Jämställd kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställd kommunikation"

Transkript

1 Jämställd kommunikation Normkritik och kommunikation Så får du till en normkritisk kommunikation En norm är en oskriven regel om vad som är normalt eller godtagbart beteende inom en viss grupp. Den kan vara outtalad, sitta i väggarna och tas ofta för självklar. Den är ofta kopplad till makt och fungerar utestängande för vissa och inkluderande för andra. Oftast får det konsekvenser att bryta mot normer, allt från exkludering till mer allvarliga följder som våld. En del normer behövs i ett samhälle för att förhindra anarki. Men andra fungerar begränsande och leder till att vissa får privilegier och andra inte. Exempel på det är könsmaktsordningen, etniska normer, normen om religion, heteronormen, tvåkönsnormen, normen om funktionsförmåga och åldersnormen. Alla dessa har en grund i diskrimineringslagen. Normkritik handlar om att synliggöra normen och normpersonerna det vill säga det som sitter i väggarna. Genom att synliggöra det som tas gör givet blir det lättare att ifrågasätta normen och göra den mer inkluderande. Normkritik är motsats till det som brukar kallas toleranspedagogik och som bygger på att de som tillhör normen ska tolerera dem som ses som avvikare. Det finns ett maktperspektiv inbyggt i toleranspedagogiken, det är vissa som har makten att tolerera andra. Det är till exempel den sven-ska majoriteten som har makten att tolerera invandrarna. Det är de heterosexuella som ska tolerera de homosexuella. När vi tänker oss standardmedborgaren är det många som osynliggörs. Om en tidning exempelvis ska trycka en artikel om kärlek på Alla hjärtans dag blir det ofta en genrebild på ett heterosexuellt par, antagligen vita, antagligen med full funktionsförmåga. Det är så bilden av kärlek ser ut om du inte är normmedveten. För att inkludera fler måste du vara medveten och inte slentrianmässigt återupprepa normerna. Det är också viktigt att se till att undvika stereotypa situationer och stereotypa miljöer. Personer med funktionsnedsättning gestaltas till exempel oftast som offer som ska hjälpas på olika sätt. De får sällan synas på en bild som inte handlar om funktionsnedsättning. Du måste också ta hänsyn till att normer samverkar. Vi är alla människor och har ett kön, en etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religiös tillhörighet, nationalitet, ålder, och så vidare. Vår identitet är en komplex sammansättning av olika komponenter och en och samma person kan i vissa avseenden tillhöra normen och samtidigt avvika från den i andra.

2 Sammanfattning normkritik Kommunikation skapar en bild av vår omvärld. Normkritisk kommunikation borde då: Nå fram utan att återskapa stereotyper Synliggöra normen och ifrågasätta den Vända upp och ner på normativiteten Inkludera flera grupper Kännetecknas av begreppsmedvetenhet Etnisk tillhörighet När är det egentligen viktigt att beskriva etnisk tillhörighet? Utgå från självidentifikation att individen själv får tillskriva sig en grupptillhörighet Undvik stereotyper Benämn normen inte bara den som avviker från normen Några saker att tänka på kön Hur beskriver vi kvinnor respektive män? Vem är offer, förövare, subjekt, objekt, aktiv, passiv? Vem nämns bara med förnamn och vem med förman och efternamn? Funktionsnedsättning En är inte sin funktionsnedsättning Undvik ord som funktionshindrad och funktionsnedsatt. Använd person med funktionsnedsättning istället Utgå från självidentifikation att individen får själv tillskriva sig en grupptillhörighet Vem är aktiv passiv? Vad signalerar t.ex. ordet rullstolsbunden? Använd hellre rullstolsburen/person som använder rullstol. Checklista normkritik Finns det ett vi i texten? Vilka är det? Vad har vi för egenskaper? Finns det ett dem i texten? Vilka är det? Vad har dem för egenskaper? Vad beskrivs som ett problem? Vem har ansvar för lösningen? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem syns, vem syns inte? Vad ska bilden demonstrera? Vad vill jag säga med bilden?

3 Genusmedveten bildkommunikation Vad säger dina bilder om kvinnor och män? Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt, kulturellt och historiskt konstruerade, det vill säga det som räknas som manligt respektive kvinnligt i ett samhälle. Det finns gott om normer som avgör vad som är normalt och begripligt manligt och kvinnligt uppträdande. Maskulinitet och femininitet är något vi skapar hela tiden genom kroppsspråk, kläder, val av toalett, yrken, intressen, etc. Och det är något som skapas genom bildspråk. På många sätt visar bilder vad som är möjligt you can t be what you can t see. Generellt för normativt bildspråk är att kvinnor fotas uppifrån och män nerifrån. När en person fotas nerifrån ser den ner på dig och får mer symbolisk makt. Och du får mer symbolisk makt över den som ser upp på dig. Den personen ser dessutom mindre ut. Kvinnor sitter oftare ner på bild. De ler mer och möter betraktarens blick. Män tittar sällan in i kameran och undviker därmed att bekräfta den som tittar. Män porträtteras ofta i sitt yrkessammanhang, de arbetar på bild, de ska se upptagna ut. Även kvinnor med makt fotas ofta normativt. På så sätt blir det begripligt varför Mona Sahlin ler, blickar in i kameran och fotas ovanifrån när Göran Persson får vara fullt upptagen med att prata och agera på en bild tagen i grodperspektiv. Trots att de har exakt samma funktion, ledare för Socialdemokraterna, så är bilderna tagna på helt olika sätt. Den normativa regeln för bildspråk är att kvinnan är passiv medan mannen är aktiv. Varför är vi som tittar så bekväma med det? En förklaringsmodell är teorin om den manliga blicken/the male gaze. Den går ut på att kvinnan alltid är objekt, både i tidningar som riktar sig till kvinnor och till tidningar som riktar sig till män. Kvinnor och män ser alltså på bilder på samma vis, med samma blick. Därför ska kvinnor alltid posera med ett kroppsspråk som inbjuder till att betraktas. Däremot ser man nästan aldrig en man som bjuder in med blicken. De vanligaste klichéerna Kvinnor som skildras med en påtaglig osäkerhet genom ord, kroppspråk och minspel Män som framstår som bestämda, kontrollerade, dominanta, självsäkra och riskbenägna Kvinnor som är yrkesmänniskor tas ur sitt sammanhang och ler och poserar Män som agerar och ser upptagna ut Män/pojkar är aktiva och jobbar/leker Kvinnor/flickor är passiva och posar för kameran Pojkar tar plats, flickor står kröka, hukande Söta flickor, starka pojkar Arga män Sälj grej med tjej en vit, smal, ung, retuscherad kvinna som säljer något i minimal outfit

4 Genusbildtänk Representation räkna huvuden procent av alla som syns i media är män Utgå från de sju diskrimineringsgrunderna för att få en bra spridning. Gå igenom ditt material, till exempel en hemsida, och se ur det ser ut. Hur många är svenska män kring trettio? Byt ut för att få en större inkludering Fler synliga representanter minskar risken att en grupp bedöms stereotypt, till exempel när ett möbelföretag lät ett lesbiskt par representera Familjen i sin inredningskatalog Jämställt språk Hur kan vi använda språket för att bedriva jämställdhetsarbete? När det pratas om språk som ska främja politisk förändring, däribland jämställdhet, är det svårt att komma ifrån relationen mellan språket och verkligheten. Det finns två sätt att se på kön och språk: Språket är en spegel av vekligheten det finns kvinnor och män, därför talar vi om kvinnor och män Språket skapar verkligheten det att vi pratar om kvinnor och män gör att vi ser mänskligheten som kvinnor eller män Ibland är språket en spegel av verkligheten, till exempel när en person ger sin bild av en upplevelse. Men språket är samtidigt ett sätt att skapa verkligheten. Det görs genom språknyanser, uttryckssätt, ord som kan betyda olika saker för olika människor, osv. Ordet jämställdhet har till exempel varit med och skapat en verklighet där det är eftersträvansvärt att arbeta för lika villkor mellan könen. För 200 år sedan hade ingen förstått innebörden av ordet. Språk har en viss eftersläpningseffekt. Till exempel hette det länge riksdagsman oavsett om det var en man eller kvinna som avsågs, en rest från den tid då det bara satt män i riksdagen. På 1970-talet började många ifrågasätta om språket verkligen skulle spegla gamla värderingar. Bland annat ville Grupp 8 i Kvinnobulletinen införa ett kvinnligt bokstaveringssystem. De ville hitta kvinnliga alternativ till den manliga språkförbistringen: om vi ska ha ett jämställt samhälle måste vi även ha ett språk som hänger med. I Sverige går vi allt mer mot den mer könsneutrala språklinjen med personbeteckningar som talesperson, riksdagsledamot, stadsanställd, osv. Framförallt har vi valt Det är även angeläget att motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor i exempelvis myndigheternas texter och i det språk som används i medier, på arbetsplatser och i skolor. Ur boken Bästa språket (2005) en könsneutral linje i allt myndighetsspråk där kön inte ska behövas specificeras överhuvudtaget. För några år sedan fick forskaren Karin Milles ett uppdrag från regeringen att tillsammans med Språkrådet att skriva en

5 handbok i hur man uttrycker sig jämställt. I svenska språket är personbeteckningarna extra problematiska när det kommer till jämställdhet; när vi talar om personer så könar vi dem. En del beteckningar avslöjar vilket kön som traditionellt innehaft en viss position, till exempel sjuksköterska och talman. Sedan länge har både kvinnor och män innehaft dessa positioner men ändå lever beteckningen kvar. I vissa fall finns mycket investerat i dem, det kan vara svårt att bara byta ut. Pronomen I svenska språket finns det många fasta uttryck som osynliggör kvinnor, exempelvis gemene man, bemannad, mansålder, mannen på gatan, osv. Det finns också en gammal konvention att använda han när vi inte vet kön på någon eller talar om en allmän person. Ett exempel från lagspråket: Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr... Inte förrän år 2010 ändrades texten till Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr Övergripande strategi för jämställt språk: Rikta dig till alla könen, kvinnor, män och alla andra språket ska vara tillgängligt för alla Befolka ditt språk med både kvinnor och män, använd exempel, undvik stereotyper Använd könsneutrala personbeteckningar när det går: lärare, författare, frisör, etc. Även om dessa beteckningar är traditionellt manliga så är det mer otydligt än till exempel talman. Använd adjektiven kvinnlig eller manlig framför där det behövs, kvinnliga och manliga lärare istället för lärare och lärarinnor Inför gärna mer neutrala beteckningar. Språkrådet går inte alltid i bräschen, det måste komma från gräsrötterna, vi kan bara själva bestämma vad vi vill kallas. Så undviker du generiskt han Exempel: Om en student vill överklaga sitt betyg bör han först vända sig till kursansvarig. Alternativ: Han eller hon/hon eller han Den Hen Pluralisera: Om studenter vill överklaga bör de först vända sig till Upprepa pronomen: Om en student vill överklaga sitt betyg bör studenten först Skippa pronomen: En student som vill överklaga sina betyg bör fört vända sig till Ibland funkar även du

6 Hen Det är oklart var ordet hen kommer ifrån. Troligtvis är det en blandning av hon och han. Kanske har det hämtats med inspiration de från finskans könsneutrala pronomen hän. Hen användes första gången av Karl-Hampus Dahlstedt som nämner det i en språkvårdsskrift där han avfärdar det som en besvärlig operation. Det finns belägg för att han funderade på det redan på 1950-talet. År 2012 har kallats hen-året. Queer- och transpersoner började använda ordet för personer som hamnade mellan könen. Det blev en stor debatt kring ordet och många var upprörda. Hen har både vänner och fiender. Bland vännerna finns feminister, genuspedagoger, transaktivister, författare, studenter, vissa partipolitiker och journalister. Ordet har börjat dyka upp som ett alternativ i riksdagsmotioner, studentuppsatser, tidningar, tidskrifter, osv. Dock är förekomsten marginell i exempelvis myndigheters externa kommunikation. Övningar Workshop 1 Hen ska genomgående användas som generiskt pronomen på er externa webbplats. Hur ställer ni er till det? Lista de viktigaste för- och nackdelarna! Workshop 2 Hitta könsneutrala alternativ till följande personbeteckningar: Tjänsteman Talman Huvudman Sjuksköterska Brandman Om dokumentationen Detta material togs fram 17 mars 2014 vid utbildningen Jämställd kommunikation i statliga myndigheter inom ramarna för satsningen Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM). Utbildningen leddes av Lillemor Dahlgren och Anneli Tillberg från Nationella sekretariatet för genusforskning. Föreläsare var Karin Milles, docent vid Södertörns Högskola som forskar i svenska, samt fotografen och bloggaren Thomas Gunnarsson, även kallad genusfotografen, som bloggar om hur kön gestaltas i media och reklam. Materialet är en dokumentation från utbildningen som har sammanställts av Cecilia Köljing, Nationella sekretariatet för genusforskning.

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Guide till jämställd kommunikation

Guide till jämställd kommunikation Guide till jämställd kommunikation Introduktion Guide till jämställd kommunikation ger dig tips och råd om hur du kan använda ett jämställdhetsperspektiv för att nå fram bättre med din kommunikation. På

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Begrepp. Diskriminering

Begrepp. Diskriminering Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasiet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

ReKo Bildanalysen steg för steg

ReKo Bildanalysen steg för steg ReKo Bildanalysen steg för steg Denotation (bildbeskrivning) - Vad är det som skildras? - Vad ser vi i bilden: människor, saker, miljöer etc.? - Hur ser de/det ut? - Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel,

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Till oss alla. Varje läsare, lyssnare och mottagare har rätt att känna sig inkluderad, värdefull och sedd.

Till oss alla. Varje läsare, lyssnare och mottagare har rätt att känna sig inkluderad, värdefull och sedd. Schyst! Mångfald? Till oss alla. De allra flesta jobbar på något sätt med kommunikation många av oss utan att vi ens tänker på oss själva som kommunikatörer. Vi möter invånare och kunder som behöver vår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan 1. Familjen Hur kan en familj se Brainstorm i grupp, Grupp om 4-5 En första

Läs mer

Ge barnen 100 möjligheter Istället för 2

Ge barnen 100 möjligheter Istället för 2 Ge barnen 100 möjligheter Istället för 2 Liberala kvinnor 140222 Marie Tomicic www.olika.nu Genusfällor för att vi lätt trillar i dem och för att de begränsar barnens möjligheter Genuskrux för att det

Läs mer

MEDVERKAN. Fungerande förändringsarbete för lika rättigheter och möjligheter. Denna bok tar vi på beställning fram i tillgängligt format

MEDVERKAN. Fungerande förändringsarbete för lika rättigheter och möjligheter. Denna bok tar vi på beställning fram i tillgängligt format MEDVERKAN Fungerande förändringsarbete för lika rättigheter och möjligheter Denna bok tar vi på beställning fram i tillgängligt format MedVerkan Fungerande förändringsarbete för lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

HBTQ-Festivalen vill göra ett besök!

HBTQ-Festivalen vill göra ett besök! Till: Alla kommuner i Västra Götaland vill göra ett besök! Göteborg kontaktar alla kommuner i Västra Götaland med syftet att besöka just Er kommun. Målsättningen är att få igång mångfaldsverksamheter som

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Trosa Sfi plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015-2016

Trosa Sfi plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015-2016 Trosa Sfi plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015-2016 Utvärdering 150611 Vi har under detta läsår haft ett möte mellan två elever som båda kände sig utsatta av varandra. Eleverna

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan Stockholm 2013 04 23 Kongliga Bergssektionens jämställdhetsplan 2013/2014 Bakgrund: På Bergssektionen finns idag (VT 2011) 205 betalande sektionsmedlemmar varav 59 är kvinnor. På Bergssektionen finns idag

Läs mer

Björkskataskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Björkskataskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Björkskataskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Grunduppgifter, vision, lagar & förordningar 1 Tidsplan, delaktighet och förankring 2 Utvärdering och återkommande

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLROSEN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLROSEN Ägogången 26, 602 11 Norrköping. Telefon: 011-15 77 69 http://www.solrosensforskola.blogspot.se/ Innehållsförteckning

Läs mer

Individer och gemensk aper

Individer och gemensk aper Individer och gemenskaper 9 Individer och gemensk aper I samhällskunskap betyder individ samma sak som människa. Vi människor lever tillsammans i olika typer av gemenskaper, till exempel familjen, föreningar,

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

2014-09-18. Upprättande och utvärdering likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

2014-09-18. Upprättande och utvärdering likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling TINGVALLAGYMNASIET Solveig Dille Rektor 054 540 1709 Solveig.dille@karlstad.se 2014-09-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Grundläggande vuxenutbildning, Utbildning i svenska för invandrare

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Närvarande Karin Hopstadius, Länsstyrelsen Kronoberg, Irma Cupina, Länsstyrelsen Gotland, Lillemor Landsten, Länsstyrelsen Jämtland,

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer