Fortifikationsverket

Transkript

1 Miljöutredning /01-1 1(56) Fortifikationsverket Miljöutredning 013

2 Miljöutredning /01-1 (56) Förord Mer än tio år har gått sedan vi tog fram den miljöutredning som legat till grund för vårt miljöledningssystem. Mycket har hänt sedan dess, organisationen har utvecklats och jag kan med stolthet säga att miljö idag är en integrerad del i den dagliga verksamheten och att engagemanget för miljöfrågor i verksamheten är stort. Det stora engagemanget för miljöfrågorna har också lett till att vi flera av de aspekter vi tidigare värderat som betydande nu inte har samma miljöpåverkan, vilket är en anledning till att vi idag har nio delvis nya miljöaspekter som ligger till grunden och ska driva vårt miljöarbete framåt. Vissa av dessa kommer vi styra med mål och aktiviteter, andra kommer att styras genom ett gemensamt arbetssätt som vi löpande följer upp. Avslutningsvis önskar jag dig en trevlig läsning som förhoppningsvis ökar förståelsen för hur vår verksamhet påverkar miljön. Med denna som gemensam grund kan vi tillsammans göra Fortifikationsverket till en ännu grönare arbetsplats. Magnus Sand Kvalitets- och miljöchef

3 Miljöutredning /01-1 3(56) Sammanfattning Fortifikationsverket har ett miljöledningssystem som sedan april 008 är certifierat enligt ISO En miljöutredning genomfördes senast 009. Då omvärlden och verksamheten ständigt förändras har Fortifikationsverket sett ett behov av att uppdatera miljöutredningen för att säkerställa att vi har fokus på rätt områden i vårt systematiska miljöarbete. Denna utredning baseras på 01 års uppgifter och har genomförts av Fortifikationsverket i samarbete med konsulter från Goodpoint. Fortifikationsverkets direkta miljöaspekter har värderats enligt en modell där aspekternas miljöpåverkan och kvantitet har vägts samman i en samlad bedömning. De indirekta aspekterna har värderats utifrån såväl aspekternas miljöpåverkan som Fortifikationsverket påverkansmöjlighet på respektive aspekt. Värderingen av miljöaspekterna har resulterat i nio betydande miljöaspekter, se nedan. Det är dessa aspekter som vi kommer att fokusera på när vi sätter våra kommande miljömål. I denna miljöutredning beskrivs även vilka nationella miljökvalitetsmål som verkets aktiviteter berör. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet Sverige vill att miljön ska ha år 00. Fortifikationsverkets betydande miljöaspekter Innehav av inbyggda material som innehåller miljöfarliga ämnen Innehav av teknisk och elektronisk utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen Innehav av förorenade områden Användning av fossila bränslen för uppvärmning Användning av fjärrvärme för uppvärmning Uppkomst av farligt avfall Förbrukning av icke-förnybara drivmedel Planering och projektering Ställa miljökrav i upphandling

4 Miljöutredning /01-1 4(56) Innehåll 1. INLEDNING OM FORTIFIKATIONSVERKET OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING GENOMFÖRANDE METOD Miljöaspekt Värderingsmodell DE 16 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN FORTIFIKATIONSVERKET OCH DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN FORTIFIKATIONSVERKETS DIREKTA MILJÖASPEKTER BYGGNADER OCH FÖRSVARSANLÄGGNINGAR Innehav av inbyggda material som innehåller miljöfarliga ämnen Innehav av köld- och släckmedia Innehav av teknisk och elektronisk utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen Innehav av cisterner och rörledningar som innehåller brandfarlig vara Tillhandahållande av bullerskydd Innehav och skötsel av byggnader/försvarsanläggningar med kulturarv MARK Innehav av mark för fristående byggnad Förvaltning av kasernområden Förvaltning av övnings- och skjutfält Innehav av förorenade områden Innehav av skjutbanor EL- OCH VÄRMEANVÄNDNING Användning av fossila bränslen för uppvärmning Användning av biobränslen för uppvärmning Användning av fjärrvärme för uppvärmning Användning av elenergi VATTEN OCH AVLOPP Hantering av dricksvatten Hantering av dagvatten Hantering av spillvatten Hantering av avloppsslam Drift och underhåll av avloppsreningsverk Innehav av våtmark i anslutning till ARV Drift och underhåll av mindre avloppsanläggningar KEMIKALIER OCH KEMISKA PRODUKTER Innehav av miljö- och hälsofarliga kemikalier Användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier och bekämpningsmedel AVFALL Uppkomst av återvinningsbart avfall Uppkomst av farligt avfall Uppkomst av brännbart avfall Uppkomst av avfall till deponi Uppkomst av avfall som kan återanvändas... 45

5 Miljöutredning /01-1 5(56) 6.7. RESOR OCH FÖRBRUKNING AV DRIVMEDEL Tjänsteresor exkl. egna maskiner och fordon Förbrukning av icke-förnybara drivmedel (bensin, diesel) Förbrukning av förnybara drivmedel (E85, biogas, el) FORDON, REDSKAP OCH MASKINER Innehav av fordon och maskiner Innehav av redskap och verktyg KONTOR Innehav av möbler och andra inventarier Innehav av vitvaror Förbrukning av papper Förbrukning av övrigt kontorsmaterial IT/Användning av kontorsmaskiner Förbrukning av livsmedel FORTIFIKATIONSVERKETS INDIREKTA MILJÖASPEKTER PLANERING FÖR INVESTERING OCH AVYTTRING MILJÖKRAV I UPPHANDLING INFORMATION OCH RÅDGIVNING KOMPETENS BILAGOR 1. Miljöaspektförteckning. Sammanställning miljöaspekter 3. Miljöaspekternas koppling till de nationella miljökvalitetsmålen

6 Miljöutredning /01-1 6(56) 1. Inledning Fortifikationsverket fick 1997 i uppdrag av regeringen, regeringsbeslut M97/49/8, att införa ett miljöledningssystem. Uppdraget innebär att miljöarbetet så långt som möjligt skall inriktas på förebyggande insatser i enlighet med de mål regeringen lagt fram i skrivelsen Ekologisk hållbarhet (1997/98:13) om att skydda miljön, använda energi- och andra naturresurser effektivt samt att på ett ekologiskt hållbart sätt nyttja förnybara naturresurser. Fortifikationsverket gjorde i samband med detta uppdrag sin första miljöutredning Dock tog inte arbetet med att inför ett miljöledningssystem fart förrän 00 då Fortifikationsverket genom regleringsbrevet fick i uppdrag att arbeta med ett miljöledningssystem. På grund av detta uppdrag och resultatet från en förrevisionen startade planeringen av projektet Införande av miljöledningssystem på Fortifikationsverket. Projektet pågick under , där projektorganisationen sammanföll med Fortifikationsverket ordinarie linjeorganisation. I samband med detta, 00, gjordes en ny miljöutredning. Sedan april 008 är Fortifikationsverket miljöcertifierat enligt ISO14001:004. Mellan åren var Fortifikationsverket även EMAS-registrerade. Förordningen (009:907) om miljöledning i statliga myndigheter anger att: 4 Miljöledningssystemet ska innebära att den miljöpåverkan som verksamhetens interna och externa verksamhet kan ge upphov till är utredd (miljöutredning). Miljöutredningen ska hållas aktuell genom att den ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. Utredningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning som rör verksamheten. Fortifikationsverket uppdaterade sin miljöutredning senast 009 men ser nu ett behov av en ny uppdatering. Detta dels för att flera av aspekterna har förändrad status tack vare genomförda åtgärder under åren och dels för att få en tydligare koppling mellan miljöaspekter och VP mål, vilket var en av avvikelserna vid den externa revisionen 01. Utgångspunkten är den senaste miljöutredningen, men en revidering av aspekterna har gjorts, vilket medfört vissa förändringar i indelning mm. I motsats till den förra miljöutredningen innehåller denna inte samma grundliga miljöriskanalys. Miljöriskanalys är självklart något som Fortifikationsverket arbetar med, men vi har denna gång valt att inte använda oss av riskanalysen i värderingen av miljöaspekterna så som gjordes 009.

7 Miljöutredning /01-1 7(56). Om Fortifikationsverket Fortifikationsverket ingår i försvarssektorn men är en fristående myndighet under Socialdepartementet. Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta Sveriges försvarsfastigheter. Fortifikationsverket har också ansvaret att genom sin specialistkompetens i skyddsteknik bidra till ett robust samhälle och är en del av Sveriges krisberedskap, där vårt samverkansområde är teknisk infrastruktur. Vårt uppdrag kommer från regeringen och beskrivs i en förordning med instruktion (SFS 007:758). Varje år kompletteras detta med ett regleringsbrev som beskriver det kommande årets uppgifter. Fortifikationsverkets uppdrag enligt instruktionen är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, såsom fastigheter avsedda för försvarsändamål. Verket ska också på uppdrag av regeringen genomföra nyoch ombyggnation av fast egendom samt för statens räkning förvärva fast egendom. Myndigheten ska: bistå Försvarsmakten i lokalförsörjningsfrågor och ansvara för anskaffning av mark samt för etablering, förvaltning och avyttring av bland annat byggnader och anläggningar för försvarets behov samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. på uppdrag av Försvarsmakten lämna underlag för inriktning och genomföra utvecklingsprojekt avseende skydds- och anläggningsteknik. utbyta erfarenheter och information med andra myndigheter i syfte att öka civila och militära synergieffekter inom Fortifikationsverkets verksamhetsområde. I regleringsbrevet för 01 anges att Fortifikationsverket ska medverka till att de statliga målen för arkitektur, formgivning och design uppnås; verka för att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås samt att hänsyn till miljö- och kulturvärden ska i tillämpliga delar motsvara vad som gäller för andra stora fastighetsförvaltare. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter geografiskt fördelade över hela Sverige. Fastighetsbeståndet är brett och innefattar alltifrån kaserner, kontor och förråd till byggnadsminnen, flygplatser, bergrum och moderna övningsanläggningar. 01 förvaltade Fortifikationsverket: 3,3 miljoner kvadratmeter lokaler BTA, varav 3000 uppvärmda byggnader och 800 ouppvärmda förråd, av dessa är cirka 300 statliga byggnadsminnen befästningar och anläggningar hektar mark varav ungefär hektar är planlagd skogsmark 11 flygfält cirka 350 mil väg

8 Miljöutredning /01-1 8(56) Huvudkontoret är placerat i Eskilstuna, där lednings- och verksamhetsstöd finns i staber och enheter. Fortifikationsverket är organiserat i fem avdelningar: De två Fastighetsavdelningarna (Syd och Norr) är indelade i ett antal fastighetsenheter som förvaltar vårt fastighetsbestånd och de är i de flesta fall knutna till en garnisonsort. Ansvaret för drift och underhåll ligger på fastighetsavdelningarna. Driften på Berga och Ronneby är outsourcad till driftentreprenörer. Centrum för skyddsteknik har till uppgift att förvalta och utveckla verkets fastighetsbestånd med särskilda skyddskrav, dels att vidmakthålla och dels att utveckla den skydds- och anläggningstekniska kompetensen. Byggavdelningen ansvarar för verkets projektledarresurser och att stärka verkets roll som byggherre. Avdelningen ska också bidra till utveckling av metodik och kompetens i framtida byggande samt utveckla samarbetet med Försvarsmakten när det gäller planering av lokalförsörjning. Markavdelningen ansvarar för förvärv av fastigheter, fastighetsregister, nyttjanderätter (exempelvis jaktoch fiskerätter samt jordbruksarrenden) och skogsförvaltning. Avdelningen ansvarar också för försäljning av fastigheter både byggnader och mark. Fortifikationsverket har även viss internationell verksamhet, men då denna inte ingår i certifieringen av ledningssystemet beskrivs den inte närmare här. Uthyrning sker huvudsakligen till Försvarsmakten (cirka 90 % av uthyrningen), Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt, Kustbevakningen, Polisen och Luftfartsverket. Vi har också ett antal civila kunder med särskilda krav på skydd och säkerhet, såsom Telia Net fastigheter, Volvo Personbilar Sverige AB, Saab AB och Tieto Sweden AB. Vi har även många kunder i form av jordbruksarrenden eller som arrenderar jakt- och fiskerätter. Fortifikationsverket verksamhet anpassas hela tiden till Försvarsmakten och de förändringar som sker inom försvaret. Ett exempel är den förändring som skett i och med att Försvaret numera har kontraktsanställda istället för värnplikta, vilket ställer andra krav på de anställdas bostäder. Där man tidigare bodde många personer i våningssängar i samma rum ska nu alla ha egen bostad med egen möjlighet till t ex matlagning vilket i sin tur påverkar miljön på ett annat sätt. Generaldirektören har det övergripande ansvaret för miljöarbetet. På huvudkontoret finns även kvalitetsoch miljöchef, och två miljöcontrollers. Dessutom finns en miljösamordnare/miljöspecialist på byggavdelningen, sex regionala miljösamordnare fördelade på resterande avdelningar samt 19 lokala miljöhandläggare på respektive fastighetsenhet. Under 01 hade verket 643 anställda (medelvärde över året).

9 Miljöutredning /01-1 9(56) Figur 1 Skiss över Fortifikationsverkets organisation 013.

10 Miljöutredning / (56) 3. Omfattning och avgränsning Miljöutredningen omfattar Fortifikationsverket direkta och indirekta miljöpåverkan och innefattar både positiva och negativa effekter på miljön. I första hand omfattar miljöutredningen de aktiviteter som Fortifikationsverket ansvarar för. Aktiviteter som är relaterad till uthyrda fastigheter, såsom uppvärmning, eldistribution, vattenanvändning, hantering av avfall från driften, farliga ämnen i byggnaderna etc. ingår också i Fortifikationsverkets verksamhet. Däremot ingår inte den påverkan som sker genom kunders aktiviteter på Fortifikationsverket domän, såsom flygrörelser, skjutningar, markövningar och fartygsrörelser orsakade av Försvarsmaktens aktiviteter. Inte heller halon i flygplan, hyresgästens avfall etc. ingår, då detta omhändertas av Försvarsmaktens logistikenhet. Fortifikationsverket har viss internationell verksamhet, men då denna är exkluderad certifieringen av ledningssystemet ingår den inte i denna miljöutredning. Miljöutredningen omfattar inte heller våra leverantörers och entreprenörers egen miljöpåverkan utan avgränsas till de krav Fortifikationsverket ställer på våra leverantörer eller vilken information som ges till dem. Underlaget till denna miljöutredning grundar sig på data från 01.

11 Miljöutredning / (56) 4. Genomförande Denna miljöutredning är en uppdatering av Fortifikationsverket senaste miljöutredning från 009. En revidering har gjorts av miljöaspekterna, vilket inneburit vissa förändringar av framför allt indelningen. Aspekterna har tydligare delats upp i direkta och indirekta aspekter och vissa aspekter har lagts till, andra har slagits ihop eller utgått. Till skillnad från den senaste miljöutredningen innehåller denna inte samma breda miljöriskanalys (riskobjekt). Värderingen har också gjorts om och även den delats upp tydligare i direkta och indirekta aspekter, med varsin värderingsmodell. Underlag till denna miljöutredning har främst baserats på den tidigare miljöutredningen samt på miljödata som sammanställs från verkets olika datasystem och som även används i bland annat hållbarhetsredovisningen Metod Miljöaspekt En miljöaspekt är en aktivitet i Fortifikationsverkets verksamhet som ger, eller kan ge, upphov till positiv eller negativ påverkan på den yttre miljön. Verksamheterna delas in i olika aktiviteter och för varje aktivitet redovisas de viktigaste orsakerna till miljöpåverkan. Fortifikationsverkets miljöaspekter identifieras och sammanställs i en miljöaspektförteckning, se bilaga 1. Verksamhetens miljöaspekter kan beskrivas som direkta eller indirekta. Enligt Förordningen (009:907) om miljöledning i statliga myndigheter definieras direkt och indirekt miljöpåverkan på följande sätt: I denna förordning avses med indirekt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information, och direkt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan Värderingsmodell Utifrån tillgänglig information görs en värdering av miljöaspekterna. Fortifikationsverket har två värderingsmodeller, en för direkta och en för indirekta miljöaspekter. Hur identifiering och värdering av miljöaspekter går till finns även beskrivet i vår rutin Rutin för identifiering och värdering av miljöaspekter.

12 Miljöutredning /01-1 1(56) Direkta aspekter Direkta aspekter värderas i två steg. Steg ett innebär en värdering av miljöpåverkan från alla identifierade miljöaspekter. Steg två innebär en värdering av miljöaspekternas kvantitet i verksamheten. Miljöpåverkan och kvantitet bedöms enligt skalan 1-3, se modell nedan. Miljöpåverkan Miljöpåverkan bedöms utifrån fyra olika kriterier: miljöfarlighet, knapphet/ändlighet, känslighet och risk. För varje del anges poäng mellan 1-3. Dessa poäng läggs sedan ihop till en summa och beroende på vad summan av poängen är så blir aktiviteten bedömd med 1-3 poäng. (4-6 = 1 p, 7-9 = p, 10-1 = 3p). Bedömning av miljöpåverkan har gjorts i projektgruppen, se bilaga. Kvantitet Kvantitet värderas inbördes relativt Fortifikationsverkets totala verksamhet. Vid värderingen tas inte hänsyn till förutsättningarna eller resursåtgång för att reducera miljöpåverkan eller vad det skulle kosta. När aktiviteterna värderas förs ett resonemang kring varför miljöpåverkan och omfattning bedöms på ett visst sätt. Ett poängsystem används som kompletterar resonemanget, där aktiviteterna poängsätts, se nedan. Observera att man endast gör en intern relativ jämförelse avseende kvantitet/omfattning. Bedömning av kvantitet har gjorts vid en workshop med ett 10- tal nyckelpersonen vid Fortifikationsverket, se bilaga. Modell Kriterium 3 poäng poäng 1 poäng Miljöpåverkan Miljöaspekten bedöms ha stor miljöpåverkan Miljöaspekten bedöms ha medelstor miljöpåverkan Miljöaspekten bedöms ha liten/ingen miljöpåverkan Kvantitet Stor Medelstor Liten

13 Miljöutredning / (56) Indirekta aspekter Indirekta aspekter värderas också i två steg. Steg ett innebär (som för direkta aspekter) en värdering av miljöpåverkan. I steg två görs en bedömning av Fortifikationsverket påverkansmöjlighet på de identifierade aspekterna. Miljöpåverkan och påverkansmöjlighet bedöms enligt skalan 1-3, se modell nedan. Miljöpåverkan Vid värdering av de indirekta miljöaspekterna görs en bedömning av vilken miljöpåverkan aspekten har. I jämförelse med de direkta aspekterna är det här ofta svårare att bedöma en konkret miljöpåverkan, eftersom aspekten kan påverka miljön på många olika sätt. Både positiv och negativ miljöpåverkan vägs in. Påverkansmöjlighet Därefter görs en värdering av vilken möjlighet Fortifikationsverket har att påverka den aktuella aspekten. I vissa fall kan man ha stor möjlighet att påverka, t.ex. vilken information man ger ut. I andra fall är möjligheterna mer begränsade. Bedömning av påverkansmöjligheten har gjorts vid en workshop med ett 10-tal nyckelpersonen vid Fortifikationsverket, se bilaga. Modell Kriterium 3 poäng poäng 1 poäng Miljöpåverkan Positiv eller negativ Miljöaspekten bedöms ha stor miljöpåverkan Miljöaspekten bedöms ha medelstor miljöpåverkan Miljöaspekten bedöms ha liten/ingen miljöpåverkan Påverkansmöjlighet Stor Medelstor Liten Betydande miljöaspekter De miljöaspekter som vid en summering av de två värderingsstegen erhåller en hög sammanlagd värdering (5 och 6 poäng) är de betydande miljöaspekterna. De betydande miljöaspekterna ligger till grund för verkets miljömål och för vad som i ett första skede kräver verksamhetsstyrning, övervakning och mätning.

14 Miljöutredning / (56) 5. De 16 nationella miljökvalitetsmålen I början av 1970-talet startade miljö- och utvecklingsarbetet inom FN med den första FN-konferensen i Stockholm. På uppföljningskonferensen i Rio de Janeiro 199 framhölls vikten av både globalt och lokalt miljöarbete, vilket kom att bli mycket betydelsefullt för Sveriges arbete med miljöfrågor. Den politiska och juridiska visionen inom miljöområdet beskrivs i Miljöbalken 1 kap 1 : Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att: Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, Den biologiska mångfalden bevaras, Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att kretslopp uppnås. Ambitionen konkretiseras av det nationella generationsmålet, "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser". Det innebär att miljöpåverkan måste minska till hållbara nivåer före år 00. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Det anger vilken samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att vi ska få en bra miljö. Generationsmålet inriktar miljöarbetet mot återhämtade ekosystem, bevarad biologisk mångfald och naturoch kulturmiljö, en god hälsa för människor, effektiva och giftfria kretslopp, hushållning med naturresurser, effektiv energianvändning samt konsumtionsmönster. Läs om målet i sin helhet på För att underlätta det arbetet och göra generationsmålet mer konkret finns 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet som det är önskvärt att miljön ska ha år 00. Det finns 16 miljökvalitetsmål inom olika områden allt från luft utan föroreningar och sjöar som inte har problem med övergödning eller försurning, till fungerande ekosystem i skogar och jordbruksmark. För varje mål finns ett antal preciseringar, som förtydligar vilket tillstånd i miljön som ska uppnås inom olika områden.

15 Miljöutredning / (56) För att underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen fastställer regeringen etappmål inom prioriterade områden. Etappmålen ska tydliggöra de samhällsförändringar som behövs för att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås. Många måste arbeta tillsammans för att vi ska nå miljömålen. Myndigheter, företag och även vi som enskilda individer måste engagera oss och ta vår del av ansvaret. Regeringen samlar in information om hur miljöarbetet går och om vi närmar oss miljömålen. Det blir underlag för propositioner om exempelvis nya lagar, skatter eller andra styrmedel som ska driva arbetet framåt. Regeringen och riksdagen beslutar också om etappmål och nya styrmedel i miljöarbetet. Åtta myndigheter har ansvar för de olika miljökvalitetsmålen. De arbetar tillsammans med organisationer och företag inom sin samhällssektor för att miljökvalitetsmålen nås. Varje myndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket samordnar och sammanställer uppföljningarna och lämnar en samlad redovisning till regeringen. Även andra myndigheter är delaktiga i miljömålssystemet och lämnar bland annat underlag till uppföljningen av miljökvalitetsmålen, däribland Fortifikationsverket. Miljömålsberedningen ger råd till regeringen om strategier, styrmedel och åtgärder för att nå miljömålen. Beredningen består av riksdagspolitiker som har stöd av experter och företrädare från olika intresseorganisationer. Målet är att nå en bred politisk samsyn kring frågor som kräver långsiktiga politiska avvägningar. Under arbetet förs en bred samhällsdialog med forskare och aktörer inom miljöområdet. Lokalt och regionalt arbete påverkar möjligheten att nå miljömålen. Det gäller exempelvis hur bebyggelse, vägar och annan infrastruktur utformas och lokaliseras, eller hur grönområden och kulturmiljöer bevaras och används. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ansvarar för det regionala arbetet med miljömålen. Även kommuner arbetar med miljömålen. Miljöarbete och uppföljning av miljömålen på regional nivå samordnas av RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Näringslivets miljöarbete har stor betydelse för möjligheterna att nå miljömålen genom företagens produktion, transporter och teknikutveckling. Miljöorganisationer och andra organisationer bidrar också genom att bilda opinion och skapa förståelse för de förändringar som behövs för att nå miljömålen. Slutligen kan vi individer göra stora insatser, till exempel genom att välja hur vi bor, reser och konsumerar. Ett internationellt samarbete inom bland annat EU är nödvändigt för att vi ska kunna nå våra svenska miljömål, då flera miljöfrågor endast kan lösas genom samverkan mellan länder, till exempel för att minska utsläppen av olika föroreningar. Sverige kan påverka de beslut som fattas och på så vis bidra både till arbetet med våra egna miljömål och till det internationella miljöarbetet.

16 Miljöutredning / (56) De 16 miljökvalitetsmålen och deras definition: 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Målansvarig myndighet: Naturvårdsverket. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Målansvarig myndighet: Naturvårdsverket 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Målansvarig myndighet: Naturvårdsverket 4. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Målansvarig myndighet: Kemikalieinspektionen

17 Miljöutredning / (56) 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Målansvarig myndighet: Naturvårdsverket 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Målansvarig myndighet: Stålsäkerhetsmyndigheten 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Målansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Målansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målansvarig myndighet: Sveriges geologiska undersökning 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

18 Miljöutredning / (56) samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Målansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Målansvarig myndighet: Naturvårdsverket 1. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Målansvarig myndighet: Skogsstyrelsen 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Målansvarig myndighet: Jordbruksverket 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Målansvarig myndighet: Naturvårdsverket

19 Miljöutredning / (56) 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Målansvarig myndighet: Boverket 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Målansvarig myndighet: Naturvårdsverket 5.1. Fortifikationsverket och de nationella miljökvalitetsmålen Fortifikationsverket arbetar aktivt med de nationella miljökvalitetsmålen. Hittills har verket främst fokuserat på följande miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Ett rikt växt- och djurliv. I denna miljöutredning har en översiktlig bedömning av Fortifikationsverkets direkta miljöaspekters koppling till de 16 miljökvalitetsmålen gjorts, se bilaga 3. I miljöutredningens bilaga återfinns även en bedömning av vilka etappmål som miljöaspekterna berör. Fortifikationsverkets indirekta miljöaspekter kopplar också till miljökvalitetsmålen, men då det kan variera mycket inom varje aspekt vilka mål som berörs är det i de flesta fallen svårt att peka ut några av målen som påverkas mer än andra. De miljömål som är mest relevanta i förhållande till Fortifikationsverkets verksamhet är: Giftfri miljö (relevant för 4 av verkets direkta miljöaspekter) Levande sjöar och vattendrag (relevant för 15 av verkets direkta miljöaspekter) Grundvatten av god kvalitet (relevant för 1 av verkets direkta miljöaspekter) Begränsad klimatpåverkan (relevant för 11 av verkets direkta miljöaspekter) Ingen övergödning (relevant för 11 av verkets direkta miljöaspekter) God bebyggd miljö (relevant för 10 av verkets direkta miljöaspekter) Frisk luft (relevant för 8 av verkets direkta miljöaspekter)

20 Miljöutredning /01-1 0(56) 6. Fortifikationsverkets direkta miljöaspekter Här presenteras alla Fortifikationsverket direkta miljöaspekter i text. Varje aspekt innehåller en kort beskrivning, en precisering av miljöpåverkan och uppgifter om miljöaspektens kvantitet i Fortifikationsverket verksamhet. Aspekternas värdering presenteras också. I bilaga 1 finns en sammanfattande lista över alla aspekter Byggnader och försvarsanläggningar Fortifikationsverket huvudverksamhet består av att förvalta byggnader och anläggningar. Dessa bidrar till olika miljöproblem, en del av problemen är relaterade till användningen av byggnaden eller anläggningen, andra är mer relaterade till byggnadens existens Innehav av inbyggda material som innehåller miljöfarliga ämnen Fortifikationsverket har många olika slag av byggnader från olika tidsperioder. Med åren har samhället blivit mer medvetet om hur olika ämnen påverkar hälsa och miljö. Många av dessa ämnen finns i byggnadsmaterialen och är således inbyggda i byggnaderna. Det handlar framför allt om ämnen som PCB, kvicksilver, bly, radon och asbest. Precisering av miljöpåverkan Miljöpåverkan består främst i en risk för spridning av farliga ämnen i miljön. Ämnen som PCB och tungmetaller är giftiga och kan tas upp av organismer och ackumuleras i näringskedjan. Miljöfarliga ämnen finns inbyggda i byggnader och anläggningar, vilka blir till farligt avfall när de saneras bort. Det är viktigt att dessa omhändertas på ett miljöriktigt sätt så att risken för spridning minimeras. Vissa ämnen kan också brytas ned och spridas på grund av väder och vind, exempelvis PCB i fogar. Kvantifiering och kommentarer Fortifikationsverket har ett elektroniskt stödverktyg, Miljöstatus för att samla information utifrån inventeringar av byggnader med avseende på asbest, bly, freon, kvicksilver, PCB, radon, tryckimpregnerat virke, miljöstörande ämnen, fukt, olja och om mark och/eller grundvatten är förorenat. Idag används uppgifterna i Miljöstatus som ett underlag inför ombyggnad/renovering, rivning eller försäljning. I skrivande stund finns det totalt 5954 rapporter kopplade till enskilda s.k. k-nummer. Vid den senaste kvalitetsgranskningen 007, fanns det totalt 5185 byggnader. Dock var inte alla rapporter kompletta, i flera fall saknades det bland annat byggbeskrivningar. Det finns en urvalsfunktion för att visa en sammanställning som bygger på att man anger årtal och BTA (byggnadens bruttoarea). Om man ska ha en sammanställning i en Excelfil, måste detta ske med hjälp av konsult från WSP, (som gör det på plats på HK Eskilstuna). Information om exakt hur många byggnader som innehåller de olika miljöbelastningarna går i nuläget inte att ta fram på ett enkelt sätt. När det gäller sanering av PCB i utvändiga fogar i byggnader har Fortifikationsverket sanerat och idag återstår endast en byggnad att sanera.

21 Miljöutredning /01-1 1(56) Miljöaspekten påverkar framförallt följande miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Innehav av köld- och släckmedia Köldmedia används för att transportera kyla och värme, t.ex. i luftkonditionsanläggningar, kyl, frys och värmepumpar. Släckmedia finns i de släckanordningar som Fortifikationsverket ansvarar för. De släckanordningar som är till för att skydda byggnaden ansvarar Fortifikationsverket driftpersonal för. Övriga släckanordningar som främst är till för att skydda hyresgästens utrustning ägs av denne men förvaltas oftast av verkets driftpersonal som en tilläggstjänst. De köld- och släckmedier som påverkar växthuseffekten innehåller fluorerade växthusgaser, vilka kan indelas i tre ämnesgrupper: Ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC), Fullständigt halogenerade fluorkarboner (FC, ex. CFC) Respektive svavelhexafluorid (SF6). Precisering av miljöpåverkan De fluorerade växthusgaserna har en mycket stor påverkan på växthuseffekten och omfattas av Kyotoprotokollet. Ämnena bidrar även till uttunningen av ozonskiktet. För jämförelsens skull kan nämnas att koldioxids så kallade GWP-faktor (Global Warming Potential) är 1 medan de fluorerade växthusgasernas GWP-faktor varierar mellan 140 och Det bör noteras att det är först om gasen skulle läcka ut t.ex. på grund av fel i utrustningen eller handhavandefel som den blir ett miljöproblem. Vid användning av släckanordningar kan släck- och brandvatten orsaka förorening av mark och vatten, beroende på hur installationen är utförd. Möjliga miljöeffekter är svåra att prata om i generella ordalag, eftersom de till stor del beror på vad som brinner och hur släckningsarbetet sköts. Utsläpp av släckmedia såsom halon och halotron påverkar växthuseffekten. Det är dock endast halon som påverkar ozonskiktet. Idag har de flesta Fe och AnlE en avvecklingsplan för de typer av släckmedia som påverkar växthuseffekten.

22 Miljöutredning /01-1 (56) Tabell 1 Syntetiska växthusgaser och deras viktigaste användningsområden. Kvantifiering och kommentarer För de av verkets köldmediaanläggningar innehållande en köldmediamängd på 10 kg eller mer lämnas varje år en köldmediarapport in till tillsynsmyndigheten. Där redovisas mängden påfylld och omhändertagen köldmedia för de aggregat som ingår i anläggningen och som innehåller 3 kg köldmedia eller mer. Påfyllning och skötsel utförs i regel av verkets egen ackrediterade personal. Den största mängden köldmedia som verket innehar är ersättningsmedlet HFC. Den största mängden släckmedia som verket innehar är ersättningsmedlet halotron. Halonanläggningar är förbjudna men Fortifikationsverket har medgivits undantag för användning av halon i stridsledningscentraler, om det inte finns ersättningsmedel. Under 013 uppskattas allt halon vara utfasat från verket. Tabell Innehav av olika typer av köld- och släckmedia samt utsläpp till atmosfären via läckage 01 Källa: Doknr Typ köld- och Innehav Utsläppt Utsläppt mängd, Emmissionsfaktor ODP 1 skäckmedia mängd, kg mängd, kg CO-ekv (ton) er (drn 096/01) CFC HCFC ,055 HFC , Halon Haltron SF6 4 0,5 5,975 Övrigt Summa 444 8,5 435, ODP = Ozone depletion potential Det framgår inte av sammanställningen om hur stor del av uppgifterna som är dokumenterade eller uppskattade när det gäller mängden SF6 gas. 3 Övriga köldmedia avser t.ex. ammoniak och propan.

23 Miljöutredning /01-1 3(56) Miljöaspekten påverkar framförallt följande miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Skyddande ozonskikt Innehav av teknisk och elektronisk utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen Fortifikationsverket innehar olika typer av utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen, såsom EL-, VVS, styr- och övervakningsutrustning, radiomaster, radar och utrustning för signalspaning. Innehavet avser även gatubelysning, lysrör och andra lampor som kan innehålla tungmetaller. Precisering av miljöpåverkan Det finns en risk för spridning av farliga ämnen till miljön från teknisk och elektronisk utrustning. Exempel kan vara kvicksilver i nivåvippor, termometrar och lampor eller bromerade flamskyddsmedel i elektronik. Viss utrustning, såsom radiomaster, medför ett ingrepp i naturen och riskerar att störa omgivande växt- och djurliv. Kvantifiering och kommentarer När en inventering görs på byggnader avseende Miljöstatus ser man över den tekniska och elektroniska utrustning som finns i byggnaden. Några exakta antal går inte att få fram idag. På grund av sekretess saknas även uppgifter om innehav av radiomaster, radar och utrustning för signalspaning. Före varje ombyggnad eller rivning görs en kontroll av inventeringsrapporten som finns tillgänglig i Miljöstatus. Avfallet hanteras enligt gällande riktlinjer och lagstiftning. Inköp av nya produkter och varor ska bland annat följa den styrning som finns i Försvarssektorns överenskommelse gällande kemiska produkter och andra hälsofarliga ämnen. Miljöaspekten påverkar framförallt följande miljökvalitetsmål: Giftfri miljö Säker strålmiljö God bebyggd miljö

24 Miljöutredning /01-1 4(56) Innehav av cisterner och rörledningar som innehåller brandfarlig vara Förvaring av bränsle sker i cisterner, antingen i byggnad ovan mark eller under mark. Dessa ligger till största del i anslutning till flygfält, förbandens fordonsplatser samt fortifikatoriska anläggningar. Innehavet täcker även cisterner inom vattenskyddat område. Mer än 95 procent av produkterna som förvaras i cisternerna ägs av Försvarsmakten, så det är de som har ansvar för eventuellt spill och läckage vid själva tankningen. Fortifikationsverket ansvarar för installationen, det vill säga ledningar och cisternen med tillhörande skyddsåtgärder så som invallning och larm. Precisering av miljöpåverkan Vid olycka kan ett utsläpp ske till mark och vatten och då kan det även uppstå en grundvattenförorening. Vid rengöring av cisternerna vid t.ex. avyttring uppkommer farligt avfall som måste tas om hand. Utsläpp kan även ske vid cisternen under påfyllning eller att cisternen eller rörledningen sprungit läck. Kvantifiering och kommentarer Antalet bränsle- och drivmedelscisterner är till största delen klarlagt. Det finns gemensamma cisternregister inom försvarssektorn, som Försvarsmakten HKV MARKI förvaltar. FMV FSO utför på uppdrag av FORTV all cisternvård och drivmedelsinspektörer utför viss tillsyn för MSB. Registret är idag inte kvalitetssäkrat, men ett förbättringsarbete pågår. Verkets register är uppdelade på hemliga och öppna verksamheter. En genomgång av registret från drivmedelsinspektörerna visar att den öppna verksamheten innehar (dvs. äger) 03 cisterner i mark, och 445 cisterner ovan mark eller i byggnad. Registret har vissa brister i uppdateringar bland annat beroende på att försäljning inte alltid rapporterar in vad som är avvecklat. Siffrorna ska dock stämma ganska bra. Utöver dessa tillkommer de cisterner som finns för den hemliga verksamheten. De bränsle- och drivmedelscisterner som antingen blivit uppsagda i samband med försvarsbeslut eller som ur miljö- och hälsosynpunkt anses utdömda, är under avveckling. Detta arbete bidrar till att vi minskar risken för läckande cisterner i mark då de antingen avvecklas helt eller grävs upp och vallas in. Miljöaspekten påverkar framförallt följande miljökvalitetsmål: Grundvatten av god kvalitet Levande skogar Levande sjöar och vattendrag

25 Miljöutredning /01-1 5(56) Tillhandahållande av bullerskydd Fortifikationsverket tillhandahåller bullerdämpande skydd t.ex. i närheten av vägar, flygfält och skjutbanor. Precisering av miljöpåverkan Att Fortifikationsverket tillhandahåller bullerdämpande skydd minskar miljöpåverkan från de bullergivande aktiviteterna som sker. Positiv miljöaspekt. Kvantifiering och kommentarer Inga uppgifter finns. Miljöaspekten påverkar framförallt följande miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö Innehav och skötsel av byggnader/försvarsanläggningar med kulturarv Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser eller föreskrifter för varje byggnadsminne. Som ett led i att kvalitetssäkra byggnadernas och parkernas kulturhistoriska värden har Fortifikationsverket som mål att alla statliga byggnadsminnen ska ha ett vårdprogram. Precisering av miljöpåverkan Det finns en risk att kulturhistoriska byggnader/anläggningar/miljöer går förlorade. För att reglera det kulturhistoriska värdet finns skyddsbestämmelser samt vård-, drift- och underhållsprogram. På så sätt är aspekten positiv. Den negativa miljöpåverkan som kan uppstå till följd av t.ex. mark- och parkskötsel tas upp under framför allt kemikalier och kemiska produkter samt transporter. Kvantifiering och kommentarer Fortifikationsverket förvaltar 8 statliga byggnadsminnen och 4 vanliga byggnadsminnen. Totalt omfattar byggnadsminnena drygt 300 byggnader och anläggningar med tillhörande markområden och parker. Förutom dessa finns ungefär lika många kulturhistoriskt värdefulla byggnader, t.ex. inom Världsarvet Karlskrona Örlogsstad. För att kvalitetssäkra byggnadernas och parkernas kulturhistoriska värden har Fortifikationsverket som mål att alla SBM klassade byggnader och parker ska ha ett vårdprogram. I princip alla byggnadsminnesskyddade byggnader, anläggningar och parker inom Fortifikationsverket omfattas av vårdprogram. Sedan 006 har Fortifikationsverket därför avsatt ca 163 miljoner kronor (ca 0 miljoner kr/år) för antikvariska merkostnader i underhållsprojekt för byggnader klassade som byggnadsminnen eller som har ett högt kulturhistoriskt värde ur regionalt eller lokalt perspektiv.

