Nytt mode med gamla kläder

Transkript

1 Kirsebergs [SPECIALNUMMER] hållbara år! [ OM LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING ] Nytt mode med gamla kläder sidan 4 5 Nytt projekt 2011 Kirseberg blir mentor för två nya hållbara stadsdelar. sidan 3 Livat på landet Stadsdelens femåringar har lärt sig mer om hållbarhet. sidan 6-7 Nu grönskar ishallen Ishallen i Kirseberg kläs i värmande mossa. sidan 12

2 Händelserikt hållbart år Kirsebergs stadsdelsförvaltning har antagit utmaningen att vara pilotstadsdel för Lärande för hållbar utveckling. Detta gjorde vi i november Under hela 2010 har förvaltningen arbetat med olika projekt tillsammans med andra aktörer. I detta temanummer finns artiklar från flera av projekten. De övergripande målen för detta arbete var: Medarbetare och Kirsebergsbor ska kunna delta i utvecklingsarbetet kring lärande för hållbar utveckling. Integrera lärande för hållbar utveckling i alla verksamheter så att det kan gå vidare in i ordinarie verksamhet. Tillvarata och sprida redan inhämtad kunskap. Då jag ser tillbaka på året kan jag konstatera att det har hänt väldigt mycket kring dessa frågor. Det har varit full aktivitet inom alla verksamheter. Ett par händelser tänker jag speciellt på och en av dem är invigningen av utegymmet. Detta var ett samarbete tillsammans med gatukontoret under ett års tid. Att få möjlighet att vara fysisk aktiv på ett enkelt sätt och oberoende av ålder är också en fråga om hållbarhet. Ett annat arrangemang som jag också har ett mycket positivt minne från är höstfesten i Beijers park. Temat för höstfesten var givetvis hållbar utveckling. Dagen visade sig från sin bästa sida, solen sken och vinden var behaglig. Massor av människor var på plats med många olika aktiviteter. Att arbeta tillsammans med föreningar, medborgare i stadsdelen, personal och andra aktörer är också en del av hållbar utveckling. MILJÖOMBUDEN På alla våra arbetsplatser inom stadsdelen finns det miljöombud. Deras insatser som miljöombud på sina arbetsplatser är oerhört viktiga, inte minst för att sprida ett engagemang kring miljö och hållbarhetsfrågor. Vi chefer har en också en viktig del i detta. Vi ska stötta, ge förutsättningar och vara nyfikna på vad som händer. Att ta vara på gammalt och göra nytt tycker jag är jättebra. Biblioteket har gett många tillfällen för oss att lära om det. För högstadieungdomarna startade också designprojektet Kirseberg Runway under hösten och de kommer att ha visning till våren läs mera om detta längre fram i tidningen. FORTSATT LÄRANDE För att hålla tankarna igång kring hållbarhet behöver vi hela tiden lära oss nytt, fånga intryck, diskutera med andra, reflektera och ifrågasätta. Jag hoppas att 2011 kommer att vara ett år där vårt lärande för hållbar utveckling fortsätter på samma positiva sätt som under det gångna året. Vi kan alla göra en insats att tänka och verka för hållbarhet i olika perspektiv - ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Susanne Jordal tf stadsdelschef [SPECIALNUMMER] Kirsebergs hållbara år! 3 Kirseberg har gjort en fantastisk insats 4 5 Gamla kläder får ny stil 6-7 På landet lär de för livet 8 9 Ekotrenden är gammal Klimatsmarta året som gått 12 Ishallen ska bli grön 13 Elever lyfter miljöfrågor Miljön viktig för ombuden 16 Mindre utsläpp med smart körning 17 Här pågår energijakten Segevångsskolan inspireras av Afrika 20 Skolledare lär sig mer om pedagogik Stadsdelstidningen Kirseberg Ansvarig utgivare: Susanne Jordal, tf stadsdelschef Produktion: Tidningen görs av Redaktionen.nu, kontakt@redaktionen.nu Grafisk form: Benny på Redaktion: Annette Larsson, Mikael Ringman, Maria Sehlin och Paula Rooth. 2 Kirseberg specialnummer februari 2011

3 ENKÄT Höjdpunkt från hållbara året? Ann Rubin, planeringssekreterare vård och omsorg: Planering och öppnandet av vårt utegym i Beijers Park. Det var ett givande samarbete med gatukontoret och ett stort plus för alla Kirsebergsbor som vill motionera Kirseberg har gjort en fantastisk insats Kirsebergs arbete med lärande för hållbar utveckling blir modell för övriga stadsdelar. Två nya pilotstadsdelar tillkommer nästa år, samtidigt som Kirseberg får pengar till att fortsätta ytterligare ett år. Det berättar Per-Arne Nilsson, chef för avdelningen för stadsutveckling och klimat på miljöförvaltningen. För ett år sedan tilldelade miljöförvaltningen Kirsebergs stadsdelsfullmäktige en halv miljon kronor för att utveckla Kirseberg till en pilotstadsdel för lärande för hållbar utveckling. När Per-Arne Nilsson berättade om satsningen citerade han Kofi Annan, FN:s förre generalsekreterare: Vår största utmaning i detta nya århundrade är att ta en idé som låter så abstrakt hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor. Per-Arne Nilsson återvänder till citatet när han sammanfattar det gångna året. Här gjorde vi precis vad Kofi Annan talar om, vi tog idén om lärande för hållbar utveckling och lät Kirseberg fylla den med verklighet. Det Kirseberg lyckades med överträffade våra förhoppningar. Man har verkligen gjort en fantastisk insats. På vilket sätt? Det känns som om alla verksamheter Fotnot: I Öresundsklassrummet deltar elever och lärare på sju skolor i Öresundsregionen i ett projekt som fokuserar ungas delaktighet och lärande i framtidens hållbara samhälle. En klass från Kirsebergssskolan representerar Malmö i projektet. har engagerat sig. Från vård och omsorg, barnomsorg till den högsta ledningen. Och biblioteket som har varit navet som det mesta har snurrat kring. Kirseberg har genom sitt arbete banat väg för hur man kan jobba med lärande för hållbar utveckling. De har visat att ju mer lokalt arbetet görs, desto bättre blir det. I stadsdelen har det gjorts mycket mer än vad man har fått pengar till. Ja, man har kopplat ihop det med annat pågående arbete. På så vis har man lyckats få en relativt blygsam satsning att växa till något större. Jag uppfattar det som om man i stadsdelen har sett detta som något positivt att enas kring och vara stolta över. Vad händer under 2011? Vi utökar budgeten för stadsdelarnas arbete till 1,6 miljoner kronor. Tanken är att 2-3 nya stadsdelar tillkommer som pilotstadsdelar. Kirseberg fortsätter sitt arbete och får också ta på sig rollen som mentor för de andra stadsdelarna. Vad förväntar du dig av Kirseberg 2011? Jag tänker mig att projektet Öresunds klassrumet blir något av fundamentet i arbetet. Sedan återstår det att se vad stadsdelen väljer att göra. Mariana Thelander, barn och ungdomschef: Roligt att det tagits emot så positivt överallt i verksamheterna och att engagemanget varit så stort. Jag har två höjdpunkter: förskolornas utvecklingsprojekt i naturkunskap och att vi äntligen fick EU-medel till projektet Öresundsklassrummet. Annette Larsson, informatör och miljösamordnare: Den nyfikenhet och intresse som så många visat för att göra saker tillsammans. Höjdpunkterna var flera ahaupplevelserna hos de som fick utbildning på Ekocentrum, förskolebarnens insikter i naturvetenskapen och de välbesökta arrangemangen på biblioteket. Charlotte Högström, bibliotekarie: Antikrundan på biblioteket! Varför? En av nycklarna till ett mer hållbart samhälle är att vi lär oss uppskatta och vårda det vi redan har. Istället för att ständigt spana efter nya saker att plocka in i våra redan överfyllda hem.

