Fotomontage från Diseröd mot område X och Ä. Konsekvenser

Transkript

1 Fotomontage från Diseröd mot område X och Ä Konsekvenser 41

2 Inledning Enligt gällande bestämmelser ska konsekvenserna av en översiktsplan, eller av ett tillägg till översiktsplan som denna vindbruksplan är exempel på, tydligt kunna utläsas i planen. Med detta menas att de samlade konsekvenserna av planens förslag, dvs inte bara de miljömässiga utan också de sociala och de ekonomiska konsekvenserna, ska beskrivas i planen. Krav finns också på att en miljöbedömningsprocess med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska följa denna typ av planeringsarbete eftersom genomförandet kan innebära risk för s k betydande miljöpåverkan. Syftet är att miljöaspekter vägs in i planprocessen så att en hållbar utveckling främjas. Tidigare under arbetet med denna vindbruksplan har områden som bedömts olämpliga för etablering sållats bort. Motiven och metoden för denna tidiga utvärdering har redovisats i analysavsnittet. Två typer av områden har utgått för vidare studier. Det är dels sådana där utbyggnad av vindkraft skulle medföra hälsooch säkerhetsrisker, dels sådana där utbyggnad på ett oacceptabelt sätt skulle förändra områdenas natur- frilufts- eller kulturvärden. Därigenom har risken för betydande miljöpåverkan från de förslag som ställs i planen minskats i flera avseenden. Efter samråd och utställning har ytterligare områden tagits bort som möjliga utbyggnadsområden (karta s 26). I detta avsnitt kommer de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av förslaget att beskrivas samlat med betoning på den inledande miljökonsekvensbeskrivningen. I senare skeden i samband med tillståndsansökan och eventuell detaljplaneläggning för enskilda grupper av kraftverk behövs ytterligare miljökonsekvensbeskrivningar där miljöpåverkan i olika avseende tas upp på en mer detaljerad nivå. Miljökonsekvensbeskrivning Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen ska generellt sett inriktas på sådana miljöaspekter som kan innebära betydande miljöpåverkan om planen genomförs. I denna plan är det därför först och främst strukturella frågor på översiktlig nivå som ska uppmärksammas. Beskrivningen ska särskilt belysa hur en förnybar energiresurs som vindkraft kan utvecklas i Kungälvs kommun samtidigt som den negativa miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Sett ur ett övergripande perspektiv handlar den huvudsakliga miljöpåverkan i detta sammanhang om följande aspekter: Påverkan på landskapsbilden och de samlade upplevelsevärdena i landskapet. Olägenheter för enskilda på grund av störningar i boendemiljön i form av buller, skuggbildning och negativa visuella upplevelser. Störningar och ingrepp i värdefulla och välbesökta friluftsområde. Påverkan och ingrepp i värdefulla natur- och kulturmiljöer. Planförslag och nollalternativ Planförslag I planförslaget gäller att möjligheter medges också att pröva enstaka mindre anläggningar med något eller några stora verk inom övriga Kungälvs kommun där det är möjligt med hänsyn till bostäder mm. I kustzonen och även andra delar av kommunen tillåts endast anläggningar med små enstaka verk av typen gårdsverk. Det beror på känslig landskapsbild, riksintresse för friluftsliv, kultur eller natur osv. Förslaget innebär att utbyggnaden av större vindkraftsanläggningar i Kungälvs kommun kan ske i alla föreslagna områden utom i reservområden så länge totalförsvaret har intressen i dessa. Nollalternativ Planförslaget ska även bedömas i förhållande till ett nollalternativ som speglar en trolig utveckling om planförslaget inte antas eller genomförs. Nollalternativets innebörd är inte entydig. Det kan innebära att det beslutsunderlag som kommer att gälla i vindkraftsärenden för flera år framöver blir KP Det kan också ha innebörden att ytterligare vindkraftverk utöver de som redan fått bygglov inte kommer att uppföras i kommunen. 42

3 Miljökonsekvenser och påverkan Vindkraftens effekter på miljön Vindkraften är en förnybar energikälla som omvandlar vindens rörelseenergi till elkraft utan några utsläpp av miljöfarliga ämnen. Den sammantagna energi som åtgår för att tillverka och uppföra ett vindkraftverk motsvarar den energi som verket levererar under mindre än ett år. Utbyggnad av vindkraft innebär minskad användning av fossila bränslen och därmed minskade utsläpp av kol-, svavel- och kväveoxider både i ett nationellt och i ett nordeuropeiskt perspektiv. I det sammanbyggda nordeuropeiska elsystemet förekommer ständigt elproduktion i kolkondenskraftverk eller oljeeldade kraftverk. Inkoppling av nyproducerad vindkraft i Kungälv innebär en minskad användning av kolkondenskraftverk med en väldigt låg verkningsgrad. Om man sparar 1 kwh kolkondenskraft minskar utsläppen av koldioxid med ca 1 kg 1. Ett vindkraftverk på 2-3 MW som producerar drygt 6 GWh minskar alltså utsläppen med ca ton koldioxid. Det är lika mycket som 1800 bilister (som vardera förbrukar 1500 liter bensin per år) släpper ut. De lokala koldioxidutsläppen i Kungälv från all trafik, uppvärmning och industriprocesser var ton år Det motsvarar vad cirka 20 vindkraftverk minskar i utsläpp när de ersätter el producerad i kolkondenskraftverk. Planförslaget Planförslaget ger goda förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft i Kungälvs kommun. Utbyggnaden ger möjlighet till en minskad användning av fossila bränslen och därmed minskade utsläpp av kol-, svavel- och kväveoxider eftersom stor del av Kungälvs elförbrukning kan täckas med el från vindkraft producerad inom kommunen. Kranplatser och vägar Alla föreslagna områden utom det havsbaserade ligger i huvudsak i skogs- och bergsterräng. Det innebär ingrepp i naturen vid byggnationen men även bestående förändringar. På känsliga platser kan det innebära splittring av biotoper och påverka artförekomster. Det kan även innebära större risk för stormfällning särskilt där det berör granskog. Kraftledningar För utbyggnad enligt planförslaget krävs utbyggnad av kraftledningsnätet. Utbyggnad i de västra kommundelarna kräver en ny 130kVledning. Det innebär en påverkan på 1 Källa: Energimyndigheten: "Koldioxidvärdering av energianvändning (2008)" Påverkan runt tillfartsvägar 43

4 landskapsbilden. Om möjligt är det bäst att placera nya kraftledningar i gamla stråk och ledningsgator. Påverkan och konsekvenser för landskapsbilden Omfattning av och lokalisering av enstaka anläggningar med något eller några verk inom kommunens varierade odlingslandskap med uppstickande skogklädda berg är svår att förutse. Landskapsbilden är generellt sett mer tålig nordost om motorvägen där bergen är högre. Väster om motorvägen kan ett spontant, oregelbundet mönster av vindkraftverk i varierande utformning innebära att landskapsbilden påverkas negativt. Vid vilken omfattning detta inträffar är dock svårt säga. Det är även svårt att objektivt värdera hur denna påverkan på landskapsbilden upplevs av olika betraktare. Några ser en positiv förnybar och ren energikälla där andra ser fula intrång i landskapet. Etableringarna kommer att förändra landskapet och där vindkraftverken blir synliga kan de att utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden i ett närområde på upp till ca 3 km avstånd i de öppna landskapen. I kustzonens flacka landskap är detta avstånd längre. I skogsområden blir påverkan inte lika stor. Område A ligger i öppet hav i skärgårdens ytterkant. Det innebär att det är svårt att uppfatta skalan vilket gör landskapets tålighet god. Avståndet till kusten är minst 7 km vilket gör att de kommer att synas men inte dominera landskapsbilden från fastlandet. Delar av utbyggnadsområde X ligger i landskapsavsnitt som i landskapsanalysen klassificerats som tåliga för vindkraftanläggningar beroende på högre berg och skogspartier. Fyra utbyggnadsområden (F, J, Ä och delar av X) ligger i landskapsavsnitt som i landskapsanalysen klassificerats som måttligt tåliga för vindkraftanläggningar. Beroende på att landskapet är kuperat och varierat med dungar och berg kan verken vara helt dolda från vissa platser även i närzonen, medan de i andra landskapsavsnitt kan bli dominerande. Placerade vid en sjö eller öppen myrmark kan de bli dominerande och upplevas störande. Område F och J ligger som närmast på knappt 1,5 km avstånd från varandra, vilket innebär att de kan vara synbara samtidigt från vissa omgivningar. Särskild anpassning i projektering av anläggningarna kan minimera eventuell negativ påverkan på landskapsbilden. Påverkan och konsekvenser för värdefulla natur- eller kulturmiljöer samt friluftsliv Från område A kommer elkablar att grävas ner i havsbotten. Det kan medföra konsekvenser för det marina livet på olika sätt. Sedimentspridningen under anläggningsarbetet kan tillfälligt påverka fisk, växer och marina organismer. För att minska effekterna bör dessa arbeten anpassas till lämplig säsong. Jordens egna elektromagnetiska fält används för orientering och födosök av bl a broskfiskar. Kunskapen om effekterna på det marina livet från artificiella elektromagnetiska fält är idag otillräcklig. Det är dock känt att eventuell påverkan är koncentrerad till kablarnas närområde. Fundamenten kan på sikt innebära positiva konsekvenser för det marina livet genom att de fungerar som konstgjorda rev. Områden med väldokumenterade värden för friluftsliv, naturvård och kulturlandskap har tidigare undantagits från vindkraftutbyggnad. Detta gäller framförallt kustzonen och Svartedalen. En utbyggnad inom X och Ä berör visst friluftsliv bl a jakt. Möjligheterna att utnyttja föreslagna vindbruksområden för friluftsliv kan i viss mån påverkas negativt, bl a kan känslan av fridfullhet och en opåverkad karaktär påverkas av intrång och ljud från vindkraftverk. Några utbyggnadsområden berör i varierande omfattning områden med naturvärden eller bevarandevärda odlingslandskap. Föreslagna riktlinjer innebär att etableringar anpassas till dessa värden på ett sådant sätt att påverkan minimeras. Nollalternativet Ett nollalternativ som utgår från KP 2000 innebär att färre delområden pekas ut som områden för vindbruk. Av de åtta utpekade områdena är fem stycken av intresse för totalförsvaret. I kustzonen anges det vara olämpligt att etablera vindkraftverk. KP 2000 ger inte några riktlinjer vad gäller vindkraft för stora moderna verk. Detta leder sannolikt till 44

5 negativa miljökonsekvenser eftersom varje ansökan måste prövas enskilt utan det gemensamma underlag och den helhetssyn som planen utgör. Ett effektivt nyttjande av tillgängliga vindresurser kan motverkas genom att spontant placerade verk blockerar ett effektivt markutnyttjande. Ett sådant nollalternativ kan också innebära en större påverkan på landskapsbilden genom att enstaka verk sprids geografiskt istället för att de koncentreras till vissa områden. Ett nollalternativ i betydelsen utebliven utbyggnad av vindkraft medför fortsatt negativ miljöpåverkan från elproduktion, främst i form av utsläpp av koldioxid, kväveoxider och svaveloxider. Ett sådant nollalternativ innebär också oförändrad situation lokalt när det gäller ljudutbredning, säkerhet, landskapsbild, natur, kulturmiljö och fornminnen samt för det rörliga friluftslivet. Exploatering av energiresurser kan dock medföra påverkan på naturresurser och landskap på andra håll. Miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. I det följande beskrivs kortfattat hur berörda miljömål påverkas. Miljömålen 1 Begränsad klimatpåverkan, 2 Frisk luft, 3 Bara naturlig försurning och 7 Ingen övergödning sammanhänger alla med luftutsläpp i samband med omvandling av energi med fossilt ursprung. Nyproducerad vindkraft kommer i stor utsträckning att ersätta elenergi från kol- eller oljeeldade kraftverk och kommer därmed att bidra till att minska växthuseffekten liksom försurande och övergödande nedfall. Etablering av vindkraft medverkar således till samtliga fyra miljömål som är relaterade till luftutsläpp. 45 Kareby kyrka Miljömålet 8 Levande sjöar och vattendrag innebär bl a att särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag behöver ett långsiktigt skydd. Genom den restriktiva hållningen till utbyggnad av vindkraft i framförallt Svartedalen och utmed Göta- och Nordre älv med tillhörande strandområden bidrar planen till att detta mål uppfylls. Miljömålet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård kan i viss mån påverkas negativt av anläggningarnas fysiska intrång med effekter på den biologisk mångfald och produktion. Det gäller även påverkan från elkablar på havsbotten. Föreslaget utbyggnadsområde A har utpekade värden som riksintresse för rörligt friluftsliv och delar som riksintresse för naturvård. Det bedöms dock att påverkan på rörligt friluftsliv endast blir av begränsad omfattning. För det biologiska livet krävs noggrannare inventeringar och bedömningar. Miljömålen 11 Myllrande våtmarker, 12 Levande skogar, 13 Ett rikt odlingslandskap och 16 Ett rikt växt- och djurliv kan i viss mån påverkas negativt av anläggningarnas fysiska intrång med effekter på biologisk mångfald och produktion samt på kulturlandskap. Föreslagna utbyggnadsområden och planens riktlinjer bedöms dock medföra att denna påverkan blir av endast begränsad omfattning. Miljömål 15 God bebyggd miljö innebär bl a att program och strategier ska tas fram för hur förnybara resurser ska tas tillvara och för utbyggnad av produktionsanläggningar för

6 vindkraft mm. Vindkraftsplanen medverkar i dessa avseenden till att miljömålet uppfylls. Bebyggelsemiljön kan emellertid också påverkas av skuggbildning, buller och av en förändrad landskapsbild. Planens utformning innebär att dessa aspekter vägs in i utformningen av vindkraftanläggningar på ett sådant sätt att miljömålet inte motverkas. Samlad bedömning av miljökonsekvenser Vindbruksplanen är utformad som ett användbart planeringsinstrument för att minimera miljökonsekvenserna av en omfattande utbyggnad av vindkraft i Kungälvs kommun. Planen baseras på ett resurshushållningsperspektiv och pekar ut de mest lämpade områdena. Planen bidrar till att flera miljömål uppfylls utan att andra mål i betydande omfattning motverkas och medverkar därför till en långsiktigt hållbar utveckling. I planförslaget har områden med lämpliga förutsättningar för större eller mindre vindkraftsanläggningar pekats ut som områden för vindbruk. I Kungälvs kommun finns det inte stora sammanhängande områden för större parker på land. Här bedöms en utbyggnad av föreslagna områden kunna ske utan betydande påverkan på miljön. För det havsbaserade området som är större och mer komplicerat att bygga kan det bli betydande påverkan på miljön avseende bottenfauna och flora, andra biologiska värden samt landskapsbild. Oavsett tolkning bedöms nollalternativet innebära sämre förutsättningar för kommunen att uppfylla miljömålen liksom för att utveckla energisystemet i den riktning som krävs för hållbar utveckling. Sociala och ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser av en vindkraftsutbyggnad sammanhänger främst med de arbetstillfällen som skapas dels tillfälligt för lokala anläggningsentreprenörer, dels under driftskedet för underhåll, service och tillsyn. En omfattande utbyggnad av vindkraften förutsätter stora investeringar i utbyggnad av kraftnätet. Genom systemet med elcertifikat bidrar vindkraften till att pressa elpriserna neråt. Nya vägar till vindkraftanläggningar kan underlätta transporter inom skogsområden och därmed förbättra de ekonomiska förutsättningarna för skogsbruksnäringen. För markägare och ofta även för berörda grannar till markägare innebär en etablering ekonomisk ersättning för upplåtande av mark eller närmiljö. Ibland erbjuds lokalbefolkningen möjlighet att delta ekonomiskt i ett vindkraftprojekt, vilket ofta är en god investering. Om den ekonomiska avkastningen endast kommer markägare till godo medan störningarna drabbar grannar och annan lokal befolkning kan oönskade spänningar uppstå. Rekreationsvärden för befolkningen och förutsättningarna för en utvecklad turism kan påverkas negativt om inte stor omsorg ägnas lokalisering och utformning av enskilda verk och vindkraftanläggningar. 46 Upplevelsen av landskapsbilden kan påverkas negativt när utsikten och upplevelsen av ett opåverkat landskap förändras. Stor omsorg behövs vid placering och gruppering av vindkraftverk och vid visualisering av den tänkta anläggningen. Verk med totalhöjd m ska ha rött blinkande sken under skymning, gryning och mörker. Dagtid behövs ingen hinderbelysning förutom verkens vita färg. Vid totalhöjd över 150 m skall det vara vitt blinkande sken. Ett blinkande sken kan upplevas mer störande än ett fast sken. Bostäder som ligger nära föreslagna områden för vindbruk kan komma att utsättas för störande ljud och ljuseffekter. När området har varierad topografi och växtlighet är det svårt att generellt säga var bostäder påverkas. Gällande gränsvärden och här angivna riktlinjer innebär dock att ingen kommer att utsättas för oacceptabel påverkan i dessa avseenden. Basen av ett verk med ~100 m tornhöjd