Hundträning. På besök i köttfabriken. Vi granskar senaste quickfix-trenden. 6tips. Åsa Hagelstedt Ny förbundssekreterare i Djurskyddet Sverige

Transkript

1 En tidning från Sveriges största djurskyddsorganisation Nr Årgång 118 6tips Så får du hunden gå fint i koppel På besök i köttfabriken Fårskallar är smarta! Hundträning Vi granskar senaste quickfix-trenden Åsa Hagelstedt Ny förbundssekreterare i Djurskyddet Sverige Empati i skolan med hjälp av djur 1

2 Utgåva Nummer Årgång 118 Redaktör & ansvarig utgivare Elsa Frizell Material Redaktionen ansvarar inte för insänt, icke-beställt material. 2 Tryckeri Norra Skåne Offset Annonsansvarig Binh Tan, binh.tan@ardeo.se Omslagsfoto Istockphoto Grafisk form Lena Carlberger-Hedlund Manusstopp för nummer 1 26 januari Adress Djurskyddet Sverige Rökerigatan Johanneshov Tel: Fax: info@djurskyddet.se redaktionen@djurskyddet.se Plusgiro: Bankgiro: Plusgiro: Bankgiro: Förbundsstyrelsen Ordförande Sven Stenson, Vice ordförande Gunnela Ståhle, Ledamöter Gabrielle Rosendahl, Eva Norberg, Kerstin Malm, Ingrid Redbo, Johan Beck-Friis, Håkan Bredin, Sven-Erik Alhem Suppleanter Ulrike Segerström, Therese Holmberg, Annika Schenk-Sundström Kansli Förbundssekreterare Åsa Hagelstedt Ekonomi: Bruno Maras Kansliansvarig Åsa Hedberg Kanslistöd Bella Öberg Kampanjansvarig Anna Gustin Skolprojektet REDE Elsa Frizell Webbansvarig Patrik Johansson Bli djurskyddare du med! Idag är vi över röster för djuren! Läs mer på sidan 31. Miserabla metoder! Jag tror att det nästan alltid finns en andra träningsmetoder, men de prioriteras fullt rimlig förklaring till ett beteende. inte av TV, kanske för att varaktiga beteendeförändringar tar tid. Straff där emot, Oavsett om det handlar om djur eller människor. Därmed inte sagt att ett kan ge snabba förändringar, det blir bra beteende är okej även om man förstår TV. Att verkan av straffet bara sitter i en orsaken. Men förståelsen krävs för att kort tid och att problemen återkommer, åstadkomma en förändring. oftast i förvärrad tappning, det tar man De nya hundträningsprogrammen som ingen hänsyn till. under senaste tid sänts i TV verkar ha en annan filosofi. Jag tänker bland annat på Och oavsett TV4s Mannen som talar med hundar resultat, är det okej med Cecar Millan och Hundskolan att straffa? Vilken med Barbro Börjesson på SVTs Go kväll. inställning är det? I ett av avsnitten i Go kväll får vi Helt galen tycker träffa Sandra med labradoren Lexter. jag. Träna hunden på det sätt Lexter kommer inte när Sandra ropar och Barbro Börjesson kommer till undsättning. Det här är ett hjälpmedel behandlad, med du själv vill bli som ska få hunden att förstå att du är respekt och missbelåten. Hon visar upp läderkopplet med karbinkrokar och instruerar Med dessa för ståelse! Sandra hur hon ska slänga kopplet hårt rader vill jag tacka på Lexter när han inte lyder. Jag får rysningar. Inte en gång i programmet har framöver. Jag ska för mig för ett tag man ställt frågan, varför Lexter gör som nämligen vara föräldraledig. Djurskyddet han gör. Nej, han ska bara lyda, annars gör det ont. utkommer i år endast med fyra nummer. Är detta år 2008? Har utvecklingen Elsa Frizell redaktör inte kommit längre? Jodå, visst finns det elsa.frizell@djurskyddet.se Tyck till! Mejla dina ideér och åsikter till oss på redaktionen@djurskyddet.se Sveriges största djurskyddsorganisation djurskyddet sverige är med sina drygt medlemmar Sveriges största djurskyddsorganisation. Vi är en rikstäckande organisation med 57 anslutna djurskyddsföreningar. Organisationen har arbetat ideellt i över hundra år för att hjälpa djuren och stärka djurskyddet. vi arbetar för att alla djur ska ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och för att djurens livskvalité ska förbättras. Vi vill att alla människor visar respekt och tar ansvar för alla djur. vi arbetar genom kampanjarbete, rådgivning, representation i arbetsgrupper och kommittéer, och genom ekonomiskt bidrag till djurhemsverksamhet och djurskyddsfrämjande forskning. Djurskyddet Sverige är också remissinstans åt departement och myndigheter och driver skolprojektet REDE. arbetet finansieras av medlemsavgifter, arv och gåvor. Djurskyddet Sverige får inga statliga bidrag. internationellt arbetar vi genom Nordiska Djurskyddsrådet, Eurogroup for Animals samt genom World Society for Protection of Animals (WSPA). Får du eller din familj flera tidningar? Hör av dig till kansliet så rättar vi till det.

3 6tips INNEHÅLL Hundträning Vi granskar senaste quickfix-trenden Sidan 10 På besök i köttfabriken Sidan 20 Innehåll Skriv till Djurskyddet! 4 I korthet 6 Åsa Hagelstedt ny förbundssekreterare 7 Empati i skolan med hjälp av djur 8 Hundprofeterna frälser världen 10 Varning för nytt hundhalsband! 13 Så får du hunden att gå fint i koppel 14 Fårskallar är smarta 16 Vi tipsar 19 På besök i köttfabriken 20 Så går slakten till 22 Grisslakt på gården 24 Slakt utan bedövning är djurplågeri 26 Medlemsinformation 27 Fråga etologen och veterinären 28 Krönika: Hästmode- för vem? 29 Sista ordet 31 Så får du hunden att gå fint i koppel Sidan 14 Empati i skolan med hjälp av djur Sidan 8 Åsa Hagelstedt Ny förbundssekreterare i Djurskyddet Sverige. Sidan 7 Fårskallar är smarta! Sidan 16 3

4 TEMA HUND DEBATT E-post: Adress: Djurskyddet Sverige, Redaktionen, Rökerigatan 19, Johanneshov Skriv till Djurskyddet! Vad tycker du är viktigt? Skicka in dina åsikter hit! Bra om kor i förra numret! Jag tycker det är bra att Djurskyddet arbetar för livsmedelsproducerande djur också, inte bara katter och hundar. Det var hemskt att höra böndernas attityder, de verkar inte ha något större intresse i djurskötseln, eller tillräcklig empati för djuren. Jag har själv jobbat i mjölkkoladugård och vet att det är svårt att få allt att gå ihop, med ekonomi och tid. Men det ska inte gå ut över djuren, de ska få leva naturligt och få vara ute på bete! Tänk om våra hundar aldrig fick gå ut. Det är bra att det kommer ut i ljuset! Lina Strindlund Varför ges vissa arter större värde än andra? Jag har nu varit med i Djurskyddet Sverige i drygt ett år och har börjat reagera på att organisationens djursyn varierar så beroende på vilken art det handlar om. Man anser det vara okej att nyttja och döda djur så länge man behandlar dem väl. Detta gäller förstås lantbrukets djur. När det gäller hundar och katter verkar dock saken vara annorlunda. Där stödjer man djurhem som vårdar och omplacerar. Varför ska vi omplacera en katt, men döda en gris? Självklart har en ko, gris, kyckling eller ett får lika stor förmåga att lida som en hund eller katt. Det handlar bara om vad vi är vana vid. Traditioner som dessa, där vissa arter ges ett större värde än andra, bör dock en organisation med djurens bästa för ögonen, kunna bortse ifrån. Den blir annars inte riktigt trovärdig. Cecilia Torssell Stoppa annonseringen av kattungar! Under många år har jag utan respons kämpat med Västmanlands läns tidning, VLT och Västerås Tidning om att de skall sluta ta in annonser där kattungar under 12 veckor utannonseras. Så den första maj i år kom den nya lagen som förbjuder försäljning av kattungar under tolv veckor. Jag informerade båda tidningarna om den nya lagen och fick svar från båda chefredaktörerna att, nu är det äntligen slut på dessa annonser. Ändå fick jag häromdagen se en annons om 11 veckors kattungar i VLT. Jag ringde upp annonsören. Det var en otrevlig typ som sade sig veta om lagen och att han begick ett brott men på det sa han: och? Jag har, naturligtvis, polisanmält annonsören. Jag vände mig också till chefredaktören. Jag fick ett mycket snabbt svar där hon ber så mycket om ursäkt och lovar att det aldrig ska hända igen. Tidningen blir ju medhjälpare olagligheter om de tar in sådana annonser. Jag uppmanar alla att hålla ögonen på annonsörerna och tidningarna. Vi har lagen med oss och måste agera för att försöka få slut på eländet med alltför små kattungar som annonseras ut. Jag tror att det är roten till mycket ont, gällande kattproblemen. Marita åberg på Huskatten i Västerås Behövs eliten i en djurskyddsorganisation? De flesta anser nog att vi är begåvade med sunt förnuft. Och alla, vågar jag påstå, som blir medlemmar i en djurskyddsförening har en stark känsla för våra medvarelser och önskar dem ett gott liv. Men att älska sin katt eller hund betyder inte att jag utan kunskaper om respektive arts behov kan sköta mina djur på ett för djuret tillfredsställande sätt. Kan jag utan kunskaper se om grannens mjölkkor mår bra? Kan jag ogilla jägare utan att veta något om jakt? Var och en av oss kan omöjligen ha stora kunskaper om alla djurarter. Men som djurskyddsorganisation måste vi ha all kunskap som står att få. Vi vill kunna påverka politiker både på riksplanet och på EU-nivå, skriva remissyttranden, argumentera med LRF, jägarorganisationer, cirkusägare, vetenskapliga institutioner och såvidare. I toppen på vår organisation måste vi därför ha en samling människor med olika specialkunskaper veterinärer, etologer, husdjursagronomer, djurskyddsinspektörer, jurister med fler. När vi vanliga i vår lokala verksamhet exempelvis vill skriva inlaga till vår egen kommun, då är det inte så dumt att slå en signal till någon lämplig person i Djurskyddet Sveriges förbundsstyrelse för koll av sakuppgifter. Så, låt oss dra nytta av varandra för djurens bästa! Sif Strand- Rönnbäck, Oskarshamn 4 Varmt tack till alla faddrar och gåvogivare! Ni hjälper djur att få en ny chans i livet. Med hjälp av era gåvor kan våra djurhem ge övergivna djur ett tillfälligt hem, mat, sällskap och veterinärvård. Vill Du ta hand om en övergiven katt? Besök vår hemsida

5 TEMA HUND DEBATT Stoppa Foto: Animals Angels de plågsamma djurtransporterna! De transporteras i dagar, utan mat och vatten, i trånga lastbilar. Många djur dör på vägen. Under 2009 fattar jordbruksministrarna i EU beslut om förändrade regler för djurtransporter. Nu har vi chans att påverka. Djurskyddet Sverige behöver din hjälp att visa Sveriges jordbruksminister och andra opinionsbildare att vi är många som vill stoppa de plågsamma djurtransporterna. Hjälp oss samla in så många namn som möjligt i vår insamling som pågår fram till den 15 december. Djurskyddet Sverige kräver: 4 kortare transporttider för djuren 4 bättre förhållanden i transportbilarna 4 bättre kontroll så att lagarna efterlevs Du kan påverka! 4 Gå in på 4 Skriv på vår namninsamling direkt på hemsidan 4 Tipsa dina vänner 4 Ladda ner eller beställ egen lista och samla in namn 5

6 I KORTHET REDAKTÖR ELSA FRIZELL Lyckad kattkastreringskampanj i Kronoberg Djurskyddet Kronoberg subventionerade kastrering av katter under I arbetet med att få ned antalet oönskade kattungar som föds har föreningen under tre år subventionerat kastreringskostnaderna för kattägarna med egna medel. l Nya föreningar i Djurskyddet Sverige Fyra nya föreningar har anslutit sig till Djurskyddet Sverige: Djurskyddet Hoppet i Söderhamn, Djurskyddet Bohuslän, Djurskyddet Öresund Rädda katten och Djurskyddsombudsmannens Stödorganisation. Djurskyddet Sverige har nu 60 anslutna föreningar och medlemmar. l EU säger nej till kloning av djur En stor majoritet av Europaparlamentet, 630 röster, röstade för att EU kommissionen bör förbjuda kloning av livsmedelsproducerande djur. Bara 32 röstade mot förslaget. Djurskyddet Sverige som genom den europeiska djurskyddsorganisationen Eurogroup for animals arbetat för ett förbud välkomnar Europarlamentets beslut. Klonade djur får ofta genetiska defekter och är ett djurskyddsproblem. l Foto: Istockphoto Totalförbud mot hundoch kattskinn Den 31 december blir det förbjudet att inom EU sälja, importera och exportera produkter som innehåller päls från hund eller katt. I december förra året enades EUs medlemsländer om detta förbud. Bakgrunden är att hundar och katter i vissa länder avlivas med mycket grymma metoder vid produktion av pälsvaror. Syftet med lagstiftningen är att konsumenterna ska kunna vara säkra på att päls av katt och hund inte förekommer på marknaden. l Foto: Manfred Kanemann Foto: Istockphoto Foto: Istockphoto EU-ekologiskt kött garanterar inte gott djurskydd Scan och Sveriges Grisföretagare satsar på EU-ekologisk grisuppfödning därför att man då slipper kravet på att grisar ska få böka och beta, enligt de strängare reglerna från KRAV. KRAV innebär att grisarna ska få gå ute under sommaren och beta och ha tillgång till en gyttjepöl att kyla sig i. För EU-ekologiska grisar räcker det med att gå ut på en betongplatta. Djurskyddet Sverige varnar nu för att våra grisar får det sämre om KRAV - producerat griskött ersätts av EU-ekologiskt och vill att marknadsföringen blir tydligare så att konsumenterna inte luras av informationen från producenterna. l NYHETER Vykortvinst till Djurskyddet Sverige Under hösten erbjuder företaget DB Marketing Aps skolklasser att sälja julkort för att få pengar till klasskassan. Vykorten har djurmotiv och information om Djurskyddet Sveriges arbete. För varje sålt vykortspaket får Djurskyddet Sverige två kronor. En god handling på nätet Nu har du möjlighet att stödja Djurskyddet Sverige när du handlar från välkända nätbutiker. Det innebär ingen extra kostnad för dig utan det är nätbutiken som står för gåvan. Detta är möjligt genom att Djurskyddet Sverige är anslutna till Godhandling.se en shoppinggalleria på nätet med ett hundratal butiker. Företagen knutna till godhandling väljer mellan att skänka en fast summa per beställning eller en procentsats på ordervärdet. Hur stor summan blir framgår innan du gör din beställning. Läs mer på 6

7 Åsa med Jack Russel Lycklig 12 år och Staffordshire Bullterrier Vilja 1,5 år. Hur ser du på relationen mellan djur och människa? Jag tycker inte att vi människor har rätt att utnyttja vår ställning till att bortse från de behov djuren har, oavsett om det är så att vi äger dem eller om vi äger skogen där de bor. När ett djurs och en människas behov står i konflikt med varandra måste vi hitta ett respektfullt sätt att hitta lösningar på. Vilka visioner har du med Djurskyddet Sveriges arbete? Jag vill göra Djurskyddet Sverige mer känd och få en organisation med ännu fler medlemmar. Det är viktigt att man som medlem känner stolthet över organisationen. Åsa Hagelstedt ny förbundssekreterare: Djurskyddet Sverige behövs för att sprida kunskap och bilda opinion Jag vill vara med och göra skillnad. Det säger Åsa Hagelstedt som sedan september är Djurskyddet Sveriges nya förbundssekreterare. Text och foto Elsa Frizell Hon har de senaste fem åren varit kommunikationschef på nykterhetsförbundet IOGT-NTO och har alldeles nyligt tagit sin magisterexamen i statsvetenskap. Genom nykterhetsrörelsen och politiken har nya förbundssekreterare Åsa Hagelstedt lång erfarenhet från ideellt arbete och djurskyddsintresset, det har alltid funnits där, ända sedan barnsben. Grattis till nya jobbet, hur känns det? Det känns verkligen jättebra att få jobba med något som känns så roligt och viktigt. Jag vill vara med och göra skillnad. Idag är det alldeles för många djur som far illa och då behövs Djurskyddet Sverige för att sprida kunskap och bilda opinion. Vad tror du är viktigt att tänka på i en intresseorganisation som Djurskyddet Sverige? Jag tror det är viktigt att värdesätta allas arbete och tala om att det de gör är viktigt. Och alla gör så gott de kan, jag skiljer inte på passiva och aktiva medlemmar. Bara genom att välja att bli medlem har man gjort ett aktivt val och bidrar till att göra organisationen starkare. Våra medlemmar och anslutna föreningar är organisationen, styrkan finns i dem. Vilka är dina hjärtefrågor? Jag vill få människor att ställa krav på vad de har på tallriken så att de livsmedelsproducerande djuren kan få det bättre. Jag tycker överhuvudtaget att frågor om hur vi värderar djur är viktiga, till exempel hur vi ser på våra hundar och hur de tränas. Vad betyder djur för dig? Mina hundar är mina familjemedlemmar! Djur är levande kännande varelser som vi delar den här jorden med. Djuren ställer upp så mycket för oss och jag tycker att vi är skyldiga att ta ansvar för och visa dem respekt. Hur ser du på Djurskyddet Sverige i framtiden? Jag tror att vi har potential att bli en riktigt stor organisation. Djurskyddet Sverige har ett bra anseende hos departement, myndigheter och branschfolk men är inte lika kända hos allmänheten. Jag tror att det finns en föreställning hos människor att man måste vara militant och vegan för att vara med i en djurorganisation. Om fler visste vad Djurskyddet Sverige står för skulle många engagera sig i vår organisation. Jag tror att vi har stor möjlighet att kunna hitta den framkomliga vägen, sätta mål som går att nå och på så vis påverka mycket för djuren i framtiden! säger Åsa. n Kort om Åsa HAGELSTEDT: Ålder: 33 år Familj: Sambo, två bonusbarn, två hundar och två katter. Gör på fritiden: Spelar fotboll, snickrar på sommarstugan, fikar med kompisar. Läser: Djurskyddet Sveriges verksamhetsberättelse Lyssnar på: Depeche Mode är mina gudar, gillar rock och pop. Äter: Det mesta som är vegetariskt och gärna kryddstarkt. Om jag hade mer tid: Då skulle jag träffa mina vänner mer och promenera längre med mina hundar. Bra på: Entusiasmera andra och se möjligheter. Blir glad av: Människor som drivs av engagemang. Dold talang: Är duktig på att nicka fotbollen som vänsterback i BK träsket. 7

8 Alexander Lindell klappar mjukiskatten. Den har fått gestalta sommarkatten Nisse som barnen har hört en saga om i REDE övningen som handlar om att bli lämnad. Empati i skolan med hjälp av djur Med skolmaterialet REDE får barn träna empati med hjälp av djur. Djurskyddet träffade barnen på Bergvretenskolan när de diskuterade djurs och människors olika behov och hur vi kan förstå varandra bättre. Text och foto Elsa Frizell Vet ni vad orden respekt, empati och etik betyder? Det frågar djurskyddsinspektör Annika Eklund som är på besök hos årskurs 1 och 2 på Bergvretenskolan i Enköping. Respekt betyder att man ska lyssna på varandra, vara snäll mot varandra och mot djur, säger en av eleverna. Hur visar man respekt för djur? frågar Annika. Att man tar upp djuret försiktigt, att man inte ska döda dem, svarar en flicka. Ordet empati är svårare och Annika ger barnen ett exempel. Om jag drar katten i svansen vad säger ni då? Flera av barnen svarar att det får hon inte göra, då blir katten ledsen. Annika förklarar att det är empati, att förstå att katten blir ledsen om man gör den illa. Får man sparka på hunden då?, frågar hon. Flera av barnen säger nej det är fel, så får man inte göra. Och så förklarar hon etik, att man vet vad som är rätt och fel och när många tycker att det är fel att sparka på hunden då bygger det på etik. Eleverna i årskurs ett och två på Bergvretenskolan i Enköping har temaveckor med skolmaterialet REDE som står för just Respekt, Empati, Djur och Etik. Materialet ges ut av Djurskyddet Sverige och Svenska Djurskyddsföreningen och bygger på övningar som ska hjälpa barnen att utveckla sin emotionella förmåga och respekt för djur och natur. Nu ska jag läsa en saga för er säger Annika och börjar läsa sagan om De gröna jättarnas lilla kelgris. Sagan handlar om de gröna jättarna som skaffar sig ett litet människobarn som husdjur. Människobarnet vill ha det torrt där den sover och inte kallt och fuktigt som jättarna och så vill människobarnen ha frukt och bär att äta och gillar inte alls att äta gyttja. Med sitt byte av roller spetsar sagan till resonemangen och det blir tydligt att olika arter har olika behov. Vi har olika behov Barnen lyssnar storögt på sagan och får sedan diskutera vilka behov människobarnet hade. Vad ville det äta, hur ville den sova, var det viktigt för den att leka? Det tycker om nötter och frukt och vill leka med de andra människobarnen i skogen, säger en flicka. 8

