Sex energikällor ett energisystem

Transkript

1 SEX ENERGIKÄLLOR ETT ENERGISYSTEM Sex energikällor ett energisystem Vattenfalls energiportfölj och det europeiska energisystemet Vattenfall AB (publ) Stockholm, Sverige Besökare: Sturegatan 10 Telefon: För mer information, besök gärna

2 En bok från Vattenfall AB Design: Pontén & Engwall Illustrationer: Svenska Grafikbyrån Foto: Johnér; framsida, s 14, s 20, s 60. Vattenfall AB; s 6 Anders Holmberg Gorgen, s 9 Tomas Bergman, s 19, s 34 Hartmut Rauhut, 42, s 44, s57, s58, s 70, s 72, s 82, s 84, s 94, s 96 Jamie Cook. Scanpix; s 49. Tryck: Alloffset, Stockholm, februari 2011

3 INTRODUKTION Förord Tillgången till energi är av grundläggande betydelse för samhället. Förväntningar och perspektiv på energisystemets funktion och utformning skiftar dock över tid och mellan olika grupper. För vissa är det viktigast med så låga ekonomiska kostnader som möjligt. För andra är det viktigare att tillgången är stabil, medan det för andra är viktigast att energisystemets utformning tar hänsyn till miljö och klimat. För samhället i stort krävs det därför en balans mellan dessa tre perspektiv. För företag som, liksom Vattenfall, är aktiva i energibranschen handlar det om en kontinuerlig samverkan med samhället för att skapa en så effektiv balans som möjligt. Det handlar också om att vara pådrivande i utvecklingen av nya tekniska lösningar som minskar behovet av kompromisser mellan perspektiven. I dagsläget finns det ingen enskild energikälla som kan leverera på alla punkter ekonomi, försörjningstrygghet samt klimat och miljö. Vattenfall arbetar främst med sex energikällor: biomassa, kolkraft, kärnkraft, naturgas, vattenkraft och vindkraft. Dessa sex energikällor står för 94 procent av världens elproduktion. I denna bok presenteras var och en av dessa energikällor. Vi får lära oss mer om deras för- och nackdelar, deras historia, hur de fungerar i praktiken samt om deras betydelse för energisystemet. Vi får också en inblick i den framtida utvecklingen, till exempel om hur framtidens vindkraft kan komma att se ut, hur utsläpp från kolkraft kan minskas med hjälp av ny teknik och den snabba utvecklingen på biomassaområdet. Vår ambition med denna bok är att öka förståelsen för att alla energikällor behövs i vårt energisystem och att balansgången mellan kostnad, tillgång samt miljö och klimat hela tiden måste tas med i beräkningen. I boken finner du även information om Vattenfalls egen verksamhet och vår syn på de olika energikällorna. I vår roll som ett svenskt, europeiskt, energibolag är alla energikällor viktiga när det handlar om att förverkliga vår vision att utveckla en hållbar och bred europeisk energiportfölj med långsiktig och ökande vinst med stora tillväxtmöjligheter, samt att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vår ambition med denna bok är att öka förståelsen för att alla energikällor behövs i vårt energisystem och att balansgången mellan kostnad, tillgång samt miljö och klimat hela tiden måste tas med i beräkningen. I boken finner du även information om Vattenfalls egen verksamhet och vår syn på de olika energikällorna. Jag hoppas att du finner boken intressant. Om du vill ha ytterligare information hittar du detta på vår hemsida, Øystein Løseth VD Vattenfall 3

4 INTRODUKTION INTRODUKTION Energitriangeln... 7 Konkurrenskraft... 8 Försörjningstrygghet... 8 Klimat och miljö Att balansera de tre dimensionerna Det europeiska energisystemet Energisystemet en förutsättning för vår tillgång till energi Elektricitet en växande energibärare...13 En gemensam energipolitik för EU...15 Utvecklingen på den europeiska elmarknaden...15 Utsläppshandel ett sätt att minska koldioxidutsläppen...15 Vattenfalls energiportfölj Vattenfalls strategiska inriktning Om Vattenfall...18 Strategi för att minska koldioxidexponeringen...18 Att förbättra energieffektiviteten och minska miljöpåverkan...19 Sex energikällor i Vattenfalls energiportfölj Ordförklaring BIOMASSA Energitriangeln biomassa Utvecklingen av biomassa som energikälla En gammal energikälla med nya användningsområden Definition av biomassa och bioenergi Biomassa blir till el och värme Sameldning av biomassa med kol Olika biobränslen för kraftproduktion Biomassa i Europa En energikälla med tillväxtpotential Biomassans möjligheter och utmaningar Stora markarealer nödvändiga Upprätthålla hållbar biomassa En fortsatt koldioxidcykel gör biomassan klimatneutral Biologisk mångfald en viktig fråga Det politiska stödet varierar Biomassans framtid Outnyttjad potential kräver ökad import Osäkerhet kring framtida investeringar Biomassans konkurrenskraft beroende av priset på koldioxidutsläpp En marknad under utveckling Ständig teknikutveckling Nationella förutsättningar påverkar Vattenfall och biomassa Vattenfalls biomassaverksamhet Inköp av hållbar biomassa gummiträd från Liberia Vattenfalls biomassaverksamhet i framtiden En hållbar produktion av biomassa...33 Sammanfattning KOLKRAFT Vattenfall AB (publ) Stockholm, Sverige Besökare: Sturegatan 10 Telefon: För mer information, besök gärna Energitriangeln kolkraft Kolets historia En energikälla med lång historia Många former av kol Så fungerar ett kolkraftverk Kol blir till elektricitet Kolbrytning så går det till Kolteknik under ständig utveckling Kolkraft i Europa Kolkraftens framtid Carbon Capture and Storage lagring av koldioxid i berggrunden CCS-tekniken separation, transport och lagring CCS-tekniken i framtiden Sameldning med biomassa minskar utsläppen Vattenfall och kolkraft Vattenfalls kolkraftverksamhet Vattenfalls kolkraftverksamhet i framtiden Vattenfalls plan för att minska koldioxidutsläppen Vattenfalls investeringar i CCS Sammanfattning SEX ENERGIKÄLLOR

