Utsikter för Norden Underrubrik
|
|
- Maja Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 21 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2
2 Sverige Tropikonomi Förutsatt att det inte blir någon Finanskris 2. eller någon fullfjädrad eurokris väntar vi oss att Riksbanken fortsätter att höja räntan en bit in på 211. Detta beror inte bara på de generella ekonomiska utsikterna; det förefaller som om Riksbanken försöker luta sig mot en stark kredittillväxt hos hushållen och den fortsatt starka utvecklingen på bostadsmarknaden. I den här frågan är vi eniga med Riksbanken, även om räntan kanske inte är det mest precisa verktyget som finns att tillgå. Om vår mer pessimistiska tillväxtprognos slår in kommer det dock att medföra ett visst dämpande tryck på Riksbankens höjningscykel, vilket kan leda till mer moderata höjningar någon gång under 211. I vårt huvudscenario når Riksbanken toppnivån 2 % sommaren 211. Samtidigt är finanspolitiken uttömd och vi förväntar oss inga nya finanspolitiska åtgärder under prognosperioden. Den svenska ekonomin är ångande het. Det beror visserligen huvudsakligen på att företagen fyller på lagren, men motsatt argument gällde 28/29, något som drog till sig avsevärt mindre uppmärksamhet. Och även om man exkluderar lagren är utvecklingen imponerande. Konsumtionen är mycket stark och till och med investeringarna har återhämtat sig. Exporten går också relativt bra, trots den oro som gäller hushållen och omgivande länders balansräkningar. Efter ett mycket starkt kvartal 3 för BNP estimerar vi att BNPtillväxten kommer att ha nått, % när 211 är överståndet. Men 211 kommer hastigheten att minska till 2, % när väl lagercykeln har gått varvet runt och de globala ekonomiska åtstramningarna inletts. 212 bör BNP nå 2, % medan ekonomin fortsätter att sträva mot sin potentiella nivå. Inflationen blir låg under hela prognosperioden och Riksbankens operativa inflationsmått, KPIF (KPI med fast bostadsränta), väntas som årsgenomsnitt bli 2, % under 21, 1,4 % 211 och 1,6 % 212. Reviderade utsikter för global efterfrågan Efter att ha drabbats hårt under den globala finanskrisen har den internationella handeln återupptagits. Efterfrågan på svenska produkter i världen har också mångdubblats mot bakgrund av att man både fyllt på lagren och att det vidtagits en mängd ekonomiska åtgärder som resulterat i en mycket stark efterfrågan på insats- och investeringsvaror, vilket är svensk exportindustris paradgrenar. Under andra halvan av 29, i samband med de första faserna av återhämtningen, och när den svenska kronan gav starkt stöd åt exportindustrin, upplevde insatsvaruindustrin en dramatisk förbättring av efterfrågan, vilket varade ett gott stycke in i 21. Något senare samma år Diagram 1: Den svenska exportindustrin vinner marknadsandelar Swedish World markets, vol. Swedish exports, vol Källa: National Institute for Economic Research (KI), National Institute for Economic and Social Research (NIESR). Danske Banks beräkningar december 21
3 steg efterfrågan också på investeringsvaror, trots en något starkare svensk krona, på ett tidigare sällan skådat sätt. Flera av våra största företag betecknar den nuvarande tillväxten som lika stark som, eller till och med starkare än, efter bank- och finanskrisen i början av 199-talet. Danskes optimistiska prognos för världsekonomin fortsätter att indikera en stark importefterfrågan för svenska exportprodukter dvs. en fortsatt gynnsam svensk världsmarknadstillväxt. För 21 uppskattas världsmarknadstillväxten att uppgå till 3 %, vilket är detsamma som prognosen för kommer tillväxten att öka till 7 %. Svensk exportindustri går mycket bra och vinner marknadsandelar både 21 och kommer dock mönstret att återgå till det normala där exportindustrin varken vinner eller tappar marknadsandelar. En bedrift som i sig själv är ganska anmärkningsvärd, med tanke på att Sverige i alla avseenden är ett utvecklat land. I en utvecklad ekonomi bibehålls och ökas välfärden främst genom att man erbjuder produkter med högre förädlingsgrad och inte genom en gradvis nedskrivning av valutan eller sänkning av de relativa lönerna. Ekonomiska villkor förblir expansiva Utöver den internationella efterfrågan är de finansiella villkoren en annan viktig del av de prognosförutsättningar som är nödvändiga för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Med andra ord: de generella finansvillkoren verkar gynnsamma. Räntorna ligger på historiskt låga nivåer, den svenska kronan trots att den stärkts verkar fortfarande stöttande för tillväxten. Finanspolitiken trots att den blir allt mindre expansiv fortsätter att bidra till tillväxten, både i termer av cykliskt motiverad stimulans och i termer av strukturfrämjande åtgärder. Gynnsamma förhållanden på alternativa finansieringsmarknader; aktiemarknaden och bostadsmarknaden, stöttar också tillväxten. Den deflationära perioden vi har framför oss innebär dock en skärpning av de reala finansiella villkoren, vilket förklarar de mindre gynnsamma finansiella villkoren 211. Icke desto mindre antyder våra inflationsprognoser att inflationen kommer att stiga igen under den andra halvan av 211 och 212, mycket tack vare högt förtroende för inflationsmålspolitiken. En sådan utveckling innebär att de finansiella villkoren åter lättas. Lagercykeln går mot sitt slut igen Enligt vår tidigare prognos hade lagercykeln gått varvet runt redan under kvartal Problemet med detta påstående var att det uppenbarligen (åtminstone sett i backspegeln) var fel. Istället visar siffrorna för kvartal 3 stark konsekutiv tillväxt av lagerbidraget. Detta gör denna lagercykel till den längsta och starkaste sedan bank- och finanskrisen på tidigt 199-tal. Lagerbidraget till BNP-tillväxten ligger för de första tre kvartalen 21 på hela 2,8 procentenheter (4,7 % på årsbasis ). Vid någon tidpunkt förväntar vi oss dock ett minskande bidrag från lager eftersom tömning och påfyllning av lager inte kan utgöra någon långsiktig drivkraft för tillväxten. Bidraget till Diagram 2: Finansiella villkoren är en funktion av inflationsutsikterna Index (1997=1) [> 1] Expansionary FCI II MCI FCI I ECI [< 1] Contractionary Anm: MCI avser FX och räntor. FCI I avser MCI plus aktiemarknaden. FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt justerade balansräkningen för staten. Ett värde över 1 innebär att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxten, medan ett värde under 1 indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym. Källa: NIESR, KI och SCB. Danske Banks beräkningar december 21
4 BNP-tillväxt för hela året 21 estimeras att uppgå till 2,4 procentenheter på årsbasis, och minskar bara med i storleksordningen, procentenheter 211 för att slutligen bli neutral vad gäller BNP-tillväxt 212. Investeringarna ökar Den återuppbyggnad av lagren som äger rum i och med en uppgång i internationell efterfrågan för svenska exportvaror har inneburit att kapacitetsutnyttjandet snabbt har skjutit i höjden, i synnerhet som företagen inte ens har ersatt föråldrad eller utsliten utrustning. Dessutom har investeringarna i den offentliga sektorn ökat snabbt, vilket stärker våra åsikter om förbättrade investeringsutsikter, åtminstone på kort sikt. Riksbankens rekordlåga ränta tillsammans med några tidigare genomförda finanspolitiska åtgärder (ROT-avdrag t ex) lagt ytterligare bränsle på brasan, vilket har medfört att bostadsinvesteringar blivit den enskilt största faktorn för investeringstillväxten. BNP förväntas totalt sett stiga med 4,6 % i år,,9 % 211 och 3,6 % 212. Diagram 3: Kapacitetstryck har uppstått << Gross fixed capital formation Productivity gap >> Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar % of pot Den svenska arbetsmarknaden fortsatt godartad Även om det inte har blivit lika illa som man fruktade i början av finanskrisen har ökningen av arbetslösheten ändå varit dramatisk. Inhemska sektorer har klarat sig relativt väl bland annat på grund av en formidabel störtflod av likviditet och andra kraftfulla ekonomiska politiska åtgärder som genomförts det senaste året. Även de branscher som drabbades hårdast av krisen bygg- och tillverkningssektorn har inte friställt tillnärmelsevis så många människor som vi och andra förväntade oss. Och de senaste månaderna har arbetslöshetssiffrorna i säsongsjusterade tal till och med minskat. Vi förväntar oss att denna positiva trend ska hålla i sig ett tag till. På grund av den förväntade svagheten på exportmarknaderna kommer dock antalet arbetade timmar och sysselsättningssiffrorna att minska i en omfattning som inte motsvarar tillväxten i arbetskraft, vilket föranleder en liten ökning i arbetslöshetssiffrorna för 211 till 9,1 %. 212 kommer åter efterfrågan på arbetskraft att vara tillräcklig för att dra ned arbetslöshetssiffrorna mot 8 %. Arbetsmarknadens godartade utveckling under krisen har dock ett högt pris låg produktivitet. Sedan 27 har tillväxten i produktivitet nästan utan undantag visat negativa siffror. En låg produktivitet är oroande eftersom den kan hänföras till förädlingsvärdets tillväxt. Föreädlingsvärdet är i grund och botten det som delas mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital (dvs. löner och intäkter) när övriga insatskostnader har betalats. Eftersom lönetillväxten i synnerhet på den reglerade svenska arbetsmarknaden sällan visar negativa siffror, blir det vinstandelen som får bära merparten av produktivitetsminskningen. När man justerat produktiviteten för arbetskostnader ser man också att utvecklingen för den så kallade enhetsarbetskostnaden (ULC) har varit än mer negativ från ett företagsperspektiv. Det är därför mycket tillfredsställande att se att produktiviteten de senaste kvartalen äntligen har återvänt till en mer normal nivå. Vi förväntar oss eller hoppas att detta kommer att fortsätta under Diagram 4: Gynnsam utveckling på arbetsmarknaden 's << Employment Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar. % Unemployment rate (ILO 16-64) >> december 21
5 prognosperioden, vilket skulle minska en del av anspänningen på kapitalägarna. Icke desto mindre är en arbetslöshet på runt 9 % under alla omständigheter en osedvanligt hög siffra och det finns en risk att företagen åter kommer att börja fokusera på vinstandelen och kostnadsstrukturen om den förväntade uppgången i efterfrågan blir en besvikelse. Konsumtionen en balanserande faktor Våra prognoser baseras på de moderata lönehöjningar som redan avtalats, tillsammans med ett brett välfärdssystem med mycket starka automatiska stabilisatorer. Allt detta gör att de disponibla inkomstnivåerna bibehålls och vi kan förvänta oss att de reala disponibelinkomsterna kommer att öka med cirka 2 % både 21 och , när inflationen stiger, förutsätts de disponibla inkomsterna att öka med cirka 1,4 %. Den relativt gynnsamma utvecklingen av disponibelinkomsten är ett mått på hur framgångsrik stabiliseringspolitiken har varit. Det är dock också viktigt att ta den ökade räntekänsligheten i de svenska hushållen med i beräkningen på grund av ökad skuldsättningoch kortare löptider på lånen därför att nu när räntorna stiger kommer en större del av den disponibla inkomsten att gå åt till räntebetalning. Därför tror vi att hushållskonsumtionen kan hålla i sig under prognosperioden, men den kommer troligen inte att uppvisa samma kraftfulla respons på en förbättrade arbetsmarknad som vi sett vid tidigare uppgångar. Totalt sett förväntar Danske Bank att konsumtionstillväxten stiger med 3,4 % och 212 kommer konsumtionen, framför allt beroende på att Riksbanken minskar inköpskraften, att falla tillbaka till ungefär 2, %, det vill säga något över det historiska genomsnittet. Diagram : Lägre hushållsintäkter men återhämtad konsumtion Disposable income, vol. Consumption, vol Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar Nettoexporten är varken vad den brukade vara eller vad den borde vara Importen har styrts av påfyllningen på lagersidan och en stark konsumtion, vilket har medfört att nettoexporten har legat kvar på låga nivåer under en längre tidsperiod. Förbättrad extern efterfrågan och något mindre kraftig utveckling i inhemsk efterfrågan bör dock öka nettoexportbidraget för BNPtillväxten på kort sikt tillräckligt för att öka bidraget för hela 211 upp till, procentenheter. Men på grund av starka och samtidiga ekonomiska nedskärningar på flertalet av våra exportmarknader kommer nettoexporten att drabbas igen, vilket ger något negativa nettoexportbidrag 212. Ur ett historiskt perspektiv är detta klart otillräckligt för att denna expansionsfas ska kunna likställas med tidigare återhämtningar. BNP-tillväxten är svag historiskt sett Ovan har vi diskuterat huvudelementen i den svenska konjunkturcykeln och intrycket av en allvarlig, men gradvis mindre akut, recession kvarstår. När vi räknar samman BNP-komponenterna bekräftas dessa intryck. 29 föll BNP med,2 %. Med tanke på hastigheten och storleken på minskningen 29 är det tillfredsställande att se att tillväxten återhämtar sig med otroliga, % Diagram 6: Nettoexporten är svag historiskt sett 2. p.p Imports (vol) >> << Net exports (vol.) Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar. 3 december 21
6 21. Vi förväntar oss en svagare, men fortfarande skaplig, tillväxt på 2, % 211 och 2, % 212. För en liten och mycket öppen ekonomi som bland annat har att stångas med historiskt omfattande åtstramningar på exportmarknaderna och ökat antal regleringar, kan dessa siffror inte sägas vara annat än smått fantastiska. Vi har dock valt att göra ett relativt godtyckligt antagande Sveriges potentiella BNP, som vi anser borde ha fått sig en rejäl törn både vad gäller nivå och lutning. Detta antyder att även den magra BNP-tillväxten som målats upp ovan kommer att öka trycket på befintliga resurser dvs. resursutnyttjandet förväntas stiga under prognosperioden. I kvantitativa termer är dock produktionsgapet enormt och kommer troligen inte att helt försvinna förrän 213. Ur ett politiskt perspektiv ger ett produktionsgap i den här storleken anledning till oro eftersom det riskerar att sänka löne- och inflationsförväntningarna för lågt, kanske till och med ned på deflationsnivå. Produktiviteten (produktion per arbetad timme) har varit förvånansvärt låg under en mycket lång period, och vi har länge varit alltför optimistiska angående detta mått. Det har också varit huvudorsaken till att vi samtidigt har överskattat arbetslöshetstalen. Under kvartal 2 21 såg vi äntligen de första tecknen på förbättring, och detta har fortsatt även under kvartal 3. Från och med nu bör produktivitetstillväxten förbli positiv, men kanske i något mindre utsträckning eftersom efterfrågetillväxten förväntas avta igen. Detta resulterar i en svensk produktivitetstillväxt om cirka 2,4 % för samtliga prognosår, vilket är långt under det normala för återhämtningsfaser. En produktivitetsökning är trots allt vad de företag som såg sina kostnader dramatiskt skjuta i höjden 28 och 29 vill se. Enhetsarbetskostnaden (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, steg med mer än 6 % både 28 och 29. Vinstandelen hos icke-finansiella företag har minskat ännu mer sedan finansiella företag (kreditorerna) kräver en märkbart högre andel av företagens kassaflöde. Produktiviteten kommer att fortsätta i positiv anda under resten av prognosperioden, men lönerna förväntas också öka med 2, % per år under hela prognosperioden. Därför förväntas Styckkostnaden för arbete (ULC) under prognosperioden att vara stabil eller något stigande, vilket ger visst andrum för vinstpressade företag och kapitalägare. Diagram 7: Produktivitetstillväxten återvänder äntligen Hours worked GDP, vol. Productivity Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar Bevisbördan ligger tung på våra skuldror, inte på Riksbankens Vi har aldrig mött så mångfasetterade inflationsutsikter som nu. Vårt globala huvudscenario, där finansmarknaderna återfår sin vitalitet, kan ganska snabbt vändas till en extrem situation där både tillväxt och inflation drar iväg, på grund av bland annat den enorma ekonomisk-politiska stimulans som getts och som håller på att ges. Vissa bedömare talar till och med om hyperinflation i och med att centralbankerna ses som de som finansierar statsskulder. I den andra extremen finns det självklart en risk som enklast kan beskrivas som depression: en deflationsspiral kombinerat med en 6 3 december 21
7 dysfunktionell finanssektor som inte kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans. Diagram 8: Inflationen är inget kortsiktigt problem I vårt huvudscenario förblir dock riskerna relativt begränsade och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten, liksom inflationen, återvänder på mellanlång till lång sikt, men på ett mer kontrollerat sätt. Därför kommer priserna på både internationell handel och svensk import att gradvis normaliseras. Den inhemska inflationen och den så kallad kärninflationen (KPI-inflation minus livsmedel, energi och räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen. Som nämnts ovan förväntas lönetrycket bli lågt, men positivt, under ett antal år framöver. Tyvärr, och trots en relativt gynnsam utveckling med internationell efterfrågan, kan resursutnyttjandet bli alltför lågt för att generera någon löneinflation eller inflationspress under lång tid framöver. Kärninflationsmåtten förväntas därför visa svag utveckling under en större del av prognosperioden. Förhoppningsvis är tilltron till den ekonomiska politiken tillräckligt stark för att hindra förväntningarna från att följa efter. Riksbanken förespråkar för närvarande att man går från krispolitik till en mer normal penningpolitisk hållning och är beredd att fortsätta höja räntorna till uppemot 4 %. Dessutom har tre SEK md 1 repor till fast ränta förfallit och vi ser vissa tecken på att detta har ökat pressen på räntor och kreditriskpremier. Ett annat argument bakom Riksbankens höjningar är av en annan karaktär. Sverige är ett av mycket få länder i västvärlden som fortsatt upplever en mycket stark kredittillväxt i hushållssektorn. Detta har skett parallellt med nya toppnoteringar på den svenska bostadsmarknaden. Många av direktionsmedlemmarna har uttryckt en stor oro över denna utveckling, trots att den svenska finansinspektionen kom till Riksbankens hjälp genom ett nyligen infört bolånetak. 4 % of potential 2 Inflation (CPIF) >> -2-4 << Output gap Källa: KI och SCB. Danske Banks beräkningar Vi förväntar oss trots allt att argumenten för en ekonomisk åtstramning kommer att tappa kraft när svagare internationell ekonomisk utveckling och en ökad finanspolitisk oro börjar slå igenom. Lägg därtill Riksbankens optimistiska syn på tillväxten samt mycket små effekter av åtstramningen i omvärlden så är det lättare att se varför riskerna mot Riksbankens ganska aggressiva repo-prognos tydligt väger nedåt. Denna sista del rimmar väl med vår egen reporänteprognos: efter ytterligare ett par höjningar de kommande 6 12 månaderna förväntar vi oss att skillnaden mellan Riksbankens prognos och den faktiska utvecklingen gradvis ökar tills Riksbanken blir övertygad att en ytterligare åtstramning inte är nödvändig. Med tanke på vår egen syn på inflationen, arbetsmarknaden, den inhemska tillväxten och hushållens ränteelasticitet menar vi att en höjning till cirka 2 % mer än väl kommer att räcka för att både uppnå prisstabilitet och dämpa hushållens kredittillväxt. Diagram 9: Riksbanken hittar en balans vid 2 % reporänta % % Repo rate Källa: Riksbanken. Danske Banks beräkningar Men vi måste också lämna en brasklapp för den exakta tidpunkten och storleken på skiftet i den penningpolitiska hållningen. Vi medger att vi under större delen av 21 har varit alltför tidiga i vår syn på ett nära förestående skifte av penningpolitiken. Den svenska ekonomin uppvisar heller inte det minsta lilla tecken på försvagning. Istället är det majoriteten av Riksbankens 7 3 december 21
8 styrelse, som förordar en normalisering av räntorna, som har de starkaste korten på hand. Bevisbördan vilar på oss och på minoriteten i Riksbankens penningpolitiska styrelse. Vi måste, i klarspråk, få se en tydlig försämring i inkommande siffror under det första halvåret 211 för att vår prognos ska anses vara giltig. I den nuvarande miljön, och med ett ökat fokus på ekonomiska grundprinciper, kan den svenska kronan mycket väl fortsätta att stärkas de kommande kvartalen. Vi menar att sett över en 12-månadershorisont stärks förhållandet mellan EUR och SEK till runt 9, eller till och med lägre, och förhållandet mellan USD och SEK till 6,8. Vi ser definitivt ingen anledning till varför den svenska kronan skulle prestera sämre än euron ens i ett längre perspektiv. 8 3 december 21
9 Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Ekonomiska modeller och/eller metoder som har använts i denna rapport Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Förväntade uppdateringar Global Scenarios är en kvartalsanalys, men ny statistik kan ge upphov till förändringar i vår syn på enskilda ekonomier. Nästa utgåva av Global Scenarios beräknas släppas i augusti 29. Första publiceringsdatum Se förstasidan på denna researchrapport. Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts oberoende, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division i Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och regleras i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright (C) Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd. 9 3 december 21
10 mdr SEK Vol.tillväxt i % Privat konsumtion 127 -,4 3,6 2, 2,2 Statskonsumtion 88 1,7 2,2,6,4 Bildande av fast bruttotak -16,3 4,6,9 3,6 Aktier* - -1,7 2,4 -,, Inhemsk efterfrågan ,3 3,4 2,6 1,9 Export ,4 11,1 6,6 4,4 Sammantagen efterfrågan , 7,7 3,7 2,8 Import ,7 12,4 6,4, Nettoexport* -26 -,8,2, -,2 BNP 389 -,3,7 2, 1,6 - BNP, kalenderjusterad -,2, 2,6 2, * bidrag till BNP-tillväxten Handelsbalans, mdr SEK i % av BNP 3,2 2,2 2,9 2,8 Kontokurant, mdr SEK i % av BNP 7,3,6 6, 6,4 Besparingar inom offentlig sektor, mdr SEK i % av BNP -2,1-3, -1,4 -,8 Statsskuld i % av BNP* 38,9 42,2 41, 39, Arbetslöshet i % av arbetskraften 8,4 8,6 9,1 8,3 Timlön i % på årsbasis 3,4,3 2,6 3, Konsumentpriser i % på årsbasis -,3 1,2 2,2 1,7 * Maastricht-definition mån + 6 mån + 12 mån Repo-ränta 1, 1, 1,7 2, 2-årsswap, avkastning 2,28 2,6 2,7 2,6 1-årsswap, avkastning 3,29 2,9 3,2 3, SEK/EUR SEK/USD december 21
Utsikter för Norden Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 2010 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 Sverige Starkare på senare tid, svagare längre fram Förutsatt att det inte blir någon
Läs merInvesteringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli 1 Danske Bank Nordic Outlook 8 juli 1 Sverige Höjningsfasen har inletts Efter den förväntade höjningen i Juli förväntar oss att Riksbanken ska
Läs merUtsikter för Norden Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Seglar i medvind, men över mörka
Läs merSvensk ekonomi Underrubrik
Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden Juni 2011 Svensk ekonomi Underrubrik < START PÅ SIDAN 2 Svensk konjunkturprognos
Läs merNordic Outlook Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden April Nordic Outlook Underrubrik START PÅ SIDAN [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Äntligen en strimma av ljus! Sverige har tveklöst
Läs merSvensk ekonomi I väntan på att världen ska vända
Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända De första stegen i stabiliseringsprocessen närmar sig sitt slut. Tack vare en aldrig förr skådad ekonomisk-politisk stimulans har den utsatta lilla öppna
Läs merNordic Outlook Undertexter
Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. 9 Januari Nordic Outlook Undertexter BÖRJA PÅ SIDA [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Ett flämtande ljus i mörkret
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merSverige Ett blekt ljus i norr
Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige är bland de starkaste ekonomierna i den utvecklade världen. Bytesbalansen har demonstrerat stora överskott sedan Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. De
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merNordic Outlook Underrubrik
Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden April Nordic Outlook Underrubrik START PÅ SIDAN [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Lågtrycken avlöser varandra! Det har inte varit
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merUtsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs merStabiliseringspolitik, en framgångssaga
Stabiliseringspolitik, en framgångssaga Tack vare exempellösa åtgärder från ekonomisk politiska beslutsfattare rullar nu en likviditetsvåg fram och tillbaka över den globala ekonomin och länder med ett
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merOut of the frying pan but not out of the woods
Out of the frying pan but not out of the woods Mot bakgrund av en av de svåraste finansiella kriserna i modern historia och en global ha ndelskollaps har den exportberoende svenska ekonomin fallit ihop
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merVad händer om huspriserna i USA rasar?
Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 9, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Läs merDet ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merDetaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION
Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION HUI Research AB info@hui.se Juni 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Handeln i Sverige 6 Hushållens köpkraft 15 Cityhandeln 19 Amazon 21 Detaljhandeln i Norden
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merMdr kr
Dia -,,,,,,,,9 Växelkurs EUR/USD, 9 9 97 9 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 9 7 Svenska växelkurser SEK/EUR USD/SEK 9 9 97 9 Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average 99 99 999 SWE(vä)
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merPenningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merEkonomisk rapport Utgåva 2 / 2017
Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 9 mars 2017 fastställde ECB-rådet att det fortfarande behövs en kraftigt ackommoderande
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : 9 9 7 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merPenningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?
Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds? Per Jansson Vice riksbankschef Svensk Försäkring 4 december 2018, Stockholm Svårare att göra penningpolitiken tillräckligt expansiv Penningpolitikens
Läs merOroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?
Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFlexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning
Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet Flexibel inflationsmålspolitik Inflationsmål, % för Stabilisera inflationen runt inflationsmålet Stabilisera resursutnyttjandet Lars E.O. Svensson
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, årstakt -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : : 9 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs mer1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average
Dia - Växelkurs EUR/USD,,,,,,,,9, 9 9 97 9 Svenska växelkurser 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 97 9,,, 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige 9 -, 7 -, -, Förändring års pris -, 9: 9: : : 7: : : Affärsvärldens
Läs merUTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/göran Zettergren 2011-11-30 Direkttel: 08-782 91 33 E-post: goran.zettergren@tco.se Sveriges Riksdag Finansutskottet 100 12 STOCKHOLM
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merKrisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16
Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt
Läs merDen aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Läs merSvensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs mer20 March Trotsig inflation
20 March 2019 Trotsig inflation Torbjörn Isaksson Vi tittar närmare på varför inflationen föll i början på året. Det finns tillfälliga e ekter men de låga utfallen motiverar ändå en nedrevidering av inflationsprognosen.
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER
MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter
Läs merSammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet
Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger
Läs merInför Riksbanken: Sportlov
08 February 2019 Inför Riksbanken: Sportlov Torbjörn Isaksson Riksbanken har satt penningpolitiken on hold. Vi räknar med oförändrad politik och inga nya signaler vid det penningpolitiska mötet nästa vecka.
Läs merHögtryck för ekonomi & marknad en bubbla? Norrtälje18 april 2018 Robert Bergqvist
Högtryck för ekonomi & marknad en bubbla? Norrtälje18 april 2018 Robert Bergqvist 1 Fågelperspektivet Sencykliska utmaningar 2 Finansiella slutsatser Monetär normalisering 3 Sverige: Balansakten Bomarknad
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER
MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter
Läs merSverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010
Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merSveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs mer