4 Gamla kläder ÅTERVINNING En tröja av benvärmare eller en klänning av en korsett? Allt är möjligt i Kirseberg Runway, en designtävling som vill få unga att tänka till kring konsumtion och miljö. Fem kartonger med skänkta kläder hälls ut på borden och 30 ivriga tjejer börjar genast rota runt bland plaggen. Kolla på den här!, Den här ska jag ha! Deltagarna i Kirseberg Runway träffas några måndagar under vintern i Kirsebergsskolans textilslöjdsal för att arbeta fram sina egna klädkollektioner utifrån gamla plagg. Klara Willard som går i nian på Backaskolan är redan i full gång med sin kollektion. Det är bra att det är redan existerande kläder, det är skönt att ha något att utgå ifrån och man blir mer inspirerad. Som den här blusen med broderier som jag har tagit. Den får mig att tänka att jag vill göra något med mycket volanger och stickat och virkat. Klara är intresserad av mode och design och brukar göra om en del plagg hemma. Hon tycker att det är roligt att få vara kreativ på fritiden. En del i skolan tycker att second hand inte är så coolt, men när man gör om ett plagg så blir det till en ny sak, säger Klara Willard. BEHÖVS ALLT? Elin Nordgren är församlingspedagog på Kirsebergs församling och en av projektledarna. Hon hoppas att ungdomarna ska få upp ögonen för att det konsumeras och produceras för mycket för att det ska vara hållbart för miljön. Och att man kan sätta sin egen prägel på ett plagg utan att det behöver kosta så mycket pengar. Kanske kan man börja tänka Behöver jag alla de här prylarna, är det inte roligare att vara med och skapa mina egna grejer? Nu finns det en trend att klä sig i vintage och så kopplade vi idén till tvprogrammet Project Runway, säger Elin Nordgren. I projektet finns även designern Helle Robertsson Forslund. Hon går runt i salen och hjälper till att mäta, klippa till och 4 Kirseberg specialnummer februari 2011

5 får ny stil kommer med små tips. Hon arbetar själv gärna med redesign i sina kollektioner. Det är kul att få vara med och inspirera andra inom något som jag själv håller på med, säger Helle. Det ska bli otroligt spännande att se vad det blir av kollektionerna i mars! Det kommer säkert bli både glädje och svordomar på vägen dit. VÄLJER FÄRGER Än så länge är det mest glädje i salen. Michelle Kosta gillar starka färger, och har plockat ut en ljusorange och en cerise stickad tröja att grunda sin kollektion på. Nu vet jag vad jag ska göra istället! Jag ska trä in garn i hålen på tröjan här. Men då behöver jag lila garn. Du har ju det i den andra tröjan, säger Helle och visar hur hon kan klippa av nederkanten på tröjan och repa upp den så att hon får lila garntrådar. Alicia Nordberg som går i klass 7 på Backaskolan funderar på att förvandla ett par byxor och ett par benvärmare till en korsett. Jag tycker om att pyssla. Det är skönt att vi inte behöver göra kläderna helt från början, utan kan utgå ifrån sådant som redan finns, säger Alicia. BLIR MODEUPPVISNING I mars ska kollektionerna vara klara och det blir modeuppvisning. En jury kommer att utse den bästa kollektionen. Ett presentkort på kronor i en miljömedveten klädbutik ligger i potten. Det viktiga kommer inte vara att det är perfekt sytt, utan att man har provat att förverkliga en idé. Om man måste häfta ihop en kjol för att man inte hunnit sy den kan det vara ok. Vi vill inspirera och inte ställa krav, säger Elin Nordgren. HÅLLBARA KLÄDER Deltagarna i Kirseberg Runway är ungdomar som går i årskurs 6 till 9. Namnet är inspirerat av den amerikanska tv-serien Project Runway där nya designers tävlar om att få kontrakt med de största modehusen. Kirseberg Runway drivs av Kirsebergs församling och Kirsebergs stadsdel som en del i projektet Hållbart Lärande. Den åttonde mars visas kollektionerna upp och vinnaren presenteras på Kirsebergs fritids- och kulturhus. 1 Designern Heller Robertsson Forslund (mitten) jobbar själv gärna med återvunnet material och är en inspirationskälla för ungdomarna. 2 Michelle Kosta gillar starka färger och vill experimentera med stickade material. 3 För att få tag på lila garn klipper Michelle Kosta upp en sticka tröja. Bilder: Peter Kroon Deltagarna kommer att driva en blogg. Där ska de rapportera om arbetet med kollektionerna eller utmana ungdomar i andra stadsdelar att göra kreativa saker för miljön. kirsebergsrunway.wordpress.com Kirseberg specialnummer februari

6 6 Kirseberg specialnummer februari 2011

7 Varför säger de så muuu? undrar Bianka Stojka från Segevångs förskola. Under en dag får femåringar från stadsdelens förskolor träffa alla djuren på en bondgård. Det är en av delarna i ett projekt som ska lära barnen om natur och miljö. På landet lär de för livet De stora mjölkkorna står uppradade i sina spiltor i stallet på Svalövs lantbruksskola. Mohamed Esmail, fem år tittar nyfiket på dem. Jag vill ha en ko hemma, den kan stå i min trädgård och dricka mjölk, säger han. Barnen får höra om kornas fyra magar, och att korna dricker 150 liter vatten varje dag och producerar 50 kilo kiss och bajs. Det är mest fröknarna som fnissar åt det. Sen plockar barnen ihop malda sockerbetor, hö och pellets som de ska ta med sig till förskolan. Det blir en bra övning i vardagsmatematik när vi kommer hem, att sortera fodret, säger Ann Andersson på Segevångs förskola. Som ateljerista arbetar hon skapande med barnen. När barnen kommer tillbaka till förskolan kommer de att få bearbeta upplevelserna från bondgården genom att måla, göra ett stort collage eller kanske skriva en bok tillsammans med personalen. GISSA DJUR Ann Andersson märker hur barnen växer av att själva få upptäcka saker och av att få dela med sig av sina upptäckter till varandra. När vi var ute i Skrylle naturreservat och tittade på saker med lupp gick de fram till varandra och sa Titta vad jag har hittat! när de samlade in stenar, kottar och småkryp. När barnen har sett alla de stora djuren på bondgården får de åka hölass efter en traktor bort till smådjursstallarna. Barnen står på helspänn utanför och lyssnar. Vad är det för djur därinne tror ni? Papegojor! Mössar! Fåglar! OLIKA DELAR Alla har rätt. Inne i huset finns olika rum med gnagare, fåglar, reptiler och fiskar. Mössen, råttorna och marsvinen väcker stor förtjusning, alla vill försöka mata eller klappa de mjuka djuren. Hos reptilerna är barnen lugnare. De står och letar med blicken tills de får syn på en orm eller en ödla som nästan har flutit ihop med pinnen den sitter på. Ödlorna kan bli likadana. De har långa tungor som de kan äta flugor med, säger Tony Bönötöri. Nej, det är grodor som äter flugor. Ödlor äter bara ormar, säger kompisen Jasper Nilsson. Innan bussen går hem till Kirseberg läser förskoleläraren Magdalena Stenström en saga som tar barnen tillbaka till utflykten i skogen. Handdockan Igelkott som de fick med sig därifrån hjälper till att berätta. Vi försöker koppla ihop de olika delarna och se sambanden i naturen. Hur vattnet finns i staden, skogen och på landet, säger hon. BARNENS NATURPROJEKT Utflykten är en del i projektet MINAFÖ, som står för Miljö och Natur för Förskolebarn och inkluderar femåringarna på alla förskolor i Kirsebergs stadsdel. Tanken är att introducera barnen i naturvetenskap, matematik och miljötänkande genom att de får vara ute i naturen och uppleva saker, som de sen bearbetar på förskolan. Projektet har fyra delar; vatten och hav, skog, lantbruk och stad. MINAFÖ finansieras med pengar från Malmö stads miljöanslag. Kirseberg specialnummer februari

8 ÅTERVINNING Ekotrenden är långt ifrån ny Tvättade plastpåsar, storkok och omsydda kappor. Det skulle kunna vara de nyaste ekologiska trenderna, men utspelar sig för sextio år sedan. Kirsebergsborna Berit Holtz och Kerstin Borgström berättar om återvinnings- och spartips från sin uppväxt. Jag har alltid haft det i mig att jag ska spara. Men man gjorde det för ekonomins skull, inte för miljön, säger Kerstin. Hon flyttade till Solgatan på Backarna i Kirseberg när hon var sex år Innan dess hade familjen bott vid Värnhem. Mormor och de fina damerna hon umgicks med tyckte att det var hemskt att vi skulle bo i Kirseberg först, men sen vande hon sig, säger Kerstin. DÅLIGT RYKTE På 1940-talet var Kirseberg sett som ett dåligt område. Fängelset, Östra sjukhuset och inte minst Gula faran och kvarteren vid nuvarande Beijers park där de allra fattigaste bodde skulle man helst hålla sig borta ifrån. Men på Backarna byggdes under den här tiden också en del moderna hus. Där fick arbetare och kommunalanställda möjlighet att hyra två rum och kök för sina familjer. Berit Holtz flyttade till Floragatan som tioåring Vi hade element och bad och kylskåp i lägenheten. Men många hade fortfarande toaletterna på gården och min moster som bodde två portar ner hade varken el eller vatten, säger Berit. LAPPA OCH LAGA För Berit och Kerstin var barndomen kantad av knep för att få pengarna att räcka till. Man slängde inte något i första taget. Vi stoppade strumporna när de gick sönder och mamma sydde fast nya bottnar på raggsockorna. En vuxenkofta som hade fått ett hål på armen repades upp och stickades om till en barnkofta, säger Berit. Ja man sydde om klänningar och vände på kappor. Och syskon fick ärva av varandra, säger Kerstin. HJÄLPTE TILL Berit minns hur hennes far brukade halvsula om skor genom att spika på nya sulor och en ny klack. På så sätt räckte de ännu en säsong. Fick man ett par nya skor så var de alltid några storlekar för stora så att man skulle ha att växa i och så fick man ha tidningspapper i tårna, säger hon. När de hade rast i skolan fick de springa hem och hjälpa sina mammor med olika sysslor, som att hämta mat i källaren eller passa småsyskonen. Mammorna på gården var nästan alla hemmafruar, även om Kerstins mamma arbetade med att städa under perioder. Man kände alla som bodde på gården, på gott och ont. Jag tror att det var mer generositet då. Om någon bakade fick man alltid smaka en bit, säger Kerstin. PAPPERSBILEN KOM Efter kriget skulle det sparas mycket, bland annat på papper. Varje vecka körde en lastbil runt i kvarteren och hämtade upp folks pappersskräp. Den var ungefär som glassbilen och spelade en melodi som hette papperspolkan går, säger Berit. Kött var lyxvara i deras barndomshem eftersom det var dyrt. Fanns det kött användes det till storkok som skulle räcka i flera dagar. I övrigt baserades kosten på grönsaker. Vi brukade få grönsaker av mormor och morfar som hade hus. Mor tyckte mycket om det, men far brukade stoppa morötterna i öronen och säga att det var där de passade bäst, säger Kerstin. VAN TA TILLVARA När de skaffade egna hushåll tog de med sig mycket av de spartips som de fått med sig hemifrån. Jag tror att jag hade det i ryggmärgen att spara. Jag var ensam tidigt med två barn och jobbade som truckförare på Tobaksbolaget. Barnen kom alltid i första hand. Jag minns när jag kunde köpa en ny cykel till mig själv när de hade blivit lite äldre. Jag nästan grät av glädje, säger Kerstin. Det var alltid att vända på örena, mina två flickor fick ärva kläder av varandra, säger Berit som arbetade inom äldreomsorgen. Hon minns att när plastpåsarna kom under 50-talet så tvättade man dem för att använda dem igen. Och hon har alltid haft det i sig att inte diska under rinnande vatten eller låta kylen stå öppen i onödan. Det säger jag till mina barnbarn med, säger Kerstin. EN ÅTERGÅNG? De brukar berätta för barnbarnen om hur det var när de var små, men de vet inte om de verkligen lär sig något av det. Det gäller att de kan ta det på allvar. Jag tror att många unga är bortskämda idag, allt de behöver finns och de är inte tvungna att spara förrän de flyttar hemifrån, säger Berit. Både hon och Kerstin känner sig oroliga för hur samhället ser ut idag. För miljön och för djurhållningen som de menar har blivit mer inhuman än när de var unga. Jag tror att vi behöver gå tillbaka till det småskaliga sättet att leva igen. Men det kommer ta tid, för det storskaliga är så utbrett, säger Berit. Men vi kommer bli tvungna att göra det. Som min mormor brukade säga man får ta skeden vackert i hand, säger Kerstin. Bild: Peter Kroon 8 Kirseberg specialnummer februari 2011