5 INTRODUKTION KÄRNKRAFT Energitriangeln kärnkraft Kärnkraftens historia Kraftig kärnkraftsutbyggnad under och 1970-talen Uppmärksammade kärnkraftsolyckor gjorde avtryck i opinionen Omfattande säkerhetsutveckling Så fungerar ett kärnkraftverk Att klyva en atomkärna Från urangruva till kärnbränsle Avfallshantering från reaktor till slutförvaring Kärnkraft i Europa Kärnkraft en väsentlig del av Europas elproduktion Stora skillnader mellan de europeiska länderna Kärnkraftsutbyggnad på uppgång Att anlägga ett kärnkraftverk De finansiella förutsättningarna för kärnkraft Projektering val av plats Flaskhalsar i konstruktionsledet Lagring av använt kärnbränsle Kärnkraftens framtid En ny generation kärnkraft Utvecklingen av generation IV reaktorer Fusionskraft framtidens energikälla? Vattenfall och kärnkraft Vattenfalls kärnkraftsverksamhet Vattenfalls kärnkraftsverksamhet i framtiden Sammanfattning VATTENKRAFT Energitriangeln vattenkraft...74 Vattenkraftens historia...75 Sverige ett exempel på vattenkraftens betydelse Konflikt mellan global och lokal hänsyn Så fungerar ett vattenkraftverk Vattenkraftens betydelse som reglerkraft Lång livslängd och låga driftskostnader Miljöhänsyn och fiskevård Vattenkraft i Europa Vattenkraft i de europeiska länderna Säkerhetsutveckling och miljöhänsyn Nya tekniker ger mer vattenkraft till Europa Vattenkraftens framtid Stor potential för småskalig vattenkraft Pumpkraft ökar systemets pålitlighet Havets vågor en outnyttjad resurs Tidvattenenergi en nygammal teknik Saltkraft en nyskapande idé med stor potential Nya teknologier utvecklas men de traditionella är fortfarande viktiga Vattenfall och vattenkraft Vattenfalls vattenkraftverksamhet Vattenfalls vattenkraftverksamhet i framtiden Sammanfattning NATURGAS Energitriangeln naturgas Naturgasens historia Naturgas en fossil energikälla Utvinning och fyndigheter i världen Det europeiska gasnätet Europeisk gasmarknadsreform Naturgasens värdekedja Naturgasens användningsområden Så fungerar naturgasutvinning Transport och distribution av naturgas Naturgas för el- och värmeproduktion Naturgas i Europa Fortsatt importberoende i Europa Naturgasens framtid En fossil gas med framtida potential Naturgasteknik under ständig utveckling Stora prisvariationer Utvecklingen i opinion och politik Vattenfall och naturgas Vattenfalls naturgasverksamhet Vattenfalls naturgasverksamhet i framtiden Mot en klimatneutral energiförsörjning Sammanfattning VINDKRAFT Energitriangeln vindkraft Vindkraftens historia Så fungerar ett vindkraftverk Dagens vindkraftverk Vindkraftparker Vindkraft och elproduktion En bra vindposition är första steget i ett vindkraftprojekt Särskilda utmaningar med havsbaserad vindkraft Fakta om vindstyrka...90 Vindkraft i Europa Stark tillväxt Stödsystem för expansion av europeisk vindkraft Tyskland och Spanien i täten Omfattande tillståndsprocess i de europeiska länderna.. 93 Vindkraftens framtid Allt större vindkraftverk i framtiden Nya krav på framtidens elsystem smarta nät EU fortsätter att satsa på vindkraften Vattenfall och vindkraft Vattenfalls vindkraftverksamhet Vattenfalls vindkraftverksamhet i framtiden Smarta nät ett viktigt verktyg för att öka andelen vindkraft i energimixen Sammanfattning ETT ENERGISYSTEM 5

6 INTRODUKTION I det här kapitlet presenteras energitriangeln, en modell som används för att illustrera behovet av en balans mellan tre nyckeldimensioner i samhällets energibehov konkurrenskraft, försörjningstrygghet samt klimat och miljö. Kapitlet innehåller också en presentation av det europeiska energisystemet samt en överblick av Vattenfalls energiportfölj. 6 LOREM SEX ENERGIKÄLLOR IPSUM 2011

7 INTRODUKTION Energitriangeln För att tillgodose samhällets energibehov krävs en balans mellan tre centrala dimensioner: konkurrenskraft, försörjningstrygghet samt klimat och miljö. Med andra ord: Hur mycket är vi beredda att betala för vår energi? Hur mycket energi behöver samhället? Och vilken miljöpåverkan är vi redo att acceptera? Denna energitriangel illustrerar varje energikällas för- och nackdelar, samt visar behovet av en mix av energikällor som kompletterar varandra i elproduktionen. För närvarande finns det ingen enskild energikälla som är optimal ur alla aspekter, det finns för- och nackdelar med samtliga. Energitriangeln Klimat och miljö Alla energikällor har någon slags miljöpåverkan under sin livscykel. Vissa energikällor, särskilt fossila bränslen, ger vid förbränning upphov till koldioxidutsläpp till atmosfären, vilket bidrar till den globala uppvärmningen. På sikt måste utsläppen från kraftproduktionen helt elimineras om nivån av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras. Klimat och miljö Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Försörjningstrygghet Bristande tillgång till bränslen eller en opålitlig elförsörjning skapar stora problem för samhället och ekonomin. Att upprätthålla en hög försörjningstrygghet och leveranssäkerhet i energisystemet innebär både att garantera tillgången till bränslen och att leveransen av energi är pålitlig i stort sett hela tiden. Detta är såväl en politisk som en teknisk utmaning. Konkurrenskraft Energi är grundläggande för all ekonomisk verksamhet och därmed för mänskligt välstånd och utveckling. Kostnaden för kraftproduktion varierar mellan olika energikällor och teknologier. En konkurrenskraftig energimix håller de totala energikostnaderna så låga som möjligt, givet de resurser som finns tillgängliga. ETT ENERGISYSTEM 7

8 INTRODUKTION Konkurrenskraft Energi är grundläggande för all ekonomisk verksamhet och därmed för mänskligt välstånd och utveckling. Genom historien har sjunkande energikostnader bidragit till ekonomisk tillväxt och för många industrier är hanteringen av energikostnader en nyckelfråga för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Energikostnaderna kan hållas låga genom att energianvändningen effektiviseras eller genom att kraftproduktionen blir billigare. Kostnaden för att producera energibärare såsom elektricitet, värme och drivmedel skiljer sig åt mellan olika energikällor och teknologier. I stora drag kan kostnaderna för kraftproduktion delas upp i kapitalkostnader och driftskostnader. Kapitalkostnader innefattar till exempel kostnaderna för att finansiera anläggandet av ett kraftverk, medan driftskostnader innefattar exempelvis bränslekostnader och underhållskostnader för kraftverket. Samhällen strävar i allmänhet efter en energimix som håller de totala energikostnaderna för hushåll och företag så låga och stabila som möjligt. Att hantera kapitalkostnader handlar i hög grad om storlek och tid: stora kraftverk som levererar stora mängder energi under flera decennier kan sprida ut de initiala investeringskostnaderna över lång tid. Driftskostnader hanteras normalt genom att säkra billiga och pålitliga bränslen och genom att upprätthålla effektiviteten i system och teknik. För att en energimix ska vara konkurrenskraftig måste de totala energikostnaderna hållas så låga som möjligt givet de tillgängliga resurserna. Till exempel krävs det enorma investeringar för att bygga stora vattenkraftverk, men de producerar stora mängder elektricitet under lång tid vilket gör att den totala kostnaden ändå blir låg. Därför har de flesta länder med lämpliga vattendrag en stor del vattenkraft i sin energimix. Kol- och kärnkraftverk kan också byggas i stor skala, har långa livstider och såväl kol som uran är relativt billigt. Gaskraftverk har högre bränslekostnader men kan vara konkurrenskraftiga även i liten skala, vilket minskar kapitalkostnaderna. Vindkraftparker är förhållandevis dyra att konstruera och har relativt sett kortare livstid, men däremot inga bränslekostnader alls. Historiskt sett har samhället minimerat kostnaderna för elektricitet genom att bygga ett storskaligt, kapitalintensivt energisystem som håller i många decennier. På sikt kan flexibla och småskaliga teknologier göra att andra alternativ blir mer konkurrenskraftiga. Att se till att energikostnaderna är hanterbara är en prioriterad fråga för de flesta samhällen. Försörjningstrygghet Energins betydelse för ekonomin gör att tillgången på energi måste vara stabil och pålitlig. Brist på bränslen och opålitlig elförsörjning kan skapa problem för samhället och ekonomin. Drivmedel för transporter, bränsle för uppvärmning och elektricitet för belysning samt central infrastruktur måste vara konstant tillgängligt för att vi ska kunna upprätthålla den levnadsstandard som förväntas i många länder. Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet för energi innebär därför både att garantera tillgången till bränslen och att leveransen av energi är Historiskt sett har samhäl- let minimerat kostnaderna för elektricitet genom att bygga ett storskaligt, kapitalintensivt energisystem som håller i många decennier. På sikt kan flexibla och småskaliga teknologier göra att andra alternativ blir mer konkurrenskraftiga. Att se till att energikostnaderna är hanterbara är i slutändan en prioriterad fråga för de flesta samhällen. 8 SEX ENERGIKÄLLOR

9 INTRODUKTION Importberoende av energi (2008) % Danmark -37 % (nettoexportör) Frankrike 51 % Tyskland 61 % Nederländerna 38 % Polen 20 % Spanien 81 % Sverige 37 % Storbritannien 21 % Finland 55 % Importberoende av energi definieras som nettoimporten av energi delad med total energianvändning. Källa: Eurostat, Energy Yearly Statistics 2010 pålitlig i stort sett hela tiden. Detta är såväl en politisk som en teknisk utmaning. Försörjningstryggheten i ett lands energisystem är också nära kopplad till hur självförsörjande landet är på energi. I länder med ett stort importberoende av energi blir relationen till de energiexporterande länderna central för att upprätthålla en stabil energitillgång. Utrikes- och säkerhetspolitiken blir i dessa fall tätt sammanflätad med energipolitiken. Risken för att geopolitiska faktorer ska orsaka störningar i energiimporten gör att de flesta länder eftersträvar användning av inhemska energikällor i en så hög grad som möjligt. I diagrammet ovan ges en överblick över ett antal europeiska länders importberoende av energi, det vill säga hur stor andel av landets totala energikonsumtion som importeras. Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet i elproduktionen innebär dels att säkra försörjningen av bränsle till kraftverken, dels att upprätthålla en pålitlig leverans av elektricitet när den behövs, där den behövs. Möjligheterna att lagra elektricitet är i dagsläget begränsade vilket gör att det hela tiden måste råda balans mellan produktion och konsumtion. Vid varje given tidpunkt produceras och konsumeras det exakt lika mycket el i nätet. Detta ställer höga krav på leveranssäkerheten i elproduktionen. För att täcka upp samhällets grundläggande elbehov krävs kraftverk som kan producera stora och jämna kvantiteter elektricitet över tid, så kallad baskraft. Dessa utgörs i huvudsak av kärnkraftverk, fossilbaserade kraftverk och vattenkraftverk. ETT ENERGISYSTEM 9

10 INTRODUKTION De flesta förnybara energikällor, som vind- och solkraft, har en oregelbunden elproduktion. De kan enbart producera elektricitet när förhållandena är de rätta och kan således inte fungera som baskraft. Solceller och vindkraftverk producerar exempelvis bara elektricitet när solen skiner eller när det blåser. För att vi ska kunna hantera ökningar och minskningar i efterfrågan på el krävs det därför att vi också har tillgång till energikällor som snabbt kan ställas om för att producera mer eller mindre el, så kallad reglerkraft. Vattenkraft fungerar väl som reglerkraft eftersom det på mycket kort tid går att öka eller minska flödet från dammarna och på så sätt reglera elproduktionen och anpassa denna till efterfrågan vid en viss tidpunkt. Även i gaskraftverk kan man justera effekten relativt snabbt för att möta variationer i efterfrågan. Det pågår forskningsprojekt kring hur man kan utveckla elnäten till så kallade smarta nät. Detta innebär att utrusta dem med mer omfattande lagringsmöjligheter och med teknik som kan styra och anpassa elkonsumtionen efter svängningarna i produktionen. Detta skapar mer tillförlitliga nät och minskar beroendet av baskraft och reglerkraft för att kompensera för en ojämn produktion från förnybara energikällor. Därmed ökar leveranssäkerheten i elsystemet i stort. Klimat och miljö Alla energikällor har någon slags miljöpåverkan under sin livscykel. Genom att göra en livscykelanalys av en energikälla kan man studera dess totala miljöpåverkan, sett till såväl konstruktion av kraftverket som utvinningen av bränslet, distribution, omvandling och avfallshanteringen. 1 Klimatförändringar kopplade till utsläpp av växthusgaser ses idag som den största miljömässiga utmaningen som mänskligheten står inför. Dagens energisystem står för en stor del av dessa utsläpp. För att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären på en långsiktigt hållbar nivå måste utsläppen från energisystemet minska kraftigt. Detta gör det angeläget att minska andelen fossila bränslen och öka andelen förnybara energikällor, som exempelvis vindkraft och solkraft, i energimixen. Naturgas, som ger upphov till lägre utsläpp än olja och kol, kan fungera som en övergångsteknologi. För att minska klimatpåverkan kan man även ersätta Koldioxid i atmosfären ( ) PPM PPM del per million används ofta för att mäta koncentrationen av koldioxid i atmosfären Källa: Trends in Atmospheric Carbon Dioxide, NOAA SEX ENERGIKÄLLOR

11 INTRODUKTION gamla kraftverk med nya och mer effektiva. På sikt kan man även utrusta kraftverken med teknik som tar hand om koldioxiden och på så sätt hindra den från att släppas ut i atmosfären, så kallad CCS-teknik (Carbon Capture and Storage). På längre sikt måste utsläppen från kraftproduktionen minska till nära noll för att koldioxidhalten i atmosfären ska stabiliseras. Eftersom infrastrukturen i energisystemet normalt har väldigt lång livstid krävs det långsiktig planering och långsiktigt agerande av både politiker och näringsliv för att uppnå detta. förlitat sig på fossila bränslen, med den negativa miljöpåverkan det innebär. Och att hantera miljö- och klimatpåverkan innebär oftast högre kostnader. Det finns dock lösningar som ger vinster i alla dimensioner, till exempel förbättrad energieffektivitet. Teknikutveckling och bättre utformade elnät kan ge ännu mer. Men att skapa en balans mellan de tre hörnen i energitriangeln kräver fortfarande en blandning av energikällor som kompletterar varandra. Var balansen mellan de tre dimensionerna ska ligga är i slutändan en samhällelig och politisk fråga. Att balansera de tre dimensionerna För att skapa ett energisystem som är konkurrenskraftigt, säkrar tillgången på energi och minimerar klimat- och miljöpåverkan krävs att man gör avvägningar mellan de olika dimensionerna. Avvägningarna är inte desamma för varje energikälla och de tekniska förutsättningarna förändras med tiden. Likväl innebär en förbättring av en dimension ofta att en annan dimension försämras. Att förlita sig på den billigaste energikällan kan leda till att ett lands beroende av opålitlig energiimport ökar. För att uppnå hög leveranssäkerhet i elsystemet har man ofta ETT ENERGISYSTEM 11

12 INTRODUKTION Det europeiska energisystemet Tillgången till energi spelar en central roll för skapandet av välstånd och ekonomisk utveckling i världen. Sedan 1800-talet har tekniska genombrott som elektriciteten och förbränningsmotorn förändrat och förbättrat vårt sätt att använda energi. Detta har lagt grunden för vår tids samhällen, näringsliv och transporter. Det moderna energisystemet är avgörande för mycket av det vi i dag tar för givet, och elektricitet är en förutsättning för våra dagliga liv. Sjukhus behöver el för att fungera, vi behöver el för att producera och förvara vår mat, för att kunna kommunicera med hjälp av mobiltelefoner och datorer, för att värma våra hem och för att få rent dricksvatten i våra kranar. El används i såväl industrier som i hushåll och är oftast klart effektivare än att använda fossilbaserade processer. Därför är el ofta att föredra även ur ett miljöperspektiv. Energiförsörjningens centrala roll i samhället har gett energifrågorna en framskjuten plats inom politiken världen över. Frågor om vilka energikällor som ska användas, var kraftverk ska placeras och hur import och export av energi ska gå till, styrs i hög utsträckning av politiska beslut och säkerhetspolitiska avvägningar på nationell nivå. Energipolitiken är också nära kopplad till klimatpolitiken och arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Energianvändning i olika former, såsom transporter, uppvärmning och elkonsumtion, står för cirka två tredjedelar av världens utsläpp av växthusgaser och är därför ett viktigt område i arbetet med att stoppa den globala uppvärmningen. 2 Den globala efterfrågan på energi har vuxit kraftigt de senaste decennierna. Den totala energikonsumtionen i världen är nästan tre gånger så stor i dag som År 2008 svarade EU för 14 procent av den totala energiefterfrågan i världen och är därmed en viktig aktör i det globala energisystemet. 4 Även om energiförbrukningen per capita inte ökar lika snabbt som den totala förbrukningen, och trots att energisystemen blir allt effektivare, fortsätter jordens befolkning och därmed den totala efterfrågan på energi att öka. Det finns ett tydligt positivt samband mellan ekonomisk utveckling och energikonsumtion. I länder där produktionen växer kraftigt, stiger energibehovet mycket snabbt. Men sambandet mellan tillväxt och energikonsumtion är avtagande och tappar i styrka i takt med att länder blir rikare. Energimixen i EU-ländernas elproduktion domineras av fossila energikällor. Olja, kol och naturgas står för sammanlagt 54 procent av elproduktionen i dessa länder. Global energikonsumtion ( ) MTOE Asien & Stillahavsområdet Afrika 10,000 Mellanöstern Central & Sydamerika Nordamerika Europa & Eurasien MTOE Miljoner ton oljeekvivalenter är en energienhet som oftast används för att jämföra energiinnehållet i olika energikällor Källa: BP Statistical Review of World Energy, SEX ENERGIKÄLLOR

13 INTRODUKTION Kol och kärnkraft är de största energikällorna och står var för sig för 28 procent av elproduktionen. Vattenkraft står för tio procent, biomassa och avfall för tre procent och vindkraft för fyra procent. I den globala energimixen spelar de fossila bränslena en ännu viktigare roll och står för cirka två tredjedelar av den totala elproduktionen. 5 Energisystemet en förutsättning för vår tillgång till energi Ett modernt energisystem kan ses som en värdekedja som inleds med energikällan, till exempel vind, vatten eller olja, och avslutas med slutanvändningen. För att vi ska kunna tillgodogöra oss energin som finns lagrad i de olika energikällorna krävs att de omvandlas till energibärare. En energibärare är ett ämne eller en process som används för att lagra och/eller transportera energi. De vanligaste energibärarna är elektricitet och olja. 6 Efter omvandlingsprocessen transporteras energibäraren genom ett distributionssystem till slutanvändaren. För elektricitet handlar det om kraftnät och elledningar, medan exempelvis drivmedel transporteras med hjälp av tankfartyg och lastbilar. Slutanvändningen av energin brukar delas upp i tre olika sektorer: industri, transport samt bostäder. Då en stor del av den energi som tillförs kraftverken inte kan tas tillvara och förloras under energiomvandling och distribution är den slutliga konsumtionen i energisystemet väsentligt lägre än den mängd energi som tillfördes från energikällorna i början av värdekedjan. Av all energi som tillförs kommer mindre än hälften till användning i slutkonsumtionen. En stor del av forskningen inom energisektorn fokuserar på att öka effektiviteten i överföring och distribution för att på så sätt minska energiförlusterna. Elektricitet en växande energibärare Elektricitet är en energibärare som är mycket effektiv för att transportera energi över långa sträckor. Den har också ett väldigt brett användningsområde jämfört med exempelvis drivmedel, som bara används för att driva fordon. Elektricitetens andel av den slutliga energikonsumtionen i EU har ökat från 16 procent 1990 till mer än 20 procent Elproduktionssystemet kopplar samman elproducerande kraftverk med elkonsumerande slutanvändare genom ett kraftnät. Kraftverken producerar elektricitet genom att omvandla energin i olika energikällor medan slutanvändarna förbrukar elektriciteten genom att till exempel köra maskiner i industrier eller ha belysningen påslagen i hemmet. Elproduktionssystemet Elproduktionssystemet kopplar samman elproducerande kraftverk med elkonsumerande slutanvändare genom ett kraftnät. ETT ENERGISYSTEM 13

14 INTRODUKTION Sammansättningen av olika energikällor i elproduktionssystemet brukar kallas energimix. De europeiska länderna skiljer sig väsentligt från varandra sett till energimixen i elproduktionen. Geografiska och geologiska förutsättningar i kombination med politiska beslut och opinionsmässig acceptans ligger till grund för energimixens sammansättning i respektive land. Det är till exempel Sveriges geografiska förutsättningar med många vattendrag och stora höjdskillnader som är anledningen till den stora mängden vattenkraft i Sveriges energisystem. På samma sätt är de stora kolreserverna i Polen anledningen till kolkraftens dominans i Polens elproduktion, liksom bristen på lämpliga vattendrag förklarar avsaknaden av storskalig vattenkraft. Geotermisk energi är beroende av geologiska förutsättningar och spelar en betydande roll på vissa håll i världen, till exempel på Island. Användandet av solkraft går snabbt framåt, dock från en låg nivå, särskilt i varma och soliga regioner. Bortsett från de geografiska och geologiska förutsättningarna så blir opinionens betydelse för energimixen tydlig när man ser hur inställningen till kärnkraft skiljer sig åt mellan olika länder. I Frankrike finns historiskt en bred acceptans för kärnkraft, vilket har bidragit till att den i dag är den främsta energikällan i landets energimix. I Danmark har det däremot funnits en stark, långvarig negativ opinion mot kärnkraften och kärnkraft är därför inte en del av den danska energimixen. I andra länder, som Sverige, har opinionen gentemot kärnkraft blivit mer positiv EU:s energimix i elproduktionen (2008) 4 % 10 % 28 % 3 % 28 % 24 % 3 % Vindkraft 4 % Vattenkraft 10 % Kärnkraft 28 % Biomassa & avfall 3 % Naturgas 24 % Olja 3 % Kolkraft 28 % Källa: IEA, World Energy Outlook 2010 Enligt brittiska forskare förbrukar internet mellan tre och fem procent av den årliga globala elproduktionen, eller mellan 600 och TWh. Som jämförelse är Indiens totala elproduktion cirka 830 TWh om året. 14 SEX ENERGIKÄLLOR

15 INTRODUKTION de senaste åren. senaste åren. Sommaren 2010 röstade den svenska riksdagen igenom ett lagförslag som häver förbudet mot att anlägga nya reaktorer. En gemensam energipolitik för EU En rad processer och beslut inom den Europeiska unionen har under de senaste åren bidragit till utvecklingen av en gemensam europeisk energipolitik. Behovet av en sammanhållen strategi för att möta de utmaningar som det europeiska energisystemet står inför har gjort att EU fått allt större inflytande över medlemsstaternas energipolitik. Den gemensamma energipolitiken handlar främst om att trygga den långsiktiga energiförsörjningen, att stoppa klimatförändringarna samt att skapa en grund för en konkurrenskraftig energisektor. Detta görs bland annat genom att harmonisera den europeiska elmarknaden för att underlätta elhandeln mellan länderna, en handel som i dag kompliceras av olika tekniska standarder och olika utformning av kraftnäten. Försörjningstryggheten är särskilt viktig då EU i dag importerar över hälften av sitt energibehov. På klimatområdet har man satt upp de så kallade målen som utgör grunden för unionens klimatarbete fram till Målsättningen är att öka andelen förnybara energikällor i energimixen till 20 procent, sänka koldioxidutsläppen med 20 procent jämfört med 1990 års nivå och att effektivisera energianvändningen med 20 procent. 8 Utvecklingen på den europeiska elmarknaden Som ett resultat av finanskrisen och nedgången i industriproduktionen sjönk efterfrågan på den europeiska elmarknaden kraftigt under Elkonsumtionens tillväxttakt väntas vara svag framöver och det kommer sannolikt dröja över tio år innan elkonsumtionen är tillbaka på 2008 års nivåer. Bakom den långsiktigt svaga tillväxten ligger flera faktorer. Många energiintensiva tillverkningsindustrier har flyttat från Europa till Asien och den växande europeiska tjänstesektorn kräver inte lika stora mängder energi. EU:s mål att effektivisera energiförbrukningen med 20 procent väntas också påverka efterfrågan på elektricitet negativt. Samtidigt kommer elektricitetens Samtidigt kommer elektricite- andel av den totala energikonsumtionen santens andel av den totala enernolikt att öka då elektricitet är en effektiv ener- gikonsumtionen sannolikt att gibärare som på sikt väntas ersätta exempelvis öka då elektricitet är en effektiv bensin som främsta drivmedel för bilar. På utbudssidan väntas utvecklingen gå energibärare som på sikt väntas från en i dag centraliserad produktion till en ersätta exempelvis bensin som större andel förnybara kraftkällor och decentralisering av produktionen. EU:s övergång främsta drivmedel för bilar. till auktionering av utsläppsrätter från 2013 väntas driva på utvecklingen eftersom ett högre pris stärker konkurrenskraften för energikällor som släpper ut förhållandevis lite koldioxid. Auktionering, till skillnad från gratis utdelning, ökar kostnaderna för utsläpparna, dock inte med nödvändighet så att priset på utsläppsrätterna i sig blir högre. Fossila energikällor kommer dock att spela en fortsatt viktig roll i många länder för att möta efterfrågan på energi och skapa en leveranssäker energiförsörjning. UTSLÄPPSHANDEL ETT SÄTT ATT MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN EU:s system för utsläppshandel infördes i januari 2005 och var då det första storskaliga handelssystemet i världen för utsläpp av växthusgaser. Systemet innebär att varje medlemsland sätter ett tak för den totala mängden koldioxid som får släppas ut. För att taket inte ska överskridas distribueras utsläppsrätter till de industrier och energibolag som står bakom utsläppen. Om ett företag släpper ut mindre koldioxid än vad de tilldelats i utsläppsrätter kan de spara utsläppsrätterna till nästa period eller sälja överskottet till andra företag som behöver släppa ut mer. Systemet får som resultat att företag som sänker sina utsläpp gynnas genom att de då kan sälja sina kvarstående utsläppsrätter, medan de som behöver släppa ut mer straffas genom att de blir tvungna att köpa fler. Nästa handelsperiod i utsläppssystemet inleds 2013 och till dess har man planerat ett antal förändringar. Flygsektorn kommer att inkluderas i systemet och det kommer att sättas ett gemensamt tak på EU-nivå för den totala mängden koldioxid som får släppas ut. Man planerar även att successivt öka andelen utsläppsrätter som auktioneras ut. Planen är att alla utsläppsrätter ska säljas genom auktion till år ETT ENERGISYSTEM 15

16 INTRODUKTION Vattenfalls energiportfölj Vattenfalls energimix återspeglar energimixen i de länder där Vattenfall är verksamt. Inom ramen för denna mix försöker Vattenfall hela tiden förbättra verksamheten genom att göra den renare, säkrare och mer effektiv. Vattenfalls förhållningssätt baseras på varje enskild energikällas inneboende styrkor och svagheter samt på de samhälleliga och politiska förväntningarna. Vattenfalls verksamhet i Tyskland baserar sig på kärnkraft och kol, eftersom Tysklands energimix till stor del består av just dessa energikällor. På motsvarande sätt är Vattenfalls svenska verksamhet uppbyggd kring vatten- och kärnkraft, energikällor som står för 89 procent av den svenska elproduktionen. 9 I Holland, som har en stor andel naturgas, är mer än 40 procent av Vattenfalls el- och värmeproduktion baserad på gas. I Storbritannien, som har ett ambitiöst utvecklingsprogram för havsbaserad vindkraft, är Vattenfall en av de största aktörerna på just havsbaserad vindkraft. Polens energisystem är nästan helt och hållet baserat på kol och därför är Vattenfall aktivt inom polsk kolkraft. Vattenfalls strategiska inriktning Vattenfalls vision är att skapa en stark och diversifierad europeisk produktionsportfölj med hållbara och ökande intäkter, starka tillväxtmöjligheter och att vara bland de ledande aktörerna inom utveckling av miljömässigt hållbar energiförsörjning. Vattenfall har växt betydligt det senaste decenniet och gått från ungefär anställda år 2000 till ungefär år Efter denna expansionsfas går Vattenfall nu in i en konsolideringsfas. Elproduktion (2008) Tyskland Vindkraft 6 % Vattenkraft 4 % Kärnkraft 23 % Biomassa & avfall 5 % Naturgas 14 % Olja 1 % Kolkraft 46 % Totalt: 637 TWh Tyskland Vattenfall Sverige Vattenfall Sverige Vindkraft 1 % Vattenkraft 46 % Kärnkraft 43 % Biomassa & avfall 7 % Naturgas 0 % Olja 1 % Kolkraft 1 % Totalt: 150 TWh Vattenfalls elproduktion i Tyskland Totalt: 69 TWh Vattenfalls elproduktion i Sverige Totalt: 80 TWh Vindkraft Nederländerna Vindkraft 4 % Vattenkraft 0 % Kärnkraft 4 % Biomassa & avfall 6 % Naturgas 59 % Olja 2 % Kolkraft 25 % Totalt: 108 TWh Nederländerna Vattenfall Vattenfalls elproduktion i Nederländerna Totalt: 14 TWh Vattenkraft Kärnkraft Biomassa & avfall Naturgas Olja Kolkraft Källa: IEA Statistics, Electricity Generation, 2010; Vattenfall Årsredovisning SEX ENERGIKÄLLOR

17 INTRODUKTION De kommande åren kommer Vattenfall att fokusera på sina kärnmarknader, det vill säga de marknader där Vattenfall har en stark position. I dag innebär det Tyskland, Sverige och Nederländerna. På dessa marknader har Vattenfall en topp-tre-position vilket skapar skalfördelar och ger Vattenfall möjlighet att delta i diskussioner om styrmedel och regelverk, både på nationell och på EU-nivå. Dessutom ser Vattenfall Storbritannien som en viktig tillväxtmarknad, framförallt på grund av att Vattenfall där har en stark position inom havsbaserad vindkraft. Vattenfall kommer att fortsätta vara ett integrerat men produktionsfokuserat bolag med en diversifierad produktionsportfölj. Vattenfall kommer att öka andelen förnybar och lågutsläppande elproduktion. Under de närmsta åren kommer den organiska tillväxten inom elproduktion att fokuseras på vindkraft, kärnkraft, gaseldade kraftverk och, om möjligt, vattenkraft. Vattenfall kommer också att investera i sameldning av biomassa i redan befintliga stenkolseldade kraftverk, under förutsättning att stödsystem utvecklas i framtiden. Det ger Vattenfall möjlighet att reducera sin i nuläget höga koldioxidexponering, som annars kommer att leda till allt högre kostnader. Vattenfalls utsläpp kommer att minska snabbare än marknadsgenomsnittet på väg mot EU:s 2020-mål. Elproduktion (2008) Världen EU Vattenfall Vindkraft Vattenkraft Kärnkraft Biomassa & avfall Naturgas Olja Världen Vindkraft 1 % Vattenkraft 16 % Kärnkraft 13 % Biomassa & avfall 1 % Naturgas 21 % Olja 5 % Kolkraft 41 % Totalt: TWh EU Vindkraft 4 % Vattenkraft 10 % Kärnkraft 28 % Biomassa & avfall 3 % Naturgas 24 % Olja 3 % Kolkraft 28 % Totalt: TWh Vattenfall Vindkraft 1 % Vattenkraft 24 % Kärnkraft 28 % Biomassa & avfall 1 % Naturgas 3 % Olja 0 % Kolkraft 43 % Totalt: 162,1 TWh Kolkraft Källa: IEA World Energy Outlook 2010; Vattenfall Årsredovisning 2009 ETT ENERGISYSTEM 17

18 INTRODUKTION OM VATTENFALL Vattenfall är en av Europas största elproducenter, och den största värmeproducenten. I september 2010 uppgick koncernens nettoomsättning till SEK 223 miljarder på rullande 12-månadersbasis. Vattenfalls huvudsakliga produkter är el, värme och gas. Inom el och värme agerar Vattenfall i alla delar av värdekedjan produktion, distribution och försäljning. Inom gas är Vattenfall främst aktivt inom försäljning. Vattenfall bedriver även energihandel och brunkolsbrytning. Koncernen har ungefär anställda. Moderbolaget, Vattenfall AB, är helägt av svenska staten. Kärnmarknader är Sverige, Tyskland och Nederländerna. Under 2010 bedrev Vattenfall även verksamhet i Belgien, Danmark, Finland, Polen och Storbritannien. Nyckeltal och nyckelfakta Nettoomsättning: SEK 223,4 miljarder i Rörelseresultat: SEK 39,3 miljarder i,ii Summa tillgångar den 30 september 2010: SEK 528,7 miljarder Elproduktion: 169,8 TWh i Värmeförsäljning: 42,0 TWh i Gasförsäljning: 55,7 TWh i Antal anställda den 30 september 2010: iii Antal kunder den 31 december 2009: 7,5 miljoner elkunder, 2,1 miljoner naturgaskunder och 5,7 miljoner elnätkunder i) Rullande 12-månadersvärde per den 30 september 2010 ii) Exklusive jämförelsestörande poster iii) Heltidsekvivalenter Strategi för att minska koldioxidexponeringen Vattenfall planerar att kraftigt minska sin koldioxidexponering till år Koldioxidutsläpp utgör en kostnad för Vattenfall. EU:s system för utsläppshandel driver marknaden mot minskade koldioxidutsläpp genom att sätta ett pris på utsläpp av koldioxid i atmosfären. Företag med stora utsläpp får därmed stora finansiella kostnader. Vattenfalls koldioxidutsläpp i Europa är stora, och för att sänka kostnaderna kommer Vattenfall att minska sin koldioxidexponering från 90 miljoner ton 2010 till 65 miljoner ton år Vattenfalls strategi för att reducera sin koldioxidexponering har tre huvuddelar: Avyttringar. Avyttringarna drivs inte bara av målet om minskad koldioxidexponering utan fokuserar också på affärsområden där Vattenfall inte är den mest lämpade ägaren. Avyttringar förväntas sänka koldioxidexponeringen med 12 till 14 miljoner ton per år. Ersätta stenkol med biomassa för att uppnå en reduktion på åtta till tio miljoner ton. Ett omfattande program för biomassa är under uppbyggnad och har redan gett goda resultat. Lägre kapacitetsutnyttjande av äldre kolkraftverk och ersättning av ickelönsamma kraftverk med naturgas, biomassa eller CCS, när den tekniken blir kommersiellt gångbar, kan leda till en minskning av koldioxidexponeringen med 12 till 14 miljoner ton om året. På grund av att de nya kraftverken Moorburg och Boxberg tas i drift kommer Vattenfalls utsläpp att öka något de närmsta åren innan de gradvis avtar fram till Även fas två av Nuon Magnum, ett multibränslekraftverk i Nederländerna, kommer att fullföljas. Vattenfalls strategi för att minska koldioxidexponeringen Mton Boxberg, Avytt- Sameldning Ersättning Moorburg ringar av biomassa av ickeoch kol kommersiella kraftverk SEX ENERGIKÄLLOR

19 INTRODUKTION Att förbättra energieffektiviteten och minska miljöpåverkan För att förbättra effektiviteten och reducera verksamhetens miljöpåverkan bedriver Vattenfall omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt. Med ökad energieffektivitet som mål driver Vattenfall till exempel projekten E-mobility och Sustainable Cities. Vattenfalls program Sustainable Cities fokuserar på energianvändning, processeffektivitet och elektricitetens roll hos slutanvändarna. Vattenfall lanserade Sustainable Cities-konceptet för att hjälpa städer i övergången till en hållbar energianvändning och inriktar sig på behovet av effektiva energilösningar i stadsplanering och andra tekniska system. Detta uppnås genom att förbättra effektiviteten på alla nivåer samtidigt som man använder sig av förnybara energikällor. Målet är att skapa långsiktiga samarbeten mellan Vattenfall och olika städer och hjälpa dem att skapa skräddarsydda hållbarhetsplaner. Programmet använder sig av nya teknologier och nya systemaktiviteter på slutanvändarsidan av energisystemet. Det handlar till exempel om fjärrkyla, värmepumpar, småskaliga kraftvärmeverk (som producerar både el och värme) och effektivare energianvändning såsom lågenergibelysning och hjälpmedel för att visualisera energianvändningen. Programmet ska också identifiera, utveckla och skapa kompetenser inom Vattenfall samt utveckla samarbeten med universitet och företag för att utbyta kunskap och idéer. Vattenfalls projekt E-mobility har som mål att öka elektricitetens roll inom transportsektorn. Vattenfall har arbetat med olika typer av elfordon sedan 1980-talet. Ett exempel är när Vattenfall 2007 etablerade ett partnersamarbete med Volvo med målsättningen att serietillverka en laddhybridbil med försäljningsstart E-mobility-projektet fokuserar bland annat på att utveckla nya laddtekniker. Att använda elektricitet som drivmedel skulle minska samhällets oljeberoende. Beroendet skulle också bli mindre ensidigt eftersom elektricitet kan framställas genom flera olika energikällor: vindkraft, vattenkraft, kärnkraft, kolkraft, biomassa, och så vidare. Användning av el i transportsektorn skulle också samla utsläppen. Istället för små utsläpp från miljontals olika avgasrör skulle utsläppen komma från större punktkällor som är avsevärt lättare att kontrollera. Eldrivna fordon skulle skapa nya förutsättningar för en ren och tyst stadsmiljö. Beroende på vilken energikälla som används för att framställa elen skulle koldioxidutsläppen kunna minska avsevärt. Vattenfall tror att elektricitet kommer att spela en positiv roll i transportsektorn och att eldrivna fordon kommer att vara en viktig del av ett långsiktigt hållbart samhälle. Vattenfall har arbetat med elfordon på olika sätt sedan 1980-talet fram till i dag. Vattenfall tror att elektricitet kommer att spela en positiv roll i transportsektorn och att eldrivna fordon kommer att vara en viktig del av ett långsiktigt hållbart samhälle. ETT ENERGISYSTEM 19

20 INTRODUKTION Sex energikällor i Vattenfalls energimix Vattenfalls mix av sex olika energikällor är en av de starkaste och bäst diversifierade energiportföljerna i Europa, med stora tillväxtmöjligheter. Bredden ger Vattenfall möjligheter att vara flexibelt och att diversifiera risk. Därmed får Vattenfall den styrka som behövs för att utforska nya lösningar, till exempel utvecklingen av CCS-teknik. BIOMASSA GER STORA MÖJLIGHETER ATT SÄNKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN Biomassa är en förnybar energikälla som har potential att spela en nyckelroll när det gäller att sänka koldioxidutsläppen från redan befintliga kolkraftverk i Europa. Biomassa kan användas för att producera både värme och el. Vattenfall har en lång erfarenhet av att använda biomassa för värmeproduktion och planerar att öka sameldningen av biomassa i kolkraftverk för att minska sina koldioxidutsläpp. Vattenfall planerar stora satsningar för att etablera en omfattande, stabil och hållbar försörjningskedja för biomassa. Sameldning av biomassa i kolkraftverk har potential att kraftigt minska Vattenfalls koldioxidexponering, men är beroende av fungerande stödsystem för att bli ekonomiskt konkurrenskraftigt. Vattenfall planerar att växa inom biomassa. Biomassa kan hjälpa Vattenfall att minska utsläppen av koldioxid Vattenfall planerar att växa inom biomassa Användningen av biomassa är beroende av stödsystem Läs mer på s. 32 KOLKRAFT ÄR EN HÖRNSTEN I DET EUROPEISKA ENERGISYSTEMET På grund av kolkraftens ekonomiska konkurrenskraft och stabila elproduktion är kol en hörnsten i det europeiska energisystemet. Vattenfall optimerar sin befintliga produktionsportfölj och investerar i effektivitetshöjningar och i åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i sina nuvarande kraftverk. Boxberg- och Moorburgprojekten kommer att färdigställas, och fas två av multibränslekraftverket Nuon Magnum fullföljas, men inga andra koleldade kraftverk kommer att byggas förrän CCS är en gångbar teknik. Kolets andel av Vattenfalls portfölj kommer generellt sett att minska efter Under kommande år blir avyttringar av tillgångar möjliga, liksom bränslebyte bort från icke-lönsamma kraftverk efter Vattenfall planerar också att öka sameldningen av biomassa i koleldade kraftverk. Vattenfall har byggt en pilotanläggning för avskiljning av koldioxid (Carbon Capture) vid sitt brunkolseldade kraftverk vid Schwarze Pumpe, Tyskland. Nästa steg är att konstruera ett fullskaligt demonstrationskraftverk vid Jänschwalde i Tyskland. Genom Nuon bygger Vattenfall också en pilotanläggning vid Willem Alexanderkraftverket i Buggenum, Nederländerna. Vattenfall kommer att optimera sina nuvarande kolkraftverk Byggandet av Boxberg och Moorburg kommer att slutföras, samt eventuellt Nuon Magnum Ökad sameldning med biomassa och användandet av CCS-teknik kommer att spela en viktig roll för Vattenfall Läs mer på s SEX ENERGIKÄLLOR

21 INTRODUKTION KÄRNKRAFTEN VINNER ÖKAT STÖD I EUROPA Tack vare sin ekonomiska konkurrenskraft, höga leveranssäkerhet och låga koldioxidutsläpp fyller kärnkraften en viktig funktion i många europeiska länder. Vattenfall har haft en central roll i utvecklingen av den svenska kärnkraften och äger kärnkraft också i Tyskland. Vattenfall vill upprätthålla sin position inom kärnkraft i både Sverige och Tyskland och håller dörren öppen för möjligheten att växa ytterligare. Vattenfall intensifierar sina satsningar på oklanderlig säkerhet och hög leveranssäkerhet. Stödet för kärnkraften ökar i Europa och Vattenfall är en framträdande kärnkraftsoperatör, vilket ger en tydlig fördel. Kärnkraft ger stora volymer elektricitet med låga koldioxidutsläpp Vattenfall har en konkurrensfördel genom att vara en framträdande kärnkraftsoperatör Vattenfall håller dörren öppen för framtida tillväxt inom kärnkraft Läs mer på s. 58 NATURGAS ÄR EN ÖVERGÅNGSTEKNOLOGI TILL ETT HÅLLBART ENERGISYSTEM Naturgas är ekonomiskt konkurrenskraftig energikälla som ger hög leveranssäkerhet kombinerat med stor flexibilitet i kraftproduktionen. Naturgas har lägre specifika koldioxidutsläpp än andra fossila bränslen och är en energikälla som ökar i betydelse i Europa. Naturgas är en ny energikälla för Vattenfall. Den förbättrar försörjningstryggheten och stärker balansen i Vattenfalls energiportfölj så att den bättre avspeglar den europeiska energimixen. Naturgas är ett övergångsbränsle på väg mot ett hållbart energisystem. Det kommer att bli mer konkurrenskraftigt i relation till exempelvis kolkraft i takt med att kostnaderna för koldioxidutsläpp ökar. Vattenfall kommer att behålla sin nuvarande gasverksamhet och håller ögonen öppna för långsiktiga tillväxtmöjligheter. Har lägre specifika utsläpp än andra fossila bränslen och blir mer konkurrenskraftigt när kostnaderna för koldioxidutsläpp ökar Naturgasens flexibilitet fungerar väl ihop med en ökad andel vindkraft Vattenfall kommer att behålla sin nuvarande gasverksamhet och håller ögonen öppna för långsiktiga tillväxtmöjligheter Läs mer på s. 70 VATTENKRAFT BLIR ALLTMER ATTRAKTIVT Vattenkraft är en förnybar energikälla som är ekonomiskt konkurrenskraftig, har hög leveranssäkerhet och bidrar till ökad försörjningstrygghet. Vattenkraften ger upphov till mycket låga koldioxidutsläpp. Vattenfall har över hundra års erfarenhet av vattenkraft och har ända sedan tidigt 1900-tal haft en ledande position i Sverige. Vattenkraften kommer även i fortsättningen vara en viktig del av Vattenfalls energiportfölj och Vattenfall avser fortsätta att växa genom förvärv i Central- och Västeuropa när möjlighet ges. Vattenkraft är en energikälla som blir allt mer intressant, inte minst då den franska marknaden för vattenkraft för närvarande öppnas för konkurrens. Vattenfall är ett av Europas största företag inom vattenkraft vilket ger klara konkurrensfördelar. Vattenkraft är en förnybar energikälla som kan producera stora volymer elektricitet och fungera som både baskraft och reglerkraft Vattenfall är ett av Europas största företag inom vattenkraft vilket ger konkurrensfördelar Vattenfall vill växa inom vattenkraft när tillfälle ges Läs mer på s. 82 VINDKRAFT HAR STORA TILLVÄXT- MÖJLIGHETER Vindkraft är den snabbast växande energikällan i Europa och spelar en viktig roll i arbetet för att uppfylla EU:s mål. Vattenfall är Sveriges största vindkraftsoperatör och störst i Europa inom havsbaserad vindkraft. Vattenfall kommer att fortsätta att expandera inom havsbaserad vindkraft i Nordsjöländerna (Storbritannien, Tyskland och Nederländerna) och inom landbaserad vindkraft på utvalda marknader. Vattenfall ser stora tillväxtmöjligheter inom vindkraft, men lönsamheten är beroende av stödsystem. Vattenfall har stora konkurrensfördelar inom havsbaserad vindkraft och planerar att växa ytterligare. Vattenfall har tydliga konkurrensfördelar inom havsbaserad vindkraft Vattenfall ser stor tillväxtpotential i vindkraft Lönsamheten är beroende av stödsystem Läs mer på s. 96 Noter Introduktion 1 Mer ingående information om Vattenfalls Livscykelanalyser kan hittas på 2 International Energy Association (IEA), World Energy Outlook BP Statistical Review of World Energy, IEA, World Energy Outlook Ibid. 6 BP, op. cit. 7 IEA, 2010, op.cit. 8 Läs mer om EU:s klimatmål på 9 Energimyndigheten, Energiläget: Fakta och siffror, 2009 ETT ENERGISYSTEM 21