1 Bakgrund 3. 2 Beslutsdel 3

Transkript

1 Miljömål

2 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Beslutsdel Profilområden för umeå kommun 3 En attraktiv boendemiljö 3 Ett energihushållande samhälle där energianvändningen utgår från förnybara energikällor 3 Umeås goda dricksvatten lokala miljömål 4 Begränsad klimatpåverkan 4 Frisk luft 4 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 4 Skyddande ozonskikt 4 Säker strålmiljö 4 Ingen övergödning 4 Levande sjöar och vattendrag 4 Grundvatten av god kvalitet 4 Hav i balans samt levande kust och skärgård 5 Myllrande våtmarker 5 Levande skogar 5 Ett rikt odlingslandskap 5 Storslagen fjällmiljö 5 Ett rikt växt- och djurliv 5 God bebyggd miljö uppföljning genomförande 5 3 Informationsdel umeå kommuns tidigare miljöarbete folkhälsomål aalborgåtagandena umeå kommuns övergripande målsättning nya lokala miljömål för umeå umeås viktiga roll 7

3 1 Bakgrund Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. De 16 miljökvalitetsmålen, som riksdagen i bred enighet antagit, tydliggör miljödimensionen i begreppet hållbar utveckling. Riksdagen har också fastställt att arbetet med att nå de 16 miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre strategier. Effektivare energianvändning och transporter Giftfria och resurssnåla kretslopp Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Varje länsstyrelse har fått i uppdrag att i samråd med Miljömålsrådet anpassa, precisera och konkretisera 15 av de 16 miljökvalitetsmålen med hänsyn till de förutsättningar som finns i länet. Målet Levande skogar har Skogsstyrelsen, i samverkan med länsstyrelserna, ansvaret för. Lokala miljömål förtydligar vad som är särskilt viktigt för Umeå kommun utöver de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Miljömålen ska ses i sitt sammanhang för att nå en hållbar utveckling där också de sociala och ekonomiska aspekterna ska vägas in. Under 2007 har Umeå kommun redovisat nuläget för både miljö- och folkhälsofrågorna i ett första Livsmiljöbokslut. Det är bland annat Livsmiljöbokslutet som ligger till grund för prioriteringar och målsättningar för de lokala miljömålen. 2 Beslutsdel Umeå kommun ställer sig bakom de regionala och nationella miljömålen och de lokala miljömålen ska därför ses som komplement till dessa. 2.1 Profilområden för umeå kommun Sveriges miljökvalitetsmål berör Umeå på ett eller annat sätt undantaget en Storslagen fjällmiljö. Umeå vill utöver miljökvalitetsmålen lyfta tre områden som bedöms särskilt viktiga eller intressanta för Umeå att arbeta med. Dessa områden benämns profilområden: En attraktiv boendemiljö Ett energihushållande samhälle där energianvändningen utgår från förnybara energikällor Umeås goda dricksvatten En attraktiv boendemiljö Umeå ska vara en kommun där medborgare och besökare upplever boendet och omgivningen som attraktiv och trivsam. Umeå ska karaktäriseras av att: Byggandet är hållbart och kretsloppsanpassat Staden är tät och upplevs spännande med insprängda grönområden och vackra parker Tillgängligheten till närliggande/bostadsnära/stadsnära naturområden är hög. Ett energihushållande samhälle där energianvändningen utgår från förnybara energikällor Umeå ska bli ledande i omställningen till ett samhälle där energianvändningen utgår från förnybara energikällor och är öppen för nya lösningar på energiområdet samt skapar förutsättningar för produktion av exempelvis biobränslen, vind och solenergi. Kommunen ska själv vara en föregångare genom att bli fri från fossila bränslen. Energihushållning är en självklarhet. Umeås goda dricksvatten Umeås grundvattentillgångar håller hög klass och vi har särskilt goda förutsättningar att leverera dricksvatten av högsta kvalitet. Vi ska därför skydda våra tillgångar på grundvatten och utveckla resursen i en värld där tillgången på rent dricksvatten blir allt sämre. Dricksvatten som varumärke och resurs blir känt för våra medborgare såväl i Umeå som i övriga landet. M I L J Ö M Å L 3

4 2.2 Lokala miljömål Begränsad klimatpåverkan År 2012 ska förbrukningen av elenergi per invånare exklusive tillverkningsindustrin ha minskat med 12 % jämfört med år År 2012 ska utsläppet av koldioxid från fossila bränslen ha minskat med 12 % jämfört med utsläppt mängd år År 2012 ska elförbrukningen per bruttoregionprodukt i tillverkningsindustrin ha minskat jämfört med år År 2012 ska användningen av eldningsolja ha minskat med 40 % jämfört med år År 2025 ska utsläppet av koldioxid från fossila bränslen ha minskat med 50 % jämfört med utsläppt mängd år År 2009 är energibehovet för uppvärmning och varmvatten vid nybyggnationer maximalt 90 kwh/m2 golvarea (Atemp) för flerfamiljshus och 100 kwh/m2 golvarea (Atemp) för enfamiljsvillor. Säker strålmiljö Vid all nybebyggelse av bostäder och lokaler utförs elanläggningarna med 5-ledarssystem. Vid större ombyggnationer av skolor och förskolor installeras 5-ledarsystem senast år Ingen övergödning Senast år 2025 har alla sjöar över en hektar lägre halter av totalfosfor än 25 µg /l. Senast år 2012 uppfyller samtliga enskilda avlopp vid kommunens känsliga recipienter rening motsvarande längre gående än slamavskiljning. Senast år 2025 har alla befintliga enskilda avloppsanläggningar åtgärdats i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Frisk luft I Umeå kommun är målen för luftkvalitet samma som de av riksdagen beslutade nationella miljökvalitetsmålen. Bara naturlig försurning År 2025 uppträder halten 50 µg /l eller högre av oorganiskt aluminium i högst 5 % av sträckan rinnande vatten med kända eller tidigare kända reproduktionsområden för öring. Giftfri miljö Senast år 2012 ska inga gifter förekomma som påverkar miljön eller hälsan för barn på skolor, förskolor, lekplatser och idrottsytor. Senast år 2025 är de förorenade områden som enligt rådande kunskapsläge innebär mer än en måttlig risk för människors hälsa och miljö undersökta och vid behov åtgärdade. Skyddande ozonskikt I Umeå kommun är målen för skyddande ozonskikt samma som de av riksdagen beslutade nationella miljökvalitetsmålen. Levande sjöar och vattendrag Senast år 2012 är konstruerade vandringshinder undanröjda eller åtgärdade om de inte har särskilda kulturella värden, eller annan funktion, som gör att de bör bevaras. Senast år 2012 är vattendrag som flottningsrensats återställda om de inte bedöms ha särskilt höga kulturella värden som gör att de bör bevaras. Senast år 2025 uppfyller vattendrag och sjöar de krav på vattenkvalitet som kan ställas för användning till bevattning av odling. Senast år 2025 har sänkta sjöar och våtmarker återfått sin ursprungliga nivå om sänkningen inte längre fyller någon funktion och en återställning förhöjer områdets natur, kultur eller friluftsvärden. Grundvatten av god kvalitet Senast år 2012 är grundvattentillgångar av högt värde skyddade från exploatering med risker, t ex industrier och stora bostadsområden för påverkan på grundvattnet. Senast år 2012 är konfliktpunkter mellan grundvattentillgångar av högt värde utredda och vid behov åtgärdade. 4 M I L J Ö M Å L

5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Allmänhetens tillgänglighet till kustens strandlinje ska inte minska. Myllrande våtmarker Senast år 2012 är alla klass 1 våtmarker skyddade från exploatering och annan negativ påverkan. Allmänhetens tillgänglighet till tätortsnära våtmarker ska öka. Levande skogar Senast år 2012 ska de skogsområden med höga sociala värden skötas så att rekreations-, natur- och friluftsvärden bevaras och utvecklas. Ett rikt odlingslandskap Arealen brukad jordbruksmark ska inte minska jämfört med 2005 års nivå. Skyddsvärda betesmarker i hävd ska öka. Senast år 2012 ska minst 30 % av den brukade jordbruksarealen odlas certifierad ekologiskt och 15 % av djurhållning för livsmedelsproduktion vara certifierad ekologiskt. Senast år 2012 erbjuds minst 50 % ekologiska livsmedel i kommunens skolor, förskolor, handikapp- och äldreomsorg. Storslagen fjällmiljö Miljömålet Storslagen fjällmiljö berör inte Umeå kommun. Ett rikt växt- och djurliv År 2010 är förlusten av biologisk mångfald hejdad och arter försvinner inte från Umeås flora och fauna. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Mål för bebyggelse Minst 50 % av nytillkommande bebyggelse fram till år 2012 ska ske genom komplettering av befintlig bebyggelse och resterande del genom byggande i nyexploateringsområden. Mål för grönstruktur Senast år 2012 ska grönstrukturen vara utvecklad i befintlig bebyggelse genom tillskapande av nya grönområden och grönstråk eller utveckling av befintliga grönområden. Nya områden som planeras och byggs har parker, lekplatser, ytor för spontanidrott och lättillgängliga mötesplatser för alla åldrar. Mål för transporter Motorfordonstrafiken, mätt per invånare, ska minska i Umeå tätort. År 2014 utgör andelen resor som görs med kollektivtrafik, cykel eller till fots tillsammans minst 55 % av alla resor för boende inom Umeå tätort. År 2022 utgör andelen minst 65 % av alla resor. Mål för buller Antalet människor som utsätts för buller överstigande av riksdagen beslutade riktvärden ska minska. I första hand klara riktvärden vid nybyggelse för buller och i andra hand, när det gäller kompletteringsbebyggelse tillämpa tyst sida. På den tysta sidan bör målsättningen vara en ekvivalentnivå på 45 dba och riktvärdet för inomhusnivån ska alltid klaras. Mål för avfall Avfallets mängd per invånare ska minska. Hushållsavfallets innehåll av farliga ämnen ska minska. Återvinning av avfall ska öka. Avfallshanteringen ska planeras utifrån ett regionalt tänkande. 2.3 Uppföljning Miljömålen och miljöarbetet i kommunen ska redovisas i Livsmiljöbokslut för Umeå kommun. Stadsledningskontoret ansvarar för att Livsmiljöbokslutet tas fram minst en gång per mandatperiod. Förvaltningarna ansvarar därefter för att indikatorer inom sina respektive ansvarsområden rapporteras till Stadsledningskontoret. Foto: Kjell-Åke Adamsson 2.4 Genomförande För att uppnå målsättningarna ska de beaktas och vara vägledande vid både myndighetsarbetet och vid samhällsplanering. Miljömålen ska också vara vägledande vid beslut inför kommunens medfinansiering i olika projekt. Kommunens bolag och förvaltningar ska vid sin verksamhetsplanering verka för att målen nås. M I L J Ö M Å L 5

6 3 Informationsdel Om 25 år ska alla stora miljöproblem i Sverige vara avhjälpta och vi ska lämna ett ekologiskt hållbart samhälle till nästa generation. Det beslutade riksdagen 1999 då de också antog Miljöbalken och 15 nationella miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som är nödvändigt för att nå en ekologisk hållbar utveckling. År 2002 preciserades miljömålen i 72 delmål och 2005 gjordes en komplettering med ett sextonde miljömål för ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsens styrelse i Västerbotten beslutade i september 2003 om regionala miljömål och strategier för länet. De regionala miljömålen togs fram och i dialog med många samhällsektorer och intressenter. Kommunerna har ansvaret för att göra en lokal anpassning av de regional och nationella målen. Kommunerna har också betydande uppgifter i miljöarbetet, dels genom myndighetsarbetet och dels genom ansvaret för samhällsplanering. Dessutom finns många områden i den egna verksamheten där miljödimensionen har betydelse. De lokala miljömålen som Umeå nu preciserar är ett komplement till de nationella och regionala miljömålen. 3.1 Umeå kommuns tidigare miljöarbete Umeå kommun var tidigt ute med sitt miljöarbete och var en av de första kommunerna i landet som antog ett program för miljöarbetet. Kommunfullmäktige i Umeå antog Handlingsprogram för miljövård. Programmet var i hög grad inriktat på undersökningar och utredningar för att klarlägga miljösituationen i kommunen. Med resultaten från detta arbete har sedan en rad av mer detaljerade och åtgärdsinriktade program tagits fram. Med tiden kom miljöarbetet allt mer att avlägsna sig från det ursprungliga miljöprogrammet. Nya miljöproblem uppmärksammades och kunskapen fördjupades, därför beslutades att nya mål för miljön och miljöarbetet skulle tas fram. Detta arbete resulterade i Miljöprogram för Umeå kommun, som fullmäktige antog Det arbete som bedrivits inom ramen för Miljöprogrammet har varit en viktig del i arbetet med kommunens översiktsplan och kommunens löpande miljöarbete. 3.2 Folkhälsomål Parallellt med miljömålsarbetet har lokala folkhälsomål tagits fram och tillsammans utgör de grunden för hållbarhetsarbetet i Umeå kommun. Folkhälsomålen kompletterar miljömålen med mål för människors miljö och levnadsförhållanden som t ex social trygghet, inflytande och demokrati, trygga och goda uppväxtvillkor och alkohol- och tobaksvanor. 3.3 Aalborgåtagandena I augusti 2007 skrev Umeå kommun på de så kallade Aalborgåtagandena, Aalborg+10. De innebär att kommunerna åtar sig att, som ett första steg göra en genomlysning av kommunens arbete med hållbar utveckling med utgångspunkt från tio temaområden om vardera fem åtaganden som kommunen ska arbeta med. Ratificeringen innebär också att kommunen kommer att ingå i ett europeiskt samarbete där många arbetar tillsammans för en hållbar utveckling och gemensamt följer upp utvecklingen av insatserna. Aalborgåtagandena kompletterar miljö- och folkhälsomålen genom att styra upp kommunens interna arbete och utgör stommen för ett hållbarhetsledningssystem. Kommunen har dessutom undertecknat CEMRs deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män som kompletterar Aalborgåtagandena när det handlar om jämställdhet. 3.4 Umeå kommuns övergripande målsättning I den övergripande målsättningen står bl a följande; Vi samverkar över alla gränser för att skapa god välfärd, långsiktig hållbarhet, hög attraktivitet och tillväxt med målet att nå medborgare senast år Vi vinner i Umeå uttrycker visionen att kommunens alla intressenter ska uppleva att de vinner på att bo och verka i Umeå. Det gäller våra medborgare, studenter, näringsliv, föreningsliv och så vidare. De lokala miljömålen som nu tas fram förtydligar den långsiktigt hållbara ekologiska aspekten i kommunens övergripande målsättning. 3.5 Nya lokala miljömål för Umeå Arbetet med att ta fram Umeås miljömål har skett i bred samverkan med näringsliv, universiteten, kommunens förvaltningar och intresseföreningar. Representanter för Umeå universitet, Taxiförbundet, Samhällsbyggnadskontoret Umeå kommun, Vågbrytarna, Elöverkänsligas förening, Ragn-Sells AB, Naturskydds- 6 M I L J Ö M Å L

7 föreningen, Servicekontoret Umeå kommun, Länsstyrelsen, Skanska, Länstrafiken, Landstinget, UMEVA, Umeå kommunföretag AB, NYAB, Konsum Nord, FFT-konsult, V-schakt, Krav, Stena Metall, Bilfrakt, Umeå Energi, Volvo Lastvagnar, Connex, SCA Obbola Linerboard, Skogsstyrelsen, LRF, Sveriges lantbruksuniversitet, Fritidsförvaltningen Umeå kommun, Norra skogsägarna AB, Stiftelsen Umeleden, Martinsons trä, Holmen skog, SCA, Stadsledningskontoret Umeå kommun, Yrkesfiskarna, Västerbottens museum, Umeå hamn, Naturskolan, Pelagia AB, Botniabanan AB, Vattenfall och Umeå motorbåtssällskap har varit delaktiga i arbetet med framtagande av miljömål för Umeå kommun. 3.6 Umeås viktiga roll Umeå har en viktig roll när det gäller att skapa ett hållbart samhälle genom att påverka medborgarna och särskilt den unga befolkning i rätt riktning. Miljöproblem handlar i stor utsträckning om att ändra beteendet och att tänka långsiktigt. Lite förenklat brukar det sägas att 20 % av jordens befolkning lägger beslag på 80 % av resurserna vilket är helt orimligt både ur miljö- och rättvisesynpunkt. Sverige ligger långt fram när det gäller miljöteknik och klimatarbete och har därför en betydelsefull roll i arbetet med spridning av goda exempel till omvärlden. Inte minst Umeå med Sveriges näst yngsta befolkning och två universitet med studenter kan få en särskilt viktig roll i detta arbete. Det gäller därför för kommunen att planera för ett samhälle som präglas av en långsiktigt hållbar utveckling och som våra studenter och kommande beslutsfattare kan influeras av och sprida erfarenheten av till omvärlden. M I L J Ö M Å L 7

8 PLAKAT. TRYCK: MARKARYDS GRAFISKA, Umeå kommun Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE Umeå Telefon +46 (0) Fax +46 (0) E-post umea.kommun@umea.se