Samverkan hur får man den att fungera? Fältgruppen och dess samverkanspartners upplevelser av att samverka.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan hur får man den att fungera? Fältgruppen och dess samverkanspartners upplevelser av att samverka."

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete C-uppsats Höstterminen 2008 Samverkan hur får man den att fungera? Fältgruppen och dess samverkanspartners upplevelser av att samverka. Författare: Emma Melander Handledare: Lars Evertsson

2 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet C-uppsats Årtal: 2008 /Termin 7 Författare: Emma Melander Handledare: Lars Evertsson Titel: Samverkan hur får man den att fungera? Fältgruppen och dess samverkanspartners upplevelser av att samverka. Sammanfattning Den här studien är en undersökning av hur polis, fritidsgårdar, resurspedagoger och nattvandrare upplever samverkan med fältgruppen i Umeå. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer. Det finns en lagreglerad skyldighet för myndigheter att samverka och då främst kring barn som far eller riskerar att fara illa. Sedan november 2006 har en fältgrupp bestående av socialarbetare funnits i Umeå vilken finansieras genom medel från TILDA. Syftet med studien har varit att se vilka positiva och problematiska aspekter som finns vid samverkan. För att ta reda på det har en kvalitativ forskningsmetod använts som bygger på att beskriva, förstå och tolka intervjupersonernas upplevelser. De teorier som använts har fokus på kommunikation och förutsättningar för samverkan. Resultatet av studien visa att upplevelserna av samverkan med fältgruppen är mycket positiva utifrån att de olika aktörerna förstår varandra och då man identifierat en målgrupp man samverkar kring. Det som är viktigt för att samverkan skall upplevas som positiv är bland annat att man har en bra kommunikation och att det finns en kontinuitet i mötesintervall och i de personer som ingår i samverkan. Som svårigheter nämns till exempel brist på förtroende för de andra samverkansaktörerna. Sökord: Samverkan - socialt arbete - kommunikation 2

3 1 INLEDNING Bakgrund SYFTE Frågeställningar Avgränsningar Definitioner METOD Val av datainsamlingsmetod Genomförande Sammanställning och bearbetning av data Etiska reflektioner Metodologiska reflektioner Validitet Generaliserbarhet FORSKNINGSÖVERSIKT Samverkan Faktorer som påverkar samverkan Sekretess TEORI Vägen till samarbete Påverkansfaktorer i samverkan EMPIRI OCH ANALYS Fältgruppen Samverkan som begrepp Synen på samverkan med fältgruppen Analys av synen på samverkan med fältgruppen Positivt med samverkan Analys av det positiva med samverkan Resurser Analys av resurserna Sekretess Analys av sekretessen Kontinuitet Analys av kontinuiteten Tillit/förtroende Analys av tillit och förtroende Samsyn Analys av samsynen DISKUSSION...24 Referenslista...26 Bilaga Bilaga

4 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I Målstad har användandet av alkohol bland ungdomar år ökat kraftigt under våren. Kommunen ser allvarigt på detta och kallar därför in företrädare för socialtjänst, polis, fritidsgården för att komma fram till vad man kan göra åt problemet. Företrädaren för fritidsgården ger ett förslag på att man kan anordna fler aktiviteter åt ungdomarna på helgerna för att ge dem handlingsalternativ. Socialtjänsten berättar att de har ganska god koll på vart ungdomarna brukar hålla till på helgerna. Tillsammans med polisen kan de åka dit och förhoppningsvis även få tips om vilka personer det är som langar alkoholen. Detta är ett exempel på hur samverkan kan fungera och hur man genom den kan angripa ett problem ur olika perspektiv. Genom att var och en tillför sina kunskaper så kan man gemensamt lösa uppgiften. Redan under 1950-talet fanns rekommendationer om att skapa samarbetsorgan för att få ett regelbundet samarbete inom kommunerna. Detta visar på att idéer om samverkan funnit i över 50 år men trots det så finns upplevelsen av att vi inte lärt oss tillräckligt om vad som krävs för att samverkan skall fungera. Det startas idag många samverkansprojekt men trots att projektet varit framgångsfullt så har påverkan på den ordinarie verksamheten många gånger uteblivit och projektet gått omkull. Enligt lag så har myndigheter skyldighet att samverka med varandra 1. Denna skyldighet gäller särskilt samverkan kring barn som far eller riskerar att fara illa vilket regleras i för myndigheten gällande lagstiftning. Där står det även att myndigheter är skyldiga att samverka med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar. 2 I Umeå så har det sedan november 2006 funnits en Fältgrupp bestående av socialarbetare. Fältgruppen är i dagsläget ett projekt som finansieras genom medel från TILDA. TILDA står för Tidiga Insatser och Långsiktiga verksamheter Där man bor och på ett Annorlunda sätt och är ett samarbete mellan åtta olika förvaltningar samt föreningslivet och kyrkan i Umeå. TILDA startades 2005 som ett resultat av att kostnaderna för placeringar av barn och ungdomar i Umeå steg kraftigt, kommunen ville därför satsa mer på förebyggande insatser och avsatte därför 10 mkr/år i tre år 3. Fältgruppens uppgift är att uppsöka barn och ungdomar i miljöer där det föreligger riskfaktorer som kan äventyra ungdomars utveckling och framtid. De skall också samverka kring dessa barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa. Valet av C-uppsatsämne blev inte så svårt då jag läst vilka C-uppsatsförslag Utvecklings- och fältforskningsenheten (UFFE) i Umeå hade. Jag fastnade direkt för ett förslag där uppdraget var att just utvärdera hur samverkan mellan fältgruppen och dess samverkanspartners fungerar. Detta var ett förslag som intresserade mig mycket då min åsikt är att samverkan verkligen behövs för att 1 6 FL (1986:223). 2 1 kap. 2a första st. SkolL (1985:1100); 3 PolisL (1984:387); 3 kap. 1,4, 5 och 5 kap. 1a SoL (2001:453). 3 4

