Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet

Transkript

1 Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet STROKE HJÄRTSVIKT HÖFTFRAKTUR - PROSTATACANCER Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 1

2 Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 2

3 Förord För ett par år sedan enades landstingsdirektörerna om att samtliga landsting och regioner skulle införa Kostnad Per Patient (KPP). I oktober 2014 lyftes åter frågan på ett gemensamt nätverksmöte för landstings- och ekonomidirektörer. På mötet beslöts att påskynda ett brett införande av KPP, i första hand för den somatiska vården. Man beslutade även om att utveckla analyser och göra jämförelser utifrån KPP-data på nationell nivå för respektive landsting och region, samt skapa möjligheter för att koppla ihop KPP med t ex kvalitetsindikatorer. Analyser och jämförelser har nu genomförts med KPP-data och kvalitets-indikatorer inom samtliga landsting och regioner som har KPP i den slutna somatiska vården. Diagnoserna avser stroke, hjärtsvikt, höftfraktur och prostatacancer. KPP (Kostnad Per Patient) har under ett drygt år varit en stående punkt på ekonomidirektörsnätverkets agenda. Den här rapporten är en del i det pågående KPP-arbetet. Stockholm i januari 2016 Ekonomidirektörsnätverket genom Mats Lindqvist, Landstinget Västerbotten Peter Hansson, Landstinget Dalarna Gustaf af Ugglas, Landstinget i Uppsala län Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 3

4 Innehåll Inledning... 6 Vilka slutsatser drar vi av arbetet?... 7 Om arbetet... 7 Stroke... 7 Hjärtsvikt... 8 Höftfraktur... 8 Prostatacancer... 8 Kostnad per patient (KPP)... 9 Diagnosrelaterade grupper (DRG)... 9 Kostnad per DRG-poäng... 9 Verksamhetsbeskrivning Genomförande Uppdrag Organisation och deltagare Diagnosgrupperna: stroke, hjärtsvikt, höftfraktur och prostatacancer Nationella Kvalitetsregister Diagnosgrupp och kvalitetsindikatorer Dataunderlag Frågor och kommentarer Stroke Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Hjärtsvikt Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Höftfraktur Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Prostatacancer Regionsjukhus Länssjukhus Reflektioner och synpunkter Medicinsk kompetens Tidplan Mer och tydligare information Uppskattat samarbete Urval Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 4

5 KPP-data och kvalitetsregisterdata Kvalitetssäkring av grunddata SKL: stöd till medlemmarna Valde att inte delta Förankring Bilagor Stroke nyckeltal per sjukhusklinik med flest vårdtillfällen Hjärtsvikt nyckeltal per sjukhusklinik med flest vårdtillfällen Höftfraktur nyckeltal per sjukhusklinik med flest vårdtillfällen Prostatacancer nyckeltal per sjukhusklinik med flest vårdtillfällen Deltagare vid benchmarkingarbetets start Landsting med KPP på sjukhusnivå Regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus KPP-läget januari Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 5

6 Inledning För att kunna dra slutsatser om den vård som bedrivs behövs information om vad som utförts i form av behandlingar, åtgärder och behandlingsresultat. Vi behöver också veta hur vårdprocesserna ser ut och vad den utförda vården kostar. Varför ser olika vårdprocesser ut som de gör och vilken kostnad har de? Vilka vårdprocesser är mer effektiva än andra? Den här rapporten är en del i det pågående KPP-arbetet som bland annat innefattar att ta fram jämförelser utifrån KPP-data och kvalitetsindikatorer i den slutna somatiska vården. Diagnoserna som valdes avser patienter som behandlats för stroke, hjärtsvikt, höftfraktur och prostatacancer. Rapporten behandlar i huvudsak slutenvården för de fyra diagnosgrupperna. Till diagrammen med olika nyckeltal har vi valt att låta ett par landsting/regioners sjukhus själva lämna förklarande kommentarer till sina egna resultat. Dessa kan ibland vara något redigerade eller förkortade. Från varje landsting och region med KPP i den somatiska slutenvården har en ansvarig hållit i arbetet på hemmaplan. KPP-ansvariga, klinik-/verksamhetschefer, medicinskt sakkunniga och controllers har varit involverade. Tillsammans med ansvariga på respektive sjukhus har analyser och jämförelser genomförts. Ekonomidirektörerna har utgjort styrgrupp för arbetet, varav tre; Mats Lindqvist från Landstinget Västerbotten, Peter Hansson från landstinget Dalarna och Gustaf af Ugglas från Landstinget i Uppsala län utgjort bollplank vid behov av snabbare återkopplingar. En övergripande arbetsgrupp med deltagare från Region Östergötland, Landstinget i Västerbotten och Västra Götalandsregionen samt deltagare från SKL har hållit ihop arbetet. Namn på deltagare i arbetet, se bilaga. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 6

7 Vilka slutsatser drar vi av arbetet? Om arbetet Stroke KPP och kvalitet- för att bedöma effektivitet är det nödvändigt att kostnader och kvalitetsindikatorer analyseras i ett sammanhang KPP och kvalitetsdata tillsammans ger ett bra verktyg för att se över vårdprocessernas organisation och innehåll KPP kan användas som beslutsunderlag på alla nivåer Bra uppslutning från verksamhetschefer Bra engagemang och resultat Jämförelserna har lett till ökad kunskap kring hur vårdprocesser kan se ut och vad de kan innehålla Tankar och frågor om den egna verksamheten när den jämförs med andras Att arbeta tillsammans över gränserna, controllers, medicinsk sakkunniga, verksamhets-/klinikansvariga har varit mycket givande Lärande process ny kunskap till olika professioner Lett till förståelse för olika professioners uppdrag och vardag Sätter i gång utvecklingsarbete Innehållet i nyckeltalen har lett till frågor om kodning och felkällor har upptäckts För bättre kvalitet utvecklas och ensas grundregistreringen För bra urval är det viktigt med medicinsk sakkunskap från start Styrning och förankring är mycket viktig Olika data är tillgänglig vid olika tidpunkter vilket påverkat arbetet Önskemål om närmare samarbete med kvalitetsregister Viktigt att uppdrag, ansvar och roller är tydliga För bättre analyser och jämförelser önskas mer information om nyckeltalen och dess innehåll Hur vårdkedjan för stroke är organiserad ser väldigt olika ut och har stor kostnadspåverkan. Hur väl den prehospitala vården är utvecklad spelar roll men också hur rehabiliteringen av patienterna är organiserad. I något landsting skrivs patienten snabbt över till en rehabiliteringsplats och därefter tar kommunens hemrehabilitering över. I ett annat landsting behandlas patienten under den akuta fasen i stroke och rehabiliteras på samma avdelning. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 7

8 Hjärtsvikt Höftfraktur På ett sjukhus ligger man efter med uppföljningen av patienterna på hjärtsviktsmottagningen vilket kan ha påverkan på slutenvården. Underrapportering av EKO-kardiografi har upptäckts på ett annat sjukhus och även annan bristande rapportering, som att implantat inte matchats rätt, vilket har påverkan på kostnaderna. Ett sjukhus med långa vårdtider har en stor andel utskrivningsklara patienter och ett annat har en stor andel återinskrivning av patienter. Många landsting och regioner arbetar också aktivt med förebyggande arbete i form av hjärtsviktsteam och hjärtskola. Det kan finnas rehab inom eller utanför kliniken. Rehabilitering kan ske till viss del, ibland finns bara akut rehabilitering. Efter en höftfraktur kan patienter skrivas över till en geriatrisk klinik. Det kan finnas en rehabiliteringsenhet inom ortopedkliniken och det finns sjukhus som enbart har rehabilitering då höftoperationen skett på ett annat sjukhus. Vårdtiderna påverkas av kommunernas möjlighet att ta emot medicinskt färdigbehandlade patienter. Prostatacancer Val av implantat påverkar kostnaderna. Vårdprocessen för prostatacancer kan skilja sig åt beroende på graden av poliklinisering och även hur rehabiliteringen är organiserad. Här finns också skillnader i behandlingsmetoder. Ibland kan olika behandlingar leda till samma resultat för prostatacancern men behandlingarna sker på olika ställen och kostar olika mycket. En variation i hur nära samarbete sker med onkologen. Läkemedelskostnaderna kan fångas på olika nivåer i landstingen och regionerna vilket kan påverka kostnaderna. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 8

9 Kostnad per patient (KPP) KPP är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild vårdkontakt. Drygt 70 procent av den slutna somatiska vårdens samtliga vårdtillfällen, motsvarande vårdtillfällen, rapporterades in till KPPdatabasen år För att ingå i KPP-databasen krävs att kostnaden för ett vårdtillfälle har uppgått till minst kronor per vårddag eller kronor per vårdtillfälle, samt att de uppgifter i form av huvuddiagnos och åtgärder som behövs för gruppering enligt DRG (DiagnosRelateradeGrupper) finns rapporterade. KPP-data finns också för 55 procent av den somatiska öppenvården. För psykiatrin finns data för 40 procent av den slutna psykiatriska vården och 34 procent av den psykiatriska öppenvården. Fem landsting/regioner använder sig av KPP i primärvården. KPP-databasen förvaltas och utvecklas av SKL i samverkan med landstingen, regionerna och Socialstyrelsen. Databasen innehåller information om vilken vård som har getts och vilka resurser som utnyttjats vid varje vårdtillfälle. Kostnaden redovisas i löpande priser. KPP-data utgår från sjukvårdsproduktionen hos respektive vårdgivare. Den sjukvård som konsumerats av invånarna i ett landsting/region kan också tas fram. Vårdkontakterna kan även slås samman och beskriva den vårdprocess som patienten gått igenom hos en vårdgivare. Det huvudsakliga syftet med KPP är att skapa beskrivningsunderlag för: sjukvårdsorganisationers interna analyser av förändringar över tid jämförelser mellan olika organisationers vårdproduktion och deras kostnad KPP används också som underlag för utveckling av DRG-systemet. Allt fler landsting och regioner använder sig av KPP som analysredskap för ledning och styrning av hälso- och sjukvården. Diagnosrelaterade grupper (DRG) DRG är ett sekundärt patientklassificeringssystem som delar in vårdtillfällen med likartad diagnos och resursförbrukning i samma grupp. DRG specificerar vilken diagnos patienten har, t.ex. höft- och bäckenfraktur. Men DRG kan också beskriva vad som görs, t.ex. primär ledprotes för höft. Totalt finns ca DRG-grupper. I den somatiska slutenvården används 776 DRG-grupper och i den öppna somatiska vården 427 stycken. Vid beräkning av de nationella vikterna för DRG används KPP-data. DRG-vikt är ett mått på vårdtyngd och resursförbrukning, casemix, för ett genomsnittligt vårdtillfälle i respektive DRG-grupp. Vid beräkning av DRGvikter rensas för ytterfall (de dyraste vårdtillfällena i respektive DRG-grupp) för att inte enstaka vårdtillfällen ska få för stor inverkan. Varje DRG får ett gränsvärde för ytterfall. Fem procent av alla vårdtillfällena i databasen trimmas bort vilket motsvarar ca 20 procent av den totala kostnaden. Kostnad per DRG-poäng Diagnosgruppernas vikter utgår från genomsnittskostnaden i databasen för det år som beräknas. De tas fram genom att beräkna genomsnittskostnad för alla vårdtillfällen som är innerfall i respektive diagnosgrupp och sedan dividera alla Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 9

10 gruppers genomsnittskostnad med innerfallens genomsnittskostnad i hela databasen vilket år 2014 var kronor för vikten 1,0 (efter uppdatering i november 2015). Genomsnittskostnaden per DRG kan förändras över åren beroende på: förändringar i medicinsk praxis och omhändertagande (exempelvis operationer som flyttas till dagkirurgi eller nya behandlings- eller omvårdnadsmetoder) förändringar av sjukhusens uppdrag förändringar av produktiviteten förändringar i DRG-systemet, t.ex. nya DRG Verksamhetsbeskrivning DRG används för verksamhetsbeskrivning och visar hur resurskrävande patienterna är vid ett sjukhus i förhållande till ett annat. Resultatet kan användas i jämförelse av kostnadseffektiviteten. DRG-systemet i sig mäter inte kvaliteten på vården men genom att knyta kvalitetsmått till DRG kan effektiviteten i vården mätas. Samtliga landsting och regioner använder DRG i någon form i den somatiska slutenvården. De flesta använder sig av DRG för uppföljning av verksamheten och ersättning för utomlänsvård. Det används även som budgetinstrument och för ersättning inom det egna landstinget/regionen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 10

11 Genomförande Uppdrag För ett par år sedan enades landstingsdirektörerna om att samtliga landsting och regioner skulle införa KPP. I oktober 2014 lyftes åter frågan på ett gemensamt nätverksmöte för landstings- och ekonomidirektörerna. På mötet beslöts om att påskynda ett brett införande av KPP, i första hand för den somatiska vården. Man beslutade även att ta fram och utveckla analyser och göra jämförelser utifrån KPP-data på nationell nivå för respektive landsting och region, samt skapa möjligheter för att koppla ihop KPP med t ex kvalitetsregister. Organisation och deltagare Från varje landsting och region med KPP i den somatiska slutenvården utsågs en ansvarig kontaktperson som höll i arbetet på hemmaplan. KPP-ansvariga, medicinskt sakkunniga och controllers har varit involverade i arbetet. Tillsammans med ansvariga på sjukhusens kliniker har analyser och jämförelser genomförts. Ekonomidirektörerna har utgjort styrgrupp, varav tre; Mats Lindqvist från Landstinget Västerbotten, Peter Hansson från landstinget Dalarna och Gustav af Ugglas från Landstinget i Uppsala län fungerat som bollplank vid behov av snabbare återkopplingar. En central arbetsgrupp med deltagare från Landstinget i Västerbotten, Region Östergötland, Västra Götalandsregionen och deltagare från SKL har tagit fram underlag och samlat in resultat. För namn på deltagare i arbetet, se bilaga. Diagnosgrupperna: stroke, hjärtsvikt, höftfraktur och prostatacancer De utvalda diagnosgrupperna i projektet har varit stroke (I63), hjärtsvikt (I50), höftfraktur (S72) och prostatacancer (C61) utifrån ICD-10-SE, Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, som publiceras av Socialstyrelsen. Nationella Kvalitetsregister Till respektive diagnosgrupp kopplades relevanta kvalitetsindikatorer efter kontakt med aktuellt Nationellt Kvalitetsregister. Nationella Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om insatta åtgärder och resultat inom hälsooch sjukvård och omsorg. Registren byggs upp av professionella yrkesgrupper och det finns idag 96 stycken Nationella Kvalitetsregister. Aktuella kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister för höftfrakturpatienterna och deras behandling RIKSHÖFT Nationella kvalitetsregistret för stroke Riks-Stroke Nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt RiksSvikt Nationella prostatacancer registret Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 11

12 Diagnosgrupp och kvalitetsindikatorer Stroke, I63 Cerbral infarkt Andel patienter som läggs in direkt på strokeenhet vid ankomst till sjukhus Andel patienter som fått reperfusionsbehandling vid stroke orsakad av blodpropp Hjärtsvikt, I50 Hjärtinsufficiens Andel återinskrivna inom 30 dagar efter vård av hjärtsvikt (togs från KPP-databasen) Andel utförd ekokardigrafi Andel tagna BNP eller NT-proBNP (blodprov för tidig diagnostik av hjärtsvikt) Höftfraktur, S72 Fraktur på lårben Väntetid i timmar till höftoperation efter ankomst till sjukhus Andel protesopererade vid höftfraktur (hel- och halvprotes) Andel patienter till ursprungligt boende efter höftfraktur Prostatacancer, C61 Dataunderlag Andel patienter som fått kurativ behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk Andel patienter som fått strålbehandling i kombination med hormonbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer med hög risk Sjukhusen delades in utifrån region-, läns- och länsdelssjukhus med tanke på olika specialiseringsgrad och uppdrag. För att säkra kvaliteten på kostnadsdata krävdes minst 100 vårdtillfällen per diagnos och sjukhus för att ingå i urvalet och andelen ytterfall redovisades. Utifrån respektive diagnos på ICD-10 nivå togs de DRG fram som var vanligast förekommande och täckte majoriteten av vårdtillfällena på databas nivå, övriga ingående DRG blev en övrig post. Andelen komplicerade vårdtillfällen per DRG togs också fram. Utifrån detta valdes kliniken med flest vårdtillfällen för att ansvariga och kliniskt verksamma på kliniknivå skulle känna igen sig i redovisningen. Öppenvårdsbesöken togs fram utifrån sjukhusen med vårdtillfällen inom diagnosen. Detta för att någon koppling inte kunde göras mellan vilken öppenvårdsmottagning som hörde till respektive klinik. Endast läkarbesök togs fram för öppenvården då de registrerar diagnos (andra yrkesgrupper behöver inte registrera diagnos). Besöken delades upp per DRG för läkarbesök, teambesök och telefonbesök. Kostnader redovisades i form av medelkostnad per vårdkontakt och kostnad per DRG-poäng för den slutna och den öppna vården. DRG-poäng per vårdkontakt (casemix) redovisades också. I de redovisade kostnaderna ingår endast innerfall. För respektive diagnos redovisades medelvårdtiden. Andel kvinnor och män samt medelålder redovisades. Genomsnittsåldern för de utvalda diagnoserna är relativt hög så urvalet utgick från 45 år eller äldre då det är få vårdtillfällen i lägre åldrar. För att spegla innehållet i vårdprocessen fanns också andel inskrivna och utskrivna patienter från annan klinik eller annat sjukhus samt andel som avlidit. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 12

13 Referensvärden lämnades för nyckeltalen i form av genomsnittsvärden för regionsjukhusen, respektive läns- och länsdelssjukhusen och riksnivå. Frågor och kommentarer I mallen fanns ett par frågor: Reflektera kring vilka slutsatser som kan dras med stöd av nyckeltalen och kvalitetsindikatorerna. T.ex. i form av möjliga förklaringar till kvalitetsskillnader, behandlingsmetoder och särdrag. Vilken ytterligare information skulle vara intressant för att kunna göra en djupare analys Det fanns även en fråga för både sluten- och öppenvården om rehabilitering ingick i klinikens ansvar för vårdepisoden och med klinikens egna resurser. Liten läsanvisning Resultaten redovisas utifrån valda diagnoser, uppdelade på regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus. Rapporten behandlar i huvudsak slutenvården för de fyra diagnosgrupperna. Till diagrammen med olika nyckeltal har vi valt att låta ett par landsting/regioners sjukhus att själv lämna förklarande kommentarer till sina egna resultat. Dessa kan ibland vara något redigerade eller förkortade. Namnen på sjukhusen är då markerade med fet stil för att förtydliga att det är egna iakttagelser som lämnats. I fyrfältsdiagrammen med genomsnittliga värden är det genomsnitten för de redovisade sjukhusen som visas och inte de genomsnittliga värdena för respektive sjukhusgrupp. Detta för alla inte deltog i arbetet. Till rapporten finns bilagor med nyckeltal sorterat på region, läns- och länsdelssjukhus för att underlätta fortsatt arbete på hemmaplan. Utifrån dessa kan jämförelser göras av vårdprocesser och deras innehåll. Nyckeltalen är: Utskrivningssätt Genomsnittsålder Kronor per DRG-poäng Fördelning av DRG inom diagnosen Andel ytterfall Kvalitetsindikatorer Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 13

14 Stroke En stroke innebär att man fått en blodpropp eller en blödning i hjärnan som leder till syrebrist och skadar de funktioner i kroppen som styrs från området i hjärnan där blodproppen eller blödningen sitter. Stroke är livshotande och man behöver vård omedelbart. De flesta som får en stroke är över 65 år. Risken för stroke ökar om man röker, har högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes eller förmaksflimmer. I urvalet för stroke ingick vårdtillfällen varav 5,7 procent var ytterfall. Regionsjukhusens andel av vårdtillfällena uppgick till 31 procent, 69 procent fanns på läns- och länsdelssjukhus. Hur vårdkedjan för stroke är organiserad ser väldigt olika ut och har stor kostnadspåverkan. Hur väl den prehospitala vården är utvecklad spelar roll men också hur rehabiliteringen av patienterna är organiserad. Här ser det väldigt olika ut. I något landsting skrivs patienten snabbt över till en rehabiliteringsplats och därefter tar kommunens hemrehabilitering över. I ett annat landsting behandlas patienten under den akuta fasen i stroke och rehabiliteras på samma avdelning. Regionsjukhus Antal vårdtillfällen för stroke var på regionsjukhusen, 8,2 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Diagram 1. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för stroke på regionsjukhus Källa: KPP-databasen Norrlands Universitetssjukhus (NUS) klinik Medicin Centrum hade den högsta medelkostnaden per vårdkontakt, kronor, genomsnitt för regionsjukhusen var kronor. Medelvårdtiden var 9 dagar i jämförelse med 8,3 dagar. Medicin Centrum hade 350 vårdtillfällen för stroke och 3,7 procent av dessa var ytterfall. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 14