26 Miljöutredning /01-1 6(56) Miljöaspekten påverkar framförallt följande miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö Giftfri miljö 6.. Mark Huvudändamålet med den mark och skog Fortifikationsverket förvaltar är att tillhandahålla lämpliga miljöer för totalförsvarets övnings-, skjut-, test- och provverksamhet. Denna verksamhet är ibland klassad som riksintresse. Inom ramen för de förutsättningar som ges av huvudändamålet bedriver Fortifikationsverket också domänförvaltning i form av bl.a. skogsförvaltning och förvaltning av fiske-, jakt- och jordbruksarrenden. Markinnehav Totalt innehav av mark Mark som har Gröna skogsbruksplaner Källa: MYRAN Yta, ha , varav ha är vatten (39% av total yta) Av arealen är ha nyckelbiotopsinventerad och 4818 nyckelbiotoper har påträffats Innehav av mark för fristående byggnad Avser mindre markområden för förråd i skogen. Förvaltningen av denna mark är i viss mån ogräsbekämpning, men detta tas upp under framför allt kemikalier och kemiska produkter Precisering av miljöpåverkan Förvaltning av denna mark innebär främst mekanisk röjning av sly, men även i begränsad omfattning kemisk bekämpning av ogräs. Kvantifiering och kommentarer Fortifikationsverket innehar fristående markområden för byggnad till en yta av ha, varav 300 ha utgörs av vatten. Miljöaspekten påverkar framförallt följande miljökvalitetsmål: Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv

27 Miljöutredning /01-1 7(56) 6... Förvaltning av kasernområden Avser grönytor, parker mm. inne på garnisonerna som Fortifikationsverket har skötselansvar för. Precisering av miljöpåverkan Miljöpåverkan består av utsläpp till luft, mark och vatten. Utsläpp till luft av klimatpåverkande gaser sker när fossila drivmedel används i maskiner, t.ex. mindre traktorer, åkgräsklippare, gräsklippare. Grönyteskötsel sker idag till stor del på entreprenad. Dessutom används på vissa garnisoner ogräsmedel för bekämpning av oönskad grönska på grus- och plattgångar och vid stängsel. Senaste inventeringen av omfattning och typ av medel gjordes 007. Information om nya alternativa metoder samt framtagning av en särskild blankett för anmälan till Generalläkaren har tagits fram efter inventeringen. Kvantifiering och kommentarer Fortifikationsverket innehar kasernområden till en yta av ha, varav 100 ha utgörs av vatten. Idag finns ingen sammanställning på hur stor mängd handelsgödsel, kalk eller andra produkter som förbrukas vid grönyteskötsel. Miljöaspekten påverkar framförallt följande miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Förvaltning av övnings- och skjutfält Fortifikationsverket förvaltar de övnings- och skjutfält som framförallt Försvarsmakten använder. Det innebär huvudsakligen skötsel av skog men även en hel del öppen mark. Innehavet är utspritt över hela Sverige vilket innebär att ett brett spektrum av naturtyper finns representerade från fjäll till skånsk slättbygd. Precisering av miljöpåverkan Förvaltning av övnings- och skjutfält kan innebära både positiv och negativ miljöpåverkan. Att bevara biologisk mångfald är en positiv miljöpåverkan, vilket torde bli resultatet av att en stor andel av markinnehavet fått naturskydd. Även om ett mark- eller vattenområde har ett områdesskydd enligt Miljöbalkens 7 kapitel får dock verksamhet bedrivas där. Generellt sett bedrivs en betydligt mer extensiv markanvändning jämfört med konventionellt jord- och skogsbruk. En vanlig skötselform på öppna marker är att hävda dem med naturbete vilket gynnar arter som annars är undanträngda i ett mer kommersiellt spannmålsinriktat jordbruk.

28 Miljöutredning /01-1 8(56) I skog lämnas stora områden orörda som en följd av att avverkningsnivån ligger på endast ca hälften av tillväxten. Detta gör också att den genomsnittliga omloppstiden förlängs vilket gynnar arter som behöver den långa kontinuitet som riktigt gammal skog kan erbjuda, något som annars blir allt ovanligare i Sverige. Avverkning av sådan skog medför en stor miljöpåverkan som rubbar det lokala ekosystemet och påverkar den biologiska mångfalden negativt. Arter som däremot gynnas av störningar får även de sina behov tillgodosedda på övnings- och skjutfält, dels via militära aktiviteter, men även vid t.ex. slutavverkning och naturvårdsbränning. Sådana åtgärder påminner om de processer som sker naturligt i den typen av skog. Riktad skötsel kan även göras i form av naturvårdande gallring för att exempelvis bibehålla glesa, ängsliknande bestånd eller styra mot ökad lövandel. Kvantifiering och kommentarer Fortifikationsverket äger ca ha övnings- och skjutfält varav ca ha är vatten. Skogsbruket bedrivs certifieringsanpassat vilket betyder att åtgärder och rutiner harmoniseras med de regler som gäller för skogscertifiering och att det krävs små modifieringar om en sådan skulle bli aktuell. Poängbedömning enligt Skogsbiologernas Naturvärdesbedömning görs i alla bestånd vid nyindelning (dvs. när man inventerar skogen för att göra nya skogsbruksplaner) och inför varje avverkning för att se vilka områden som behöver en anpassad skötsel eller är lämpliga att helt undantas från skogsbruk. I skogsbruksplanerna är de bestånd som har naturvärden (Naturreservat, Natura 000-områden, SNUSobjekt, nyckelbiotoper, NO-bestånd och NS-bestånd) inlagda i registret och speciellt markerade på kartan. Det är en avvägning att värna om naturvärden samtidigt som den militära verksamheten inte får hindras. Om det ställs på sin spets tillgodoses försvarsintresset i första hand eftersom det är syftet med ägandet. Tabell 3 Innehav av skyddat område. Notera att samma område kan vara skyddat på flera sätt, naturreservat är t.ex. ofta även klassat som Natura 000, det går inte bara att summera arealerna. Formellt skydd Naturreservat Natura ha ha Frivilligt skydd SNUS NO/NS ha ha