9 Kerstin och Berits spartips Stäng av datorn och tvn ordentligt istället för att ha dem på standby så sparar du el. Använd dina ben mer och gå eller cykla istället för att åka bil så lättvändigt. Handla på second hand eller gör dig av med gamla kläder samtidigt som du får nya på klädbytardagar. Kirseberg specialnummer februari

10 Klimatsmarta året som gått Odlingskurser, klimatsmart matlagning, utegym och antikrunda. Kirsebergs hållbara år har bjudit på många roliga och intressanta avbrott i vardagen och stadsdelen har tagit ett klimatkliv framåt. Här några bilder från året som gått. 10 Kirseberg specialnummer februari 2011

11 A MILJÖOMBUD I februari utbildades 42 miljöombud i Kirseberg. Detta kan sägas vara starten för året som pilotstadsdel för lärande för hållbar utveckling. B KLIMATSMART MAT På kursen i klimatsmart matlagning lärde sig Anita Svensson att välja bra råvaror och fick tips om att gärna ha fem färger för att få i sig näringsrik mat. C KLÄDBYTE Gamla kläder får nya ägare. Klädbytardagen på biblioteket i våras var så populär att den återkom under hösten. D BO HAGSTRÖM När tv-kändisen Bo Hagström föreläste om mormors mat kom många och lyssnade. E KVINNOKÖREN På stadens största kvinnofest på Internationella kvinnodagen i Kirseberg sjöng kören Röster utan gränser. F ODLINGSKURS Intresset för ABF:s och bibliotekets studiecirklar om klimatsmart odling var så stort att det blev fem cirklar i stället för en. Ett tiotal personer i Rostorps Egnahemsförening deltog i en av kurserna. G KARNEVALEN Solen sken på Backakarnevalen och Ann-Christin Svensson utsågs till backagrevinna, här i miljövänlig kortege till Beijers park. H SOLEN Sege Park har blivit ett nordiskt solcentrum. I juni fick solcellsanläggningen en granne, en stirlingmotor som utvinner el ur solenergi. Men på invigningen störtade regnet ned. I UTEGYM I somras invigdes Malmös första utegym i Beijers Park. En ny mötesplats som lockar till rörelse och friskare liv. J HÖSTFEST Höstfesten hade hållbarhet som tema. Här fanns bland annat en byteshörna med personal från VA Syd som bland annat bytte en väska mot en lampa. K GRÖNARE SKOLGÅRD Eleverna på Bulltoftaskolan var med och bröt upp delar av skolgården. Här ska bli en grönare och roligare skolgård. L LOPPISFYND Fynda i loppislådorna istället för att köpa nytt. Ida Magntorn som skrivit Loppisboken föreläste i oktober om blommiga kaffekoppar och annat vackert. M ANTIKRUNDAN Tavlor, vaser och tekannor värderades när Antikrundans Joakim Bengtsson kom till Kirseberg. Och visst fanns det en del värdefulla klenoder här.

12 Snabb solbil prisades i tufft race Elever från Kirseberg har byggt en av Skånes snabbaste solcellsbilar. De kom tvåa i Solracet och klassen vann en skolresa. Snart får ishallen en grön fasad och kan bli en förebild för andra kommuner. Ishallen ska bli grön De som besökt Kirsebergs ishall i vinter kommer har märkt av en del förändringar. Entrén är mer inbjudande, belysningen ny och en stor del av tekniken har bytts ut till energisparande alternativ. För ett år sedan skrev vi om planerna på att göra ishallen mer långsiktigt hållbar. Då var projektet i sin startfas och flera olika lösningar diskuterades. Nu har en del idéer förverkligats, andra har lagts åt sidan och nya har kommit till. Längs med hallens ena kortvägg växer nu pipranka, en klätterbuske som ska slingra sig upp på väggen. Buskarna ska dels vara dekorativa, dels hjälpa till att spara en del av värmen i byggnaden. Man har också satt upp kassetter med mossa på väggen, för att isolera. Det ska bli spännande att se hur det fungerar, vad jag vet så är vi de första som provar att isolera med mossa. Det har pratats mycket om gröna tak, så nu blir det kul att se vad man kan göra med gröna väggar, säger Amelie Stjernhav på serviceförvaltningen. KYLAN KVAR Inne i hallen har man gjort en del tekniska förbättringar. Bland annat har ett nytt system installerats för att hålla kvar kylan i isen. För att spara energi finns nu belysning som man måste tända när man kommer in och som släcker sig själv när ingen rör sig i byggnaden. Dusch- och toalettkranarna är ändrade så att de förbrukar mindre vatten, med samma tryck. Hela intrycket av ishallen har ändrats. Vi har den gröna mer inbjudande fasaden, staketet runt byggnaden är borta, entrén är ombyggd och vi har fått fler cykelställ, säger Amelie Stjernhav. INSPIRERA ANDRA? Ombyggnaden av Kirsebergs ishall är en del av projektet Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse i Malmö. Projektet har hållit på i ett år och precis avslutats. Men Amelie Stjernhav hoppas på att Kirsebergs ishall kan fortsätta att utvecklas. Och att projektet ska inspirera vid renoveringar av liknande byggnader runt om i landet. Vi kommer att sammanställa det som vi har gjort i en katalog, där det även ska finnas förslag på andra ombyggnader. Det som var enkelt att göra för oss kanske är svårare för andra, men de kan hitta alternativ som passar dem. Katalogen hittar du på Institutet för hållbar stadsutvecklings hemsida: Jättekul och spännande, säger Martin Larsson som är en av konstruktörerna. Alla sjätteklasser i Skåne var inbjudna att ställa upp i Solracet. Det handlade om att bygga snabbaste solcellsdrivna solbilen. 50 bilar ställde upp. För klass 6R på Segevångsskolan tog det många timmar på träslöjdslektionerna att konstruera bilar. Det var kul, säger Marko Radenkovic som konstruerade bilen tillsammans med Martin Larsson. Deras bil var en svart konstruktion i plywood och frigolit som var ganska hög jämfört med konkurrenterna. På taket en solcell. Jag tror att det var tyngden på vår bil som gjorde att den rullade så bra, säger Marko. Det svåraste var att få hjulen rätt så att bilen gick rakt, säger Martin. Under racet i Baltiska hallen vann de heat efter heat och till slut stod de i finalen. Det var spännande, konstaterar de. Det var klassföreståndare Ingrid Persson som anmälde klassen till tävlingen. De ställde upp med två bilar. Det var ett bra sätt att lära mer om hur solceller fungerar. Vi passade även på att ha lektioner om alternativ energi, berättar Ingrid Persson. För eleverna blev det en praktisk lektion i alternativa energikällor. Jag visste inte att man kunde köra på solenergi, säger Martin Larsson. Först trodde jag inte riktigt på det men sen när de rullade så bra blev vi jätteglada! Priset, kronor, kommer att användas till en klassresa. Marko Radenkovic och Martin Larsson bakom andra-plats-bilen. 12 Kirseberg specialnummer februari 2011

13 Christina Hultén med elevrådets Tim, Omar, Rickaela, Maher, Rasmus, Milica, Linus, Daud, Julia och Izabell. Lilla elevrådet lyfter miljöfrågor För elevrådet på Segevångsskolan är miljöfrågor ständigt aktuella. De har protesterat mot trafiken, mot sopbilar på skolgården, dålig luft och buller. Medlemmarna i lilla elevrådet på Segevångsskolan går i årskurs 2 till 6. Årets stora fråga har varit trafiken kring skolan. Vi tycker bilarna kör för fort, vi vill ha 30-gräns runt skolan, säger Milica. De tycker att bilarnas framfart är en säkerhetsrisk, många elever genar över gatan på väg till skolan. En dag när jag gick över gatan så gick jag ut mellan två bilar och såg inte att det kom en bil fort, men en kille i sjuan skrek STANNA! så det gick bra den gången, men det var läskigt, säger Tim. Lilla eleverådet har jobbat med frågan i två års tid och har hunnit med att skriva till ledande politiker, sätta lappar på bilar och att demonstrera på gatan. Viss framgång har de nått. Politikern Emmanuel Morfiadakis kom ut till skolan och pratade med dem. Men mer än så blev det inte. Han gav beskedet att det nästan inte skett några olyckor här. Jag har lärt mig lite men de lyssnar ju inte. Men vi ska inte ge upp, säger Rasmus. SOPBIL PÅ GÅRDEN Betydligt bättre gick det i frågan om sopbilar som kör in på skolgården. Det var jättejobbigt! Bilarna körde in på basketplanen och vi fick avbryta leken. Men nu har vi fått ett nytt miljöhus så bilarna behöver inte köra in längre. Det är jättebra, säger Milica. Elevårdet har också protesterat mot hastigheten på Lundavägen som går bakom skolan. I dag är det en kort sträcka med 70 kilometer, som eleverna vill sänka till 50 kilometer. Den högre hastigheten sparar futtiga 14 sekunder har de räknat ut. Det hörs så mycket buller från Lundavägen att man kan inte öppna fönstren åt det håller, säger Julia som hoppas på ett bullerplank. DÅLIG LUFT Skyddsombudet Maher, som går i klass 6, har under året tagit upp inomhusluften. Ventilerna borde vara öppna för att vi ska få bättre luft på lektionerna, säger han. Eftersom man nu inte kan vädra i en del rum på grund av bullret så får de sätta upp fönstren på rasterna. Det blir jättejobbigt. Det är riktigt, riktigt kall på vintern och kan vara jättevarmt på sommaren, säger Maher. Andra frågor som lilla elevrådet har arbetat med under det hållbara året är att byta ut glödlamporna för att slippa kvicksilver och att söka efter miljövänliga pennor och skrivböcker. Kirseberg specialnummer februari

14 Det är ett stort lyft att vi har kan sortera våra sopor här istället för att slänga dem alla på ett ställe som vi gjorde innan, säger förskolelärarna Carina Marko- Varga och Maria Holmgren på Valdemarsro förskola i det nya sopsorteringshuset. Foto: Peter Kroon Vattenfall, egen odling, utomhuspedagogik och sopsortering. Carina Marko-Vargas tid som miljöombud har inneburit flera förändringar för barnen på Valdemarsro förskola. Miljön viktig för ombuden Förskoleläraren Carina Marko-Varga har varit miljöombud på Valdemarsro förskola i tio år. Det har fått henne att förstå hur mycket miljön betyder för barnen. De första åren hände det inte så mycket. Men den senaste tiden har vi kommit igång. En av de största förändringarna är det nya soprummet som vi fick i november, säger Carina Marko-Varga. Hon arbetar på avdelningen för barn i åldern 1-4 år på Valdemarsro förskola. SORTERAR SOPOR Hon visar soprummet som ligger i ett eget litet hus på gården. Där sorterar de glas, papper och andra återvinningsbara material. De har även börjat slänga matrester i särskilda bruna säckar, som sedan kommer och hämtas av en matbil. En annan stor förändring skedde när de 2006 tilldelades kronor för att göra om gården. De byggde ett vattenfall där barnen kan experimentera med vatten, och började odla på en kolonilott på Valdemarsro kolonilottsområde. Odlandet var jättegivande, barnen hjälpte till med allting och vi fick fröer från föräldrarna. Nu har vi flyttat det mesta av buskarna hit till gården, för det blev för långt att gå till lotten när vi fick många nya små barn. PEDAGOGIK UTE Under samma period fick hon och andra förskolelärare i kommunen möjlighet att gå en 7,5 poängskurs i utomhuspedagogik på Malmö högskola. Hon ser det som en av de mest givande saker som miljöombudsrollen har gett henne. På kursen lärde hon sig hur man kan föra ut aktiviteter utomhus. Det var nog mycket det som jag trodde att det skulle innebära att vara miljöombud när jag började. Det är ju så viktigt att barn får vara ute i naturen, och lära sig hur allting fungerar. Det blir ett lugn när man kommer ut med dem, alla finner sin plats och har något att göra, säger hon. INVOLVERA BARNEN Carina försöker till viss del involvera barnen i miljötänkandet på andra sätt, de får gå och slänga mjölkkartonger i den rätta returhinken och de har snappat upp personalens ansträngningar att släcka lamporna när de går ut ur ett rum. Men jag tror att barnen måste få börja med att lära sig om naturen genom att vara ute i den. Då förstår de också att det är något som vi måste vara rädda om. Vi har inte tryckt så mycket på att de ska vara med och sopsortera. I köket har det också skett en del förändringar. Alla råvaror beställs nu från ett och samma företag istället för genom flera olika som tidigare, vilket leder till mindre transporter. Genom ett initiativ som är 14 Kirseberg specialnummer februari 2011

15 ENKÄT Vilket är ditt miljötips? Lena Lindgren, Kirseberg: Vi har sopsortering i källaren, det är jättebra. Där finns olika behållare för kartonger, flaskor och annat, det är enkelt och känns bra. Mona Irfors, Kirseberg: Vi källsorterar, duschar inte för länge, kör inte på tomgång, slänger aldrig skräp ute, väljer cykel framför bilen när det går, har lågenergilampor, väljer närproducerat och så retar jag mig på alla onödiga förpackningar. Jag tycker man ska göra så mycket man kan för miljön. genomgående i kommunen så är maten till stor del baserad på ekologiska produkter. De försöker även laga mat med mindre socker och fett. Valdemarsro förskola har även tilldelats Grön flagg. Det är ett nätverk för förskolor som arbetar med hållbar utveckling. OLIKA MÅL En del i arbetet med att vara miljöombud är att tillsammans med de andra i personalen ta fram tre miljömål som de ska arbeta med under året. Årets mål har varit att minska sopmängden, utbilda medarbetare i miljöfrågor och börja källsortera. Jag tror att vi har lyckats minska vårt sopberg en del. Det är svårt att mäta men vi försöker köpa in mer storpack och att inte beställa mer mat än vad vi vet kommer gå åt. Efter att ha axlat rollen som miljöombud i tio år hoppas Carina Marko-Varga att någon annan i personalen ska vilja ta över under nästa år. Jag har suttit så länge, det kan vara bra att det går runt och att andra får inblick i det. Det är inte så betungande som man tror, och jag kan hjälpa till i början. MILJÖOMBUD Det finns drygt 70 miljöombud i Kirseberg, inom alla olika verksamheter. Miljöombuden arbetar aktivt med miljöfrågor på sin arbetsplats. De träffas ett par gånger år då de ut byter erfarenheter och vidareutbildar sig. Miljöombuden ses som en nyckelgrupp när det gäller att arbeta för hållbart lärande. Under året som gått har de bland annat sett olika filmer och deltagit i en utbildning från miljöförvaltningen. Kaj Thuvesholmen, Lundavägen: Jag brukar ta tillvara på förpackningar och se till att panta flaskor och burkar. Där jag bodde innan fanns det källsortering, det var bra. Tyvärr finns det inte där jag bor nu. Rade Bidenovic, Kirseberg: Att inte låta bilen gå på tomgång. Jag kör lastbil och i Sverige är vi dåliga på att följa enminutersregeln. Utanför pizzerian kan det stå bilar på tomgång i en halvtimme, det låter och luktar.

16 Diana Rajala och Frida Mejstad kör klimaatsmart. Sedan i augusti kör hemvården i Kirseberg klimatsmart. Bränsleförbrukningen sjönk med 13 procent när medarbetarna gick en utbildning i sparsam körning. Mindre utsläpp med smart körning Hemvården i Kirseberg representerar Malmö stad i EU-projektet Care North, med målet att utveckla nya sätt att sänka koldioxidutsläppen bland transportfordon. I Kirsebergs fall innebär det att hemvårdens fem bilar har försetts med en röstlåda med GPS-teknik som hjälper föraren att hålla rätt hastighet. Om man kör för fort påpekar en kvinnlig röst korrekt hastighet. Jag lät bli att sänka farten bara för att testa. Trettio, trettio sade rösten. Sedan upprepade hon det en gång till. Sedan satte det igång att pipa med en ganska jobbig ton. Så man kör inte gärna för fort, berättar Diana Rajala, undersköterska i hemtjänsten. Hon är en av 55 medarbetare i hemvården, som alla har gått utbildningen i sparsam körning. Arbetsterapeuten Frida Mejstad säger att det var nervöst att sätta sig bredvid en bilskollärare igen, men hon tycker att hon lärde sig mycket. Först fick hon köra som vanligt. Sedan fick hon köra samma runda igen, med uppmaningen att köra bränslesnålt: motorbromsa före svängar, växla från tvåan till fyran, använda ettan så lite som möjligt. Det handlar väldigt mycket om att planera körningen. Om jag vet att jag ska svänga kan jag börja växla ned i trean redan hundra meter före och vidare till tvåan kort därefter. Då behöver jag kanske inte använda bromsen alls. Jag tycker nog att jag har förändrat min körning även privat och det känns som att jag kör säkrare nu, säger Frida Mejstad. I jobbet tar hon bilen ett par gånger i veckan. Hon cyklar gärna, men när hon ska ut med hjälpmedel till Segevång eller Valdemarsro behöver hon bilen. Tekniken som används i bilarna är ISA, intelligent speed adaption, vilket på svenska blir intelligent stöd för anpassning av hastighet. Även Husie stadsdel ingår i Care North, men där har inte röstlådorna installerats ännu. Ett tekniskt fel har gjort att röstvarningen var urkopplad under december och januari. Men det sparsamma körsättet har tillämpats ändå. Mätningar efter kursen i sparsam körning visade att bränsleförbrukningen sjönk med 13 procent, samtidigt som medelhastigheten ökade med fyra procent (jämnare körning gav en bättre anpassad hastighet). 16 Kirseberg specialnummer februari 2011

17 Här pågår energijakten Interna energikontoret jobbar för att minska energianvändningen i Malmö stads verksamheter. Kirseberg var först ut antog Malmö stad ett nytt miljöprogram med målet att kommunens egna verksamheter ska vara klimatneutrala senast år För att vi ska komma dit krävs att vi minskar energianvändningen drastiskt i Malmö stad. Tekniska lösningar är en väg att gå. En annan att vi förändrar vårt beteende. Interna energikontoret ska arbeta med båda dessa saker, berättar Lennart Andersson, energiutredare på serviceförvaltningen. Inder början av 2010 förberedde han Interna energikontorets arbete med en pilotundersökning i Kirseberg. Åtta arbetsplatser i Kirseberg valdes ut där man testade ett arbetssätt som bestod av möten med personalen och tekniska undersökningar lokalen. Lennart Andersson berättar att man koncentrerade sig på verksamheter med en energianvändning som är större än 45 kwh/m2/år. Tillsammans med personalen tittade man på energistatistiken och diskuterade varför användningen ser ut som den gör, samtidigt som tekniker undersökte ventilation, belysning och annat som kan påverka energiförbrukningen. Under 2010 har Interna energikontoret fortsatt arbetet i Kirseberg samtidigt som man har gått vidare till tre andra förvaltningar: Husie, Hyllie och sociala resursförvaltningen. Kirseberg har fått egna energijägare. Eleverna i klass 2 och 3 på Karlshögsskolan har utbildats till Energijägare som stänger av datorn helt och släcker lampor i tomma rum för att minska energianvändningen. Vid besiktningen på Karlshögskolan visar Magnus Larsson på energimätaren hur datorn använder energi även när den är avstängd. Tillsammans med Katarina Scott från Ecostep utnämndes han sedan eleverna till energijägare som har koll på energibovar både hemma och i skolan. Irma Delija, en av två energiingenjörer på Interna energikontoret, har bland annat arbetat med åtgärder som medarbetarna själva kan påverka. Vi har varit på arbetsplatser med radiatorer som står på 26 grader i september. Radiatorer är riktiga energislukare. Med tekniska åtgärder som pulsstyrning, kan vi spara 20 procent av energianvändningen. Vi kombinerar tekniska åtgärder och utbildning. Vattensparande kranar kan spara mycket energi, men man sparar ännu mer om man inte diskar under rinnande vatten, säger Irma Delija. Under 2011 fortsätter arbetet i andra stadsdelar. Målet är att spara en procent av energianvändningen på arbetsplatserna. Om vi sparar en procent i hela Malmö stad är det mycket värt, säger Irma Delija. Fotnot: Idag betalar Malmö stads verksamheter omkring 235 miljoner kronor för värme och el i sina lokaler. En sänkning med en procent motsvarar 2,35 miljoner kronor. INTERNA ENERGIKONTORETS ARBETE UNDER 2010 Steg 1: Medarbetare får information och tips på energibesparing. Steg 2: Energiingenjörer besöker verksamheter för inventering och samtalar med personalen kring resultatet. Konkreta förbättringar föreslås och enklare åtgärder genomförs, så som byte till lågenergilampor, grenuttag etc. Steg 3: Tekniska åtgärder. Förslag på större investeringar behandlas av respektive förvaltare och en del av föreslagna åtgärder genomförs. Steg 4: Uppföljning av resultat. KLIMATNEUTRALITET? Att man minskar sina klimatutsläpp så långt det är möjligt och nollar dem helt genom att bidra till åtgärder som minskar andra utsläpp av växthusgaser. Kirseberg specialnummer februari

18 Afrikansk inspiration på Segevångsskolan I höstas reste en lärare från Kirseberg till Namibia. Målet var att prata återvinning och sopor. Vi har ganska mycket att lära av dem, säger Daniel Radu som är lärare på Segevångsskolan. Daniel Radu är träslöjds- och tekniklärare på Segevångsskolan. När han fick frågan om ett utbyte med Namibia i södra Afrika anmälde han genast sitt intresse. Att just Segevångsskolan fick frågan av miljöförvaltningen berodde på Kirsebergs arbete med lärande för hållbar utveckling. Jag jobbar ganska mycket med de här frågorna i min undervisning och tyckte det lät spännande med nya perspektiv, säger berättar Daniel. Först fick han besök av några namibier och Daniel visade runt och berättade hur skolan återvinner sopor. De afrikanska besökarna var fascinerade över skolans återvinningsrum där man slängde i olika containrar, något sådant hade de inte sett. BESÖKTE NAMIBIA I höstas besökte Daniel Radu kuststaden Swakopmund i Namibia. Under sin resa fick han besöka några olika skolor. De är väldigt duktiga på att återanvända material, berättar Daniel Radu. De har inte så mycket råvaror men tar väl om hand om det, säger han och berättar om trasigt porslin som blir till mosaikplattor och hur man använder skrivpapper mer effektivt. På gatorna såg han också försäljning av olika konstverk som var tillverkade av trä, täljsten och sopor. Det var jättefina saker, det finns en levande konsthantverkstradition som vi knappt ser i Sverige längre, säger Daniel. AFRIKANSK INSPIRATION Han köpte med sig några konstverk hem och låter nu eleverna inspireras av dem. I träslöjdsalen står små figurer av luffarslöjd som tillverkats i Swakopmund. Det är en saxonfonspelande gubbe av kapsyler och en gitarr tillverkad av en tom fantaburk. Numera finns det kapsyler och tomburkar bland materialen i träslöjdssalen på Segevång. Vi har mycket att lära. Namibierna är till exempel otroligt duktiga på recycling. Vi kan inte fortsätta att slänga sådana 18 Kirseberg specialnummer februari 2011

19 Urbana idéer för Kirseberg Ett torn i form av ett växthus eller ett kulturhus i fängelset. Det är några förslag för ett framtida Kirseberg som framkom när studenter från Malmö högskola fick visionera fritt. Under hösten har förstaårsstudenterna på programmet Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering på Malmö Högskola arbetat med övningen Uppdrag förtätning Två grupper arbetade med Kirseberg. I den ena gruppen vill man bland annat skapa ett stort kulturhus i de gamla stationsstallarna. Boende i Kirseberg gör redan mycket för att engagera sig i sin stadsdel, och vi vill ta vara på den kreativitet som finns, säger Sofie Malm som tillsammans med Klara Bengtsson och Arben Vojoda. sopberg som vi gör i Sverige, vi måste ta tillvara på mer, säger han. Att börja med återbruk i träslöjdssalen kan vara ett sätt att minska det svenska sopberget. Och att få eleverna att få upp ögonen för återbruk. Vi måste börja med barnen när det gäller sopsortering, säger Daniel. NYA BREVVÄNNER Projektet har också inneburit större kunskap om Namibia för eleverna då Daniel Radu berättat om livet i Swakopmund och visat bilder från sin resa. Några elever har också fått brevvänner. De berättar om hur det är i Namibia, eleverna tycker det är kul. Vi lever så oerhört olika, jag tror det är bra för eleverna att få inblick i afrikanska barns vardag. Tanken är att hela skolan ska arbeta med hållbar utveckling och under våren PROJEKT AWARENESS Projekt Awareness är ett utvecklingsprojekt mellan Malmö stad och staden Swakopmund i Namibia. Det är ett erfarenhets- och kunskapsutbyte som helt finansieras av Sida. Projektet är uppdelat i två delar: avfallshantering och solenergi. Målet med avfallsprojektet är att återvinna avfall på ett strukturerat sätt och minska avfallshanteringen, till detta är skolprojektet kopplat. Målet med solenergiprojektet är att förse kåkstädernas invånare med varmvatten på ett billigt och miljövänligt sätt samt att få igång småföretag att sälja solfångare. 1 Daniel Radu (i mitten) fick prova att göra konst av täljsten när han besökte Namibia. 2 Luffararbetena av kapsyler och tomburkar inspirerar nu Segevångsskolans elever. 3 Konstverken av täljsten imponerade på träslöjdsläraren Daniel Radu som köpte hem masken. kan Segevångsskolan få besök av lärare från Swakopmund. HUS BLAND HALLAR? De vill förtäta området kring stationshallarna med nya bostadsområden. I områdena mellan husen vill de ha så kallade pocket parks. Små grönytor med en stor biologisk mångfald där de boende kan odla och sköta om parkerna. Ett av de mest spektakulära förslagen är ett cylinderformat växthus i flera våningar som också skulle skötas av Kirsebergsborna. KULTUR I FÄNGELSE? Den andra gruppen vill bygga ett runt torg vid de gamla stationshusen. En del av stationsstallarna vill de göra om till folkhögskola, och kulturhuset skulle få flytta till fängelset. Även om visionerna bara är kursövningar så har de väckt intresse från kommunens sida. Åke Hesselkrans, enhetschef på stadsbyggnadskontorets planenhet, tittade på förslagen. Vi har inga storslagna planer för Kirseberg just nu, men stationsstallarna är ett av våra så kallade utvidgningsmål. Idén med ett kulturhus där är absolut intressant, säger Åke Hesselkrans. Visst kan man förtäta i Kirseberg menar stadsplanerareleverna Klara Bengtsson, Sofie Malm och Arben Vojvoda.

20 ENKÄT Hur kan Kirsebergs miljö bli bättre? Andrea Naumovska och Patricia Kozul, Segevång: Lugnare trafik och mindre utsläpp. Sen hade vi velat ha Citytunneln här också. Anna Langefors Bräutigam med en del av inköpen som rör hållbarhet. Sam Al Fayed med dottern Tanja, Kirseberg: Miljön är ganska bra men jag hade gärna sett fler grillplatser i parken. Och fler kaféer. Sen tycker jag att kommunen borde ordna mer för ungdomarna på sommaren så att de inte hittar på bus. Biblioteket i centrum för hållbarhet Helene Karlsson, Rostorp: Jag saknar en hundrastplats i Beijers park. Annars är Kirseberg bra. Det är bra att det är 30 kilometer och här finns mycket nära som bibliotek och kulturhus. Det enda är att man nattetid hör ljudet från motorvägen och hamnen men det är väl inte så mycket att göra åt. Marie Nilsson, Kirseberg med valpen Skoter: Om alla hundägare plockade upp efter sin hund hade det blivit bättre! Folk är så lata, de plockar inte ens upp när det hamnar mitt på trottoaren, det är så äckligt! Det är så enkelt att plocka upp efter sin hund, här finns gott om hundtunnor. För bibliotekets del innebar 2010 en storsatsning på hållbar utveckling, Tack vare de extra resurserna har vi kunnat ta ett helhetsgrepp kring lärande för hållbar utveckling, säger Anna Langefors Bräutigam, bibliotekschef i Kirseberg. För de flesta Kirsebergsbor var det på biblioteket man märkte av det hållbara året. Programmet under 2010 innehöll bland annat studiecirklar i klimatsmart odling, matlagningskurser, Antikrundan, Bo Hagstöm som berättade om sin mormors mat, en föreläsning om loppisfynd, återbruksworkshop och klädbytaredagar. Det har varit en förmån att kunna sätta fokus på ett ämne under ett helt år. Det är sällan ett bibliotek får den möjligheten., säger Anna Langefors Bräutigam som gläds åt att satsningen också fick ett starkt gensvar från Kirsebergsborna. Att Antikrundan och Bo Hagström skulle locka mycket folk var kanske ingen överraskning, men att det blev så många deltagare till studiecirklarna var otroligt positivt. Även när det gäller inköp handlade mycket om hållbarhet. Flera böcker och filmer med miljö- och hållbarhetstema köptes in under Intresset är stort, inte minst för böcker som handlar om mat och klimat, berättar Anna Langefors Bräutigam som kommer att fortsätta med temat även under Vårt vårprogram har fyra punkter som rör hållbarhet. Bland annat återkommer vi med två klädbytardagar, som blev oerhört uppskattade under förra året. PROGRAMPUNKTER UNDER VÅREN: 31/2 Workshop med återbruks- kollektivet LAKy /3 Klädbytarsöndag /3 Workshop med återbruks- kollektivet LAKy /4 Klädbytarsöndag