5 klienten skall kunna få som mest hjälp. Både under utbildningen och praktiken har det pratats mycket om att det är bra att samverka för klientens skull men hur kommer det sig då att många klienter hamnar mellan stolarna. Vad är viktigt att tänka på för att kunna skapa en fungerande samverkan? Det jag fick i uppdrag att fokusera på var Tillgänglighet vilket är en av fältgruppens fem olika utgångspunkter. Med Tillgänglighet menas bland annat om fältgruppen har varit där de behövts och hur lätta de har varit att kontakta. Fokus kommer därför att ligga på hur samverkanspartnerna upplever kontakten med fältgruppen samt hur det fungerar att samverka då de olika aktörerna lyder under olika hård sekretess då de företräder olika kompetenser och synsätt. 5

6 2 SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur de olika samverkanspartnerna upplever samverkan med fältgruppen. 2.1 Frågeställningar Hur upplever samverkanspartnerna kontakten med fältgruppen? Vad upplevs som positivt med att samverka? Vad upplevs som problematiskt med att samverka? 2.2 Avgränsningar Studien kommer enbart att innefatta de samverkanspartners som upplevs som de huvudsakliga av fältgruppen. Med hänsyn till tiden har även intervjuerna begränsats till en intervju per samverkansaktör. Ett val har även gjorts att inte ta med maktaspekten då den kräver att intervjupersonerna har en medvetenhet kring den vilket inte alltid är säkert. 2.3 Definitioner Samverkan någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra 4 Samarbete arbete som bedrivs av två eller fler tillsammans med gemensamt syfte 5 Samverkanspartners/partners Polis, fritidsgårdar, resurspedagoger och nattvandrare. Samverkansaktörer/aktörer Fältgruppen, polisen, fritidsgårdar, resurspedagoger och nattvandrare. Nattvandrarna består av personer från 13 föreningar som under 45 tillfällen under året befinner sig ute på stan under helger. Deras uppgift är att finnas där som medmänniskor och inte som professionella. Resurspedagogerna tillhör socialtjänsten men är utstationerade till de bostadsområden där de skall verka. Resurspedagogerna arbetar nära skolan och deras uppgift är att i ett tidigt skede komma i kontakt med barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa. 4 Josefsson, B., Allén, S., Malmgren, S-G.,

7 3 METOD 3.1 Val av datainsamlingsmetod Den undersökningsmetod som valts är kvalitativ forskningsmetod och det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. En kvalitativ metod har valts utifrån att syftet med studien är att finna mönster i samverkan. Tanken med kvalitativa intervjuer är att använda dessa om man vill försöka förstå, beskriva och tolka intervjupersonens föreställningsvärld. I det här fallet hur samverkan upplevs av de olika samverkansaktörerna 6. Intervjuerna har haft låg grad av standardisering 7 då frågorna har ställts i den ordning som fallit sig naturlig samt att följdfrågor ställts då det varit nödvändigt. Även formuleringen av frågorna har skiljt sig åt mellan några intervjuer, detta för att få så heltäckande svar som möjligt. Under några intervjuer har även frågor besvarats utan att de ställts. Det kändes mer naturligt att följa intervjupersonens tankegångar och ställa frågorna i den ordning som det föll sig naturligt istället för att följa intervjuguiden slaviskt. Detta genomförande gjorde att intervjuerna kändes mer som ett samtal. Frågorna har varit semistrukturerade då både öppna och slutna frågor ställts Genomförande Det empiriska materialet baseras på en intervju med fältgruppen och fyra intervjuer med olika samverkanspartners. Först gjordes intervjun med fältgruppen. Denna träff hjälpte Jessica från UFFE till att ordna. Under den intervjun klargjordes bland annat vilka organisationer fältgruppen samverkar med. Utifrån dessa valdes de fem huvudsakliga samverkanspartnerna ut samt att det gavs förslag på personer som kunde kontaktas. Först kontaktades den person som fältgruppen föreslog per telefon då jag presenterade mig och förklarade syftet med studien. Personerna tillfrågades vilken person de tyckte att intervjun skulle genomföras med och tre av de tillfrågade föreslog sig själva. Intervjuerna bokades därefter in och det gjordes en överenskommelse om att intervjufrågorna skulle skickas ut i förväg med e-post. Intervjuerna genomfördes på intervjupersonernas respektive arbetsplatser. Intervjuerna bandades med en diktafon och transkriberades för att sedan skickas ut för genomläsning och godkännande av intervjupersonen i en sammanfattad form. Intervjuerna tog mellan minuter att genomföra. En av samverkanspartnerna hade inte möjlighet att delta och därför genomfördes enbart intervjuer med fyra av de huvudsakliga samverkanspartnerna. 3.3 Sammanställning och bearbetning av data Efter genomförandet av varje intervju har materialet transkriberats för att sedan sammanfattas och skickas ut till intervjupersonen. Genom att göra på det viset kunde betydelsefulla teman utskiljas. Utifrån de teman som hittats sammanställdes intervjuerna återigen. De delar av intervjuerna som ansågs passa in skrevs in under 6 Trost, J., Ibid. 8 Patel, R., Davidson, B., 2003

8 temana. Med utgångspunkt i de teman som hittats söktes teorier som kunde hjälpa till att förklara det empiriska materialet. 3.4 Etiska reflektioner I materialet kommer inte intervjupersonens kön att redovisas. Detta då personerna eventuellt skulle kunna gå att identifiera utifrån detta. Intervjupersonerna har inte blivit lovade anonymitet då de personer som ingår i samverkan känner varandra samt att fältgruppen gett förslag på personer att kontakta. Även att så få personer ingår i samverkan från de olika organisationerna gör att det ändå finns en möjligheten att identifiera personerna som intervjuats. Intervjupersonerna har vid intervjutillfällena uppgett att de inte har någon önskan om att vara anonyma och sagt att de är medvetna om att de kan vara möjliga att identifiera. En tanke var att fingera staden där studien gjorts men då uppsatsen kommer att publiceras på UFFE:s hemsida går det ändå att koppla studien till Umeå. 3.5 Metodologiska reflektioner Vid alla intervjuer utom en skickades intervjuguiden ut i förväg. Den upplevda skillnaden mellan intervjuerna var att samtalet flöt mer naturligt i det fallet där frågorna inte skickats ut i förväg. Vad det kan ha berott på är svårt att säga men det kan vara så att då intervjupersonerna i förväg visste vilka ämnen som skulle beröras skapade en nervositet hos dem om de till exempel inte till fullo visste vad de skulle svara. En kommentar som gavs inför alla de intervjuer där intervjupersonen var förberedd på frågorna var att det var så många frågor som skulle besvaras under intervjun. Att intervjupersonerna upplevde det så kan också ha inverkat på intervjuerna. Den farhåga som fanns var att intervjupersonen som inte fick frågorna i förväg inte skulle kunna svara på alla frågor. Så blev det dock inte då frågorna besvarades mycket uttömmande under den intervjun. Med facit i hand borde kanske inte alla intervjufrågor ha skickats ut då det skapade en känsla av att intervjun skulle vara väldigt omfattande. Istället kunde en intervjuguide med mer övergripande frågor som berörde de olika områdena ha skickats ut. 3.6 Validitet Inom kvalitativ forskning är begreppen validitet och reliabilitet tätt sammanflätade vilket skiljer begreppen från dess innebörd vid kvantitativ forskning. Valet blev därför att enbart använda begreppet validitet. En aspekt i att avgöra om en studie har hög validitet är att använda sig av triangulering. Tanken var från början att förutom intervjuer även använda enkäter detta ansågs dock för tidskrävande för att genomföra. Valet blev istället att intervjua flera olika personer för att för att få en större förståelse för fenomenet. Intervjuerna bandades och skrevs sedan ut så ordagrant som möjligt. Intervjupersonerna fick sedan möjlighet att läsa igenom sammanfattningen av intervjuerna och kommentera om det till exempel var något de ville förtydliga. Valet att inte skicka ut transkriberingarna av intervjuerna grundar sig dels på den tid det tar för intervjupersonen att läsa igenom hela intervjun. Samt att syftet med intervjupersonens genomläsning av texten mestadels var för att inte faktafel skulle komma med i texten. Intervjuguiden är formad 8

9 utifrån syfte och frågeställningar vilket har gjort att det som var avsett att undersökas har undersökts Generaliserbarhet Då syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältgruppen och dess samverkanspartners i Umeå har inte meningen varit att uppnå en hög generaliserbarhet till samverkansgrupper i stort. Däremot kan det tänkas att andra samverkansgrupper upplever liknande positiva och problematiska faktorer i sin samverkan. Enbart en intervju med varje samverkansgrupp kan dock påverka generaliserbarheten Patel, R., Davidson, B., Ibid. 9

10 4 FORSKNINGSÖVERSIKT Nedan kommer en redogörelse för en del av den forskning som är gjord kring just samverkan och sekretess. Fokus har varit på svensk forskning då uppsatsen utgått från svenska förhållanden och då skillnader, bland annat i sekretess, kan finnas i ämnet om forskningen är gjord i andra länder. 4.1 Samverkan Det finns mycket skrivet om samverkan. Det har dock varit svårt att hitta litteratur som behandlar samverkan mellan just de aktörer som den här studien behandlar. Lite av den tidigare forskning som tas upp i forskningsöversikten behandlar därför samverkan mellan andra verksamheter. Samhället utvecklas hela tiden och då organisationer blir mer och mer specialiserade blir också beroendet av andra organisationer som komplement allt större. Inom det sociala området blir resultatet nya klientgrupper samt nya behandlingsmetoder som är mer verksamma. Utifrån detta skapas nya enheter inom organisationer och behovet av att samarbeta med andra för att få en helhetsbild kring klienten blir större. Utifrån denna utveckling har samverkan blivit något att eftersträva. Mellanorganisatorisk samverkan tenderar därför att gå från en konkurrensinriktad anda mot en mer tillitsfull. I den forskning som gjorts om samverkan nämns kontakten mellan individer och kunskapen om varandras verksamhetsfält som anledningar till att samverkan inte fungerar. Även att tilliten saknas och att det därför finns ett prestigetänk mellan aktörerna nämns. 11 Hjelte behandlar i sin avhandling samarbete mellan skola och barnomsorg. Det han tar upp går dock att applicera även på den här studien då skola och barnomsorg liksom socialtjänst är människobehandlande organisationer. Hjelte lägger fokus på interaktionens inverkan på samarbete vilket benämns i termerna relation och kommunikation. Hjelte tar upp att det finns olika syften med kommunikation. Dels kan man ha en dialog där syftet är att uppnå en förståelse genom att reflektera över hur den andra parten tänker. Dels kan man diskutera och då är målet att övertyga den andra parten om att den egna åsikten är bäst. Kommunikationsprocessen består av båda dessa men för att få en lyckad samverkan krävs det att man kan nå en ömsesidig förståelse. Hjelte kom fram till att kommunikationen dels hade till uppgift att förmedla de synsätt och kunskaper aktörerna hade mellan varandra. Dels uppstod diskussioner kring samarbetet och barnens situation. Båda dessa delar av kommunikationen bidrog till att synliggöra olika alternativ till hur man utifrån barnens behov kunde organisera samarbetet. 12 Det som oftast berörs i litteratur om samverkan är vad man måste tänka på för att samverkan skall fungera. En rapport, vilken främst riktar sig till personer som samverkar kring barn och ungdomar, är gjord i ett samarbete mellan Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Syftet med rapporten har varit att fungera som stöd då man på lokal nivå skall organisera samverkan samt att vara en utgångspunkt vid konstruktionen 11 Mallander, O., Hjelte, J., 2005

11 av strategier för samverkan. I rapporten tas bland annat upp vilka faktorer som påverkar om samverkan är framgångsrik eller inte. I rapporten skriver man att de olika aktörerna behöver redskap för styrning, struktur och samsyn. Med styrning menas till exempel att det krävs ett gemensamt mål med samverkan. Struktur betyder att det finns tydliga definitioner av vilken målgrupp man vänder sig till, vilken roll de olika aktörerna har och tydliga rutiner för samverkan. Att det finns samsyn framhålls som en tredje viktig punkt och betyder bland annat att de berörda aktörerna har kunskap om varandras verksamheter. Samt att aktörerna har gemensamma begrepp och en samstämmig syn på arbetet. 13 Ett annat exempel på en studie där just fältarbete och samverkan står i fokus är boken Möten i mellanrummet. I den tas dels upp vad som avses med fältarbete men även här vilka förutsättningar som krävs för en fungerande samverkan och hur sekretess kan hanteras. 14 I ett av kapitlen pekar författarna på att det är viktigt att det finns en stabilitet i samverkansgruppen. För att få en lyckad samverkan så är det viktigt att det är regelbundna möten och att personerna som deltar i samverkan är de samma. Med andra ord skapar en organisation med personer som ofta byts ut en otrygghet vilket gör att tillit inom samverkan inte kan komma till stånd. En regelbundenhet i gruppen underlättar skapandet av bra relationer mellan deltagarna genom att man lär känna varandra Faktorer som påverkar samverkan Följande nio kriterier uppges som avgörande för att samverkan skall få ett lyckat resultat, huruvida samtliga kriterier måste uppfyllas eller om det är ju fler desto bättre framgår inte. Samstämmig målsättning Gemensamt ansvar för åtgärder och beslut Gemensamt förhållningssätt Enkelt att fatta beslut Enkla rutiner för samverkan Kunskap om varandras verksamheter, regelsystem m.m. Teamwork Lämpliga insatser tidigt Positiv människosyn Sekretess När det gäller samverkan mellan olika organisationer kan det faktum att de olika samverkansaktörerna har olika sträng sekretess ställa till problem. Detta kan främst bli ett problem då man skall samverka kring en individ. Det bästa sättet att hantera en sekretessfråga är att söka godkännande från den individ frågan berör, vilket då häver sekretessen. Vid samverkan är det oftast fråga om att angripa problem utifrån ett grupperspektiv och så länge ingen enskild individ pekas ut hindrar inte 13 Josefsson, B., Ander, B., Jordevik, K., Hällgren, C., Mallander, O.,

12 sekretessen att de olika aktörerna tillför egna erfarenheter. Det kan dock vara bra att inte säga mer än nödvändigt i en samverkansgrupp om man lyder under olika sekretess. Om det är något man vill diskutera kan man göra det med någon med samma sorts stränga sekretess efter mötet. Detta eftersom om man lyder under samma sorts sekretess finns det ingen risk att känsliga uppgifter hamnar hos personer som kan föra informationen vidare Jordevik, K., Hällgren, C.,

13 5 TEORI 5.1 Vägen till samarbete Kommunikation En fungerande relation bygger på en god kommunikation. Om vi inte talar om vad vi tycker och tänker kan det leda till missförstånd, brist på förtroende och att det inte blir så bra resultat som hade varit möjligt annars. Att man har en bra kommunikation är inte nödvändigtvis detsamma som att man är vänner men en god kommunikation är grunden till att komma fram till gemensamma resultat. Kommunikation är inte bara vad vi säger rent verbalt utan även våra rörelser. Genom vad vi sänder ut när vi kommunicerar kan vi ögonblickligen få känslan av att den här personen förstår mig precis. Kommunicerar vi dåligt kan känslan bli den motsatta och hur vi känner i kommunikationen kan avgöra om det här är en person som det kommer att fungera att samverka med. Om man ingår i en samverkansgrupp är det viktigt att man har en bra kommunikation om man skall kunna hantera de problem som dyker upp. Det gäller därför att man diskuterar om de beslut som skall fattas. Detta betyder inte att man kommer att vara överens i alla frågor men det är viktigt att de som har beslutsmandaten tar hänsyn till de åsikter som framförts då beslutet fattas, att man visar respekt. 18 Förståelse För att kunna ha en fungerande relation med andra är det viktigt att försöka förstå hur andra ser på saker och ting. Att man inte förstår varandra kan bero på en mängd olika saker. Det kan bland annat vara så att du uttryckte dig oklart, att jag missförstod eller att felaktiga fakta användes. För att kunna förstå hur den andra parten tänker och känner måste man kommunicera med varandra och försöka sätta sig in i den andras situation. Till exempel; ju bättre man förstår hur den andre samverkanspartens verksamhet är uppbyggd, desto bättre förståelse får man för dennes handlande. En viktig anledning till varför vi inte försöker öka vår förståelse är att vi redan tror att vi har tillräckligt stor kunskap, en annan kan vara att vi inte är medvetna om vilken sorts kunskap vi har nytta av. En bra utgångspunkt är därför att utgå från att man alltid vet för lite och att man därför alltid kan lära sig mer. För att lära sig att se på saker annorlunda från vad man tidigare gjort krävs mycket och kan därför kännas skrämmande. Det kan vara så att man har en förutfattad mening om personen man träffar, väljer man då att försöka förstå den personen istället betyder det kanske att jag måste ändra uppfattning. I och med att min uppfattning förändras betyder det att jag konfronteras med misstag som jag gjort grundade på min tidigare uppfattning Påverkansfaktorer i samverkan Vad samverkar man om? 18 Fisher, R., Brown, S., Fisher, R., Brown, S., 1989

14 När man skall samverka finns det alltid ett föremål för samverkan. Utan att ha klargjort detta kan man helt enkelt inte samverka men det betyder inte att vi måste ha en ömsesidig bild av hur, var och när vi skall samverka. Det måste alltså vara något specifik man samverkar om och det måste finnas ett syfte med att samverka kring denna målgrupp. Börjar man inom ramen för samverkan att rikta insatser mot någon annan grupp än den man samverkar kring upphör samverkan att fungera. Syftet med att gå in i samverkan kan variera från part till part. Det vanligaste svaret är att man gör det för målgruppens bästa vilket är ett gångbart skäl. Oftast ligger det dock något annat bakom såsom resursmässiga skäl. Genom samverkan kan man undvika dubbelarbete samt ta hjälp av aktörer som har mer kompetens inom andra områden än en själv. Det kan också vara frågan om att kunna effektivisera och på så sätt spara pengar. 20 Förutsättningar Danermark framhåller i en av sina böcker tre olika faktorer som förutsättningar för att samverkan skall kunna fungera tillfredsställande. Den första är kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer. Med detta menas att personerna i samverkan ofta har olika synsätt och förklaringar till det fenomen man samverkar om utifrån att personerna har olika utbildning. En annan aspekt är att beroende på yrkesroll omfattas personerna av olika regler och lagstiftning. Detta leder till exempel att den sekretess personen omfattas av gör att det inte finns möjlighet att delge all information kring klienten som finns till andra samverkansaktörer. Den aspekten kallas formella och informella regler. Organisatorisk situation är den tredje faktorn som inverkar på samverkans möjligheter och med den menas att personerna i samverkan kan ha olika positioner inom sin egen organisation och därmed varierande befogenheter. Det kan också vara så att organisationen inte erbjuder rätt förutsättningar eller resurser för att personerna i samverkan skall kunna göra sitt bästa. Till exempel kanske det är så att tiden inte upplevs räcka till och entusiasmen saknas därför att samverkan går ut över den ordinarie arbetsuppgiften. 21 Danermark skriver: För att samverkan skall bli framgångsrik fordras att dessa tre typer av faktorer identifieras, lyfts fram och diskuteras 22. Synsätt Utifrån att personer i samverkan har olika utbildning har de också olika teoretiska utgångspunkter vilket gör att det kan vara svårt att förstå den andras handlande och åsikter. Om detta skulle klargöras skulle mycket vara vunnet. Detta betyder dock inte att syftet är att uppnå total enighet kring en teori utan snarare att kunna mötas och få en förståelse för den andra och att utvecklas. 23 Personkemi Danermark tar upp diskussionen om att samverkan inte fungerar på grund av frånvaro av rätt personkemi. Han menar att alldeles för många samverkansprojekt misslyckats för att den tesen skulle vara sann. Visst inverkar personkemi men det är något som är underordnat de grundläggande faktorerna och därför går det inte bara att skylla på medarbetarna om inte samverkan fungerar. Det ligger på ledningens ansvar att skapa förutsättningar för en fungerande samverkan. Om det 20 Danermark, B., Danermark, B., Ibid, sid Danermark, B.,

15 är så att de grundläggande förutsättningarna inte finns beror misslyckandet på det och inte på medarbetarnas personkemi. 24 Ansvaret hos ledningen Danermark pekar på vikten av en tydlig ledningsfunktion som bland annat skall vara behjälplig då det dyker upp problem. Hans erfarenhet är att ledningen ofta är otydlig och ibland saknas helt tydlighet vilket kan ha en mängd olika förklaringar. Det kan vara en fråga om brist på kunskap om vad som krävs i samverkan men det kan också vara så att ledningen anser att de har gjort sitt då de tilldelat resurser för samverkan och nu menar att kompetensen finns inom samverkansgruppen. En anledning kan också vara att ledningen har mycket annat på sitt bord att de saknar tid att engagera sig. Samverkan blir då något som ligger utanför den ordinarie verksamheten och den prioriteras därför inte. Ett annat argument som ledningen kan använda är att de tycker att det är viktigt att samverkansgruppen lär sig att lösa de problem som dyker upp. Att det är ett slags förtroende som ledningen ger samverkansgruppen. Det är också viktigt att den interna ledningsfunktionen i samverkan fungerar. Det är då viktigt att den som leder gruppen uppfattas som pålitlig och kunnig på det område man samverkar om Danermark, B., Ibid 15

16 6 EMPIRI OCH ANALYS Alla intervjupersoner har benämnts utifrån den organisation de representerar, detta för att inte avslöja personens kön. Först ges en sammanfattning av intervjun med fältgruppen. Valet att ta med den är för att redogöra för hur fältgruppens situation ser ut. Efter den är empirin uppdelad i olika teman under vilka en sammanställning av de olika intervjuerna är gjord. Detta har gjorts för att få en mer samlad bild då de olika intervjupersonerna i mångt och mycket haft samma upplevelser av samverkan. Dessa aspekter är ett resultat av den erfarenhet de olika intervjupersonerna besitter och är nödvändigtvis inte kopplade till samverkan med fältgruppen. Sist under varje tema har empirin kopplats till den tidigare forskningen och teorin. 6.1 Fältgruppen I huvudsak sker samverkan kring ungdomar och det kan gälla ungdomar på glid men även förebyggande. Fältgruppen säger att det är bra om man kan mota Olle i grind. Ibland går man in i redan uppbyggda nätverk men det händer även att man är med och bygger upp nätverk. Målet med samverkan konstrueras mycket utifrån de problem man arbetar med och skiljer därför mellan de olika samverkanspartners. Ett mål kan till exempel vara att hjälpa ungdomar att hitta mer meningsfulla fritidssysselsättningar. Fältgruppen upplever att samverkan över lag fungerar bra men att det har funnits partners som det fungerat mindre bra med. Anledningen till detta framhålls som att det varit stor omsättning på personer vilket gjort att det varit svårt att skapa tillit till personerna. Fältgruppen menar att det är viktigt att det är en trygg grupp och att man kan känna sig säker på att det som sägs stannar där. Fältgruppen har inte varit med om att det varit stora problem i samverkan men självklart är man oense om saker men detta har alltid kunnat lösas inom gruppen. De menar att det är viktigt att man har en dialog och att man måste vara beredd på att jämka ibland. Som det positiva med samverkan framhåller fältgruppen att man kan nyttja resurser med gemensamma krafter och genom detta få bättre resultat. Samverkan bidrar också att man får förståelse för andras verksamheter vilket underlättar arbetet. Under hösten 2008 har fältgruppen gått från att innefatta fyra till tre personer vilket bland annat resulterat i att man blivit tvungen att fokusera på det mest akuta och att andra saker kommit i skymundan. Att gruppen bara är tre gör också att de blir ojämnt i antal då de arbetar två och två vilket gjort att personer utifrån blivit tvungna att lånas in. Detta har gjort att samverkan dels blivit lidande då en del samverkansträffar fått göra uppehåll tills en fjärde person kommer in i gruppen. Styrningen uppifrån är också en sak som påverkar fältgruppen och som det ser ut just nu har deras chefer mycket på sina axlar vilket gör att fältgruppen hamnar längre ner på prioriteringslistan. Troligtvis ska fältgruppen få en chef vid årsskiftet vilket kommer att återställa ordningen samt att de kommer att få nya lokaler.

17 6.2 Samverkan som begrepp Alla intervjupersoner hade stor erfarenhet av att samverka redan innan samverkan med fältgruppen startade. Flera hade genom arbetet varit delaktiga i samverkan under ungefär 10 års tid. Bland några var det inom andra organisationer än de arbetade i nu. Vad gäller synen på samverkan som begrepp skiljer sig definitionerna åt från de olika samverkansaktörerna. Något som alla nämnde som samverkan var att det handlar om informationsutbyte. Framför allt företrädaren för polisen framhöll att det var viktigt att man hade en dialog för att kunna samverka. Sedan kan man säga att fokus låg på olika delar i samverkan men även att synen på samverkan skiljde sig åt. Någon sa att det var att jobba över gränser mellan olika förvaltningar och grupper medan en annan sa att det främst sker på personnivå. Att fokus skulle ligga på en specifik grupp nämndes också samt att samverkan sker under en mer begränsad period än till exempel samarbete. En definition på samverkan som representanten för nattvandrarna läste upp löd: Samverkan är när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till den uppgift som man gemensamt har att genomföra. 6.3 Synen på samverkan med fältgruppen Alla samverkanspartners upplever att det är lätt att komma i kontakt med fältgruppen då detta kan göras både per telefon och per e-post. Att det finns en tydlighet i vilka telefonnummer som gäller har gjort att kontakt kan tas när det finns behov. Resurspedagogerna har dock framfört att det ibland kan vara svårt att få tag på fältgruppen då deras arbetstider skiljer sig åt. Eftersom mycket av resurspedagogernas arbete handlar om här och nu betyder det att de behöver komma i kontakt med samverkanspartners direkt när det händer något vilket kan bli ett irritationsmoment då detta inte kan göras. Det finns också en önskan om att få bli mer delaktiga, till exempel bli inbjudna till möten i större utsträckning. I övrigt upplevs samverkan med fältgruppen som mycket positiv. Representanten för nattvandrarna upplever samverka med fältgruppen som väl fungerande, detta framförallt sedan fältgruppen har hittat sin funktion de senaste åren. Kontakten med fältgruppen under helgerna beskrivs av nattvandrarnas representant så här: att de tycker att det har varit skönt de gånger det har funnits någon där som har mött upp, som har haft dialog, som har pratat med dem och som på något sett inlett de här kvällarna innan de har gått ut. Representanten för fritidsgårdarna tycker att fältgruppen har varit ett väldigt bra bollplank på helgerna och det har känts tryggt att veta vilka som jobbar på helgen och att det är tydligt vilket uppdrag var och en har samt att aktörerna känner sig trygga med uppdragen. Fritidsgårdarnas representant upplever också att det har varit bra att fältgruppen jobbar längre än dem på helgen för då kan fältgruppen avsluta det fall man håller på med vilket känns tryggt. Det upplevs också som bra att fältgruppen kan rikta sitt arbete till det område där det mest behövs. Samtidigt som det ställer krav på acceptans från andra områden som då inte kan få lika mycket stöd (fokus har här legat på den uppsökande verksamheten). Företrädaren för polisen upplever att samverkan underlättas genom att det finns ett personligt 17

18 förtroende mellan dem och fältgruppen och tillägger att det inte finns någon prestige mellan den ena eller andra verksamheten och att det då blir lättare att samverka. 6.4 Analys av synen på samverkan med fältgruppen Det är viktigt med enkla rutiner för samverkan och genom att det finns en tydlighet i vilka som skall kontaktas och hur detta skall göras så uppfylls detta 26. Företrädaren för polisen uttrycker det så här: Ja inga problem, vi känner varann, vi vet vilka telefonnummer vi har vi har förtroende för varandras verksamhet, det har gått jättelättsamt. Att det finns en kunskap om varandras verksamheter och att man är samspelta bidrar också till den positiva upplevelsen av samverkan. Att det inte heller finns något revir eller prestigetänkande mellan de olika verksamheterna gör det lättare att bygga upp ett förtroende mellan aktörerna Positivt med samverkan Vad som upplevs som en anledning till att samverkan med fältgruppen fungerar så bra är att alla aktörer sätter ungdomen i centrum och fokuserar på vad som är det bästa för individen. När det gäller vad de olika intervjupersonerna såg som positivt med samverkan så var de i stort sett överrens om vad det var. De upplevde det som att man fick större möjligheter att fånga upp de ungdomar som man samverkar kring. En resurspedagog uttryckte sig så här: Vi har fått ett mycket större, ja helhetsgrepp kring de ungdomar vi jobbar med. I samverkan fick de lära av varandra och med hjälp av varandras olika kompetenser kunde problemområdet åskådliggöras på ett mer heltäckande plan. Vetskapen om att helheten är större än summan av delarna gjorde att alla verkligen ville samverka för att man visste att man på så vis kunde vinna tid genom att kunna ingripa tidigare. 6.6 Analys av det positiva med samverkan Att samverkansaktörerna har enats om en målgrupp som man samverkar kring är en förutsättning för att samverkan skall kunna fungera. Sedan att de olika samverkansaktörerna upplever att alla arbetar för samma sak och att man kan ta hjälp av varandras resurser för att lättare nå ut gör att alla vinner på det. 28 Företrädaren för polisen sa så här: vi lägger ju små pussel. 26 Mallander, O., Mallander, O., Danermark, B.,

19 Detta visar på att man behöver varandra för att kunna se en helhet. Genom att man kommunicerar kan man hjälpas åt att få bitarna på plats och genom det se vad som behöver göras kring ungdomarna Resurser Alla intervjupersoner upplevde att de inom sin verksamhet hade tid till att samverka. Fritidsgårdarnas representant upplever dock att tidsaspekten gör att det krävs att man sätter sig ner och planerar arbetet så att man kan använda tiden så effektivt som möjligt. Polisens representant lyfte fram tidsaspekten som ett problem när det kommer till att boka in möten på en tid som skall passa alla. Vad gällde bemanningen så satsas det nu mycket på ungdomar och brottslighet inom Umeå-polisen och personalstyrkan kommer därför att utvidgas efter nyår. Man försöker arbeta med tidiga insatser vilket uttrycktes följande: ja kan man mota Olle i grind så är det bra/.../så blir det bättre för alla inblandade Representanten för nattvandrarna upplevde att tiden kunde bli ett problem i samverkan och att den faktiska tiden till samverkan inte alltid avsätts. Ett sätt att få rätsida på det problemet skulle kunna vara att genom arbetsbeskrivningar tydliggöra hur samverkan skall se ut. På detta sätt skulle inte samverkan upplevas som merarbete, något som man gör utöver den ordinarie arbetstiden, vilket det ibland kan upplevas som. Både resurspedagogerna och representanten för fritidsgårdarna upplever ibland att det känns som om man är för få men att det oftast löser sig bra ändå. Vetskapen finns om att kostnaden för extrapersonal måste tas någon annanstans och då drabbas man ändå i slutändan. Att det saknas resurser kan annars gå ut över samverkan genom att den inte fungerar så optimalt som den kunde ha gjort. Representanten för fritidsgårdarna uttryckte sig så här: Svårt med samverkan, det kan ju vara när någon har väldigt mycket och man känner att man inte kan bemästra mer. Det framhålls också att varje enskild aktör måste känna att de har något att vinna på samverkan om viljan att lägga ner tid skall finnas. 6.8 Analys av resurserna Vad gällde personalaspekten upplevde några att det ibland kunde kännas som om de var för få inom den egna organisationen. Företrädaren för fritidsgårdarna sa så här: Vi kan väl ta någon kväll då det kan vara jättemycket, men vi är inte fler än vad vi är så då får vi acceptera det, det blir en acceptans, vi har inte mer i budget. Att det finns resurser för att kunna möjliggöra samverkan är upp till samverkansaktörernas verksamheter. Det är de som måste möjliggöra att det till 29 Hjelte, J.,

20 exempel finns tid och personal till samverkan. 30 Tid till att samverka upplevde intervjupersonerna att det fanns. Representanten för nattvandrarna uppmärksammade dock att samverkan kan upplevas som merarbete då det ligger utanför den ordinarie verksamheten och om tiden är knapp finns risk att samverkan får stå tillbaka. Detta är något som är en fara vilken kan minska samverkansaktörernas engagemang för samverkan 31. Företrädaren för polisen pekade på en annan aspekt vilken var problemet att passa in samverkan på en tid som passade alla samverkansaktörer vilket visar på en mellanorganisatorisk problematik. Samverkansaktörernas olika verksamheter har tillfört resurser i form av tid 32. Det är sedan viktigt att det inom samverkansgruppen hålls en dialog för att diskutera problemet med tiden och utifrån det kommer fram till något som fungerar för alla aktörer Sekretess Ingen av samverkanspartnerna upplevde att sekretessen var något problem i samverkan med fältgruppen. Anledningen till det skiljde sig dock lite åt dem emellan. Företrädaren för polisen uppgav att anledningen till det var för att ungefär 90 procent av det som fältgruppen vill veta också kunde lämnas ut utan hinder av sekretessen eftersom den mesta informationen som lämnades mellan fältgruppen och polisen inte var sekretessbelagd. Förtroendet för fältgruppen uppgavs också som en anledning till att sekretessen inte upplevdes som ett problem. Anledningen som företrädaren för Nattvandrarna berättade om var att de aldrig pratar enskilda ungdomar utan snarare om fenomen. Vad gäller resurspedagogerna så lydde de och fältgruppen under samma sekretess och problem uppstod därför inte. De använde sig även av möjligheten att få samtycke av vårdnadshavarna för att bryta sekretessbestämmelsen vilket även företrädaren för fritidsgårdarna uppgav som skäl till att sekretessen inte upplevdes som ett problem gentemot fältgruppen. Några av aktörerna uppgav dock att sekretessen kunde vara problematisk gentemot andra samverkansaktörer och personer. Dels kunde det vara ett problem om sekretessen skapade en rädsla hos människor som då undvek att kontakta en myndighet för rädsla att bryta mot sekretessen. Ett annat problem beskrev en resurspedagog så här: Jag minns det var en period när en grupp fick gå ut ur rummet när dom andra skulle prata och det går ju inte samverka då när det handlar om människor, om ungdomar som behöver hjälp. För att överbrygga den problematiken uppgavs som viktigt att man har en dialog och förklarar varför sekretessen finns samt hittar vägar för att minska sekretessens negativa påverkan på samverkan. Erfarenheten var också att ju längre man har arbetat desto tryggare blir man med hur man skall hantera sekretessen. Återigen uppgavs samtycke från vårdnadshavarna vara ett bra sätt. 30 Danermark, B., Ibid 32 Ibid 33 Fisher, R., Brown, S.,

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som

Läs mer

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Projektarbete. Inledning

Projektarbete. Inledning Projektarbete Inledning Som projektarbete har vi valt att arrangera klassen studentskiva och flaket. Varför vi just valde detta projektarbete var för att vi under våren i årskurs 2 insåg att ingen ville

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-09-

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100 Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Syftet med denna lärgruppsplan är att den ska fungera som en reseguide när du och din förening

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Samverkan ur ett ledningsperspektiv Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten DISKUSSIONSFRÅGOR utveckling VISION lärande glädje VÄGVAL för den öppna ungdomsverksamheten 2 Syftet med dessa frågor är att stimulera till diskussion kring visionen och bidra till att du som läser den

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 23 34,8 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0

Läs mer

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att

Läs mer

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar LIDKÖPINGS KOMMUN Antagen av Carina Bertilsson, chef för KAA, 160519 Innehåll HANDLINGSPLAN FÖR AKTIVITETSANSVARET... 3 Aktivitetsansvaret har tre

Läs mer

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt För några generationer sedan var uppfattningen att personlig mognad var att ha utvecklat sin förmåga att samtala. Nu har vi levt

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Chefspolicy för Söderköpings kommun

Chefspolicy för Söderköpings kommun y c i l o p s Chef Chefspolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-13 43 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan 2014/2015 Verksamhetsplan 2014/2015 Fastställd av fullmäktige 2014-05-14 Innehåll Bakgrund och Syfte... 3 Målgrupp... 3 Kvalitetshöjande utbildningsstruktur... 4... 4 Delmål 1: Likvärdig rättssäkerhet inom och mellan

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer