Jämställd kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställd kommunikation"

Transkript

1 Jämställd kommunikation Normkritik och kommunikation Så får du till en normkritisk kommunikation En norm är en oskriven regel om vad som är normalt eller godtagbart beteende inom en viss grupp. Den kan vara outtalad, sitta i väggarna och tas ofta för självklar. Den är ofta kopplad till makt och fungerar utestängande för vissa och inkluderande för andra. Oftast får det konsekvenser att bryta mot normer, allt från exkludering till mer allvarliga följder som våld. En del normer behövs i ett samhälle för att förhindra anarki. Men andra fungerar begränsande och leder till att vissa får privilegier och andra inte. Exempel på det är könsmaktsordningen, etniska normer, normen om religion, heteronormen, tvåkönsnormen, normen om funktionsförmåga och åldersnormen. Alla dessa har en grund i diskrimineringslagen. Normkritik handlar om att synliggöra normen och normpersonerna det vill säga det som sitter i väggarna. Genom att synliggöra det som tas gör givet blir det lättare att ifrågasätta normen och göra den mer inkluderande. Normkritik är motsats till det som brukar kallas toleranspedagogik och som bygger på att de som tillhör normen ska tolerera dem som ses som avvikare. Det finns ett maktperspektiv inbyggt i toleranspedagogiken, det är vissa som har makten att tolerera andra. Det är till exempel den sven-ska majoriteten som har makten att tolerera invandrarna. Det är de heterosexuella som ska tolerera de homosexuella. När vi tänker oss standardmedborgaren är det många som osynliggörs. Om en tidning exempelvis ska trycka en artikel om kärlek på Alla hjärtans dag blir det ofta en genrebild på ett heterosexuellt par, antagligen vita, antagligen med full funktionsförmåga. Det är så bilden av kärlek ser ut om du inte är normmedveten. För att inkludera fler måste du vara medveten och inte slentrianmässigt återupprepa normerna. Det är också viktigt att se till att undvika stereotypa situationer och stereotypa miljöer. Personer med funktionsnedsättning gestaltas till exempel oftast som offer som ska hjälpas på olika sätt. De får sällan synas på en bild som inte handlar om funktionsnedsättning. Du måste också ta hänsyn till att normer samverkar. Vi är alla människor och har ett kön, en etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religiös tillhörighet, nationalitet, ålder, och så vidare. Vår identitet är en komplex sammansättning av olika komponenter och en och samma person kan i vissa avseenden tillhöra normen och samtidigt avvika från den i andra.

2 Sammanfattning normkritik Kommunikation skapar en bild av vår omvärld. Normkritisk kommunikation borde då: Nå fram utan att återskapa stereotyper Synliggöra normen och ifrågasätta den Vända upp och ner på normativiteten Inkludera flera grupper Kännetecknas av begreppsmedvetenhet Etnisk tillhörighet När är det egentligen viktigt att beskriva etnisk tillhörighet? Utgå från självidentifikation att individen själv får tillskriva sig en grupptillhörighet Undvik stereotyper Benämn normen inte bara den som avviker från normen Några saker att tänka på kön Hur beskriver vi kvinnor respektive män? Vem är offer, förövare, subjekt, objekt, aktiv, passiv? Vem nämns bara med förnamn och vem med förman och efternamn? Funktionsnedsättning En är inte sin funktionsnedsättning Undvik ord som funktionshindrad och funktionsnedsatt. Använd person med funktionsnedsättning istället Utgå från självidentifikation att individen får själv tillskriva sig en grupptillhörighet Vem är aktiv passiv? Vad signalerar t.ex. ordet rullstolsbunden? Använd hellre rullstolsburen/person som använder rullstol. Checklista normkritik Finns det ett vi i texten? Vilka är det? Vad har vi för egenskaper? Finns det ett dem i texten? Vilka är det? Vad har dem för egenskaper? Vad beskrivs som ett problem? Vem har ansvar för lösningen? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem syns, vem syns inte? Vad ska bilden demonstrera? Vad vill jag säga med bilden?

3 Genusmedveten bildkommunikation Vad säger dina bilder om kvinnor och män? Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt, kulturellt och historiskt konstruerade, det vill säga det som räknas som manligt respektive kvinnligt i ett samhälle. Det finns gott om normer som avgör vad som är normalt och begripligt manligt och kvinnligt uppträdande. Maskulinitet och femininitet är något vi skapar hela tiden genom kroppsspråk, kläder, val av toalett, yrken, intressen, etc. Och det är något som skapas genom bildspråk. På många sätt visar bilder vad som är möjligt you can t be what you can t see. Generellt för normativt bildspråk är att kvinnor fotas uppifrån och män nerifrån. När en person fotas nerifrån ser den ner på dig och får mer symbolisk makt. Och du får mer symbolisk makt över den som ser upp på dig. Den personen ser dessutom mindre ut. Kvinnor sitter oftare ner på bild. De ler mer och möter betraktarens blick. Män tittar sällan in i kameran och undviker därmed att bekräfta den som tittar. Män porträtteras ofta i sitt yrkessammanhang, de arbetar på bild, de ska se upptagna ut. Även kvinnor med makt fotas ofta normativt. På så sätt blir det begripligt varför Mona Sahlin ler, blickar in i kameran och fotas ovanifrån när Göran Persson får vara fullt upptagen med att prata och agera på en bild tagen i grodperspektiv. Trots att de har exakt samma funktion, ledare för Socialdemokraterna, så är bilderna tagna på helt olika sätt. Den normativa regeln för bildspråk är att kvinnan är passiv medan mannen är aktiv. Varför är vi som tittar så bekväma med det? En förklaringsmodell är teorin om den manliga blicken/the male gaze. Den går ut på att kvinnan alltid är objekt, både i tidningar som riktar sig till kvinnor och till tidningar som riktar sig till män. Kvinnor och män ser alltså på bilder på samma vis, med samma blick. Därför ska kvinnor alltid posera med ett kroppsspråk som inbjuder till att betraktas. Däremot ser man nästan aldrig en man som bjuder in med blicken. De vanligaste klichéerna Kvinnor som skildras med en påtaglig osäkerhet genom ord, kroppspråk och minspel Män som framstår som bestämda, kontrollerade, dominanta, självsäkra och riskbenägna Kvinnor som är yrkesmänniskor tas ur sitt sammanhang och ler och poserar Män som agerar och ser upptagna ut Män/pojkar är aktiva och jobbar/leker Kvinnor/flickor är passiva och posar för kameran Pojkar tar plats, flickor står kröka, hukande Söta flickor, starka pojkar Arga män Sälj grej med tjej en vit, smal, ung, retuscherad kvinna som säljer något i minimal outfit

4 Genusbildtänk Representation räkna huvuden procent av alla som syns i media är män Utgå från de sju diskrimineringsgrunderna för att få en bra spridning. Gå igenom ditt material, till exempel en hemsida, och se ur det ser ut. Hur många är svenska män kring trettio? Byt ut för att få en större inkludering Fler synliga representanter minskar risken att en grupp bedöms stereotypt, till exempel när ett möbelföretag lät ett lesbiskt par representera Familjen i sin inredningskatalog Jämställt språk Hur kan vi använda språket för att bedriva jämställdhetsarbete? När det pratas om språk som ska främja politisk förändring, däribland jämställdhet, är det svårt att komma ifrån relationen mellan språket och verkligheten. Det finns två sätt att se på kön och språk: Språket är en spegel av vekligheten det finns kvinnor och män, därför talar vi om kvinnor och män Språket skapar verkligheten det att vi pratar om kvinnor och män gör att vi ser mänskligheten som kvinnor eller män Ibland är språket en spegel av verkligheten, till exempel när en person ger sin bild av en upplevelse. Men språket är samtidigt ett sätt att skapa verkligheten. Det görs genom språknyanser, uttryckssätt, ord som kan betyda olika saker för olika människor, osv. Ordet jämställdhet har till exempel varit med och skapat en verklighet där det är eftersträvansvärt att arbeta för lika villkor mellan könen. För 200 år sedan hade ingen förstått innebörden av ordet. Språk har en viss eftersläpningseffekt. Till exempel hette det länge riksdagsman oavsett om det var en man eller kvinna som avsågs, en rest från den tid då det bara satt män i riksdagen. På 1970-talet började många ifrågasätta om språket verkligen skulle spegla gamla värderingar. Bland annat ville Grupp 8 i Kvinnobulletinen införa ett kvinnligt bokstaveringssystem. De ville hitta kvinnliga alternativ till den manliga språkförbistringen: om vi ska ha ett jämställt samhälle måste vi även ha ett språk som hänger med. I Sverige går vi allt mer mot den mer könsneutrala språklinjen med personbeteckningar som talesperson, riksdagsledamot, stadsanställd, osv. Framförallt har vi valt Det är även angeläget att motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor i exempelvis myndigheternas texter och i det språk som används i medier, på arbetsplatser och i skolor. Ur boken Bästa språket (2005) en könsneutral linje i allt myndighetsspråk där kön inte ska behövas specificeras överhuvudtaget. För några år sedan fick forskaren Karin Milles ett uppdrag från regeringen att tillsammans med Språkrådet att skriva en

5 handbok i hur man uttrycker sig jämställt. I svenska språket är personbeteckningarna extra problematiska när det kommer till jämställdhet; när vi talar om personer så könar vi dem. En del beteckningar avslöjar vilket kön som traditionellt innehaft en viss position, till exempel sjuksköterska och talman. Sedan länge har både kvinnor och män innehaft dessa positioner men ändå lever beteckningen kvar. I vissa fall finns mycket investerat i dem, det kan vara svårt att bara byta ut. Pronomen I svenska språket finns det många fasta uttryck som osynliggör kvinnor, exempelvis gemene man, bemannad, mansålder, mannen på gatan, osv. Det finns också en gammal konvention att använda han när vi inte vet kön på någon eller talar om en allmän person. Ett exempel från lagspråket: Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr... Inte förrän år 2010 ändrades texten till Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr Övergripande strategi för jämställt språk: Rikta dig till alla könen, kvinnor, män och alla andra språket ska vara tillgängligt för alla Befolka ditt språk med både kvinnor och män, använd exempel, undvik stereotyper Använd könsneutrala personbeteckningar när det går: lärare, författare, frisör, etc. Även om dessa beteckningar är traditionellt manliga så är det mer otydligt än till exempel talman. Använd adjektiven kvinnlig eller manlig framför där det behövs, kvinnliga och manliga lärare istället för lärare och lärarinnor Inför gärna mer neutrala beteckningar. Språkrådet går inte alltid i bräschen, det måste komma från gräsrötterna, vi kan bara själva bestämma vad vi vill kallas. Så undviker du generiskt han Exempel: Om en student vill överklaga sitt betyg bör han först vända sig till kursansvarig. Alternativ: Han eller hon/hon eller han Den Hen Pluralisera: Om studenter vill överklaga bör de först vända sig till Upprepa pronomen: Om en student vill överklaga sitt betyg bör studenten först Skippa pronomen: En student som vill överklaga sina betyg bör fört vända sig till Ibland funkar även du

6 Hen Det är oklart var ordet hen kommer ifrån. Troligtvis är det en blandning av hon och han. Kanske har det hämtats med inspiration de från finskans könsneutrala pronomen hän. Hen användes första gången av Karl-Hampus Dahlstedt som nämner det i en språkvårdsskrift där han avfärdar det som en besvärlig operation. Det finns belägg för att han funderade på det redan på 1950-talet. År 2012 har kallats hen-året. Queer- och transpersoner började använda ordet för personer som hamnade mellan könen. Det blev en stor debatt kring ordet och många var upprörda. Hen har både vänner och fiender. Bland vännerna finns feminister, genuspedagoger, transaktivister, författare, studenter, vissa partipolitiker och journalister. Ordet har börjat dyka upp som ett alternativ i riksdagsmotioner, studentuppsatser, tidningar, tidskrifter, osv. Dock är förekomsten marginell i exempelvis myndigheters externa kommunikation. Övningar Workshop 1 Hen ska genomgående användas som generiskt pronomen på er externa webbplats. Hur ställer ni er till det? Lista de viktigaste för- och nackdelarna! Workshop 2 Hitta könsneutrala alternativ till följande personbeteckningar: Tjänsteman Talman Huvudman Sjuksköterska Brandman Om dokumentationen Detta material togs fram 17 mars 2014 vid utbildningen Jämställd kommunikation i statliga myndigheter inom ramarna för satsningen Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM). Utbildningen leddes av Lillemor Dahlgren och Anneli Tillberg från Nationella sekretariatet för genusforskning. Föreläsare var Karin Milles, docent vid Södertörns Högskola som forskar i svenska, samt fotografen och bloggaren Thomas Gunnarsson, även kallad genusfotografen, som bloggar om hur kön gestaltas i media och reklam. Materialet är en dokumentation från utbildningen som har sammanställts av Cecilia Köljing, Nationella sekretariatet för genusforskning.

Jämställt språk. Karin Milles

Jämställt språk. Karin Milles Jämställt språk Karin Milles Jämställdhet: = jämlikhet mellan könen Ur: Boverkets Regleringsbrev ett statsråd, vartill Konungen kallar och utnämner kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade, infödde

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Monica Forsman, Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Normkritisk checklista

Normkritisk checklista Normkritisk checklista Region Skåne 2016-03-10 Sammanfattning Normer synliga, osynliga och outtalade spelar en stor roll för hur människor skildras i olika medier. Även till synes neutral information kan

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp

Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Skrivhjälp för jämlik text Syns normer i vårdens dokument? Västra Götalandregionens verksamheter

Läs mer

Vägen till VO-branschen

Vägen till VO-branschen Vägen till VO-branschen De flesta flickor/kvinnor vi frågade har alltid vetat pojkar/män uttryckte ofta att det var slumpen som avgjorde och att de fick testa på yrket: Jag jobbade som kakelsättare men

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer

Läs mer

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet

Läs mer

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten Vem och vad? Arbetat i 13 år som gymnasielärare (Sh + Drama) Sexualupplysare för RFSU Jobbat med likabehandlingsfrågor sedan 2007 Utbildare,

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Lika villkor. Ylva Eklind. Utbildningsavdelningen. Insparksutbildning 2016

Lika villkor. Ylva Eklind. Utbildningsavdelningen. Insparksutbildning 2016 Lika villkor Ylva Eklind Utbildningsavdelningen Insparksutbildning 2016 Vad menas med Lika villkor och likabehandling? Varför jobbar SLU med dessa frågor, och vilken policy har SLU? Vad har detta med kårernas

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Bullerbyns. Likabehandlingsplan

Bullerbyns. Likabehandlingsplan Bullerbyns Likabehandlingsplan Ht15vt16 På Bullerbyns förskola har varje Barn rätt att vara sitt allra bästa JAG, varje Förälder rätt att vara sitt allra bästa JAG, varje Medarbetare rätt att vara sitt

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

1 (14) Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. 2015-05-11. Giltighet

1 (14) Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. 2015-05-11. Giltighet 1 (14) Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. 2015-05-11 Giltighet Försvarshögskolans studentkårs handlingsplan för jämställdhet och likabehandling fastställdes 2015-05-11 av årsstämman och

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Avesta centrala förskoleområde 2013

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Avesta centrala förskoleområde 2013 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Avesta centrala förskoleområde 2013 Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västerhaninge förskoleenhet 2013/2014 Inledning Västerhaninges förskolors vision Västerhaninge förskolor är mötesplatser för lek, lärande

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

TACK till alla elever som bidragit med kunskap, upplevelser och framförallt inspirationen och idéen till denna fickhandbok.

TACK till alla elever som bidragit med kunskap, upplevelser och framförallt inspirationen och idéen till denna fickhandbok. RFSL Ungdom och RFSL Stockholm Fickhandboken #tryggskola är framtagen inom projektet Nätverket för normkritiska skolgrupper (NNSG). Projektet drivs av RFSL Ungdom och RFSL Stockholm och finansieras av

Läs mer

RFSL Ungdom och RFSL Stockholm

RFSL Ungdom och RFSL Stockholm RFSL Ungdom och RFSL Stockholm Fickhandboken #tryggskola är framtagen inom projektet Nätverket för normkritiska skolgrupper (NNSG). Projektet drivs av RFSL Ungdom och RFSL Stockholm och finansieras av

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Prästkragen

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Prästkragen Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2010-2011 på förskolan Prästkragen Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Nyckelpigans

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Guide till jämställd kommunikation

Guide till jämställd kommunikation Guide till jämställd kommunikation Introduktion Guide till jämställd kommunikation ger dig tips och råd om hur du kan använda ett jämställdhetsperspektiv för att nå fram bättre med din kommunikation. På

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Förskolan Glasmästaregatan 6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Göteborgs Stad Centrum Innehåll Likabehandling... 3 Begrepp... 3 Normer... 3 Normkritik... 3 Hur går det till?...

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Musikförskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 1 Likabehandlingspolicy för Tyresö kommun Tyresö kommun och dess verksamheter ska kännetecknas av ett respektfullt

Läs mer

Från snygga till medvetna bilder och filmer

Från snygga till medvetna bilder och filmer Från snygga till medvetna bilder och filmer Från ord till handling. Marie-Louise Andersen Kommunikationsstrateg Gävle kommun - Kultur & fritid Idrott Kulturskola Symfoniorkester Bibliotek Bad Konsument

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandling en del av skolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i förhållningssätt,

Läs mer

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Så här gjorde vi. Gävle kommun. Marie-Louise Andersen

Så här gjorde vi. Gävle kommun. Marie-Louise Andersen Så här gjorde vi Kultur & fritid Gävle kommun Marie-Louise Andersen Informationschef Gävle kommun 2013-07-31 2 Varför? Säkra att alla får likvärdig medborgarservice Alla ska känna sig välkomna till oss

Läs mer

Tips från Funkisprojektet för fortsatt arbete med normkritik i Funktionshinderorganisationer

Tips från Funkisprojektet för fortsatt arbete med normkritik i Funktionshinderorganisationer Lättläst svenska Fortsätt jobba! Tips från Funkisprojektet för fortsatt arbete med normkritik i Funktionshinderorganisationer Normer är regler i samhället om hur det är vanligt att vara, vanligt att leva

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Avesta centrala förskolområde

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Avesta centrala förskolområde Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Avesta centrala förskolområde 2013-2014 Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen

Läs mer

Likabehandlingsarbetets ramverk

Likabehandlingsarbetets ramverk Bilaga till Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Stureby förskolor 2013 Likabehandlingsarbetets ramverk - Lagar och begrepp Innehåll Likabehandlingsarbetets ramverk... 3 Lagstiftning...

Läs mer

1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11

1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11 1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11 Försvarshögskolans studentkårs jämställdhets- och likabehandlingspolicy fastställdes av årsstämman 2015-05-11 och omfattar studentkårens alla

Läs mer

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Förändringsledarutbildningen A$ främja jämställdhet bland unga kan på sikt bidra 7ll a$ förebygga våldsutövande,

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer. Antagen av kultur- och turismnämnden 2015-04-28 19 Kultur- och turismnämndens handling nr 6/2015. Begreppslista Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Borgens Förskola. Likabehandlingsplan. och. Plan mot kränkande behandling 2014-15. X-förskolebyggnad/X-skolbyggnad SOLNA STAD

Borgens Förskola. Likabehandlingsplan. och. Plan mot kränkande behandling 2014-15. X-förskolebyggnad/X-skolbyggnad SOLNA STAD SOLNA STAD Barn- Frösunda/Ulriksdals och utbildningsförvaltningen förskoleområde X-förskolebyggnad/skolbyggnad X-förskolechef/rektor 2009-xx-xx Borgens Förskola X-förskolebyggnad/X-skolbyggnad Likabehandlingsplan

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer