till flerbostadsboende krävs en högre exploateringsgrad. En bruttoarea på ca 750 m2 i 2-3 våningar skulle göra det möjligt. För att kunna erbjuda mindre lägenheter är det tveksamt att begränsa antalet lägenheter. Om

23 7 (37) så måste göras är vårt önskemål max 10 lägenheter. Föreningen önskar en dialog med kommunen i det fortsatta planarbetet kring utformningen av ett sådant mindre flerbostadshus. En större exploatering än den i samrådet föreslagna har inte ansetts lämplig på platsen. Motiven till att inte medge en större exploatering är att hänsyn måste tas till områdets karaktär, omkringliggande bebyggelse och tomtens topografiska förutsättningar. Ett av planens syften är också att en försiktig komplettering ska ske inom den befintliga bebyggelsestrukturen. Planbestämmelsen om ett mindre flerfamiljshus har efter samrådet tagits bort och ersatts med en möjlig avstyckning för fastigheten samt byggrätt liknande omkringliggande fastigheter. Yttrande 4 - Fastighetsägare till Båtbyggartorp 1:5 och 1:11 Båtbyggartorp 1:6 Fastighetsägarna anser att det saknas skäl för att annan planbestämmelse ska gälla för fastigheten Båtbyggartorp 1:6 än för övriga fastigheter vid Båtbyggarvägen. Bestämmelsen står i strid med hur kommunen redovisar att tillkommande bebyggelse ska vara försiktiga kompletteringar som följer befintliga strukturer samt bidrar till att områdets karaktär kan behållas. Om kommunen har önskemål att flerbostadshus ska uppföras anses den nya bebyggelsegruppen passa bättre, eftersom det i väsentligt mindre omfattning påverkar befintliga strukturer. Fastigheten saknar för övrigt reglerade begränsningar om högsta bruttoarea för huvudbyggnad samt högsta nockhöjd i förhållande till medelmarknivå. Fastighetsägarna känner oro för att all slags bebyggelse på fastigheten Båtbyggartorp 1:6 placerad i närheten av tomtgränsen till Båtbyggartorp 1:7, väsentligt försämrar utsikten från Båtbyggartorp 1:11 och 1:5, varmed stora mervärden förloras. Detta kan undvikas om bestämmelse införs som reglerar att all bebyggelse på Båtbyggartorp 1:6 placeras på den södra halvan av fastigheten. Utfartsförbudet mot Runsavägen bör tas bort för fastigheten Båtbyggartorp 1:6, vilket skulle ge ett mervärde för fastigheten och en mer flexibel detaljplan. Stadsbyggnadskontoret har ansett att initiativet från fastighetsägaren till Båtbyggartorp 1:6 som intressant varför kommunen i samrådsförslaget valde att gå vidare med ett förslag som möjliggjorde ett mindre flerfamiljshus med ett begränsat antal lägenheter. Detaljplanen har dock ändrats efter samrådet och möjliggör nu en avstyckning på fastigheten samt byggrätt liknande omkringliggande fastigheter. Utfartsförbudet mot Runsavägen är utlagt för att minimera antalet utfarter mot gångbanan och Runsavägen. Terrängen gör även att fastigheten bör ha in- och utfart mot Båtbyggarvägen. Se vidare kommentar till Yttrande 3 - Fastighetsägare till Båtbyggartorp 1:6. Tomtstorlek Bestämmelsen e 1 innehåller ingen begränsning av minsta tillåtna tomtstorlek utan kombineras med bestämmelse om högsta antal tomter. Därmed förhindras

24 8 (37) möjlighet till avstyckningar från två eller flera till varandra gränsande fastigheter vilket kan vara både välarronderas och uppfylla krav på minsta tomtstorlek. Bestämmelsen om högsta antal tomter bör utgå. För kommentar kring framtida bebyggelse, se sammanfattade kommentar B. Yttrande 5 - Fastighetsägarna till Båtbyggartorp 1:1 Förslaget anses bara vara en början till en ytterligare överexploatering av "Runsahalvön" vilket skulle innebära ett enormt ingrepp i befintliga natur- och kulturhistoriska värden vilket inte har tagits hänsyn till i kommunens planer. Fastighetsägarna hänvisar till länsstyrelsens programyttrande om Järvakilen. För kommentar kring påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. Fastighetsägarna anser vidare att hänsyn inte tagits de som redan bor i området, som i de flesta fall valt att bo i en lantlig miljö. Man menar att endast ett fåtal skulle få sjöglimt men att alla väsbybor berövas tillgången till skog och mark. Man önskar att kommunen istället satsar på centrala Väsby och en ekostad i Älvsundadalen. Skälen är bland annat att det anses lätt att bygga, närhet till befintliga kommunikationer och vägar. För kommentar kring framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentar B Runsavägen har ett kulturhistoriskt värde och en breddning skulle innebära stora ekonomiska kostnader för boende utefter vägen pga av att andra ska få möjligheter att bygga. Belastningen på vägen är redan idag för hög pga tung trafik och höga hastigheter. Fastighetsägaren påpekar att det blivit sprickor i grunden inomhus de senaste åren. Det ter sig konstigt att beräkningsgrunderna ändras nu. För ca 20 år sedan fick fastighetsägaren nej till att uppföra en stuga om 33kvm pga redan för hög trafikbelastning " idag anser man att en ökad trafik om ca 200 bilar/vardagsdygn inte skulle påverka trafiksituationen. För kommentar kring Runsavägen, se Sammanfattande kommentar C Beträffande vatten- och avloppsfrågan finns lösningar som kan kompletteras till befintliga anläggningar som är att föredra framför ett kommunalt VA som skulle innebära stora ingrepp i både mark och plånbok. För kommentar kring VA, se Sammanfattande kommentar D Att häva strandskyddet skulle innebära en förtätning av området som i sin tur innebär en exploatering. Synpunkterna noteras. Se vidare kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen.

25 9 (37) Yttrande 6 - Fastighetsägaren till Edsby 3:2 Fastighetsägaren avser inte att sälja eller stycka tomten i dagsläget och vill försäkra sig om att tomtindelningen kan påverkas efter eget önskemål, vid framtida styckningar. Fastighetsägaren uppfattar inte att kommunens förslag tar hänsyn till den befintliga naturen eller tomtens karaktär som idag till största delen är natur och skogsmark. De illustrerade föreslagna fastighetsgränserna är inte juridiskt bindande. Planbestämmelserna reglerar en minsta tomtstorlek på 1500 kvm och högsta antalet fastigheter, vilket ger förutsättningar för att bibehålla områdets karaktär och att natur sparas inom området. Yttrande 7 - Fastighetsägaren till Nedra Runby 2:14 Sedan 1996 har fastighetsägarna varit anslutna till kommunalt VA via ledningar i Harvaviken/Mälaren och fastighetsägaren önskar att anslutningen permanentas även om övriga fastigheter ansluts till ett nytt VA-nät. De anser att de därmed slipper den påverkan på vår tomt som en ny grävning för VA skulle medföra. Sjöledningen i Harvaviken ska ersättas med en ny ledning på land. Se vidare kommentar kring VA, se Sammanfattande kommentar D Vidare anser fastighetsägarna att kommunen bör stå för kostnaderna för förbättringar av Runsavägen, om kommunen vill ta över denna från Vägverket. Vägen är gammal och betjänar inte bara de som bor i området utan används av alla som skall till och från Runsahalvöns friluftsområde, båthamn samt till kommunens badplats. Enligt plan- och bygglagen (PBL 6 kap 31 ) har kommunen rätt att besluta att kostnaderna för utbyggnad av allmän platsmark, som till exempel gator, vars syfte är att tillgodose ett visst områdes behov, ska betalas av fastighetsägarna inom området. Kommunen kommer att upprätta en gatukostnadsutredning inför utställningen av planförslaget, vilken kommer att redovisa ett förslag på kostnadsfördelning för upprustningen av kommunala vägar inom planområdet. I gatukostnadsutredningen finns även motiv och skäl till fördelning av kostnaderna redovisade. Yttrande 8 - Fastighetsägare till Båtbyggartorp 1:9 Järvakilen bör lämnas orört då det är välbesökt av kommunmedborgarna, har värdefulla strövområden samt ett rikt växt- och djurliv. För kommentar kring påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A

26 10 (37) En omfattande ökning av trafiken är ofrånkomlig vid en exploatering av området. En hämmande faktor för bilarnas hastighet är den relativt smala och krokiga vägen. En breddning av Runsavägen skulle medföra att bilarnas hastighet skulle öka avsevärt. En annan tanke med en breddning av vägen är att fler skulle ställa bilen och börja cykla istället. Detta är en vacker men helt orealistisk tanke. Fastighetsägaren har under 30 års boende i Båtbyggartorp inte hört talas om en enda trafikolycka längs Runsavägen med personskador. Planförslaget möjliggör en gångbana mellan Kairobadet och korsningen vid Harvavägen. Cyklister är även i fortsättningen hänvisade till körbanan. Hastighetsdämpande åtgärder kan bli aktuellt men styrs inte genom detaljplanen. Se vidare Sammanfattande kommentar C. Vidare anser fastighetsägaren att de flesta boende i området har bra vatten samt ordnat avloppssystem. Kommunalt vatten och avlopp skulle förutom stora kostnader medföra avsevärda olägenheter vid framdragning av ledningar mm. Det finns dessutom avloppssystem som väl uppfyller myndigheternas krav. För kommentar kring VA, se Sammanfattande kommentar D En förtätning av befintlig bebyggelse mer centralt är att föredra, främst Älvsundadalen som ger tillfälle att på ett föredömligt sätt bygga upp en ekostad. För kommentar kring framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentar B Den tilltänkta spårbilsbanan är bland annat ur ett ekonomiskt perspektiv ett högst orealistiskt projekt. Att dessutom tro att en betydande del av bilägarna skulle nyttja denna bana är ett rent önsketänkande. Det finns inga planer på spårbana inom detta planområde. Yttrande 9 - Fastighetsägaren till Övra Runby 1:15 Fastighetsägaren finner förslaget att utöka vägområdet samt avsluta med en vändplan inom planområdet som olämpligt. Runsavägens låga standard utgör redan i sig en trafikfara. Att då addera ytterligare distraktionselement ökar riskerna och inger förvåning. Fastighetsägaren kan inte heller finna några tillstånd för den nuvarande parkeringsplatsen. Om något sådant inte skulle föreligga bör berörd väghållare omedelbart återställa vägområdet. Fastighetsägaren anser att en säker och naturlig vändplan hjälpsamt uppenbarar sig när man färdats ytterligare ca 300 m och anländer till Sättra. Planområdets gränser har justerats efter samrådet så att planområdet inte tar med den del av Runsavägen som berör fastigheterna Övra Runby 1:15 och 2:3. Skälet är att den del av planområdet som utgår inte berörs av några åtgärder på Runsavägen.

27 11 (37) Yttrande 10 - Fastighetsägaren till Nedra Runby 2:3 Fastighetsägarna förutsätter att befintlig VA-lösning, LTS-system med anslutning till sjöledningen i Harvaviken kan behållas, vilken har fungerat utan problem sen Vid samrådsmötet i juni bekräftade också representanter från Upplands Väsby kommun att befintlig lösning är möjlig att bibehålla. Det vore ju också resursslöseri att överge en befintlig, fungerande investering. Därtill är fastighetsägaren inte intresserade att få sin tomt söndergrävd än en gång. För kommentar kring VA, se Sammanfattande kommentar D Fastighetsägaren förutsätter att kommunen förbättrar standarden på Långtomtastigen innan man börjar genomföra detaljplanen, bland annat att jämna ut håligheter och förse vägbanan med cykelvänligt grus. Långtomtastigen ingår inte i rubricerad detaljplan. Eventuella förbättringar kan dock vara lämpligt utanför ramen för detta planarbete. Kommunen bör i samband med allt grävande påverka IT-operatörerna att förbättra IT-kommunikationerna. Standarden på IT-kommunikationer styrs inte genom detaljplanen. Dock kommer en samordning mellan olika operatörer att ske i samband med utbygganden av VA och vägar inom området. Bullret från gruskrossen i Vällsta kan momentant uppfattas som störande. Någon form av bullerdämpning skulle uppskattas. Även om ljud hörs från Vällstaverken, har inget framkommit som tyder på att verksamheten bedrivs på sätt som strider på givet miljötillstånd varken när det gäller ljudnivåer eller tider. Yttrande 11 - Fastighetsägarna till Nedra Runby 1:4 Runsahalvön, detaljplanen och FÖPen Fastighetsägarna anser att planförslaget endast är en pusselbit i hela Runsahalvöns framtida status och funktion. I det uppdrag som finns att ta fram en fördjupad översiktsplan för de västra kommundelarna ingår särskilt hänsynstagande till grönområdena på Runsahalvön och framförallt den för hela regionen viktiga grönkilen benämnd "Järvakilen". Trots att FÖP:en inte är klar väljer kommunen att detaljplanelägga delar av området. Det ter sig anmärkningsvärt att inte ta hänsyn till eventuella konsekvenser som en helhetsbild över området kan innebära. En miljökonsekvensbeskrivning för hela området har inte gjorts - den sägs ingå som en del av FÖP:en - och MKB för delområdena har ansetts vara överflödiga. Fastighetsägarna kan inte hålla med i detta resonemang. Istället för att splittra helhetsplaneringen i små områden bör man först se till helheten, och därefter till detaljerna. Som det är nu tas exempelvis inte hänsyn till den s.k. "getingmidjan" i Järvakilen, som går mellan detalj-

28 12 (37) planeområdena "Kairo-Båtbyggartorp-Skarvängskroken" och "Eds alle", och där planen är att bygga ut från båda hållen med en än smalare getingmidja som resultat. Fastighetsägaren menar att den fragmentisering som kan skönjas i stadsplaneringen för de västra kommundelarna skapar oro och osäkerhet inför kommunens avsikter och motiv och är skrämmande ur ett demokratiskt perspektiv. Bevara Runsahalvön som den naturupplevelse den är, ändra inte villkoren för de väsbybor som valt att bosätta sig i en lantlig miljö och se istället till att göra naturtillgångarna mer tillgängliga för samtliga väsbybor och andra. Runsahalvön inte bara är en enorm naturtillgång för Upplands Väsby, utan som del i Järvakilen ett för hela regionen betydelsefullt grönområde och en del av Stockholms gröna lungor. Kommunen borde jobba för att behålla grönområdena istället för att exploatera dessa enligt vad de nuvarande planerna och visionerna indikerar. Att kommunen bör ta större hänsyn till Järvakilen framgår även ur Länsstyrelsens remissvar till Planprogrammen för Eds Allé och Kairo Båtbyggartorp Skarvängskroken Harva i augusti För kommentar kring Runsahalvön och påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A Kommunens ställningstagande att en miljökonsekvensbeskrivning inte är nödvändig känns oförstålig. Fastighetsägarna hänvisar till Länsstyrelsens yttrande att det inom flera sakområden behövs ett fördjupat arbete. Att avvakta presentationen av FÖPen och en MKB borde vara rimligt. En MKB upprättas som ett resultat av att en detaljplan, av en eller flera orsaker, bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Regler om miljöbedömningar av detaljplaner och program finns i miljöbalken och i MKB-förordningen. I en behovsbedömning prövas huruvida en detaljplan enligt PBL omfattas av kravet på miljöbedömning. En sådan bedömning görs av kommunen med stöd av bilaga 4 i MKB-förordningen. I detta fall har en behovsbedömning gjorts i programskedet, där kommunens bedömning är att förslaget inte innebär en betydande miljöpåverkan. Inga förändringar har framkommit under det fortsatta planskedet som förändrat bedömningen. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om att planens genomförande inte kan anses innebära en betydande miljöpåverkan. Redan idag innebär Runsavägen en barriär för faunan och floran, vilket skulle förstärkas om den planerade bebyggelsen skulle förverkligas. Om ytterligare bebyggelse i planer och visioner skulle förverkligas skulle trafikmängden öka avsevärt området. En ökning av trafiken skulle även riskera att utrota vissa djurarter som vandrar mellan Mälaren och Runbyskogen. Fastighetsägarna hänvisar till dialogmöten där de presenterade planerna visade på att det aktuella planområdet vid Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken är en förutsättning för och endast en början på större kommunala utbyggnadsplaner där Järvakilen riskerar att förminskas ytterligare. Vidare tar fastighetsägaren upp en diskussion kring ytterligare exploatering av Runsahalvön, en ny väg öster om planområde samt debatten om spårbilar. En förtätning i den centrala delen av Upplands Väsby eller Älvsundadalen föreslås istället för Runsahalvön sker.

29 13 (37) Detaljplanen behandlar endast föreslagen förtätning inom planområdet. För kommentar kring Runsahalvön och påverkan på Järvakilen, se sammanfattande kommentar A och för kommentar till framtida bebyggelse, se sammanfattande kommentar B Fastighetsägarna föreslår en hastighetsbegränsning på 30 km/h året om istället för en breddning av vägen mellan Harvakorset och Kairobadet, med markintrång som följd. En hastighetssänkning tillsammans med farthinder i vägbanan och fartkameror skulle innebära ökad trafiksäkerhet och vara mer kostnadseffektivt. Däremot skulle det vara motiverat att bredda vägavsnittet mellan Mälarvägen och Harvakorset, eventuellt kombinerat med viss omdragning av vägen. Man borde även kunna förse vägavsnittet med en integrerad gång- och cykelbana, eventuellt delvis separerad från vägen. Vidare bör hela Runsavägen, från Mälarvägen och fram till Sättra, vara belyst. Belysning bör även anordnas på alla parkeringar och offentliga platser i området och eventuellt lokalgator. Hastighetssänkning samt hastighetsdämpande åtgärder kan mycket väl vara lämpande på Runsavägen men regleras inte i själva detaljplanen. Belysning föreslås både längsmed Runsavägen och övriga lokala gator. Fastighetsägarna räknar upp fyra störningskällor i området: grustäkterna sydväst om området med sprängningar och krossljud, buller från Kungsängens skjutfält som framförallt berör norra delen av området och som blir än tydligare norr om planområdet (t.ex. det tilltänkta området för Sjöstaden), flygtrafiken till Arlanda har till och från väldigt störande inverkan inom området samt biltrafiken på Runsavägen vilken är en stor källa till buller för oss som bor längs med eller i närheten av vägen redan som det är idag, framförallt sommartid. Ytterligare byggnation gör det bara än mer påtagligt. De tre första bullerkällorna är svåra att komma åt. Den fjärde däremot är påverkbar bygg inte fler bostäder på Runsahalvön. Även om ljud hörs från Vällstaverken, har inget framkommit som tyder på att verksamheten bedrivs på sätt som strider på givet miljötillstånd varken när det gäller ljudnivåer eller tider. Angående buller från Kungsängens skjutfält har kommunen en pågående dialog med Försvarsmakten och Länsstyrelsen. Planområdet ligger utanför flygplatsens influensområdet. Luftfartsverket har som remissinstans granskat planhandlingarna. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en bullerutredning för planområdet som är en bilaga till utställningshandlingen. Se vidare kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen. För kommentar kring bebyggelse på Runsahalvön, se Sammanfattande kommentar B. VA Fastighetsägarna anser att det, istället för anslutning till kommunalt VA, är bättre att tillåta moderna enskilda avloppsreningsverk, både ur den enskildes

30 14 (37) som samhällets synvinkel. Enligt tester har det visat sig vara minst lika bra eller bättre än motsvarande kommunala reningsverk. Såväl investeringskostnaderna för den enskilde som den årliga driftkostnaden inklusive underhållsavtal och provtagning är lägre än motsvarande anslutning till kommunal VA. Och investeringskostnaden såväl som driftkostnaden för samhället är noll. Det bör även påpekas att flera fastighetsägare kan gå samman om en gemensam anläggning, med ytterligare lägre investerings- och driftkostnad som följd. För kommentar kring VA, se sammanfattande kommentar B Busstrafiken Fastighetsägarna önskar en utökad turtäthet för busstrafiken. Mindre bussar vore ett bra sätt at minska belastningen på vägen, minska driftkostnaderna och öka trafiksäkerheten samt ett bra komplement till biltrafiken sommartid. Om inte SL är intresserad kanske en annan, mindre aktör skulle vara intresserad? Detaljplanen styr inte vilken typ av bussar som kommer att trafikeras i området. Se vidare kommentar till Yttrande 28 SL. Kairobadet m.m. Bevara Kairobadet som är en enorm tillgång och kan göras ännu mer attraktivt. Samtidigt kan även Sättrabadet med relativt små medel göras mer attraktivt - utan att för den delen skövla våtmarkerna och övrig flora och fauna i närheten. Båda baden behövs för Upplands Väsbys framtid. Fastighetsägarna önskar även en bättre parkeringssituation samt en upprustning av Mor Olas backe, med bland annat bättre skyltning, ny beläggning och bredare väg. Ytterligare förslag är att serveringen får en utökat utbud sommartid och att marinans, utanför planområdet skulle kunna utvecklas till ett populärt utflyktsmål. I planförslaget finns Kairobadet kvar. Om det i framtiden skulle bli aktuellt med en annan markanvändning måste detaljplanen ändras. Lokaliseringen av ett eventuellt nytt läge för ett friluftsbad kommer att behandlas i den påbörjade fördjupade översiktsplanen för Väsby sjöstad. Synpunkter och förslag till förbättringar utanför planområdet noteras. Mor Olas backe kommer att rustas upp och ingår i den gatukostnadsutredning som kommunen upprättar i samband med utställningen. Gröna kilen Bebygg inte orörd skogsmark i kommunens ägo - begränsa den försiktiga utbyggnaden till de fastigheter där de privata ägarna vill förtäta inom rimliga gränser. Bygg inga flerfamiljshus! Bygg inte den föreslagna vägförbindelsen mellan Båtbyggartorp och eventuell annan bebyggelse söderut ska byggas då det skapar ytterligare en barriär. Området är en länk mellan viktiga värdekärnor i Järvakilen, mellan Ängsjö och Runsa. Både djur och fåglar förekommer flitigt i området.

31 15 (37) För kommentar till påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. För kommentar till framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentar B. För kommentar kring Båtbyggarvägen, se kommentar till Yttrande 15 Kostnader En redovisning av de kostnader för fastighetsägarna som omnämns i förslaget vore önskvärt, bland annat tillkommande gatukostnader, anläggningskostnader för kommunal VA, eventuella gemensamma anläggningar m.m. En gatukostnadsutredning kommer att upprättas inför att detaljplanen ställs ut. Planhandlingarna har förtydligats angående kostnaderna för VA. Vattenområden Den existerande bryggan invid värmepumpsintaget har glömts bort. Här finns en brygga, sjösättningsplats, två båthus samt båtuppläggningsplats tillhörande ett arrende, som nyttjas av en bryggförening vars medlemmar utgörs av fastighetsägare i Skarvängskroken - Harva området. Bryggan bör markeras med bestämmelsen WB 1. Detaljplanen ger ingen rätt till en brygga i anslutning till Fortums anläggning. Se vidare kommentar till Yttrande 16. Yttrande 12 - Fastighetsägare till Båtbyggartorp 2:1 Fastighetsägaren motsätter sig som närmsta granne att fastigheten Båtbyggartorp 1:6 bebyggs med ett flerfamiljshus. Anledningen är att miljön präglas av enfamiljshus av olika variation varför en större byggnad för flera familjer eller motsvarande är opassande och skulle utgöra en kraftig avvikelse i bebyggelsen. Det bör även påpekas att fastigheten ingår inom den yta av Båtbyggartorp som har fornminnen. Även fastighetsägarens framtida användning kan vålla olägenhet för närmiljön. Det bör även påpekas att det finns ett fornminnesområde inom fastigheten Båtbyggartorp 1:6. För kommentar angående byggrätt på fastigheten Båtbyggartorp 1:6, se vidare kommentar till Yttrande 3 och 4 Fornminnesområdet inom fastigheten Båtbyggartorp 1:6 har uppmärksammats och efter samrådet förtydligats i detaljplanen. Fastighetsägaren motsätter sig vidare den planerade bebyggelsen öster om Skarvängskroken som istället bör bevaras och utvecklas avseende natur och rekreation. Området utgör ett värdefullt område ur flera aspekter såsom natur, kultur, historia och friluftsliv. Området är en naturlig port till naturen och en viktig del för det rörliga djurlivet. Natur- och växtlighet skall bevaras. Det har

32 16 (37) även framkommit uppgifter om sällsynta växter och andra naturvärden i området vid Skarvängskroken samt i övriga Runsaskogen. Ett annat starkt skäl att motsätta sig bebyggelse vid Skarvängskroken är att inte bara området för själva bebyggelsen skulle skövlas utan med all sannolikhet även hela naturområdet från Skarvängskroken ned mot Mälaren när boende skulle komma att kräva sjökontakt/utsikt. Med hänvisning till att området inte ska bebyggas skall Upplandsledens sträckning inte ledas om utan vara kvar i dess befintliga naturliga dragning. Därför finns det heller ingen anledning att dra kommunalt vatten- och avlopp till området då det finns andra jämförbara eller t o m bättre alternativ att välja för de befintliga fastigheterna. Om så önskas kan fastighetsägaren vidarebefordra tekniska lösningar från branschföretag gällande att fastighetsägare tar hand om sitt eget avlopp med filter som är högkvalitativa samt för vattenförsörjning. Det står inte i proportion ur ekonomisk- eller miljöaspekt att dra kommunalt vatten och avlopp till området när det finns andra alternativ att tillgå. Dessutom står det inte i proportion den olägenhet boende och närmiljön skulle utstå under det att hela området skulle grävas upp under anläggningsarbetet. För kommentar till påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. För kommentar till framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentar B. Runsavägen, som är kulturhistoriskt intressant, skall bevaras i sin nuvarande dragning enligt förslaget till detaljplanen men i övrigt finns det ingen anledning att utöka vägnätet. En trottoar skulle öka säkerheten för gående - mot bakgrund av att byggnationen på min fastighet Båtbyggartorp 2:1 är belägen nära Runsavägen ser jag att trottoaren utanför fastigheten anläggs enligt förslaget på Runsavägens östra sida. En reflexion är att trafikmiljön inte bara är farlig och otrygg inom Kairo- Båtbyggartorps- och Skarvängskroksområdet utan hela Runsavägen från Mälarvägen till Runsa via Sättra. Gångbanan föreslås på den östra sidan av Runsavägen. Se vidare Sammanfattande kommentarer C. Gällande kollektivtrafiken borde busslinjen kunna trafikeras med mindre bussar som dels upptar mindre plats på vägbanan och dels har mindre utsläpp. Detaljplanen styr inte vilken typ av bussar som kommer att trafikeras i området. Angående synpunkter kring kollektivtrafik, se vidare kommentar till Yttrande 28 SL. Fastighetsägaren anser att strandskyddet inte skall upphävas i området enär djur- och växtlivet skall skyddas samt säkerställa att inga oväntade och oönskade byggnationer/anläggningar såsom byggnader, strandpromenader, gångvägar, parkbänkar, bryggor eller motsvarande uppförs. Boende i området skall i/vid sin fastighet vara fredade och därmed skall de områden som är märkta med "Natur" i detaljplaneförslaget preciseras ingående vad som avses med detta samt att det ska framgå att naturen skall bevaras.

33 17 (37) De områden som är utlagda som park- och naturmark på plankartan är allmänt tillgängliga. Angående synpunkter kring strandskyddet, se vidare kommentarer till Yttrande 1 Länsstyrelsen. Fastighetsägaren motsätter sig all form av exploatering av Runsahalvön och hänvisar till tidigare inlämnat yttrande. Fastighetsägaren upplever det som en stor nackdel att kommunen har så många planer för området. Det uppfattas som ett spel för gallerierna att kommunen kallar till dialogmöten och manar till delaktighet när det i verkligheten i stort inte tas hänsyn till framkomna synpunkter, idéer och tankar utan det besvaras med motfrågor. Förutom att stå med ansvaret att ha förstört en hel bygd med kultur, natur och historia är risken stor för kommunen att om köpare med god ekonomi "lockas" hit vänds det till något negativt när förväntningar inte infrias - som jag nämnt i bilagt yttrande skulle jag inte rekommendera Upplands Väsby till någon i nuläge avseende skola och vård till den med - inte bara höga - krav på kvalité. Fastighetsägaren önskar att man utvecklar och bygger på platser som inte har ovärderliga natur-, kultur- och historievärden som Runsahalvön. Som exempel finns Älvsundadalen och det sjönära Borgby. För kommentar kring framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentar B. Fastighetsägaren är intresserad av hur ansökan från Upplands Väsby kommun till regeringens "Delegation för hållbara städer" såg ut när "Väsby sjöstad" presenterades - framgick det vad Runsahalvön är för område, vilka värden som finns, var det är beläget jämfört med centrala delar och att Sättra är ett naturreservat? Ansökan är en offentlig handling och finns tillgänglig på kommunen. Yttrande 13 - Fastighetsägare till Nedra Runby 1:5 Fastighetsägarna anser att en utbyggnad är första steget i naggandet av den viktiga och känsliga Järvakilens smalaste del, den så kallade getingmidjan. Vill bevara naturen för kommande generationer. En exploatering förstör oåterkalleligt de berörda områdena. För kommentar kring Järvakilen, se Sammanfattande kommentarer A. Yttrande 14 - Fastighetsägare till Harva 1:15 Fastighetsägarna ser positivt att området detaljplaneläggs och tycker att det känns riktigt att man upphäver strandskyddet och formaliserar användningen av stranden vid de fastigheter som gränsar till vattnet. Synpunkterna noteras, se vidare kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen.

34 18 (37) Fastighetsägaren ser positivt på att man vill anlägga en gångbana mellan busshållplatserna vid Kairobadet och busshållplatsen vid Harvavägen. Vidare skulle fastighetsägaren gärna se att det även blev en cykelbana ända från Mälarvägen och till Kairobadet, och alltså på hela den del av Runsavägen som ligger inom denna detaljplan. Stadsbyggnadskontoret håller med om att det finns behov av en separat gång- och cykelväg mellan planområdet och Mälarvägen, men att detta inte kan inrymmas i pågående detaljplan utan måste utredas särskilt. Det är positivt att man ser över vatten och avloppsfrågan inom detaljplaneområdet. Det kan inte anses acceptabelt med utsläpp av icke renat vatten från fastigheter i så nära anslutning till Mälaren och den grunda Harvaviken som därmed riskerar att växa igen eller drabbas av onödig algtillväxt sommartid. Det är viktigt med en lösning med god rening av avloppsvatten, om detta sker genom anslutning till den kommunalt avloppslösningen, eller på annat sätt, är egalt. Synpunkterna noteras, se vidare Sammanfattande kommentar D. Fastighetsägarna motsätter oss en utbyggnad av området öster om Runsavägen då de anser att det är ett för stort intrång i den gröna kilen (Järvakilen) som redan är mycket smal just här. En utbyggnad enligt förslag i detaljplanen skulle också kraftigt minska möjligheten för vilda djur att söka sig ner till vattnet för att dricka. Om man ändå tänker bygga här motsätter vi oss att man bygger en väg från den befintliga lokalgatan ut i skogen, för oss känns det som ett hot om ytterligare bebyggelse i anslutning till den här projekterade (vägen söder om markeringen "NEDRA RUNBY" på kartan). En grön kil för befintlig vandringsled är fullt tillräcklig (Upplandsleden). Övriga förtätningar inom området är acceptabla och tycker det är bra att storlekarna på tomterna är så väl tilltagna. Vi hoppas att man i samband med bygglov lägger krav på att nybyggnationen ska passa in i den kulturmiljö som finns i området. För kommentar kring påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. För kommentar kring framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentar B. Fastighetsägaren tycker även att det är onödigt att dra ytterligare en väg över den gröna korridoren från Runsaskogen ner till vattnet och vill att nuvarande lokalgata ska bli en återvändsgata och sluta innan grönområdet. För kommentar kring Båtbyggarvägens förlängning, se kommentar till Yttrande 15. Vidare vill man att det klarläggs om den gröna kilen ner till vattnet som nu ägs av en samfällighet (markerad N 2 ) ingår i allemansrätten eller inte. Även det område söder därom (vid u 2 ) som för närvarande försedd med en bom och ett

35 19 (37) anslag "Obehöriga äga ej tillträde". Vi förmodar att detta område kommer att göras tillgängligt för allmänheten. Plankartan har efter samrådets justerats för dessa två områden. Motivet är att tydliggöra vad som är allmän platsmark och kvartersmark. Se vidare kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen, samt kommentar till Yttrande 15. Fastighetsägarna anser att återvinningsstationen som föreslås ligga på parkeringsplatsen på Harvavägen bör flyttas till parkeringens norra del. Den ligger då längre från de flesta befintliga bostäderna i närheten. Runt återvinningsstationen bör det byggas ett avskärmande plank eller dylikt som ljuddämpning mot krossat glas. Vi utgår från att återvinningsplatsen kommer att skötas från kommunens sida med regelbunden städning etc. Detaljplanen ger möjlighet att i framtiden anlägga en återvinningsstation. Efter samrådet har stationen flyttats till parkeringens norra del för att bättre samordnas med den befintliga parkeringen. Det är positivt att kommunen ordnar regelbundna informationsmöten och tycker att det öppna huset fungerade väl som informations- och diskussionsforum. Fastighetsägarna är fortfarande missnöjda med att vi inte får information via lokaltidningarna om kommunens olika möten etc. Yttrande 15 Båtbyggartorps samfällighetsförening Samfällighetsföreningen har synpunkter på bestämmelsen N 2 som avser avser markanvändning som båtuppläggningsplats. Föreningens tolkning av planhandlingarna är att området är att betrakta som hemfridszon och att ägaren äger ensam rätt att använda marken och att allmänhetens rättigheter enligt allemansrätten inte gäller inom område betecknat N 2. Ägaren är därmed berättigad att (från landsidan) utestänga allmänheten från tillträde och användning. Föreningen anser även att en alltför snäv tolkning av bestämmelsen N 2 skulle innebära ett alltför begränsat användningsområde för ägaren. Samfällighetsföreningen förordar att bestämmelsen ändras så att markanvändning för N 2 är båtuppläggningsplats, lek och rekreation. Vidare förordar samfällighetsföreningen att bestämmelse införs i detaljplanen som medger att byggnader för användningsanknutet ändamål får uppföras inom område betecknat N 2. Planförslaget har efter samrådet ändrats angående markanvändningen så att det tydligare framgår vilka delar av mälarstranden som är kvartersmark respektive allmän platsmark. Området utlagt som mark för båtuppläggningsplats (N 2 ) har efter samrådet tagits bort och ersatts med kvartersmark för bostäder tillhörande Båtbyggartorps samfällighetsförening. Ändringen möjliggör även en byggrätt för mindre komplementbyggnader i närheten av bryggan för samfällighetsföreningens behov, till exempel bastu eller sjöbod. Se vidare kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen.

36 20 (37) Vidare har föreningen frågor och synpunkter angående nya avstyckningar närmast strandzonen inte tillåts samt synpunkter på tydligheten i planbestämmelsernas rubriknivåer. Planhandlingarna har förtydligats. Föreningen har önskemål om att bestämmelsen inom område betecknat WB 1, att högst en mindre brygga för intilliggande bostadsfastighet får anläggas, ändras så att den medger anläggning av flera bryggor alternativt en brygga med storlek som står i proportion till antalet delägarfastigheter. Planhandlingarna måste tydliggöras gällande upphävandet av strandskyddet och vad som gäller för området betecknat N 2. Bestämmelserna för bryggområden och området i samrådsförslaget betecknat N 2 har setts över. Se även kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen. Den sydligaste delen av samfällighetens egendom, del av område betecknat NATUR vid sjön omedelbart söder om Båtbyggartorp 2:1, övergår enligt planförslaget till kommunalt huvudmannaskap. Kommunens syn på framtida huvudmannaskap för vattenområde framgår dock inte. För samfällighetens ställningstagande behöver kommunen precisera om och i så fall i vilken omfattning (area och läge) kommunen avser överta även huvudmannaskap för samfällighetens vattenområde med fiskerättigheter samt presentera vilket pris kommunen är villig att betala för vattenområdet. Kommunen kommer inte att ta över samfällighetens vattenområden med fiskerättigheter. Båtbyggarvägen i dess nuvarande utsträckning ägs av samfälligheten. I planförslaget föreslås Båtbyggarvägen dels förlängas och dels bli allmän väg med kommunalt huvudmannaskap. Samfällighetsföreningen har svårighet att med för dagen tillgänglig information överblicka medlemmarnas ekonomiska konsekvenser av en sådan överlåtelse. Vidare är det svåröverskådligt hur stor trafikökning som följer av att vägen blir genomfartsgata samt vad det medför för de boende utmed vägen. Eventuellt kan trafikökningen och fordonens hastighet innebära att den av kommunen förslagna utformningen utan separat gångbana, visar sig vara otillfredsställande. En förlängning av Båtbyggarvägen har föreslagits av flera anledningar. Bebyggelsen vid Båtbyggartorp är direkt kopplad till befintlig bebyggelsestruktur där kommunen ser det som ett värde att gator och natursläpp är allmänt tillgängliga. Den starkt kuperade terrängen i området gör att framkomligheten och tillgängligheten inte är tillfredsställande. Den förtätning som kommunen föreslår genom möjlighet till avstyckningar motiverar även att Båtbyggarvägen blir en kommunal gata, bland annat för att samordna ledningsdragning för VA samt förbättra tillgängligheten och framkomligheten. Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att en förlängning av Båtbyggarvägen inte ger någon större trafikökning på Båtbyggar-

37 21 (37) vägen förutom den förtätning som planförslaget medger längsmed vägen. Däremot innebär förslaget bättre möjligheter för befintliga fastigheter att nå Runsavägen i riktning mot Mälarvägen. Stadsbyggnadskontoret ser det även som positivt att planstrukturen kan bidra till en ökad rörlighet inom området genom att motverka återvändsgator. Vidare har samfällighetsföreningens ett antal frågor kring Båtbyggarvägen: Vilka åtgärder kommer vidtas för begränsning av hastighet och genomfartstrafik? Begränsning av hastighet och genomfartstrafik styrs inte genom detaljplanen. Vägen kan ses enligt kommunens princip som en typisk väg med 30 km/h. Själva föreskriften kan dock endast trafiknämnden besluta om. Hur kommer en normalsektion av vägen att se ut, innehåller den gångbana, hur hanteras avvattning från vägbana och tillströmmande vatten från berget? Planhandlingarna har kompletterats med typsektioner för både Runsavägen och övriga lokala gator. Båtbyggarvägen föreslås inte inrymma en gångbana men kommer att förses med belysning. En dagvattenutredning har upprättats inför att detaljplanen ställs ut för granskning. Vilken preciserad nettokostnad eller nettointäkt till följd av vägombyggnaden uppstår för delägare med respektive utan fastighet utmed vägen? En gatukostnadsutredning kommer att upprättas inför att detaljplanen ställs ut för granskning. Vilken preciserad nettokostnad avseende anläggningsavgift för VA uppstår för delägare utmed Båtbyggarvägen? Vilka regler för eventuellt anstånd kommer att tillämpas för väg- respektive VA-kostnad? Detaljplanens genomförandebeskrivning har förtydligats gällande kostnader för VA. Kommer sopor avhämtas samt tidning och post avlämnas vid tomtgräns? Genom att Båtbyggarvägen förlängs samt att en möjlighet ges till backvändning, kommer sopor och post att kunna avhämtas samt avlämnas i anslutning eller närheten av fastigheterna längs med Båtbyggarvägen. Kommer kostnader i samband med framtida vägunderhåll att påföras de boende? Då kommunen föreslås vara huvudman för allmän platsmark, inkluderat Båtbyggarvägen, kommer kommunen att stå för framtida vägunderhåll.

38 22 (37) Naturmark som ägs av samfälligheten föreslås i planförslaget övergå till kommunalt huvudmannaskap. Samfällighetsföreningens hållning till en överlåtelse är dels en fråga om pris och dels en fråga om utfallet av eventuell överlåtelse av Båtbyggarvägen. För samfällighetsföreningens ställningstagande, behöver kommunen i god tid före planutställningen redovisa tillfredsställande svar på vilket pris kommunen är villig att betala för marken vid sjön respektive marken i de gröna kopplingarna Kommunen har haft en dialog med representanter för samfällighetsföreningen under planprocessen om planförslaget. Närboende Yttrande 16 - Fastighetsägare till Harva 1:16 Fastighetsägaren ser med oro på hur planerna för området kan beröra båtklubbens framtid och önskar att det tas hänsyn till den vid fortsatt planering för området. Vägen ner till vattenpumpen är försedd med bom, som föreningsmedlemmarna har tillgång till, för transport vid sjösättning mm. Kommunen anser de inte lämpligt att i planen ge byggrätt för en brygga inom ett område som samtidigt är utpekat som ledningsrättsområde, markerat med u 2 på plankartan. Vid kommunens köp av den aktuella fastigheten 1992 följde arrendet med. Kommunen har valt att inte säga upp arrendet förrän det skulle bli aktuellt med utredning kring framtida markanvändning. Möjligheten att flytta bryggan samt båtuppläggningplatsen utanför planområdet kan vara ett alternativ som bör studeras, dock utanför ramen för detta planarbete. Anslutningsvägen från Runsavägen ned till själva fjärrkyleanläggningen är på plankartan markerad inom parkmark, vilket innebär att området föreslås bli allmänt tillgängligt. Yttrande 17 - Fastighetsägare i Sättra Fastighetsägaren vill delge sin och grannars besvikelse över utebliven information om denna detaljplan. Vid tidigare samråd har vi via skrivelse och samtal uttryckt vår önskan att få vara delaktiga i denna process, trots att de inte bor i detaljplansområdet men anser att byggplanerna i allra högsta grad påverkar dem. Anser med många att detta är beklagligt och detta minskar deras tilltro till stadsbyggnadskontoret som tydligt deklarerat hur viktigt det är med god kommunikation mellan kommun och kommunens invånare. Stadsbyggnadskontoret har gjort en avgränsning av sakägarkretsen. Samrådshandlingarna har skickats ut till samtliga sakägare som är berörda i plan- och bygglagens (PBL) mening, dvs är belägna inom eller gränsar till detaljplaneområdet. Samrådet finns även på kommunens hemsida, där samtliga planhandlingar funnits tillgängliga. Allmänheten har även möjlighet att delta på samrådsmöten.

39 23 (37) Detaljplanen inskränker på den viktiga grönkilen. Sammantaget med exploatering från östra sidan minskar bredden som är ohållbart och oacceptabelt för framtiden. För kommentar kring påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. Trottoar och en bredare väg sannolikt leder till ännu snabbare passage och därmed större risker för folk som promenerar, cyklar, rider samt kör på vägen. Blandat trafikslag är tydligen det bästa för minskad hastighet och därmed en säkrare väg. Dessutom förändrar detta förslag vägens karaktär på ett negativt sätt och bryter det homogena uttrycket hos en gammal väg. Angående synpunkter kring Runsavägen, se vidare Sammanfattande kommentar C. Fastighetsägaren anser att fler fastigheter i området leder till sämre säkerhet. Området lider redan idag av lång utryckningstid från exempelvis brandkår. I händelse av utryckning blir hela Runsahalvön mer sårbar då fler fastigheter byggs i området. Attunda räddningstjänst är remissinstans och har genom planprocessen tagit del av planhandlingarna. Se vidare yttrande 22. Fler fastigheter innebär osökt en större inbrottsrisk. Nybyggda villor i detta område drar sannolikt till sig människor med en hög årsinkomst. Detta drar enligt statistiken till sig inbrottstjuvar vilket blir en risk för alla som bor längs med Runsavägen och i områden i anslutning till denna. Synpunkterna noteras. Fler människor ger mer avgaser och större vägbelastning. Då kollektivtrafiken är dålig i området kommer sannolikt flertalet av de nya boende i området att använda bil, vilket leder mer utsläpp, sämre miljö, mer trafik på vägen vilket ger en sämre trafiksäkerhet. Dessutom torde den större vägbelastningen att slita på den redan idag dåliga vägbanan. Synpunkterna noteras. Lokala föreningar Yttrande 18 - Väggruppen Kairo + Skarvängskroken är ett riskområde för ytterligare fornlämningar enligt länsstyrelsen. För kommentar till fornlämningsområdet, se kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen.

40 24 (37) Den äldre landsvägskaraktären som Runsavägen utgör skall i sin nuvarande akilleshäl mellan Grindstugan och Kanotklubbens parkering bevaras i en avstämd breddning iakttaget Nyckelbiotopen i backen mot öster. Väggruppen anser att ingen övrig breddning av Runsavägen behövs i övrigt, ej heller trottoar. Runsavägen är en landsväg för området. Planområdesgränsen har justerats så att den del av Runsavägen norr om Kairobadet inte längre ingår i detaljplanen. För kommentar kring trafik, se Sammanfattande kommentar C. Väggruppen anser att ingen bebyggelse inom Marinan eller det befintliga Sättra Naturreservat kommer på tal då det är betydligt smidigare att bebygga Älvsundadalen respektive och centrala Väsby. I det aktuella planförslaget ingår ingen bebyggelse vid Sättra naturreservat eller marinan. För kommentarer kring framtida bebyggelse, se vidare Sammanfattande kommentar B. Boende i området vill ha en dialog och saklig diskussion kring bland annat VA-frågans flerdimensionella lösning, t ex individuella lösningar per fastighet respektive i kluster utan kommunal monopollösning initiativ till möte ha tagits av gruppen men nonchalerats av SBK. För kommentar kring VA, se Sammanfattande kommentar C. Gruppen menar att området öster om Runsavägen Skarvängskroken, inte ska bebyggas då detta skulle försvaga denna del av stockholmsregionens grönstruktur och hänvisar till länsstyrelsen yttrande under programsamrådet. Vi noterar därtill kontaktens försvårande relaterat "det biologiska utbytet mellan värdekärnorna vid Ängsjö och Runsa". Kommunens förslag visar en väg ur detta östliga område mot NO en vilja att bebygga också Kairohöjden - vilket vore en styggelse och ett mord på Järva Kilen. Därav faller också utkastet att göra Båtbyggarvägen till en genomfartsgata. För kommentar kring framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentarer B. För kommentar till förlängning av Båtbyggarvägen, se kommentar till Yttrande 15. SBK:s manövreringsförsök i att bryta ut Harva-Planen med bl a biotopskyddsverkligheten i området är vad NaturskyddsFöreningen konsekvent i sin betraktelse definierar som "de små stegens tyranni". SBK sår tyvärr i uppsåt försök till split och förvirring. Att därtill driva attacken mot Järvakilen från öster genom planläggning av Eds Alle är ytterligare ett exempel på hur SBK fragmenterar sin intention för att de-mobilisera folkviljan i området. Detaljplanen för Kairo Båtbyggartorp och Skarvängskroken samt detaljplanen för Harva är politisk prioriterade. Motiven till att dela upp programområdet, där även området kring Harva ingår, i två detaljplaner har varit rent praktiska, då det rör sig om ett stort

41 25 (37) område, med flera olika frågeställningar och många fastighetsägare. Båda detaljplanerna tar sin utgångspunkt i det gemensamma program som upprättats och kommer pga av praktiska och tidsmässiga skäl att hanteras i två detaljplaner, med en viss tidsförskjutning. För kommentar kring påverkan av Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. Eds Allé, Harva Kairo, SkarvängsKroken, Båtbyggartorp föreslås handläggas i ett översiktligt samtidigt perspektiv, i en enhet. Då visas tydligt att den samlade effekten av denna kommunala exploateringsiver mördar denna del av Järvakilen. Det vill säga de frilufts-, historiska och naturvärden som redan är en påtagligt etablerad, och av kommun ledningen jagad, attraktor. En attraktor som bevisligen alliansen och SBK enligt Väggruppen Kairo+ ej förmår inse. Gruppen hänvisar även till debattartiklar i media. För kommentar kring påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentarer A. Kommunala instanser Yttrande 19 - Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan dela uppfattningen som anges i planbeskrivningen att påverkan på den regionala grönkilen, Järvakilen, är liten om bedömningen görs snävt avgränsad till denna plan. Denna detaljplan hör ihop med kommande detaljplaner för Harva och Eds allé samt kommande fördjupade översiktsplan för Sättra mm. Bedömningen av vilken påverkan de föreslagna kommande förändringarna kan få, bör därför ske samlat och utifrån bl.a den Järvakilsanalys som snart är klar. För kommentar kring påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentarer A. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att planens hantering av strandskyddet måste fördjupas och har följande synpunkter: - Gällande strandskydd och föreslagen förändring ska redovisas på karta. - Kontoret ifrågasätter att biologiska värden inte bedöms påverkas. Harvaviken har dålig vattenomsättning. En grund vik med varmt vatten har ett generellt skyddsvärde som lek- och uppväxtområde för fisk. Det är positivt att detaljplanen ger möjlighet att minska den kemiska påverkan genom att ta bort utsläpp från enskilda avlopp och att få bättre kontroll på dagvattnet, men även fysisk påverkan måste begränsas. Mälarstrandsinventeringen bekräftar att denna sträcka är av stranden bör skyddas mot fysiska åtgärder, så som muddring, och exploatering. För att säkerställa att vattenmiljön skyddas bör därför strandskyddet vara kvar i vattenområdet. Vad betyder det för de fastighetsägare som har villatomt? Detta behöver klargöras. Kan det anses vara en praxis att strandskyddsdispens inte behövs för en brygga för 1-2 båtar vid en villatomt? Ett fortsatt strandskydd gör att andra åtgärder i strandkanten som kan påverka biologiska värden, tex muddring eller utfyllnader, ska strandskyddsprövas.

42 26 (37) - Bestämmelsen mindre brygga för intilliggande fastighet är inte tillräckligt tydlig. Formuleringen skulle kunna kompletteras med med högst två stycken båtplatser för fastigheterna med enbostadshus. En annan formulering krävs för eventuellt N2-område. Detta får diskuteras ytterligare. - Nämnden har tidigare framfört att det är önskvärt att Mälarstranden blir tillgänglig för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. En analys behövs av vad som idag är allemansrättsligt tillgänglig mark. Vad gäller formellt för mark som ägs av en samfällighetsförening? Denna fråga gäller även det kommande föreslagna området N2. Vilket allmänt intresse finns att denna kontakt med stranden hålls öppen? För kommentar angående strandskydd se vidare kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen. Kommer området Natur i södra delen verkligen att vara allemansrättsligt tillgängligt pga de tekniska anläggningar som finns i vattnet? I det området redovisar planen inte en befintlig brygga. Detaljplanen har ändrats efter samrådet kring naturområdet i den södra delen. Fortums anläggning säkras i detaljplanen medan omkringliggande mark läggs ut som parkmark. Angående befintlig brygga, se kommentar till Yttrande 16. Det är positivt att en dagvattenutredning tas fram under planprocessen. För att tydligare klargöra nuvarande och kommande trafikbullerstörningar vore det önskvärt att det fanns karta med ljudutbredningen. En bullerutredning har tagits fram efter samrådet. På grund av områdets smala och backiga vägar vore det bra om planen gav möjlighet till en samordnad hämtning. Avfallshanteringen har studerats ytterligare efter samrådet och stadsbyggnadskontoret bedömer att hämtning kan ske i anslutning till eller närheten av fastigheterna. Magnetfältstyrkan från en ledning beror bl.a. på belastningen av ledningen. Föreslaget skyddsavstånd, 14 meter, baseras på en standardberäkning. Det vore önskvärt med en magnetfältberäkning för nuvarande och kommande belastning av just denna kraftledning. Kraftledningen kommer enligt E-on att grävas ned i gatan i samband med utbyggnaden av området. Miljö- och hälsoskyddskontoret delar stadsbyggnadskontorets uppfattning om att planens genomförande inte kan anses innebära betydande miljöpåverkan. Den befintliga Upplandsleden samt den nya dragning som måste göras genom området ska beskrivas i planhandlingarna.

43 27 (37) Den föreslagna nya bebyggelsegruppen öster om Runsavägen innebär att Upplandsleden får en ny sträckning på en kortare sträcka. Vandringsleden kan med fördel ledas genom det nya bostadsområdet och kommer redovisas tydligare i planhandlingarna, bland annat på illustrationskartan. Yttrande 20 - Tekniska nämnden Teknik och Fastighet har deltagit i framtagandet av detaljplanen och har endast synpunkter på smärre textjusteringar i handlingarna. Yttrande 21 Kultur- och Fritidsnämnden Kultur- och Fritidsnämnden är positiv till detaljplanen. Området erbjuder ett unikt vattennära boende i Upplands Väsby med gröna omgivningar och ett tilltalande friluftsliv för lek och rekreation. I området finns såväl motionsspår, ridanläggning, ridstigar och friluftsbad. Nämnden är inte negativ, till den i planen nämnda eventuella flytt av Kairobadet, då platsen inte är optimalt placerad med tanke på storlek och angöringsytor. Till exempel är parkeringssituationen negativ för området då den närmaste parkeringen till badet innehåller få parkeringsplatser som snabbast fylls sommartid. Besökare hänvisas till parkering uppe på Mor Olas backe vilken är en långt ifrån optimal parkering för besökare med en lutning på vissa fall över 10 procent i stigningen. Det är dock vikigt att framgent kunna erbjuda Upplands Väsbyinvånare tillgång till badplats utomhus. Det är också viktigt att bevara Sättra ridanläggning med deras fina ridverksamhet och gårdsstruktur. Synpunkterna noteras. Övriga Yttrande 22 - Brandkåren Attunda Brandkåren Attunda planerar att ersätta brandstationen i Upplands Väsby med en brandstation i Rotebro. Detta medför att räddningstjänstens insatstid för det planerade området kan förväntas vara cirka 15 minuter. Med insatstid avses här summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. En lång insatstid medför högre krav på det byggnadstekniska brandskyddet och en begränsad möjlighet att använda räddningstjänstens stegar som ett alternativ för utrymning. Synpunkterna noteras. Yttrande 23 - Vägverket Vägverket har som väghållare inga planer på ombyggnadsåtgärder längs med väg 880 (Runsavägen). Vägverket välkomnar att kommunen planerar att bygga en gångbana längs med vägen. Vägverket har idag ingen möjlighet att bygga

44 28 (37) gångvägen utan förutsätter att kommunen bekostar samt tar drift- och underhåll samt framtida reinvestering av gångbanan. Ett avtal som reglerar detta skall vara godkänt av båda parter innan planen antas. Vägverket hävdar ett byggnadsfritt avstånd om totalt 8 meter längs länsväg 880 och vid 50 km/tim. Det byggnadsfria avståndet är nödvändigt för att skapa goda vägmiljöer, bevara handlingsfrihet, uppfylla normer och riktvärden för miljöstörningar samt av trafiksäkerhetsskäl Det är viktigt att inga delar av vägområdet planläggs som kvartersmark. Kommunen har haft en dialog med Vägverket angående planförslaget. Ett avtal som reglerar byggnation och framtida underhåll av gångbanan kommer att upprättas innan detaljplanen antas. I planförslaget är vägområdet utlagt som allmän platsmark och ett bebyggelsefritt avstånd på minst 8 meter är tillgodosett i planförslaget. Därutöver har plankartan kompletterats efter samrådet med så kallat z-område på kvartersmark, vilket innebär släntintrång. En bullerutredning har upprättats efter samrådet. Yttrande 24 - AB Fortum Värme Fortum Värme anser att fastighetsunderlaget är alltför litet för att möjliggöra fjärrvärme. Avseende produktions- och distributionsanläggningar för fjärrkyla och stadsgas finns ingen erinran. Kommunen har efter samrådstiden haft en dialog med Fortum Värme angående fjärrkyleanläggningen. Plankartan har ändrats och ett område för teknisk anläggning har lagts till plankartan för att säkra anläggningen. Omkringliggande mark är utlagt som parkmark, tillgänglig för allmänheten. Yttrande 25 - Sjöfartsverket Sjöfartsverket har tagit del av rubricerad översiktsplan och konstaterar, att planerade åtgärder troligen ej kommer att påverka handelssjöfarten. Den sjöfart som kan beröras är fritidsbåtar, vars rutter är svåra att bedöma och förutsäga. Sjöfartsverket rekommenderar att eventuella nya bryggor förses med reflexer och belysning för att göras synliga för båttrafiken. Vid planering av eventuella fasta belysningspunkter skall hänsyn tas så att dessa ej bländar sjöfarande. I det fall sjömätningar utförs i området bör resultatet av dessa rapporteras till Sjöfartsverket. Alla eventuella förändringar av strandlinje och bottentopografi, eller andra objekt redovisade i sjökort, skall efter slutförande sjömätas och geodetiskt bestämmas enligt sjömätningsstandard S 44 samt rapporteras till Sjöfartsverket för införande i sjökort. Vid planering av eventuella nya VAledningar eller anslutningar till den befintliga VA-ledningen, samråd bör tas med Sjöfartsverket. Före arbeten påbörjas som kan påverka sjöfarten, skall detta i god tid meddelas till Sjöfartsverket. Kommunens målsättning är att den sjödragna VA-ledningen kommer att ersättas med ett VA-nät på land. I övrigt noteras synpunkterna.

45 29 (37) Yttrande 26 - Upplands Väsby Hembygdsförening Föreningen står fast vid tidigare framförda synpunkter att planen innebär i sig en rimlig förtätning och komplettering av det aktuella området. Det fortsatta planarbetet måste enligt föreningen avvakta tills Ekologigruppens utredningsoch analysarbete presenterats samt att det påbörjade arbetet med fördjupad översiktsplan (FÖP) inklusive miljökonsekvensbeskrivning för södra Runsahalvön avslutats. Den här aktuella planen måste ingå i planområdet för den fördjupade översiktsplanen. Föreningen hänvisar till avsnitt från Ekologigruppen/AKT Landskaps rapport Järvakilen Prioritering av regionala värden i grönstrukturen (Granskningsversion ) angående utvecklingsmålet att de fysiska uttrycken för 1900-talets framväxande fritidslandskap är en karaktärsgivande resurs som tillvaratas och förvaltas. För kommentar kring påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. För kommentar kring framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentar B. Yttrande 27 - E-ON Elnät Sverige AB E-ON har studerat de inkomna remisshandlingarna och hänvisar till tidigare svar samt möte med kommunen efter samrådet. Kommunen har haft ett möte med E-ON efter samrådet. Den befintliga transformatorstationen vid korsningen Båtbyggarvägen - Runsavägen kommer att flyttas ca 40 meter till kommunens fastighet Nedra Runby 2:11 väster om Runsavägen. Ytterligare en transformatorstation kommer att anläggas i anslutning till den nya bebyggelsegruppen öster om Skarvängskroken. Yttrande 28 - Storstockholms Lokaltrafik SL har i sitt tidigare yttrande konstaterat att det är positivt med kompletterande bebyggelse i etablerade kollektivtrafikstråk som detta eftersom det ger möjligheter att mer utnyttja och eventuellt förstärka kollektivtrafiken. Dock framhålls att detta förutsätter att vägens standard är tillräckligt god och uppfyller SL:s riktlinjer. Efter noggrannare kontroll visar det sig att Runsavägen till stor del inte uppfyller SL:s riktlinjer, bl.a. avseende vägens bredd, varför det inte kan bli aktuellt med utökad kollektivtrafik på vägen. Tillkommande bebyggelse i detta läge kan därmed komma att stå i konflikt med SL:s mål om ökad kollektivtrafikandel i en eventuell situation där kollektivtrafiken med tiden behöver utökas men vägens standard inte tillåter detta. SL:s generella riktlinjer måste även ses utifrån de aktuella förhållandena på platsen. Kommunen råder inte över Runsavägen då det är Vägverket som är väghållare. Den förbättring som kommunen föreslår är att anlägga en gångbana mellan korsningen Harva-

46 30 (37) vägen/runsavägen och Kairobadet. Att ytterligare bredda vägområdet inom den befintliga miljön har inte bedömts som lämpligt utifrån befintliga fastighetsgränser, befintlig bebyggelse, den kuperade terrängen och av kulturhistoriska skäl. SL ser gärna att kommunen tar ett helhetsgrepp avseende all exploatering i området och hanterar detta inom ramen för det större planarbete som pågår avseende hela området där även en ny vägdragning av Runsavägen ingår. I det fall kommunen väljer att gå vidare med detta separata planarbete avseende nya bostäder förutsätter SL att kommunen informerar boende, exploatörer och potentiella husköpare om att SL inte har möjlighet att förstärka kollektivtrafikutbudet så länge vägens standard inte förbättras enligt SL:s riktlinjer. Synpunkterna noteras. Det är självklart mycket positivt att en trottoar planeras samt lägen för busshållplatser, även om åtgärderna är otillräckliga i förhållande till SL:s generella riktlinjer. Avseende busshållplatserna förutsätter SL att det sker en tillgänglighetsanpassning. Därtill är det viktigt att det finns gena, trygga och attraktiva gång- och cykelstråk mellan bebyggelse och hållplatser liksom trafiksäkra passager med vägen i anslutning till hållplatserna. Utformningen skall utgå ifrån ett barnperspektiv. SL förutsätter att all förändring av väg och hållplatser sker med utgångspunkt i SL:s riktlinjer och i samråd med SL. Synpunkterna noteras. För de bostäder som planeras i anslutning till vägar där buss trafikerar ska Socialstyrelsens riktvärden (SOSFS 2005:6) för lågfrekvent buller vara vägledande vid dimensionering av fasad och fönster mot störningar från tung trafik. En bullerutredning har upprättats efter samrådet, se vidare kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen. Yttrande 29 - Cykelfrämjandet Cykelfrämjandet beklagar att inga åtgärder vidtas i planförslaget för att förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten för cyklisterna. Området kring Kairo är ett attraktivt område för det rörliga friluftslivet och badplatsen lockar många besökare. Att i det läget öka antalet boende i området och därmed med säkerhet även biltrafiken och inte samtidigt göra något åt Runsavägen för att förbättra för cyklister och trafiksäkerheten känns utmanande. Cykeln är ett mycket miljövänligt transportmedel som förtjänar att tas på allvar och prioriteras när nya bostadsområden planeras. Cykelfrämjandet saknar en sådan ambition i detta förslag till detaljplan. För kommentar kring trafik, se Sammanfattande kommentar C.

47 31 (37) Yttrande 30 - Friluftsfrämjandet Friluftsfrämjandet har inga synpunkter på föreslagen komplettering av bebyggelsen men anser att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till oskyddade trafikanter i den förändrade trafikbilden. Biltrafiken kommer att öka och är redan i dag tidvis mycket omfattande, tex i samband med ridtävlingar, aktiviteter på båtklubben och badhelger. Jordbruk och skogsbruk på Runsahalvön medför tidvis mycket trafik med stora och tunga fordon. Därtill kommer busstrafiken. Friluftsfrämjandet anser att det inte räcker att tillföra bara trottoar för gående utan att även en cykelbana är nödvändig. En cykelbana behövs hela vägen från Eds allé. Om Vägverket inte vill medverka till detta bör kommunen ta över ansvaret som väghållare. Vägen österut från Skarvängskroken är dessutom så trafikfarligt krokig, med dålig sikt och avsaknad av belysning. För kommentar kring trafik, se Sammanfattande kommentar C. Yttrande 31 Handikappföreningens Samorganisation, HSO HSO har synpunkter på hur detaljplanen behandlar tillgängligheten. Organisationen menar att eftersom kommunen valt denna besvärliga plats är det kommunens uppgift att lösa de problem som ett sådant val ger upphov till. Tillgängligheten måste lösas å ett kreativt sätt så att hela stadsdelen blir tillgänglig för alla. Därutöver vill HSO att frågorna om trafik, kollektivtrafik, parkering samt framkomlighet för räddningstjänst ska få tillfredsställande lösningar så att tillgängligheten blir maximal. Genom att väga samman olika intressen har stadsbyggnadskontoret ansett att området är möjligt att förtäta. Det är stadsbyggnadskontorets uppfattning att ett genomförande av detaljplanen förbättrar tillgängligheten i området. Befintliga vägar, som Båtbyggarvägen och Mor Olas backe, inte kan bli fullt tillgängliga då terrängen redan idag har en stark lutning. Genom de föreslagna förbättringar, bland annat en förlängning av Båtbyggarvägen, blir området mer tillgängligt. Planhandlingarna har förtydligats angående tillgänglighet. Stadsbyggnadskontoret anser att det är av stor vikt att områdets karaktär bevaras och att onödig sprängning undviks. Dock ska alla bostäder kunna nås med bil. Nytillkomna bostäder ska göras tillgängliga med gängse regler och i samband med bygglov görs en tillgänglighetsplan. Yttrande 32 - TeliaSonera Skanova Access AB Det föreslagna området för nya bostäder korsas av en teleledning tillhörande TeliaSonera Skanova Access AB som tagits ur drift. Inför eventuella markarbeten ska Skanova kontaktas i god tid innan så att ledningen kan kapas och ändförslutas så att den kan grävas upp i samband med markarbetena för att återvinnas. I samma område berörs en luftledning som försörjer den befintliga

48 32 (37) byggnaden. Skanova förutsätter att nödvändiga undanflyttningsåtgärder bekostas av exploatören och att regleringen därav det sker innan detaljplanen antas. Skanova önskar att de behövliga åtgärderna i telenätet nämns i planhandlingarna. Synpunkterna noterats och planhandlingarna har förtydligats. Eventuell flytt eller nedmontering av befintliga ledningar ska göras i samråd med fastighetsägaren. Yttrande 33 Försvarsmakten Högkvarteret Försvarsmakten har genomfört en översyn av områdena av riksintresse för totalförsvaret och i samband med detta också uppdaterat bullerberäkningarna för skjutfält och flygplatser. Enligt den nya redovisningen av omgivningspåverkan runt Kungsängens skjutfält, ligger en mindre del av detaljplaneområdet innanför samrådsområdet och berörs av bullernivåer över riktvärdet. Försvarsmakten gör bedömningen att denna del kan ingå i planområdet om bestämmelserna utformas så att det inte är möjligt med förtätning i denna del av området. Synpunkterna noteras. Någon komplettering av tillkommande tomter för bostäder är inte planerad för den del av planområdet som är belägna inom samrådsområdet. Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentar A påverkan på Järvakilen Stadsbyggnadskontoret anser, liksom i tidigare programsamrådsredogörelse, att det aktuella planförslagets påverkan på Järvakilen inte innebär någon risk att värden och funktioner förstörs i kilen. I kommunens gällande översiktsplan (strategisk kommunplan) finns området vid Båtbyggartorp utpekat som ett utredningsområde för bostäder. Översiktsplanens ställningstagande och tidigare upprättat program har ansetts tillräckligt för att kunna gå vidare med en prövning av en detaljplan för området. Det aktuella förslaget har ansetts som möjligt att gå fram med som en detaljplan betraktat som eget projekt. Större bebyggelseutveckling i samband med den fördjupade översiktsplanen för Väsby sjöstad kan komma att påverka regionala värden och funktioner i Järvakilen. Det handlar främst om intrång och risk för fragmentisering av ett fysiskt orört skogsområde. Föreslagen ny bebyggelsegrupp med ca 18 fastigheter öster om Skarvängskroken bedöms inte ge en fragmenterande effekt då det är en fråga om att knyta samman befintlig bebyggelse i Båtbyggartorp och Skarvängskroken. Ett brett naturområde sparas för allmänhetens möjlighet att röra sig mellan Runsavägen och skogsområdet.

49 33 (37) Det aktuella planförslaget utgår från en befintlig bebyggelsestruktur. En försiktig komplettering tillåts med ett antal avstyckningar inom befintliga fastigheter. Stadsbyggnadskontoret anser att denna utökning är en ambition att på ett sätt som innebär att denna del av Järvakilen inte minskar mer än det som befintlig bebyggelse redan idag ger upphov till. I Länsstyrelsens yttrande under samrådet nämns att förslaget innebär att omkring hälften av det ca 600 meter breda skogsområdet i kilens västra del kommer att tas i anspråk av bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret förmodar att detta mått avser sträckan fram till Njurstatorp som i planprogrammet för Eds allé illustrerats som ett större bebyggt område. Efter framtagande av en regional Järvakilsanalys har en utveckling av Njurstatorp framstått som en olycklig fragmentisering av Järvakilen i detta smala avsnitt. Utvecklingen av Njurstatorp kommer därför studeras noggrant inför en eventuell detaljplan. Stadsbyggnadskontoret anser därför att det kvarvarande måttet i denna del av Järvakilen, efter föreslagen bebyggelsegrupp i Skarvängskroken, är mer än 1000 meter, enligt karta nedan. > 1000 meter Kartan visar planområdet och avståndet inom Järvakilen Den kommuntäckande naturinventeringen redovisar inte några speciellt intressanta objekt inom planområdet. Nytillkommande fastigheter föreslås i planen bli minst 1500 kvm. De stora

50 34 (37) villatomterna bidrar till att påverkan på de biologiska spridningssambanden kan begränsas. Planens utformning säkrar även gröna stråk både genom befintlig bebyggelse och genom den tillkommande nya bostadsgruppen öster om Skarvängskroken, vilket även förbättrar och tydliggör tillgängligheten till Järvakilen. Planbeskrivningen har förtydligats angående påverkan på Järvakilen. Sammanfattande kommentar B framtida bebyggelse Stadsbyggnadskontorets bedömning är att föreslagen utbyggnad är en lagom och väl avvägd komplettering av befintlig bebyggelse, dels genom avstyckningar på större fastigheter, dels genom en ny bebyggelsegrupp öster om Runsavägen. Bebyggelsen erbjuder ett attraktivt boende i närhet av både Mälaren och stora naturområden. Detaljplanens syfte är att tillåta en försiktig komplettering inom den befintliga bebyggelsestrukturen. En planbestämmelse har därför införts vilken reglerar högsta antal tomter. Stora fastigheter ger förutsättningar för att bibehålla områdets karaktär och att natur sparas inom området. Gröna natursläpp har sparats ut till naturen, vilket ger en kvalitet i bostadsområdet men skapar även gröna samband genom bebyggelsen. Kommunens översiktsplan (Strategisk kommunplan) pekar ut ett flertal områden lämpliga att pröva för ny bebyggelse. En byggnation i Väsbys centrala delar eller i Älvsundadalen utesluter inte att området vid Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken föreslås för ny bebyggelse utan visar istället på att olika områden kan svara mot olika behov av boendetyper och livsmiljöer Sammanfattande kommentar C vägar och trafik Detaljplanen ger möjlighet att förbättra trafiksituation inom själva planområdet, särskilt för gående, genom att anlägga en gångbana mellan Kairobadet och korsningen Harvavägen/Runsavägen. Någon ytterligare breddning av Runsavägen samt en separat gångoch cykelbana, har inte ansetts möjlig. Skälen är att det är en befintlig miljö med en väg som redan idag är smal genom området. En avvägning mellan olika intressen, som trafiksäkerhet, kulturhistoriska intressen, påverkan på enskilda fastigheter, trafikintensitet har gjorts. En ytterligare breddning av vägområdet skulle ge en negativ påverkan på befintliga fastigheter och den kulturhistoriska miljön längsmed vägen. Vägverket kommer även i fortsättningen att vara väghållare för Runsavägen.

51 35 (37) Trafikmängden på Runsavägen är för närvarande fordon per vardagsmedeldygn. Genom planförslaget bedöms trafikmängden öka med ca 200 bilar per vardagsmedeldygn. Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att trafikökningen inte bör påverka trafiksituationen i området i någon nämnvärd grad. Planhandlingarna har kompletterats med beskrivning på åtgärder för att kunna bevara Runsavägens karaktär av landsväg, även efter en utbyggnad med gångbana. I samband med att området förtätas är det viktigt att standarden på både befintliga och tillkommande vägar får en god standard för bland annat servicefordon och räddningstjänst. Stadsbyggnadskontoret anser att hastighetssänkning samt hastighetsdämpande åtgärder kan mycket väl vara lämpande på Runsavägen och övriga lokalgator i området, men regleras inte i själva detaljplanen. Kommunen har en dialog med Vägverket, som väghållare för Runsavägen, angående vägen. Stadsbyggnadskontoret håller med om att det finns behov av en separat gång- och cykelväg mellan planområdet och Mälarvägen, men att detta inte kan inrymmas i pågående detaljplan utan måste utredas särskilt. Sammanfattande kommentar D vatten- och avlopp Kommunen anser att det är av stor vikt att vatten- och avloppssituationen i området får en långsiktig och hållbar lösning. Ett nytt VA-system för området är även ett av detaljplanens huvudsyften. Enligt vattentjänstlagen har kommunen skyldighet att att ordna allmän VA-anläggning om detta behövs av miljö- och/eller hälsoskyddsskäl i ett bebyggelseområde. Området utmed denna del av Runsavägen är en samlad bebyggelse som efterhand har övergått från framförallt fritidsboende till allt fler permanentbostäder. Befintliga enskilda avloppsanlägningar är i många fall helt undermåliga och ger oacceptabla utsläpp direkt eller indirekt till denna känsliga del av Mälaren. Förutsättningar bedöms inte finnas att ordna tillräckligt bra, enskilda avloppsanläggningar i denna sluttning nära stranden. Därför anser kommunen, av såväl miljösom hälsoskäl, att det krävs en allmän VA-anläggning. Kommunens målsättning är att så många som möjligt ska ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Ett kommunalt huvudmannaskap innebär att kommunen anlägger samt svarar för drift och underhåll samt förnyelse av ledningsnätet fram till varje fastighets förbindelsepunkt, som vanligtvis är belägen ca en halv meter utanför fastighetsgränsen. Den sjöbelagda ledningen i Harvaviken ska tas bort och ersättas med en ny ledning på land. Det finns reglerat i avtal att de fastigheter som idag är

52 36 (37) anslutna till sjöledningen ska ansluta sig till en framtida markledning. Det är möjligt för fastighetsägare att behålla sitt egna vatten och endast ansluta sig till spillavloppet. När det blir aktuellt kommer kommunen mäta det egna vattnet och fastighetsägaren betalar bara avloppstaxa på det mätta vattnet. Däremot godkänner inte kommunen enbart en anslutning till kommunalt vatten utan kräver då även en anslutning till spillavloppet. Några fastighetsägare har haft frågan om kommunen kommer kräva anslutningsavgift för fastigheter som i planen ger rätt till avstyckning men där fastighetsägaren inte väljer att stycka på en gång. Kommunens policy har hittills varit att inte kräva betalning av anslutningsavgift på en obebyggd tomt. Om en fastighetsägare vill ansluta till den kommunala VA-anläggningen men har svårt med att betala anslutningsavgiften, kan kommunen ställa upp med en avbetalningsplan. Förslag till förändringar av samrådsförslaget Följande förändringar alt komplettering föreslås med anledning av inkomna yttranden under samrådstiden. Planområdets gränser i norr har justerats. Den del av Runsavägen inom fastigheterna Övra Runby 1:15 och 2:3 har tagits bort. Plankartan har kompletterats med områden för tekniska anläggningar som fjärrkyleanläggning och nya transformatorstationer samt områden för underjordiska ledningar. Plankartan har förtydligats för området kring fornlämningsområdet. Den samfällda marken norr om Båtbyggartorp 2:1 har ändrats från N 2 till kvartersmark för bostäder (B). En mindre byggrätt för komplementbyggnader som t ex sjöbodar eller bastu tillåts genom ny planbestämmelse (e 3 ). På tre ställen på plankartan har naturmark (NATUR) ändrats till parkmark (PARK) för att bland annat möjliggöra grusade vägar och vistelseytor. Allmänhetens tillträde till strandområdet har förtydligats på plankartan, dels genom tydligare markanvändning vid fjärrkyleanläggningen. Markanvändningen vid korsningen Harvavägen/Runsavägen justeras för att möjliggöra en mer trafiksäkrare korsning. Detaljplanen kompletteras med en planbestämmelse (z) på kvartersmark, vilket säkrar släntintrång för att möjliggöra gångbana och utbyggnad av gator. Plankartan har kompletterats med föreskrivna plushöjder på gatumark. Markanvändningen kring parkeringen och den eventuella återvinningsstationen på fastigheten Nedra Runby 1:1 har justerats.

53 37 (37) Parkeringsytan vid Kairobadet har anpassats till dagens förhållande. Ytan för gatumarken (LOKALGATA) har justerats något vid Båtbyggarvägen för att möjliggöra backvändning för större fordon. Bestämmelsen för bryggområden (WB 1 och WB 2 ) har redigerats. Strandskyddet föresås inte upphävas inom områden för bryggor (WB 1, WB 2 och WB 3 ). Byggrätt för ett mindre flerfamiljshus på fastigheten Båtbyggartorp 1:6 har tagits bort och ersatts med en möjlig avstyckning samt byggrätt som stämmer överens med omkringliggande bebyggelse (e 1 ). Mark som endast får bebyggas med uthus har lagts till på fastigheterna närmast Mälaren. Plankartan har kompletterats med en generell planbestämmelse att schaktnings-, sprängnings- och utfyllnadsarbeten för att ändra tomtens topografi skall minimeras. Planbeskrivning samt genomförandebeskrivning har ändrats samt kompletterats utifrån inkomna synpunkter samt av ovanstående ändringar på plankartan. Bullerutredning samt dagvattenutredning har upprättats. Redaktionella ändringar och förtydliganden har gjorts i planhandlingarna efter samrådet. Stadsbyggnadskontoret Fredrik Drotte Planchef Mats Jakobsson Planarkitekt

54 Tjänsteutlåtande Exploateringchef Per-Olov Nilsson / Dnr: Sms: BN/2009:566 Kommunstyrelsen Ramavtal och detaljplaneuppdrag avseende bostäder inom fastigheten Vilunda 20:24 mfl Ärendebeskrivning Upplands Väsby kommun har blivit kontaktad av Besqab Projekt och Fastigheter AB, om möjligheterna att tilldelas en markanvisning för att omvandla ett område inom fastigheten Vilunda 20:24 mfl - från allmän platsmark till område för bostadsändamål med inriktning på smålägenheter. Kommunen har fått en skiss som uttrycker exploateringsidén. Exploateringen förslås utgöra ca 40 st smålägenheter om ca 31 kvm i ett 4-våningshus där lägenheterna riktar sig speciellt till ungdomar. Bolaget har nyligen byggt ett liknande projekt i Skarpnäck som de lämnar som referensobjekt. Parkeringen för området föreslås ske som markparkering inom fastigheten Stadsbyggnadskontoret har inhämtat och sammanställt synpunkter från berörda enheter inom kommunen för att lyfta fram de konsekvenser och möjligheter som förslaget medför. Aktuellt område utgör idag område för allmän plats (parkmark) enligt gällande detaljplan. För att möjliggöra föreslagen bostadsbebyggelse krävs en ändring av detaljplanen Inför fortsatt planering behöver villkoren för exploateringen klargöras mellan kommunen och Besqab. Ett ramavtal med överenskommelser om markförsäljning exploateringsarbeten och kostnader har därför upprättats. Ramavtalet har godkänts av Bolaget och kommer att ligga undertecknat senast vid kommunstyrelsens sammanträde den 7 juni Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att ändra detaljplan från allmän platsmark till kvartersmark för bostäder avseende del av berörd detaljplan. 2. Kommunstyrelsen godkänner detta tjänsteutlåtande som förstudie för detaljplanearbetet 1

55 3. Kommunstyrelsen godkänner bilagt ramavtal med Besqab avseende bostadsbebyggelse inom fastigheten Vilunda 20:24 mfl Bakgrund Upplands Väsby kommun har blivit kontaktad av Besqab Projekt och Fastigheter AB, om möjligheterna att tilldelas en markanvisning för att omvandla ett område inom fastigheten Vilunda 20:24 mfl - från allmän platsmark till område för bostadsändamål med inriktning på smålägenheter. Kommunen har fått en skiss som uttrycker exploateringsidén. Exploateringen förslås utgöra 42 st smålägenheter om ca 31 kvm i ett 4-våningshus där lägenheterna riktar sig speciellt till ungdomar. Bolaget har nyligen byggt ett liknande projekt i Skarpnäck som de lämnar som referensobjekt. Boendekostnaden beror till stor del på hur ränteläget ser ut, men också på en produktionskalkyl. Bolaget anger att de jobbar för att åstadkomma så låg månadskostnad som möjligt och i detta skede är ett rimligt antagande är att den totala månadskostnaden ligger på drygt kr/ månad. Kalkylen bygger på att det inte blir för dyra parkeringslösningar. Med hänsyn till projektets inriktning (smålägenheter / studentlägenheter) och områdets fördelaktiga läge ur kollektivtrafiksynpunkt bygger genomförandet på att parkeringsnormen utgör 0,5 bilplats / lgh. Området Det område som berörs utgör ca kvm och är belägen invid Optimusvägen vid Anton Tamms väg i Centrala Upplands Väsby. Området utgör enligt gällande detaljplan parkmark och den omkringliggande bebyggelsen utgörs i huvudsak av bostäder (småhus, flerbostadshus), kontor- och verksamhetslokaler. Bostäder kommer även att byggas på inom detaljplaneområdet - Messingen Fig. Området 2

56 Planeringsförutsättningar Översiktsplanen / kommunplanen Enligt kommunens översiktsplan / kommunplan från 2005 anges att förtätningar i centrala lägen kan dra nytta av redan utbyggd infrastruktur, kollektivtrafik och service samt att student- och ungdomsbostäder kan bidra till att åstadkomma en levande stadskärna. Ungdomsbostäder i ett kollektivnära läge bör planeras in i de centrala delarna av Väsby. Det föreslagna området är enligt gällande kommunplan att bettrakta som ett centrumnära område där sådan förtätning kan ske. Grönstruktur och utformning av byggnaders placering, hushöjder mm bör beaktas. Gällande detaljplan Gällande detaljplan, Folkparksområdet, Genomförandetiden har gått ut. Detaljplanen anger allmän platsmark och ett mindre område för en befintlig elstation. För att genomföra bostadsbebyggelse krävs en planändring. Markägare Upplands Väsby kommun äger fastigheterna Vilunda 20:24 och Vilunda 1:548. Käppalaförbundet äger den intilliggande fastigheten Vilunda 6:21. Teknisk försörjning Området ligger i anslutning till kommunal gata. På östra sidan av Optimusvägen, från Anton Tamms väg och norrut skall det byggas en gc-väg och längsgående parkeringsplatser. Va, fjärrvärme och el finns i anslutning till området - ledningssystemet, dimensionering och kapacitet kvarstår att utreda i detaljplanearbetet. Luktproblem från Käppalatunneln kan uppstå. Kommunen får ibland klagomål på detta från grannfastigheterna. Förutsättningar kvarstår att utreda i planarbetet. Trafik Korsningen Optimusvägen-Anton Tamms väg kommer att trafikeras av många bussar. Av denna anledning tillåts inga utfarter från parkeringar eller andra fastigheter i närheten av korsningen. Buller / vibrationer Bullerstörningar från Optimusvägen och utökad tung trafik framöver (bussar). Idag även exponerad av buller från järnvägen men en avskärmning av järnvägsbullret sker när bebyggelsen på södra Messingen tillkommer. Ljudnivån i fasad mot Optimusvägen överstiger nationella riktvärden för vägtrafikbuller. Enkelsidiga lägenheter mot bullerkälla kan inte accepteras som avsteg även om det är ungdoms/studentbostäder. Det finns en viss risk för vibrationer när bostäder placeras så nära vägen med tung trafik. 3

57 Park och natur Föreslagen bebyggelse försvårar möjligheterna att ansluta till parkområdet / naturområdet. Viktigt att kopplingen till parken bakom inte försvinner! Området hänger ihop med det större parkområde på berget inom Folkparksområdet. Tomten används knappast som parkområde idag. Ligger lite utanför där människor bor och rör sig. Tvärbranten upp mot berget gör att den delen av grönområdet idag knappast är tillgängligt från detta håll. Tillgängligheten kan förbättras så att det blir en kvalitet för de boende i de nya husen, men det kommer ändå att vara mycket brant. Om bostadsområdet hålls öppet kan även andra närboende (från Messingen framöver tex) ta sig genom området och nå bergets grönyta. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas på lämpligt sätt med hänsyn till att den föreslagna exploateringen innebär en utökning av fastighetens hårdgjorda ytor samt en ökning av antalet parkeringsplatser. Kommunal service social service Området är beläget i centrala Upplands Väsby knappt 400 m söder om pendeltågstation och 400 m väster om Upplands Väsby Centrum. Behovet av gruppboende eller LSS-servicelägenheter får prövas under planarbetet. Exploateringsekonomi Kommunen får intäkter för försäljning av mark. Inga kommunala utgifter förväntas med anledning av projektet Konsekvenser / synpunkter Bostäder med föreslagen inriktning i detta läge är intressant att studera och i linje med intentionerna i gällande kommunplan. Det är viktig att huskroppen placeras så att Optimusvägen får ett tydligt gaturum. På så sätt är placeringen av den nya huskroppen välkommen eftersom den fyller på gaturummets väggar, även på den östra sidan, mot den nya bebyggelsen i Messingen. Gatans profil måste samordnas med den som tidigare är tänkt för Optimusvägen i Messingenprojektet Byggnadens volym, färg och fasadmaterial bör harmoniera med Messingen området inte nödvändigtvis samma men harmoni! Analys / Överväganden Stadsbyggnadskontoret gör den samlade bedömningen att föreslagen komplettering av bostäder i Upplands Väsby centrum är i linje med den gällande översiktsplanens intentioner. En förutsättning för utbyggnaden är att man kan hitta tillfredställande lösningar för tillfartsväg, gc-vägar och områdets fortsatta funktion som del av ett parkstråk som utgör förbindelser i grönstrukturen. 4

58 Inför fortsatt planering behöver villkoren för exploateringen klargöras mellan kommunen och Besqab. Ett ramavtal med överenskommelser om markförsäljning exploateringsarbeten och kostnader har därför upprättats. Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Stadsarkitekt Bilaga: 1 Skiss som uttrycker exploateringsidén 2 Ramavtal med Besqab Projekt och Fastigheter AB 5

59

60

61

62

63

64 Tjänsteutlåtande Chef stadsbyggnadskontoret Per Lagheim Dnr: Fax BN/ 2010:221 Kommunstyrelsen Förstudie Smedby, Smedbyskogen och Norra berget Ärendebeskrivning Området avgränsat av Mälarvägen i norr, Ekebovägen i öster och Smedbyvägen i söder och väster bör studeras närmare som del i en utveckling och förtätning av centrala Upplands Väsby. Området innehåller bostadsområden och mindre verksamhetsområden och närrekreationsområdet Smedbyskogen med flera fornminnen. I söder ansluter Gunnes gård en levande vikingagård - till Smedby skogen. I denna del av området finns också Smedbyskolan och Smedby gård och Smedby lada. För Gunnes gård har Kultur- och fritidsnämnden låtit göra en enklare utredning som framförallt tar fasta på verksamhetens möjligheter till utveckling. Dessa utvecklingsideér bör nu samordnas med den fysiska utveckling för Gunnes gård samordnat med omgivningen. Smedby gård och Smedby lada mfl byggnader, som också ägs av kommunen, kan beskrivas som utvecklingsfastigheter och borde framåt prövas i särskild ordning. Norra berget och området längs Smedbyvägen prövas för bostäder/verksamheter. Avsikten med förstudien är att ta fram en strategi, för områdets utveckling. Förstudien ska byggas upp så att innehåll, exploatering, ekonomi- och gestaltningsintentioner kan prövas mot ett min-, medel- och maxalternativ. I arbetet ska inordnas en tidig grov exploateringskalkyl. Det programarbete som pågår för norra delen av Ekebo liksom det tidigare programarbetet för hela Ekebo ska inordnas i förstudien. Arbetet beräknas kunna påbörjas juni/juli Förstudien beräknas kunna vara klar mars/april

65 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ger stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra en förstudie för att pröva utvecklings- och förtätningsmöjligheter av området Smedby, Smedbyskogen och Norra berget i ett sammanhang. 2. Politisk styrgrupp för arbetet ska vara plan- och miljöutskottet. 3. Förstudien ska särskilt beakta möjligheten till ytterligare bostäder och verksamhetstomter inom området under bevarande och upprustning av närrekreationsområdet Smedbyskogen. 4. Utvecklingsmöjligheterna för Gunnes gård liksom fastighetsutveckling med inriktning på området kring Smedby Gård med intilliggande bebyggelse ska beaktas. 5. Förstudien beräknas kunna vara klar mars/april Delredovisning för planoch miljöuskottet sker 29 september 2010 samt i december2010/januari För projektets kostnader i etapp 1 avdelas kronor ur exploateringsmedel.: Bakgrund Nuläge områdesavgränsning, verksamheter och lokaler Området avgränsat av Mälarvägen i norr, Ekebovägen i öster och Smedbyvägen i söder och väster bör studeras närmare som del i en utveckling och förtätning i centrala Upplands Väsby. Området är lämpligt att pröva för ytterligare bostadsbebyggelse för att nå kommunens miljömål ökad effektivitet i markanvändningen i centrala och kollektivtrafiknära områden och en värdeskapande utveckling i tätortens centrala delar. Avståndet till Upplands Väsby station är ca 1,5 km och till centrum ca 1 km. Hela området är ca 110 ha stort (jfr programområdet för Fyrkanten ca 26 ha) I norr gränsar området till Folkparksomårdet och Fyrkanten. I öster gränsar det till Johanneslunds arbetsområde och i söder mot Antuna gård/älvsundadalen. I väster gränsar området till Marabous anläggning på andra sidan Smedbyvägen. Området innehåller bostadsområdet Ekebo (tidgare Smedby 1) och Smedby 2 längs Ekebovägen, bostadsområdet Smedby 3 med arbetsområdena Grimman och Tömmen ut mot Smedbyvägen, Smedbyskogen mot Smedbyvägen i väster samt i norr Stallgatans bebyggelse och Norra Berget. Se bilagda karta. Smedbyskogen är ett viktigt närrekreationsområde som också innehåller flera fornminnen (gravfält och runstenar). I söder ansluter Gunnes gård en levande vikingagård - till Smedby skogen. Gården har idag ca besökare per år. I denna del av området finns också Smedbyskolan och Smedby gård. Smedby lada i närheten är fritidsgård. 2

66 Inom området finns också Sverige Finska skolan samt ett antal förskolor. Flera kommunala lokaler är i behov av upprustning och det finns ett behov av att stämma av verksamhetsinnehållet och områdets utveckling framåt. Trafikförsörjning Området är omgärdat av huvudgatorna Ekebovägen, Smedbyvägen och Mälarvägen. Varje delområde trafikmatas från dessa i avskilda enklaver. Parkering sker i parkeringsdäck och större markparkeringar ut mot de omgivande huvudlederna vilket på flera ställen ger ett fult uttryck. Särskilt de stora parkeringsdäcken ut mot Mälarvägen förfular. Gunnes gård trafikmatas genom intilliggande bostadsområde vilket vid en framtida utveckling av gården kommer att ge problem. Ägoförhållanden Ägoförhållanden inom området redovisas i bilaga 2. Smedbyskogen och området kring Gunnes gård och Smedby gård är kommunägt. I söder och norr ägs marken av bostadsrättsföreningar. Ekebo ägs av Stenafastigheter sedan 2007 och området Smedby 2 ägs av Väsbyhem. Gällande detaljplaner och planöverväganden de senaste åren I stort sett hela området är planlagt under perioden 1970-tal fram till sent 80-tal i sammanlagt 12 olika detaljplaner. En mindre del av Smedbyskogen är inte planlagd. För bostadsområdet Smedby 1 (numera Ekebo) togs ett planprogram fram åren I december 2007 godkände kommunstyrelsen att program och samrådsredogörelse skulle ligga till grund för ett planarbete. Förutsättningarna för detta planarbete har i viss utsträckning förändrats i och med att planarbetet för Fyrkanten startats. I detta arbete medverkar fastighetsägaren Stena och avsikten är att i denna plan ta ett samlat grepp kring Mälarvägen. För kyrkans fastighet Smedbyhof har konstaterats ett behov av en planändring. Eventuellt kan detta inordnas i projektet renovering av äldre detaljplaner. Ett planarbete för Johanneslund arbetsområde mm beräknas påbörjas hösten Söder om området pågår arbetet med detaljplaneläggning för Älvsundadalen. De kommunala lokalerna (skolor, förskolor mm) i området är inordnade i kommunens lokalförsörjningsplan. Smedby gård och Smedby lada och mfl, som också ägs av kommunen, kan beskrivas som utvecklingsfastigheter och borde framåt prövas i särskild ordning. För Gunnes gård har Kultur- och fritidsnämnden låtit göra en enklare utredning som framförallt tar fasta på verksamhetens möjligheter till utveckling. Denna utveckling bör nu samordnas med den fysiska utveckling för Gunnes gård i och omgivningen. Utvecklingsstrategi framåt förstudie Avsikten med förstudiearbete är att ta fram en strategi, för områdets utveckling, som samordnar utifrån följande förutsättningar; 3

67 - ägoförhållanden - trafikfrågor och principer för områdets trafikförsörjning - möjligheter att tillskapa fler bostäder och arbetsplatser inom området (överväganden i programarbetet för Ekebo och pågående arbete i projekt Fyrkanten ska beaktas i arbetet) - miljö- och naturvårdsfrågor särskilt bevarande och upprustning av närrekreationsområdet Smedbyskogen liksom dagvattenhantering och eventuella miljöstörningar - teknisk försörjningskapacitet inom området - kollektivtrafik kommunens förstudie vad gäller spårtaxi ska beaktas - markförhållanden - befolkningsutveckling - kommunal service i förhållande till nuvarande behov och eventuella utbyggnader - kommersiell service - utvecklingsmöjligheter för Gunnes gård vad gäller fysisk utformning och samordning med omgivningen Förstudien ska byggas upp så att innehåll, exploatering, ekonomi- och gestaltningsintentioner kan prövas mot ett min-, medel- och maxalternativ. Kriterier för att pröva dessa alternativ formas utifrån relevanta förutsättningar enligt ovan. I arbetet ska inordnas en tidig grov exploateringskalkyl. En tidig preliminär behovsbedömning om betydande miljöpåverkan (checklista) bör fogas till förstudien. I kommunplanen är endast detaljplaneprojektet i Ekebo noterat. Samtidigt anger kommunplanen en satsning på förtätning av centrala Upplands Väsby. I enlighet med detta bör en förstudie kunna leda fram till antingen ett samlat programarbete eller ett fortsatt arbete i separata detaljplaner. Det programarbete som pågår för norra delen av Ekebo liksom det tidigare programarbetet för hela Ekebo ska inordnas i förstudien. Förstudien ska peka ut en eller alternativa etappindelningar för förändring av området samt översiktligt notera kommunal ekonomiska bedömningar och inriktning för eventuell markanvisning. Tidplan, rapportering och ekonomi Arbetet beräknas kunna påbörjas juni/juli Arbetet ska bedrivas så att en första workshop kring preliminärt koncept för tre alternativa utformningar kan hållas med plan och miljöutskottet 29 september Det fortsatta förstudiearbetet ska leda fram till ett bearbetat förslag som redovisas vid plan- och miljöutskottets december/januari sammanträde. Under arbetets gång är avsikten att föra dialog med allmänheten kring förslagen vid sk dialogmöten. Förstudien beräknas kunna vara klar mars/april

68 Projektet kommer att genomföras i samarbete med ramupphandlade konsultföretaget Archus arkitekter. Deras konsultarvode har beräknats till kronor fördelat på kronor etapp 1, kronor etapp 2 och kronor etapp 3 enligt tidplanen ovan. Konsultstödet handlas upp för en etapp i taget och beslut om fortsatt inriktning och resursinsats tas efter varje etapp.. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Chef SBK Bilaga: 1. Karta över förstudieområdet 2. Karta ägoförhållanden. 5

69

70

71 : Tjänsteutlåtande Stadsbyggnadskontoret Per Olov Nilsson Dnr 2007:58 Sms: Kommunstyrelsen Marköverlåtelseavtal med Väsby Stadsutveckling Östra AB (Brabo) för bostadsbebyggelse inom detaljplan för Norr om Kyrkvägen i Upplands Väsby Ärendebeskrivning Kommunen och Brabo Stockholm AB (nedan kallat Brabo) ingick i juni 2007 ett markanvisningsavtal som angav riktlinjerna för genomförandet av bebyggelse inom förslag till detaljplan för område Norr om Kyrkvägen i Upplands Väsby. Ny detaljplan för området antogs av Upplands Väsby kommunfullmäktige den 15 juni I samband med detaljplanens antagande upprättades ett marköverlåtelseavtal avseende den första etappen inom planområdet - vilket omfattade ca 60 bostadslägenheter samt kommersiella lokaler. Brabo har sedan i samråd med kommunen överlåtit den etappen till Väsbyhem inkl ett färdigt byggprojekt om 60 lägenheter i upplåtelseformen hyresrätt. Kommunfullmäktige antog även ett avtal om markanvisning till Brabo - avseende bostadsbebyggelse inom den andra etappen inom detaljplanen. Ett förslag till villkorat marköverlåtelseavtal har upprättats med Väsby Stadsutveckling Östra AB ( Brabo Stockholm AB) avseende bostadsbebyggelse som omfattar ett flerbostadshus om totalt 57 lägenheter med upplåtelseformen bostadsrätt inom kommunens fastighet Vilunda 25:1. Enligt marköverlåtelseavtalet regleras erforderlig marköverlåtelse, utförande av allmänna anläggningar såsom iordningställande av gata, gångväg, anpassning mot allmän platsmark och mot annan omgivande mark samt övriga sedvanliga avtalsskrivningar för planens genomförande. Väsby Stadsutveckling Östra AB erlägger kr för marköverlåtelsen varav kr utgör exploateringsersättning. KS_2007_58 - Marköverlåtelseavtal för bostadsbebyggelse inom detaljplan för Norr om Kyrkvägen - ver 1{FCFE AC-0000-A100} (1).doc/maso25 /

72 2 (2) Avtalet har godkänts av Väsby Stadsutveckling Östra AB och kommer föreligga undertecknat senast vid kommunstyrelsens sammanträde den 7 juni Har inte Väsby Stadsutveckling Östra AB påbörjat utbyggnaden inom de överlåtna området inom tolv månader efter tillträdesdagen ska köpet, om kommunen så begär, återgå och erlagd köpeskilling ska återbetalas utan att ränta eller annan ersättning påförs. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna upprättat marköverlåtelseavtal med Väsby Stadsutveckling Östra AB avseende den andra etappen inom planområdet Norr om Kyrkvägen. Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Stadsarkitekt Bilaga: Marköverlåtelseavtal med Väsby Stadsutveckling Östra AB KS_2007_58 - Marköverlåtelseavtal för bostadsbebyggelse inom detaljplan för Norr om Kyrkvägen - ver 1{FCFE AC A100} (1).doc/IHA/

73 Marköverlåtelseavtal 1 Parter Upplands Väsby kommun, nedan kallad Kommunen, å ena sidan, och Väsby Stadsutveckling Östra AB, org.nr: , Box 603, Norrköping nedan kallat Bolaget, å andra sidan. Kommunen och Bolaget kallas nedan även gemensamt för Parter eller Parterna. 2 Bakgrund Parterna träffade i juni 2007 en överenskommelse om markanvisning avseende delar av fastigheterna Vilunda 1:548 och 25:1, Upplands Väsby kommun. Parterna kom i juni 2009 överens om att dela upp markanvisningen i två etapper och en marköverlåtelse genomfördes avseende den första etappen. För den andra etappen upprättades ett tilläggsavtal som gällde en option om markanvisning under en fortsatt begränsad tid. 3 Syfte Detta marköverlåtelseavtal avser den andra etappen enligt ovan och reglerar villkoren för genomförande av bebyggelse avseende 57 bostadslägenheter och kommersiella lokaler inom fastigheten Vilunda 25:1, nedan kallat Fastigheten. Bebyggelsen ska utföras i enlighet med gällande detaljplan. 4 Köpeskilling/Tillträde Kommunen överlåter Fastigheten till Bolaget för en köpeskilling om FYRAMILJONERSEXHUNDRAFEMTIOFYRATUSEN ( ) KRONOR. Köpeskillingen betalas kontant vid tillträdet. Fastigheten tillträdes av Bolaget senast sju vardagar efter det att detta avtal blivit giltigt enligt 23 nedan och köpeskillingen jämte exploateringsersättning enligt 14 nedan betalats. På tillträdesdagen utfärdar kommunen köpebrev för Fastigheten. Lagfart får inte sökas enbart med stöd av marköverlåtelseavtalet. På Fastigheten belöpande kostnader ska betalas av Kommunen i den mån de belöper på och avser tiden före tillträdesdagen och därefter av Bolaget. Kommunen garanterar att Fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av penninginteckningar eller andra belastningar vilka kan inskränka rådigheten över områdena förutom det som framgår av 7, 8, 9 och 10 enligt detta avtal 5 Fastighetsbildning/anläggningsförättning Kommunen ansöker snarast om eventuella servitutsåtgärder enligt 7 och ledningsrätt för fjärrvärme enligt 8. Bolaget ansöker om samtliga övriga fastighetsbildningsåtgärder för genomförande av utbyggnaden, såsom inrättande av eventuella erforderliga gemensamhetsanläggningar.

74 Bolaget bekostar samtliga fastighetsbildningsåtgärder enligt denna paragraf. 6 Områdets skick Fastigheten överlåtes i det skick det befinner sig på tillträdesdagen. Bolaget har beretts tillfälle att undersöka området och äger kännedom om rådande mark- och grundförhållanden. Detta omfattar även den byggnadsgrund till tidigare bebyggelse inom fastigheten Kommunen friskriver sig från allt ansvar avseende områdets skick och beskaffenhet, såsom geotekniska förutsättningar, förekomst av markföroreningar o.s.v. Kommunen äger inte kännedom om några markföroreningar inom Området. 7 Servitut - gångväg Den allmänna gångvägen mellan x1 och x2 som framgår av gällande detaljplan skall av Bolaget upplåtas med servitut till kommunen innebärande rätt att nyttja nämnda område för allmän gångtrafik. Servitutsrätten ska, i den mån Kommunen inte annat medgiver, ha bästa förmånsrätt i de tjänande fastigheterna. Om Bolaget träffar avtal med annan om överlåtelse av äganderätt eller upplåtelse av nyttjanderätt till tjänande fastighet ska, om inskrivning ej skett, avtalet innehålla medgivande från köpare eller blivande nyttjanderättshavare att ovan angivna servitutsrätt får inskrivas med enahanda rätt i fastigheten. 8 Ledningsrätt fjärrvärmeledningar Bolaget är medveten om att inom med u betecknat område är fjärrvärmeledningar belägna. Dessa ledningar skall till förmån för Ledningsägaren säkerställas med ledningsrätt utan ersättning för upplåtelsen. 9 Tillfart / gemensamhetsanläggning Bolaget är medvetet om att in- och utfartsväg för Fastigheten till allmän gata skall samutnyttjas och att läget och standard på in- och utfartsvägen skall ske i samråd med intilliggande fastighet Vilunda 25:3 Fastigheten skall ingå i en gemensamhetsanläggning för ovannämnda in- och utfartsväg i enlighet med gällande detaljplan. 10 Parkeringsplatser Bolaget är skyldig att upplåta parkeringsplatser till intilliggande fastighet Vilunda 25:3 så att parkeringsnorm för bebyggelsen enligt gällande detaljplan kan uppnås. 11 Byggande Bolaget svarar för att genomföra utbyggnaden inom Fastigheten i överensstämmelse med detaljplaneförslaget. Bebyggelsen och anläggningar på kvartersmark skall uppfylla de föreskrifter som anges i planbestämmelser samt intentionerna som framgår av illustrationer och beskrivningar till gällande detaljplan.

75 Bolaget skall i samråd med ägare av fastigheten Vilunda 25:3 utföra och bekosta anläggning av gångväg och trappan mot torg. Planerat utförande skall redovisas för kommunen. Kommunen skall svara för drift och underhåll av gångväg och trappa. Detaljplanens rätt att bygga garage under gården skall utnyttjas till fullo av Bolaget. Skulle antalet parkeringsplatser som därvid uppstår överstiga den parkeringsnorm som anges i detaljplanen förbinder sig kommunen att på marknadsmässiga villkor hyra dessa platser. 12 Allmänna anläggningar Kommunen tillhandahåller alla för bebyggelsen inom detaljplanen nödvändiga allmänna anläggningar belägna på allmän platsmark i anslutning till Området. 13 Kostnadsansvar Bolaget svarar, om ej annat framgår av detta avtal, för samtliga kostnader inom Fastigheten och för dess anslutning till omgivande mark och allmänna anläggningar inklusive återställningsåtgärder på omgivande gator och annan allmän plats. För åtgärder som på kommunens initiativ sker på intilliggande allmän platsmark (gata, torg), skall Kommunen svara för alla kostnader som åtgärderna medför och för dess anslutning till Fastigheten inklusive återställande åtgärder. 14 Exploateringsersättning Utöver köpeskillingen enligt 4 ovan ska Bolaget betala exploateringsersättning till ett belopp av TREMILJONERETTHUNDRASEXTIOFEMTUSEN ( ) KRONOR. Ersättningen betalas samtidigt med köpeskillingen enligt 4 i detta avtal. Har Bolaget till alla delar fullgjort sina förpliktelser enligt detta avtal ska nuvarande och blivande ägare anses ha erlagt för Fastigheten belöpande ersättning för gatukostnader avseende anläggningar utbyggda enligt gällande detaljplanen samt intilliggande gällande detaljplaner. 15 Anläggningsavgift för VA, dagvatten Bolaget ska betala VA-anläggningsavgift i enlighet med Kommunens vid anslutningstillfället gällande taxa. Dagvattenhanteringen inom Området skall av Bolaget utföras i enlighet med bestämmelserna i detaljplanen. 16 Uppvärmning Om ej parterna överenskommer annat, skall uppvärmning inom Området ske med fjärrvärme. 17 Byggtrafik, etableringsytor För byggtrafik till och från Fastigheten ska särskilt tillstånd inhämtas från Kommunen. Bolaget skall beredas möjlighet till etablering, anordnande av upplag, parkering o.s.v. i direkt anslutning till Fastigheten efter särskild överenskommelse med kommunen.

76 18 Samordning Bolaget svarar för all samordning med energi-, tele- och andra infrastrukturföretag, som kan bli aktuell i samband med utbyggnaden och ska med kommunen träffa nödiga överenskommelser om nödvändiga trafikregleringar med anledning av anläggningsoch byggnadsarbeten på området. Nödvändiga åtgärder ska bekostas av Bolaget. 19 Vegetation, viten Bolaget åtar sig att bevara det vid tillträdet befintliga träd, som på bilaga 1 betecknats n1. Om detta träd på grund av Bolaget eller något företag som Bolaget anlitar, allvarligt skadas, avlägsnas eller dör skall Bolaget vid vite med kronor, plantera motsvarande nytt relativt fullvuxet träd. Bolaget förbinder sig att på sin bekostnad utföra trädplantering i överensstämmelse med illustrationen till detaljplanen. Bolaget svarar för att träd samt annan vegetation på allmän platsmark inom detaljplanen inte skadas under den tid exploateringen genomföres. Bolaget skall i samråd med kommunen skydda träd och vegetation på ett betryggande sätt genom att avgränsa ett område under trädet med stängsel som motsvarar trädkronans diameter. Vid överträdelse skall Bolaget utge vite med kronor per skadat träd. Vid annan skada ansvarar Bolaget för att reparera skadan eller för att bekosta Kommunens reparation av skadan. 20 Tidplan Bolaget ska i god tid innan markarbetena påbörjas i samråd utarbeta detaljerad tidplan för utbyggnad av anläggningar och byggnader, som ska anslutas till kommunens angränsande anläggningar. Kan Bolaget på grund av hinder som icke stått i Bolagets makt att avvärja, ej fullgöra sina skyldigheter enligt tidplanen, skall Bolaget efter särskild framställan därom, åtnjuta en mot hindrets varaktighet svarande förlängning av tiderna enligt tidplanen. De orsaker som kan medge sådan förlängning är: - Allmän brist på hjälpmedel, material eller vara ävensom myndighets beslut om begränsning av arbetskraft, krig, försvarsberedskap, farsot, strejk, blockad eller lockout, dock ej strejk eller blockad till följd av att part eller någon av dess entreprenörer eller leverantörer icke fullgjort sina skyldigheter gentemot de anställda. - För byggnadsorten osedvanlig och på arbetena särskilt ogynnsamt inverkande väderleksförhållanden. - Osedvanliga och allmänt förekommande avsättningsproblem för bostäder eller lokaler. 21 Villkor återgång av överlåtna markområden Har inte Bolaget påbörjat utbyggnaden (byggstart) inom Fastigheten enligt detta avtal inom tolv (12) månader efter tillträdesdagen ska köpet, om Kommunen så begär, återgå och betalad köpeskilling ska återbetalas utan att ränta eller annan ersättning

77 påförs. Detta villkor ska införas i köpebrevet. Med byggstart avses att bygglov har sökts och beviljats samt att grundläggningsarbetena påbörjats inom Området. Skulle förvärvet återgå enligt denna paragraf äger Kommunen för Fastighetens utbyggnad använda de av Bolaget framtagna utredningar och bebyggelseidéer på sätt som Kommunen finner lämpligt och utan ersättning till Bolaget eller av Bolaget anlitade konsulter eller entreprenörer. Denna nyttjanderätt inskränker inte den upphovsrätt som bolaget eller annan kan ha. 22 Överlåtelse av avtal Bolaget får inte överlåta detta avtal på annan utan skriftligt godkännande av Kommunen. 23 Giltighet Parterna förutsätter att behörigt organ i Upplands Väsby kommun genom beslut, som vinner laga kraft godkänner detta avtal. Om denna förutsättning inte uppfylles är detta avtal till alla delar förfallet utan ersättningsskyldighet för någondera parten med undantag för att Kommunen omedelbart till Bolaget skall återbetala tidigare erlagd handpenning.. 24 Tvist Tvist på grund av detta avtal ska avgöras av allmän svensk domstol Detta avtal är upprättat i två exemplar, varav parterna tagit varsitt. Upplands Väsby den / 2010 Stockholm den / 2010 För Upplands Väsby kommun För Väsby Stadsutveckling Östra AB.... Jan Holmberg kommunstyrelsens ordf..... Björn Eklundh Kommundirektör Bevittnas Bevittnas

78

79 Tjänsteutlåtande Mark- och exploateringsingenjör Florence Olsson Dnr: Fax BN/2008:672 Kommunstyrelsen Sanda Ängar 2 -markanvisning Ärendebeskrivning Stadsbyggnadskontoret har enligt uppdrag från plan- och miljöutskottet 24 september 2009, hittat en intressent, Unihouse AB ägd av Ebbe Dahlstedt, som vill köpa Sanda Ängar 2. Unihouse har lämnat in intressanta skisser på bebyggelse och situationsplan som uppfyller kommunens uppställda kriterier. Unihouse förslår radhus i bostadsrättsform. Huskropparna är placerad i en halvcirkel inneslutande en innergård med lekplats och komplementbyggnader. Skisserna förslår ca 30 st bostäder och 46 st parkeringsplatser. Några av förslagets positiva aspekter är: en bra situationsplan med tydlig åtskillnad av gemensamma och privata utrymmen; en tydlig entré till området; en modern och attraktiv bebyggelse; ett koncept grundat på en marknadsundersökning om vad som är gångbart i området; tydlig övergången mellan tomtmark och intilliggande allmänplats. Kommunens stadsträdgårdsmästare och Unihouse har samarbetat med utformningen av landskapsarkitekturen inom planområdet för den ska harmoniera med utformningen av anslutande natur- och ängsmark. Ebbe Dahlstedt har för byggprojektet Sanda Ängar 2 startat Sanda Ängar 2 AB som blir kommunens avtalspart i markanvisningen. Sanda Ängar 2 AB ska betala 6 miljoner kr och tillträde är 1 oktober

80 Markanvisningsavtalet reglerar bland annat försäljningspriset, tillträde, utformning och byggstart. I avtalet villkoras det bland annat att Sanda Ängar 2 AB ska bygga enligt föreslagen utformning och att detta måste ske inom sex månader efter tillträde annars går köpet åter om kommunen begär det. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige godkänna förslag till markanvisningsavtal Sanda Ängar 2 mellan kommunen och Sanda Ängar 2 AB daterat Kommunledningskontoret Stadsbyggnadskontoret Björn Eklundh Per Lagheim Gösta Norén Kommundirektör Enhetschef Planeringschef Bilagor: 1. Markanvisningsavtal Sanda Ängar 2 2. Föreslag till utformning av Sanda Ängar 2 2

81 MARKANVISNINGSAVTAL Sanda Ängar 2 Följande avtal om exploatering av detaljplaneområdet Sanda Ängar 2 i Upplands Väsby kommun har träffats mellan Upplands Väsby Kommun, org.nr , nedan kallad Kommunen och Sanda Ängar 2 AB, (org.nr ) nedan kallat Bolaget: 1 Bilagor Till avtalet hör följande bilagor: 1. Förslag på bebyggelse, daterat Fastighetens omfattning, markerad med röd linje på detaljplanekartan. 3. Detaljplanen Sanda Ängar 2, laga kraft Bakgrund Detaljplanen för Sanda Ängar 2 vann laga kraft 19 januari Kommunen äger marken för detaljplaneområdet och vill att det ska bebyggas med flerbostadshus under Den 24 september 2009 uppdrog plan- och miljöutskottet stadsbyggnadskontoret att fullgöra markanvisning av detaljplaneområdet Sanda Ängar 2 enligt uppsatta kriterier. Köpare av marken och utkast på markanvisningsavtal redovisades på plan- och miljöutskottet den 10 mars 2010 som en informationspunkt. Beslut om markanvisning beräknas fattas av kommunfullmäktige 21 juni Bolaget har ansökt om att tilldelas en markanvisning för att uppföra flerbostadshus om minst 30 lägenheter inom detaljplaneområdet. Till ansökan har Bolaget bifogat en beskrivning av föreslagen bebyggelse, bilaga 1. 3 Marköverlåtelse Kommunen överlåter till Bolaget med äganderätt fastigheten Upplands Väsby Sanda 1:257, nedan kallad Fastigheten. Fastigheten är enligt Detaljplan för Sanda Ängar 2 i Upplands Väsby, laga kraft , utlagd som kvartersmark för bostadsändamål. Fastigheten redovisas med röd begränsningslinje på bilagd karta, bilaga 2.

82 Köpeskilling Köpeskillingen för markförvärvet ska beräknas efter kr /m 2 i detaljplanen medgiven BTA-yta för huvudbyggnad, i.e. SEX MILJONER ( ) kronor. Vid tillträdet skall den framräknade köpeskillingen räknas upp med konsumentprisindex (totalindex) från februari 2010 till tillträdesdagen under förutsättning att detta index är större än 0 %. I köpeskillingen ingår gatukostnadsersättning för byggrätt enligt detaljplan. Va - anslutningsavgift och brukningsavgift ingår inte i köpeskillingen utan utgår enligt vid varje tillfälle gällande taxa. Bolaget svarar för samtliga med lagfarter och inteckningar förenade kostnader för kommande marköverlåtelse. Köpeskillingen skall betalas kontant på tillträdesdagen. 5 Tillträde och köpebrev Fastigheten enligt 3 skall tillträdas i befintligt skick. Tillträdesdagen är 1 oktober På tillträdesdagen skall Kommunen till Bolaget överlämna kvitterat köpebrev. 6 Utgifter och inkomster För Fastigheten utgående skatter och avgifter betalas av Kommunen i den mån de avser och belöper på tiden intill tillträdesdagen och för tiden därefter av Bolaget. 7 Inteckningar mm Kommunen garanterar att den överlåtna Fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av penninginteckningar, fordran, pantbrev eller andra nyttjanderätter. 8 Bostadsbebyggelse Bolaget svarar för att genomföra utbyggnaden av bostäder inom Fastigheten i enlighet med bilagda skisser, bilaga 1. Har Bolaget inte påbörjat utbyggnaden (byggstart) inom Fastigheten enligt detta avtal inom sex (6) månader från det att köpebrevet upprättats skall köpet, om Kommunen så begär, återgå och betalad köpeskilling ska återbetalas. Detta villkor ska införas i köpebrevet. Med byggstart avses att bygglov har sökts och beviljats samt att grundläggningsarbetena påbörjats inom Fastigheten. Fastighetens bostadsbebyggelse skall i huvudsak vara helt färdigställt senast

83 Kan Bolaget på grund av hinder, t ex avsättningsmöjligheter, vilka inte stått i dennes makt att avvärja, inte fullgöra sina skyldigheter enligt denna paragraf, skall Bolaget efter skriftlig framställning därom till Kommunen erhålla en mot hindrets varaktighet svarande förlängning av tiden. 9 Bebyggelse och utformning av Fastigheten Bolaget är medvetet om och har att följa de krav som ställs på byggnaders utformning och exteriör i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanens bestämmelse, bilaga 3 samt detta avtal. Bolaget förbinder sig att inom Fastigheten uppföra kvalitativ och miljöanpassad flerbostadshus och komplementbebyggelse med en tilltalande och trevlig utomhusmiljö. Bolaget förbinder sig att utforma Fastigheten och bebyggelse i huvudsaklig överensstämmelse med till detta avtal bifogad skiss, bilaga 1. Fastigheten ska ges en utformningsmässigt tilltalande övergång till omgivande landskap och bebyggelse, vilket Bolaget skall göra i samråd med Kommunen. Bolaget ska inom Fastigheten anlägga minst 1,5 parkeringsplatser per bostad. Särskild omsorg ska läggas på utformning av parkeringsytorna. Bolaget ska anlägga ett dagvattendike med våtmarksvegetation på kommunens mark i anslutning till Fastighetens norra del. 10 Markens beskaffenhet Fastigheten överlåtes i det skick den befinner sig på tillträdesdagen. Kommunen friskriver sig från allt ansvar avseende Fastighetens skick och beskaffenhet såsom geotekniska förutsättningar. Kommunen äger inte kännedom om några markföroreningar inom Fastigheten. 11 Anläggningsavgifter för VA, el mm Anslutningsavgift för vatten och avlopp ingår inte i köpeskillingen. Bolaget skall vid anfordran betala anläggningsavgift (engångsavgift) enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Bolaget skall själv på egen bekostnad träffa avtal med leverantörer av energi, teletjänster och dylikt.

84 Ledningsrätt Köparen är medveten om att Fastigheten belastas av ledningsrätt för kommunalt dike. Ledningsrättsområdets omfattning framgår av bifogad detaljplanekarta med beteckningen U, bilaga 2. Bolaget har tagit del av ledningsrättsbeslutet. 13 Gatukostnader Har Bolaget till alla delar fullgjort sina förpliktelser enligt detta avtal ska nuvarande och blivande ägare till Fastigheten anses ha erlagt på Fastigheten belöpande gatukostnader enligt gällande detaljplan. 14 Dagvatten Inom fastigheten ska dagvattnet, så långt det är möjligt, omhändertas lokalt. Där det inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt får dagvattnet, efter fördröjning, anslutas till befintliga ledningssystem. Föroreningar i dagvattnet skall om möjligt omhändertas vid källan. Projektering av dagvattenhanteringen ska ske i samråd med kommunen innan exploateringsarbetena påbörjas. Bolaget får på anslutande kommunal mark, angränsande till Fastighetens norra del, anlägga ett dagvattendike som skall skötas och driftas av Bolaget. Upplåtelseavtal kommer att upprättas mellan Kommun och Bolaget för upplåtelse av mark för detta ändamål. 15 Förköp Kommunen förklarar sig härmed avstå från rätten till förköp enligt förköpslagen avseende överlåtelse av Fastigheten från Bolaget till av Bolaget bildad bostadsrättsförening. 16 Tidplan Bolaget förbinder sig att Fastigheten blir bebyggt i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplaneförslaget. Fastighetens bostadsbebyggelse skall vara helt färdigställt senast Om hinder inträffar att färdigställa Fastighetens bebyggelse inom ovan angiven tid och detta hinder är av sådan art som inte stått i Bolagets makt att avvärja ska Bolaget utan dröjsmål skriftligt anmäla hindret till kommunen. Bolaget har efter framställning rätt att erhålla en mot hindrets varaktighet svarande förlängning av tiden.

85 Villkor återgång av överlåtet markområde Detta avtal är för sin giltighet beroende av kommunfullmäktige i Upplands Väsby genom beslut som vinner laga kraft, godkänner detta avtal. Har Bolaget inte påbörjat utbyggnaden (byggstart) inom Fastigheten enligt detta avtal inom sex (6) månader från det att köpebrevet upprättats ska köpet, om Kommunen så begär, återgå och betalad köpeskilling ska återbetalas utan att ränta eller annan ersättning påförs. Detta villkor ska införas i köpebrevet. Med byggstart avses att bygglov har sökts och beviljats samt att grundläggningsarbetena påbörjats inom Fastigheten. Skulle förvärvet återgå enligt denna paragraf har Kommunen rätt att använda utredningar och bebyggelseförslag framtagna av Bolaget för Fastighetens utbyggnad. Kommunen har rätt utan ersättning till Bolaget eller till Bolagets anlitade konsulter eller entreprenörer använda ovannämnda utredningar och förslag på sätt kommunen finner lämpligt. 18 Upphörande av tidigare tecknat avtal Detta avtal ersätter i sin helhet ett mellan parterna gällande skriftliga överenskommelse påskrivet under mars 2010 avseende markanvisning av denna Fastighet. 19 Tvist Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska avgöras av allmän svensk domstol. 20 Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte av Bolaget utan kommunens medgivande överlåtas Detta avtal är upprättat i två exemplar, varav parterna tagit var sitt. Upplands Väsby den / den / 2010 För Upplands Väsby kommun För Bolaget......

86 Sammanlagt antal p-platser, 46 st. Huskropp 1 7 st. 5x12 m Huskropp 2 5 st. 5x12 m Huskropp 3 6 st. 5x12 m 3 vån. Huskropp 5 6 st. 4,1x12,5 m Norr Huskropp 4 6 st. 4,1x12,5 m 3 vån.

87