Innehållsförteckning. 1 Kommentar och organisation. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 5 Omvärldsanalys 5 Vision och mål 8 God ekonomisk hushållning 12 Finansiell analys 14 Driftredovisning 21 Investeringsredovisning 22 Exploateringsverksamhet 24 Personalekonomisk redovisning 26 Miljöredovisning 34 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 38 Noter 41 Fem år i sammandrag 49 Redovisningsprinciper 50 Ekonomisk ordlista 52 4 Nämndredovisning Kommunstyrelse 53 Strategi- och Näringslivsenhet 58 Kommunkontor 60 Räddningstjänst 63 Teknisk nämnd 66 Samhällsbyggnadsnämnd 70 Bildningsnämnd 73 Socialnämnd 79 Valnämnd 83 Förtroendevalda revisorer Koncernens bolag och stiftelser Revisionsberättelse Revisionsberättelse 89 1

3 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande Det har varit ett år som på många sätt har varit fullt av utmaningar. Efter sommaren tilltog antalet flyktingar kraftigt till vårt land. Oskarshamns kommun har tagit sitt ansvar på ett förtjänstfullt sätt. Jag vill tacka alla verksamheter för ett framgångsrikt omställningsarbete i denna fråga. Den andra stora frågan har varit E:ons beslut att tidigarelägga stängningen av O:1an samt att inte återstarta O2:an. Detta beslut kommer utgöra en stor utmaning för kommunen. Vi behöver se både allvarsamheten i kombination med möjligheten. Det kommer att fordras mod och handlingskraft. Under året har ett antal departement uppvaktats. Kommunen har tillsammans med länsstyrelsen och regionförbundet bildat en arbetsgrupp "Craftsamling" som skall följa upp frågan. Under året har vi fortsatt det gedigna arbetet med att minska våra driftskostnader i allmänhet, men socialnämndens i synnerhet. Detta innebär att vi kan göra satsningar inom strategiska områden t ex stadsomvandlingsarbetet. Planprogram för Inre hamnen har antagits av ett enigt kommunfullmäktige i november En tydlig signal om vad vi vill se för utveckling av området framöver. Stadsomvandlingen har startat och i dag ser vi grävskopor både vid området kring Järnvägsstationen och på Mejeriplan. Under året omvandlade vi Sagabiografen till en toppmodern biostad samtidigt som vi på ett omsorgsfullt sätt har lyckats bevara byggnadens unika karaktär Avslutningsvis befinner sig Oskarshamns kommun i ett mycket spännande skede. Vi har stora utmaningar framför oss. Vår beredskap är god och med gemensamma krafter skall vi nå våra höga målsättningar. Jag vill som Kommunstyrelsens ordförande tacka all personal och alla förtroendevalda som på olika sätt bidragit till kommunens utveckling under Kommunen budgeterade ett positivt resultat för 2015 med 1,4 mkr. Resultatet blev +29,1 mkr. Det positiva resultatet beror huvudsakligen av lägre nettokostnader för verksamheterna och högre finansiella intäkter än budgeterat. Inom vår egen organisation, har året präglats av chefsrekryteringar. Vi har anställt en ny kommundirektör, ny socialchef, ny samhällsbyggnadschef samt en ny näringslivschef. Alla rekryteringar har skett planenligt. Näringslivschefen är en nyinrättad tjänst som skall förstärka vårt näringslivsarbete. Peter Wretlund Kommunstyrelsens ordförande Vi delar övriga Sveriges utmaningar, när det gäller nyproduktion av bostäder. För att klara vår målsättning måste nya bostäder byggas. Efter sommaren kunde vi glädjas åt att vårt kommunala bostadsbolag Byggebo skall överta HSB:s projekt angående "Mejeriplan". Vi har idag många byggplaner. Vår utmaning blir att attrahera olika aktörer att börja bygga. När det gäller Nova, så har arbetet med att utveckla miljön kring Äspö väckt stort intresse hos såväl de stora universiteten som hos internationella aktörer. I symbios med utvecklingen av forskningsmiljön har ett projekt huvudfinansierats av Tillväxtverket. Det har startats med syfte att utveckla innovationsmiljön. 2

4 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Organisation kommunal förvaltning Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Strategioch näringslivsenhet Kommunkontor Kommunstyrelse 13 ledamöter Räddningstjänst Socialnämnd 11 ledamöter Bildningsnämnd 11 ledamöter Socialförvaltning Bildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnads kontor- 3

5 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Organisation kommunal koncern Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% 4

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Vår omvärld Befolkningen i Sverige ökade med personer under 2015 och uppgick till invånare den 31 december Oroligheterna i världen har bidragit till att vi fått ett stort tillskott av utrikesfödda som kommit till Sverige. Det är dock först när de asylsökande fått uppehållstillstånd som de ingår i befolkningen. Mellan åren 2015 och 2019 beräknas antalet invånare i Sverige öka med personer. Det omfattande flyktingmottagandet under 2015 gör att framförallt kommunernas kostnader växer snabbt, med ökat behov av platser inom skola och barnomsorg samt omhändertagande av ensamkommande barn. Den kraftigt ökade offentliga konsumtionen tillsammans med snabbt växande investeringar gör att tillväxttalen drivs på och bruttonationalprodukten ökade med nästan 4 %. Investeringar görs framförallt i nya byggnader och anläggningar. Den offentliga konsumtionen har ökat med drygt 5 %, vilket är det högsta ökningstalet sedan Tillväxten gör att sysselsättningen och skatteunderlaget växer. Den svenska ekonomin utvecklas betydligt snabbare än i de flesta andra länder. (Källa: MakroNytt , SKL)) I skatteprognosen som presenterades i februari 2016 konstaterar SKL att svensk ekonomi går mot en högkonjunktur och de gör en kraftig upprevidering av skatteunderlagsprognosen för som sedan avtar. För Oskarshamns del innebär det att skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 16,5 mkr 2016, 16,8 mkr 2017, 20,1 mkr 2018 och 9,1 mkr Det är utöver vad skattehöjningen med 0,75 kr 2016 ger. Oskarshamns kommuns befolkning uppgick till invånare den 31 december Även befolkningen i Oskarshamns kommun ökade under Ökningen uppgick till 149 personer. Det går bra för Oskarshamn också, högst medelinkomst i länet, högst bruttoregionalprodukt och bäst tillväxt i länet. (Källa: SCB). Oskarshamn delar också utmaningen vad gäller demografi- och flyktingutvecklingen. En ytterligare stor utmaning för Oskarshamn gav det beslut som togs under 2015 att avveckla kärnkraftsanläggningarna O1 och O2. Stora investeringar gjordes också i Oskarshamn både av kommunen samt av bolagen. För kommunens del var såväl investeringarna inom de avgiftsfinansierade, som de skattefinansierade verksamheterna samt inom exploateringsverksamheten betydande under De närmaste årens investeringar är omfattande. Bland de kommande investeringarna märks nytt resecentrum, utbyggnaden av Coop, byggandet av bostäder och verksamhetslokaler vid Mejeriplan, Kulturhustorget och Inre hamnen. Det ger anledning att se över finansieringsbehovet samtidigt som planen för att återställa det ackumulerade balanskravsresultatet ska fortsätta att verkställas. Viktiga händelser Under hösten kom rapporter om den ökade strömmen av asylsökande till Sverige. Detta har naturligtvis påverkat Oskarshamns kommun och alla förvaltningar har fått betydligt mer att göra. Räddningstjänsten har haft samordningsansvaret för flyktingsituationen, uppdraget att varje vecka sammanställa aktuell lägesbild för kommunen samt att vara i kontakt mot MSB, Länsstyrelsen och Migrationsverket. Ett evakueringsboende startades upp i Åsaskolans gymnastiksal. I juni påbörjades arbetet med att bygga upp en stödfunktion för modersmål och etablering av bildningsförvaltningen. Arbetet har alltmer övergått till en enhet som akut hanterar det stora antalet nya barn och elever. Verksamheten för ensamkommande barn har påverkats starkt av det ökade antalet flyktingar. Under senare delen av året har verksamheten helt förändrats och utökats kraftigt. Tillfälliga HVBhem har startats. Kommunens arbete för att arbeta effektivt med etableringen av 120 kommunplacerade nyanlända flyktingar fortsätter. Ett stort antal nyanställningar inom de sociala och pedagogiska verksamheterna har även påverkat de administrativa funktionerna, även överförmynderiverksamheten har varit kraftigt ansträngd. Den därutöver pågående generationsväxlingen gör att att mycket arbete har handlat om nyrekrytering av både medarbetare och chefer. 38 % av personalen inom samhällsbyggnadskontoret är nyanställd under perioden. Detta har medfört att stora delar av de verksamheterna har tvingats att fokusera på kunskapsöverföring och kompetensutveckling. Socialnämnden har framgångsrikt arbetat med att minska kostnaderna, främst inom äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta. Tack vare engagerade medarbetare och hårt arbete ligger tidsplanen för förändringsarbetet i fas och ska vara avslutat inför budget Arbete har påbörjats för en certifiering inom Vårdoch omsorgscollege för regionen Kalmar län, ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare. Eleverna får en modern och attraktiv utbildning. Redan anställda medarbetare får utveckling i sitt arbete. Certifieringen till VO-College är en kvalitetsstämpel. 5

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den stora och genomgripande IKT-satsningen inom alla skolformer har påbörjats. Även 2015 var Oscarsgymnasiet mycket väl representerat när det gäller UF-företag i länet. Skolan blev återigen utsedd till länets UF-skola. Under våren 2016 får vi nya förskoleplatser vid Kristineäng. Trots utökningarna har vi behov av ytterligare platser i förskolan. Vi deltar i den statliga förskolesatsningen som ska leda till fler barngrupper med färre barn. De förskollärare som deltar får ökad kunskap gällande tvåspråkighet och delar med sig av sin kunskap i de allt fler mångkulturella barngrupperna. Under året har stora statsbidragsfinansierade satsningar fortsatt och nya initierats inom grundskolan. Matematiklyftet fortsätter och lågstadiesatsningen har påbörjats. Syftet med lågstadiesatsningen är att öka personaltätheten. Det har även i år varit många ungdomar som har fått feriearbete i Oskarshamns kommuns verksamheter, totalt 111 ungdomar. Med syfte att aktivt arbeta med den grupp unga som varken studerar eller arbetar har kommunen tillsammans med Högsby och Mönsterås en gemensam bild om hur man tillsammans vill utforma en lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen. Vid den årliga föreningsriksdagen deltog nästan 140 föreningar från vårt fantastiska föreningsliv. Under 2015 har IT-samverkan med Högsby och Hultsfreds kommun formaliserats. Fokus ligger på verksamhetsutveckling med stöd av IT. Två prioriterade områdena är e-hälsa och e-tjänster. En kraftig ökning av antalet leverantörer som skickar e-fakturor har skett under året. Ett e-handelsprojekt har startats tillsammans med länets norra kommuner. I februari 2015 startades arbetet upp med att utveckla en ny extern webbplats. Projektet har utgått ifrån medborgarna och stor vikt har lagts vid tillgänglighet för funktionshindrade. Övergången från kommunal renhållningsverksamhet till kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) vid årsskiftet 2014/ 2015 har upplevts som en stor förändring för många kommuninvånare. VA-planen antogs under Förvaltningen har även 2015 fortsatt med planeringen och genomförande av ett antal större VA-projekt, där ny vattentäkt för Oskarshamn och reinvesteringar i Ernemar avloppsreningsverk märks särskilt. Årets enskilt största skattefinansierade investering är ombyggnaden av Sagabiografen. Mervärdespengar finansierar del av ombyggnaden. Vad gäller hamnsaneringen så har utbyggnaden av deponibotten på Storskogen genomförts. Muddringen kommer att kunna starta i full skala efter sommaren Inom exploateringsverksamheten har bland annat fastigheten Snickeriet färdigställts med förhoppning att etablering av ett handelsområde kan starta där under Scanias nya logistikcenter finns nu på Kvastmossen. Uppdrag finns att fördjupa studien av en etablering av en kombiterminal i anslutning till Kvastmossen, en transportnod, där sjö-, väg- och järnvägstransporter möts. Här ingår även planering för ombyggnad av södra infarten samt ny sträckning av väg 37/ 47 till en punkt väster om Svalliden. Verksamheternas nettokostnader Oskarshamns kommun har kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar som har genererat stora finansiella intäkter. Ett långsiktigt arbete pågår för att komma ifrån beroendet av ett stort överskott på finansnettot för att klara driften ska nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgå till max 100 %. Under 2015 och 2014 har verksamhetens kostnader belastats med nedskrivningar och avsättningar på 40,3 mkr respektive 43,2 mkr. Inklusive nedskrivningar uppgick nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 102,9 (104,2) %. Exklusive nedskrivningar blev nettokostnadernas andel 99,9 (100,8) %. Målet har därmed uppfyllts, då hänsyn bör tas till nedskrivningarna och avsättningarna. En stor bidragande orsak till detta är att socialnämnden under de senaste åren har bedrivit ett intensivt förändrings- och utvecklingsarbete för att minska förvaltningens kostnader. Kommunens beroende av finansnettot har således minskat väsentligt. Periodens resultat kommunen Resultatet för Oskarshamns kommun uppgick år 2015 till +29,1 (+15,3) mkr och finansnettot var +67,8 (+68,8) mkr. Nämnderna visade en positiv budgetavvikelse på +33,1 (29,1) mkr. Alla nämnderna redovisar en positiv budgetavvikelse. Mer information om nämndernas ekonomi och verksamhet finns i avsnittet om nämndsredovisningar. Finansnettot visade också en stor positiv budgetavvikelse på 39,4 (35,7) mkr. Nedskrivningar på totalt 13,1 mkr har gjorts avseende gjorda investeringar på kommunens del i hamnsaneringen och avseende saneringsdel i exploateringsprojektet Snickeriet. En avsättning på 6

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27,2 mkr har gjorts avseende planerade investeringar på kommunens del i Hamnsaneringen. Investeringarna uppgick till 138,7 mkr under Investeringsbudgeten för 2015 uppgick till 175,3 mkr, vilket innebar en budgetavvikelse på 36,6 mkr. De största avvikelserna finns på ITinvesteringar, projekt Stadskärnan och Hamnsaneringen, där kostnaderna varit lägre än budgeterat, då det blivit fördröjningar. Periodens resultat koncernen Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett resultat om +64,8 (+34,4) mkr för Alla ingående parter i koncernen utom Oskarshamns Utvecklings AB visar positiva resultat, särskilt kan nämnas Byggebo AB, Oskarshamns Energi AB, Oskarshamns Hamn AB samt Oskarshamns kommun. Byggebo AB redovisar ett resultat på +23,6 (+7,6) mkr. Bolaget har under många år haft problem med negativa resultat. Bolaget har en stor skuldbörda på grund av att fastighetsbeståndet är relativt nytt. Oskarshamns Utvecklings AB redovisar ett resultat på -1,5 (-20,1) mkr. Bolaget har under flera år redovisat negativa resultat på grund av dålig lönsamhet. Bolaget har tidigare erhållit kapitaltillskott på sammanlagt 40,0 mkr genomförda 2008, 2012 och Koncernens nettoinvesteringar uppgår till 97,6 mkr jämfört med 187,7 mkr året innan. Med nettoinvesteringar avses investeringar minskat med gjorda försäljningar. Under 2015 har stora försäljningar gjorts hos framförallt Byggebo AB, då fastighetsbestånd i främst Påskallavik och Kristdala sålts. Det är framför allt Oskarshamns kommun, men även Oskarshamns Energi och Byggebo som står för de höga investeringarna. 7

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och mål Vår vision Visionen beskriver ett önskat tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år och ska ha till uppgift att vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Visionen beslutades av kommunfullmäktige under hösten 2009: Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Kommunövergripande mål Sedan 2011 redovisas de kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål i den balanserade styrkortsmodellen. Det balanserade styrkortet omfattar fyra olika perspektiv som är lika viktiga för att få balans i verksamheterna. Perspektiven består av ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Varje perspektiv består av ett styrkort som innehåller: Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid vad ska uppnås hur ska målet uppnås hur ska framgångsfaktorn mätas när ska nyckeltalet mätas vad ska nyckeltalet uppgå till när målet ska vara uppfyllt Ekonomi Målen för ekonomiperspektivet utgör även kommunens finansiella mål. God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar har för Oskarshamns kommun varit möjligt genom de tidigare höga finansiella intäkterna. Detta kan dock inte anses som god ekonomisk hushållning och det uppfyller heller inte kommunallagens krav på att löpande intäkter ska täcka löpande kostnader. Under innevarande mandatperiod är måltalet 100 %. Verksamhetens kostnader har under 2015 belastats med nedskrivningar på 13,1 mkr samt ny avsättning på 27,2 mkr. Inklusive nedskrivningar uppgick nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 102,9 %. Exklusive nedskrivningar blev nettokostnadernas andel 99,9 %. Målet är inte uppfyllt. Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte får överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Att målet beräknas i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ger även en viss följsamhet mot inflationsutvecklingen. Kommunen har länge haft stora investeringsvolymer, vilket medfört att en stor andel av kommunens resurser läggs på lokaler. Avsikten med detta måltal är att bidra till att sänka investeringsvolymerna så att de är i nivå med, eller understiger, avskrivningsvolymerna. 4,0 % av 2015 års skatteintäkter och statsbidrag motsvarar 53,0 mkr. Skattefinansierade investeringar för 2015 uppgick till 80,2 mkr exklusive färjeterminalen och hamnsanering, vilket motsvarar 6,1 %. Målet är inte uppfyllt. Medborgare Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare NII-indexet på 40 har inte uppnåtts i den medborgarundersökning som SCB genomför. Vid mätningen 2015 fick kommunen indexet 38 (+1). Arbetet för att nå målet 40 måste fortsätta bland annat inom ramen för Ett Oskarshamn. Kommunen bör också fortsätta med möten om bl a utvecklingen av Inre hamnen, hamnsaneringen, framtidsdagar och ÖP-arbetet. En förbättrad kommunikation om kommunens verksamhet bör också kunna bidra till att målet nås. God kommunal service Målet NMI 54 i SCB:s medborgarundersökning är ännu inte uppnått års mätning gav indexet 49 (-1). Arbetet inom ramen för servicecenters verksamhet kommer att fortsätta med hög ambitionsnivå. Även annat utvecklingsarbete som handlar om service och bemötande kommer att fortsätta. Attraktiva boendeformer Målet är högt och vi är i dagsläget långt ifrån 40 nya bostäder per år. Ett prioriterat område 2016 för kommunstyrelsen och strategi- och näringslivsenheten är att öka bostadsbyggandet. Utvecklingen av Inre hamnen borde långsiktigt ge förutsättningar för att nå målet. Under sommaren 2016 påbörjas byggnationen vid Mejeriplan och diskussioner med Bovieran fortsätter. Goda förutsättningar till försörjning I slutet av oktober var arbetslösheten (öppet arbetslösa + aktivitetsstöd) i Oskarhamn 6,1 %, riket 7,8 % och länet 7,7 %., vilket är marginell förändring från året innan. Målet bör eventuellt formuleras på ett annat sätt vid nästa revidering av målen. En målformulering kan vara att sätta 8

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunens arbetslöshet i förhållande till siffrorna för riket eller länet. Medarbetare En förutsättning för att i framtiden kunna rekrytera, behålla och utveckla personal är att arbetsplatserna i kommunen är attraktiva. Inflytande, god arbetsmiljö, anställningsvillkor, trygghet och utveckling i arbetet blir konkurrensmedel. Nya generationer ställer nya krav och har delvis andra förväntningar på sina arbeten. Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Attraktionen i de kommunala anställningsvillkoren är en avgörande fråga för framtiden och påverkar ungas intresse och motivation att välja t ex undersköterske-, sjuksköterske- eller lärarjobb. Under 2015 har kommunens lediga jobb och marknadsföring profilerats i sociala medier och närvaron på rekryteringsmässor och evenemang har prioriterats. Syftet är också att vara en attraktivare arbetsgivare för både kvinnor och män genom ett aktivt jämställdhetsarbete. Arbetet med ny jämställdhetsplan påbörjades. Som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning har Oskarshamns kommun erbjudit kommunens ungdomar feriearbete. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Under året deltog åtta chefer från kommunen i regionförbundets ledarutvecklingsprogram. Lokalt genomfördes en pilotutbildning för chefer i förändringsledning för en mindre grupp chefer. En stor satsning på utbildningar inom arbetsmiljö och rehabilitering för chefer och skyddsombud har genomförts under året. I samarbete med företagshälsovården har flera verksamheter genomfört genomlysningar av den psykosociala arbetsmiljö. Handlingsplaner för verksamheternas utveckling har utarbetats och genomförts till viss del. Goda arbetsvillkor Utvecklingen av attraktiviteten och arbetsvillkoren har enligt AVI-mätningen minskat. Den främsta orsaken är att kommunen har högre sjukfrånvaro och fler medarbetare per chef, än andra deltagande kommuner. Åtgärder har satts in i form en HR-specialist med uppdrag att arbeta med rehabilitering av långtidssjuka tillsammans med socialförvaltningens chefer, ökade insatser av företagshälsovård (hälsosamtal för medarbetare i riskzonen för ohälsa), tydligare rutiner och bättre stödsystem vid rehabilitering och ökade utbildningsinsatser för chefer och skyddsombud. Trots detta har den negativa trenden med ökande sjukfrånvaro inte brutits. Ökad närvaro Faktisk närvaro är på samma nivå som vid motsvarande period förra året. Utveckling Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Målet upprättad färjetrafik till Baltikum som innebär reguljär godstrafik minst en gång i veckan är inte nått. Detta mål kommer inte att nås, men med ett annat tidsperspektiv är måltalet definitivt möjligt att uppnå. Kommunen bör ha en beredskap för att kunna agera kraftfullt när rätt intressent finns och tidpunkten är rätt. Målet kortad pendlingstid till Kalmar är nästan uppnått, 1:05 timme. Inom ramen för projektet Den attraktiva regionen arbetas det med ett koncept regional superbuss som kan innebära att målet nås. Måltalet för kortad pendlingstid till Växjö är 1:45 timme. Idag uppgår den till 2:10 timme. Breddat näringsliv För nya jobb inom tjänstesektorn är måltalet jobb på 5 år. Målet är inte uppnått men det är svårt att läsa av i statistiken, bl a på grund av att företag i ökad utsträckning använder bemanningsföretag. En del industrijobb kan synas som arbeten inom tjänstesektorn. Målet bör omformuleras. För nyföretagande är måltalet 120 nya företag per år. Fram till sista augusti 2015 startades 62 nya företag. Kommunen arbetar aktivt bl a inom ramen för Atrinova, FCO och annat innovationsstödjande arbete för att stödja entreprenörskap i kommunen. Attraktiv kommun I fokus ranking Här är bäst att bo är kommunen placerad på plats 94, vilket innebär att målsättningen att vara bland de 100 bästa är infriad. Kommunen kommer att fortsätta att arbeta med frågor som innebär att servicen till kommuninvånarna blir ännu bättre. 9

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNÖVERGRIPANDE BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2015: 101,9% 2018: 100 % 102,9 %/ 99,9 % Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2015: 4 % 6,1 MEDBORGARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd inflytandeindex (NNI) med ett index baserat på kommunens storlek NII ( ) God kommunal service Nöjd medborgarindex (NMI) NMI (2015-1) Attraktiva boendeformer Antal nyproducerade bostäder 40 nya bostäder / år Goda förutsättningar till försörjning Arbetsförmedlingens sysselsättningsgrad Högst i länet Arbetslösa 5,1%, jfr länet 6,0-0,9) 10

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan Minst 50 % Ej säkerställt måltal Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nöjd-Medarbetar-Index (HME) Ökning jämfört med 5 % Ny mätning oktober 2016 Goda arbetsvillkor Arbets-Villkors-Index (AVI) AVI-index Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid 80 % 79,7% UTVECKLING Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Ökad tillväxt Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Upprättad färjetrafik till Baltikum 2015: Reguljär godstrafik minst en gång per vecka Tågtrafiken är återupptagen december Korta pendlingstiden med kollektivtrafiken till: *Kalmar *Växjö 2020: Restid *max 1 tim *max 1 tim och 45 min 1:05 tim 2:05 tim Breddat näringsliv Nya jobb inom tjänstesektorn 2015: nya jobb Nyföretagande 2015: 120 nya företag/ år 62* Attraktiv kommun FOKUS-ranking Här är det bäst att bo 2015: Topp 100 Plats 94 11

13 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Kommunallagens krav Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, både på kort och på lång sikt. Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva konsumerar. Kommunen ska vara väl förberedd på att kunna möta kraven på kommunal verksamhet genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning både på kort och på lång sikt. Kommunens resurser behöver användas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmålen och de finansiella målen ska vara i fokus och arbetas med så att de uppfylls. Dessutom ska balanskravsresultatet enligt kommunallagen uppnås. Kommunen arbetar med en balanserad styrkortsmodell med målformulering i fyra olika perspektiv; ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Nämnderna har brutit ned de kommunövergripande målen till sina verksamheter med en tydlig röd tråd. För att uppnå en god ekonomisk hushållning behöver flera faktorer samverka. Det behöver finnas samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat, kvalitet samt effekterna av detta. En annan förutsättning är att löpande intäkter täcker löpande kostnader, dvs att verksamheternas nettokostnader inte är högre än skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att nettokostnaderna inte bör öka i snabbare takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gör. Om kostnaderna under ett år överstiger intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. Oskarshamns kommun har länge haft verksamhetskostnader som överstiger intäkterna, vilket har sitt ursprung i att kommunen länge haft stora finansiella tillgångar som genererat avkastning som i sin tur finansierat verksamheternas kostnader. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska sänkas från det tidigare målet max 102,5 %, till max 100 % som ska uppfyllas under innevarande mandatperiod. Vidare behövs en ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) Enligt kommunallagen är det fr o m 2013 möjligt att reservera delar av ett positivt balanskravsresultat till RUR. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Syftet är att kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling. Att reservera medel till RUR kräver dock att balanskravsresultatet är positivt. Oskarshamns kommun har i dagsläget ett ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa. En avsättning till RUR under ett år innebär att det årets balanskravsresultat minskar och det medför att ett ackumulerat negativt balanskravsresultat blir ännu större. Då det inte kan anses som god ekonomisk hushållning att sätta av till RUR så länge kommunen har ett ackumulerat negativt balanskravsresultat har kommunfullmäktige beslutat av avvakta med att fastställa riktlinjer för hantering av RUR till dess att kommunens negativa balanskravsresultat har återställts. Balanskravsresultatet Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Sedan 2000 har Oskarshamns kommun redovisat negativa resultat vid flertal tillfällen. De är främst orsakade av höga verksamhetskostnader, men även realisationsvinster/förluster och upp/ nedskrivning av finansiella tillgångar. Fram till 2007 var bedömningen att kommunens dåvarande finansiella mål, om att inflationsskydda det egna kapitalet, skulle kunna bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet. Målet innebar att kommunen årligen skulle redovisa positivt resultat på en viss nivå. Detta visade sig vara mycket svårt att uppnå och målet är numera upphävt. Kommunfullmäktige beslutade under 2011 om att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för delar av underskotten. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen består av socialnämndens uppdrag om att minska sina överkostnader med mkr fram till samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. Då dessa åtgärder ska bidra till en sänkning av verksamheternas nettokostnader i förhållande till summan av skatteintäkter och statsbidrag, beslutade kommun 12

14 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING fullmäktige att sänka det finansiella målet från 102,5 % till 100 %. Målet ska vara uppfyllt senast vid utgången av mandatperioden Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år Synnerliga skäl har åberopats för att inte ta med nedstående poster i årets balanskravsresultat: nedskrivning av gjorda investeringar avseende kommunens del i saneringen av hamnbassängen i Oskarshamns hamn på 9,7 mkr, nedskrivning av saneringsdel i exploateringsprojekt Snickeriet på 3,4 mkr, nedskrivning av värdepapper på 13,4 mkr, avsättning på 27,2 mkr för kommande beslutade investeringar avseende kommunens del i saneringen av hamnbassängen i Oskarshamns hamn. BALANSKRAVSUTREDNING (mkr) Ingående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -293,9-318,1-320,9-297,0-278,2 Årets resultat -47,0 19,0-299,4 15,3 29,1 extraordinära intäkter -28,0 0,0 0,0 0 0,0 vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -8,1-25,0-27,9-43,7-50,5 vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 39,2 13,3 5,6 4,0 3,2 orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0 0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 19,8-10,2 2,1 0,1 0,0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -24,2-2,8-319,7-24,3-18,2 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0 0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0 0 synnerliga skäl 0,0 0,0 343,6 43,2 53,7 Årets balanskravsresultat -24,2-2,8 23,9 18,9 35,5 Utgående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -318,1-320,9-297,0-278,2-242,6 BERÄKNING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Beräkning årets resultatutjämningsreserv Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1 200, , ,0 1282,9 1324,6 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 12,0 12,1 12,6 12,8 13,2 Årets resultat enligt resultaträkningen, se ovan -47,0 19,0-299,4 15,3 29,1 1) Årets resultat som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidrag och utjämning -59,0 6,9-312,0 2,5 15,9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar, se ovan -24,2-2,8-319,7-24,3-18,2 2) Årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidag och utjämning -36,2-14,9-332,3-37,1-31,4 Möjlighet att sätta av till resultatutjämningsreserv (det lägsta av 1 och 2)

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Kommun En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun använder den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Bokslut 2011 visade ett underskott på -47,5 mkr. Den största avvikelsen gentemot budget uppvisade finansnettot. Finansnettots avvikelse på -87,8 mkr var en följd av reaförluster och nedskrivningar av kommunens finansiella placeringar. Till det negativa resultatet på -299,4 mkr för 2013 bidrog främst nedskrivningen av aktiekapitalet med 343,6 mkr i Byggebo AB, vilken föranleddes av en nedskrivning av fastigheternas värde i Byggebo AB. Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/ verksamheterna under de senaste fem åren i stort hållit sig inom givna ramar med vissa undantag för socialnämnden, räddningstjänsten och tekniska nämnden. I tabellen nedan visas resultatutvecklingen för kommunen och koncernen. Bolagens inverkan på resultatet under åren 2011 till 2015 har varit positiv förutom under Vidare redovisning kring bolagens finansiella ställning finns i avsnittet Koncernens bolag och stiftelser. Årets resultat (mkr) Kommunen Före extraor. poster -75,5 19,1-299,4 15,3 29,1 Efter extraor. poster -47,5 19,1-299,4 15,3 29,1 % av skatteintäkter och statsbidrag -6,3 1,6-23,7 1,2 2,2 % av eget kapital -3,5 0,9-16,4 0,8 1,6 Koncernen Efter extraor. poster -48,8 35,0-285,5 34,4 64,8 I nästkommande tabell kan man utläsa att kommunens nettokostnader har ökat men ökat mindre än vad skatteintäkter och statsbidrag har ökat mellan 2014 och En viktig förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en oförändrad utdebitering. Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader har i genomsnitt för den sista tioårsperioden varit en ökning med 2,6 % per år, medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod ökat med 3,1 % per år. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,2 % per år. Intäkter och kostnader (procent) Verksamhetens bruttointäkter 4,4 9,9 4,9 2,2 1,9 Verksamhetens bruttokostnader 2,0 1,8 1,8 3,1 4,1 Avskrivningar -2,8 4,5 7,9 0,1 3,6 Skatteintäkter och statsbidrag 1,1 1,1 4,0 1,6 3,3 Vks Nettokostnader 1,3-0,4 0,7 3,5 2,0 KPI (inflation) 3,0 1,8 0,1-0,3 0,1 14

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har de senaste åren närmat sig rikssnittet. Rikssnittet var 98,4 % (bokslut 2015), vilket skall jämföras med Oskarshamns kommuns 102,9 % inklusive nedskrivningar och 99,9 % exklusive nedskrivningar för år För mandatperioden har kommunfullmäktige beslutat att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 100 % i slutet av mandatperioden samt att de skattefinansierade investeringarna ska uppgå till max 4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Bokslut 2015 visar att målet avseende begränsning av verksamheternas nettokostnader uppfylldes om nedskrivningarna och avsättningen räknas bort. Kapacitet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är god. Soliditeten avseende 2015 var 64,0 % (75,4 %) och avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaden är 16 procentenheters bättre soliditet än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå ca 13 % -enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. Soliditeten inklusive pensionsåtagande uppgår till 54,4 %. Rikssnittet i bokslut 2014 var 6,6 %. Soliditet (eget kapital/totalt kapital) Verksamhetens nettokostnader och avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag 90% 80% 83% 81,9% 79,5% 75% 70% 64% ,0 6,2 34,2 9,7 7,0 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 57% 55,1% 51,5% 49,5% 48,8% Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen) Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar och nedskrivningar Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna flera år, så även Man kan också se att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av resurserna i anspråk till anläggningar/ fastigheter än jämförbara kommuner. Kommunfullmäktige har fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar (max 4 % av skatteintäkter och statsbidrag), vilket inte uppfylls för år mkr respektive 20 mkr av investeringarna 2012 respektive 2014 avser kapitaltillskott till Oskarshamns Utveckling AB. 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nettoinvesteringar och avskrivningar (skattefinansierade) Kommunens skuldsättningsgrad var för ,0 %. Koncernens skuldsättningsgrad var för ,2 %. Skuldsättningsgrad (koncernen) (procent) Skuldsättningsgrad 39,0 40,9 48,5 50,5 51,2 varav: Kommunen 16,8 18,1 20,5 24,6 27,0 Bolagen 22,3 22,8 28,0 25,0 24,2 Inför 2012 skedde en skatteväxling mellan kommunerna och landstinget gällande kollektivtrafiken. Detta innebar en sänkning av Oskarshamns kommuns utdebitering med 41 öre, samtidigt som landstingets utdebitering höjdes med 66 öre. Rikssnittet för 2015 är 20,70 kr och länssnittet är 21,61 kr. Den totala kommunalskatten för 2015 är 32,88 kr jämfört med riksgenomsnittet 31,99 kr och länssnittet 32,98 kr. Detta medför en högre utdebitering om 89 öre jämfört med riket. 50 öre över rikssnittet motsvarar ungefär 29 mkr, 52 öre över rikssnittet motsvarar ca 52 mkr. För 2016 beslutades i kommunfullmäktige att skatten höjs med 0,75 kr. Skattefin. investeringar Skattefin. avskrivn. 15

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens utdebitering (procent) Primärkommunal skatt 21,92 21,51 21,51 21,51 21,51 Primärkommunal skatt, rikssnitt 20,73 20,59 20,62 20,65 20,70 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 32,13 32,38 32,38 32,88 32,88 Finans Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är med kommunala mått mätt av betydande storlek och uppgår per december månad 2015 till 890,0 mkr. Motsvarande siffra året innan var 854,8,0 mkr. Placeringarnas marknadsvärde överstiger det bokförda värdet med 48 mkr. Det övergripande målet för förvaltningen är en real avkastning om 4 procent per år. Under perioden januari-december 2015 uppgick den reala avkastningen till plus 3,6 procent jämfört med 9,0 procent året innan. Finansverksamheten bidrar med drygt 50 mkr till den kommunala driftbudgeten, eftersom kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkter och statsbidrag med motsvarande belopp. Målsättningen är att kommunens beroende av avkastningen på finansiella placeringar kraftigt ska minska framöver och upphöra helt år Kommunens finansnetto 2015 uppgick till 67,8 mkr. Placeringarna består idag av tre delar. Den första delen är kopplad till pensionsskulden, den andra delen utgör en långsiktig medelsförvaltning och den tredje delen är en större donation som, enligt testamentet, ska användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) Pensionsportföljens bokförda värde uppgår per till 612,4 mkr medan portföljens marknadsvärde uppgår till 632,4 mkr. 376,8 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (59,6 procent), 244,5 mkr är placerade i ränterelaterade instrument (38,7 procent) och 9,6 mkr i likvida medel (1,5 procent). Den totala avkastningen under 2015 uppgår till 5,9 procent. Under år 2015 har kommunen satt in ytterligare 65 mkr i KLP. Långsiktig medelsförvaltning Den andra delen av kommunens medelsplaceringar benämns som en långsiktig medelsförvaltning och består av tre olika delar. Kapitalförvaltning i egen regi Portföljens marknadsvärde per uppgår till 164,4 mkr varav 87,6 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (53,3, procent), 69,5 mkr i ränterelaterade instrument (42,3 procent), 3,5 mkr är placerade i alternativa tillgångar (2,2 procent) och 3,7 mkr är placerade i likvida medel (2,3 procent). Den totala avkastningen under år 2015 var -5,7 procent. I jämförelser med relevanta index har kapitalförvaltningen i egen regi utvecklats sämre än jämförelseindex. Avkastningen drogs ned av nedskrivningen av värdet i kommunens innehav i Pensionsfastigheter AB i samband med avvecklingen av bolaget. Pensionsfastigheter exkluderat var avkastningen plus 2,6 procent. Rådgivande förvaltning SEB Portföljens marknadsvärde per sista december 2015 uppgår till 28,1 mkr varav 12,6 mkr är placerade i svenska och nordiska aktier (44,7 procent), och 15,6 mkr i ränterelaterade instrument (55,3 procent). Portföljens bokförda värde uppgår till 27,2 mkr. Den totala avkastningen under perioden januari-december 2015 uppgår till 7,4 procent. Diskretionär förvaltning Nordea Portföljens marknadsvärde per uppgår till 32,9 mkr varav 17,4 mkr är placerade i svenska aktier (53 procent) och 15,5 mkr i ränterelaterade instrument (47 procent). Portföljens bokförda värde uppgår till 32,1 mkr. Den totala avkastningen under år 2015 uppgår till 2,0 procent. Donation Karin och Gösta Hedström Donationens marknadsvärde per december månad 2015 uppgår till 32,2 mkr, varav 16,7 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (51,9 %) och 15,5 mkr i ränterelaterade instrument (48,1 %). Den totala avkastningen under perioden januaridecember 2015 uppgår till 2,0 procent. Risk Kommunens likviditet är god och har så varit under en lång tid. Både balanslikviditeten och kommunens rörelsekapital ligger på bra nivåer vid en jämförelse med andra kommuner. Likviditet Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Rörelsekapital i mkr Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt är också god. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Till och med 2015 har de finansiella tillgångarna och det inbringade positiva finansnettot finansierat investeringarna. Då investeringarna i budget 2016 och verksamhetsplan överstiger de finansiella tillgångarna behöver andra lösningar fram. En utredning pågår och extern hjälp har tagits. Ett förslag kommer att lyftas upp till politisk behandling innan sommaren

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella nettotillgångar (mkr) Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är förhållandevis god. Koncernens finansiella risker är relativt stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag har stora finansiella skulder. Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen, men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 % -enhet innebär ökade intäkter på 8,1 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 11,4 mkr i ökade kostnader för bolaget. Finansiella risker och åtaganden (mkr) Ränteföränd. + 1%- enhet (mkr) Kommun 6,0 6,5 6,7 7,3 8,1 Koncern -1,4-0,1-0,1 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Summa Oskarshamns kommun har inga egna långfristiga skulder. Koncernen har däremot långfristiga skulder, där kommunen till vissa fungerar som internbank. Räntekostnaderna för de externa internbankslånen har per uppgått till 6,6 mkr. Samma belopp har erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 40 räntepunkter. Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande uppgick till 875,0 mkr årsskiftet 2015/ 2016 varav 135,0 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 740,0 mkr som ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande var vid årsskiftet vid årsskiftet 2014/ ,3 mkr, en minskning med 5,3 mkr under Enligt RIPS 2007 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida pensionsutfästelser. Eftersom pensionsutbetalningarna kommer att ske långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensionsåtagande (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktels Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde ,4 Marknadsvärde ,4 Orealiserat resultat -7,7 10,1 31, Avkastning 6,7 30,7 33, Återlånade medel Kommunfullmäktige beslutade i januari 2010 att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 740,0 mkr innebär detta ett belopp om minst 296 mkr, vilket uppfylls. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under har pensionsmedel successivt förts över till bolaget. Pensionsportföljens bokförda värde i KLP uppgick per till 612,4 mkr. Marknadsvärdet uppgår till 632,4 mkr. Avsättningar Förutom avsättningarna till pensioner så finns avsättningar för återställande av deponier och grustäkter samt övriga avsättningar. Totalt har avsättningarna ökat med 34,2 mkr. Det är framförallt övriga avsättningar som ökat, då en ny avsättning på 27,2 mkr gjorts för den del av de kommande investeringarna i saneringen av hamnbassängen i Oskarshamns hamn som är kommunens del. Avsättningen gjordes 2015 då beslutet i den juridiska processen kring upphandlingen då avgjordes i linje med kommunens talan. Avsättningen till pensioner ökade med 9,2 mkr. Då åtgärder för att återställa deponin vid Storskogen gjordes även 2015 minskade avsättningen till deponier och grustäkt med 2,2 mkr. Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år. 17

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Känslighetsanalys (mkr) Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning +/- 100 pers 4,8 +/- 200 pers 9,6 Utdebitering +/- 10 öre 5,8 +/- 20 öre 14,6 +/- 50 öre 29,1 Avskrivningar Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,6 +/- 30 mkr 2,4 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 2,0 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,3 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2 Personalkostnader +/- 0,5% 5,7 Personalkostnader +/- 1,0% 11,4 Kontroll Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen består av socialnämndens påbörjade uppdrag om att minska sina överkostnader med mkr fram till samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till sk atteintäkter och statsbidrag ska sänkas från 102,5 % till 100 % som ska uppfyllas under mandatperioden Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år Vid årsskiftet återstår det 242,6 mkr att återställa. Vidare resonemang kring detta går att finna under avsnittet God ekonomisk hushållning. För att nå och behålla en ekonomi i balans krävs en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Målsättning Målsättn. 102,5 % resp 100 % 103,7 127/ 102,1 99,3 287,1/- Avvikelse i mkr 13,6-4,7 37,4 104,2/ 100,8 20,3/- 20,5 102,9/9 99,9 13,7/- 26,7 I tabellen ovan redovisas måluppfyllelsen uttryckt i procent respektive mkr både med nedskrivningar och utan nedskrivning och avsättning avseende kommunens del i Hamnsaneringen samt nedskrivning i exploateringsprojektet Snickeriet. I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten varit varierande. Prognoserna av årets resultat har avvikit mot det verkliga utfallet under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är främst svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanke på svängningarna på aktiemarknaden, nedskrivningsbehov och återbetalningen av premier i AFA Försäkring. Kommunen har valt att budgetera en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 4,0 % på det finansiella kapitalet. Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, årets resultat exklusive extraordinära poster (mkr) Budget 1,3 1,0 0,0 0,1 1,4 Bokslut -47,5 19,1-299,4 15,3 29,1 Prognos augusti -64,2 17,2 5,3 8,9 38,5 Prognos april -17,9-0,8-26,8 23,5 27,0 Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte alltid varit till belåtenhet. Det är framförallt socialnämnden men även räddningstjänsten och tekniska nämnden som redovisat negativa budgetavvikelser de Nämndernas prognoser har under året pekat på en avvikelse om +27 mkr (april) respektive +38,5 mkr (augusti). Bokslut 2015 visar en positiv budgetavvikelse om +29,1 mkr, vilken beror på påtaligt lägre kostnader för verksamheterna och ett starkt finansnetto. Nedskrivning och avsättning avseende kommunens del i Hamnsaneringen gjordes dock med 36,9 mkr. Dessutom gjordes en nedskrivning för saneringskostnader i exploateringsprojektet Snickeriet 3,3 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag blev 7,1 mkr lägre än budgeterat. Finansnettot avvek däremot med + 39,4 mkr gentemot budget. En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som skall användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att 18

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Under 2016 fortsätter den löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via månadsboksluten. Sammanfattning Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen är på god väg att skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogram har tagits fram och de lägre kostnaderna i verksamheterna visar på att återhämtningen nu påbörjats inte minst inom socialnämndens verksamhetsområde. Kommunen är dock fortfarande i några år framåt beroende av finansnettot och dess utveckling under året. Kommunen redovisar ett positivt resultat 2015 och nettokostnaderna, exklusive nedskrivningar och avsättning, i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ligger under det finansiella målet. Oskarshamns kommun utmärker sig fortfarande med hög resursförbrukning till byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande kommuner. Koncern Koncernen Oskarshamns kommun omsatte under ,7 mkr och balansomslutningen uppgick till 4 276,4 mkr. Den sammanställda redovisningen för 2015 visar på ett positivt resultat om 64,8 mkr. Förra årets resultat uppgick till +34,4 mkr. Det positiva resultatet härrör framförallt från Oskarshamns kommuns, Byggebos och Oskarshamns Energis positiva resultat. Oskarshamn Energi uppvisar ett positivt resultat om 17,4 mkr omräknat efter ägarandel. Byggebo uppvisar ett positivt resultat om 23,6 mkr. Oskarshamns Utveckling AB redovisar 2015 ett negativt resultat -1,5 mkr (-20,1 mkr). De övriga bolagen och stiftelserna redovisar ett positiv resultat på totalt ca 0,5 mkr för år Sammanställd redovisning i siffror (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym eftersom risken annars finns att kommunen måste agera i situationer, då de enskilda bolagen eller stiftelserna inte kan uppfylla sina åtaganden. Detta gäller nu framförallt Stiftelsen Forum med en soliditet på 5 %. I och med aktieägartillskottet på 20 mkr 2014 stärktes soliditeten i Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) och uppgår nu till 97,2 %. I 2015 års bokslut har Byggebo AB en soliditet på 12,7 %. Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget har en sund ekonomi, där även framtida resultaträkningar redovisar överskott. Oskarshamns Utvecklings AB som drivit flygplatsen har under flera år i rad redovisat negativa resultat, vilket har inverkat negativt på bolagets förmögenhet. Nu fungerar flygplatsen som en icke godkänd instrumentflygplats. Årets resultat uppgick till 1,5 mkr. Oskarshamns kommun erhöll under 2015 totalt 11,0 mkr i utdelning från dotterbolagen. 11,0 mkr delade Oskarshamn Energi AB ut till Oskarshamns kommun och 15 tkr kom från Oskarshamns Hamn AB. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 522,1 mkr och är 2,4 mkr lägre än föregående år. Byggebos totala lånevolym uppgick vid årsskiftet till 1 136,0 mkr. De har amorterat 110 mkr under Oskarshamns kommun fungerar till en del som internbank inom koncernen. Stiftelsen Forum samt Oskarshamn Energi AB har lån via internbanken. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skattesintäkter och statsbidrag exklusive finansnetto i koncernen uppgår 2014 till 96,5 %, vilket är 2,1 procentenheter lägre än Nettokostnadsandelen kan anses hög i jämförelse med andra koncerner inom kommunal sektor. Detta beror på kommunens höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Koncernens soliditet minskade med 0,7 procentenheter mellan 2014 och 2015 och ligger på 48,8 %. Det egna kapitalet är 48,4 mkr högre än föregående år medan den totala balansomslutningen ökade med 154,3 mkr. Koncernens soliditet har igenomsnitt legat på ca 57 % de senaste tio åren och bör anses som god även om det inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten bör vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar. Det är viktigt att även de olika bolagen har en god soliditet, 19

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanställd redovisning - årets resultat (mkr) Årets resultat - Totalt: -Före extraord.poster -75,5 35,0-285,5 34,4 64,8 -Efter extraord.poster -48,8 35,0-285,5 34,4 64,8 Årets resultat efter extraordinära poster -Oskarshamns komm. -47,5 19,1-299,4 15,3 29,1 -Byggebo i Oskarshamn AB 0,6 0,3 0,2 7,6 23,6 -Oskarshamn Energi AB 4,0 11,9 22,6 20,0 17,4 -Oskarshamns hamn AB 0,4 0,3 0,0 0,0 4,7 -Oskarshamns Utveckling AB -2,8-3,1-3,3-20,1-1,5 -Stiftelsen Oskars. Sjöfartshotell -0,3 0,0 0,4 0,6 0,1 -Stiftelsen Forum -0,7-0,2 0,4 0,0 0,4 Nettokostnadsandel exkl. finansnetto 99,1 95,6 122,6 98,6 96,5 Soliditet (exkl. internbank) i % 57,1 55,1 51,5 49,5 48,8 Risk - kontroll Koncernens kassalikviditet uppgår till 100,3 %, vilket är en förbättring med 28,6 procentenheter jämfört med föregående år. Förbättringen förklaras av att likvida medel och kortfristiga fordringar har ökat mer än de kortfristiga skulderna och avsättningarna till pensioner. Det är framförallt kommunens och Oskarshamn Energis betalningsberedskap på lång och kort sikt som bidrar till koncernens förhållandevis goda likviditetsnivåer. Sammanställd redovisning (procent) Kassalikviditet Balanslikviditet Koncernen har som redan nämnts stora långfristiga skulder, där merparten tillhör kommunens bostadsbolag. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 522,1 mkr. Kommunen fungerar som en internbank, där utlämnade internbankslån uppgår till 265,9 mkr. Byggebo AB:s totala långfristiga skulder uppgår till 1 136,0 mkr. Koncernens resultat uppgår i år till +,64,8 mkr, vilket är en förbättring med 30,8 mkr jämfört med året innan. Årets positiva resultat i koncernen påverkas framförallt av positiva resultat för Oskarshamns Energi, Oskarshamns kommun, Oskarshamns Energi samt Byggebo. 20

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Nämnd Avgiftsfinansierad verksamhet Samhällsbyggnadskontoret 0,1 Kommunkontor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst 3,1 0,0 0,2 0,2 0,0 0,2 Teknisk nämnd 10,2 0,0 6,0 6,0 0,0 6,0 Summa 13,5 0,0 6,2 6,2 0,0 6,2 Skattefinansierad verksamhet Strategi- och näringslivsenhet -25,3-31,7-29,2 2,5 1,6 0,9 Kommunkontor -34,7-44,9-36,7 8,2 0,7 7,5 Räddningstjänst -31,8-29,5-28,6 0,9 0,6 0,3 Teknisk nämnd -44,9-79,8-78,7 1,1 1,8-0,7 Samhällsbyggnadsnämnd -23,0-25,6-24,5 1,1 0,7 0,4 Bildningsnämnd -606,9-598,4-593,5 5,0 3,1 1,9 Socialnämnd -522,5-535,3-527,5 7,8 0,0 7,8 Valnämnd -0,3-0,3 0,0 0,3 0,0 0,3 Revision -1,0-1,0-1,0 0,0 0,0 0,0 varav internränta -31,9-33,0-30,6 2,5 0,0 2,5 varav avskrivningar -81,6-83,5-78,6 4,9 0,0 4,9 varav nedskrivningar -43,2 0,0-13,8-13,8 0,0-13,8 Övrig finansiell verksamhet -59,5-12,3-49,8-37,5 0,0-37,5 Summa , , ,5-10,6 8,5-19,1 Verksamhetens nettokostnader , , ,3-4,4 8,5-12,9 Skatteintäkter och statsbidrag 1 282, ,8 1324,6-7,1 0,0-7,1 Resultat efter skatteintäkter -53,5-27,1-38,6-11,6 8,5-20,0 Finansnetto 68,8 28,4 67,8 39,4 0,0 39,4 Resultat efter finansnetto 15,3 1,4 29,2 27,8 8,5 19,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 15,3 1,4 29,1 27,8 8,5 19,3 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag med resp utan nedskrivningar 104,2/ 100,8 102,0 102,9/ 99,9 varav Resultatenheter (Belopp i mkr) Underskott/ Överskott exkl kap kostn Max överf enl 1,25% regeln Förslag till överföring 2016 Nämnd Tekniska nämnden- Tekniska kontoret övrigt 1,3 0,9 0,9 Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Kost och service 1,3 0,9 0,9 Samhällsbyggnadsnämnden- Samhällsbyggnadskontoret 0,8 0,4 0,4 Kommunstyrelsen- Kommunkontoret 2,9 0,7 0,7 Kommunstyrelsen- Strategi- och näringslivsenheten 0,7 0,3 0,3 Kommunstyrelsen-Nova 0,8 1,0 0,8 Kommunstyrelsen- Räddningstjänsten 0,5 0,7 0,5 Bildningsnämnd- Bildn förv 3,1 8,2 3,1 Socialnämnd- Socialförvaltningen 0,0 7,8 0,0 Summa 11,4 21,0 7,8 *** Exklusive ekonomiskt bistånd Förslag till överföring till 2016 Avvik. efter över-föring till

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning - kommun (Belopp i mkr) Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Överförs till 2016 Avvikelse efter förslag till överföring till 2016 Avgiftsfinansierade investeringar Kommunkontoret -7,0-5,3 1,7 0,0 1,7 Räddningstjänsten -0,6-0,4 0,1 0,0 0,1 Tekniska nämnden Vatten och avlopp 0,0 Avloppsreningsverk -13,6-9,5 4,1 4,1 0,0 Vattenverk -2,4-0,2 2,2 2,2 0,0 DUF(drift, underhåll o förnyelse) -11,0-9,9 1,2 1,2 0,0 Övriga investeringar -23,1-20,6 2,5 2,7-0,2 VA-omvandlingsområden -0,8-8,2-7,4 5,6-13,0 Summa Tekniska nämnden -50,9-48,3 2,6 15,8-13,2 Summa -58,5-54,1 4,4 15,8 1,7 Skattefinansierade investeringar Maskiner och inventarier Kommunkontoret -21,2-12,0 9,2 9,2 0,0 Strategienheten -0,4-0,3 0,1 0,0 0,1 Räddningstjänsten -0,6-0,5 0,1 0,1 0,0 Tekniska nämnden -3,1-2,7 0,4 0,4 0,0 Samhällsbyggnadsnämnden -0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 Bildningsnämnden -3,7-4,4-0,7 0,0-0,7 Socialnämnden -0,7 0,0 0,7 0,7 0,0 Tekniska nämnden Gator och vägar 0,0 Gatuombyggnader -1,7-0,4 1,3 0,0 1,3 Gång- och cykelvägar -1,9-1,7 0,2 0,2 0,0 Övriga investeringar -1,9-1,7 0,2 0,2 0,0 Särskilda satsningar -3,6-1,7 1,8 1,8 0,0 Fastigheter Skolor och förskolor -15,8-9,2 6,6 6,5 0,2 Vård och omsorg -2,8-0,7 2,1 2,1 0,0 Övriga fastigheter -8,3-2,8 5,5 5,5 0,0 Särskilda satsningar -13,8-26,7-12,9 0,0-12,9 Övrigt Anpassning funktionshindrade -0,9-0,7 0,1 0,1 0,0 Övriga investeringar -3,8-2,8 1,0 0,9 0,1 Lönsamma investeringar -0,7-0,6 0,1 0,0-1,6 Summa Tekniska nämnden -58,5-51,9 6,6 17,8-12,9 Övriga investeringar Finansen (andelar Kommuninvest) 0,0-5,2-5,2 0,0-5,2 Räddningstjänsten -6,0-4,7 1,3 1,5 2,8 Bildningsnämnden -4,1-1,4 2,6 2,1 4,7 Strategi ocn näringslivsenheten -21,3-4,2 17,1 5,4 22,4 Summa -116,8-84,6 28,1 37,0 11,1 Totalt -175,3-138,7 36,6 52,8 12,8 22

24 Q FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsfinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 54,1 mkr mot budgeterade 58,5 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 4,4 mkr. Flera av årets investeringar tillhörande tekniska kontoret fortsätter även under år 2016, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 15,8 mkr äskas överföras till 2016 års investeringsbudget. Teknisk nämnd De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 48,3 mkr mot budgeterade 50,9 mkr. Investeringarna omfattar ca 40 olika projekt och 15,8 mkr äskas överföras till investeringsbudgeten för Stora investeringsprojekten som pågick 2015 var Vattentäkt Oskarshamn (17,0 mkr), Ernemar ARV upprustning (9,4 mkr), VA-omvandlingsområde Vånevik (4,9 mkr) samt VA-åtgärder S Långgatan (2,7 mkr). Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 5,3 mkr. Helårsbudgeten uppgick till 7,0 mkr. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 0,4 mkr mot budgeterade 0,6 mkr. Skattefinansierade investeringar Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 84,6 mkr mot budgeterade 116,6 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 28,1 mkr. Flera av årets investeringar är inte avslutade, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 37,0 mkr äskas överföras till 2016 års investeringsbudget. Teknisk nämnd Investeringsbudgeten omfattar netto 58,5 mkr och avser ett sextiotal projekt. Nettoutfallet är 51,9 mkr. Vissa projekt är fleråriga och 17,8 mkr äskas överföras till Skälen till avvikelser är i första hand periodisering, det vill säga projekt framskrider fortare eller långsammare än planerat. Stora investeringsprojekt som pågick under 2015 var Sagabiografen (23,0 mkr), ombyggnad Kristdala skola (3,6 mkr), kapprum Lyckan 10 (4,6 mkr) samt Resecentrum byggnad (3,7 mkr). Strategi- och näringslivsenheten Årets investeringar uppgår till 4,5 mkr. 3,7 mkr av de gjorda investeringarna hänger samman med hamnsaneringen. Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 7,9 mkr. Investeringarna är IT-relaterade och består huvudsakligen av hårdvara och server. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 5,2 mkr mot budgeterade 6,6 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 1,4 mkr. Under 2015 har det investerats i bl a Släckbil Kristdala (4,1 mkr). Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden genomförde inga investeringar Helårsbudgeten uppgick till 0,3 mkr. Socialnämnd Socialnämnden genomförde inga investeringar Helårsbudgeten uppgick till 0,7 mkr. Bildningsnämnd Nämndens investeringar uppgår till 5,9 mkr mot budgeterade 7,8 mkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse om 1,9 mkr. Investeringarna avser ett tjugotal projekt och omfattar verksamhetsutrustning 23

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsredovisning Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål är en väsentlig förutsättning för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen har totalt avsatt 41,1 mkr i budgeten till exploateringsändamål under 2015 och allteftersom beslut tas om att genomföra olika exploateringsprojekt fördelas budgeten till de olika projekten. Under perioden uppgår utgifterna för exploateringsmark till 25,2 mkr varav 10,3 mkr avser bostadsområden och 14,9 mkr avser verksamhetsområden. Kommunen har samtidigt inkomster för såld tomtmark på 1,0 mkr och såld industrimark på 0,1 mkr. Exploatering bostadsområden Pärnuvägen: Tomtförsäljning via tomtkön pågår. Två stycken tomter har hittills sålts. Arbeten pågår att fylla upp ca 14 stycken tomter. Försäljningspriset har höjts för dessa tomter. Bovieran: Bovieran AB har ett koncept som bygger på ett flerbostadshus med 48 stycken lägenheter med gemensam innergård. Byggnaden är tänkt att uppföras vid Gölkärret. Området är i mindre omfattning förorenat av miljögifter. Ett markanvisningsavtal är tecknat med företaget. Rotvik: Sju stycken nya tomter har tagits fram. Vägarna har förbättrats. Vatten och avlopp är iordningställt. Kommunstyrelsen har beslutat att tomterna skall säljas via mäklare och budgivning med ett fastställt lägsta pris. Hittills är tre tomter sålda. Högskulla gård: För att öka områdets attraktivitet inför framtida tomtförsäljning har kommunstyrelsen beslutat att anlägga en sammanhållande strandpromenad mellan Rävudden och Circle Resort i Figeholm. Arbetet är färdigställt. En intressent finns som vill utveckla området. Vånevik: Möjlighet finns att skapa mellan stycken nya villatomter. En marknadsvärdering av tomterna är utförd. Miljöinventeringsarbeten pågår. Ekebo: Kommunstyrelsen har förvärvat tillbaka två tomtområden av HSB, eftersom att företaget valt att inte exploatera tomterna. Möjligheter finns nu att skapa 13 stycken nya villatomter. Centrumomvandling Nytt resecentrum: Genomförandeavtal är tecknat med Trafikverket. Utvändig projektering pågår. Bussparkering Forum: Projektering av nya storbusshållplatser längs Södra Långgatan samt ett nytt Forumtorg pågår. Projekteringsarbetet klart våren Konsumentföreningen: Coop planerar bygga ut sin fastighet i centrum 2017/ Markanvisningsavtal är tecknat. Mejeriplan: Byggebo avser uppföra flerbostadshus med verksamheter knutna till vård/ handel/ kontor. Markanvisningsavtal är tecknat. Marksanering pågår. Planerad byggstart hösten Avslutade och justerade exploateringsområden Kronoparken/ Kvastmossen: Scania har förvärvat och byggt ett logistikcenter på området. Företaget har ett optionsavtal på att förvärva resten av området fram till 2019 för eventuellt kommande etableringar. Kombiterminal Förhandlingar med Svenska Kyrkan pågår om ett eventuellt markbyte om ca ha invid Kvastmossen för att kunna möjliggöra plats för ett nytt industriområde samt en kombiterminal längs järnvägsspåret. Inre Hamnen Förhandlingar har förts med Bohman Fastigheter AB angående förvärv av ca kvm mark för ett framtida parkområde. Exploatering verksamhetsområden (handelsområden) Snickeriet etapp I: Rivning av f.d. tekniska kontorets lokaler är utförd. Marksanering samt omläggning VA är klart. Markvisningsavtal tecknat med exploatör. Planerad byggstart för ett nytt handelscentrum våren Cirkulationsplats Snickeriet: Arbetet klart. 24

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsbudget (mkr) 2015 Utgående balans per dec Ingående Inkomster Utgifter jandec Konto Projekt balans jan-dec Div expl.fastigheter 1,7 0,0 0,0 1,7 0, Exploateringspåse 0,0 0,0 0,0 0,0 1, Kronoparken/Kvastmossen 13,2 0,0 0,2 13,4 0, Exploatering Ekebo 5,0-0,3 3,6 8,3 0, Pärnuvägen 4,2-0,1 0,2 4,3 2, Snickeriet 6,0-0,1 3,9 9,9 8, Cirkulationsplats Snickeriet 0,2 0,0 6,5 6,7 5, Resecentrum 0,1 0,0 4,2 4,3 15, Bussparkering Forum 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Oskarshamn 2:8 0,1 0,0 0,0 0,1 0, Östra Rotvik 0,1 0,0 5,6 5,7 6, Högskulla 0,0 0,0 0,6 0,6 0, Bandmossen, del av Oh 3:4 0,7 0,0 0,0 0,7 0, Bovieran, del av Kristineberg 1 0,1 0,0 0,0 0,1 0, Gripen 20 Mejeriplan 0,0-0,6 0,1-0,5 0, Inre Hamnen 0,0 0,0 0,2 0,2 0,3 Summa 31,5-1,1 25,2 55,6 41,1 Helårsbudget

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning 2015 Sammanfattning Antalet månadsanställda i kommunen var vid årsskiftet årsarbetare. Det är en minskning med 13 årsarbetare jämfört med Trenden med en minskad andel tillsvidareanställningar har fortsatt under Visstidsanställningarna har ökat med 66 anställda motsvarande 62,2 årsarbetare. De timavlönade har minskat med motsvarade 1,1 årsarbetare till totalt 183. Genom kommunens numera strukturerade omplaceringsverksamhet har vissa övertalighetsproblem kunnat lösas. Medelåldern har minskat med ungefär två månader till 45 år och tio månader. Kommunen betalade 2015 drygt mkr i lön till de anställda. Kommunens semesterlöneskuld för innestående icke uttagna semesterdagar ökade under året med 0,56 mkr och uppgår nu till 63,1 mkr inkl PO. Nyckeltal 2015 förändring jämfört med 2014 Totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Sjukfrånvaro totalt Omräknat till 186,1 13,4 2,8 1,1 2, ,6 0,7 årsarbetare Utveckling 26,5 0,3 1,1-0,1-0,2 13,0 13,2-0, / 2015 Den faktiskt arbetade tiden under 2015 har fortsatt att minska något jämfört med föregående år och ligger nu på 79,25 % av den totala arbetstiden. Den främsta orsaken är sjukfrånvaron som ökat mer än vad VAB, föräldraledigheter och övrig frånvaro har minskat. Sjukfrånvaron i procent har ökat med 1,3 procentenheter och är nu upp 8,5 %. Det är den högsta sjukfrånvaron sedan Kostnaderna för sjuklön har ökat med 1,9 mkr till 10,8 mkr (exklusive PO). Förklaringar Förvaltningarna: TK Tekniskt kontor SBKSamhällsbyggnadskontor RTJ Räddningstjänst KNK Kommunkontor SF Socialförvaltning BF Bildningsförvaltning STEN Strategi- och näringslivsenheten inkl Nova och Servicecenter Anställd Fysisk person med en/ flera anställningar i kommunen. Personen räknas endast en gång. Anställningsformer Tillsvidareanställd Fast anställd. Timavlönad avlönas per arbetad timme och som anlitas vid behov Månadsanställd person med månadslön (kan vara tillsvidareanställd och/ eller visstidsanställd.) Heltidstjänst motsvarar en arbetstid på 165 timmar per månad. Årsarbetare motsvarar en arbetstid på timmar per år. Övertid Tid utöver ordinarie arbetstid för en heltidstjänst. Enkel övertid: ersättningsnivå 180 %. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240 %. Mer- och fyllnadstid Tid utöver ordinarie arbetstid för en deltidstjänst upp tillmotsvarande tiden för heltid. PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension 38,46% för Sjukfrånvaro dag 1-14 Sjukfrånvaro dag Sjukfrånvaro dag 91- Övertid Mer- och fyllnadstid Månadsanställda Årsarbetare -13,3-11,9-1,2-2 -1,6-15,6 18,1 1,7 En triangel som pekar ner betyder att nyckeltalet har minskat jämfört med motsvarande jämförelseperiod. En triangel som pekar uppåt betyder att de har ökat. En tom ruta betyder att nyckeltalet är oförändrat eller att det inte går att mäta. = nyckeltalet går i riktning med kommunens mål = nyckeltalet går inte i riktning med kommunens mål. 26

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personal Antal anställda: Månadsanställda Antalet månadsanställda i kommunen motsvarade årsarbetare vid utgången av december Av dessa var årsarbetare tillsvidareanställda och 206 visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda har minskat med 85 personer till Antalet visstidsanställda personer har ökat med 66 personer till 233. Antalet anställda och årsarbetare i jämförs med 31/ Antal anställda och antal årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,0 223,1-11,9 SBK ,0 41,8-1,2 RTJ ,3 70,3-2,0 KNK ,3 46,8-1,6 SF ,6 996,0-15,6 BF ,4 954,5 18,1 STEN ,3 31,2 0,9 Totalt , ,6-13,3 Antal anställda och antal årsarbetare 31/12 Månadsanst Tillsvidare Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,6 200,9-21,7 SBK ,0 39,8-1,2 RTJ ,3 70,3-1,0 KNK ,1 39,5-1,6 SF ,7 926,3-42,4 BF ,8 853,0-9,8 STEN ,0 28,2 2,2 Totalt , ,9-75,4 Antal anställda Antal årsarbetare Visstid / / TK ,5 22,2 9,8 SBK ,0 2,0 0,0 RTJ ,0 0,0-1,0 KNK ,3 7,3 0,0 SF ,0 69,8 26,8 BF ,6 101,5 27,9 STEN ,3 3,0-1,3 Totalt ,5 205,7 62,2 Tabellerna visar anställda med månadslön på avtalen AB, BEA och PAN. Förändringar på förvaltningarna Inom TK har antal tillsvidareanställda minskat med 26 personer, antalet visstidsanställda har ökat med 10. Störst minskning inom kost- och städavdelningen samt renhållningen som togs över av KSRR. SBK har ingen förändring i antalet anställningar. RTJ har minskat med två anställda. KNK har minskat med en månadsanställd. Tjänsten ekonomichef har inte hunnit återbesättas. Ökningen av visstidsanställda är tillfälliga förstärkningar. SF: För beskrivningar av områden se socialnämndens redovisning. SF har totalt sett minskat med 22 personer (månadsanställda), motsvarande 16,6 årsarbetare. Sett till antalet tillsvidareanställda har de minskat med 49 personer, motsvarande 42,4 årsarbetare. Minskningen är störst inom ÄO och OF (hemtjänst och gruppboenden) med 54 personer, motsvarande 48,5 årsarbetare. Integration har ökat med 27 månadsanställda motsvarande lika många årsarbetare (13 av dessa är tillsvidare). HSE har minskat med två anställda motsvarande en årsarbetare. Inom BF har antalet månadsanställda ökat med 20 motsvarande 17,9 årsarbetare. Ökningen är jämt fördelat på samtliga skolområden och verksamheterna förskola, grundskola och fritidshem. Skolområde Oscar har minskat med 8 månadsanställda. Inom Fritid och Kultur är antalet anställda oförändrat. Antalet tillsvidareanställda har dock minskat med 10 motsvarande 9,8 årsarbetare. Utöver Skolområde Oscar finns minskningen inom Enegatans och Blå Jungfruns skolområde. När det gäller visstidsanställningar så är Obehöriga enligt skollagen den anställningsform som ökat mest med 21 till totalt 69 anställda (63,2 årsarbetare). Inom Strategi- och näringslivsenheten har antalet tillsvidareanställda ökat med tre. Två av dessa är ökningar inom hamnsaneringsprojektet. Den tredje är tillfällig eftersom den tidigare Kommundirektören arbetar kvar en tid med vissa projekt. Antal timavlönade årsarbetare Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas med timlön. De timavlönade under januari december 2015 motsvarade 183 årsarbetare (varav PAN 10,4, (en minskning med 1,8)). Det är en minskning med 1,1 årsarbetare jämfört med motsvarande period Oskarshamns kommun har erbjudit kommunens ungdomar feriearbete. Det har, även i år varit extra många ungdomar som har fått feriearbete i Oskarshamns kommuns verksamheter, totalt 139 ungdomar. När det gäller förändringarna inom förvaltningarna så är trenden samma som vid förra bokslutet. Det innebär att timmarna har minskat inom TK och SF medan de har ökat inom BF. Inom BF står förskollärarna för hälften av de arbetade timmarna. Inom TK beror minskningen främst på att Renhållningsverksamheten tagits över av KSRR. Resterande minskning återfinns inom Kost- och städavdelningen. Inom SF är minskningen störst inom OF (-3,0) och ÄO (-1,3). Integration har däremot ökat (+1,6). 27

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Antal timavlönade i timmar och årsarbetare (alla) Antal timmar Antal årsarbetare / / TK ,4 10,7-1,8 SBK ,1 0,4 0,2 RTJ ,3 1,7 0,5 KNK ,6 5,1-1,4 SF ,3 111,7-3,7 BF ,2 52,5 5,4 STEN ,1 1,0-0,1 VAL ,2 0,0-0,2 REV ,0 0,0 0,0 Totalt ,2 183,0-1,1 Oskarshamn och omvärlden Novemberstatistiken från SKL visar statistik över anställda i kommuner, landsting och regioner. Oskarshamn kommuns skiljer sig mest inom skola och barnomsorg samt Teknik, där bemanningen är högre jämfört med övriga kommuner. För området Teknik är kärnkraftverken en bidragande orsak, eftersom de medför en större räddningstjänst jämfört med andra kommuner. Antal årsarbetare per invånare 2014 Totalt Administration Vård och omsorg Rehab Socialt och kurativt Skola och barnomsorg Kultur, turism och fritid Teknik Borgholm 72,6 7,1 37,9 1,0 2,2 18,5 2,3 3,7 Emmaboda 81,2 8,7 30,0 0,8 4,7 24,1 3,6 9,4 Hultsfred 80,5 8,3 31,4 0,6 2,8 26,6 2,4 8,3 Högsby 82,5 8,5 36,9 0,9 3,4 23,0 1,1 8,7 Kalmar 73,8 8,2 28,7 0,8 3,8 21,3 1,5 9,5 Mönsterås 80,6 8,1 30,1 0,9 3,8 25,6 1,9 10,2 Mörbylånga 70,2 6,4 24,8 1,4 3,9 26,0 1,8 6,0 Nybro 84,1 8,6 32,8 1,0 3,5 25,2 1,9 11,2 Oskarshamn 84,8 8,4 29,9 0,7 3,3 28,7 1,7 12,1 Torsås 82,3 8,5 35,4 0,9 2,4 26,9 1,4 6,9 Vimmerby 80,2 9,1 28,5 1,0 4,8 26,3 2,1 8,3 Västervik 74,4 6,7 30,9 1,0 3,7 25,5 1,9 4,8 Varu. Prod. kommuner 79,4 8,4 29,7 0,8 3,6 26,4 1,9 8,7 Kalmar län 77,6 8,0 30,3 0,9 3,6 24,4 1,9 8,5 Demografi månadsanställda Medelålder och åldersfördelning Medelåldern för alla tillsvidareanställda var 45 år och 10 månader år, vilket är en minskning med två månader jämfört med Medelåldern för nyanställda månadsanställda under 2015 var 42 år. Under 2015 avslutades 66 (-10) anställningar med pension och 14 (+11) genom sjukersättning. Förändring inom parentes jämfört med Könsfördelning per förvaltning Antal månadsanställda 2015 Andel 2015 Totalt män kvinnor män kvinnor TK 231 (-16) 97 (-8) 134 (-8) 42,0% 58,0% SBK 43 (0) 22 (-2) 21 (2) 51,2% 48,8% RTJ 71 (-2) 67 (-1) 4 (-1) 94,4% 5,6% KNK 52 (0) 22 (-3) 30 (3) 42,3% 57,7% SF (-23) 73 (15) (-38) 6,6% 93,4% BF 995 (20) 194 (14) 801 (6) 19,5% 80,5% STEN 32 (1) 7 (0) 25 (1) 21,9% 78,1% Totalt (-20) 482 (15) (-35) 19,0% 81,0% Åldersfördelning Antal månadsanställda 2015 Andel 2015 Totalt män kvinnor män kvinnor (43) 50 (15) 141 (28) 26,2% 73,8% (23) 106 (9) 393 (14) 21,2% 78,8% (4) 121 (6) 593 (-2) 16,9% 83,1% (-3) 121 (0) 592 (-3) 17,0% 83,0% (-68) 81 (-10) 319 (-58) 20,3% 79,8% (-19) 3 (-5) 12 (-14) 20,0% 80,0% Totalt (-20) 482 (15) (-35) 19,0% 81,0% Förändring av antal anställda jämfört 2014 anges inom parentes. Andelen män har ökat från 18,3% till 19 %. Medelålder månadsanställda Antal Medelålder Antal Medelålder TK , ,07 SBK 43 43, ,36 RTJ 73 41, ,70 KNK 50 43, ,04 SF , ,52 BF , ,23 STEN 31 46, ,33 Total , ,81 Förtydligande 0,5 år = 6 månader. Löne- och personalomkostnad Personalkostnaderna har ökat med sammanlagt 33 mkr jämfört med Löne- och personalomkostnader (mkr) Personalkostnader varav: 1 147, ,7 Löner 791,7 812,3 Sociala avgifter exklusive löneskatt 293,3 244,0 Nyintjänade pensioner - individuell del 35,6 36,6 Nyintjänade pensioner - förändring av 6,0 6,6 pensionsavsättning Löneskatt på intjänade pensioner 10,9 10,6 Utbetald löneskatt 7,7 8,8 Utbetalade pensioner 37,9 40,0 Personalsociala kostnader 10,8 50,7 Arvode till förtroendevalda 4,3 5,4 28

30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetstid: Övertid och mertid Övertid samt mer- och fyllnadstid i timmar Enkel övertid Kvalificerad övertid Mer- och fyllnadstid TK SBK RTJ KNK SF BF STEN VAL Totalt Övertid samt mer- och fyllnadstid tkr Enkel övertid Kvalificerad övertid Mer- och fyllnadstid TK sk 156,1 218,5 664,8 927,8 112,7 184,8 TKav 59,1 60,7 553,7 469,4 30,9 0,0 TK 215,2 279, , ,2 143,7 184,8 SBK 0,7 22,0 1,8 28,7 13,1 19,5 RTJsk 80,5 160,2 866, ,1 284,4 114,9 RTJav 27,6 18,2 287,0 82,8 51,5 14,0 RTJ 108,2 178, , ,8 335,9 128,9 KNK 4,1 13,9 79,1 55,7 4,2 123,9 SF 981, , , , , ,3 BF 1 627, ,3 641,3 673, , ,0 STEN 0,0 0,6 19,9 13,0 10,3 0,0 VAL 23,9 0,0 71,8 0,0 3,8 0,0 Totalt 2 961, , , , , ,4 Den totala övertiden (enkel + kval) ökade med timmar jämfört Övertid är nu högre än de båda tidigare topparna 2003 och Mer- och fyllnadstiden ökade med 265 timmar jämfört med Socialförvaltningen står för drygt 80 % av den totala ökningen och det är områdena Äldreomsorg och Integration som står för ökningen. Tekniska kontoret: Övertiden och mer- och fyllnadstiden har ökat jämfört med Främst inom Kost- och städ. Den totala övertiden inom Räddningstjänsten har ökat med 150 timmar jämfört med Mer- och fyllnadstiden har minskat med omkring 950 timmar till 500 timmar. Övertiden inom Socialförvaltningen har ökat med närmare timmar. Störst ökning inom Äldreomsorgen och Integration. Mer- och fyllnadstiden ligger på samma nivå som Bildningsförvaltningen har ökat övertiden med 550 timmar jämfört med Störst ökning inom gymnasiet och fritid. Mer- och fyllnadstiden har ökat totalt med 500 timmar. Störst ökning inom gymnasieskolan och förskolan. Grundskolan minskar däremot. Okompenserad övertid och semesterlöneskuld Kommunen har en upparbetad skuld till medarbetarna avseende innestående semesterdagar och övertid. Oskarshamns kommun har en praxis att övertid skall tas ut i ledighet. Inom förvaltningarna bör man överväga möjligheten att betala övertid i pengar istället för att lägga ut ledighet. Det är upp till cheferna att se till att minst 20 dagars semester är utlagd för alla anställda under semestermånaderna. Okompenserad övertidsskuld (tkr) Förvaltning TK skattefin. 437,7 409,4 TK avgift.fin. 48,9 53,4 Totalt TK 486,6 462,8 SBK 67,2 67,3 RTJ skattefin. 956,0 875,4 RTJ avgift.fin. 35,3 45,5 Totalt RTJ 991,3 920,9 KNK 81,5 45,9 SF 1 271, ,6 SF Sem gr 3 16,8 15,7 Totalt SF 1 288, ,0 BF 1 525, ,2 BF sem gr , ,3 BF sem gr 8 uppehåll 49,3 Totalt BF 3 116, ,2 STEN 31,0 2,8 Totalt (Inkl PO 38,46) 6 062, ,8 Semesterlöneskuld (tkr) TK skattefin , ,7 TK skattefin (uppehåll) 281,8 221,3 TK avgift.fin. 447,9 406,4 Totalt TK 5 483, ,4 SBK 1 320, ,3 RTJ skattefin , ,1 RTJ avgift.fin. 210,6 267,5 Totalt RTJ 2 769, ,7 KNK 1 662, ,2 SF Sem gr , ,6 SF Sem gr 2 453,8 419,1 SF Sem gr 3 * 3 674, ,6 Totalt SF , ,1 BF Sem gr 1 & , ,8 BF (ferie) , ,5 BF (uppehåll) 293,0 305,1 Totalt BF , ,4 STEN 1 055, ,7 Totalt (Inkl PO 38,46) , ,8 Semesterlöneskuld för innestående icke uttagna semesterdagar ökade under året med 0,6 mkr. 29

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetad tid: Frånvaro för alla anställda Arbetad tid är den tid av allt arbete inklusive semester som utförs i kommunen efter att lagstadgad och övriga frånvaro räknats bort. Tiden beräknas i andel av den schemalagda tiden som samtliga anställda skulle ha arbetat om de inte hade varit frånvarande. Frånvaro och arbetad tid i procent VAB Föräldraledighet Övrig frånvaro Arbetad tid TK 0,57 0,50 1,40 2,77 1,37 1,86 83,39 81,97 SBK 0,15 0,28 2,85 6,35 0,85 0,77 84,34 78,98 RTJ 0,43 0,46 3,39 1,43 4,17 2,47 86,05 88,82 KNK 0,47 0,61 2,82 3,81 1,14 0,69 83,91 84,11 SF 0,83 0,80 4,81 4,84 4,90 3,35 77,03 76,41 BF 0,78 0,72 5,56 4,71 5,18 4,92 80,69 80,54 STEN 0,70 0,49 5,26 4,77 0,72 0,59 81,43 85,13 Totalt 0,74 0,71 4,60 4,46 4,38 3,62 79,66 79,25 För arbetad tid är även sjukfrånvaron avdragen. VAB Vård av barn Totalt var 658 anställda hemma någon gång under 2015 för vård av barn. Det är en ökning med 37 jämför med Av dessa var 98 män, vilket är en ökning med 18 jämfört med Den totala tiden för VAB har ökat med timmar. Männens andel av den totala tiden har minskat något från 9,98 % (2014) till 9,91 % (2015). Männens andel av den arbetade tiden (ink semester) hade under samma jämförelseperiod ökat från 21,03% till 21,26% (avser månadsanställda). Föräldraledigheter Under 2015 tog 493 anställda ut föräldraledighet det är en ökning med 2 jämfört med Av dessa var 76 män (+1). Männens föräldraledigheter stod för 6,3 % av den totala tiden, vilket är en ökning med 1,3 procentenheter vilket innebär samma nivå som Arbetsmiljö: Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid har ökat med 16 procent jämfört med anställda hade under 2015 haft 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen, det är en ökning med 35 jämfört med Under 2015 fanns det 776 månadsanställda som inte hade någon registrerad sjukfrånvaro och som var anställda per den 31/12. Jämfört med 2014 är det en förbättring, då antalet var 763. Den 31 december 2015 var 238 personer frånvarande på grund av sjukdom (motsvarande siffra 2014 var 207 personer). 138 personer var helt sjukskrivna. 76 personer var sjukskrivna 50 % - 99 % av tiden (i genomsnitt 62 %) 24 var sjukskrivna 10-45%. Sjukfrånvaro antal personer och intervall 31/ FV Totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Totalt Tabellen visar antal sjuka personer den 31/ utifrån sjukfrånvarons längd i dagar indelat inom olika intervall och uppdelat per förvaltning. Ordinarie arbetstid och sjukfrånvaro Ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro i timmar i timmar i procent TK ,41% 6,00% SBK ,27% 7,06% RTJ ,63% 1,42% KNK ,91% 4,49% SF ,82% 11,21% BF ,76% 7,16% STEN ,67% 2,21% Totalt ,32% 8,50% Sjukfrånvaro, alla anställda Andel över 60 dagar i % av total sjukfrånvaro 57,73% 59,16 % Inom gruppen kvinnor i % 8,38 % 9,62 % Inom gruppen män i % 3,35 % 4,07 % Upp till 29 år 4,63 % 5,23 % år 7,28 % 8,53 % Över 50 år 7,93 % 9,20 % Sjukfrånvaro - större förvaltningar Sjukfrånvaron har ökat 0,6 procentenheter på Tekniska Kontoret jämfört med Gatuavdelningen har minskat från 4,79 % till 4,24 %. Fastighetsavdelningen ligger kvar på samma nivå som Inom kost- och städavdelningen har sjukfrånvaron ökat med 0,8 procentenheter till 7,91. Inom Kostverksamheten har sjukfrånvaron ökat från 5,54 % till 7,20 %. Städverksamheten har däremot minskat sjukfrånvaron med 1,1 procentenheter till 7,35 %. Det finns också viss sjukfrånvaro inom administrationen som påverkar avdelningens sjuktal. Inom Socialförvaltningen har sjukfrånvaron ökat 2015 jämfört med 2014, från 9,84 % till 11,21 %. Det är en mycket hög siffra. Den största ökningen är för de som varit sjukskrivna mer än 91 dagar, medan sjuktalet för dagar ligger i stort sett konstant. Det är även en ökning av de som varit sjukskrivna en kortare period, dag

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningen arbetar aktiv med rehabilitering där målet är att sänka den totala sjukfrånvaron till 7 %. Det är en mycket angelägen fråga, då den totala sjukfrånvaron motsvarar 112 årsarbetare. Inom Bildningsförvaltningen har sjukfrånvaron ökat från 5,76 % till 7,16 %. Omräknat i årsarbetare motsvarar ökningen 13,4 till totalt 61,6. Ökning återfinns inom samtliga sjukperioder. Förskollärare är den grupp som utmärker sig i särklass med en ökning på 30 %. I procentenheter är ökningen 2,43 till 10,10 %. Sjukfrånvaro i procent 2015 Karens Dag 2-14 Dag Dag 91- totalt TK 0,67% 2,35% 1,30% 1,69% 6,00% SBK 0,50% 1,60% 1,97% 2,99% 7,06% RTJ 0,49% 0,88% 0,05% 0,00% 1,42% KNK 0,59% 1,57% 0,26% 2,08% 4,49% SF 1,22% 2,73% 2,09% 5,16% 11,21% BF 0,70% 2,06% 1,52% 2,88% 7,16% STEN 0,45% 1,15% 0,07% 0,55% 2,21% 0,91% 2,31% 1,66% 3,62% 8,50% Avdrag för karensdag och kostnad för sjuklön i tusenkronor 2015 (sjukperioder) Avdrag för karensdag Dag 2-14 Dag Dag 91- Totalt TK -399, ,4 84,7 34,1 860,5 SBK -73,7 194,9 31,7 114,9 267,7 RTJ -124, ,3 0,5 58,5 KNK -88,2 205,8 5,6 16,9 140,2 SF , ,5 658,9 279, ,8 BF , ,9 435,4 512, ,4 STEN -49,1 97,3 0,7 4,5 53, , , ,2 962, ,5 Den totala kostnaden har ökat med tkr jämfört med Uppföljning av Oskarshamns kommuns systematiska arbetsmiljöarbete 2015 Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt Oskarshamns kommuns riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsmiljöarbetet dokumenteras och kvalitetssäkras genom en årlig systematisk arbetsmiljöprocess. I den processen ska alla arbetstagare delta, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbets-miljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten, där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. Enligt AFS 2001:01 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. I år genomfördes uppföljningen i enkätform med möjlighet att lämna mer nyanserade uppgifter. Uppföljning av rökfri arbetstid samt alkohol- och drogförebyggande arbetet inkluderades i enkäten. Sammanställningen baseras på uppgifter från respektive förvaltning. För att ytterligare kvalitetssäkra det systematiska arbetsmiljöarbetet har förvaltningarna redovisat de handlingsplaner som gjorts under året. Inkomna uppgifter visar på att förvaltningarna fullföljer samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Tillbud 185 tillbudsanmälningar har gjorts under året, vilket kan jämföras med 131 år Ökningen förklaras av förenklad rapporteringsrutin, större kunskap och medvetenhet om att rapportera. Av alla rapporterade tillbud under 2015 uppges 62 vara allvarliga. Två tredjedelar av alla tillbud inträffar inomhus. De faktorer som uppges bidragit till att tillbudet inträffade är brister i underhåll eller service (14,8 %) egen ouppmärksamhet (14 %) och brister i teknisk utrustning eller skyddsanordning (9,2 %). Rapportering av tillbud Tillbud 2014 Tillbud 2015 kvinnor män totalt kvinnor män totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Totalt Tillbudsanmälningar som rör personalbrist och utåtagerande brukare inom SF ingår inte i statistiken för

33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetsskador Samtliga förvaltningar är i år mer aktiva med att anmäla arbetsskador i jämförelse med tidigare år. Arbetsskador registreras både genom kommunens intranät för statistiken och på blankett till Försäkringskassan. Det innebär att tillgången till statistik blir bättre samtidigt som det innebär en extra kontrollpunkt, när inlämnade anmälningar till försäkringskassan kan stämmas av mot registrerade anmälningar på intranätet. Antalet arbetsskador är dock lägre jämfört med Rapportering av arbetsskador Arbetsskador 2014 Arbetsskador 2015 kvinnor män totalt kvinnor män totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Totalt Avser även arbetsskador som medarbetare valt att inte anmäla sin arbetsskada vidare till Försäkringskassan. Därför kan vissa siffror skilja sig från förvaltningarnas statistik. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på förvaltningarna 2015 Strategi- och näringslivsenheten Skyddsrond har genomförts på Nova och i stadshuset. Den skyddsrond som genomfördes gällde hela stadshuset oavsett förvaltningstillhörighet. Förvaltningen uppger att det finns brister när det gäller skriftligt dokumenterade rutiner och skriftligt dokumenterad uppgiftsfördelning. Kommunkontoret Kommunkontoret har en handlingsplan, där man har identifierat, vilka risker och åtgärder som behöver vidtas för att ha ett stabilt systematiskt arbetsmiljöarbete. Förvaltningen har stor andel nya medarbetare som inte hunnit få komplett arbetsmiljöutbildning. Det saknas t ex brandutbildning medan ergonomiutbildning har prioriterats. Enligt beslut i förvaltningens samverkansgrupp har förvaltningen arbetat med områdena arbetsbelastning och konflikthantering. Tekniska kontoret Förvaltningen har stort fokus på arbetsmiljöfrågor och jobbar på olika sätt med att förebygga och förbättra samt ha bra rutiner när något inträffar. Rutinen för skyddsronder uppges ha förbättrats samt hanteringen av arbetsskador underlättats. Rutin för återkopplingar/ uppföljningar i tillbudsrapporteringen uppges också ha förbättras. Arbetsrotation har genomfört inom städenheten. Personal har genomgått utbildning i ergonomi och specialkost. Användning av städmaskiner ska förbättras under Det påbörjade arbetet med att får ner sjuktalen har pågått under året och det blir fortsatt fokus på frisknärvaro Inom VA-avdelningen har arbetsledare genomgått repetitionsutbildning i arbetsmiljö. Utbildning i brandskydd för samtlig personal har påbörjats och fortsätter under Samhällsbyggnadskontoret Förvaltningen har genomfört en organisationsförändring för att effektivisera bygglovshandläggningen. Den nya organisationen gäller från och med 15 oktober Under hösten genomförde förvaltningens bygglovsgrupp en särskild satsning för att skynda på handläggningen av bygglov, förbättra arbetssituationen för handläggarna och förbättra servicen till allmänheten. Socialförvaltningen Samtliga områden inom förvaltningen uppges ha lämnat in rapporter till förvaltningschefen om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet gått till under året. Under året har det bildats en förvaltningsgrupp för arbetet med boenden för ensamkommande flyktingbarn. Gruppen har träffats tre gånger och för att även nå de fackliga organisationerna, har fyra stycken extrainsatta skyddskommittémöten genomförts under året. Förvaltningen har fortsatt att arbeta med FAS Arbetsliv och slutfört ett projekt inom hälsa. Äldreomsorgen och Omsorgen för funktionsnedsatta samt Individ- och familjeomsorgen redovisar när det gäller den fysiska arbetsmiljön att det är problem med luft, värme och kyla samt lokalernas utformning. Även synpunkter om hot och våldssituationer tas upp Riskbedömningar har gjorts och handlingsplaner har upprättats, där så behövts göras. Generellt framgår att arbetsglädjen på arbetsplatserna ser bra ut. Några områden tar upp fördelen med att det finns tillgång till friskvård. Omsorgen för funktionsnedsatta meddelar att de har tydliga och närvarande chefer, en bra kommunikation samt ett bra arbetsklimat. Inom äldreomsorgen poängteras vikten av kontinuitet i ledarskapet och tillgänglig chef. Samtliga områden uppger att de känner sig helt förtrogna med när och hur man skall göra arbetsskadeanmälningar utifrån de rutiner som föreligger. 32

34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetsskade- och tillbudsutvecklingen redovisas halv- och helårsvis till Socialnämnden. Räddningstjänsten Under första delen av året genomförde Previa en genomlysning av den psykosociala arbetsmiljön. Allvarliga brister konstaterades, vilket gjorde att kommunens övergripande ledning involverades. Genomlysningen resulterade i en rad återgärder och förslag till förbättringar. En handlingsplan för psykosocial utredning är framtagen för och innehåller flera aktiviteter som syftar till ökad delaktighet, påverkan och förståelse. Under året har förvaltningen genomfört utbildning i medarbetarskap för samtliga anställda på heltid och utbildning i chef/ ledarskap för verksamhets-, team- och styrkeledare. Förvaltningarna har arbetat med rökfri arbetstid på olika sätt, framförallt informerat och diskuterat på arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Alkohol- och drogförebyggande arbete Från och med 2015 görs uppföljning av alkoholoch drogförebyggande arbete som en del i uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Socialförvaltningen har inte redovisat några uppgifter. Fyra förvaltningar uppger att riktlinjerna för alkohol och droger är kända hos alla chefer, fackliga företrädare och medarbetare. Medan två förvaltningar uppger att den är känd hos de flesta. Förvaltningarna har arbetat på olika sätt med frågan, framförallt diskuterat på samverkansmöten och tagit hjälp av företagshälsovården. Bildningsförvaltningen Samtliga avdelningar inom förvaltningen uppges följa rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Handlingsplaner samt uppföljning redovisas i respektive samverkansgrupp på förvaltningen. Det som berör flera områden samverkas centralt. Arbets- och ansvarsfördelningen är korrekt och dokumenterad. Under halva året har förvaltningen haft en tillförordnad gymnasiechef. Två nya rektorer har gått utbildning i arbetsmiljö. Alla chefer har erbjudits utbildning i riskbruk för att öka kunskaper om droger/ alkohol. Nya chefer har fått inbjudan till utbildning i arbetsmiljö och rehabilitering. Erfarna chefer har erbjudits repetitionsutbildning om arbetsmiljö. Förvaltningen jobbar med rutinen för digital rapportering av arbetsskador och tillbud. Rehabarbetet har fortsatt på ungefär liknande sätt som under Antalet beställningar av hälsosamtal har minskat på grund av att flera chefer har svårt att se fördelarna med verktyget. Antal beställningar av samtal med beteendevetare har ökat. Utifrån medarbetarenkät skapas handlingsplaner på områdesnivå. Arbetsmiljöronder genomförs enligt plan. Rökfri arbetstid Socialförvaltningen har inte redovisat några uppgifter. Uppgifterna från övriga förvaltningar är ungefär som De flesta medarbetare känner till beslutet om rökfri arbetstid och vet vad det innebär. De flesta medarbetare uppges vara rökfria under arbetstid. De medarbetare som använder tobak erbjuds i de flesta fall stöd hos kommunens tobaksterapeut. De flesta entréer och miljöer i anslutning till arbetsplatsen är rökfria men här är resultatet något sämre jämfört med

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöredovisning 2015 Inledning Här redovisas kommunens övergripande miljöarbete under Utgångspunkten i miljöredovisningen är dels Sveriges nationella miljökvalitetsmål, som är beslutade av riksdagen, dels kommunfullmäktiges beslut 2014 om att bli medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner och därmed utveckla det lokala arbetet för ett hållbart samhälle. Miljöarbetet är en grundpelare för att på ett hållbart sätt nå fram mot kommunens vision: Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. För 2015 redovisas ett urval av Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal i texten, för att sätta kommunens miljöarbete i ett sammanhang. Så långt som möjligt gäller nyckeltalen 2015 men i vissa fall senast möjliga år. Miljö- och hållbarhetsarbete Under 2015 har det strategiska hållbarhetsarbetet i kommunen satt igång med målen att bli medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner (SEKOM) och att ta fram ett hållbarhetsprogram. I maj antogs Oskarshamn som medlem i SEKOM. En arbetsgrupp med deltagare från flera förvaltningar har under 2015 arbetat fram en nulägesanalys av kommunens hållbarhetsarbete i form av en kartläggning av kommunens styrande dokument och projekt. Gruppen har också genomfört en workshop för politiker och tjänstemän om kommunens vision och målbild kopplat till en hållbar utveckling gick kommunen även med som deltagare i ett forskningsprojekt, Hållbar kommun- och regionutveckling som drivs av Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Projektet syftar till att stötta kommuners strategiska hållbarhetsarbete. Under året har regelbunden kontakt hållits med universitetet för stöd i arbetet. Oskarshamn har också deltagit i Länsstyrelsens uppstart av regional samordning av miljömålsarbetet samt deltagit i det regionala klimatarbetet genom klimatsamverkan Kalmar län. Ekokommunstyrgruppen, som är en beredande grupp till KS, sammanträdde 5 gånger under Gruppen behandlade bland annat ett nytt program för energi och klimat samt frågor om deltagande i olika regionala projekt för att minska klimatpåverkan. Klimat/ Begränsad klimatpåverkan Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar, och hanteras i första hand utifrån tre problemställningar: Energianvändning, transporter och klimatanpassning. Koldioxidutsläppen per invånare i kommunen har minskat från 4,59 ton/ capita 1990 till 3,41 ton/ capita år Kommunens mål är att minska koldioxidutsläppen med 50 % till 2020, vilket motsvarar ett utsläpp på 2,3 ton per invånare. Till 2030 är målet att kommunen ska bli fossilbränslefri. Under 2015 har knappt en tjänst ägnats åt kommunens strategiska klimatarbete tillsammans med det strategiska hållbarhetsarbetet. Under första halvåret hade samma tjänst även hand om energioch klimatrådgivningen, då den tjänsten var vakant. Från hösten är energirådgivartjänsten åter tillsatt. Detta gjorde att mindre kraft än tidigare kunnat ägnas åt klimatarbetet. Energi I kommunens förvaltningar och bolag pågår många olika aktiviteter för att effektivisera energianvändningen och övergå till fossilfri och förnybar energi. Energibolaget Oskarshamn Energi tog det nya kraftvärmeverket i drift under Verket eldas med biobränsle. I flera år har kommunal förvaltning och de kommunala bolagen arbetat för att fasa ut oljeeldade värmepannor. Den totala oljeanvändningen i fastigheterna (lokaler och bostäder) har mer än halverats jämfört med Oljepannor ersätts av biobränsleeldade pannor eller fjärrvärme. Kommunen satsade under åren mkr för att genom olika åtgärder minska energianvändningen i ett så kallat EPC-projekt på fastighetsavdelningen. Detta har haft effekt under de följande åren. Av den energi (både värme och el) som användes i kommunala lokaler 2014 var 84 % förnybar eller återvunnen energi. Siffrorna inkluderar de kommunala bolagens lokaler. Nyckeltalet kan jämföras med medelvärdet i Kalmar läns kommuner år 2013, som var 78 % förnybar eller återvunnen energi i lokalerna. Vid nyanläggning av gator i kommunen installeras energieffektiv belysning med LED-teknik. Oskarshamn är medlem i nätverket Union of the Baltic Cities (UBC). Sedan 1 januari 2015 ingår energifrågorna i kommittén för sustainable cities. Transporter och resor 2015 genomfördes den centrala fordonsavdelningens övertagande av ansvar för bilar, bättre organisation och optimering av fordonsanvändning fullt ut. Arbetet med att byta ut bilar till biogasdrivna i enlighet med fullmäktiges beslut 2010 fortsatte under 2015 och antalet biogasbilar är nu 28 stycken. Ytterligare 6 stycken biogasbilar är beställda och levereras våren Tekniska 34

36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kontoret har sedan 2014 en elbil i sin verksamhet. Ytterligare 6 stycken elbilar är beställda och levereras våren bestod 40 % av fordonsavdelningens fordon av miljöbilar* (målet är 100 % till år 2020). *Miljöbil = en bil som uppfyller kraven för befrielse från fordonsskatt under de första fem åren (enligt 2 kap. 11 a vägtrafikskattelagen (2006: 227). Tjänsteresorna med kommunens bilar (inklusive bolagen) genererade år 2014 utsläpp av ca 0,20 ton koldioxid per årsarbetare (0,22 ton/ årsarbetare 2013). Åtgärder genomförs kontinuerligt i gatumiljö för att förbättra för gång- och cykeltrafikanter. Under 2015 har en sträcka längs Stångehamnsvägen fått gång- och cykelväg. Under trafikantveckan 2015 genomförde energi- och klimatrådgivningen en tävling för gymnasieelever för att uppmana dem att ta sig till skolan på ett klimatsmart sätt. Under våren 2015 avslutades projektet Green Charge Sydost som kommunen deltog i, som handlade om att öka takten i introducering av elbilar och laddinfrastruktur. I februari- mars fick några verksamheter inom socialförvaltningen möjlighet att låna en elbil och köra inom sin ordinarie verksamhet genom projektet. Testet visade att elbilen fungerade bra men att tillräckligt kraftfull laddning måste säkerställas samt att vinterkylan minskade bilens räckvidd. Klimatanpassning Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa det lokala samhället till pågående och kommande klimatförändringar. Dessa frågor bevakas genom samverkan mellan Samhällsbyggnadskontoret, VAavdelningen och säkerhetssamordning/ Räddningstjänst gjordes en hel del arbete inom arbetet med den nya översiktsplanen och planeringen av Inre hamnen mm, med syftet att öka kompetensen på samhällsbyggnadskontoret om stigande havsnivåer. I samband med detta fördes också en dialog med Länsstyrelsen om hur kommunen bör tolka det underlag som finns tillgängligt, vid planering i havsnära läge. Matens miljöpåverkan Arbetet för att öka andelen ekologisk mat fortsätter. År 2015 utgjorde ekologiska livsmedel drygt 20 % av inköpsvärdet (12 % år 2014). Det motsvarar 2,5 mkr. Kommunens mål är att 25 % av livsmedlen ska vara ekologiskt. I samband med att budgeten för 2015 antogs av kommunfullmäktige beslutades att en kommunal livsmedelsstrategi ska arbetas fram. En regional livsmedelsstrategi har tagits fram och kommunens strategi kommer att ta utgångspunkt i den. Syftet med strategin är att öka andelen lokalproducerade och ekologiska livsmedel i kommunen samt att utreda vilka insatser som behöver göras för att öka kunskapsnivån kring matproduktion. Strategin skall också behandla hur logistikförutsättningarna kan förbättras för att gynna den småskaliga och ekologiska produktionen i kommunen och därigenom skapa näringslivsutveckling. Avfall Den 1 januari 2015 blev Oskarshamn medlemmar i kommunalförbundet Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR). KSRR ansvarar för insamling, behandling och deponering av hushållsavfallet i kommunerna Kalmar, Oskarshamn, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Under våren 2015 införde KSRR insamling av matavfall i hela Oskarshamns kommun. Matavfallet behandlas och blir till biogas. Enligt statistik från KSRR var totalmängden insamlat hushållsavfall från KSRR:s medlemskommuner 519 kg/ invånare. I nyckeltalet ingår kärl- och säckavfall, grovavfall, farligt avfall samt förpackningar och tidningar års statistik för insamlad mängd förpackningar och tidningar saknas, varför 2014 års siffror för den delen har använts för beräkning av nyckeltalet. Miljöhuset Återbruk hämtar och säljer saker som möbler, cyklar, gräsklippare osv. som ett arbetsmarknads- och återvinningsprojektprojekt personer har kontinuerlig sysselsättning i projektet som är ett led i att stärka möjligheten att få ett jobb på öppna marknaden. Verksamheten finansieras genom försäljningsintäkter och arbetsmarknadsbidrag. Tekniska kontoret sköter skräpplockning på allmänna platser. Sommartid är insatsen som störst. Vare år anordnar Håll Sverige rent skärpplockardagar och ett antal förskolor och skolor i kommunen deltar. I början av 2015 avslutades den första etappen av sluttäckningen av den äldre deponidelen på Storskogens avfallsanläggning. Totalt har ungefär halva (3 hektar) deponin sluttäckts. Sluttäckningen innebär mindre mängder förorenat lakvatten från deponiområdet. Vatten och avlopp Oskarshamns kommun har arbetat fram en VA-plan som antogs i kommunfullmäktige i juni VAplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som sträcker sig över tiden Syftet med VA-planen är att skapa förutsättningar för en långsiktig hållbar hantering av dricksvatten och avlopp i kommunen och för att säkerställa en god miljö och hälsa för kommunens invånare. VA-planen ska bidra till att Oskarshamns kommun får ett tydligt och effektivt underlag för planering och prioritering, vilket är en förutsättning för ett effektivt åtgärdsarbete. Planen ska bl.a. visa på var, 35

37 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE när, hur och i vilken ordning vatten och avlopp ska byggas ut. VA-planarbetet har skett med stöd av LOVA- bidrag som har beviljats av länsstyrelsen. Under planperioden är det totalt femton områden som ska anslutas till kommunalt VA. Under 2015 avslutades arbetet i Sörvik med anslutning till VAnätet. Kårehäll i Kristdala har också fått anslutning under året. Två av de stora avloppsreningsverken i kommunen står inför omfattande ombyggnader, Ernemar i Oskarshamn och reningsverket i Figeholm. Båda verken är drygt 25 år. Ombyggnaderna omfattar framförallt processerna men även åtgärder för bättre arbetsmiljö och byggnadstekniska åtgärder. Under 2015 gav tillstånd för renoveringen av reningsverket på Ernemar, vilket innebär att kvävereningen ska ökas från minst 50 % till minst 70 %. Hela renoveringen på Ernemar beräknas kosta 105 mkr. Under 2015 uppnåddes kvävereduktion 57,4 % (55 % 2014) på Ernemar, det största avloppsreningsverket i Oskarshamn och bräddning i reningsverken var 3,0 % 2014 (1,9 % 2014). Avloppsslammet från avloppsreningsverken skickas till Econova, där det blandas och blir ny anläggningsjord och täckmassor. Arbete pågår med att byta råvattentäkt för Oskarshamn. I juni 2014 gav mark- och miljödomstolen tillstånd att använda Hummeln som ny vattentäkt. Under 2015 har arbetet påbörjats med bland annat ledningsdragning. Den nya vattentäkten planeras att tas i bruk under Beräknad budget för projektet är 70,5 mkr. LOVA/ Leader projektet Samverkan för gemensamma VA-lösningar avslutades under Tio av elva deltagande områden har bildat lokala VAgrupper. För sju av områdena har det genomförts förprojektering för att studera möjliga VAlösningar. Tre av de elva deltagande kustområdena har genomfört åtgärder genom att bygga ut ett VAledningsnät som har anslutits till kommunens nät. Miljö och hälsa Miljö- och byggavdelningen har genomfört tillsyn inom miljö- och livsmedelsområdena i enlighet med den av nämnden antagna tillsynsplanen. Tabellen visar antal tillsynsbesök utförda inom olika typer av verksamhetsområden Planerad Miljötillsyn Planerad Hälsoskyddstillsyn Livsmedelstillsyn Folköl, tobak, läkemedel i detaljhandeln Inventering av enskilda avlopp Naturvård Under 2015 gjordes en sammanställning av många års provtagningar av kommunens sjöar. Flertalet slutsatser var glädjande. Bland annat att försurningen av sjöarna mer eller mindre har upphört. Det finns dock många fler vattenanknutna utmaningar att ta tag i påbörjades arbetet med att bilda ett vattenråd för Marströmmens avrinningsområde. För Virån finns det redan ett råd sedan flera år tillbaka. Det är även bestämt att ett restaureringsprojekt i Koviksnäs ska genomföras. Under de närmaste åren ska de näringsrika sedimenten i en igenväxande lagun tas upp och därefter förhoppningsvis spridas ut på åkermark, så att näringsämnena åter kommer till nytta. Flera naturvårdsfrågor har varit aktuella under år Kommunen arrangerade ett flertal guidningar i grönområdena runt centralorten. De närboende var särskilt inbjudna via särskilda posters i brevlådorna. I Vånevik genomfördes flera naturinventeringar för att skaffa underlag för ett beslut om man ska bebygga ett 20-tal tomter i ett strandnära läge. Samtidigt har flera skogliga biotopskyddsområden varit föremål för remiss och en översyn av föreskrifter och skötselplan för Humlenäs naturreservat har påbörjats. Under 2015 har tre förskolor fått en egen skolskog, där man kan utforska områdenas natur och ekologi. En beskrivning av resp. skog har gjorts. Nu hoppas vi att skogarna ska bli en viktig resurs i förskolornas verksamhet. Arbetet med att ta fram en skogspolicy för kommunens egna skogar har fortsatt under Policyn ska slå fast viktiga principer för skötseln av skogen. Stor åtskillnad görs mellan produktionsskog och skogar, där helt andra värden ska vara styrande för dess skötsel. I december var ett förslag klart efter att ha varit på remiss till de tre politiska nämnderna. Under året genomfördes även en workshop med politikerna i de tre berörda nämnderna och ett möte med ideella föreningar. Förhoppningen är att skogspolicyn kan fastställas under första halvåret Giftfri miljö Minskad kemikalieanvändning Tekniska kontorets städenhet har fortsatt sitt arbete med att minska kemikalie- och vattenförbrukningen genom att använda fler maskiner med mekanisk rengöring och fuktmoppsystem istället för kemikalier och mycket vatten. På prov är också att ta bort pappershanddukar på toaletter och ersätta med elektriska handtorkar. Oplanerad miljö- och hälsotillsyn Ansökan om strandskyddsdispens

38 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sanering av förorenad mark Under 2015 har ett antal miljötekniska markundersökningar och marksaneringsarbeten utförts i kommunen. Saneringen av kvarteret Snickeriet vid norra delen av Södra Fabriksgatan slutfördes under Totalt transporterades ton massor innehållandes avfall iväg från området. De förorenade massorna innehöll enligt beräkningar ca 87 ton zink, 39 ton bly, 0,4 ton arsenik, 6,75 ton alifater och ca 0,7 ton PAH. Massorna har deponerats på Storskogens avfallsanläggning. På fastigheterna Oskarshamn 2:7, som ligger i området vid järnvägsstationen, har sanering startat under året. Totalt har ca 313 ton förorenade massor transporterats bort. I området har påträffats arsenik, barium, bly, koppar, zink samt PAH-H. Saneringsarbetet kommer att fortsätta under På Mejeriplan (Gripen 20) har genomförts en markundersökning som visar på förekomst av bly, kvicksilver, zink, alifater och PAH över gällande riktvärden för känslig markanvändning. Marksanering av området kommer att påbörjas under Total kommer ca kubikmeter förorenad jord att saneras från en yta på ca kvm. Kostnaden beräknas till ca 1 mkr. På den privatägda fastigheten Dragkroken 4 i Svallidens industriområde är en gammal kommunal deponi för hushållsavfall, byggavfall och industriavfall belägen. Deponin ska enligt uppgift ha upphört i samband med kommunsammanslagningen mellan Döderhult och Oskarshamn år Deponin klassas enligt riskklass 3, måttlig risk, enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden. Under 2015 har en markundersökning genomförts som visar att det finns förekomst i mindre omfattning av kadmium, koppar, kvicksilver, zink och PAH över riktvärden för känslig markanvändning. Kommunen kommer under 2016 att ta ställning om ett eventuellt ansvarstagande. 2015, har en kapacitet för att kunna ta emot ca kubikmeter förorenat sediment. Muddringen beräknas pågå under tre säsonger med start i september Hela arbetet beräknas vara klart under 2019, då deponin ska sluttäckas. Saneringsprojektets övergripande mål är att långsiktigt minska spridningen av tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i hamnbassängen till Kalmarsund och Östersjön med minst 90 procent. Samhällsplanering I samhällsplaneringen i Oskarshamn arbetar vi ständigt för hållbara lösningar. Utgångspunkten är att förtäta och bygga utmed kollektivtrafikstråken. I pågående förtätnings- och stadsomvandlingsprojekt i Oskarshamns stad utnyttjas befintlig teknisk infrastruktur. Kommunen har höga ambitioner gällande byggnaders utformning och materialval. Det är viktigt att den tillkommande bebyggelsen har ett högt estetiskt värde som tillför något för staden. Nya områden planeras på ett sätt som underlättar kloka val i vardagslivet för de boende eller verksamma. Arbetet med en ny Översiktsplan 2050 för kommunen fortsatte 2015 och ambitionen är att hållbar utveckling ska genomsyra planen fortsatte också projektet för att utveckla den nya stadsdelen Inre hamnen med utformning av planprogram och hållbarhetsprogram. Dessa antogs av kommunfullmäktige under året. Målet är att utveckla Inre hamnen till en naturlig del av det vardagliga stadslivet. Projekt Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Hamnsaneringsprojektet försenades med ytterligare ett år på grund av att upphandlingen överklagades. I månadsskiftet september/ oktober 2015 kom beskedet från kammarrätten att upphandlingen var godkänd. Kommunen kunde teckna ett avtal med det belgiska saneringsföretaget ENVISAN. Sedimenten i hamnbassängen är kraftigt förorenade med bland annat metaller som zink, koppar, kadmium och andra miljögifter som dioxiner och TBT. De förorenade bottensedimenten i hamnbassängen ska muddras, avvattnas och slutligen deponeras i en specialbyggd deponi på Storskogen. Deponianläggningen, som färdigställdes under 37

39 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Resultaträkning (Belopp i mkr) Not Verksamhetens intäkter 1, 26, 27 Verksamhetens kostnader 2, 26, 28 Avskrivningar 3, 29 Nedskrivningar 3, 26, 29 Kommunal Kommunal Kommunal Kommunal förvaltning koncern förvaltning koncern 428,2 775,1 420,0 747,6-1699,1-1904,2-1631,6-1838,4-78,6-135,8-81,5-130,2-13,8-13,8-43,2-43,2 Verksamhetens nettokostnader ,3-1278, , , Skatteintäkter ,3 1197,3 1120,2 1120,2 Generella statsbidrag och utjämning 5 127,4 127,4 162,7 162,7 Finansiella intäkter 6, 30 93,9 74,7 81,3 63,3 Finansiella kostnader 7, 31-26,1-48,9-12,5-45,5 Resultat före extraordinära poster 29,1 71,7 15,3 36,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets skattekostnader 0,0-6,9 0,0-2,0 Årets resultat 8 29,1 64,8 15,3 34,4 38

40 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Balansräkning (Belopp i mkr) Not TILLGÅNGAR Kommunal förvaltning Kommunal koncern Kommunal förvaltning Kommunal koncern Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9, , , , ,8 Maskiner och inventarier 10, 33 97,2 252,4 94,2 260,7 Summa materiella anläggningstillgångar 1 212, , , ,5 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Internbank ,9 124,2 192,0 87,5 Övriga långfristiga fordringar 11 3,3 10,7 12,9 19,3 Aktier och andelar 12, 26, ,1 6,7 134,9 1,5 Summa finansiella anläggningstillgångar 409,3 141,7 339,8 108,3 Summa anläggningstillgångar 1 621, , , ,8 Omsättningstillgångar Förråd, exploatering mm 13 58,2 59,8 34,1 36,4 Fordringar 14 97,8 135,1 88,3 124,4 Kortfristiga placeringar ,1 822,7 728,6 733,4 Kassa och bank 16, ,3 336,3 263,9 291,1 Summa omsättningstillgångar 1 260, , , ,3 SUMMA TILLGÅNGAR 2 882, , , ,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 17, , , , ,1 Förändrad redovisningsprincip Byggebo 17,6 Årets resultat 29,1 64,7 15,3 34,4 Summa eget kapital 1 855, , , ,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 18, ,0 142,9 125,8 133,2 Avsättningar för skatter 0,0 6,8 0,0 6,3 Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 19 37,9 37,9 40,1 40,2 Övriga avsättningar 19 27,2 27,4 0,0 0,0 Summa avsättningar 200,1 215, ,9 179,7 Skulder Långfristiga skulder 20, 38 60, ,2 29,6 1437,0 Internbank ,9 125,0 192,0 87,5 Summa långfristiga skulder 326,0 1522,1 221,6 1524,5 Kortfristiga skulder ,0 450,6 406,4 377,8 Summa kortfristiga skulder 500,0 450,6 406,4 377,8 Summa skulder 826,1 1972,7 628,1 1902,3 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 882, , , ,1 Ställda panter och ansvarsförbindelser Ställda panter 39 0,0 4,6 0,0 0,9 Pensionsförpliktelser 23, ,0 740,4 754,6 755,0 Övriga ansvarsförbindelser 24, , , , ,5 Operationella leasingavtal ,1 128,1 160,3 160,3 39

41 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Kassaflödesanalys (Belopp i mkr) Not Kommunal förvaltning Kommunal koncern Kommunal förvaltning Kommunal koncern DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8 29,1 64,8 15,3 34,4 Justering för av- och nedskrivningar 7 92,4 149,6 124,8 173,4 Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 18, 19 34,3 35,4 9,0 6,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 155,8 249,8 149,0 214,8 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringa 14-97,9-100,1-48,8-61,5 Ökning (-) / minskning (+) förråd och varulager 13-24,2-23,4 7,2 7,2 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 22 93,6 72,8 104,0 46,7 Förändrad redovisningsprincip Renhållningen till KSRR -16,0-16,0 0,0 0,0 Förändrad redovisningsprincip expl proj Snickeriet -3,4-3,4 I Kassaflöde från den löpande verksamheten 107,9 179,8 211,5 207, INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0 0,0 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 9, ,4-181,8-73,3-194,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9, 10 13,9 89,4 0,0 6,5 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -5,2-6,5-20,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0 0,0 0,0 II Kassaflöde från investeringsverksamheten -124,7-98,8-93,3-187,7 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordringa 11-64,3-33,4-99,7-56,0 Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder ,4-2,4 117,1 157,1 III Kassaflöde från finansieringsverksamheten 40,1-35,8 17,4 101,1 Årets kassaflöde (I+II+III) 23,3 45,2 135,6 120,5 Likvida medel vid årets början 263,9 291,1 128,3 170,6 Årets kassaflöde 23,3 45,2 135,6 120,5 Likvida medel vid årets slut 287,3 336,3 263,9 291,1 40

42 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Noter kommunen (mkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 143,3 155,4 Statsbidrag och övriga bidrag 180,5 152,4 Hyror och arrenden 38,8 40,0 Övriga intäkter 65,6 72,2 Summa 428,2 420,0 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader varav: 1 180, ,7 - Löner 812,1 791,7 - Sociala avgifter exkl löneskatt 244,4 239,3 - Nyintjänade pensioner (individuell del) 36,6 35,6 - Nyintjänade pensioner (förändring av pensionsavsättn) 6,6 6,0 - Löneskatt på intjänade pensioner 10,6 10,9 - Utbetald löneskatt 8,8 7,7 - Utbetalade pensioner 40,0 37,9 Bidrag och transfereringar 50,7 47,6 Lokalkostnader 46,2 41,9 Entreprenad, köp av verksamhet samt konsulttjänster 209,4 215,5 Förändring av avsättning- deponier 27,3 3,4 Övriga kostnader 184,8 175,5 Summa 1 699, ,6 Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar- maskiner och inventarier 17,4 18,8 Planenliga avskrivningar- mark, byggnader och tekniska anläggningar 61,1 62,7 Nedskrivningar av anläggningstillgångar 13,8 43,2 Summa 92,4 124,8 Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 1 198,0 1122,9 Preliminära avräkning innevarande år 1,1 0,2 Slutavräkningsdifferens föregående år -1,8-2, Not 6 Finansiella intäkter Aktieutdelning kommunala bolag 11,0 11,0 Aktieutdelning övrigt 12,9 10,7 Ränta nominella medelsplaceringar 1,9 1,8 Ränteintäkt internbank 6,6 4,6 Ränteintäkt internbankegenfinansierad verksamhet 0,0 0,1 Ränteintäkt likvida medel 0,0 0,4 Avkastning, aktiv svensk aktieförvaltning 2,1 0,0 Avkastning, passiv svensk aktieförvaltning 0,0 0,0 Avkastning, passiv utländsk aktieförvaltning 0,0 0,0 Avkastning, reala räntebärande medelsplaceringar 5,0 5,0 Avkastning, alternativa medelsplaceringar 0,0 0,3 Reavinster vid försäljning av aktier 2,2 0,0 Reavinster vid försäljning av räntebärande värdepapper 0,0 5,2 Räntebidrag bostadslån 0,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 52,2 42,2 Summa 93,9 81,3 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnad internbank 6,7 4,6 Realiserade förluster, aktier 2,1 1,5 Realiserade förluster, räntebärande värdepapper 1,2 2,5 Övriga finansiella kostnader 15,5 2,3 Ränta på intjänade pensioner 0,7 1,7 Summa 26,1 12,5 Not 8 Årets resultat Årets resultat 29,1 15,3 Realisationsvinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar -5,2-4,8 Realisationsvinster/ -förluster vid försäljning av värdepapper -42,1-34,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Synnerliga skäl* 53,7 43,3 Årets balanskravsresultat 35,5 18,9 * Uppskrivning/ Nedskrivning av värdepapper Summa 1 197, ,2 Not 5 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 118,6 144,7 Generella bidrag från staten 4,7 0,0 Kostnadsutjämningsavgift -35,4-30,5 Avgift till LSS-utjämning -8,1-6,5 Fastighetsavgift 45,9 46,1 Strukturbidrag 2,7 2,7 Regleringsavgift -1,0 6,1 Summa 127,4 162,7 41

43 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Markreserv Ingående anskaffningsvärde 37,8 37,8 Ingående ackumulerade -9,1 avskrivningar -9,0 Årets investeringar 0,1 0,0 Årets avskrivningar -0,1-0,1 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 37,9 37,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -9,3-9,1 Summa - Markreserv 28,7 28,7 - Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde 1212, ,0 Ingående ackumulerade -666,49 avskrivningar -627,8 Årets investeringar 40,598 15,3 Årets avskrivningar -37,808-38,7 Årets försäljningar 0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar -0,0008-0,9 Utgående anskaffningsvärde 1 253, ,4 Utgående ackumulerade avskrivningar -704,3-666,5 Summa - Verksamhetsfastigheter 548,7 545,9 - Fastigheter affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde 736,3 721,1 Ingående ackumulerade avskrivningar -360,9-345,1 Årets investeringar 57,3 24,5 Årets avskrivningar -11,6-11,0 Årets försäljningar -17,9 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 6,5-14,1 Omflyttningar, utfördelningar -10,4 0,0 Utgående anskaffningsvärde 765,2 745,6 Utgående ackumulerade avskrivningar -366,1-370,3 Summa - Fastigheter affärsverksamhet 399,1 375,4 - Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde 266,8 253,8 Ingående ackumulerade avskrivningar -148,4-141,1 Årets investeringar 8,0 13,6 Årets avskrivningar -6,1-7,3 Årets försäljningar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-0,6 Utgående anskaffningsvärde 274,8 266,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -154,6-148,4 Summa - Publika fastigheter 120,2 118,4 - Fastigheter annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde 15,8 15,8 Ingående ackumulerade avskrivningar -6,5-6,0 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,4-0,4 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 15,8 15,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -6,9-6,5 Summa - Fastigheter annan 9,0 9,4 verksamhet - Övriga fastigheter Ingående anskaffningsvärde 12,8 12,8 Ingående ackumulerade avskrivningar -3,0-2,6 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,4-0,4 Årets försäljningar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 12,8 12,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -3,3-3,0 Summa - Övriga fastigheter 9,5 9,8 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Totalt Ingående anskaffningsvärde 2 282, ,3 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,7 Årets investeringar 106,0 53,4 Årets avskrivningar inkl korrigeringar* -50,0-72,1 Årets försäljningar -17,9 0,0 Omflyttningar, utfördelningar -10,4-1,4 Utgående anskaffningsvärde 2 359, ,3 Utgående ackumulerade avskrivningar , ,8 Summa - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 115, ,6 42

44 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 10 Maskiner och inventarier - Maskiner Ingående anskaffningsvärde 21,8 19,1 Ingående ackumulerade avskrivningar -12,6-11,2 Årets investeringar 1,4 2,7 Årets avskrivningar -1,4-1,5 Årets försäljningar -6,0 0,0 Korrigeringar 4,1 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 17,2 21,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -10,0-12,6 Summa 7,2 9,2 - Inventarier Ingående anskaffningsvärde 215,2 207,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -177,7-170,2 Årets investeringar 5,4 8,4 Årets avskrivningar -6,8-6,5 Årets försäljningar -1,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 0,5-1,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-0,3 Utgående anskaffningsvärde 219,6 215,1 Utgående ackumulerade avskrivningar -184,1-177,7 Summa 35,5 37,4 - Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde 7,3 7,3 Ingående ackumulerade avskrivningar -5,2-4,9 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,2-0,3 Årets försäljningar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 7,3 7,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -5,4-5,2 Summa 1,9 2,1 - Bilar och transportmedel Ingående anskaffningsvärde 62,9 61,2 Ingående ackumulerade avskrivningar -41,8-37,5 Årets investeringar 7,7 1,8 Årets avskrivningar -3,5-4,3 Årets försäljningar -14,4 0,0 Korrigeringar 10,6 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 56,2 62,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -34,8-41,8 Summa 21,4 21,1 - Datorer Ingående anskaffningsvärde 78,7 70,3 Ingående ackumulerade avskrivningar -65,0-60,2 Årets investeringar 12,9 8,4 Årets avskrivningar -5,4-5,0 Årets försäljningar -0,1 0,0 Korrigering årets avskrivn 0,1 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 91,5 78,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -70,2-65,1 Summa 21,3 13,6 - Förbättr. Fastigh. ej ägda Ingående anskaffningsvärde 1,9 1,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -1,8-1,8 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 1,9 1,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -1,8-1,8 Summa 0,1 0,1 - Konst Ingående anskaffningsvärde 9,5 9,3 Ingående ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 Årets investeringar 0,0 0,2 Årets avskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 9,5 9,5 Utgående ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 Summa 9,5 9,5 - Övriga maskiner Ingående anskaffningsvärde 7,9 7,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -7,0-6,6 Årets investeringar 0,1 0,0 Årets avskrivningar 0,0-0,4 Årets försäljningar -6,0 0,0 Korrigeringar 5,2 0,0 Utgående anskaffningsvärde 2,0 7,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -1,9-7,0 Summa 0,2 0,9 43

45 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 10 Maskiner och inventarier - Totalt Ingående anskaffningsvärde 405,3 384,1 Ingående ackumulerade avskrivningar -311,1-292,3 Årets investeringar 27,5 21,5 Årets avskrivningar -17,4-17,8 Korrigeringar 20,4-1,0 Årets försäljningar -27,6 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-0,3 Utgående anskaffningsvärde 405,2 405,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -308,1-311,1 Summa - Maskiner och inventarier 97,2 94,2 Not 11 Långfristiga fordringar Internlån Stiftelsen Forum 16,0 17,0 Internlån Oskarshamn Energi AB 249,9 175,0 Förskottering väg 23/ 47 Trafikverket 3,1 12,7 Ernemar 0,1 0,2 Summa 269,2 204,9 Not 12 Aktier och andelar Oskarshamns Utvecklings AB, aktier 5,1 5,1 Oskarshamns Hamn AB, aktier 1,7 1,7 Oskarshamns Hamngods och Terminal AB, 500 aktier 0,1 0,1 Oskarshamn Energi AB, aktier 0,5 0,5 Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB, 100 aktier 0,0 0,0 Byggebo i Oskarshamn AB, aktier 126,2 126,2 Kommentus AB, 10 aktier 0,0 0,0 Andelar Södra 0,2 0,2 Bostadsrätter 0,0 0,0 Kommuninvest 6,4 1,2 Summa 140,1 134,9 Not 13 Förråd, varulager och exploateringsområden Varulager och förråd 2,6 2,6 Exploatering Pärnuvägen 4,3 4,2 Exploatering Ekebo 8,4 5,0 Exploatering Kronoparken/ Kvastmossen 13,4 13,2 Expl Snickeriet 9,9 6,0 Expl cirkulationsplats Snickeriet 6,7 0,0 Expl del av Rotvik/ Bandmossen 5,7 0,7 Exploateringsområden - övriga 7,3 2,4 Summa 58,2 34, Not 14 Kortfristiga fordringar VA fordringar 4,9 5,7 Fakturafordringar 22,6 22,3 Fakturafordringar koncernbolag 1,2 1,6 Kortfristig fordran koncernbolag 0,0 0,0 Statsbidragsfordringar 0,6 0,4 Skattefordringar 22,2 21,6 Förutbetalda kostnader 1,4 2,4 Förutbet kostn koncernbolag 0,5 0,5 Upplupna intäkter 28,2 16,4 Upplupna intäkter koncernbolag 0,2 0,2 Upplupna ränteintäkter, obl. 1,5 1,5 Upplupn ränteintäkt. internbank 2,3 1,2 Momsfordran 12,1 14,8 Summa 97,8 88,4 Not 15 Kortfr placeringar Räntebärande medelsplaceringar 352,1 301,6 -varav KLP 246,4 204,5 -varav Hedströms donation 14,5 14,9 Aktierelaterade instrument 462,0 377,5 -varav KLP 354,9 264,9 -varav Hedströms donation 15,7 16,3 Alternativa tillgångsslag 3,5 75,4 Summa 817,6 754,4 Nedskrivn kortfr placeringar -0,5-25,8 Totalt 817,1 728,6 Not 16 Kassa och bank Kassa 0,1 0,1 Postgiro 144,4 0,8 Koncernkonto 118,9 227,6 Bankkonto, övriga 23,9 35,5 Summa 287,3 263,9 Not 17 Eget kapital Eget kapital vid årets början 1 826, ,4 Årets resultat 29,1 15,3 Eget kapital 1 855, ,7 varav: VA-verksamhet 24,0 18,0 Renhållning 0,0 16,0 Not 18 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning 125,8 116,2 Pensiuonsutbetalningar -5,7-3,7 Nyintjänad pension 12,4 13,4 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,1-0,9 Förändring av löneskatten 1,8 1,9 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 Övrigt 0,5-1,2 Summa avsatt till pensioner 135,0 125,8 Andel försäkring Del av förpliktelsen som tryggats genom försäkring. Förpliktelser intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen 0,0 0,0 Förpliktelser intjänade före 1998, pensionsavsättningen 0,0 0,0 Totalt 0,0 0,0 44

46 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 18 Avsättningar för pensioner, forts Antal visstidsförordnande Politiker 5 4 Tjänstemän 0 0 Aktualiseringsgrad 98,0 97,0 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Not 19 Övriga avsättningar - Avsatt för återställande av deponi Storskogen gammal del* Redovisat värde vid årets början 38,4 38,3 Nya avsättningar 0,0 0,0 Ianspråkstagna avsättningar -6,8 0,0 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 0,1 Summa 31,6 38,4 -Avsatt för återställande av grustäkt** Redovisat värde vid årets början 0,1 0,1 Nya avsättningar 0,0 0,0 Ianspråkstagna avsättningar 0,0 0,0 Outnyttjade belopp som återförts 0 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 0,0 Summa 0,1 0,1 - Avsatt för återställande av deponi Storskogen ny del*** Redovisat värde vid årets början 1,6 1,3 Nya avsättningar 0,0 0,3 Ianspråkstagna avsättningar 0,0 0,0 Outnyttjade belopp som återförts -1,6 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 0,0 Summa 0,0 1,6 * Avsättningen avser återställande av deponin Storskogen gammal del. Avsättningen gjordes Återställningen påbörjades 2005 och beräknas pågå till ** Avsättningen avser återställande av grustäkt Forshultsgropen. Avsättningen gjordes Återställningsarbetet har inte påbörjats. *** Avsättningen avsåg återställande av deponin Storskoge och innefattar även anslutning mot gamla delen av deponi Avsättningen påbörjades Återställningen planerades att ske om 20 år. Outyttjade medel reglerades i samband m övergången till KSRR. Avsättning nya- Hamnsanering och Deponier Kommunens del i Hamnsaneringen Kommunens del i Hamnsaneringen 27,2 0,0 Summa 27,2 0,0 Not 20 Långfristiga skulder Skuld för anläggningsavgift/ anslutningsavgift 60,1 29,6 Summa 60,1 29,6 Not 21 Internbank Kommuninvest 265,9 192,0 Summa 265,9 192,0 Internbankens lånestruktur i % Andel som förfaller 2016/ Andel som förfaller 2017/ Andel som förfaller 2018/ Andel som förfaller 2019/ Andel som löper tillsvidare 0 5 Summa Genomsnittlig räntebindningstid 4,7 6,9 år Genomsnittlig upplåningsränta 2,73 3,45% Not 22 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 102,0 60,3 Leverantörsskulder koncernbolag 4,8 4,9 Anställdas skatter 17,5 16,6 Kortfristig skuld, koncernbolag 118,9 98,4 Upplupna räntekostnader, internbank 1,0 1,0 Upplup pensionskostn, individuell del 36,6 35,6 Upplupna pensionskostnader, individuell del löneskatt 9,2 9,0 Övriga kortfristiga skulder -37,0 7,8 Upplupna kostnader 11,2 13,9 Förutbetalda intäkter 143,9 60,7 Förutbetalda skatteintäkter 1,8 9,3 Arbetsgivaravgifter 20,7 19,6 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid 69,3 69,4 Summa 500,0 406,4 Not 23 Pensionsförpliktelser ej upptagna bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse 754,6 782,7 Pensionsutbetalningar -26,9-23,4 Nyintjänad pension 13,8 6,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning 2,9-0,8 Förändring av löneskatten -2,9-5,5 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 Övrigt -1,6-4,8 Summa pensionsförpliktelser och löneskatt 740,0 754,6 Tidigare års balanserade resultat avseende Renhållningsverksam-heten 6,2 0,0 Summa 6,2 0,0 45

47 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 24 Övriga ansvarsförbindelser Specificerande av borgensåtaganden Kommunala bolag och stiftelser 1 170, ,1 varav: Byggebo AB 1 136, ,6 Byggebo AB (pensionsutfästelse) 0,1 0,1 Oskarshamns Hamn AB 34,0 34,0 Stiftelse Strandagården 0,3 0,4 Föreningar inom kommunen 0,8 0,7 Kommunalt förlustansvar för egna hem 0,1 0,3 Summa 1 171, ,0 Oskarshamns kommun har i januari 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommun-invest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Oskarshamns kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor Not 25 Leasingavtal operationella Bilar 5,8 8,1 Förfallotider: - Inom ett år 3,7 2,2 - Senare än ett år men Inom fem år 2,2 5,9 -Senare än fem år 0,0 0,0 Hyror 122,2 152,1 Förfallotider: - Inom ett år 25,5 25,6 - Senare än ett år men Inom fem år 74,1 86,7 -Senare än fem år 22,7 39,8 Övrigt 0,0 0,0 Förfallotider: - Inom ett år 0,0 0,0 - Senare än ett år men Inom fem år 0,0 0,0 -Senare än fem år 0,0 0,0 Summa 128,1 160, Not 26 Jämförelsestörande post Återbetalda premier från AFA- Försäkring 13,2 0,0 Summa 13,2 0,0 Nedskrivning aktier i UTAB Bokfört värde på aktiekapitalet i UTAB översteg bolagets egna kapital, varför en nedskrivning gjorts med motsvarande belopp. 0,0 13,9 Summa 0,0 13,9 Nedskrivning fordran UTAB nedskrivning av fordran på egenfinansierad utlåning till bolaget 0,0 20,0 Summa 0,0 20,0 Nedskrivning del av Ny färjeterminal Nedskrivning del av investering i Ny färjeterminal 0,0 9,3 Summa 0,0 9,3 Nedskrivning exploateringsprojekt Snickeriet Saneringskostnad överstigande fastställt försäljningspris 3,4 0,0 Summa 3,4 0,0 Nedskrivning kommunens del i Hamnsaneringen Nedskrivning kommunens del i Hamnsaneringen avseende gjorda investeringar tom ,7 0,0 Summa 9,7 0,0 Kommunens del i Hamnsaneringen Hamnsaneringen 27,2 0,0 Summa 27,2 0,0 46

48 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Noter, Ekonomiska engagemang (mkr) Aktieägartillskott Oskarshamns kommun Oskarshamns Utvecklings AB 100% Ägd andel Givna Mottagna Summa 0,0 0,0 Lån Givare Mottagare Oskarshamns kommun 141,0 Oskarshamn Energi AB 50% 125,0 Stiftelsen Forum 100% 16,0 Summa 141,0 141,0 Utdelning Given Mottagen Oskarshamns kommun 11,0 Oskarshamns Energi AB 50% 11,0 Oskarshamns Hamn AB 96% 0,0 Summa 11,0 11,0 Finansiella intäkter/ kostnader Intäkt Kostnad Oskarshamns kommun 8,9 Oskarshamn Energi AB 3,7 Byggebo AB 100% 4,8 Oskarshamns Hamn AB 96% 0,1 Stiftelsen Forum 100% 0,3 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,0 Summa 8,9 8,9 Fordran/ skuld koncernkonto Fordran Skuld Oskarshamns kommun 0,0 117,0 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,6 Byggebo AB 100% 71,9 Oskarshamns Hamn AB 96% 44,6 Summa 117,0 117,0 Interimsfordringar/ interimsskuld Fordran Skuld Oskarshamns kommun 1,7 Oskarshamn Energi AB 50% 0,6 Stiftelsen Forum 100% 0,0 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,0 Stiftelsen Forum 100% 1,1 Summa 1,7 1,7 Försäljning inom koncernen Köpare Säljare Oskarshamns kommun 26,2 15,8 Byggebo AB 100% 15,9 18,0 Oskarshamns Hamn AB 96% 7,8 0,5 Oskarshamns Energi AB 50% 0,9 11,6 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,4 0,0 Stiftelsen Sjöfartshotellet 50% 0,1 0,0 Stiftelsen Forum 100% 0,7 6,0 Summa 51,8 51,8 47

49 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Not 27 Verksamhetens intäkter Oskarshamns kommun 428,2 420,0 Byggebo i Oskarshamn AB 195,7 187,7 Oskarshamn Energi AB 113,1 116,4 Oskarshamns Hamn AB 71,3 69,9 Övriga 18,6 20,6 Elimineringar -51,8-66,9 Summa 775,1 747,6 Not 28 Verksamheterns kostnader Oskarshamns kommun 1 699, ,6 Byggebo i Oskarshamn AB 108,3 116,5 Oskarshamn Energi AB 78,0 81,3 Oskarshamns Hamn AB 54,0 56,8 Övriga 16,6 19,1 Elimineringar -51,8-66,9 Summa 1 904, ,4 Not 29 Avskrivningar Maskiner och inventarier 35,9 38,4 Fastigheter och övriga anläggningstillgångar 99,9 91,8 Nedskrivning av anläggningstillgånng 13,8 43,2 Summa 149,6 173,4 Not 30 Finansiella intäkter Oskarshamns kommun 93,9 81,3 Byggebo i Oskarshamn AB 0,6 0,6 Övriga 0,1 0,4 Elimineringar -19, Summa 74,7 63,3 Not 31 Finansiella kostnader Oskarshamns kommun 26,2 12,5 Byggebo i Oskarshamn AB 26,4 36,5 Övriga 5,3 4,4 Elimineringar -8,947-7,985 Summa 48,9 45,5 Not 32 Fastigheter och anläggningar Oskarshamns kommun 1 115, ,6 Byggebo i Oskarshamn AB 1 265, ,9 Övriga 148,1 129,4 Summa 2 528, ,8 Not 33 Maskiner och inventarier Oskarshamns kommun 97,2 94,2 Byggebo i Oskarshamn AB 3,1 9,4 Oskarshamn Energi AB 112,8 110,0 Oskarshamns Hamn AB 33,7 40,7 Övriga 5,7 6,5 Summa 252,4 260, Not 34 Aktier och andelar Bostadsrätter 0,1 0,1 Andelar Södra 0,2 0,2 Kommuninvest AB 6,4 1,2 Summa 6,7 1,5 Not 35 Kassa och bank Oskarshamns kommun 287,3 263,9 Byggebo i Oskarshamn AB 0,1 0,1 Oskarshamn Energi AB 40,9 19,6 Oskarshamns Hamn AB 0,0 0,0 Oskarshamns Utvecklings AB 0,0 0,0 Stiftelsen Oskarsh Sjöfartshotell 1,3 1,5 Hamngods och Terminal AB 0,3 0,3 Stiftelsen Forum 6,5 5,7 Summa 336,3 291,2 Not 36 Eget kapital Ingående eget kapital 2 039, ,1 Förändrad redovisningsprincip -16,0 17,6 Årets resultat 64,8 34,4 Summa 2 088, ,1 Not 37 Pensionsskuld Oskarshamns kommun 135,0 125,9 Byggebo i Oskarshamn AB 7,3 6,8 Oskarshamns Hamn AB 0,7 0,6 Summa 142,9 133,2 Not 38 Långfristiga skulder Oskarshamns kommun 165,9 29,6 Byggebo i Oskarshamn AB 1 136, ,6 Övriga koncernbolag 176,4 137,1 Egen finansierad utlåning till koncernbolagen 43,9 111,2 Summa 1 522, ,5 Not 39 Ställda panter Fastighetsinteckningar 4,6 0,9 Summa 4,6 0,9 Not 40 Pensionsåtagande Oskarshamns kommun 740,0 754,6 Byggebo i Oskarshamn AB 0,0 0,0 Oskarshamns Hamn AB 0,5 0,4 Summa 740,5 755,0 Not 41 Ansvarsförbindelser Oskarshamns kommun 1 171, ,9 Byggebo i Oskarshamn AB 5,8 5,4 Stiftelsen Sjöfartshotellet 0,2 0,2 Summa 1 177, ,5 48

50 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Fem år i sammandrag RESULTATRÄKNING (mkr) Intäkter 356,5 391,7 410,9 420,0 428,2 Kostnader , , , , ,1 Avskrivningar -72,4-75,6-81,6-81,5-78,6 Nedskrivningar 0,0 0,0-349,7-43,2-13,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Skatteintäkter 1 055, , , , ,3 Generella statsbidrag 144,4 134,8 157,3 162,7 127,4 Resultat före finansnetto -43,9-25,5-341,0-53,5-38,7 Finansnetto -31,6 44,6 41,6 68,8 67,8 Resultat efter finansnetto -75,5 19,1-299,4 15,3 29,1 Extraord. intäkter och extr. kostnader 28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -47,5 19,1-299,4 15,3 29,1 NETTOINVESTERINGAR (mkr) 85,7 171,8 88,1 71,2 138,5 BALANSRÄKNING (mkr) Anläggningstillgångar 2 909, , , , ,7 Omsättningstillgångar 805,7 883,6 937, , ,4 Summa tillgångar 3 715, , , , ,0 Eget kapital 2 121, , , , ,8 Avsättningar 127,3 134,9 156,9 165,9 200,1 Skulder 1 466, ,5 406,9 628,1 826,1 Summa eget kapital och skulder 3 715, , , , ,0 Ansvarsförbindelser Pensionsskuld inkl. löneskatt 721,8 714,5 782,7 754,6 740,0 Borgensåtagande 13,5 14, , , ,3 NYCKELTAL Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag (%) 103,7 102,1 127,0* 104,2** 102,9*** Resultat före EO/skatteintäkter och statsbidrag (%) -6,3 1,6-23,7 1,2 2,2 Soliditet exkl. internbank (%) 83,2 81,9 92,5 74,8 69,8 Soliditet inkl. pensionsförpliktelser,exkl. internbank (%) 64,9 64,2 59,1 57,1 54,4 Kassalikviditet (%) 42,6 45,4 53,0 66,2 60,9 Balanslikviditet (%) 204,9 202,8 224,0 209,5 199,2 * inklusive nedskrivningar 127 %, exklusive nedskrivningar 99,3 % ** inklusive nedskrivningar 104,2 %; exkl nedskrivningar 100,8 % *** inklusive nedskrivning och avsättning 102,9%, exklusive nedskrivning och avsättning 99,9 % ÖVRIGT Antal invånare 1/ Antal årsarbetare Utdebitering 21,92 21,51 21,51 21,51 21,51 49

51 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Redovisningsprinciper Kommun Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Oskarshamns kommun har däremot svårt att leva upp till den kommunala redovisningslagens 2 kap 8 som föreskriver dokumentation av redovisningssystemet. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde, där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts enligt portföljmetoden till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Redovisning av hyres-/leasingavtal behandlas i Rådets rekommendation nr. 13.2, där man skiljer mellan operationella och finansiella leasingavtal. Oskarshamns kommun klassificerar alla leasingavtal upp till ett basbelopp som operationella leasingavtal. Hittills har alla leasingavtal klassificerats som operationella och redovisats under ansvarsförbindelser. Under 2014 har en Fordonsenhet tillskapats och den ansvarar för att registerhålla alla utom Räddningstjänstens fordon. Arbetet med att omklassificera dessa avtal till finansiella leasingavtal återstår dock. Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal redovisning. Kommunen tillämpar enligt densamma SKL:s prognos rörande skatteintäkter vid såväl årsbokslut som prognoser under löpande år. Detta innebär att kommunen i bokslutet för 2015 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2014 och en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2014 uppgår till -70 kr per invånare (-1,8 mkr). Av dessa har +7 kr per invånare (+ 0,2 mkr) påverkat 2014 års resultat och resterande del, -77 kr per invånare (-2,0 mkr) har försämrat resultatet Den preliminära slutavräkningen för 2015 uppgår till +1,1 mkr (+43 kr per invånare ). Upplysningsvis kan tilläggas att SKLs reviderade prognos i februari 2016 innebar ingen förändring i slutavräkning för 2015 gentemot upptaget i bokslut Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: hyresintäkter i den period uthyrningen avser, ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning samt erhållen utdelning, när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Pensionsskulden är den beräknade framtida skulden som Oskarshamns kommun har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Den redovisas enligt den s.k. blandmodellen, vilket innebär att pensioner som intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner intjänade fr.o.m redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Oskarshamns kommun betalar varje år in hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Beräkning av pensionsskulden följer kommunens pensionsadministratör Skandias kalkyler, vilka i sin tur baseras på Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS) och de pensionsbestämmelser, KAP- KL, som började gälla from De nya pensionsbestämmelserna AKAP-KL gäller från Kommunfullmäktige har under hösten 2015 antagit bestämmelserna avseende OPF-KL avseende bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Enligt beräkningen uppgår kommunens ansvarsförbindelse till 740,0 mkr inklusive löneskatt, en minskning med 14,6 mkr jämfört med Den delen av pensionsskulden som redovisas som avsättning i balansräkningen uppgår till 135,0 mkr inklusive löneskatt, vilket är en ökning med 9,2 mkr jämfört med Aktualiseringsgraden för kommunens pensionsförpliktelser är enligt uppgift från Skandia 98 % ( %). Semesterlöneskulden omfattar även grupperna ferieanställda och uppehållsanställda samt den okompenserade övertiden. De visstidsförordnande förtroendevalda ingår i underlaget som det beräknats pensionsskuld för. Kommunfullmäktige har antagit bestämmelserna avseende OPF-KL avseende de förtroendevaldas pensionsförmåner och omställningsstöd. I enlighet med RKRs rekommendation nr 20 har interbankslånen till Stiftelsen Forum och Oskarshamn Energi AB samt aktierna i de kommunala koncernföretagen klassificerats som anläggningstillgångar, då syftet är stadigvarande innehav och brukande. De kortfristiga placeringarna har klassificerats som omsättningstillgångar, då de är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar samt är föremål för köp och försäljning kontinuerligt. Beträffande de finansiella skulderna har upptagna lån hos Kommuninvest, vilka vidareutlånas till de kommunala koncernföretagen, klassificerats som långfristig skuld, då den ursprungliga löptiden är längre än tolv månader, kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och det finns överenskommelse till stöd för denna avsikt. De sammansatta finansiella instrumenten redovisas utan uppdelning på komponenter samt redovisas enligt lägsta värdets princip. 51

52 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Oskarshamns kommuns finanspolicy reglerar riskhanteringen inom flera olika områden. Ränteriskerna regleras genom att de tillåtna bindnings tiderna är angivna utifrån medelsförvaltningens placeringshorisont. Kreditriskerna hanteras genom att utgivarna av finansiella instrument klassificeras i olika kategorier. Exponeringen i de tillåtna kategorierna är reglerade och får inte överstiga de angivna andelarna. Vid hantering av risker vid upplåning finns regler avseende räntebindningstider och vilka instrument som får användas för att hantera risker vid upplåningen. Vid eventuell upplåning i utländsk valuta anges hur den ska valutasäkras. När det gäller den långsiktiga medelsförvaltningen anges vilka tillgångsslag som är tillåtna samt den procentuella fördelningen mellan tillgångsslagen. Den geografiska exponeringen i aktieportföljen är procentuellt reglerad, där normportföljen ska vara 60 procent globala aktier och 40 procent svenska aktier. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas månaden efter det att anläggningen tagits i bruk. Rak avskrivning tillämpas. Ett arbete kring att införa komponentavskrivningar har påbörjats och målsättningen är att införa det fullt ut Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid görs med undantag för hamninvesteringar, där avskrivningstiden på fem år är matchad mot hyresavtalet för Gotlandsbolaget. Oskarshamns kommun gör inga löpande omprövningar av avskrivningsmetod och nyttjandeperiod. För mark görs inga avskrivningar. Vad gäller byggnader och tekniska anläggningar är avskrivningstiderna år och vanligast 20 år eller 33 år. Avskrivningstidens längd beror på beskaffenheten på investeringen samt beräknad nyttjandeperiod. För maskiner och inventarier är avskrivningstiderna 3-15 år i allmänhet i vissa fall upp till 20 år. Datorer skrivs av på tre år och datorprogram på fem år i regel. Undantagsfallet med avskrivningstid på 20 år rör sig om vissa specialfordon inom räddningstjänsten. Avskrivningstiden beror på investeringens beräknade nyttjandeperiod. För konst och aktier (i kommunala bolag) görs inga avskrivningar. För övriga materiella anläggningstillgångar är avskrivningstiderna år beroende på beskaffenhet. Anskaffningar uppgående till ett basbelopp eller mindre redovisas oavsett livslängd som driftskostnader. Detsamma gäller anskaffningar som har en livslängd på mindre än tre år oavsett belopp. Hjälpmedelsförrådet som under 2012 togs över av landstinget till ett värde av 3 mkr har behandlats som en investering och skrivs av på tre år. Poster på totalt 53,5 mkr har klassats som jämförelsestörande poster i bokslut ,2 mkr är ersättning för 2004 avseende AFA Försäkring. 13,1 mkr avser nedskrivningar i dels saneringsdel i exploateringsprojekt Snickeriet dels tidigare gjorda investeringar avseende kommunens del i Hamnsaneringen. 27,2 mkr avser avsättning för kommunens del i kommande investeringar i Hamnsaneringen för åren Räntekostnader redovisas enligt huvudmetoden. Lagen om allmänna vattentjänster ställer krav på särredovisning av VA-verksamheten. Verksamheten ska bokföras och redovisas enligt god redovisningssed, där resultat- och balansräkning redovisas särskilt. Oskarhamns kommun har tagit fram en VAredovisning för 2015, vilken biläggs årsredovisningen. De under inbetalda anläggningsavgifterna har skuldförts och intäktsförs sedan successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av. Inbetalda anläggningsavgifter uppgick 2015 till 5,8 mkr. Motsvarande belopp 2013 var 3,5 mkr. De kommer att med lika stor del tas upp som en intäkt under 33 år. För utbetalning av individuella valet avseende pensioner gjordes i bokslut 2015 en uppbokning på 36,6 mkr. Faktiskt belopp uppgår till 38,6 mkr. Den överskjutande delen på 2,0 mkr kommer att belasta 2016 års resultat. Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande. I bolag definieras detta som lägst 20 % av aktiernas totala röstvärde. Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag av kommunens och dotterföretagens balans- och resultaträkningar. I detta sammanhang elimineras olika interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna. Därefter läggs kommunens och dotterföretagens räkenskaper samman genom en s.k. konsolidering. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att det av kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats. Därefter intjänat kapital räknas in i den sammanställda redovisningens egna kapital. Den proportionella konsolideringen betyder att, om dotterföretagen inte är helägda, tas endast ägd andel av räkenskapsposterna med. Interna transaktioner mellan de olika enheterna har i allt väsentligt eliminerats. På grund av skilda redovisningssätt för de olika enheterna är det inte möjligt med någon exakt avstämning. Då det bedöms röra sig om i sammanhanget marginella skillnader torde det inte ha någon väsentlig betydelse för den visade bilden av kommunens ekonomiska ställning. Byggebo AB, Oskarshamn Energi AB och Oskarshamns Hamn AB har from 2014 övergått till K3-reglerna. För övriga bolag i kommunkoncernen är det inte aktuellt. 51

53 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Ekonomisk ordlista Atualiseringsgrad: Den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Anläggningskapital: Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedd att stadigvarande innehas. Avskrivningar: Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar. Balansräkningen: Visar den ekonomiska ställningen den 31/ Här framgår hur kommunen har använt sitt kapital (tillgångar) och hur kapitalet har anskaffats (skulder och eget kapital). Driftbudget: Den del av kommunens budget som innehåller anslag för drift av den löpande verksamheten. Eget kapital: Kommunens egna kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m.m.) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansiella intäkter och kostnader: Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheterna, exempelvis räntor. Kassaflödesanalysen: Visar en översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har påverkat likviditeten. Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Investeringsredovisning: Omfattar investeringar i anläggningar, inventarier m.m. samt vissa kapitalinkomster men inga finansiella utgifter och inkomster. Kapitalkostnad: Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga skulder: Skulder med en förfallotid om ett år eller mindre från balansräkningsdagen. Likviditet: Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder: Skulder överstigande ett års löptid. Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag och det bokförda värdet på sålda materiella anläggningstillgångar. Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Resultaträkning: Översiktlig sammanställning av årets intäkter och kostnader och hur de har påverkat det egna kapitalet. Soliditet: Anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Interkommunal ersättning: Ersättning kommunen erhåller för att gymnasieelever från andra kommuner studerar i Oskarshamn. 52

54 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande: Peter Wretlund UPPDRAG Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige och motsvarar kommunens regering. Kommunstyrelsens uppdrag regleras av 6 kap kommunallagen och omfattar bl a att leda och samordna kommunens verksamheter, uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning, bereda ärenden till kommunfullmäktige och föreslå beslut. Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter som utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott. Arbetsutskottet Ordförande kommunstyrelsens arbetsutskott: Peter Wretlund Antal ledamöter: 5 Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder ärenden och lägger fram förslag till beslut inför kommunstyrelsens sammanträden. Utskottet har också, via delegation från kommunstyrelsen, viss beslutanderätt i en del frågor. Sedan 1 januari 2011 är arbetsutskottet även personalutskott. I rollen som personalutskott hanterar utskottet ärenden som gäller förhållandet mellan Oskarshamns kommun som arbetsgivare och anställda i kommunen. Folkhälsorådet och Brottsförebyggande rådet rådet Som ordförande för dessa två råd valdes Elisabeth Wanneby vid kommunstyrelsens sammanträde den 7 januari Förvaltningsorganisation Medan det till varje nämnd finns en förvaltning som arbetar inom ett specifikt verksamhetsområde och verkställer politiska beslut, så har kommunstyrelsen Strategi- och Näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten med motsvarande funktion och beskrivs under respektive avsnitt. ÅRETS HÄNDELSER Se avsnitten Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten. KOMMANDE HÄNDELSER Kommande händelser finns beskrivet under avsnitten för Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret respektive Räddningstjänsten. EKONOMISK REDOVISNING Kommunstyrelsens budget är uppdelad på Strategioch näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten och redovisas under respektive avsnitt. VERKSAMHETSMÅL Kommunstyrelsens verksamhetsmål är uppdelade på Strategi- och Näringslivsenheten (STEN), Kommunkontoret (KNK), Räddningstjänst (RTJ) och följs upp nedan. Ekonomi Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Bedriva verksamheten inom budgetramen Av budgetramen har Strategi- och näringslivsenheten förbrukat 92 %, Kommunkontoret 82 % samt Räddningstjänsten 97 %. Samtliga enheter tillhörande kommunstyrelsen förbrukade 89 % av budgetramen och målet är därmed uppnått. Medborgare Delaktiga medborgare (STEN) Medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter. Framgångsfaktorn är att STEN ska medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter. STEN har deltagit vid framtidsdagarna vecka 38 i september. God kommunal service (KNK) God återkoppling och handläggning För att förbättra handläggning och återkoppling mot medborgare har Kommunkontoret under året genomfört en processkartläggning av Servicecenters verksamhetsprocesser inför det byte av ärendehanteringssystem som genomförts. Detta bland annat för att förbättra återkoppling och handläggning. Arbetet med utveckling av ny extern webbplats har haft stor fokus på medborgarperspektivet samt tillgänglighet för funktionshindrade. Kommunkontorets Bredbandssamordnare fokuserar nu primärt på att stötta byalag i initiativ kring bredbandsutbyggnaden. (RTJ) Många erbjuds en god utbildning Antalet brandskyddsutbildade ligger nu stadigt på över personer och för 2015 ligger utfallet för nöjda deltagare betydligt högre än måltalet. Mätningarna baseras på undersökningar från externutbildningar. Goda förutsättningar till försörjning (STEN) Framgångsfaktorn är att genom Nova erbjuda en god eftergymnasial utbildning anpassad till arbetsmarknadens behov. 53

55 NÄMNDREDOVISNING (KNK) Erbjuda praktik- och ferieplatser Under 2015 har 10 praktik- och ferieplatser erbjudits och varit tillsatta. Målet har uppfyllts. Medarbetare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling (STEN) Framgångsfaktorn är rätt strategisk kompetens för de aktuella frågor som kommer att ligga inom ramen för STEN:s ansvar. STEN diskuterar kontinuerligt behovet av ny kompetens kopplat till prioriterade områden. STEN förstärks under 2015 med handläggare som har arbetar med frågan om kombiterminal projektet samt andra samhälls-utvecklingsprojekt som ett nytt resecentrum och utvecklingen av inre hamnen. (KNK) Göra individuella handlingsplaner Antalet tillsvidareanställda på kommunkontoret som har en individuell utvecklingsplan är 100 %. Målet är uppfyllt. (RTJ) Utbildad personal i nivå med uppdrag samt förmåga att möte kommande krav Befälsutbildningar gällande heltidsanställd personal är i fas. Utbildningar för att höja kompetensnivån gällande förebyggande arbete kommer att förekomma närmaste åren. Måltalet är uppnått men fortfarande finns behov av tillsynsutbildningar i stab, ledning och kommunala styrsystem. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap STEN) Framgångsfaktorn är att frågan om chefsoch medarbetarkompetenser i Oskarshamnsmodellen diskuteras. Genomförda arbetsmiljöenkäter visar på en hög medarbetarnöjdhet. (KNK) Tydlig och utvecklande kommunikation En medarbetarenkät genomfördes under Utfallet visar att kommunkontoret har förbättrat sitt resultat gällande tydlig och utvecklande kommunikation. Arbetet med e-medarbetaren, värdegrunden och ledarskap ha gett ett positivt resultat. Målet har uppnåtts. Goda arbetsvillkor (STEN) Den första framgångsfaktorn är ett gott genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete samt en bra genomförd verksamhetsplanering. Den andra framgångsfaktorn är ökad närvaro med utgångspunkt för minskad sjukfrånvaro. (KNK) God trivsel, arbetsglädje och gemenskap Mätningen för 2015 har genomförts. Samverkansgruppen fastställde en åtgärdsplan med inriktning på att minska stress och arbetsbelastning. Arbetet har börjat och kommer att fortsätta under Målet har uppnåtts. (Alla) Ökad närvaro Målet med att sjukfrånvaron ska uppgå till max 2,5 % nåddes nära på eftersom resultatet landade på 2,6 %. Räddningstjänsten har en sjukfrånvaro på 1,42 % och uppnår målet. Strategi- och näringslivsenheten har en sjukfrånvaro på 2,21 % och Kommunkontoret har en sjukfrånvaro på 4,5 %, där två långtidssjukskrivna står för merparten. Utveckling Utveckling av god infrastruktur och kommunikation (STEN) Framgångsfaktorn är pendlingstiden till/ från Kalmar. Inom ramen för projektet Den attraktiva regionen arbetas det med ett koncept regional superbuss. (RTJ) Medverkan i samtliga planprocesser Räddningstjänstens delaktighet i byggprocessen i planarbetet har under året ökat och når nu uppsatta måltal. Breddat näringsliv (STEN) Framgångsfaktorn är nyföretagande. Attraktiv kommun (STEN) Första framgångsfaktorn är den totala Fokus rankingen. Kommunen har legat bland de 100 bästa kommunerna i denna rankning men 2014 tappade kommunen och låg då på plats var kommunens placering 94. Andra framgångsfaktorn är den kommunala servicen till företag. En redovisning av resultatet av årets Insikts undersökning visar att kommunen sammantaget har samma resultat som vid mätningen BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och ALLA: Bedriva verksamheten inom budgetramen Nettokostnader i förhållande till budgetramen 100 % 89 % 54

56 NÄMNDREDOVISNING statsbidrag MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Delaktiga medborgare STEN: Vi ska medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter Invånarnas möjlighet att påverka kommunala beslut område information (NII-index) ( ) UFS: Unga känner sig delaktiga Delaktighetsindex 37 % På gång God kommunal service STEN: Erbjuda en god efterfrågad eftergymnasial utbildning Studentnöjdhet Minst medelvärde 3 på en 4- gradig skala Redovisas helår KNK: God återkoppling och handläggning Intern enkät 80 % nöjda Ej mätt RTJ: Många erbjuds en god utbildning Antal utbildade personer >1 000 st Nöjda utbildningsdeltagare Snitt 3,5 4,3 Goda förutsättningar till försörjning STEN: Genom Nova erbjuda en god eftergymnasial utbildning anpassad till arbetsmarknadens behov Heltidsutbildningar 7 st 4,5 Deltidsutbildningar 15 st 9 KNK: Erbjuda praktik- och ferieplatser Antal praktik- och ferieplatser 6 platser 10 platser MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling STEN: Rätt strategisk kompetens för det aktuella frågor som kommer att ligga inom ramen för strategienhetens ansvar. Diskutera behov av kompletterande strategisk kompetens i gruppen. Den kan finnas på annat håll i organisationen. Redovisa aktiviteten. Genomförs Genomförs kontinuer ligt KNK: Göra individuella utvecklingsplaner Andel tillsvidareanställda på kommunkontoret som har en individuell utvecklingsplan. 100 % 100 % RTJ: Utbildad personal i nivå med uppdrag samt förmåga att möta kommande krav. Antal anställda med relevant kompetens för sitt uppdrag Öka 1 % 2% 55

57 NÄMNDREDOVISNING Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap STEN: Att frågan om chefs- och medarbetarkompetens i Oskarshamns modellen diskuteras på enheten. Medarbetarenkäten Bibehåll status Status bibehållen KNK: Tydlig och utvecklande kommunikation Medarbetarenkäten/ SAM Förbättra resultatet med 10 % jämfört med fg år 81 % Goda arbetsvillkor STEN: Se ovan samt gott genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete. Bra genomförd verksamhetsplanering. AVI AVI120 KNK: God trivsel, arbetsglädje och gemenskap Medarbetarenkäten/SAM Förbättra resultatet med 10 % jämfört med fg år 81 % ALLA: Ökad närvaro Sätta ett mål med utgångspunkt från sjukfrånvaro. Max 2,5 % 2,6% UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Utveckling av god infrastruktur och kommunikation STEN: Pendlingstid till Kalmar Snabb-buss < 1 tim På gång RTJ: Medverkan i samtliga planprocesser Deltagande i antal tillfällen i relation till totalt genomförda planmöten 90 % 95 % Breddat näringsliv STEN: Nyföretagande Fem nya avknoppningar från Atrinova/ 5 år 5 företag 8** Attraktiv kommun STEN: Fokus ranking total FOKUS ranking Topp Attraktiv kommun STEN: Kommunal service till företag Insikt 25 % bästa Oförändrat sedan 2015 KNK: Tillgänglig och uppdaterad information Enkät 75 % nöjda Ej mätt Fd UFS: Unga vill bo i Oskarshamn Unga som vill stanna 6,6 % På gång Unga som vill bo i kommunen om 10 år 8,1 % På gång Fd UFS: God samverkan Trygghetsindex, polisens trygghetsmätningar 1,28 På gång Självskattat allmänt hälsotillstånd 74 % På gång 56

58 NÄMNDREDOVISNING Barnfattigdomsindex 5,1 % På gång Antalet aktiva förvaltningar och kommunala bolag Samtliga förvaltningar På gång IntR: Internationellt erfarenhetsutbyte Antal projekt 10 På gång Förvaltningsövergripande projekt 2 På gång ** Totalt 8 exits från Atrinova under en femårsperiod, varav 4 är avknoppningar från industrin/ kommun. 57

59 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen Strategi- och Näringslivsenheten Kommunstyrelsens ordförande: Peter Wretlund Kommundirektör: Ann-Christine Vösu UPPDRAG Strategi- och näringslivsenheten (STEN) är en samlad strategisk resurs som har en aktiv roll i kommunens utvecklingsarbete under ledning av kommundirektören. STEN ska driva ett strategiskt utvecklingsarbete, möjliggöra framförhållning och långsiktighet i kommunstyrelsens arbete samt ansvara för genomförandet av politiska beslut om kommunövergripande utvecklingsarbete. I STEN ingår också sekretariatet som svarar för kommunstyrelsens nämndsadministration och servicecenter som ger kommuninvånarna svar på olika frågor kopplade till den kommunala verksamheten. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Hamnsaneringen Kommunen har genomfört utbyggnaden av deponibotten vid Storskogen. Den totala ytan av deponibotten är ca 6 ha (ungefär tio fotbollsplaner). För den mest omfattande delen av projektet, muddring, avvattning, transporter och deponering, har en upphandling genomförts. Denna överklagades i två instanser. Nu är dock den juridiska prövningen klar och kommunen fick rätt. Under 2015 november hölls det första byggmötet. Muddringen kommer att starta i full skala efter sommaren Projektet Den Attraktiva Regionen, om regional samverkan för ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och sociala hållbarhet. Projektägare är Trafikverket, SKL, Boverket och KTH. Fem regioner deltar med fallstudier: Skåne, Kalmar Växjö, Östergötland, Västmanland och Gävleborg. Projektet påbörjades våren 2013 och förväntas avslutas till Två huvudspår som utvecklas nu är s k superbussar/ Östersjöexpressen och Analys av förutsättningarna för gemensam bostadsmarknad i Kalmarsundsregionen. Två av fyra ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan gick igenom: Produktionstekniker och Drifttekniker, kraft och processindustri. Tre ansökningar skickas in till myndigheten för Yrkeshögskolan i september: Tandsköterska (omsök), Specialistundersköterska äldre (omsök), Redovisningskonsult (ny). One Nordic och Hultsfreds kommun gått med i föreningen Trinova, Högsby åter medlem. Utveckling av Äspö - KTH, SU, Chalmers, Lnu med flera stöttar att Äspö forskningsinfrastruktur ska prioriteras i Vetenskapsrådets (VRs) katalog över Forskningsinfrastrukturer, vilket är nödvändigt för att kunna få igenom medelsansökan hos VR. Regionförbundet får medel från Tillväxtverket för att tillsammans med övriga parter arbeta fram en övergripande långsiktig projektplan för utvecklingen av Äspö- och Kapsellaboratoriet. Fastigheten Snickeriet är färdigt för exploatering. Området kommer att bli ett nytt handelsområde i Oskarshamn och förhoppningen är att arbetet för en etablering påbörjas under Arbetet för att utveckla ett nytt resecentrum i anslutning till stationshuset har fortsatt. Här är den samlade infrastrukturen för färjan och resecentrum viktig. Här har en del fysiska insatser påbörjats, en rivning av Allfrakts tidigare lokaler. Uppdraget att fördjupa studien av en etablering av en kombiterminal i anslutning till Kvastmossen, en transportnod, där sjö-, väg- och järnvägstransporter möts. Här ingår även planering för ombyggnad av södra infarten samt ny sträckning av väg 37/ 47 till en punkt väster om Svalliden. Trafikverket har inlett en Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för E22 södra och mellersta infarter. Vidare deltar kommunen i Trafikverkets åtgärdsvalsstudie (ÅVS) av stråket Kalmar - Linköping (Stångådals- och Tjustbanan). Scanias nya logistikcenter finns nu byggt på Kvastmossen. Resten av Kvastmossen ska reserveras för Scanias framtida behov. Detaljplanearbeten har påbörjats för området runt det nya logistikcentret samt för en förbindelse mellan området och fabriken på andra sidan E22. Detaljplanearbete pågår även för kombiterminal med tillhörande nya industriområde. Byggebo har övertagit från HSB projektet att bygga bostäder och landstingslokaler på Mejeriplan. Byggstart beräknas till sommaren Kommunen har tillsammans med Högsby och Mönsterås en gemensam bild om hur man tillsammans ska utforma en lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen. Syftet är att aktivt arbeta med den grupp unga som varken studerar eller arbetar. Kommunens arbete för att arbeta effektivt med etableringen av 120 kommunplacerade nyanlända flyktingar fortsätter. Här fortsätter Oskarshamns samverkan med näringslivet, offentlig förvaltning och den idéburna sektorn för att förbättra förutsättningarna för det ökade antalet nyanlända flyktingars etablering i kommunen. Ett teknikspår med inriktning på den lokala arbetsmarknaden har 58

60 NÄMNDREDOVISNING utvecklats tillsammans med arbetsförmedlingen och representanter för näringslivet. Under perioden har en omfattande politikerutbildning genomförts. Samtliga förtroendevalda i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har erbjudits utbildning i två etapper. Etapp 1 genomfördes den 13 mars och omfattade information från strategi- och näringslivsenheten om ledningsfrågor, kommunens organisation och pågående arbete med utvecklingsfrågor. Kommunkontoret informerade om kommunal ekonomi, personalfrågor och IT-verksamhet. Samtliga förvaltningar gjorde också en presentation av sin verksamhet. I etapp 2 den 27 augusti gavs utbildning kring kommunaljuridik av Jan Turvall, som är lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Juridikutbildningen i etapp 2 handlade om politikerrollen, myndighetsutövning, offentlighet och sekretess, ärendeberedning, delegation, jäv, beslutsfattandet m.m. Vid respektive utbildningsetapp deltog ett 60-tal politiker. Det treåriga avtalet med Attraktiva Oskarshamn AB rörande destinationstjänster har utvärderats och förlängts i ett år fram till Frågan om en ny upphandling är delvis beroende av den pågående processen om fusion av Attraktiva Oskarshamn AB och Företagscentrum första kvartalet I juli genomfördes under en vecka ett VM i offshore för motorbåtar. Tävlingarna, som omfattade tre olika storleksklasser, samlade 45 team från 6 olika länder. Oskarshamns kommun lämnade ett marknadsstöd till VM:et. Ekonomiskt utfall Strategienheten redovisar ett budgetöverskott på ca 1,5 mkr som bl a avser intäkter vid markförsäljning, att inte hela bufferten för Lova-stöd behövdes tas i anspråk, att budgeten för arbetsmarknadsfrågorna inte har hunnit förbrukas i sin helhet utan överförs till nästkommande år, lägre kostnader för politisk verksamhet. Servicecenter visar ett överskott på ca 0,3 mkr och Nova ett överskott på ca 0,9 mkr som kan hänföras till tidigare års upparbetad buffert. Kommunens andel i kostnaderna för pågående hamnsanering har tidigare år betraktats som en investering. Då hamnsaneringen kan jämställas med återställande av allmän platsmark bedöms att kostnaderna istället ska redovisas i resultaträkningen. Detta innebär en nedskrivning med 9,7 mkr för Även de kommande årens kostnader, avseende kommunens andel i projektet, kommer att resultatföras och istället hanteras som en avsättning. Det redovisade budgetöverskottet för investeringarna uppgår till ca 17 mkr varav hamnsaneringsprojektet 4 mkr påg grund av projektet försenats och 12 mkr på det planerade stadskärnanprojektet. KOMMANDE HÄNDELSER Förhandlingar pågår med olika intressenter med målet att öka byggandet i centralorten. Det gäller projekten inre hamnen, Bohmanfastigheten, resecentrum, Bovieran och Snickeriet. En tidigare tanke på att slå ihop Attraktiva Oskarshamn AB och Företagscentrum i Oskarshamn AB har aktualiserats. Utredningen 10 steg framåt samt en ny undersökning gjord av Sweco visar på behoven av att samla krafterna i en gemensam organisation. Dessutom har de befintliga organisationerna kommit varandra närmare, genom flytten till gemensamma lokaler. En fusion känns nu mer naturlig. Fusionsprocessen har därför inletts. Oskarshamns kommun har ställt sig positiv till en fusion och ser över arbetet med näringslivsfrågorna både internt och externt samt framtida behov av köp av externa tjänster. EKONOMISK REDOVISNING Drift Utfall (mkr) 2015 Skattefinansierat Budget 2015 Utfall 2014 A70 Strategienheten -21,8-23,0-18,4 A71 Servicecenter -1,3-1,6-1,1 A75 Hamnsanering -0,1-0,2 0,0 A76 Nova -6,0-6,9-5,6 Summa -29,2-31,7-25,2 Årets resultat 2,5 4,8 varav överföring till nästa år 1,6 2,6 Investeringar (mkr) Skattefinansierat Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Investeringspåse -0,3-0,4-0,3 Hamnsaneringen -3,7-8,1-3,2 Övriga investeringar -0,5-13,2 0,0 Summa -4,5-21,7-3,5 Årets resultat 17,2 50,5 varav överföring till nästa år 5,4 4,0 VERKSAMHETSMÅL Utfallet av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. 59

61 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelse Kommunkontor Kommunstyrelsens ordförande: Peter Wretlund Förvaltningschef: Eva-Carin Öhlin NÄMNDENS UPPDRAG Kommunkontoret har uppgifter som budget, redovisning, ekonomistyrning, finansiering, upphandling, organisationsutveckling, personalförsörjning, arbetsrätt, förhandlingar, löner, information och kommunikation, överförmyndarverksamhet, ITdrift, telefoni, kontorsvaktmästeri, samordningsfrågor samt stöd och service till övriga förvaltningar, kommunala hel- och delägda bolag. Förvaltningen omfattas av personal-, ekonomi och IT-avdelning. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Kommunkontorets verksamhet har liksom alla förvaltningar påverkats av den ökade flyktingströmmen. Ett stort antal nyanställningar inom de sociala och pedagogiska verksamheterna har påverkat de administrativa funktionerna med bland annat en ökad volym av löne- och arvodesutbetalningar till nyanställda och gode män. Överförmynderiverksamheten har varit kraftigt ansträngd. Den pågående generationsväxlingen har påverkat kommunkontoret genom att allt mer av arbetet har handlat om att bistå förvaltningarna i nyrekrytering av både medarbetare och chefer. Även kontorets egen personal har påverkats då ca tio anställda har slutat under året och ny personal har återanställts och introducerats. På tre av de vakanta tjänsterna har det ännu inte kunnat återrekryteras, eftersom det råder brist på flera av kontorets yrkeskategorier. Under 2015 har verksamheterna fokuserat på att vidareutveckla informationen i kommunens intranät. Avdelningarna på kommunkontoret har löpande utvecklat innehållet i de delar de ansvarar för. Målet är att intranätet ska vara en självklar kommunikations- och informationskanal för alla medarbetare i kommunen. Som ett led i att stärka kommunikationen av arbetsgivarmärket har en ytterligare kommunikatör anställts och arbetat med att marknadsföra lediga jobb och att bevaka och kommunicera kommunens närvaro i sociala medier. Arbetet med att ta emot e-fakturor från kommunens största leverantörer har fortsatt även under En kraftig ökning av antalet leverantörer som skickar e-fakturor har skett under innevarande år och idag är cirka 390 av kommunens leverantörer anslutna till e-fakturasystemet. E-handelsprojektet som har startats tillsammans med länets norra kommuner befinner sig i upphandlingsfasen, där ett förfrågningsunderlag har tagits fram. Oskarshamns kommun tillsammans med Västerviks kommun är pilotkommuner. Målet är att komma igång med e- handel under Nya interna rutiner för utbetalningar till leverantörer, enskilda personer och föreningar har införts och förfinats under året. Samtliga leverantörsbetalningar kontrolleras idag av en extern part för att förhindra felaktiga utbetalningar. Kommunen erhåller regelbundna rapporter om utbetalningsflöden och rapporter om eventuella avvikelser mot uppställda villkor kring utbetalningar. Ett särskilt fokus har i år lagts på utbetalningar till privatpersoner. Pappershanteringen har ersatts i sin helhet av digital hantering, där utbetalningsordrar numera hanteras på samma sätt som leverantörsfakturor. Under året har det införts en möjlighet att betala ut pengar via kontantkort. Syftet med satsningen är att undvika hantering av kontanter i samband utbetalningar till asylsökande. Arbetet med att utveckla och stärka internkontrollen fortskrider. Interkontrollgruppen som bildades våren 2014 har en viktig funktion i detta arbete, inte minst genom att stötta förvaltningarna i deras respektive internkontrollarbete. Regelbundna träffar har skett under året och kommer att fortsätta under den kommande planperioden. Oskarshamns kommun förvaltar 25 stiftelser sedan tidigare. Från och med den 1 januari 2016 ska stiftelser betala en registerhållningsavgift och i vissa fall även en tillsynsavgift. För att de nya registerhållningsavgifterna inte ska urholka stiftelsernas kapital samt effektiviseringsvinster kring administration och förvaltning har sammanslagningar och avvecklingar av stiftelser genomförts under året. Attraktionen i de kommunala anställningsvillkoren är en avgörande fråga för framtiden och påverkar ungas intresse och motivation att välja t ex undersköterske-, sjuksköterske- eller lärarjobb. En del av anställnings- och lönevillkoren hanteras av de centrala parterna. Årets löneöversyn startade tidigt med särskilt fokus på socialsekreterare, sjuksköterskor, ledningspersonal och övriga marknadsutsatta yrken. Tidplanen hölls och arbetet löpte som planerat förutom när det gällde deltidsanställda brandmän. SKL och Brandmännens riksförbund har 60

62 NÄMNDREDOVISNING efter långa förhandlingar nått fram till ett nytt avtal för landets cirka deltidsbrandmän. Avtalet avslutade den rådande konflikten. Som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning har Oskarshamns kommun erbjudit kommunens ungdomar feriearbete. Det har även i år varit många ungdomar som har fått feriearbete i Oskarshamns kommuns verksamheter, totalt 111 ungdomar. Utöver feriearbeten i kommunens verksamheter erbjöds 21 platser hos kommunens olika föreningar. Vi har också hjälpt landstinget med att förmedla sökande ungdomar till landstingets feriearbeten. Tack vare föreningarnas och landstingets hjälp skapades 137 platser. I år var det en större andel av de som blev erbjudna feriearbete som tackade nej på grund av att de fått ordinarie sommarjobb. Detta ledde till en minskning med ca 20 feriejobb jämfört med föregående år. Under 2015 deltog åtta chefer från kommunen i Regionförbundets ledarutvecklingsprogram. Genom företagshälsovården genomfördes ett pilotprojekt Följsamt ledarskap för en grupp chefer med syfte att utveckla och stärka kompetensen hos kommunens chefer. God hälsa och arbetsmiljö är också en del i att utveckla attraktiviteten. Insatserna inom förebyggande, främjande rehabilitering och arbetsmiljöutredningar genom företagshälsovården har ökat kraftigt. Under året förstärktes stödet till förvaltningarna inom arbetsmiljöområdet genom att en HR-specialist på arbetsmiljöområdet anställdes. Under årets har kommunens chefer och skyddsombud deltagit i arbetsmiljöutbildningar med särskilt fokus på rehabiliteringsrutiner, riskbruk, allmän arbetsmiljökunskap och utbildning i arbetsstruktur. Under 2015 har IT-samverkan med Högsby och Hultsfreds kommun formaliserats i ett samverkansavtal och går under namnet H2O. Primärt fokus ligger på verksamhetsutveckling med stöd av IT och två verksamhetsutvecklare har rekryterats som gemensamma resurser för alla de tre kommunerna. Styrgrupp för samverkan utgörs av kommundirektörerna med IT-cheferna i de tre kommunerna som adjungerande. Två av de initialt prioriterade områdena är e-hälsa och e-tjänster. Under året har en pilot genomförts för att utvärdera ny digital teknik för att öka tryggheten, servicen och delaktigheten i omsorgen inom kommunerna. Parallellt med detta har ett projekt startats rörande en gemensam e-tjänsteplattform. Detta projekt har expanderat till att bli länsgemensamt med tio av länets tolv kommuner som deltagare. Verksamhetsutvecklarna har också genomfört en processkartläggning av Servicecenters verksamhet inför det byte av ärendehanteringssystem som har genomförts under året. I februari 2015 startades arbetet upp med att utveckla en ny extern webbplats som ska ersätta Projektet har utgått ifrån medborgarna som målgrupp och stor vikt har lagts vid tillgänglighet för funktionshindrade. Den nya webbplatsen som kommer att driftsättas 1 mars 2016 har också anpassats efter mobila enheter. Strax före sommaren 2015 avslutades en länsgemensam förstudie rörande e-arkiv, där styrgruppens rekommendation till länets kommuner var att ansluta till det nystartade kommunalförbundet Sydarkivera. Sydarkivera har idag elva medlemskommuner i Kronoberg och Blekinge och kommer att erbjuda tjänster kring e-arkiv och även de analoga arkiven. Kommunkontoret har nyligen lyft ett ärende med rekommendationen att ansluta till Sydarkivera. I juni genomförde kommunens revisorer en granskning av kommunens informationssäkerhet och ITsäkerhet. Parallellt med detta har Kommunkontoret utarbetat en Informationssäkerhetspolicy som antogs av kommunfullmäktige i november. Den fastställda handlingsplanen utifrån granskningen utgör tillsammans med Informationssäkerhetspolicyn underlag för aktuella prioriteringar inom området framöver. Bland annat ska en informationssäkerhetsansvarig utses som får huvudansvar för det fortsatta arbetet. Bredbandsutbyggnaden börjar nu ta fart i kommunen och den strategi för bredband som kommunkontoret tagit fram antogs av kommunfullmäktige i maj. I tätorterna sker utbyggnaden primärt på kommersiell basis medan kommunens bredbandssamordnare primärt fokuserar på att stötta initiativ från byalag. IT-avdelningen har också tillsammans med Tekniska kontoret bidragit till att utforma ett grävreglemente som i stor utsträckning påverkar bredbandsutbyggnaden. Det enskilt mest omfattande projektet för ITverksamheten under året har varit det IKT-projekt som pågår mot skolorna i samarbete med Bildningsförvaltningen. Under året har utbyggnaden av de trådlösa nätverken färdigställts parallellt med att första etappen av elevdatorer och lärardatorer köpts in. Projektet har tagit beslut om att använda molntjänsten Google Apps for Education där ITavdelningen också involverats i personuppgiftsfrågorna samt hantering av elev- och lärarkonton. IT-avdelningen har också genomfört ett par omfattande infrastrukturprojekt, där både den centrala nätverksinfrastrukturen och datalagringslösningen har bytts ut under året. 61

63 NÄMNDREDOVISNING Ekonomiskt utfall Kommunkontorets resultat för perioden januaridecember 2015 uppgår till ett överskott om 8,2 mkr inklusive kapitalkostnaderna. Det stora överskottet kan hänvisas till kapitalkostnader för ej genomförda IT-investeringar. Detta innebär att de planerade investeringsprojekten inte hann genomföras under Totalt gjorde ITavdelningen ett överskott om 6,3 mkr. ITavdelningens överskott av kapitalkostnader uppgick till 3,6 mkr. En satsning på bredband om 1,7 mkr har heller inte kunnat genomföras. Personalavdelningens resultat för 2015 visar ett överskott om 1,7 mkr. Överförmynderiets verksamhet utökas kraftigt i och med den ökande flyktingströmmen. Kommunen får ersättning från Migrationsverket, men det är svårt att uppskatta den verkliga kostnaden. Ekonomiavdelningen har ett överskott om 0,2 mkr. Administrationskostnader såsom kontorsmaterial, porto och förbrukningsmaterial har ett EKONOMI Driftbudget (mkr) Avgiftsfin verks Vks 70 Nyttjanderätt Hamnen Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 överskott på 0,4 mkr medan försäkringskostnaderna visar ett underskott på -0, 2 mkr. Av årets budget för IT-investeringar om 21,2 mkr har 12,0 mkr genomförts. Investeringsbudget för avgiftsfinansierad verksamhet uppgår till 7,0 mkr varav 5,3 mkr har nyttjats under år VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen och balanserade styrkort för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. Intäkter 6,5 7,8 7,1 Kostnader -6,5-7,8-7,1 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 Skattefin verks A402 Personalavd -19,8-21,5-18,4 A403 Ekonomiavd -10,1-10,3-9,6 A 405 IT-avd -6,8-13,1-6,7 Summa -36,7-44,9-34,7 Årets resultat 8,2 5,0 varav överföring till nästa år 0,7 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Avgiftfin verks Investeringspåse -5,3-7,0-0,4 Summa -5,3-7,0-0,4 Årets resultat 1,7 6,6 varav överföring till nästa år 0,0 Skattefin verks Invsteringspåse -12,0-21,2-7,9 Summa -12,0-21,2-7,9 Årets resultat 9,2-1,2 varav överföring till nästa år 9,2 0,0 62

64 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelse Räddningstjänsten Kommunstyrelsens ordförande: Peter Wretlund Förvaltningschef: Morgan Olsson UPPDRAG Räddningstjänsten ligger under kommunstyrelsen. Förvaltningens ansvarsområden är brottsförebyggande arbete, räddningstjänst, intern säkerhet i kommunen, säkerhetssamordning och säkerhetsskyddsarbete. Förvaltningens uppdrag regleras bland annat i lagen om skydd mot olyckor och lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Grundläggande för verksamheten är ett snabbt ingripande för att rädda liv, egendom och miljö. Verksamheten omfattar räddningsinsatser, övning, planläggning, utbildning, brand- och olycksutredning samt tillsyn, tillståndsverksamhet och sotningsverksamheten. Räddningstjänstens ansvar omfattar även att analysera egna räddningsinsatser. Förvaltningen leder också kommunens interna säkerhetsarbete och samordnar arbetet med planering av kommunens verksamhet vid störningar och extraordinära händelser. Avtal med annan part OKG, SKB Oskarshamns kommun har ett samverkansavtal med kärnkraftsindustrin om att kommunen ansvarar för räddningsstyrkan placerad vid brandstationen Simpevarp. Styrkan bedriver utryckande verksamhet för kärnkraftsindustrin och utför kommunala räddningstjänstuppdrag i nordöstra kommundelen. Förhandlingarna med kärnkraftsindustrin om ett långsiktigt avtal att bedriva räddningstjänst har pågått under hela 2015 och har nu nått så långt att ett avtalsförslag har presenterats. Samverkan Inom ramen för Östra Smålands Räddningstjänstsamverkan (Oskarshamn, Vimmerby, Hultsfred, Högsby och Mönsterås kommuner) har arbetet inriktats mot en gemensam operativ ledningsorganisation med målet att stärka ledningsförmågan gällande kompetens, resurser och uthållighet. I ett första steg planeras att Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner skapar ovan nämnda funktion. Inom något år planeras att alla fem samverkanskommunerna ingår i en gemensam operativ ledningsorganisation. Det brandförebyggande arbetet sker sen våren 2015 gränslöst mellan kommunerna och flera tillsynsveckor har genomförts med personal från samverkanskommunerna. Denna samverkan höjer kompetensen och kvalitetssäkrar verksamheten. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Flyktingsituationen Under hösten kom rapporter om den ökade strömmen av asylsökande till Sverige. Detta har naturligtvis påverkat Oskarshamns kommun och alla förvaltningar har fått betydligt mer att göra. Detta har inneburit att flera planerade arbeten fått stått tillbaka. Räddningstjänsten har haft samordningsansvaret för hela flyktingsituationen, uppdraget att varje vecka sammanställa aktuell lägesbild för kommunen samt att vara kontakt mot MSB, Länsstyrelsen och Migrationsverket. Vidare har funktionen Räddningschef i Beredskap haft det övergripande ansvaret för evakueringsboendet på Åsaskolan. Arbetet med flyktingsituationen har påverkat den ordinarie driften med undanträngningseffekter som följd. Organisationsförändring Under 2015 genomfördes den organisationsförändring som beslutades 2014 och under året har förvaltningens medarbetare sakta men säkert växt in i sina nya roller. Under sommaren gjordes en genomlysning av organisationens psykosociala arbetsmiljö av Previa som resulterade i att vissa justeringar genomfördes under hösten. Landstinget Via avtal med Landstinget har SAMS (save more lives in Sweden) utförts. Det innebär att räddningsstyrkorna utfört kvalificerad förstahjälpen vård vid hjärtstillestånd när närmaste ambulans har 15 minuter eller längre tid till den drabbade. Det innebär att ambulans och räddningstjänst larmas samtidigt till hjärtstopp. 63

65 NÄMNDREDOVISNING Samverkanscentral Arbetet med att uppnå en acceptabel arbetsmiljö vid brandstationen i Simpevarp påbörjades redan Kommunen tecknade i våras ett avtal med kärnkraftsindustrin om en gemensam viljeinriktning som innebär att kommunen bygger en samverkanscentral/ brandstation som kärnkraftsindustrin hyr för att bedriva räddningstjänst enligt krav från tillsynsmyndigheterna. Med stöd av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har parterna under året tagit fram systemhandlingar för en ny samverkanscentral/ brandstation. Som tilltänkt brukare har räddningstjänsten haft möjlighet att löpande lämna synpunkter på funktion och utformning. Operativ verksamhet Räddningstjänsten har under 2015 utfört 569 insatser jämfört med 577 under I dessa siffror är alla typer av ärenden registrerade. Förebyggande verksamhet Räddningstjänsten har genomfört förebyggande arbete enligt gällande lagstiftning. Under året var det totalt 958 ärenden. Förvaltningen kan se att antalet ärenden ökar för varje år. Förvaltningen är även myndighet för sotningsärenden. Arbetet med rengöring och kontroll av eldstäder samt rengöring av imkanaler utförs på entreprenad av Oskarshamnssotarna. Under året har brandskyddskontroller genomförts enligt Lag om Skydd mot Olyckor, där 465 brister konstaterades. I kommunen finns också 129 personer som beviljats att sköta sin eldstadsrengöring själva, av dessa beviljades 11 under Utbildning Förvaltningen har under året utarbetat ett systematiskt utbildningssystem som kan användas av Östra Smålands Räddningstjänstsamverkan (Oskarshamn, Vimmerby, Hultsfred, Högsby och Mönsterås kommuner). Förvaltningen har under 2015 utbildat personer i brandskydd fördelat på 172 utbildningstillfällen. För att bredda kompetensen samt att få mer resurser har samtliga tillsynsförrättare i de fem samverkanskommunerna fått delegation att utföra tillsyner i alla fem kommuner. Krisberedskap och säkerhet Det nationella uppdraget att arbeta med Styrel för Oskarshamns kommun, har genomförts under perioden. Under året har säkerhetsavdelningen sammanställt en förvaltningsövergripande Risk- och sårbarhetsanalys. Analysen omfattar samtliga kommunala verksamheter inklusive de kommunala bolagen. Under 2015 har säkerhetsavdelningen tillsammans med IT avdelningen utarbetat ett förslag till Policy för Informationssäkerhet och tillsammans med Tekniska och Fritid tagit fram en Policy för säkerhet vid vattennära anläggningar. Båda dessa policys är under året antagna av kommunfullmäktige. Samordningsansvaret för flyktingfrågan, innebar att nästan allt annat arbete fick stryka på foten hela sista kvartalet. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådets arbete har bestått av att ta fram en ny plan för verksamheten samt att rådets nya medlemmar planerat arbetet för Särskild vikt i planen har lagts på att stödja arbetet med att minska våldet i offentliga miljöer och stimulera till ökad grannsamverkan. Ekonomiskt utfall Drift Förvaltningen redovisar ett överskott om ca 1 mkr för Överskottet är en följd av investeringar som sträcker sig över flera år samt att förvaltningen arbetat systematiskt med att anpassa verksamheten till den nya organisationen inom tilldelad budgetram. Investering Vissa investeringsmedel äskas överföras till 2016, då en investering ligger över två år, 2015 och KOMMANDE HÄNDELSER Behovet att förnya förvaltningens fordonspark är fortsatt stort. Moderna fordon innebär också att räddningsinsatserna blir effektivare och arbetsmiljön för personalen förbättras. Under senare år har kraven på verksamheten ökat markant med bland annat ny lagstiftning som medför behov av bredare kompetens, inte minst på tillsyns- och tillståndsområdet. Kommunernas räddningstjänster har också varit mycket sårbara vid sjukdom, semester mm. För att möta kraven på en kompetent organisation i takt med ekonomiska åtstramningar är den samverkan som påbörjats mellan fem kommuner nödvändig och samarbetet måste fortsätta utvecklas. Som ett led i kompetensutvecklingen kommer vår personal att utgöra spetskompetens för riket inom området risker med nya energikällor. Som ett första projekt kommer en styrka att utbildas i att hantera olyckor med vätgas. 64

66 NÄMNDREDOVISNING Under 2016 planeras projektering av den nya samverkanscentralen i Simpevarp så att byggnationen kan genomföras 2017 och EKONOMISK REDOVISNING Driftbudget (mkr) Avgiftsfin verks Vks 78 Rädddnings-tjänst avg fin Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Intäkter 22,3 21,6 19,2 Kostnader -22,1-21,6-16,1 Summa 0,2 0,0 3,1 Årets resultat 0,2 0,0 3,1 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 Skattefin verks Vks 27 Räddningstjänst skattefin verks -28,6-29,5-31,8 Summa -28,6-29,5-31,8 Årets resultat 0,9 0,0-3,0 varav överföring till nästa år 0,6 0,0-0,4 Totalt årets resultat 1,1 0,0 0,1 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Avgiftfin verks Investeringspåse -0,4-0,6-0,4 Summa -0,4-0,6-0,4 Årets resultat 0,1-0,6-0,4 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 Skattefin verks Investeringspåse -5,2-6,6-2,0 Summa -5,2-6,6-2,0 Årets resultat 1,4 0,0-2,0 varav ö verföring till nästa år 1,5 0,0 2,0 VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. 65

67 NÄMNDREDOVISNING Teknisk nämnd Nämndsordförande: Yvonne Bergvall Förvaltningschef: Torsten Nilsson NÄMNDENS UPPDRAG Enligt reglementet ska tekniska nämnden svara för fastighetsförvaltning, väghållning, allmän vattenoch avloppsförsörjning (VA), park- och skogsskötsel samt städ- och kostverksamhet. Nämnden fullgör också trafikfrågor (trafiknämnd) och svarar dessutom för det lokala trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Nämnden biträds av tekniska kontoret. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Tekniska nämndens verksamheter är mycket beroende av väder och vind. Våren var ganska kall men hösten mild. Under en period under senhösten var det dock stormigt utan att det blev några större problem. Energipriserna har varit relativt låga. Året har varit mycket intensivt för samtliga verksamheter. Förvaltningen driver egna verksamheter och medverkar även i utvecklingen av hela kommunen genom t ex exploateringsverksamheten. Övergången från kommunal renhållningsverksamhet till kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) har upplevts som en stor förändring för många kommuninvånare. Under senhösten nådde flyktingströmmen även till Oskarshamn. Samtliga tätorter och verksamheter påverkas. Investeringar VA-planen antogs under För att säkerställa en god hälsa hos kunderna och god miljö krävs en uppdatering av va-verksamheten. Förvaltningen har även 2015 fortsatt med planeringen och genomförande av ett antal större projekt för att nå dessa mål: ny vattentäkt för Oskarshamn och reinvesteringar i Ernemar avloppsreningsverk. Vidare är stora delar av ledningsnätet från 1960-talet, vilket medför att livslängden 50 år är slut och nätet behöver renoveras. I VA-planen ingår även hur utbyggnaden ska hanteras framöver. Årets enskilt största skattefinansierade investering är ombyggnaden av Sagabiografen, totalt drygt 28 mkr. Ombyggnaden påbörjades under 2015 och avslutas i januari Mervärdespengar finansierar del av ombyggnaden. fokus på ökad trafiksäkerhet genom bl a fler gcvägar, t ex Stångehamnsvägen. Ekonomiskt utfall Drift avgiftsfinansierad verksamhet (Va och renhållning) VA visar ett positivt resultat om 6,0 mkr fördelat på både högre intäkter och lägre kostnader. Brukningstaxan var oförändrad. Anläggningstaxan höjdes med 15 %. En extern utredning visade på obalans mellan kostnaderna och intäkterna. Energikostnaderna har varit lägre men kostnaderna för ledningsnätet har varit högre än budget. Den avfallsverksamhet som finns kvar hos kommunen är driften av Storskogens avfallsdeponi. KSRR övertog insamlingen av hushållsavfallet från 1 januari I samband med övertagandet såldes alla fordon osv till KSRR. VA-verksamhetens över- eller underskott räknas årligen av mot en resultatutjämningsfond. Drift skattefinansierad verksamhet De skattefinansierade verksamheterna (exklusive fastighets- och kost- o serviceavdelningarna) följer i stort sett budgetplanen. Det sista bidraget från EU avseende I-Testprojektet om 0,44 mkr kom Projektet är avslutat. Kost o Städ visar ett överskott om 1,2 mkr och det består framförallt av lägre personalkostnader än planerat. Förvaltningen har gjort genomlysningar inom kost- och städverksamheterna med gott ekonomiskt resultat. En ny arbetsledare har anställts för att bl a arbeta med sjuktalen på avdelningen. Livsmedelskostnaderna har ökat, bl a beroende på flyktingströmmen. Migrationsverket lämnar bidrag till måltider för flyktingar i evakueringsboendena. Andelen ekologiska livsmedel uppgår till 20 %. Målet är 25 %. Fastighetsavdelningens resultat följer budget om de oplanerade kostnaderna för flyktingboenden justeras bort (1,5 mkr). Migrationsverket lämnar bidrag till evakueringsboendena. Kostnaderna för energi (el, fjärrvärme osv) har varit betydligt lägre än planerat. Både energipriserna och förbrukningen har varit lägre än planerat. Underhållskostnaderna har varit högre än budgeterat, i snitt 165 kr/ m 2. Fastighetsbeståndet blir äldre och kräver mer underhåll. Tekniska nämnden ansöker om överföring av avdelningens positiva resultat enligt reglerna för resultatenheter, framförallt till åtgärder för att sänka sjuktalen ytterligare. Omvandlingen av stadsmiljön har fortsatt genom att centrum fräschas upp. Slutligen är det fortfarande 66

68 NÄMNDREDOVISNING Investeringar avgiftsfinansierad verksamhet Av årets investeringsbudget på 51 mkr har 48,3 förbrukats. Det har varit intensivt genom att både åtgärder vid sjön Hummeln och ledningsdragningen till vattenverket har kommit igång under året. Projektering och upphandling av den stora renoveringen av Ernemar avloppsreningsverk i Oskarshamn har också genomförts under året. Efter beslut i kommunfullmäktige har några av de ca 20 områdena som ska få s k kommunalt vatten och avlopp blivit anslutna till kommunens nät. Projektet fortsätter till år Projekten är kopplade till de övergripande miljökvalitetsmålen i Sverige, kustmiljön. Från 2015 är budgeten för drift, underhåll och förnyelse av va-ledningar höjd till 12 mkr/ år. Det är stort fokus på att leverera vatten av god kvalitet till kunderna och ta emot och rena avloppsvattnet enligt gällande krav. Investeringar skattefinansierad verksamhet Av årets budget 58 mkr har 52 mkr förbrukats. 13 av de 52 mkr finansieras med mervärdespengar. 17,8 mkr behöver överföras till 2016, då projekten fortsätter. De största projekten är ombyggnaden av Sagabiografen samt omvandlingen av stadsmiljön. Kristinebergsskolans kapprum är tillbyggda. Kristdalaskolans renovering har fortsatt. Flera utredningsprojekt om framtida barnomsorg och äldreomsorg pågår. Tekniska kontoret medverkar även i exploateringsverksamheten och arbetena på Storskogens avfallsdeponi i samarbete med hamnsaneringsprojektet och KSRR. Vidtagna åtgärder Investeringar Huvuddelen av de mindre förändringarna har lösts genom omfördelningar. Vid större förändringar har tekniska nämnden ansökt om ytterligare budget hos kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Tekniska nämnden ansöker om att återstående anslag för pågående projekt enligt särskild redovisning överförs till EKONOMI Driftbudget (mkr) Avgiftsfinans verks Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 V 76 VA V 77 Renhållning Summa Årets resultat 6 8 Skattefin verks A10 Övrig verksamhet A102 Fastighetsavdeln A108 Kost och service Summa Årets resultat 1-5 varav överföring till nästa år 1,8 3 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Avgiftsfin verks VA Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Avloppsreningsverk Vattenverk DUF (Va-ledningar) Omvandlingsområden Övriga investeringar Summa Årets resultat 3 27 varav överföring till nästa år 15,8 Skattefin verks Investeringspåse Lönsamma investeringar Gatuombyggnader Gång- och cykelvägar Övriga gatuinvesteringar Särskilda satsningar gata Skolor o förskolor Vård o omsorg Övriga fastighetsinvest Särskilda satsningar fastighet Anpassn funktionsnedsatta Övrigt TN Summa Årets resultat Överföring till nästa år 17,

69 NÄMNDREDOVISNING VERKSAMHETSMÅL Uppföljning av mål (balanserade styrkort) Samtliga mål visar god uppfyllelse eller att vi är på väg mot målen. Fokus har varit på sjuktalen under Förvaltningen arbetar tillsammans med nämnden med olika åtgärder för att nå målet Utgångspunkten var 7 % mars Delmålet var 6 % i mars 2015 för att slutligen nå målet 5 % i mars I slutet av 2015 ligger sjuktalet strax under 6 %. Samtliga chefer och arbetsledare har gjort ett gott arbete och identifierat problemen. Arbetet fortsätter under BALANSERAT STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag Hålla budget Noggrannhet vid rekrytering Budgetuppföljningar Feb-maj, aug-dec Följa Oskarshamnsmodellen 100 % 100 % 90 % 95 % Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Investeringsplan som beskriver totalkostnaden Projektets driftkalkyl Tids- och resursplaner för alla projekt, kalenderår 100 % 90 % MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Delaktiga medborgare Öppenhet, information Nöjd-inflytande-index (SCB NII )*) NII Våren 2015 God kommunal service Korta handläggnings och svarstider Fastlagda rutiner 100 % 90 % Attraktiva boenden God infrastruktur med säkra trafikmiljöer Underhålls- och investeringsbudgetarna 100 % 90 % Goda förutsättningar till försörjning Erbjuda praktikplatser, sommarjobb, sysselsättningsprojekt Antal årligen 25 st 30 st 68

70 NÄMNDREDOVISNING MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Tryggad kompetensförsörjning/- utveckling Utvecklingsplan Andel anställda med utvecklingsplan 100 % 95 % Utbildning Tillräcklig kompetens för arbetet 100 % 95 % Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nära till chefen/ tydlig chef Medarbetarenkät tekniska kontoret 100 % 98 % Tydliga roller/ struktur Medarbetarenkät tekniska kontoret 100 % 95 % Goda arbetsvillkor Bra och säker arbetsmiljö Medarbetarenkät tekniska kontoret 100 % 95 % Ökad närvaro Frisk och personalvård Sjuktal (närvaro) 95 % 94 % UTVECKLING Kommunövergripande: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Breddat näringsliv Samverkan mellan kommun och näringsliv Enkät Insikt år 2015: Nöjd-kund-index (NKI) (NKI 2013=62) NKI Attraktiv kommun God kommunal service Enkät SCB:s Medborgarundersökning, våren 2015: Bemötande o tillgänglighet (år 2010=54) *) Vatten o avlopp (år 2010=74) Gator o vägar (år 2010=53) Gc-vägar (år 2010=56) NMI NMI NMI NMI Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Biogasfordon Nyinvesteringsbudget 90% under mandatperioden *) Avser hela kommunen. 69

71 NÄMNDREDOVISNING Samhällsbyggnadsnämnd Nämndsordförande: Mathias R Karlsson Förvaltningschef: Bodil Liedberg Jönsson NÄMNDENS UPPDRAG Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för: kommunens åtaganden enligt plan- och bygglagen med undantag för den översiktliga planeringen där ansvaret ligger hos kommunstyrelsen. miljö- och hälsoskyddsarbetet livsmedelskontrollen tillsyn över försäljningen av receptfria läkemedel, tobak och folköl inom detaljhandeln dispensgivning i strandskyddsärenden kommunens mätningsverksamhet, kart- och GIS-utvecklingen bidragsgivning för bostadsanpassning. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) verkställer nämndens beslut och har ansvar för att driva verksamheten som bland annat består av: kartproduktion, mätningsteknisk service inklusive trafikmätning, GIS-utveckling, översiktsplanering och detaljplanering. SBK underhåller kommunens adress- och byggnadsregister samt lägenhetsregistret. SBK svarar för bygglovshanteringen samt utövar tillsyn under byggprocessen och vid olovliga åtgärder. Samhällsbyggnadskontoret utför även tillsyn inom miljö, hälsoskydds-, livsmedels- och kemikalieområdet. Förvaltningen handlägger ansökningar om bostadsanpassningsbidrag. Kommunens mark- och exploateringsfrågor handläggs på samhällsbyggnadskontoret. För de frågorna och för den översiktliga planeringen ligger det politiska ansvaret hos kommunstyrelsen. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Året har starkt präglats av att 38 % av personalen är nyanställd under perioden. Detta har medfört att stora delar av verksamheterna har tvingats att fokusera på kunskapsöverföring och kompetensutveckling. Avdelningschefen för Miljö- och byggavdelningen var långtidssjukskriven under årets första sju månader och avdelningen leddes av en tillförordnad avdelningschef. Verksamheten påverkades under senhösten av behovet av snabba beslut för att möta behovet av bostäder och undervisningslokaler för flyktingar. Miljö- och byggavdelningen har i huvudsak genomfört tillsynen inom miljö- och livsmedelsområdena i enlighet med den av nämnden antagna tillsynsplanen. Lantbrukstillsynen har dock prioriterats ned på grund av personalsituationen och sjukskrivningsläget. Det har hanterats något fler bygglovs- och bygganmälansärenden än som hade prognostiserats. Intäkterna för bygglovsverksamheten är därför något högre än budgeterat. 95 % av bygglovsärendena handlades inom lagstadgad tid. Typ av insats Husutstakningar Projekteringsmätningar Nybyggnadskartor Förrättningsförberedelser GIS-leveranser Bygglovskartor Bostadsanpassningsans Bygglov/ bygganmälan Miljötillsyn A/B-företag Miljötillsyn C-företag Miljötillsyn U-företag Miljötillsyn Lantbruk Hälsoskyddstillsyn Livsmedelstillsyn Folköl, tobak, läkemedel i detaljhandeln Inventering av enskilda 208 avlopp Oplanerad miljö- hälsotills Strandskydd I tabellen redovisas antalet aktiviteter för resp. år Del av planprocessen Antal planer Beslut om planuppdrag 9 3 Samråd 7 6 Granskningsprocesser 4 6 Antagna planer i Kf 7 6 Överklagandeprocesser 4 Lagakraftvunna planer 4 I tabellen redovisas hur många planer som har genomgått de olika stegen i planprocessen under 2015 Under året antogs följande planer av fullmäktige: Del av Oskarshamn 3:1 m.fl., Kulturhuset Blåbäret 11 m.fl., Big Bang Sidensvansen 4 och del av Oskarshamn 3:3, Kikeboskolan Del av Kolberga 2:1 m.fl. Udden Havslätt Ängsknarren 2 och del av Oskarshamn 3:2, Jysk Blåmesen 13 m.fl., Ica Maxi Planprogram för Inre Hamnen LOVA/ Leaderprojektet för bistånd till boende i kust- och skärgårdsområdet inom VA-området avslutades i mars månad. VA-planen är antagen av kommunfullmäktige och har sedan lyfts fram som ett gott exempel av länsstyrelsen. Mark- och exploateringsfunktionen har bl. a. förberett försäljning av kommunens mark på Mejeriplan, Kvastmossen och vid COOP. De har hjälpt OKGs underleverantörer hitta lämpliga platser för tillfälliga boendelösningar. 70

72 NÄMNDREDOVISNING VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Kommunfullmäktige har beslutat att samhällsbyggnadsnämndens myndighetsutövning ska vara taxefinansierade till minst 70 %. Målet uppnås för bygglovs- och livsmedelsverksamheterna medan Miljötillsynen har en kostnadstäckningsgrad på 66 %. Medborgare Mätning av kundnöjdhet med en egen enkät har inte införts. Förvaltningen har däremot deltagit i SKLs undersökning INSIKT. För kommande år har det beslutats att kontoret ska delta i SKLs Löpande Insikt, där man följer kundnöjdheten fortlöpande under hela året. Målen som gäller att ha god planberedskap för bostäder, handel och industri förväntas uppnås under mandatperioden. Medarbetare Samhällsbyggnadsnämnden har valt att koncentrera sig på medarbetarenkäten och har för 2015 inget mål, eftersom enkäten ska genomföras vartannat år. Detta bör ses över till kommande år. Målet till 2016 är satt till en 5 % förbättring, vilket sannolikt är ett för högt satt mål med tanke på att utfallet 2014 var relativt bra. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Skattefin verks Avd/ Vks Utfall 2015 Budget 2015 Utfall /15 SBN -1,0-0,8-0,8 21 SBK -23,6-24,8-22,1 Summa -24,5-25,6-22,9 Årets resultat 1,1 1,3 varav överföring till nästa år 0,8 0,4 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Investeringspåse 0,0-0,3-0,1 Summa 0,0-0,3-0,1 Årets resultat 0,3 0,2 varav överföring till nästa år 0,3 0,2 Utveckling I styrkortet anges att en ny översiktsplan ska antas Styrgruppen för översiktsplanen har antagit en tidplan som sträcker sig till EKONOMI Samhällsbyggnadsnämndens bokslut redovisar ett överskott om cirka 1 mkr. Intäkterna från bygglovsverksamheten blev cirka 0,4 mkr högre än budgeterat. Intäkterna för mätningsverksamheten ger ett plus om nästan 0,3 mkr medan planavgiftsintäkterna blev 0,85 mkr lägre än budgeterat. Det sammanlagda överskottet har uppstått på grund av minskade personalkostnader, när flera tjänster har varit vakanta under delar av året, i kombination med långtidssjukskrivningar och de ökade intäkterna för mätningsverksamheten och bygglovsverksamheten. Dessutom har bostadsanpassningsverksamheten genererat ett plus om 0,1 mkr. Samhällsbyggnadskontoret har tillsatt vikarier och anlitat konsulter för att så långt det har varit möjligt kompensera för sjukfrånvaro och vakanser. 71

73 NÄMNDSREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag Rätt kostnadstäckningsgrad i myndighetsutövningen Andel av kostnad som finansieras via taxa Plan, Miljö, Bygg, Livsmedel, Alkohol, Tobak 50 % av myndighetsanknuten verksamhet (=70% av myndighetsutövningen) Klarar inte målet för planverksamhet och miljötillsyn MEDBORGARE Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Delaktiga medborgare Attityd, (bemötande) Positiva svar i egen enkät Attraktiva boendeformer Goda förutsättningar till försörjning Planberedskap som klarar visionen invånare 2030 i olika miljöer, boende för alla och valfrihet på bostadsmarknaden både i stad och yttertätort Företagare får gott bemötande/ god service genom god planberedskap för verksamheter Detaljplaner för bostäder Detaljplanelagd area 65 % 2014 Ej utfört men deltog i INSIKT 500 bostäder per mandatperiod m 2 per mandatperiod Målet bör uppnås MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Goda arbetsvillkor Positivt arbetsklimat NMI i enkät 5 % förbättring till 2016 Svårt att nå pga redan ganska gott resultat Måltalet har omformulerats inför UTVECKLING Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Breddat näringsliv Attraktiv kommun Aktuell översiktsplan Beslut i Kf Aktualitetsförklarad eller ny ÖP 2016 Styrgruppen för ÖP har valt att låta arbetet löpa till

74 NÄMNDSREDOVISNING Bildningsnämnden Nämndsordförande: Magnus Larsson Förvaltningschef: Matz Ingvarsson NÄMNDENS UPPDRAG Nämnden ansvarar för all verksamhet inom förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola samt gymnasieskola inklusive vuxenutbildning med svenska för invandrare. Dessutom ansvarar nämnden för den kommunala musikskolan. I nämndens ansvar ingår också tillståndsgivning till och tillsyn av enskilt bedrivna förskolor, fritidshem samt annan pedagogisk verksamhet. Nämnden ansvarar vidare för alla kultur- och fritidskontorens verksamheter. ÅRETS HÄNDELSER Andra halvan av 2015 präglades av nya arbetsuppgifter till följd av flyktingmottagning. I juni påbörjades arbetet med att bygga upp en stödfunktion för modersmål och etablering. Arbetet har alltmer övergått till en enhet som akut hanterar det stora antalet nya barn och elever. Bland fritidskontorets underhållsarbeten och investeringsprojekt under året har fokus legat på underhåll av äldre eftersatta delar. Under sommaren slutfördes en omfattande totalrenovering av två omklädningsrum och tillhörande duschutrymmen i ishallen. I och med att Craftstadens IBK tog steget upp i innebandyns näst högsta serie har Oscarsgymnasiets sporthall anpassats till nya förbundskrav, bland annat har läktaren försetts med stolar. Byggnationen av BMX-banan i Kikebodalen har genomförts i nära samarbete med fordonsprogrammet på Oscarsgymnasiet och under våren 2016 blir det invigning. I slutet på året försågs delar av Arenans tak med solceller. Detta har varit ett gemensamt projekt med Oskarshamns Energi, där även mervärdespengar har använts. Anläggningen kommer att fungera som en referensanläggning. Projektet ligger också i linje med det arbete som pågått under många år med att energioptimera anläggningen. Den konstfrusna bandybanan på Arena Oskarshamn stängde för säsongen i början av mars och tack vare det varma vädret var konstgräsplanen spelbar redan efter två veckor. Det milda vädret på hösten ställde till det något, när det åter var dags att frysa ytan, vilket medförde en försening på nästan två veckor. Den regniga sommaren gjorde att det inte var samma besökstryck på våra badplatser, många badsugna besökare har säkerligen då valt simhallen, som periodvis haft många besökare under sommaren och de senaste årens positiva besökstrend har fortsatt att hålla i sig. Första veckan i april spelades en ishockeylandskamp i Arena Oskarshamn mellan Sverige och Norge, där både arrangör och arenaägare fick mycket beröm för evenemanget. Inom fritidsgårdarna har några stora evenemang genomförts under året. Nämnas kan Musik direkt, den årliga rugbymatchen mellan kommunens högstadieskolor och skolavslutningen. Under två sommarveckor arrangerades också årets sommarläger på Västra gård för mellan- och högstadieungdomar. Lägret lockade ett 50-tal ungdomar. I samband med årets kulturfestival i början på november genomfördes arrangemang med mängder av aktiviteter på Stadsparkens fritidsgård. Under november presenterade avdelningen resultatet på en omfattande utredning av motionsspår i Oskarshamns kommun för nämnden. Kommunstyrelsen fattade i slutet av året beslut om att Havslätts Camping ska drivas kommunalt av bildningsförvaltningen under åren parallellt med att utredning och detaljplanearbete pågår. Den årliga föreningsriksdagen i november hölls i år på Big Bang och nästan 140 föreningar från vårt fantastiska föreningsliv deltog under kvällen. De kunde de ta del av information, föreläsningar samt utdelningen av de tre stipendier inom fritidssektorn som delas ut till företrädare från föreningslivet. Inom kulturverksamheten har under 2015 satsningen på onsdagsaktiviteterna på Kulturhuset fortsatt och skapandet av den nya entrén inletts. En ny basutställning, Ögonblick i Oskarshamn, som lyfter fram bildarkivet har byggts och invigts. Utvecklingen av Fredriksbergs herrgård har påbörjats, där fokus ligger på hela Fredriksbergsområdet. Konstrundan som ägde rum i augusti visade på ett ökat antal besök med 15 %. Kulturverkstaden visade på fulla klasser inom alla uttrycksformer. Kulturnatten bytte namn och dag till Kulturfestivalen och var förlagd på en lördag. Den hade ett barn- och ungdomsfokus med deltagandekultur i centrum. Förändringen togs emot positivt från dess besökare. Året har också innehållit en dialog mellan kulturkontoret och politiken om den blivande nya biblioteksplanen. Beslut väntas under Den stora och genomgripande IKT-satsningen inom alla skolformer har påbörjats och finansieringen för tre år framåt är beslutad. De inlämnade IKTplanerna för enheterna har legat till grund för fördelning av medel och turordningen för satsningarna. Fortbildningsinsatser sker löpande för all personal. Från hösten 2016 räknar vi med att alla elever på ungdomsgymnasiet har tillgång till ett eget digitalt hjälpmedel. 73

75 NÄMNDSREDOVISNING Oskarshamns kommun har nu cirka 40 förstelärare var och en med sitt eget unika uppdrag i grundskola och gymnasium. Förstelärarsatsningen har tagit form och utvecklingsarbete under förstelärares ledning pågår. Förskolan växer och arbetet med att hitta nya lokaler och rekrytering av personal har tagit mycket tid och energi. Under våren 2016 får vi nya förskoleplatser vid Kristineäng. Arbetet har dragit ut på tiden, de köande barnen väntas inte få plats förrän i maj månad. Det finns stora problem med växande köer. Nya lokaler är också beslutade vid Kikeboskolan för de barn som flyttas från Mäster Palm, när Solbacka utökar äldreboendet. Det växande behovet av förskoleplatser beror på ökad efterfrågan från de som redan finns i Oskarshamn och från nyinflyttade. Trots utökningarna har vi behov av ytterligare platser i förskolan. Vi deltar i den statliga förskolesatsningen som ska leda till fler barngrupper med färre barn och erhåller för det ett statsbidrag. De förskollärare som deltagit i Förskolelyftet och fått ökad kunskap gällande tvåspråkighet delar med sig av sin kunskap i de allt fler mångkulturella barngrupperna. Ambitionen att förbättra samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola fortsätter, samtidigt som förskoleklassen strävar efter en egen identitet. Under året har stora statsbidragsfinansierade satsningar fortsatt och nya initierats inom grundskolan. Matematiklyftet fortsätter och lågstadiesatsningen har påbörjats. Syftet med lågstadiesatsningen är att öka personaltätheten. Lärarna som deltar i Läslyftet är mycket nöjda. Satsningen på Tekniklyftet fortsätter. Skolorna deltar med fyra olika grupper. Avtalet och samarbetet med Räddningstjänsten innebär att många medarbetare ökar sina kunskaper gällande brandskydd. Arbetsmiljöverket har gjort tillsyn av arbetsmiljön under Dessa tillsyner innebär bland annat att vi ser över rutiner för tillbud och olyckor, hur vi arbetar med riskbedömningar, buller och eventuella hörselundersökningar samt skolledares arbetsmiljö. Skolinspektionen har gjort en övergripande tillsyn samt fördjupad tillsyn på fem skolor. Besluten innebar att förskolan, fritidshemmen samt särskolan lämnades utan anmärkning. Rekryteringsarbetet i förskola och skola har varit intensivt inför terminsstarterna och kompetensförsörjningen framåt är en mycket stor utmaning. Fritidhemmens kvalitetsutveckling stöds av processledare eller chefer på de respektive fritidshemmen. Flera fritidshem strävar efter att förbättra samarbetsformerna mellan de olika verksamheterna förskoleklass, fritidshem och grundskola. Fritidshemmen och förskoleklasserna arbetar kontinuerligt med kollegialt lärande i sitt systematiska kvalitetsarbete. Från skolområdet Oscars kan följande aktiviteter nämnas. Sedan januari 2015 har det tidigare kommunala informationsansvaret övergått till ett kommunalt aktivitetsansvar för ungdomar upp till 20 år. Detta aktivitetsansvar omfattar ungdomar som inte studerar på ett nationellt gymnasieprogram eller som inte har avslutat sina studier på ett nationellt gymnasieprogram. Vi har under året haft kontakt med 18 ungdomar som varken arbetat eller studerat. Det finns ytterligare fyra stycken som inte har gått att nå och två som varit på behandlingshem eller annan institution. Totalt 24 stycken som inte arbetar eller studerar. Vi har arbetat förebyggande genom att under vårterminen delta i SIP-möten runt ungdomar i åk 9 som riskerat att bli hemmasittare. Aktivitetsansvaret har inte åtföljts av någon egen budget. Sökta och beviljade bidrag från samordningsförbundet har gjort det möjligt att finansiera cykelprojekt mm, men detta bidrag tar slut En temadag inom entreprenörskap - Innovation Camp för yrkesprogrammen har arrangerats. Eleverna fick i smågrupper jobba med case och sedan komma med förslag på lösning till dessa case. En engagerande och bra dag. Även i år var Oscarsgymnasiet mycket väl representerat när det gäller UF-företag i länet. Skolan blev återigen utsedd till länets UF-skola. En lärare på skolan fick också hederstiteln diplomerad UF-lärare. Det var många som passed på att besöka vår skola, när det var öppet hus i november. Elevhälsan har under året reviderat rutinerna för ansökan till och fördelning av tilläggsbelopp för att stämma överens med lagstiftning och en ny resursfördelningsmodell. Skolinspektionens föreläggande om tillgänglighet samt tydligare hälsofrämjande och förebyggande arbete åtgärdas när den nya sammanhållna elevhälsan skapas Årets sista beslut blev att förvaltningen övergår till en renodlad verksamhetsorganisation under Det innebär att elevhälsa, förskola och grundskola blir tre verksamheter med hela kommunen som verksamhetsområde. Ekonomiskt utfall Drift Bildningsnämndens resultat 2015 visar ett överskott om 5,0 mkr, varav 0,9 mkr utgör kapitalkostnadsöverskott. Redovisat resultat före kapitalkostnader uppgår därmed till 4,1 mkr, vilket motsvara 0,7 % av omsättningen. Bildningsnämnden redovisar 74

76 NÄMNDSREDOVISNING således ett mindre överskott och ett effektivt resursutnyttjande. Blå Jungfruns skolområde visar ett överskott om 2,8 mkr, motsvarande 2,0 % av omsättningen, som härleds av att skolområdet har fått ett betydligt större antal barn/ elever än budgeterat, främst inom förskolan och fritidshemmen. Området har fram till december fått 6,1 mkr i högre elevpengsutbetalning än budgeterat. Av dessa medel återstår 2,5 mkr. Största anledningen till det kvarvarande överskott är svårigheten att rekrytera utbildade pedagoger, då främst inom förskolan och fritidshemmen. Enegatans skolområde visar ett överskott om 1,6 mkr, motsvarande 1,6 % av omsättningen, som till största del härleds av färre tjänster än planerat inom ledning och administrationen. Döderhults skolområde redovisar ett mindre underskott om -0,4 mkr, motsvarande -0,3 % av omsättningen, vilket härleds av högre personalkostnader för de nyanlända i Fårbo och Figeholm som anlände under hösten. Skolområde Oscars visar ett mindre överskott om 0,2 mkr, motsvarande 0,2 %. Inom Oscars skolområde visar gymnasiet och gymnasiesärskolan ett underskott om -1,0 mkr, Musikskolan ett överskott om 0,1 mkr samt Vuxenutbildningen ett överskott om 1,2 mkr. Gymnasiets underskott härleds till största av kostnader kopplat till kostnader för de nyanlända under hösten. Vuxenutbildningens överskott härleds till stor del av effektiviseringar som samläsning med gymnasiet samt av ökade intäkter av externa medel. Fritid redovisar ett överskott om 0,5 mkr motsvarande 1,4 % av omsättningen, vilket till största del härleds av högre intäkter på Arena Oskarshamn Bad & Gym, då många besökare besökte simhallen under den milda decembermånaden. Inom verksamheten fritidsgårdar finns ett överskott som beror på att en utökning av en tjänst som fanns budgeterad på helår tillsattes först under hösten. Kultur redovisar ett överskott om 0,5 mkr motsvarande 2,1 % av omsättningen, vilket härleds till högre intäkter i form av ökade besökssiffror på museer och Xperiment samt föräldraledigheter och sjukskrivningar i personalgruppen som inte kunnat ersättas fullt ut. Central förvaltning redovisar ett underskott om -1,2 mkr, motsvarande -3,7 % av omsättningen. Underskottet härleds av högre kostnader än budgeterat av elevpengen, om 5 mkr, då antalet barn och elever ökat kraftigt jämfört med prognosen. Den kraftiga ökningen härleds av ökad inflyttning till kommunen och ett ökat mottagande av nyanlända. Underskotten för de högre barnvolymerna återfinns främst inom förskolan, vilket om -2,5 mkr och inom grundskolan om -1,3 mkr. Investering Investeringsbudgeten 2015 uppgår till 7,8 mkr. De totala investeringarna under året uppgår till 5,0 mkr, vilket innebär ett överskott mot budget om 2,7 mkr. Överskottet härleds till största del av investeringsprojektet IT-utrustning, om 1,5 mkr, som inte kunnat användas på grund av att Oskarshamns kommun gjort en förändrad modell, där datorer inte ska köpas av förvaltningarna utan istället köps av IT-avdelningen och att förvaltningarna sedan betalar hyra till IT-avdelningen. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) UtfMll 2015 Budget 2015 UtfMll 2014 Skattefin verks Ansvar Central förvaltning -33,2-32,8-55,1 Blå Jungfrun -141,5-144,2-139,9 Enegatan -103,4-105,0-102,0 Döderhult -132,5-132,1-128,7 Oscars -110,3-110,1-108,5 Kultur -26,2-27,1-27,2 Fritid -46,3-47,0-45,5 SummM -593,4-598,4-606,8 Årets resultmt 5,0 vmrmv överföring till nästm år 3,1 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) UtfMll 2015 Budget 2015 Avv 2015 Skattefin verks Investeringspåse -5,0-7,8 2,7 Summa -5,0-7,8 2,7 Årets resultmt 2,7 varav överföring till nästa år 2,7 Vidtagna åtgärder Då nämnden redovisar överskott har behov inte förelegat att vidta några åtgärder. VERKSAMHETSMÅL Detta mättillfälle är det sista för verksamhetsmålen som varit gällande fram till och med Inför 2016 finns delvis nya mål antagna. Ekonomi Bildningsnämnden är en resultatenhet. Med ekonomi i balans menas att nämnden ska hålla sig inom budgetramarna som är beräknade utifrån det kommunövergripande målet. Mätning görs årligen av närmast föregående tvåårsperiod i samband med årsbokslut. 75

77 NÄMNDSREDOVISNING Medborgare Ett rikt föreningsliv spritt i hela kommunen Vid uppföljningen i augusti 2015 fanns det 158 föreningar som fick kommunalt föreningsstöd från antingen kultur- eller fritidskontoret var antalet föreningar som fick kommunalt föreningsstöd 158, vilket innebär att nivån är bibehållen. Elevers delaktighet i utarbetandet av plan för skolans yttre och inre miljö Uppnått sedan tidigare. Elevers delaktighet via elevråd/ elevkår. I LUPP-enkäten 2015 svarade 81,7 % av eleverna i årskurs 8 att personalen helt, till stor del eller till viss del lyssnade på och tog dem på allvar. I årskurs 2 på gymnasiet svarade 63,1 % av eleverna att personalen helt, till stor del eller till viss del lyssnade på och tog dem på allvar. Vid enkätundersökningen 2011 svarade 82,7 procent av eleverna på gymnasiet att de upplevde sig delaktiga har siffran stigit till 91,5 procent. Enkätundersökningen svarar inte exakt på den fråga som ställs i verksamhetsmålen. I övriga skolformer är tendensen densamma, delaktigheten ökar men inte alltid via elevråd/ elevkår. Medarbetare Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats I årets medarbetarenkät svarade 71,4 % att de, helt eller till stor del, hade möjlighet att påverka sin arbetssituation. Det är en ökning med cirka 7 procentenheter, men når inte upp till full måluppfyllelse. Utveckling Mötesplatser och verksamheter som ur ett besökarperspektiv fokuserar på kvalité och hög tillgänglighet Fritidskontoret genomför årligen två besökarenkäter, en i juli månad och en i december månad. Enkäterna genomförs på simhallen och på de tre fritidsgårdarna. Besökarna har möjlighet att svara på tre frågor; uppfyllde besöket dina förväntningar? vad tycker du om öppettiderna? och hur upplevde du personalens bemötande? Nyckeltalet i detta mål är andel nöjda besökare vilket alltså är den frågan som är kopplat till målet. Besökarenkäten som genomförts på fritidsgårdarna visar att 97,2 % av de svarande upplevde att de är nöjda med sitt besök. 80,5 % uppgav att öppettiderna var bra eller mycket bra. 95,1 % av de svarande upplevde att personalens bemötande var bra eller mycket bra. Enkätsvaren visar att det är fler som är missnöjda med öppettiderna på kvartersgårdarna Kristineberg och Rödsle, vilka också har öppet färre kvällar än Stadsparkens fritidsgård. Besökarenkäterna som genomfördes i simhallen visar att 98,7 % av de besökande upplevde att de var nöjda med sitt besök, 90,9 % av de svarande uppgav att öppettiderna var bra eller mycket bra. 99,3 % av de svarande uppgav att personalens bemötande var bra eller mycket bra. Kulturen når måltalet 80 %. Mätningen görs i kulturhuset och frågorna berör nöjdhet av besök med ett resultat på 98 % nöjda besökare, öppettider, med ett resultat på 93 % som menar att de är nöjda med kulturhusets öppethållande och bemötande med ett resultat på 98 % som menar att de fått ett bra bemötande. Statistiskt visar Kulturhuset också på ett ökat antal besök jämfört med både 2013 och 2014 på alla verksamheter. Sammanfattningsvis visar svaren ett fortsatt bra utfall från besökarenkäterna. För verksamheterna är detta viktiga fokusfrågor som kontinuerligt diskuteras. Besökarperspektivet med bra bemötande och god service är viktigt i vårt mål att ha 100 % nöjda besökare. Skolan ska generera goda kunskaper Statistik från Oscars skolområde visar att en högre andel av de satta betygen 2015 nådde betygsnivå E eller högre än De högskoleförberedande programmen når nästan upp till 98 %. Yrkesprogrammen ökar markant och når nästan upp till 94 % (88 % föregående år). Statistiken för vuxenutbildningen visar på ökad andel betyg som når lägst nivån E och minskad andel avhopp. Grundskolans resultat visar att 74,7 % av eleverna når det som beskrivs som nyckeltal i verksamhetsmålet. Det är en något lägre siffra än En väl fungerande innovativ och flexibel musikskola. Ingen utökad ram har tillförts musikskolan och därför har det inte funnits möjlighet att anställa de ytterligare lärare som krävs för att kunna nå målet. Ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse En handlingsplan för hur tekniken ska bli ett pedagogiskt redskap är framtagen och beslutad av nämnden. Under 2015 har finansieringen beslutats och arbetet med genomförandet av planen har fortsatt. De första skolorna och klasserna har fått tillgång till digitala verktyg enligt planerna. 76

78 NÄMNDSREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomi i balans Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetramen under en tvåårsperiod Årligen i samband med årsbokslut Max 100 % MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall Delaktiga medborgare Ett rikt föreningsliv spritt i hela kommunen Antal bidragsberättigade föreningar i Oskarshamns kommun Årligen i augusti Bibehåll en nivå Elevernas delaktighet i utarbetandet av plan för skolans yttre och inre miljö Antal grundskolor där eleverna varit delaktiga vid framtagande av plan för förbättring av skolans miljö med därtill avsatta medel Årligen i samband med investeringsbudget 100 % Elevers delaktighet via elevråd/ elevkår Andel elever som upplever att personal och skolledning lyssnar på och tar tillvara elevrådets/ elevkårens synpunkter. Vartannat år i kvalitetsenkät 80 % MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall Tydligt och utvecklande samt aktivt medarbetarskap Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats Andel medarbetare som upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats. Årligen i medar betar enkäten 90 % Målupp fyllelse UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall 77

79 NÄMNDSREDOVISNING Attraktiv kommun Mötesplatser och verksamheter som ur ett besökarperspektiv fokuserar på kvalité och hög tillgänglighet Andel nöjda besökare En vecka i juli och en vecka i december 80 % Skolan skall generera goda kunskaper. Andel elever som skall uppnå minst betyget G/E i samtliga undervisningsämnen/ kurser. Årligen den 30/6 100 % En väl fungerande, innovativ och flexibel musikskola. Andel elever som efter ansökan inom ett år blivit erbjudna plats i den kommunala musikskolan.* Årligen den 15/ % Ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse. Handlingsplan som beskriver investerings-, drifts- och kompetensbehov för ny teknik som bidrar till högre måluppfyllelse * Under förutsättning att den kommunala musikskolan får en utökad ram som ger möjlighet att anställa de ytterligare lärare som krävs. 78