9 Och det är likadant med djur, de har också sina behov, säger Annika och frågar barnen vilka behov en hund har. Sedan berättar hon att människor i hela världen tillsammans kommit fram till vilka behov djur har och bestämt att djur har rätt att få det de behöver. Man kallar det de fem friheterna berättar Annika. Djur ska ha frihet från hunger och törst, frihet från obehag, frihet från smärta, skador och sjukdomar, frihet från rädsla och stress och frihet att kunna bete sig naturligt. Stanna upp-tänk efter! Nu behöver jag er hjälp säger Annika till barnen, vi ska spela teater! Vem vill vara katt frågar Annika och det kommer ivriga händer i luften. Jag vill vara fågel! Jag vill spela människa! Så får vi se hur katten jagar och dödar fågeln och hur människan blir arg på katten. Stanna upp och tänk efter! Varför gör katten så? frågar Annika. Är det kanske helt naturligt för katten att göra så, är det ett behov den har? Barnen får nu spela upp scenen på nytt och lösa konflikten, kanske hann fågeln flyga iväg föreslår någon. Klassen spelar flera liknande situationer där människa och djur hamnar i konflikt runt ett beteende som ett djur har. Barnen får diskutera varför det blir så och spela ett slut där en konflikt inte uppstår. Barn gillar djur Klassernas lärare Jenny Wibrell och Carina Söder gick REDES fortbildning under våren och blev inspirerade att arbeta med detta på sin skola. Vi skulle ha temaveckor med värdegrundsarbete och då var REDE helt perfekt. Vi har jobbat hela förra veckan med flera olika övningar från materialet och denna vecka kunde Annika Eklund komma och hålla övningen om djurens behov i våra klasser. Jenny tycker att det är ett bra värdegrundsmaterial och att det är en stor fördel att det bygger på barnens intresse. Nästan alla barn är intresserade av djur och det gör att det underrättar att arbeta med de här ganska svåra frågorna. Materialet väcker tankar och går hem hos barnen, säger hon. Hon tycker att det är lätt att följa beskrivningarna och bra att det finns så Philip Dolfie och Mathilda Ögren funderar på vad empati betyder. många olika övningar man kan arbeta med i materialet. Då kan man plocka det som passar eleverna, det finns något för alla, säger hon. Och hon rekommenderar andra lärare att gå REDEs fortbildning. Kursen var verkligen bra och man får inspiration och insikt. Jag tror att det REDE ett värdegrundsmaterial REDE, Respekt, Empati, Djur och Etik, är ett värdegrundsmaterial för skolan som tagits fram av Djurskyddet Sverige och Svenska Djurskyddsföreningen. Syftet är att skolbarn får stärka och utveckla sin förmåga till empati och medkänsla för både djur och människor. I utvecklandet av REDE har man utgått från vetenskapliga studier som visar att det finns ett starkt samband mellan människans empatiska förmåga och hur man behandlar djur. REDE-materialet och fortbildning för lärare är kostnadsfritt för alla skolor i Sverige. Läs mer på Eleverna spelar upp situationer där människa och djur hamnar i konflikt runt ett beteende som djur har. Men varför gör djuret så? är nödvändigt att sätta sig in i materialet innan man arbetar med det, men så är det med allting. Barnen tycker det är roligt, de engagerar sig och diskuterar, säger Jenny Wibrell. n Enköping årets REDE- kommun REDE satsar under hösten på Enköpings kommun. Flera fortbildningskurser för lärare kommer att hållas och kommunen har fått en specialdesignad övning Hjälp djuren håll rent i naturen. Skolorna kommer med denna övning vara med och tävla med kollage gjorda av skräp de hittar i naturen. Alla Enköpings skolor, sammanlagt 450 elever har anmält sig till tävlingen. Djurskyddsinspektör Annika Eklund arbetar del av sin tjänst med REDE och hon har besökt alla kommunens skolor och informerat om REDE. Vill du att din kommun ska bli nästa års REDE-kommun? Kontakta: Dag Einarsson

10 Hundprofeterna Cecar Millans träningsmetoder i TV4+ programmet Mannen som talar med hundar kan ge rädda och aggressiva hundar menar flera experter. Foto: Cineflix Tv4 Olydiga hundar blir snabbt lydiga med hundtränarnas metoder i TV. Men experterna varnar: Quickfix kan förvärra problemen. Text Elsa Frizell Foto: Istockphoto Efter en dag med Cecar Millan är alla hundar lydiga. Hans program Mannen som talar med hundar har gjort dundersuccé i USA och har under senare tid, genom TV 4+, blivit ett mycket populärt program även i Sverige. Desperata hundägare får snabb hjälp genom Millans träningsmetoder. Och i Sverige har vi hundcoachen Barbro Börjesson på SVTs Go kväll. Hundprofeter och universalmetoder poppar upp som svampar ur jorden och programmen blir alltfler. Det ska gå snabbt, vara enkelt och bli bra TV. Besvärliga djur blir förbluffande lydiga på bara några timmar. Men är det så enkelt? Nej, säger flera experter som nu var 10

11 frälser världen nar för metoderna. På sikt kan vissa av hundtränarnas metoder skapa rädda och aggressiva hundar, problemen kan förvärras eller nya kan uppstå. Metoderna är oetiska och onödiga säger Anders Hallgren som är känd som världens första hundpsykolog som introducerade så kallade mjuka träningsmetoder. Kerstin Malm, fil doktor i etologi med inriktning på hunddjurs beteende anser att programmen är farliga eftersom de förmedlar ett synsätt där man inte bryr sig om hunden mår utan bara att ägarna snabbt ska få resultat. Straffar hunden Vad är det då som Cecar Millan, Barbro Börjesson och de andra tränarna gör som inte är bra? Man korrigerar ett beteende utan att ta reda på varför hunden gör som den gör. Kanske har den ont eller är rädd? Många av metoderna bygger på bestraffningar, antingen genom smärta eller genom skrämsel. Hunden ska utsättas för något den tycker är obehagligt när den gör fel, man straffar till exempel när den skäller, biter sönder saker, drar i kopplet och gör utfall mot mötande hundar, säger Anders Hallgren. Straffen kan se ut på olika sätt, ryck i kopplet är den vanligaste formen. Vanligt är också att ägaren uppmanas ta i kraftigare med rösten när man fyar, att kasta saker efter hunden, gärna sådant som låter, och att trycka ned hunden på marken. Är det inte effektivt med straff då? Straff kan ge effekt på kort sikt men En nära och tillitsfull relation gör din hund mer motiverad att lyssna på dig. En sådan relation får du bara om du spenderar mycket tid med din hund och eftersträvar förståelse och ömsesidig respekt. hundetolog kerstin malm på lång sikt har det ingen effekt och det visar flera undersökningar. Endast om straffet är chockartat, till exempel en elchock, kan det ge effekt för beteendet även på lång sikt men då får man antagligen andra problem som bygger på posttraumatisk stress, säger Anders Hallgren. Han påpekar att ett straff inte påverkar vad hunden vill göra, bara vad den vågar göra och minnet av straff bleknar snabbt. Antingen återkommer problemet, eller så dyker det upp nya, vilket ägaren ofta möter med mer straff och så är en straffkarusell igång, som stegras alltmer. Vad händer med en hund som straffas? Förutom fysiska skador hunden kan få av till exempel ryck i kopplet så kan den blir rädd för obehaget, rädd för ägaren och undergiven. Kommer straffet inte på sekunden rätt kan hunden dessutom ha svårt att förstå vad den gjorde för fel. På sikt kan den straffade hunden få en känsla av att sakna kontroll över sitt liv och bli passiviserad, säger Anders Hallgren. Kerstin Malm förklarar att den straffade hunden kan bli svår att få en bra och förtroendefull kontakt med och den kan få problem att umgås med andra hundar. Det här kan dessutom leda till att hunden blir otrygg och osäker, vilket är en vanlig orsak till aggressivitet. Har straffet dessutom gjort ont är det ytterligare en orsak till att den blir aggressiv, säger hon. Det största problemet med programmen tycker Kerstin Malm är de grundläggande värderingar om hundar som programmen förmedlar. Synsättet är att en hund är till för oss människor och den ska lyda för att vi säger det och då spelar det ingen roll varför hunden gör som den gör eller hur den mår, säger hon. Men mår hundarna inte bra? Jag är övertygad om att hundar inte mår bra av att bestraffas, behandlas hårdhänt eller utan förståelse. Sedan finns det förstås andra som skulle hävda att de mår bra av veta sin plats. Vi kan ju aldrig säkert veta eftersom vi inte kan fråga hunden. Vi kan bara tolka det vi ser och man kan ofta hitta experter eller till och med forskning som stödjer det man vill tro på, säger hon. Rangordning och dominans TV tränarnas lära bygger till stor del på att hunden behöver en dominant ledare och att den ska veta sin plats i flocken. Det finns studier gjorda på vargars beteende som stödjer att vargar i flock ofta leds av en kraftigt dominant alfahanne eller hona. Samtidigt finns andra etologiska studier som hellre talar om vargflocken som en familj där föräldraparet med tålamod lär sina ungar hur man ska bete sig och till exempel alltid låter dem äta först. Men å andra sidan är inte det viktiga hur vargar är med varandra för hur vi ska se på relationen till vår hund, säger Kerstin Malm. Vi är olika arter och vi ingår inte i en och samma flock på det sätt som vargarna i en vargflock gör. Freddy Worm Christiansen är biolog med inriktning på hunddjurs beteende och han har under 35 år studerat både hundar och vargars beteende. I sin bok Hundars och vargars beteende som kom ut 2007 har han samlat forskning i ämnet aggressivitet och ledarskap hos hundar och vargar. Han skriver att vargar och hundar tenderar att följa en rangordning när de lever i en flock 11

12 TEMA VÅRA VILDA DJUR Barbro Börjesson på SVTs Go Kväll menar att hunden blir lydig av att utsättas för obehag när den gör fel. Foto: Barbro Sellin svt men att människor ingår inte i det rangordningssystemet. Därför är det enligt honom meningslöst att prata om att människor måste visa sig dominanta eftersom vi inte konkurrerar med hunden om rangordningen. Han skriver att i en vargflock eller hundflock är ledaren den individ som tar de flesta initiativen och får de andra flockmedlemmarna att följa honom eller henne. Det är enligt honom sällsynt att ledaren under normala omständigheter tvingar någon medlem att följa honom eller henne. Var kritisk som hundägare Hellre än att argumentera och försöka slå varandra i huvudet med olika argument om hundar och deras beteende menar Kerstin Malm att det är viktigt att man som ägare är kritisk till metoderna och känner vad man själv tycker känns rätt. Vilka värderingar har du som hundägare? Vad känns rätt? Hur vill du se på din hund? Ska den lyda minsta vink och relationen vara slav-härskare eller ska hunden vara en del i familjen där du har en kärleksfull relation byggd på förtroende och där den mår bra? Finns det inget bra med programmen? Jag har faktiskt svårt att se något som är bra med programmen därför att de i grund och botten förmedlar ett synsätt där det inte spelar någon roll hur hunden mår bara den beter sig som man vill att den ska göra. Att vissa saker som visas i programmen är okej gör det egentligen bara värre eftersom det gör det svårare att se igenom vad de egentligen står för, säger Kerstin Malm. Beteendeändringar tar tid! Hur ska man då göra om ens hund har ett annat beteende som man inte vill att den ska ha? Ta reda på varför hunden beter sig som den gör. Det kan finnas många orsaker till exempel att hunden är ensam och inaktiv alldeles för lång tid varje dygn. En vanlig orsak till aggressiva hundar är smärta, säger Kerstin Malm. Självklart behöver hunden lära sig hur den ska bete sig när den lever med oss människor menar Kerstin Malm. Men det finns effektiva metoder där hunden lär sig utan att den behöver känna obehag. Tänk efter hur du önskar att hunden ska bete sig och belöna det önskade beteendet istället för att bestraffa det oönskade beteendet. Visa vad hunden ska göra, börja i tid och förebygg problem. Så kallade mjuka träningsmetoder ska inte innebära en låt-gå mentalitet, det är bara ett annat sätt att gå tillväga, säger hon. Det viktiga är att komma ihåg att beteendeändringar tar tid! Det finns inga quick-fix som håller i längden om man vill ha en hund som mår bra säger Kerstin Malm. En nära och tillitsfull relation gör din hund mer motiverad att lyssna på dig. En sådan relation får du bara om du spenderar mycket tid med din hund och eftersträvar förståelse och ömsesidig respekt. n Tänk efter hur du vill att hunden ska bete sig och belöna det önskade beteendet istället för att bestraffa det oönskade. hundetolog kerstin malm 12

13 TV-profilen och hundtränaren Cecar Millan har tagit fram ett specialdesignat stryphalsband som ska lära hunden gå fint. Djurskyddet Sverige vill varna hundägare att använda det. T Foto: Torsten Widholm Varning för farligt hundhalsband! text Elsa Frizell Halsbandet består av tre band. Runt hundens hals sitter två sammankopplade band, båda dessa har till uppgift att hålla det översta, mycket smala bandet på plats, högt upp, alldeles bakom öronen. Just placeringen bakom öronen gör detta halsband extra farligt. Rent anatomiskt hamnar halsbandets strypsnara så högt upp på hundens huvud att flera känsliga strukturer riskerar att skadas, säger Johan Beck-Friis, veterinär och ledamot i DS styrelse. Precis där snaran drar åt går flera stora kranialnerver ut ur skallbenet. Eftersom dessa nerver står för nervförsörjningen till hundens svalg, tunga, luftstrupe, matstrupe, struphuvud med fler viktiga kroppsdelar, kan skador på nerverna orsaka sväljningssvårigheter, ökad salivering, andningsproblem, hosta och smärta i berörda kroppsdelar. Dessutom ligger svalget och övre delen av matstrupen ytligt och oskyddade av muskler så här högt upp på halsen, vilket gör att ett strypkoppel i detta område kan orsaka blödningar i matstrupen. I ett uppmärksammat fall i USA stämde en djurägare Cesar Millan just för att hans halsband hade orsakat blödningar från hundens mun och nos, berättar Johan Beck-Frris. Får en foglig hund Det är den kände tv-profilen och hundtränaren Cecar Millan från USA som tagit fram halsbandet. Hans program Mannen som talar med hundar sänds i TV 4 och har varit mycket populärt. Sedan knappt ett år säljs halsbandet av svenska återförsäljare. En av dem är Gunnar Smedh på företaget Dalatrading och han är mycket nöjd med halsbandet. Man får en betydligt mer foglig hund som drar mindre och man behöver inte dra så hårt i kopplet. Det är mycket snack om att halsbandet skulle vara farligt men du sätter dig ju i en bil, det är ju också farligt! Med det här halsbandet slipper folk få sina axlar dragna ut led eller blir omkulldragna av sina hundar, säger han. Han berättar att vissa har kallat honom djurplågare. Förståsigpåarna säger att det sitter någon nerv där bakom öronen och allt vad de hittar på. Jag skulle aldrig ha det på min hund om jag trodde att det skadade den och han går så jävla fint sedan han fått det här halsbandet, säger han. Hur fungerar halsbandet? Hunden känner att den gör nåt fel när den drar i kopplet och då släpper den på en gång, jag behöver aldrig dra hårt och det blir ju bara obehag när hunden gör fel. Ju längre ned på halsen du kommer ju starkare är hunden, då känner den inte något och då hjälper ingenting. Men det här halsbandet sitter högre upp och där det är lättare att korrigera, säger han. Varför slutar hunden dra? Ja, men prova själv med att strypa åt något kring halsen, det är inte så skönt, säger Gunnar Smedh. Bevisa att det är ofarligt! Cecar Millan säljer halsbandet på sin hemsida. Längst ned på sidan finns, för den uppmärksamme, en varningstext. Där står bland annat att halsbandet inte får användas på hundar under ett år eller hundar som har andningsproblem. Hundar med lång hals som till exempel Greyhound får heller inte använda halsbandet. Varför har man inskränkningar i användandet av halsbandet om det är så bra och ofarligt? frågar Johan Beck-Friis. Djurskyddet Sverige vill ha en omvänd bevisföring när det gäller träningsredskap på djur. Man ska kunna bevisa att redskapet är ofarligt innan det får säljas. Detta gäller för läkemedel, barnleksaker och många andra produkter som finns i samhället, säger Johan Beck-Friis. n 13

14 Så får du hunden gå Vad ska du göra med en hund som drar i kopplet när ni är ute och går? Hundpsykolog Anders Hallgren och hundetolog Kerstin Malm ger här sina bästa tips på ett vanligt problem för hundägare. text anders hallgren & kerstin malm foto istockphoto Många hundar är inaktiva största delen på dygnet, då är det lätt att bli ivrig på promenaden! 1 Få utlopp för energin! Innan du börjar träna din hund är det klokt att låta den göra sig av med en del energi. Aktivera den en stund innan promenaden till exempel genom att låta den öppna paket med godisbitar i eller leta efter leksaker. Det kan vara nödvändigt att i början av promenaden hänga med i ett ganska snabbt tempo, aktivera hunden eller om det går, släpp den lös en stund. Detta för att den ska ha hunnit göra sig av med lite energi innan ni börjar träna. Använd gärna långlina eller flexikoppel för att ge hunden mer rörelsefrihet och möjlighet att sträcka ut lite i trav eller galopp. Använd sele istället för halsband. Halsband kan skada nacke och strupe om hunden drar eller om du rycker för att få den att sluta dra. När hunden inte drar längre kan man återgå till halsband om man av någon anledning föredrar det Kom ihåg att det viktiga är att hunden får så stor frihet som möjligt i kopplet utan att den drar. Att lära en hund att gå alldeles vid sidan fot är något helt annat och inget som hunden ska behöva göra under vanliga promenader. Varför drar hunden? Det första du måste fråga dig som hundägare är varför hunden drar. Är det så att din hund aldrig lärt sig gå i koppel utan att dra? Drar hunden när du träffar andra hundar eller när den känner speciella lukter? Nästan alltid är drag i kopplet en fråga om energi. Många hundar är inaktiva största delen på dygnet, då är det lätt att bli ivrig på promenaden! Ge hunden så stor frihet som möjligt i kopplet. 2 14

15 fint i koppel! 3 Belöna med godis, med beröm eller gör något roligt tillsammans! 4 Stanna upp! När hunden drar stanna upp direkt och låt den aldrig dra sig fram dit den vill. Belöna så fort den slutar att dra. Att alltid stanna direkt och stå still tills hunden slutar att dra fungerar som en åtgärd, men som enda träningsmetod är den långsam och tålamodsprövande. 5 Prata med hunden, hitta på aktiviteter och titta mycket på din hund under promenaden. Gå kortare träningssträckor När hunden lugnat sig lite gå en viss träningssträcka varje dag, där man hela tiden pratar med hunden, håller kontakten och inte låter den dra. Gå samma sträcka, fram och tillbaka flera gånger, från början en kort sträcka, öka sedan på allteftersom. Belöna med godis, med beröm eller gör något roligt tillsammans! 6 Ha bra kontakt med din hund Det viktigaste när du tränar är att du arbetar med kontakten. Hunden ska känna att ni är ute och går tillsammans. Prata med hunden, hitta på aktiviteter och titta mycket på din hund under promenaden. Iaktta vad den gör och försök få den intresserad av vad du gör. Skippa mobiltelefonen! Träna långsiktigt Att börja träningen med valpen och den unga hunden är bättre och betydligt lättare men det är aldrig för sent. Det är ofta en långsiktig träning som gäller för att få en hund att gå fint i koppel, om man inte vill använda hårdhänta, oetiska och skadliga metoder vill säga. Att börja träningen med valpen och den unga hunden är bättre och betydligt lättare men det är aldrig för sent. För de allra flesta hundägare innebär det flera veckors träning för att få hunden att gå fint i kopplet. 15

16 Fårskallar är smarta Foto: Elsa Frizell Hur ser djuren på oss människor egentligen? Nu visar banbrytande forskning att djur har ett betydligt bredare register av tankar och känslor än man tidigare trott. Text JEanette thelander Det nedsättande epitetet fårskalle är ett av många uttryck som speglar vår syn på fårens intelligens. Men får är inte alls dumma. Det har den framstående hjärnforskaren Keith Kendrick visat. Fårens hjärna är mycket lik vår och de är mycket lika oss i sitt sociala beteende, säger professor Keith Kendrick, chef för avdelningen för kognitiv och beteendevetenskaplig neuroforskning vid Babraham Institute i Cambridge. Han betonar dock att det inte innebär att fåren tänker som vi. De funderar förmodligen inte på hur de närmaste veckorna i livet kommer att gestalta sig, vad som händer när vi dör eller liknande. Men de har samma förmåga som vi att känna smärta och lidande. Och de kan förstås även känna glädje och lycka. Deras sociala interaktion gör också att vi borde fundera på hur vi beter oss gentemot dem. Keith Kendrick har visat att får kan urskilja individer genom att studera deras ansikten. Det gäller såväl andra Foto: Jeanette Thelander Hjärnforskaren Keith Kendrick. får som människor. Får kan även tolka ansiktsuttryck, hos både människor och andra får. Kan de välja så föredrar de glada ansikten framför sura eller arga miner. De kommer ihåg andra individer både får och människor och känner igen dem efter flera år. Detta antyder att får förmodligen också kan känna saknad efter individer som är frånvarande. Vi har valt att studera ett av de djur som människor i alla tider har ansett vara bland de dummaste. Vi har visat att det rör sig om djur som faktiskt är intelligenta, kännande varelser med ett rikt socialt liv, säger Keith. Och om nu fåren är så här smarta, hur är det då inte med de djur som vi anser vara intelligentare än får? Professor Kendrick ställer frågan, men kommer inte att vara med och besvara den vetenskapligt åtminstone inte under de närmaste åren. Efter flera år av studier och experiment kring får, kommer han nu att ägna de kommande åren åt att studera hur hjärnans nätverksprocesser fungerar. Vi är forskare från många olika discipliner som samarbetar, allt från matematiker till hjärnfysiologer. Det ska bli spännande, men jag kommer nog att sakna den dagliga kontakten med djuren. I grunden är Keith Kendrick psykolog och det han främst är intresserad av är hur hjärnan fungerar. Det var på den vägen han kom in på den uppmärksammade forskningen kring får. Han är även med i det vetenskapliga råd som den brittiska regeringen anlitar. Men det är svårt att få gehör för våra synpunkter när det gäller djuren, menar han. Min forskning väcker många frågeställningar kring etik och moral till liv och det är inte alltid så lätt att tackla politiskt. Inte heller hans kollegor inom forskarvärlden är odelat positiva till de resultat som Keith Kendrick varit med om att plocka fram. Det finns kollegor som menar att forskning av den här typen gör det mycket svårare att exempelvis rättfärdiga användandet av försöksdjur. Så visst är min forskning till vissa delar kontroversiell. n Läs mer om Keith Kendricks forskning kendrick.html 16

17 STÄMMOR FRÅN STÄMMAN Vill du hjälpa djuren genom att svara på några frågor? 17

18 18

19 VI TIPSAR REDAKTÖR ELSA FRIZELL BOK TIPS Att förlora en hund Mickie Gustafson Natur och Kultur, 2003 Alla drabbas någon gång i livet av sorg, och för många av oss är ett sällskapsdjurs död vårt första möte med döden. Att förlora en hund av psykologen Mickie Gustafson är en personligt färgad bok, som varmt och ömsint beskriver djurägarens starka känslor i glädje och sorg. Ämnet är viktigt att belysa men boken skulle ha vunnit på en faktagranskning. Sorgen är en process över tid, ett bearbetningsarbete och inte ett kristillstånd i fyra faser som Mickie Gustafson beskrivit den. Det är inte sorgen som ska accepteras utan förlusten, vilket författaren tyvärr har missuppfattat. Om man är medveten om dessa faktabrister kan boken ändå vara till hjälp för djurägare som ställs inför svåra beslut om liv och död. l Barbro Beck-Friis Leg läkare, professor Minstas väg hem Miranda och Marcus Hedbring Lumio förlag och skrivbyrå 2008 BOK TIPS En väldigt fin och kärnfull barnsaga på rim om katten Minsta som blir övergiven av sin familj efter sommaren. Vi får följa Minstas hårda liv som hemlös tills hon räddas av snälla människor på ett djurhem. l Sagan om gutefåret Ernst Katarina Lingehag Ekholm Ordsmedjans förslag 2007 I denna pedagogiska barnbok i fickformat får vi träffa gutefåret Ernst. Han skadar benet på taggtråd och när skadan inte läker riskeras han att skickas till slakt. När det ser som mörkast ut kommer en liten kanin och hjälper honom till ett nytt hem. På de femton sidorna får läsaren följa Ernst dramatiska dagar och även lära sig om gutefår. Rekommenderas! l Elsa Frizell FILM TIPS Följ med till vargarnas värld Få djur är så mytomspunna som vargen. En skygg jägare, fruktad av många människor. Många vill se den utrotad, många värnar också om vargens fortbestånd. Den här filmen tar oss med på en resa in i vargens värld. Vi får uppleva hur djuren jagar, lever och skyddar sina familjemedlemmar. Vi blir en del av flocken. Filmad i ett av världens största naturreservat, Yellowstone i USA. l Pris 249 kronor Säljs av Naturbutiken LYSSNA Vardagsstress och aktivering aktivt hundliv utan stress Yrsa Franzén-Görnerup. Prisma 2008 Boken Vardagsstress och Aktivering ingår i en serie kallad Hand med Hund där författaren tidigare skrivit böckerna Frågelådan, Vardagslydnad och Vardagsproblem. Det är en enkel och lättläst bok som borde vara av intresse för de flesta hundägare. Författaren börjar med att redogöra för hur hunden påverkas av stress och ger exempel på hundproblem där stress är den vanligaste orsaken. Därefter ges en beskrivning av hundens sinnen med utgångspunkt från vargen och exempel på enkla övningar kopplade till respektive sinne. Sista delen av boken ägnas åt aktivering och ger en mängd olika tips om roliga och utvecklande övningar. Boken innehåller även checklistor och liknande där hundägaren lätt kan hitta och planera sin träning. En bok för den som vill få tips och idéer om hur man kan förbättra kontakten med sin hund genom rätt sorts aktivering. l Ulrike Segerström BOK TIPS Ledamot Djurskyddet Sveriges förbundsstyrelse Djurskyddsinspektör Röster från mörka skogar Här får du lyssna till läten från olika vargar. Från valpars gläfsande till varghanens ylande. Som en extra bonus hör du också räv, kronhjort och härmsångare, björktrast och lövsångare. CD:n finns nu i nyutgiven utgåva. Sätt dig i soffan och njut! l Pris 249 kronor Säljs av Naturbutiken 19

20 TEMA SLAKT På besök Efter bedövningen lyfts kon upp i ena bakbenet. Halsen skärs upp och blodet rinner ut över betongen. i köttfabriken Pang! Ett öronbedövande skott och 500 kilo ko dunsar ner framför mina fötter. Jag är på besök på Scans slakteri i Linköping där 350 kor slaktas varje dag för att bli biffar och nötfärs i våra svenska butiker. Håll för öronen, nu skjuter vi! Jag är beredd, men hoppar ändå till av ljudet från bultpistolen, som skjuter in en patron mellan kons ögon. Skottet bedövar djuret och ger en akut, omfattande hjärnblödning. Kon rullar ner ur boxen på en ramp, ner till betonggolvet där jag står med min kamera. Nu är jag glad över de svettiga skydds kläderna och gummistövlarna jag fick ta på mig innan jag gick in i fabrikslokalen där djuren Text och foto JENNY HALLberg förvaras i väntan på slakt. Stövlarna är kladdiga av koskit och blod. Kroppen är stel, benen spretar och när de lyser henne i ögonen med ficklampan är blicken tom. Bedövningen tog som den skulle. Hade kon sprattlat och blicken flackat, hade de fått skjuta igen. Nu kommer en kedja från taket och lyfter upp henne i ena bakbenet. När hon hänger upp och ner får hon halsen uppskuren med ett djupt snitt så att blodet rinner ut i en flod över betongen. Nu först stannar hjärtat, av blodbrist. Snart hänger hon sist i ett led av kokroppar med uppskurna halsar, avblodad på ett löpande band, bort mot ett annat rum där hennes kropp ska styckas och fördelas och malas ner eller plastas in för att sedan, till slut serveras på en tallrik. Jag guidas runt av Scans veterinär Karin Jonsson i företagets mest moderna och senast ombyggda nötslakteri. Så här ska alla Scans nötslakterier se ut i framtiden, men samtidigt finns fortfarande mycket att göra även här, säger Karin Jonsson. Livsmedelsverkets veterinärer gör dagliga besiktningar på alla slakterier för att se att djuren är friska, framförallt vid 20

21 TEMA SLAKT ankomsten efter transporten. Scan har dessutom en anställd veterinär som också är med och ser över hur fabrikerna ska kunna utvecklas för att förbättra djurskyddet. Det är Karin Jonsson. Hon äter inte kött själv och tog jobbet som Scans veterinär för sex år sedan för att hon ville förbättra situationen för djuren. Då skulle Scan investera 75 miljoner kronor för att djuren skulle få det bättre på slakterierna. Korna står uppstallade i inhägnader, ensamma, två och två eller i större grupper. Ungefär procent av alla djur står under hela natten i väntan på slakt. Lukten av koskit och ladugård, men också en kvalmig, instängd doft av betong och blod ligger tung över den massiva fabrikslokalen. Belysningen är dämpad, anpassad för att djuren ska vilja gå framåt mot ljusare partier. Vi går längs en enorm labyrint av drivgångar där kor står uppstallade. De står i trånga inhägnader, ensamma, två och två eller i större grupper, beroende på hur de stått hos uppfödaren. Underlaget är gummi, för att det är lätt att rengöra och för att det anses mer bekvämt än betong med strö. I max ett dygn får de stå uppstallade och 25 till 50 procent av de svenska slaktdjuren får stå över natten. Det visar undersökningar från Sveriges lantbruksuniversitet, där Bo Algers är professor. Han tycker att det är dåligt att djuren står uppstallade så länge mellan transport och slakt. Vi vet att djuren mår dåligt av det, men det är också dåligt för slaktarna eftersom djuren förlorar i vikt, säger Bo Algers. En bil har just lastats av och djuren fösts in i drivgångarna. På avlastningsbryggan står Karl-Anton Elf och sopar upp halm och koskit efter djuren. Jag har fått strikta order om att inte fota de anställdas ansikten. De är rädda för att bli utsatta för hot från djurrättsaktivister, men det är inte Karl-Anton Elf. Han trivs på Scan i Linköping, där han jobbat sedan 1997 och i år fick han Scans Guldtacka för god djuromsorg. Det är omväxlingen. Inte ett djur är de andra likt, de är personliga. En del är mer sociala och de kan man stå och klia på kvällarna. Karl-Anton Elf säger att det är mycket lugnare nu sedan ombyggnaden. Nu är det 120 djur härinne på slakteriet men inte mycket mer ljud än i ett vanligt stall, säger han. Vi går in i drivgången, genom en av de många grindarna. De är gummiklädda för att inte skramla och materialet i drivgången är ljudabsorberande. Andra slakterier har plåt, som skramlar när grindarna öppnas och när djuren stöter emot kanterna. Med det nya materialet är djuren tystare och lugnare, berättar Karin Jonsson. Målet är att inte behöva använda elpådrivning alls, men hur det ska gå till, vet man ännu inte på Scan. Belysningen och ljudisoleringen ingår i ett projekt för att minska elpådrivningen av djuren. I Jordbruksverkets föreskrifter för slakt står det att elek trisk pådrivare, som ger djuren en elchock för att de inte ska stanna upp i gångarna, bara får användas i undan tagsfall. Här i Linköping använder man elstötar bara i drivgången närmast bedövningen, när korna backar och inte vill gå framåt mot bedövnings båset. Målet är att inte behöva använda elpådrivning alls, men hur det ska gå till, vet man ännu inte på Scan. Linköpingsslakteriet är ju det modernaste och mest djurvänliga man har idag. Lukten av blod och stall blir starkare ju närmare bedövningsboxen och avblodningen vi kommer. Det är där själva slakten sker. Tre kor står tätt på led bakom en vägg och viftar varandra i ansiktet med svansarna. Bakom den sista kon har en lucka just stängts igen så att hon inte kan backa och de råmar alla tre. Kanske för att det är så trångt och kanske för att de också känner lukten av blod. Luckan öppnas och den första kon går in i en box. Luckan stängs igen bakom henne och mannen som står med pistolen ler mot mig. Håll för öronen, nu skjuter vi. n fakta SCAN Så går slakten till Scan ingår i koncernen HKScan, som är ett av norra Europas största livsmedelsföretag, med produktion av kött och charkuterivaror i Sverige, Finland, Polen och Baltikum. Scan AB har medarbetare och omsätter 10 miljarder kronor om året på sina slakterier, skivningoch packningsfabriker. Scan har sex slakterier i Sverige; i Kristianstad, Kävlinge, Linköping, Skara, Uppsala, Visby och Örebro. På Scans slakteri i Linköping jobbar över 500 personer, varav 470 i produktionen från att djuren anländer till att de levereras i små plastförpackningar till våra matbutiker. Dit transporterades förra året över djur. 21