15 Så här beskriver Strokecenter Medicin Centrum Norrlands Universitetssjukhus vårdkedjan för strokepatienter. De arbetar med en obruten vårdkedja och hänsyn bör tas till detta vid jämförelse med data från andra strokeenheter. I vårdkedjan ingår vård på strokeenhet, strokehemrehab efter utskrivning samt uppföljning på strokemottagning. Alla patienter med misstänkt stroke inom Umeå sjukvårdsdistrikt ska erbjudas direktinläggning på Strokecenter (undantag för ett fåtal som är i behov av intensivvård). Trombolysbehandling utförs på röntgen av sjuksköterska från strokecenter. Vid konstaterad stroke ansvarar strokecenter för medicinsk utredning, behandling, sekundär profylax, omvårdnad och rehabilitering under hela slutenvårdstillfället. För alla patienter som kan utskrivas till hemmet med eller utan hemtjänst erbjuds strokehemrehab (oavsett ålder) vilket har medfört kortare vårdtider och minskat behov av slutenvårdsplatser på Strokecenter. Återbesök på Strokemottagning 4-6 veckor efter utskrivning. Hur lång vårdtiden blir varierar kraftigt beroende på patientens behov av rehabilitering. Medelvårdtiden var 7,5 dagar år (För urvalet som skickades från SKL var medelvårdtiden 9 dagar.) Mediantiden var 3 dagar och 134 patienter hade 1 vårddygn. Den obrutna vårdkedjan är unik för Strokecenter vilket förklarar högre kostnader och längre vårdtid. Att diagnosen Stroke I63 sätts på andra kliniker än Strokecenter på NUS beror i stor utsträckning på feldiagnoser och ett aktivt arbete för att rätta till detta görs i samband med registrering i RiksStroke. Oftast borde diagnos I69 (sena effekter av subaraknoidalblödning, dvs. spontan ruptur av pulsåderbråck i anslutning till någon av hjärnans artärer) sättas på dessa patienter. Patienter som skrivs ut från Strokecenter Medicin Centrum Norrlands Universitetssjukhus till särskilt boende i kommunen erbjuds inte hemrehabilitering och i de flesta fall inte heller återbesök på strokemottagning. Kommunen övertar rehabiliteringsansvaret och uppföljning sköts av den hälsocentral som ansvarar för boendet. Den längsta medelvårdtiden för stroke finns på Universitetssjukhuset i Örebro. Tittar vi på utskrivningssättet för strokepatienterna så skriver kliniken ut en väldigt liten andel av sina patienter till annat sjukhus/annan klinik, 7 procent i jämförelse med t.ex. Karolinska Universitetssjukhuset som skriver ut 50 procent av patienterna till annat sjukhus/annan klinik. Referensvärde för regionsjukhusen 26 procent. På kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro har patienterna en hög medelålder, stor andel som avlider och en hög kostnad per DRG-poäng, kronor mot snittet kronor för regionsjukhusen. DRG-vikten är låg, 1,1 och kliniken har en stor andel ytterfall med 17 procent. Andel patienter som lades in på strokeenhet var 3 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 15

16 Diagram 2. Direkt inlagd på strokeenhet och kostnad per DRG-poäng för regionsjukhusen Källa: KPP-databasen och Riksstroke Av strokepatienterna på NUS läggs 84 procent in direkt på strokeenhet, referensvärdet för regionsjukhusen är 77 procent. Kostnaden per DRG-poäng var kronor på NUS och kronor för regionsjukhusen. Ett annat kvalitetsmått för stroke orsakad av blodpropp är reperfusionsbehandling (trombolys). På NUS behandlades 18 procent av patienterna i jämförelse med regionsjukhusens 14 procent. NUS strokepatienter har en DRG-vikt på 2,6 i jämförelse med 1,6 för alla regionsjukhus. På Neurologiska kliniken på Universitetssjukhusets i Linköping läggs 87 procent av strokepatienterna direkt in på strokeenhet. Då en stor andel av patienterna läggs in direkt på strokeavdelning medför detta en större kostnad för Neurologiska kliniken. Patienten kommer i ambulans som Rädda-hjärnan-larm och förs direkt till röntgen för datortomografi av hjärnan. Om bilderna visar cerebral infarkt, så fattas snarast ett beslut om trombolys eller inte. Därefter förs patienten till avdelning 72, för övervakning, medicinering och start av rehabilitering. Senare fortsätter rehabiliteringen i öppenvård med hjälp av rehabkliniken. Norrlands Universitets sjukhus DRG/vårdkontakt är mycket högre än genomsnittet för riket. Detta beror på att NUS Medicin Centrum har stor andel, 73 procent, av vårdkontakterna som hamnar i DRG W30 Rehab stroke som har en hög vikt jämfört med övriga DRG inom diagnosen. Detta beror på att Nass-koder (rehabkoder) är satta. Övriga regionsjukhus har 0 procent antal vårdkontakter i denna DRG förutom Linköping som har 10 procent. På NUS sker både akutoch rehabiliteringsinsats på samma avdelning (obruten vårdkedja). Hur det ser ut på övriga regionsjukhus vore av intresse att veta så att jämförelsen blir adekvat. Att studera hur strokevården kodas i sluten- och öppenvården vore också av intresse. Medelkostnaden per vårdkontakt för NUS Medicin Centrum är högre än genomsnittet men tittar man på kostnad per DRG-poäng så har NUS en betydligt lägre kostnad än rikssnittet. NUS Medicin Centrum har en något högre medelvårdtid än riket i denna jämförelse men eftersom vi inte vet hur de övriga sjukhusens vårdprocesser ser ut så säger inte detta mått så mycket. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 16

17 DRG-vikterna skiljer sig också väldigt mycket mellan klinikerna med flest vårdtillfällen på regionsjukhusen. Strokepatienterna på Universitetssjukhuset i Örebro har en DRG-vikt på 1,1 medan Karolinska har en vikt på 1,9, Skånes Universitetssjukhus 1,4 och Linköping 1,5. Länssjukhus Antal vårdtillfällen för stroke var på läns- och länsdelssjukhusen, 4,7 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Diagram 3. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för stroke på länssjukhusen Källa: KPP-databasen Länssjukhuset i Kalmar hade 311 vårdtillfällen i stroke, varav 1 procent var ytterfall. Medelvårdtiden för en strokepatient på länssjukhuset i Kalmar var 9,2 dagar, motsvarande för läns- och länsdelssjukhusen var 8,4 dagar. Medelkostnaden per vårdkontakt uppgick till kronor i jämförelse med andra läns- och länsdelssjukhus kronor. Länssjukhuset i Kalmar uppger att organisationen troligen ser annorlunda ut än i riket. Organisationen är uppbyggd med akut och rehab på samma avdelning vilket kan påverka medelvårdtiden. Uppföljande läkarbesök sker i primärvården. Som vi ser har kliniken med flest vårdtillfällen på Länssjukhuset i Kalmar också en lång medelvårdtid och skriver ut en väldigt liten andel, 6 procent, av patienterna till en annan klinik/annat sjukhus. Referensvärde för länsoch länsdelssjukhusen är 24 procent. Östersunds sjukhus har infört mobilt stroketeam som lett till tidigare hemgång och en minskning av medelvårdtiden. Det har i sin tur lett till fler lediga vårdplatser på Rehabilitering Hjälpmedel Reumatologi så fler patienter med svår stroke får plats där än tidigare. För lindrigare fall av stroke på Västmanlands sjukhus sker all akut vård inklusive lättare rehabilitering (ingår i vårdtillfället) som behövs inom medicinkliniken, på strokemottagningen, med hjälp av en profilerad sjuksköterska och strokeläkare. Svårare strokefall slussas till rehabmedicin (en annan klinik) och följs där av en arbetsterapeut och sjukgymnast, vilket blir ett nytt vårdtillfälle. Är det en stroke där patienten kräver lång konvalescens och rehabilitering vill man snabbt slussa dem vidare. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 17

18 Kortast medelvårdtid har klinikerna med flest vårdtillfällen på Danderyds sjukhus, följt av Västmanland och Capio S:t Görans sjukhus. Nästan 40 procent av strokepatienterna på Danderyd skrivs ut till annan klinik/annat sjukhus, på Sjukhuset i Västmanland närmare 30 procent och på S:t Göran skrivs närmare 60 procent ut till annan klinik/annat sjukhus. Diagram 4. Direkt inlagd på strokeenhet och kostnad per DRG-poäng för länssjukhusen Källa: KPP-databasen och Riksstroke Länssjukhuset i Kalmars kostnad per DRG-poäng var kronor för strokepatienterna. Den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng för länssjukhusen var kronor. Den genomsnittliga DRG-vikten för läns- och länsdelssjukhusen var 1,4. DRG-vikten för länssjukhuset i Kalmar var 1,6. Andelen patienter i Kalmar som direkt lades in på en strokeenhet var 86 procent. Länssjukhusens genomsnitt var 81 procent. På Kalmars länssjukhus pågår ett ständigt arbete med förbättringar enligt riksstrokes indikatorer. Just nu journalgranskas även patienter som inte fått reperfusionsbehandling eftersom resultatet är sämre än riket, 11 procent mot länssjukhusens 13 procent. Vi jobbar också ständigt med att förbättra registrering i riksstroke så att vi bättre kan analysera data. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 18

19 Länsdelssjukhus Antal vårdtillfällen för stroke var på läns- och länsdelssjukhusen, 4,7 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Diagram 5. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för stroke på länsdelssjukhusen Källa: KPP-databasen Skellefteå lasarett hade 197 vårdtillfällen i stroke, varav 4 procent var ytterfall. Medelkostnaden per vårdkontakt för Skellefteå lasarett var kronor, motsvarande för läns-och länsdelssjukhus var kronor. Skellefteå lasarett har en längre medelvårdtid än genomsnittet. Det kan förklaras av att enbart två procent av patienterna skickas vidare till annan klinik/annat sjukhus. Genomsnittet för läns- och länsdelssjukhusen ligger på 24 procent. Patienterna färdigbehandlas på Strokeavdelningen för att sedan skickas hem. För ca 90 procent av patienterna ser vårdkedjan ut så här: Akutmottagning Medicinsk Geriatrisk klinik Hem Ansvaret för hela vårdprocessen ligger på Medicinska Geriatriska kliniken. Utskrivning till hemmet kan också vara kommunalt boende. I stort sett en obruten vårdkedja där rehabilitering sker på avdelningarna med hjälp av Rehab klinikens personal. Trots en längre medelvårdtid och en högre andel mycket komplicerade vårdtillfällen i form av; speciell kärlsjukdom i hjärna exklusive TIA (Transitorisk Ischemisk Attack - en snabbt övergående tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl), som står för 70 procent av vårdtillfällena, har Skellefteå en genomsnittlig medelkostnad per vårdkontakt. Det skulle vara intressant att titta på vad det är som gör att medelkostnaden skiljer sig åt på detaljnivå. För att jämföra mellan sjukhusen ser vi ett mervärde om det går att få fram den totala vårdkonsumtionen för en strokepatient. På Skellefteå lasarett ingår DRG för rehabilitering hjärt-lunga utan nämnvärd specifikation för 30 procent av vårdtillfällena, genomsnittet är 11 procent. Norrtälje sjukhus har den kortaste medelvårdtiden och en väldigt låg medelkostnad för strokepatienterna, 62 procent av patienterna skrivs ut till en annan klinik/annat sjukhus jämfört med referensvärdet för läns- och länsdelssjukhusens Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 19

20 24 procent. Kliniken har en lägre andel patienter som avlider och en lägre DRGvikt än snittet för läns- och länsdelssjukhusen. Andelen kvinnliga patienter är något högre, 52 procent mot referensvärdet 49 procent. Diagram 6. Direkt inlagd på strokeenhet och kostnad per DRG-poäng för länsdelssjukhusen Källa: KPP-databasen och Riksstroke Kostnaden per DRG-poäng för strokepatienterna på Skellefteå lasarett var kronor, snittet för länsdelssjukhusen var kronor. Andel patienter som läggs in direkt på strokeenhet är 82 procent, vilket motsvarar läns- och länsdelssjukhusens snitt. För Skellefteå lasarett är DRG-poäng per vårdkontakt hög, 1,7, sett mot läns- och länsdelssjukhusens 1,4. Enligt kvalitetsregistret ligger Skellefteå lasarett bra till med trombolysbehandling 18 procent, mot ett snitt på 13 procent, vilket genererar ett mindre rehabiliteringsbehov. På Västerviks sjukhus finns viss rehabilitering på strokeenheten, men patienter skrivs även över till rehabiliteringsplats efter den akuta fasen. Kommunerna i Västerviks sjukhus upptagningsområde har en väl utvecklad hemrehabilitering så många patienter kan skrivas ut tidigt. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 20

21 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en vanlig och allvarlig sjukdom hos äldre. Genomsnittsåldern vid konstaterad hjärtsvikt är 75 år. Sjukdomen kräver livslång behandling och drabbar kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Det kan bero på att hjärtats förmåga att dra ihop sig är försvagad eller på att hjärtat inte fylls med tillräckligt med blod innan det pumpas ut. Orsaken kan bero på högt blodtryck under längre tid, som gör hjärtmuskelväggen tjock och mindre elastisk. Oftast utvecklas hjärtsvikt gradvis och innan symtomen blir tydliga kan man ha haft det ganska länge. Hjärtsvikt kan också utvecklas snabbt i samband med en hjärtinfarkt. Förutom hjärtinfarkt och högt blodtryck kan orsaker till hjärtsvikt vara rytmrubbningar i hjärtat, vissa lungsjukdomar, klaffel eller en sjukdom i själva hjärtmuskeln som kallas kardiomyopati. I urvalet för hjärtsvikt ingick vårdtillfällen varav 5 procent var ytterfall. Regionsjukhusens andel utgjorde 32 procent, 68 procent fördelade sig på länsoch länsdelssjukhus. Olika förklaringar finns till hur vårdprocessen för hjärtsvikt ser ut och hur den påverkas av olika faktorer. På ett sjukhus ligger man efter med uppföljningen av patienterna på hjärtsviktsmottagningen vilket kan ha påverkan på slutenvården. Underrapportering av EKO-kardiografi har upptäckts på ett annat sjukhus och även annan bristande rapportering, som att implantat inte matchats rätt, vilket har påverkan på kostnaderna. Ett sjukhus med långa vårdtider har en stor andel utskrivningsklara patienter och ett annat har en stor andel återinskrivning av patienter. Många landsting och regioner arbetar också aktivt med förebyggande arbete i form av hjärtsviktsteam och hjärtskola. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 21

22 Regionsjukhus Antal vårdtillfällen för hjärtsvikt var på regionsjukhusen, 7,6 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Diagram 7. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för hjärtsvikt på regionsjukhus Källa: KPP-databasen Akademiska sjukhuset hade 490 vårdtillfällen för hjärtsvikt varav 16,5 procent var ytterfall. Medelkostnaden per vårdkontakt var kronor, motsvarande för regionsjukhusen var kronor. Medelvårdtiden var 6,4 dagar, för regionsjukhusen 5,4 vårddagar. På Akademiska sjukhuset producerades 867 vårdtillfällen och 496 öppenvårdsbesök med huvuddiagnos I50 år Detta motsvarar 12 procent respektive 7 procent av den totala volymen vid universitetssjukhusen. Av Akademiskas slutenvårdstillfällen för hjärtsvikt finns 56 procent inom internmedicin och 32 procent inom kardiologen. Patienterna kommer in oplanerat till 85 procent, vilket är något lägre än för riket, 89 procent. Medelåldern är 79 år och 59 procent är män, precis som vid de flesta andra sjukhus. Vårdprocessen inleds vanligen med ett akutbesök som leder till inläggning på internmedicinavdelning eller planerad inskrivning/överföring från annat sjukhus till kardiologavdelning. Efter utskrivningen sker uppföljning och rehabilitering vid kardiologens sviktmottagning och/eller återremiss till primärvården. Såväl medelvårdtid som kostnad per DRG-poäng och vårdkontakt är högre vid Akademiska än vid flertalet andra universitetssjukhus. Akademiska har också en högre andel ytterfall än andra. Medelkostnaden påverkas naturligtvis i hög grad av medelvårdtiden, men varför den är så hög inom Akademiska är något oklart. En teori är vårdplatsbristen vilket leder till att patienterna finns utspridda över sjukhuset och det bidrar till längre vårdtider. Detta kommer att analyseras närmare. För öppenvården redovisar Akademiska endast 1,2 kontakter per patient, vilket ska jämföras med 2,7 vid universitetssjukhusen och 2,4 inom riket totalt. En delförklaring till skillnaden skulle kunna vara att telefonbesök inte registreras som ersatt återbesök. Medelkostnaden per vårdkontakt i öppenvården är kr på Akademiska, kr för universitetssjukhusen och kr för riket. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 22

23 Kardiologkliniken på Norrlands Universitetssjukhus (NUS) har den lägsta medelkostnaden och den kortaste vårdtiden av regionsjukhusen. Samtidigt skriver kliniken endast ut 11 procent av patienterna till annan klinik/annat sjukhus. Hur kommer det sig? Kardiologkliniken på NUS påtalar att gruppen av patienter som får diagnosen hjärtsvikt inte är homogen och vilka kliniker som har flest vårdtillfällen på de olika regionsjukhusen varierar mellan kardiologklinker och medicinkliniker. Det ser ut som kardiologklinikerna har en lägre medelålder, kortare medelvårdtid, mindre andel kvinnor, större andel planerade kontakter och en högre DRGpoäng. Så olika typer av kliniker behandlar delvis olika patientgrupper inom samma huvuddiagnos och det gör att nyckeltalen skiljer sig åt mellan sjukhusen. Kardiologkliniken på NUS konstaterar att de har en lägre kostnad per DRG-poäng. En delförklaring är att ICD-implantaten (defibrillator) inte matchats mot vårdtillfället vilket har gett kardiologen en för låg medelkostnad. De ser även att de har en mindre andel komplicerade och mycket komplicerade vårdtillfällen. Men för att kunna dra några slutsatser skulle det behövas en mer djupgående analys. Diagram 8. Andel patienter som fått ekokardiografi och kostnad per DRG-poäng Källa: KPP-databasen och Rikssvikt Akademiska sjukhusets kostnad per DRG-poäng var kronor för hjärtsviktspatienterna. Den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng för regionsjukhusen var kronor. Andelen patienter på Akademiska sjukhuset som genomgått ekokardiografi var 68 procent. Regionsjukhusens genomsnitt var 92 procent. Ett annat kvalitetsmått är återinskrivning inom 30 dagar, där Akademiska sjukhuset ligger i nivå med regionsjukhusen, 14 procent mot 16 procent. Hjärtsvikt på Kardiologen Universitetssjukhuset i Linköping. Det är viktigt att man har klart för sig hur organisationen ser ut när man gör sådana här jämförelser. Kardiologens uppdrag omfattar bara de sjukaste akuta patienterna (14 procent av alla akutinläggningar i Östergötland, 38 procent av alla akutinläggningar på sjukhuset). Övriga enheter som tar emot hjärtsviktspatienter är medicinsk akutvårdsavdelning och geriatriska kliniken. Kardiologen kännetecknas av korta Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 23

24 vårdtider för diagnosen hjärtsvikt, förutom DRG hjärtsvikt och chock som motsvarar 74 procent av deras akuta vårdtillfällen och 17 procent av de planerade. Det är stor skillnad mellan kostnaden för akuta vårdtillfällen som motsvarar 54 procent. Dessa har en lång vårdtid, 6,6 dagar jämfört med de planerade vårdtillfällenas 3,3. Av de akuta patienterna ligger 41 procent på hjärtintensivavdelningen som är en enhet på kardiologen med extra bemanning. Länssjukhus Antal vårdtillfällen för hjärtsvikt var på läns- och länsdelssjukhusen, 3,9 procent var ytterfall. Diagram 9. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för hjärtsvikt på länssjukhus Källa: KPP-databasen Västmanlands sjukhus hade 526 vårdtillfällen för hjärtsvikt, varav 2,7 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Medelkostnaden per vårdkontakt för Västmanlands sjukhus var kronor, motsvarande för läns-länsdelssjukhus var kronor. Medelvårdtiden var 4,1, i jämförelse med ett snitt på 5,5 för läns- och länsdelssjukhusen. Västmanlands sjukhus konstaterar att vid en snabb genomgång noteras mellan vårdtillfällen som utgörs av planerade inläggningar för pumpstärkande droppbehandling (Simdax). Simdax ger högre kostnader men lägre medelvårdtid. Detta är korta vårdtillfällen, vanligtvis 24 timmar. De här patienterna ligger ibland som dagvårdspatienter, ibland inom slutenvården om man tittar nationellt, vilket förstås påverkar både vårdtid och antalet vårdtillfällen. Kodningen skulle kunna utvecklas inom kliniken med bidiagnoser och åtgärder. Kliniken noterar även att för att kunna dra slutsatser är det också viktigt att titta på bemanningen. Återinskrivning är en bra parameter men generellt är den mycket högre, 13 procent ser ut att vara för bra för att vara sant. Förväntat värde hade varit procent. RiksSvikt representerar inte samtliga hjärtsviktspatienter. Täckningsgraden varierar stort mellan olika sjukhus, och genomsnittet, nationellt är 47 procent. Den sanna återinläggningsfrekvensen för samtliga hjärtsviktspatienter torde vara högre än de 13 procent som anges för oss. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 24

25 Den lite högre medelvårdtiden på Sundsvalls sjukhus kan bero på att under 2014 hade kommunerna stora problem med att ta hem medicinskt färdigbehandlade patienter. Under 2015 har detta förbättrats. Den kortaste medelvårdtiden hade medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset och även en förhållandevis låg medelkostnad. Kliniken skriver trots detta endast ut 12 procent av patienterna till annan klinik/annat sjukhus. De mer komplicerade fallen läggs in på kardiologen. Av de patienter som vårdas på medicinkliniken är fördelningen ca 50 procent på akutvårdsavdelningen och resten fördelas på övriga avdelningar. På akutvårdsavdelningen är vårdtiderna max 48 timmar vilket förklarar den korta medelvårdtiden. Kostnaden per producerad DRG på akutvårdsavdelningen är tack vare de korta vårdtiderna låg vilket visar sig i medelkostnaderna. Diagram 10. Andel patienter som fått ekokardiografi och kostnad per DRG-poäng Källa: KPP-databasen och Rikssvikt Kostnaden per DRG-poäng på Västmanlands sjukhus uppgick till kronor, för länsoch länsdelssjukhusen. Andel patienter på Västmanlands sjukhus som fått ekokardiografi uppgår till 96 procent mot läns- och länsdelssjukhusens snitt på 90 procent. På Västmanlands sjukhus har de en bra service från fysiologkliniken för ultraljud av hjärtat (=ekokardiografi). De har också en lång tradition (började på 90-talet) av att analysera ett annat kvalitetsmått, NT-proBNP, här uppgår andelen patienter med tagna prover till 81 procent, mot läns- och länsdelssjukhusens snitt på 67 procent. Medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset utför ekokardiografi på 96 procent av patienterna med hjärtsvikt och de har en låg kostnad per DRG-poäng kronor. Kliniken har en kortare medelvårdtid än genomsnittet men de skriver ut lika stor andel patienter som genomsnittet för läns- och länsdelssjukhusen, 12 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 25

26 Länsdelssjukhus Antal vårdtillfällen för hjärtsvikt var på läns- och länsdelssjukhusen, 3,4 procent var ytterfall. Diagram 11. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för hjärtsvikt på länsdelssjukhus Källa: KPP-databasen Piteå Älvdals sjukhus hade 175 vårdtillfällen med hjärtsvikt och 5,7 procent av dessa var ytterfall. Piteå älvdals medelkostnad per vårdkontakt var kronor, motsvarande för läns-länsdelssjukhus var kronor. Medelvårdtiden var 6,8 vårddagar i jämförelse med ett snitt på 5,5 för länsoch länsdelssjukhusen. Från Piteå Älvdals sjukhus uttrycks att hjärtsvikt är en spretig diagnos och egentligen ett symptom på en underliggande sjukdom såsom högt blodtryck, genomgången hjärtinfarkt eller t.ex. svårt klaffel. Detta leder till att diagnossättningen kan variera mycket både inom och mellan kliniker. (Exempelvis kan hjärtsvikt utlöst av högt blodtryck diagnosticeras som I11.0 Hypertensiv hjärtsjukdom med svikt eller I50 hjärtsvikt + I119 hypertensiv hjärtsjukdom.) Det förra sannolikt mer korrekt men det senare mycket vanligare i alla fall i Piteå. DRG poäng/vårdkontakt är lägre än genomsnittet vilket skulle betyda att patienterna i Piteå är friskare än i övriga landet. Det vet vi att de inte är. Vi har därmed sannolikt en diagnossättning med för få bidiagnoser. För förbättring krävs utbildning och arbete med KPP kunskap. Antalet vårdtillfällen är 175 stycken vilket gör att slumpen kan spela in för procentsatsen avlidna, ytterfall och återinskrivna extra tydligt. Det går heller inte avgöra om det samma person som utgör flera återinskrivningar. Vi har patienter med svår hjärtsvikt inskrivna inom vår PAVA verksamhet där de har öppen ingång för inneliggande vård. Alla äldre patienter med hjärtsvikt vårdas på MedicinRehabkliniken i Piteå, och kan inte skrivas in på geriatrisk eller specifik rehabklinik. All rehab ingår i vår kliniks uppdrag, inklusive den som är postoperativ. Vår kommun vill gärna prova hemmaboende med mycket hemhjälp innan eventuellt annat boende blir aktuellt, vilket kan öka antalet återinläggningar och kanske också bidra till högre andel avlidna inneliggande. Öppenvårdsmottagningen har bristande kapacitet på sjukhuset och på flera hälsocentraler vilket ger ett ökat antal inläggningar som driver kostnaden uppåt. De Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 26

27 flesta har också hemtjänst och då kan vårdtiden bli förlängd för att kommunens planeringstid ska vara tillräcklig. Vi har färre öppenvårdskontakter är riket i övrigt. På Piteå Älvdals sjukhus arbetar man med att bygga upp hjärtsviktsmottagning vid kliniken och vid hälsocentralerna för ett bättre omhändertagande av patienter med hjärtsviktsdiagnos. Målet är: bättre diagnosticering, behandling och därmed färre inläggningar på sjukhus och längre liv. Den kortaste medelvårdtiden har Gällivare sjukhus trots att sjukhuset endast skriver ut 7 procent av patienterna till annan klinik/annat sjukhus, mot ett snitt på 11 procent. Medelkostnaden per vårdkontakt var kronor, vilket motsvarar snittet för läns- och länsdelssjukhusen. Diagram 12. Andel patienter som fått ekokardiografi och kostnad per DRG-poäng för hjärtsviktspatienter på länsdelssjukhus Källa: KPP-databasen och Rikssvikt Piteå Älvdalens sjukhus deltar inte i registret Riks Svikt. Det har hittills bedömts vara för tidskrävande. Piteå Älvdals sjukhus kostnad per DRG-poäng var kronor, snittet för läns- och länsdelssjukhusen var kronor. Andel patienter som fått ekokardiografi var i genomsnitt för länsoch länsdelssjukhusen 90 procent. På Karlskoga lasarett uppgick andelen patienter som fått ekokardiografi till 100 procent. Vi vet ju att det skiljer sig åt vilka kostnader man tar med och hur organisationen ser ut. Vi har också en högre andel som avlider, högre medelålder. Vi har många äldre och multisjuka i vårt upptagningsområde, medelvårdtiden är dock lägre. Vi tror att vi är bra på att registrera diagnoser och åtgärder vilket gör att vi får med högre kostnader. Kostnaden per DRG-poäng för Karlskoga lasaretts hjärtsviktspatienter var kronor. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 27

28 Höftfraktur Om man får ett höftledsbrott har man brutit av eller fått en spricka i skelettet i lårbenshalsen eller övre delen av lårbenet. Det beror oftast på att man har ramlat omkull. Höftledsbrott är vanligast när man är äldre eftersom risken att ramla på grund av sämre syn och balans ökar samtidigt som skelettet blir skörare. I stort sett alla som får ett höftledsbrott opereras, antingen genom att brottet fogas samman med hjälp av skruvar eller metallpinnar eller genom att en konstgjord höftled opereras in. Varje år behandlas ungefär personer för höftledsbrott i Sverige. Genomsnittsåldern vid höftledsbrott är 82 år. Tre fjärdedelar är kvinnor. Det beror på att kvinnor har skörare skelett och i genomsnitt lever fyra år längre än män. I urvalet hade höftfraktur vårdtillfällen varav 3,9 procent var ytterfall. Regionsjukhusens andel utgjorde 31 procent, 69 procent på läns- och länsdelssjukhus. På kliniker där patienter med höftfraktur behandlas ser vårdprocessen väldigt olika ut beroende på hur rehabiliteringen av patienten är organiserad. Det kan finnas rehab inom eller utanför kliniken. Rehabilitering kan ske till viss del, ibland finns bara akut rehabilitering. Efter en höftfraktur kan patienter skrivas över till en geriatrisk klinik. Det kan finnas en rehabiliteringsenhet inom ortopedkliniken och det finns sjukhus som enbart har rehabilitering då höftoperationen skett på ett annat sjukhus. Vårdtiderna påverkas också av kommunernas möjlighet att ta emot medicinskt färdigbehandlade patienter. Val av implantat påverkar också kostnaderna. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 28

29 Regionsjukhus Antal vårdtillfällen för höftfraktur var på regionsjukhusen, 5,9 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Diagram 13. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för höftfraktur på regionsjukhusen Källa: KPP-databasen Universitetssjukhuset i Linköping hade 316 vårdtillfällen med höftfraktur och 2,2 procent av dessa var ytterfall. Medelkostnaden per vårdkontakt var kronor, motsvarande för regionsjukhusen var kronor. Medelvårdtiden var 7,5 dagar i jämförelse med regionsjukhusens 9,5. Patienter med höftfraktur på Universitetssjukhuset i Linköping som får en postoperativ infektion vårdas på infektionsavdelning, vilket kan förklara relativt kort medelvårdtid och låg andel ytterfall. Den kortaste medelvårdtiden har Norrlands Universitetssjukhus och det antas bero på att NUS har en större andel patienter som går till geriatriken för rehabilitering, vilket även syns på att en större andel, 57 procent skrivs ut till annat sjukhus/annan klinik, snitt 24 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 29

30 Diagram 14. Väntetid i timmar innan höftfrakturoperation och kostnad per DRG-poäng på regionsjukhusen Källa: KPP-databasen och Rikshöft Kostnaden per DRG-poäng för en höftfraktur på Universitetssjukhuset i Linköping var kronor, regionsjukhusens snitt var kronor. Linköping hade en något högre DRG-vikt 1,8 mot 1,7. På Universitetssjukhuset i Linköping har man 20 timmars väntetid till operation, regionsjukhusens snitt är 22 timmar. Universitetssjukhuset i Linköping uppger att anledningen till den kortare väntetiden till operation är att man under flera år har jobbat med ett projekt, kallat snabbhöft. Det innebär att patienter som kommer in med fraktur på lårbenshalsen tas in direkt till operation om så är möjligt. Andelen protesopererade är 31 procent och det är ett förbättrat resultat mot tidigare, motsvarar regionsjukhusens snitt på 32 procent. Anledningen till förbättringen kan vara att det pågår ett forskningsprojekt där patienter som kan komma ifråga för protes eventuellt kan hamna i gruppen som inte får protes utan spikar och platta. För protesöverlevnaden efter halvprotes som är en vanlig diagnos ligger vi bra till i jämförelse. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 30

31 Länssjukhus Antal vårdtillfällen med höftfraktur var på läns- och länsdelssjukhusen, 3,0 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Diagram 15. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för höftfraktur på länssjukhusen Källa: KPP-databasen Sundsvalls sjukhus hade 307 vårdtillfällen med höftfraktur, varav 2,6 procent av dessa var ytterfall. Medelkostnaden per vårdkontakt för Sundsvalls sjukhus var kronor, motsvarande för läns-och länsdelssjukhus var kronor. Medelvårdtiden uppgick till 8,5 dagar, motsvarande för läns-och länsdelssjukhus var 7,9 dagar. På Sundsvalls sjukhus genomfördes för några år sedan ett höftledsprojekt där kartläggning gjordes av flödet från att patienten kom till sjukhuset och till hemgång eller kortidsboende/rehablitering med målet att korta ledtiderna för patienterna. Arbetet har troligen resulterat i att de nyckeltal och värden för höftfraktur ser bra ut för Sundsvalls sjukhus i jämförelse. Ett mål är att korta medelvårdtiden till 8 vårddagar. På sjukhuset finns en önskan om att någon gång kunna starta upp och ta hand om höftfrakturspatienter vid en separat ortogeriatrisk avdelning. Detta för att på ett ännu bättre sätt kunna ta hand om denna patientgrupp. Den kortaste medelvårdtiden har S:t Görans sjukhus som också har lägre medelkostnad. Andelen patienter som skrivs ut till annat sjukhus/annan klinik är 73 procent, snitt 37 procent. Andel ytterfall är 0 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 31

32 Diagram 16. Väntetid i timmar innan höftfrakturoperation och kostnad per DRG-poäng Källa: KPP-databasen och Rikshöft Sundsvalls sjukhus kostnad per DRG-poäng för höftfraktur var kronor, snittet för läns- och länsdelssjukhusen var kronor. Väntetiden till operation var 20 timmar, för läns- och länsdelssjukhus 24 timmar. Ortopeden på Västmanlands sjukhus har haft ett projekt som heter Höftprocessen där man bland annat satsat på att korta väntetiderna och väntetiderna är kortare än referensvärdet. Tidigare så opererades nästan alla med skruvar eller spikar, idag anser man att hög andel proteser ger bättre kvalitet och ortopeden har den högsta andelen helproteser. Helprotes är en större operation som kräver mer resurser och kan även ge en lite ökad komplikationsrisk. Ortopedkliniken har en egen rehabklinik med över 40 anställda. För patientgruppen är det inte vanligt med rehabilitering inom öppenvården och det beror på att många patienter är mycket gamla och att de efter slutenvårdstillfället får fortsatt vård på annat håll. Ortopedkliniken på Gävle sjukhus kommer att påbörja ett arbete med att förbättra flödena. Gävle har långa genomsnittliga vårdtider vilket de tror beror på skillnaden mellan kommunernas möjligheter att ta emot färdigbehandlade patienter. Det fungerar dock bättre nu så det ska bli intressant med 205 års data. En annan aspekt skulle vara att undersöka om ASA-klasserna (klassificering av hälsotillståndet) skiljer sig åt. En reflektion som görs är att trots längre väntetider och genomsnittlig vårdtid i Gävle så är kostnaderna lägre än för andra länsoch länsdelssjukhus. Vad kan de bero på, är det skillnader i operationstider, metoder eller kringkostnader? Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 32

33 Länsdelssjukhus Antal vårdtillfällen med höftfraktur var på läns- och länsdelssjukhusen, 3,0 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Diagram 17. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för höftfraktur på länsdelssjukhusen Källa: KPP-databasen Lindesbergs lasarett hade 119 vårdtillfällen med höftfraktur, varav 9,2 procent av dessa var ytterfall. Medelkostnaden per vårdkontakt var kronor, motsvarande för läns-länsdelssjukhus var kronor. Medelvårdtiden var 8,3 vårddagar, mot 7,9 för läns- och länsdelssjukhus Lindesbergs lasarett skriver ut förhållandevis liten andel, 10 procent, av patienterna till annat sjukhus, jämfört med läns-och länsdelssjukhusens 37 procent. Kliniken arbetar kontinuerligt med god vård, kapacitet och kvalitet, och har uppnått fina resultat på dessa områden. Nyckeltalet visar effekten av detta arbete, där patienter inte behöver vårdas vidare på annat sjukhus/klinik. Lycksele lasarett har den kortaste vårdtiden och högst andel som skrivs ut till andra kliniker/sjukhus (vårdplatser på sjukstugor i inlandet och rehabiliteringsavdelningen på medicinkliniken på Lycksele lasarett), de har även en låg medelkostnad per vårdkontakt. De funderar på vad det beror på att de har förhållandevis hög DRG-poäng, 1,79 mot referensvärdet 1,66 och ställer frågan om det kan bero på att fler bidiagnoser kodas. DRG-sammansättningen ser annorlunda ut i jämförelse med övriga länsdelssjukhus. Med en högre andel av övriga DRG som ingår i diagnosen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 33

34 Diagram 18. Väntetid i timmar innan höftfrakturoperation och kostnad per DRG-poäng för länsdelssjukhusen Källa: KPP-databasen och Rikshöft Täckningsgraden är inte fullständig för Rikshöfts kvalitetsregister. Därför saknas några länsdelssjukhus. Lindesbergs lasarett förklarar kostnaden per DRG-poäng med kronor, jämfört med kronor för läns- och länsdelsjukhussjukhus med att de har ett högre kostnadsläge generellt, med ett helårsresultat för 2014 på 5,2 miljoner över budget. Kliniken i sig har under 2014 haft en hög kostnadsnivå när det gäller personalkostnader i form av övertid, jour och beredskap, samt även kostnader för hyrläkare. Till stor del beror Lindesbergs lasarett högre snitt-drg 1,71, läns- och länsdelssjukhus 1,6, på att läkarsekreterarna är vidareutbildade på diagnosklassificering och att man lägger stor vikt vid att få med alla parametrar i registreringen. Kliniken får även ta emot de mer komplicerade fallen i regionen på grund av hög kapacitet och kvalitet inom ortopedin. Lasarettet i Motala har en längre väntetid till operation och en längre medelvårdtid men den lägsta kostnaden per DRG-poäng kronor. Enbart 10 procent skickas vidare till annat sjukhus/annan klinik, snitt 37 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 34

35 Prostatacancer Prostatakörteln ligger runt urinröret och har till uppgift att bilda transportvätska åt spermierna. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, men alla tumörer behöver inte behandlas och man kan leva med dem utan att få några besvär. Det är oklart vad som orsakar prostatacancer, men om man har flera släktingar med sjukdomen är risken större att man får cancerformen. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män cirka hälften är över 70 år och ett fåtal är under 40 vid diagnos. Under de senaste årtiondena har antalet diagnostiserade fall kraftigt ökat. I urvalet hade prostatacancer vårdtillfällen varav 3,7 procent var ytterfall. Regionsjukhusens andel utgjorde 42 procent och 58 procent på länssjukhus. På länsdelssjukhusen fanns inga vårdtillfällen för prostatacancer. Vårdprocessen för prostatacancer kan skilja sig åt beroende på graden av poliklinisering och även hur rehabiliteringen är organiserad. Här finns också skillnader i behandlingsmetoder. Ibland kan olika behandlingar leda till samma resultat för prostatacancern men behandlingarna sker på olika ställen och kostar olika mycket. Det finns också en variation i hur nära samarbete sker med onkologen. Läkemedelskostnaderna kan fångas på olika nivåer i landstingen och regionerna vilket kan påverka kostnaderna. Särskilda regler gäller vid kodning för cytostatika- och strålbehandling vid malignitet. Det innebär att principen om den sjukdom som föranleder vårdkontakten frångås. En patient med en malign sjukdom som kommer till behandling skulle enligt regelverket ha den aktuella sjukdomen som huvuddiagnos. De särskilda reglerna innebär att man i stället ska använda orsaken till kontakt med vården som huvuddiagnos i stället för sjukdomen. Sjukdomen som ska behandlas ska kodas som bidiagnos. Källa: Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos, Socialstyrelsen Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 35

36 Regionsjukhus Antal vårdtillfällen för prostatacancer var på regionsjukhusen, 3,7 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Diagram 19. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för prostatacancer på regionsjukhusen Källa: KPP-databasen Universitetssjukhuset i Örebro hade 97 vårdtillfällen med prostatacancer, 4 procent ytterfall. Medelkostnaden för en vårdkontakt var kronor, motsvarande för regionsjukhusen kronor. Medelvårdtiden var 6 vårddagar, i jämförelse med 3 procent. Medelåldern på patienterna var 77 år i jämförelse med regionsjukhusens 68 år. Universitetssjukhuset i Örebro har den lägsta medelkostnaden men den längsta medelvårdtiden, för Akademiska sjukhuset råder motsatt förhållande här finns den högsta medelkostnaden och en av de kortare medelvårdtiderna. Vad beror det på? Enligt Akademiska sjukhuset finns en osäkerhet kring kodningen. Sjukhuset redovisar 152 vårdtillfällen vilket motsvarar en liten del av den sammanlagda volymen. Koden används i princip endast av urologen i samband med att patienten opereras. Onkologen sätter regelmässigt behandlingen som huvuddiagnos. På urologen sker heller ingen rehabilitering, utan den sker i öppenvården. Frågan ställs om kodningen görs på samma sätt på alla sjukhus i landet? DRG-vikten på Akademiska sjukhuset var 1,8, motsvarande på Universitetssjukhuset i Örebro 1,0. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 36

37 Diagram 20. Kurativt syftande behandling vid lokal högriskcancer och kostnad per DRGpoäng för regionsjukhusen Källa: KPP-databasen och Nationella Prostatacancer registret På Urologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping får 97 procent av patienterna kurativt syftande behandling vid lokal högriskcancer och sjukhuset har en låg kostnad per DRG-poäng med kronor. Urologiska kliniken i Östergötland bedriver en kostnadseffektiv verksamhet då kostnader per producerad DRG poäng jämförs. Kliniken påtalar även att det finns en hög nivå kurativt syftande kirurgi för kliniken som helhet (Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevi) och en låg nivå komplikationer i relation till riket. Sammanställningen av nyckeltalen ger även underlag för diskussion inom kliniken vilket förhållningssätt man ska inta till avflödesbefrämjande åtgärder i form av transuretral resektion (TUR-P), där kliniken i högre utsträckning än riket, utför denna åtgärd på patientgruppen (operation som minskar besvär med att kissa vid förstorad prostata). Det finns även anledning att diskutera den låga andelen patienter som erhåller strålbehandling. Resultaten bekräftar även klinikens strävan för en effektivisering av polikliniken, vilket avspeglas i en stor andel telefonbesök för patientgruppen. Sammanfattningsvis ger underlaget en bra sammanfattande bild ur många perspektiv som är till stor gagn vid analys, som i detta fall omfattar av en signifikant del av klinikens verksamhetsområde. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 37

38 Länssjukhus Antal vårdtillfällen för prostatacancer var på läns- och länsdelsjukhusen, 3,7 procent av vårdtillfällena var ytterfall. Diagram 21. Medelkostnad per vårdkontakt och medelvårdtid för prostatacancer på länssjukhus Källa: KPP-databasen Gävle sjukhus hade 117 vårdtillfällen med prostatacancer, varav 0,9 procent av dessa var ytterfall. Medelkostnaden för en vårdkontakt var kronor, motsvarande för länssjukhusen kronor. Medelvårdtiden var 4,6 vårddagar, i jämförelse med 4,9. En reflektion som Gävle sjukhus gör är det är viktigt att ta med vilka principer klinikerna har för kodsättning. Vi reagerade på att det var så få vårdtillfällen på prostatacancer för onkologen. Vi tror att det kan bero på att vi sätter behandlingsmetoden som huvuddiagnos, t ex Z51.0 Strålbehandling eller det patienten är inneliggande för vid vårdtillfället, t ex C79.5 Skelettmetastaser. Onkologen sätter generellt det som patienten behandlas för vid vårdtillfället som huvuddiagnos och därav kan det vara så att vi har så få C61.0 Prostatacancer. Kirurgen däremot sätter C.61 som huvuddiagnos. Hur ser principen ut för övriga sjukhus? Nyckeltalen medelvårdtid och utskrivningstid ser bra ut, ungefär som genomsnittet. En reflektion kring att vissa sjukhus inte alls skriver ut till särskilda boenden verkar konstigt, kan det vara rapporteringsfel? Kostnad per vårdkontakt är lägre för Gävle sjukhus jämfört med både övriga länssjukhus och riket totalt både för sluten och öppenvård vilket upplevs positivt. Dock skulle den uppgiften utan koppling till goda resultat i kvalitetsregistret vara ringa intressant. Därför är kvalitetsindikatorerna viktiga i materialet och får gärna kompletteras med fler. Det är också intressant att veta om vi jämför rätt saker, så mer information om hur övriga sjukhus är organiserade, om vi har samma vårdutbud och ansvar inom jämförande kliniker och hur resurstillgången ser ut för oss jämfört med andra skulle vara önskvärt. Från Gävleborg framförs också en allmän synpunkt om att det vore intressant att knyta ihop nyckeltalen med sjukskrivningstal, personalomsättning, hållbart medarbetarengagemang (HME) för att få en mer fullständig bild. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 38

39 Diagram 22. Kurativt syftande behandling vid lokal högriskcancer och kostnad per DRGpoäng Källa: KPP-databasen och Nationella Prostatacancer registret Gävle sjukhus kostnad per DRG-poäng för patienterna med prostatacancer var kronor, snitt för läns- och länssjukhus var Sjukhuset genomför kurativt syftande behandling på 94 procent av patienterna, mot ett snitt på 82 procent för läns- och länsdelssjukhus. Utifrån kvalitetsindikatorer och nyckeltal konstaterar Gävle sjukhus att de ligger bra till jämfört med övriga läns- och länsdelssjukhus och riket. En anledning till detta för kvalitetsindikatorn Kurativt syftande behandling kan vara att vi har effektiva flöden och sedan flera år tillbaka välfungerande multidisciplinära teamkonferenser. Vad gäller kvalitetsindikatorn Strålbehandling i kombination med neoadjuvant hormonbehandling. så är ett högt värde rekommenderat vilket vi också har och dessutom betydligt högre än jämförande enheter. En fundering kring detta var om vissa sjukhus opererar som kurativ behandling istället. Vårdprogrammen rekommenderar dock behandling enligt kvalitetsindikatorn. De sjukhus som har låga värden på detta nyckeltal skulle eventuellt kunna innebära att de opererar mer än de enheter som har högre värden. Dock lite osäkerhet vad kvalitetsindikatorn egentligen säger, är det de som får strålbehandling med eller utan hormonbehandling eller är det om man väljer strålning eller kirurgi som behandlingsform? Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 39

40 Reflektioner och synpunkter Detta var första gången. Vad tar vi med oss till nästa gång? Medicinsk kompetens Det finns behov av medicinsk kompetens för de områden som väljs redan från start av projektet för att bedöma vilka urvalskriterier som ska gälla. Utifrån valt vårdområde/huvuddiagnos kan det vara så att även någon bidiagnos ska tas med i urvalet och ska åtgärdskoder tas med, i så fall vilka? Vilka andra variabler ur KPP-databasen och vilka indikatorer från kvalitetsregister kan vara relevanta? Tidplan Tidplanen behöver anpassas till omgivande faktorer. Olika data är tillgänglig vid olika tidpunkter. Tidpunkterna varierar när kvalitetsregistren är färdiga och när de har möjlighet att ta fram data på det sätt som behövs för att föra ihop KPP med kvalitetsdata. Här kan övervägas om uppgifterna kan hämtas från Vården i Siffror och om det är nödvändigt att det måste vara samma kalenderår. KPP-data för 2015 beräknas vara klara i mitten av juni. Innan en tidplan beslutas måste samtliga uppgifter om vilka data som ska tas fram, hur de ska tas fram och när de är tillgängliga vara klarlagda. Flera landsting och regioner har påtalat att tidplanen för projektet var för snäv. Underlagen från SKL blev utskickade senare än som framgick av tidplanen bland annat beroende på att kontakterna med kvalitetsregistren tog längre tid än vad som var tänkt. Det tog även längre tid att ta fram alla nyckeltal för KPP och att sammanställa dem för respektive landsting och region, trots konsultinsats. Det här påverkade naturligtvis tiden för inlämnandet av underlagen till SKL och flera landsting och regioner skickade in sina resultat betydligt senare än tidpunkten i tidplanen. Några har också påpekat att det inte är så lätt att boka in möten med kliniskt verksamma personer och flera möten med klinikerna sköts upp och bokades om. Det här påverkar förstås slutresultatet och möjligheten att lämna synpunkter och att ta fram förklaringar till varför det skiljer sig åt. På grund av kort tidsram kan det i vissa fall vara så att vi inte har träffat nyckelpersonerna i verksamheten, vilket kan påverka resultatet. Mer och tydligare information I underlaget behövs mer information om hur DRG och KPP tillsammans blir ett verktyg som beaktar skillnader i hur olika vårdprocesser bedrivs och de olika processernas resursåtgång. Mixen av olika DRG för valda diagnoser beskriver till viss del vårduppdraget. Flera landsting och regioner har också påtalat att man saknat mer och tydligare information, dels om innehållet i underlagen men även om vad som förväntades av de som praktiskt skulle genomföra analyserna/benchmarkingen. Bland annat i form av förtydliganden av nyckeltal och urvalskriterierna samt mer information om KPP och DRG, bl.a. i form av tydligare diagnoskodanvisningar. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 40

41 Uppskattat samarbete Många har också uttryckt uppskattning över samarbetet mellan controllers och de kliniskt verksamma. För att få svar på olika frågor önskas mer data att analysera och att gräva ned sig i. Urval Urvalen hade kunnat göras på ett annat sätt. Landstingen och regionerna använder sig av sina egna koder när de skickar in KPP-data och det framgår inte alltid tydligt innehållet på kliniken, t ex om det är en medicinklinik eller en kardiologisk klinik. Patienter inom en diagnosgrupp kan också ha skilda flöden i vårdprocesserna så att vissa patienter skickas till en klinik och andra till en annan. Antal kontakter i slutenvården respektive öppenvården är ganska få per diagnosgrupp och sjukhus. Speciellt för öppenvården är antalet kontakter få. Få kontakter återfinns på de mindre sjukhusen. KPP-data och kvalitetsregisterdata Ett utvecklat samarbete mellan kvalitetsregistren och KPP skulle ha mycket att ge. Kopplingarna med kvalitetsregisterdata hade kunnat vara mer distinkta, men hade krävt mer tid och arbete både från SKL:s sida och de aktuella kvalitetsregistren. Val av kvalitetsindikatorer skulle ha kunnat diskuteras mer ingående med sakkunniga. Några landsting och regioner har framfört att det vore bra med fler uppgifter från kvalitetsregister. Mycket positivt att sammanföra kvalitetsdata och KPP. Möjligheterna att kombinera kvalitetsregisterdata och KPP borde förbättras. Bra att använda flera olika nyckeltal från KPP som in- och utskrivningssätt, ålder etcetera. Kvalitetssäkring av grunddata Fel i registreringarna har upptäckts som nu åtgärdas eller också har man funnit frågetecken över varför man gör något på ett visst sätt - som man ska fundera över och gå vidare med. Detta är mycket positivt då kvaliteten på grunddatat speglar resultaten och möjligheter till jämförelser. Vid analys av materialet upptäcktes en del felkällor i bland annat registreringen i grundsystemen. Detta arbete har ytterligare visat på hur viktigt det är att verksamheten är involverad i uppföljningen. SKL: stöd till medlemmarna Synpunkter har framförts om att SKL på ett bättre sätt borde utnyttja den data som medlemmarna skickar in för olika ändamål och använda kombinationen av kostnader, patientuppgifter, medicinsk information tillsammans med DRG. Valde att inte delta Västra Götalandsregionen och Landstinget Dalarna har avstått från att delta i arbetet. Västra Götaland på grund av de använder sig av sjukhusvårdtillfällen så jämförelser med klinikvårdstillfällen blir inte relevanta. Dalarna har nyligen återupptagit sitt KPP-arbete och ansåg att deras data inte höll tillräckligt god kvalitet. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 41

42 Förankring För att den här typen av arbete ska bli bra, krävs en tydlig förankring av arbetet i respektive organisation. Flera önskemål har framförts om en tydlig förankring och att ta hjälp av, och samarbeta med professionen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 42

43 Bilagor Stroke nyckeltal per sjukhusklinik med flest vårdtillfällen Genomsnittsvårdtid för, I63 Cerebral infarkt (innerfall och 45 år och äldre) Genomsnittlig vårdtid för stroke på regionsjukhusen var 8,3 dagar, på läns- och länsdelssjukhusen 8,4 dagar. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 43

44 Utskrivningssätt för I63 Cerebral infarkt (innerfall och 45 år och äldre), avliden och till annan klinik/annat sjukhus Andelen som avled av stroke var i genomsnitt för regionsjukhusen 6 procent och andelen patienter som skrevs ut till annan klinik/annat sjukhus 18 procent. Motsvarande för läns- och länsdelssjukhusen var 8 procent som avled och 24 procent som skrevs ut till annan klinik/annat sjukhus. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 44

45 Genomsnittsålder för I63 Cerebral infarkt (innerfall och 45 år och äldre) På regionsjukhusen var medelåldern på patienterna med stroke 75 år, på länsoch länsdelssjukhusen 77 år. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 45

46 Kronor per DRG-poäng, I63 Cerebral infarkt (innerfall och 45 år och äldre) Den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng för stroke på regionsjukhusen var kronor, på läns- och länsdelssjukhusen kronor. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 46

47 Fördelning av DRG för I63 Cerebral infarkt Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 47

48 Andel ytterfall för I63 Cerebral infarkt (45 år och äldre) Den genomsnittliga andelen ytterfall för stroke på regionsjukhusen var 8 procent, för läns- och länsdelssjukhusen5 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 48

49 Andel patienter som läggs in direkt på strokeenhet För regionsjukhusen var den genomsnittliga andelen patienter som lades in direkt på strokeenhet 77 procent, för läns- och länsdelssjukhusen 81 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 49

50 Andel patienter som fått reperfusionsbehandling vid stroke orsakad av blodpropp Andelen patienter som fick reperfusionsbehandling vid stroke orsakad av blodpropp var 14 procent på regionsjukhusen, motsvarande för läns- och länsdelssjukhusen var 13 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 50

51 Hjärtsvikt nyckeltal per sjukhusklinik med flest vårdtillfällen Genomsnittsvårdtid för, I50 Hjärtinsufficiens (innerfall och 45 år och äldre) Den genomsnittliga vårdtiden för patienter med hjärtsvikt på regionsjukhusen var 5,4 dagar, på läns- och länsdelssjukhusen 5,5 dagar. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 51

52 Utskrivningssätt för I50 Hjärtinsufficiens (innerfall och 45 år och äldre) Den genomsnittliga andelen hjärtsviktspatienter som avlider på regionsjukhusen var 8 procent, på läns- och länsdelssjukhusen 7 procent. På regionsjukhusen skrivs 16 procent ut till annan klinik/annat sjukhus, på läns- och länsdelssjukhusen 11 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 52

53 Genomsnittsålder för I50 Hjärtinsufficiens (innerfall och 45 år och äldre) Genomsnittsåldern för patienter med hjärtsvikt på regionsjukhusen var 78 år, på läns- och länsdelssjukhusen 80 år. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 53

54 Kronor per DRG-poäng, I50 Hjärtinsufficiens (innerfall och 45 år och äldre) Kostnaden per DRG-poäng var kronor på regionsjukhusen, på läns- och länsdelssjukhusen var den kronor. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 54

55 Fördelning av DRG för I50 Hjärtinsufficiens Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 55

56 Andel ytterfall för I50 Hjärtinsufficiens (45 år och äldre) Andel ytterfall för hjärtsvikt på regionsjukhusen var 8 procent, motsvarande på läns- och länsdelssjukhus 4 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 56

57 Andel återinskrivna inom 30 dagar, I50 Hjärtinsufficiens Andelen patienter som återinskrevs inom 30 dagar efter vård av hjärtsvikt var 16 procent på regionsjukhusen och 13 procent på läns- och länsdelssjukhusen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 57

58 Andel patienter med hjärtsvikt som fått ekokardiografi under perioden 2013 och 2014 Andelen patienter som fått utförd ekokardigrafi var 92 procent för regionsjukhusen och 90 procent för läns- och länsdelssjukhusen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 58

59 Andel hjärtsviktspatienter med tagna NT-proBNP eller BNP under perioden 2013 och 2014 Andel patienter där BNP eller NT-proBNP tagits på regionsjukhusen och länsoch länsdelssjukhusen var 67 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 59

60 Höftfraktur nyckeltal per sjukhusklinik med flest vårdtillfällen Genomsnittsvårdtid för, S72 Fraktur på lårben (innerfall och 45 år och äldre) Den genomsnittliga vårdtiden på regionsjukhusen för höftfraktur var 9,5 dagar, på läns- och länsdelssjukhusen 7,9 dagar. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 60

61 Utskrivningssätt för S72 Fraktur på lårben (innerfall och 45 år och äldre) Andel patienter med höftfraktur som avled var 3 procent på regionsjukhusen och läns- och länsdelssjukhusen. På regionsjukhusen skrevs 24 procent av patienterna ut till annan klinik/annat sjukhus, motsvarande på läns- och länsdelssjukhusen var 37 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 61

62 Genomsnittsålder för S72 Fraktur på lårben (innerfall och 45 år och äldre) Medelåldern på patienter med höftfraktur på regionsjukhusen och läns- och länsdelssjukhusen var 82 år. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 62

63 Kronor per DRG-poäng för S72 Fraktur på lårben (innerfall och 45 år och äldre) Kostnaden per DRG-poäng på regionsjukhusen för höftfraktur var kronor, på läns- och länsdelssjukhusen kronor. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 63

64 Fördelning av DRG för S72 Fraktur på lårben Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 64

65 Andel ytterfall för S72 Fraktur på lårben (45 år och äldre) Andel ytterfall på regionsjukhusen för patienterna med fraktur på lårbenet var 6 procent, på läns- och länsdelssjukhusen 3 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 65

66 Väntetid i timmar inför höftfrakturoperation 2014 Den genomsnittliga väntetiden för en höftoperation efter ankomst till sjukhus var 22 timmar på regionsjukhusen, på läns- och länsdelssjukhusen 24 timmar. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 66

67 Andel protesopererades vid höftfraktur 2014 Andelen som protesopererades vid höftfraktur var 32 procent på regionsjukhusen och 34 procent på läns- och länsdelssjukhusen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 67

68 Andel åter till ursprungligt boende efter höftfraktur Andelen patienter som återvände till det ursprungliga boendet var 67 procent för både region-, läns- och länsdelssjukhusen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 68

69 Prostatacancer nyckeltal per sjukhusklinik med flest vårdtillfällen Genomsnittsvårdtid för, C61 Malign tumör i prostata (innerfall och 45 år och äldre) Den genomsnittliga vårdtiden på regionsjukhusen för prostatacancer var 2,9 dagar, motsvarande på länssjukhusen var 4,9 dagar. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 69

70 Utskrivningssätt för I61 Malign tumör i prostata (innerfall och 45 år och äldre) Andel avlidna patienter med prostatacancer vid utskrivningen var 3 procent för regionsjukhusen och 8 procent för länssjukhusen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 70

71 Genomsnittsålder för C61 Malign tumör i prostata (innerfall och 45 år och äldre) Medelåldern på patienter med prostatacancer var 68 år på regionsjukhusen, 72 år på länssjukhusen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 71

72 Kronor per DRG-poäng, I61 Malign tumör i prostata (innerfall och 45 år och äldre) Kostnaden per DRG-poäng för prostatacancer på regionsjukhusen var kronor, på länssjukhusen kronor. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 72

73 Fördelning av DRG för I61 Malign tumör i prostata Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 73

74 Andel ytterfall för C61 Malign tumör i prostata Andel ytterfall för patienter med prostatacancer på regionsjukhusen var 3,7 procent, på länssjukhusen 3,5 procent. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 74

75 Andel patienter som fått kurativt syftande behandling vid lokalhögriskcancer 2014 Andel patienter som fått kurativ behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk var 82 procent på regionsjukhusen, 90 procent på länssjukhusen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 75

76 Andel patienter som fått strålbehandling i kombination med neoadjuvant hormonbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer med hög risk Andel patienter som fått strålbehandling i kombination med neoadjuvant hormonbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer med hög risk var 46 procent på regionsjukhusen och på länssjukhusen. Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 76