80 NÄMNDREDOVISNING Socialnämnden Nämndsordförande: Andreas Erlandsson Förvaltningschef: Elisabeth Larsson NÄMNDENS UPPDRAG Socialnämnden har ansvar för kommunens samlade socialtjänst som omfattar äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, hälso- och sjukvård samt individoch familjeomsorg. Socialnämnden ska på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktivt deltagande i samhällslivet, självbestämmande och integritet. Uppdraget är att ta vara på den enskildes resurser och riktar sig till personer som av olika anledningar inte klarar sin vardag utan extra insatser. Arbetet bygger på enskilda möten med människor och en stor del av verksamheten pågår dygnet runt, alla årets dagar. Samarbete med flera olika intressenter som landstinget, intresseorganisationer och anhörigföreningar är viktigt. Arbetet regleras av lagar och förordningar. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Socialnämnden har framgångsrikt arbetat med att minska förvaltningens kostnader, främst inom äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta samtidigt som övriga områden har sett till att hålla sina ramar. Tack vare engagerade medarbetare och hårt arbete ligger tidsplanen för förändringsarbetet i fas och ska vara avslutat inför budget Det har varit och är fortfarande stora förändringar för förvaltningens medarbetare. Tydligt, starkt och verksamhetsnära ledarskap är ett måste i förändringsarbetet, liksom samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Förvaltningen har under året arbetat med att implementera kommunens samverkansavtal i verksamheterna och samtidigt haft fokus på bemötande och möten, där en utbildning genomfördes hösten 2015 för all personal med hjälp av interaktiv teater. Det sammantagna resultatet av deltagarnas reflektioner har resulterat i en gemensam arbetsbok att använda kopplat till samverkansavtalet i den egna personalgruppen. I arbetet med att öka hälsotalet har en HR-specialist anställts. Syftet är att aktivt arbeta med rehabiliteringskedjan, stötta chefer och medarbetare i processen genom enkla, bra och hållbara metoder. Äldreomsorg (ÄO) Värdegrundsarbetet har fortsatt tillsammans med alla medarbetare. Äldreomsorgen har aktivt arbetat med att tydliggöra och utbilda medarbetare inom social dokumentation. Ansvarsfördelningen är tydlig i organisationen och enhetschefen är ansvarig för att driva och stödja personalen i dokumentationsarbetet. Enhetschefen ska se till att alla medarbetare gör en genomförandeplan för de personer de är kontaktman för. Samverkansutbildning har påbörjats genom arbetsmaterialet FAS-arbetsliv. Arbetet har påbörjats för en certifiering inom Vård- och omsorgscollege för regionen Kalmar län, ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som arbetar för att öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Eleverna får en modern och attraktiv utbildning och den kompetens de behöver för att få arbete. Redan anställda medarbetare får utveckling i sitt arbete. Certifieringen till VO-College är en kvalitetsstämpel för verksamheterna har varit ett år med planering och genomförande av besparingar för att minska driftkostnaderna inom äldreomsorgen. Målet är att få en effektiv verksamhet med god kvalitet. Det är fortfarande höga siffror, när det gäller sjukfrånvaron och i vissa grupper svårt med bemanning och övertid för ordinarie personal. Omsorgen om funktionsnedsatta (OF) Förändrings- och utvecklingsarbetet inom OF har pågått hela året. De flesta förändringarna genomfördes under september- oktober, varför effekterna kommer under Det är dyrt för en kommun att driva personlig assistans och budgetramen har inte varit tillräcklig under flera år. Verksamheten är svår att planera och många ärenden medför höga kostnader även för sjuklöner och ob-ersättning. Ett övervägande om utökad budgetram för den personliga assistansen behöver göras. Under mars och september genomfördes resursmätning i alla särskilda boenden, daglig verksamhet, sysselsättning och korttidsboende. Resultatet av dessa ligger till grund för personalbudgeten Under året har OF fått stimulanspengar för projektet Psykisk ohälsa och även för projektet Våld i nära relationer, där arbetet påbörjats under hösten. Individ- och familjeomsorg (IFO) Det finns en hög ekonomisk medvetenhet inom verksamheten och målet budget i balans är väl uppfyllt. Individ- och familjeomsorgens arbete i Oskarshamn bygger på att människor i så hög grad som möjligt ska kunna erbjudas råd och stöd via service. Under en tid har IVO ifrågasatt detta arbetssätt och krävt att de individuellt anpassade insatserna ska föregås av utredning, bedömning och beslut. Socialnämnden har överklagat IVOs beslut. Verksamheten för ensamkommande barn har påverkats starkt av det ökade antalet flyktingar. Under senare delen av året har verksamheten helt förändrats och utökats kraftigt. Tillfälliga HVB-hem har startats och mycket personal har rekryterats. Det har inneburit påfrestningar på den övriga verksamheten inom IFO. Socialnämnden har beslutat att från 2016 inrätta ett nytt område, Etablering, som kommer att i huvudsak ansvara för verksamheten kring ensamkommande barn. Socialbyrån Barn & Familj har en fortsatt hög arbetsbelastning samtidigt som det funnits svårigheter att rekrytera personal. Arbetsbelastningen påverkas precis som i övriga landet av en generell ökning av ärenden men också av det ökade antalet ärenden kopplat till asylboende i kommunen. Vissa omstruktureringar inom området planeras liksom en förstärkning på ledarsidan. 79

81 NÄMNDREDOVISNING Missbruk & Beroendes största utmaning under 2015 har varit att ta del av och implementera de nationella riktlinjerna för missbruk samt utveckla kartläggningsoch utredningsmetoder gällande Våld i Nära Relationer. Arbetsbelastningen har ökat liksom antalet pågående utredningar. Socialsekreterare har slutat och det har varit svårt att rekrytera nya. Ny introduktionsplan kommer fastställas och arbete har påbörjats kring hur organisationen rekryterar och behåller personal. Hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) Förvaltningen har under flera år arbetat för att öka antalet specialistutbildade sjuksköterskor. Målet är att hälften av sjuksköterskorna ska vara specialistutbildade. Bristen på sjuksköterskor yttrar sig i Oskarshamn främst i brist på vikarier. Flera projekt och utbildningar under året har syftat till att öka kompetensen hos baspersonalen som palliativ vård, demensvård och inkontinensvård. Landstinget och kommunerna i länet har under 2015 vidareutvecklat samverkansformerna för att ge bättre vård och då främst till gruppen sköra äldre. Hälso- och sjukvården omfattar inte bara den vård som legitimerad personal utför. Baspersonalen är ett viktigt komplement och utför omfattande vårdinsatser på instruktion och delegering av legitimerad personal. Det reviderade hemsjukvårdsavtalet innebär att ansvaret överförs från landstingets vuxenhabilitering till Rehabenheten i kommunen. Även inom psykiatrin förväntas ökat antal patienter överföras till Hemsjukvården. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Skattefin verks Avd 450 Obetingade Besparingar 0,0 0,9 0,0 451 Integration 1,6 0,0 0,0 452 IFO -55,3-57,2-52,6 453 ÄHO -422,2-429,4-418,9 454 Personlig Assistans -24,6-21,0-23,3 457 Adm -11,3-12,6-12,3 459 Ek bistånd -15,6-16,0-15,4 Summa -527,4-535,3-522,5 Årets resultat 7,8 0,0-1,2 varav överföring till nästa år 0,0-0,9 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Skattefin verks Investeringspåse 0,0-0,7-0,6 Summa 0,0-0,7-0,6 Årets resultat 0,7 0,2 varav överföring till nästa år 0,7 0,2 80 Ekonomiskt utfall Socialförvaltningen har under 2015 fortsatt med det besparings- och förändringsarbete som påbörjats. Fokus har under året framför allt legat på att hamna inom ramen för de verksamheterna, där förändringarna genomförts. Under året har också en del verksamheter genomfört förändrings- och besparningsåtgärder som har gett positiv effekt, men som förväntas ge full effekt först under nästkommande år. Arbetet fortskrider enligt plan. Under året har förvaltningen fortsatt att jobba med en ökad kostnadsmedvetenhet och kontinuerliga uppföljningar, samt en utveckling av dessa. Totalt gör förvaltningen ett överskott på personalbudgeten motsvarande 2,0 mkr, vilket är en effekt av det besparingsarbete som gjorts. Förvaltningen har i övrigt haft höga kostnader, samtidigt som mer intäkter än budgeterat har erhållits. Det består bland annat av återsökt moms sedan tidigare år som påverkat resultatet positivt motsvarande 3 mkr. Utbetalningarna avseende ekonomiskt bistånd har minskat till 13,9 mkr, medan utbetalningar till flyktingar under etablering har ökat nettokostnaderna till 1,7 mkr. De obetingade besparingarna består av resultatöverföringen från IFO. Individ- och Familjeomsorgen visar ett överskott på 1,9 mkr. Överskottet beror bland annat på att en del av verksamheterna under året har varit underbemannade. Detta pga. svårigheter att rekrytera socionomer, samt flera långtidssjukskrivningar, där vikarier inte tillsatts. Det genererar ett överskott i verksamheterna, samtidigt är det en riskfaktor som på sikt kan medföra ökade kostnader i form av externa utrednings- och behandlingsinsatser. Andra faktorer som påverkar är det framgångsrika arbetet med hög ekonomisk medvetenhet och delaktighet, samt ett varierat utbud av egna insatser och arbete med hemmaplanslösningar. Även kostnaden för det ordinarie ekonomiska biståndet har minskat ytterligare 2015 jämfört med föregående år. Dock har kostnader för ekonomsikt bistånd till flykting under etablering ökat kraftigt, vilket påverkar negativt. OF & Personlig Assistans. Området gör ett underskott på -7,6 mkr. Det beror främst på ett underskott i personalbudgeten motsvarande -5,1 mkr. Av det utgör personlig assistans den största delen, som har haft högre kostnader än budgeterat på ärenden som innefattar jour. Det har haft en mycket stor påverkan på områdets kostnader. Området har under året verkställt de besparings- och förändringsåtgärder som tagits fram. Det har gett viss positiv effekt under året, men beräknas ge full effekt först under nästkommande år. Några enheter har under året också haft en mycket hög sjukfrånvaro, därmed höga vikariekostnader samt mycket övertid. ÄO visar ett positivt resultat på 10,7 mkr. Det positiva resultatet är en effekt på genomförda uppsägningar och det spar- och effektiviseringsarbete som har genomförts inom organisationen. Varför området visar på ett så pass stort överskott beror på att besparingsåtgärderna är genomförda utan att ramen har sänkts,

82 NÄMNDREDOVISNING vilket planerats att genomföras 2017 och Förändringsarbetet har dock skett i varierande takt och några verksamheter har fortfarande ett stort arbete framför sig. Under året har området arbetat med att skapa en effektiv verksamhet med god kvalité. Inom äldreomsorgen har det skett en ökning vad det gäller sjukfrånvaron, vilket påverkat vikarie- och övertidskostnader negativt. HSE visar ett positivt resultat på 0,4 mkr exklusive semesterlöneskulden. Personalbudgeten redovisar totalt ett överskott på 1,8 mkr. Inför 2015 ökades personalbudgeten för sjuksköterskor med 1,6 mkr för att verkställa socialnämndens antagna handlingsplan för olika projekt under Samtidigt budgeterades intäkter med motsvarande belopp för erhållna statliga prestationsersättningar. Brist på sjuksköterskevikarier och uppkomna vakanser under året har medfört att delar av handlingsplanen inte kunnat verkställas under året utan överförs till Även personalbudgeten för rehabenheten redovisar ett överskott. Främst beroende på brist på vikarier för uppkomna vakanser. Hjälpmedelsbudgeten överskrids med över 1 mkr av flera anledningar. Flera elrullstolar har fått bytas ut och kassering av äldre hjälpmedel sedan övertagandet från landstinget har medfört nyinköp. Personalbrist har medfört att aktiv rehabilitering i hemmet inte kunnat erbjudas i full omfattning. ADM har visar ett positivt resultat på 1,3 mkr. Det beror främst på ett överskott i budgeten avseende övriga kostnader. Investeringspåsen. Socialnämndens arbetsutskott beslutade att förvaltningens investeringspåse 2015 skulle användas till investeringar i IT-teknik och inventarier. Förvaltningen har tagit fram en plan för detta under året, men inte kunnat investera i den takt som beräknat. Budgeten uppgår till 0,7 mkr och hela beloppet äskas överföras till budget 2016, för att kunna genomföra den satsningen på IT-teknik och inventarier som beslutats. VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Arbetet för att nå budget i balans har varit framgångsrikt inom främst äldreomsorgen, som har genomfört många förändringar inom både hemtjänst och särskilt boende. De rutiner för ekonomiuppföljning som tagits fram har förfinats och ekonomiansvariga i förvaltningen har arbetat aktivt med att minska kostnaderna. Precis som föregående år har delaktighet och information varit grundläggande för arbetet, liksom månatliga dialoger mellan områdeschefer och förvaltningsekonom kring verksamheternas resultat. Ett så stort förändringsarbete hade inte varit möjligt utan alla medarbetares engagemang och vilja att bidra till förändring. Förvaltningen följer den upprättade planen för att klara av kommande ramminskningar. Qlikview är det ekonomi- och analyssystem som används inom förvaltningen. Det är nu ett övergripande verktyg som kan kopplas till verksamhetsmål och balanserade styrkort. Medborgare Socialnämnden ska ge en god kommunal service som är kundorienterad och inte styrd av befintlig organisation. Medborgare ska få den hjälp och stöd de behöver utifrån gällande lagar och beslut. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att utveckla uppföljning av kvalitet riktat till olika målgrupper. Individ och familjeomsorg har under 2015 genomfört brukarundersökning på alla enheter inom IFO, där samtliga brukare har erbjudits att delta för att svara på frågor om verksamhetens kvalitet, möjlighet till delaktighet samt bemötande. Resultatet är övervägande gott och visar på en nöjdhetsgrad på cirka 80 %, vilket innebär att årets mål är uppnått inom området. Under hösten genomfördes en stor satsning med kring möten och bemötande. I arbetet har kommunens värdegrund och förvaltningens värdeord respekt, öppenhet, tydlighet och tillit varit grunden i det återkommande temat Socialförvaltningen sätter fokus på vardagsmöten. Medarbetare I jämförelse med andra kommuner har socialförvaltningen få chefer i förhållande till antal medarbetare och i ett långsiktigt perspektiv måste en förändring ske för att nå ett verksamhetsnära ledarskap. Målet är att förvaltningen ska ha anställda med rätt kompetens med möjlighet till utveckling och karriär. I det förändringsarbete som genomförts har det blivit tydligt att kompetensen inom flera verksamheter behöver förändras. Det arbetet har påbörjats under året och för första gången på många år har både OF och ÄO kunnat rekrytera ny kompetens externt. En förutsättning för delaktighet och inflytande är en bra samverkan på alla plan i förvaltningen. Arbete med att implementera samverkansavtalet och få till bra möten i samverkanssystemet har varit en viktig fråga under året. Grunden till en temperaturmätning av arbetsmiljön har arbetats fram för att användas under Kompetensutvecklingsplaner har tagits fram till samtliga områden för perioden Utveckling Förvaltningen har sedan tidigare påbörjat arbetet med en långsiktig plan inom boende, för äldre, funktionsnedsatta och för ensamkommande barn. Projektering av äldreboende i Solbacka projekteras under Det arbete som påbörjades våren 2015 inom IFO med att hitta en långsiktig boendekedja för ensamkommande flyktingbarn från asylboendet till eget boende har inte kunnat fullföljas under året. Anledningen är det kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn och höstens intensiva arbete med att hitta tillfälliga boenden och personal för de barn som kommer. Förhoppningen är att det arbetet ska kunna fortsätta under våren I omsorgen om funktionsnedsattas förändringsarbete ingår att planera boenden för nya målgrupper. Det arbetet har påbörjats under 2015 och fortsätter under

83 NÄMNDREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord MEDBORGARE Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall God kommunal service Ett varierat utbud som möter aktuella Egen utvecklad uppföljning >=80 % N/A behov bland SF:s målgrupp mot målgrupper EKONOMI God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Budget i balans Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetram 100 % 100 % Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Kompetensutveckla personalen för 100 % N/A framtida behov och krav Goda arbetsvillkor Tillgång till chefer, dvs. antalet medarbetare till en chef skall begränsas. Anställda med kompetens och möjlighet till utveckling/ karriär. Höja status på arbetet genom att prata om det godabra på jobbet. Fortbildningsplan för varje verksamhetsområde Nöjd medarbetarindex UTVECKLING Ökad tillväxt >75 % N/A Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun Planera för framtidens behov inom alla socialnämndens ansvarsområde. Ta fram en utvecklingsplan med en tidshorisont på 15år 100 % N/A 82

84 NÄMNDREDOVISNING Valnämnd Ordförande: Eva-Lena Karlsson NÄMNDENS UPPDRAG Valnämnden, som består av 5 ledamöter och 5 ersättare, ansvarar för genomförandet av allmänna val och val till Europaparlamentet inom Oskarshamns kommun. Allmänna val sker vart fjärde år och EUval vart femte år. Valnämnden får även träda i funktion vid förekommande folkomröstningar. ÅRETS HÄNDELSER Föregående år var ett så kallat supervalår, både Europaparlamentsval och nationella allmänna val samma år, ett så kallat supervalår. Det extra utlysta nationella valet blev med decemberöverenskommelsen 2014 inte aktuellt. EKONOMISK REDOVISNING Valnämndens resultat för 2015 blev ett överskott på cirka 0,3 mkr. En förklaring till det är att i budgeterat belopp för 2015 fanns medel avsatta för ett extra nationellt val, vilket inte genomfördes. Antställda: Årsarbetare: EKONOMI Driftbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 A 78 Intäkter 0,0 0,0 Kostnader 0,0-0,3-0,3 Summa 0,0-0,3-0,3 Årets resultat 0,3 0,5 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Investeringspåse 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 83

85 NÄMNDREDOVISNING Förtroendevalda revisorer Ordförande: Klaus Leidecker KOMMUNENS REVISORER Kommunens revisorer är Klaus Leidecker, Åke Sehammar, Johnny Mauritz, Karl-Gunnar Karlsson och Mats Rosén. De är också valda som lekmannarevisorer i de kommunala bolagen. Som sakkunnigt biträde anlitas PwC. UPPDRAG Revisionens uppgifter, omfattning och inriktning anges i kommunallag och revisionsreglemente. Av kap 9 9 kommunallagen framgår att revisorerna granskar, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisionen prövar: om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt om räkenskaperna är rättvisande om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig Revisionen bedrivs i enlighet med: Reglemente för Oskarshamns kommuns revisorer Strategi för revisionen i Oskarshamns kommun God revisionssed i kommunal verksamhet Gällande praxis inom området Lekmannarevision i de kommunala bolagen enligt kommunallagens intentioner Enligt kommunallagen ska de förtroendevalda revisorerna biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs. De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. Följande revisionsrapporter har avlämnats under året: Granskning av materiella anläggningstillgångar Granskning av hemtjänsten Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Granskning av sponsring och marknadsföring Granskning av IT-säkerhet Granskning av lönehantering Granskning av delårsrapport Granskning årsrapport EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 A 72 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -1,0-1,0-1,0 Summa -1,0-1,0-1,0 Årets resultat 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Investeringspåse 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Det har genomförts övergripande granskningar av ansvarstagandet, som innebär intervjuer med representanter för kommunstyrelsen och nämnderna i kommunen. Revisorerna har vid ett flertal tillfällen träffat företrädare för de kommunala bolagen. 84

86 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernens bolag och stiftelser Oskarhamns kommun Se under avsnittet om kommunen. Byggebo i Oskarhamn AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 195,7 187,7 184,9 Resultat efter finansiella poster 23,6 7,6-9,84 Balansomslutning 1352,2 ###### 1 387,0 Eget kapital 171,6 148,0 140,4 Soliditet (%) 12,7 10,3 9,9 Investeringar 14,3 27,1 18,1 Anställda (antal) Verksamhetsområde Byggebo i Oskarshamn AB är ett bostadsföretag som i sin helhet ägs av Oskarshamns kommun. Årets ekonomiska resultat Nettoomsättningen uppgick 2015 till 195, 7 mkr (187,7). Nettoomsättningen ökar jämfört med föregående år och beror i huvudsak på övriga rörelseintäkter. Vid årets slut fanns det 3 (2) omgående lediga lägenheter. (Jämförelse med föregående år har rensats från sålda fastigheter.) Fastighetskostnaderna uppgår till 133,9 (133,0) mkr. Den främsta orsaken till att fastighetskostnaderna ökar är av- och nedskrivningar Centrala administrations- och försäljningskostnaderna uppgår till 12,4 (11, 1) mkr. Ökningen är i huvudsak kopplad till personal- och datakostnader. Finansiella poster, ränteintäkter och räntekostnader tillsammans, är lägre och uppgår till 25,8 (36,0) mkr. Likvida medel uppgick till 72,0 (66,4) mkr, därtill tillkommer outnyttjad checkräkningskredit om 50,0 (50,0) mkr. Inga nya lån har upptagits under 2015 (40,0 mkr) däremot har 110,6 (0,4) mkr amorterats av på låneskulden. Låneskulden uppgår till 1 136,0 (1 246,6) mkr per Antalet lån uppgår till 11 (11) stycken och den genomsnittliga kapitalbindningstiden är, efter senaste lösen av lån , 3,4 år (4,6). Medelräntan för 2015 uppgår till 2,15 % (2,77 % ). Årets händelser Landstinget i Kalmar län flyttade in i Kristinebergs hälsocentral i juni Projektet har pågått sedan Totalt har 47 mkr aktiverats i balansräkningen avseende Kristinebergs hälsocentral, i enlighet med K3 regelverket. Byggebo:s samtliga fastigheter i Kristdala, Påskallavik samt fastigheten Saltsjöbad 5 såldes med tillträde per Köpare till fastigheterna i Påskallavik och Saltsjöbad 5 är Kuststaden Bostäder AB. Köpare till fastigheterna i Kristdala är Kristdala Hem AB. Båda köparna är lokalt förankrade. Total köpeskilling för sålda fastigheter är 75 mkr. Kommande händelser Bolaget har en uppskjuten skatteskuld om 27,2 (34,6) mkr Skatteskulden har inte bokats upp eftersom det också finns en uppskjuten skattefordran om 107,5 (111,7) mkr Oskarshamn Energi AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 224,8 220,2 245,82 Resultat efter finansiella poster 34,8 39,9 45,2 Balansomslutning 630,2 545,6 409,0 Eget kapital 288,1 275,3 257,38 Soliditet (%) Investeringar 55,6 181,4 57,201 Anställda (antal) Verksamhetsområde Oskarshamn Energi är en energikoncern med kompletta leveranser av el, värme och datakommunikation med tillhörande tjänster och entreprenader. Det geografiska området är huvudsakligen Oskarshamnsregionen. Oskarshamn Energi är miljöcertifierad enligt ISO Årets ekonomiska resultat Koncernens nettoomsättning uppgick 2015 till 225 mkr, vilket är en ökning med 5 mkr eller 2,1 % jämfört med Den ökade omsättningen beror på anslutningsavgifter för nya värme- och elnätskunder. Försäljningen av el uppgick till cirka 137 GWh (145) och av värme till cirka 129 GWh (127). Den koncernexterna försäljningen av tjänster och entreprenader uppgick till cirka 8,4 mkr, vilket är lägre än föregående år. Eldistributionen inom Oskarshamn Energi Nät AB har ökat jämfört med 2014 och uppgick till 271 GWh. Koncernens rörelseresultat minskade med 0,3 mkr och uppgick till 52,4 mkr. Finansnettot uppgick till -7,6 mkr (-4,4). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 44,8 mkr (48,4). Den totala skattekostnaden uppgick till -10,2 mkr (- 8,4) och årets resultat uppgick därmed till 35,5 mkr (39,9). Räntabiliteten på genomsnittligt eget kapital uppgick till 12,4 % (14,2) och på genomsnittligt sysselsatt kapital till 10,5 % (13,7). Koncernens soliditet minskade till 45,7 % (50,5%). 85

87 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Årets händelser 2015 präglades av fortsatt låga elpriser och mild väderlek som inneburit lägre värmevolymer till befintliga kunder men kompenserats av en större utbyggnad av fjärrvärmenätet västerut som genomförts under året och inneburit ett antal nya anslutningar till nätet. Bolaget fortsätter sin stora miljösatsning och tog de första stegen under 2012 genom att bygga ett tankställe för biogas och investera i två pelletspannor som komplement till den planerade kraftvärmeanläggningen. Vidare beslutades att avveckla gasolverksamheten och ersätta den förlorade effekten med en ny biooljeeldad panna som stod färdig i början av Under sommaren 2011 beslutade styrelsen att genomföra investering i en ny biobränsleeldad kraftvärmeanläggning. Kraftvärmeanläggningen började leverera värme och el i mars Merparten av byggnationen har genomförts under Det återstår en del arbeten för leverantören att slutföra varför anläggningen ännu inte är övertagen. Investeringen är betydande och finansieras genom upptagande av lån externt. Miljösatsningarna har minskat bolagets koldioxidutsläpp från ton till mindre än 500 ton per år. Ellagen har ändrats som en anpassning till EU och i syfte att skapa en mer stabil och förutsägbar reglering av elnätverksamheten från och med Energimarknadsinspektionen meddelade den 31 oktober 2011 en intäktsram för elnätsverksamheten åren I samband med beslutet har inspektionen ändrat sin regleringsmetod och infört en övergångsreglering. Övergångsregleringen innebär att bolagets beräknade intäktsram införs successivt över en 18-årsperiod. Bolaget anser att en övergångsreglering kan vara rimlig vad avser kapitalkostnader, men att den är orimlig vad avser kostnadstäckning för nyinvesteringar och för kostnader som inte kan påverkas. Bolaget överklagade inspektionens beslut och i december 2013 kom förvaltningsrättens dom som gav bolaget rätt. Energimarknadsinspektionen har 8 januari 2014 överklagat domen till kammarrätten. Kammarrätten meddelade 10 november 2014 att inte medge prövningstillstånd. Energimarknadsinspektionen har den 1 december 2014 överklagat Kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade i mars 2015 att inte medge prövningstillstånd. Bolagets ursprungliga ansökan om intäktsram för perioden har därmed vunnit laga kraft. Bolaget har i mars 2015 ansökt om intäktsram för åren Energimarknadsinspektionen meddelade den 4 september 2015 en intäktsram för elnätsverksamheten åren som var lägre än bolagets ansökta intäktsram. Främsta orsaken till skillnaden mellan ansökt och beslutad intäktsram är att inspektionen räknat med en lägre kalkylränta än bolaget. Bolaget har överklagat den beslutade intäktsramen för åren med avseende på kalkylräntan. Oskarshamns Hamn AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 74,3 72,8 61,6 Resultat efter finansiella poster 8,9 3,3-2,9 Balansomslutning 99,1 90,9 86,8 Eget kapital 20,7 15,8 15,8 Soliditet (%) 46 43,0 42,0 Investeringar 0,8 2,6 1,2 Anställda (antal) Verksamhetsområde Oskarshamns Hamn AB bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet. Här ingår allt från traditionell lagerhantering till att utforma logistiska lösningar. Oskarshamns kommun innehar 96 % av aktierna, Hultsfreds kommun innehar de resterande 4 % av aktierna. Bolaget äger bogserbåtar, maskiner och utrustning som behövs för dess verksamhet. Bolaget är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001: 2008 och ISO 14001: Årets händelser Den totala omsättningen för 2015 har ökat jämfört med föregående år och resultatet efter finansiella poster på 8,9 mkr är det bästa sedan starten av hamnverksamheten i Oskarshamn. Det som bidragit till det goda resultatet är bland annat två större projektlaster, dels lossning av vindkraftverk men även stora mängder grus som lastats ut till ett kabelprojekt i Östersjön. Hanteringen av sågade trävaror har minskat med 16 %, vilket främst beror på oroligheterna i Egypten, men de totalt hanterade godsmängderna ligger i nivå med Fartygstonnaget har ökat med 14 % och antal fartygsanlöp ökat med 5 % jämfört med 2014, detta visar på en fortsatt tydlig trend om att fartygen blir större men färre. Rådande marknadsläge under slutet av året har gjort att stora volymer petroleumprodukter lossats till depå vid oljehamnen och ligger nu lagrade i väntan på att marknadspriserna ska stiga. Ett tvåårigt terminal- och serviceavtal, med möjlighet till förlängning i ytterligare fem år har tecknats med det rederi som driver färjetrafiken mellan Oskarshamn och Visby. Årets ekonomiska resultat Periodens resultat uppgår till 8, 9 (3,3) mkr. 86

88 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Kommande händelser För att bemöta ökad konkurrens har samarbetet med närliggande hamnar intensifierats och kommer så att fortsätta i enlighet med fastslagen affärsplan. En simulering av oljehamnen gjordes under första halvan av 2015 som visade att det finns förutsättningar för en utbyggnad i syfte att kunna bemöta kunders krav om att kunna anlöpa hamnen med större fartyg. Statusundersökning av kajerna påbörjades redan under hösten 2014 och en av de mest prioriterade är kajen vid färjeterminalen. Renoveringarna ska påbörjas 2016 för att på så sätt säkerställa fortsatt drift och arbetet beräknas vara klart under I Egypten, vilket är den största marknaden för sågade trävaror, har bankerna fortfarande valutaproblem. Detta försvårar handeln och är anledningen till att andra länder nu tagit vissa marknadsandelar från Sverige. I början av 2015 anställdes en sjöingenjör till bogserbåtsverksamheten och i och med den nytillförda kompetensen finns numera en fast besättning till bogserbåtarna. En förstudie har påbörjats inför en planerad certifiering av företagets arbetsmiljö enligt OHSAS Avstämning gentemot ägardirektiv/ aktieägardirektiv I affärsplanen för perioden och i verksamhetsplanen har hänsyn tagits till ägardirektiv/ aktieägardirektiv. Ägardirektivets krav om avkastning på eget kapital om 2 % har uppnåtts (21 %), kravet på soliditet om 50 % uppnås inte helt (46 %). Oskarshamns Utvecklings AB Nyckeltal (mkr) Omsättning -0,031 2,0 5,0 Resultat efter finansiella poster -1,481-20,1-3,3 Balansomslutning 3,401 5,2 21,5 Eget kapital 3,305 5,0 5,1 Soliditet (%) 97,17 95,5 23,8 Investeringar 0 0,0 0,8 Anställda (antal) 1 5 5,0 Verksamhetsområde Oskarshamns Utvecklings AB ägs av Oskarshamns kommun och har som uppgift att äga, driva samt utveckla Oskarshamn Airport, som en del av kommunens totala infrastruktur. Årets händelser Under 2015 har det inom bolaget pågått ett anpassningsarbete till den betydligt enklare statusen. Ett antal av bolagets maskiner och inventarier, som inte bedömts nödvändiga för bolagets nuvarande status, har avyttrats. Likaså har icke nödvändiga avtal sagts upp i syfte att minska bolagets kostnader. Driften av flygplatsen har skötts av kommunens tekniska kontor och administrationsuppgifter har köpts av kommunkontoret. Förutom kostnader för dessa tjänster har bolaget haft personalkostnader för envisstidsanställd på 20 % som hanterar bolagets bränsleanläggning. Armin Avdic avslutade sitt uppdrag som verkställande direktör och Torsten Nilsson tillträdde som ny vd i bolaget. Årets ekonomiska resultat Årets rörelseresultat uppgår till ett underskott av 1,5 mkr, varav 0,2 mkr ingår som extra nedskrivning av bränsle och vätskelager per Kommande händelser Bolaget kommer att fortsätta avyttra icke nödvändiga maskiner och inventarier samt kommer fortsätta att arbeta med att finna aktiviteter som kan vara lämpliga att anordna inom flygplatsens område. Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell Nyckeltal (mkr) Omsättning 6,7 7,0 6,3 Resultat efter finansiella poster 0,2 1,9 1,2 Balansomslutning 12,8 5,3 4,0 Eget kapital 3,6 3,5 2,7 Soliditet (%) 33 79,0 67,0 Investeringar 7,9 0,4 0,1 Anställda (antal) Verksamhetsområde Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell driver Best Western Sjöfartshotellet, som har 32 rum av vilka 13 är dubbelrum och resterande enkelrum. I enlighet med stadgarna subventionerar hotellet boende för nordiska sjömän. Årets ekonomiska resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till 1,9 mkr. Stiftelsen Forum Nyckeltal (mkr) Omsättning 15,2 14,9 15,4 Resultat efter finansiella poster 0,4 0,0 0,5 Balansomslutning 21,9 22,7 24,0 Eget kapital 1,0 0,7 0,7 Soliditet (%) 5,0 3,0 3,0 Investeringar 0,8 0,7 0,3 Anställda (antal) 15 13,

89 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Verksamhetsområde Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor i kvarteret Storken 1. Stiftelsen forum driver även ett konferenscenter med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem och hotell. Årets ekonomiska resultat Stiftelsen Forum redovisar ett positivt resultat om 0,0 mkr år Året innan var resultatet +0,5 mkr. 88

90

91

92